Podcasts about hollywoodstj

I P4 Extra Gästen berättar skådespelaren och Hollywoodstjärnan Peter Stormare om kärleken till Hälsinglands skogar, morgonbönen till Greta Garbo och att han undviker folksamlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon var skådespelerskan som charmade alla hon träffade. Men hennes liv kom att omges av rykten, och efter hennes död skulle det bli ännu fler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan som barn visste Brittany Murphy att hon skulle till Hollywood. Hon kom att medverka i filmklassiker som Clueless, Girl, interrupted och 8 Mile.På bara några år når hon toppen av sin karriär. Men rykten kring hennes privatliv och en skoningslös skvallerpress komplicerar hennes tillvaro.2009 kommer chockbeskedet: Brittany Murphy är död. Men det är inte slutet. Media och fans kan inte tro att det är sant, och de spekulationer som fanns medan hon var i livet är ingenting i jämförelse med vad som väntar efter hennes död.P3 ID om Brittany Murphy är berättelse om Hollywoodstjärnan som av människor som kände henne beskrivs som sprudlande och energisk. Om att gå från biroller till filmaffischer, till paparazzi-föda.I programmet medverkar regisören Jonas Åkerlund och filmkritikerna Orvar Säfström och Caroline Hainer.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Pilar LeguisamoMedproducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes sommaren 2026 av produktionsbolaget DISTLjudklippen är hämtade från MTV, HBO MAX, CBS, CBS News, The Blairing out with Eric Blair show, Late show with David Letterman, Metuchen on the Air, Youtube kontona Associated Press, Showbiz Junkies, RLJE films, Access Hollywood, TMZ, Sky News, KSBY News, PopTvDotCom, The Murder Rap, Ture Crime Recaps, Eonline, Maximotv.com, FilmIsNow Epic Scenes, myself deceiving 1234, podcasten We Need to Talk About Britney och dokumentären What Happened, Brittany Murphy?

Marilyns Monroe föddes för hundra år sedan och hennes status som ikonisk filmstjärna verkar bestå vilket är hennes arv till filmhistorien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skådepelaren, sångerskan och fotomodellen Marilyn Monroe behöver egentligen inga presentationer, filmstjärnornas filmstjärna tycks aldrig blekna på populärkulturens himmel. Men, några fakta: hon föddes för hundra år sedan i Los Angeles och henne dopnamn var Norma Jeane Baker. Hon hade redan som tonåring siktet inställt på att ta sig in i filmbranschen, något som hon gjorde med besked på 50-talet och det stora genombrottet kom med filmen "Herrar föredrar blondiner" 1953. Hennes sex appeal, flirtiga energi och komiska slagfärdighet gjorde henne till en omåttligt populär Hollywoodstjärna som under några år var världens mest fotograferade person. Marilyn Monroe dog av en överdos i augusti 1962, men dryga sex decennier efter sin död är hon fortfarande en ikon – men – vad är det hon är ihågkommen för? Vad är det som fortfarande lockar och hur är det att se hennes filmer? Samtal med Kulturredaktionens filmkritiker Roger Wilson och Emma Engström som också har sett klassikern "Some like it hot" - I hetaste laget" tillsammans med programledare Lisa Bergström.RYSKA TEATERN I RIGA I SKUGGAN AV KRIGET I Lettlands huvudstad Riga är stora delar av befolkningen rysktalande. En del av dem sympatiserar med Ryssland i alla lägen, andra gör det inte. På den statliga ryska teatern i gamla stan i Riga har teaterledningen tagit tydligt ställning för Ukraina under den pågående ryska invasionen. Och det här ställningstagandet har också förändrat repertoaren på teatern. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har sett uppsättningen "Med högklackade skor i Sibiriens snö" på ryska teatern och träffat regissören Laura.HANTVERKET: DEKORMÅLARENI kulturredaktionens serie Hantverket träffar vi de människor som verkar bakom kulisserna i kulturbranschen. Idag tar Hantverkets Helene Alm oss med till Norrlandsoperan i Umeå där dekormålaren Maja Johansson skapar fonden till uppsättningen av Puccinis "Tosca" våren 2026.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Annica Liljeblad hade ett välbetalt jobb som programledare för TV-magasinet ”Emmas hus”. När hon och mannen Anders fick möjlighet att adoptera barn från Indien sade hon upp sig för att ge allt för familjen.När barnen flyttade hemifrån genomgick hon en livskris, vem var hon nu om inte mamman som tog hand om barnen? Då kom hennes man på idén att hon borde följa sina drömmar, nämligen att utbilda sig till skådespelare. Men hur ser karriärmöjligheterna ut för en 52-årig hemmafru i filmbranschen?Alldeles utmärkt visade det sig. Innan Annica Liljeblad ens gått färdigt sin utbildning ringde Ruben Östlund. Skulle hon vilja ha en roll i filmen ”The Square” kanske?And the rest Is history skulle man kunna säga.Det här avsnittet handlar till stor del om att ta modiga beslut, även om det gör ont i magen ibland. Vi pratar också om överlevnadsstrategier i en dysfunktionell familj, att lilla Annica är med i podden också, att vara ”from Europe” i Hollywood, betydelsen av en snöstjärna och vem hon helst hade gjort en soffintervju med.Dessutom avslöjar Annica ett hemligt filmprojekt där hon vill agera både framför och bakom kameran.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt får vi finbesök av ingen mindre än Micke Holma för att snacka om The Cannonball Run! Som de bilfantaster vi är var det ju bara en tidsfråga innan vi tog oss an en riktig racingfilm. Filmen är sprängfylld av Hollywoodstjärnor som serverar galna stunts och mängder med humor! Mycket nöje! Superlänk till alla plattformar: https://linktr.ee/Filmsmakarna

Min mest krävande roll hittills Det säger Amanda Seyfried som har huvudrollen i bioaktuella The testament of Ann Lee Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I intervjun med Björn Jansson berättar hon om vad som krävdes för rollen som Ann Lee där sång, dans och extas förekommer rikligt. Ann Lee var Shaker-rörelsens ledare i USA på 1700-talet. ”Mamma Mia”-skådespelaren Amanda Seyfried har också tränat mycket på att lära sig Joni Mitchells sånger, och hon skulle gärna spela en singer-song-writer i någon kommande film.I inslaget hör vi också Amanda Seyfried sjunga.

P1 Kultur tar sig an biohelgen! Vi pratar med Julia Thelin som långfilmsdebuterar med Mecenaten och med Hollywoodstjärnan Amanda Seyfried om att spela religiös ledare. Dessutom: Charli XCX intar bioduken och Ryan Gosling ska rädda världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. KONST OCH IDENTITET I JULIA THELINS ”MECENATEN”Möt regissören Julia Thelin som gjort bioaktuella ”Mecenaten” där Carla Sehn spelar en städerska som utger sig för att vara gallerist och tar sig an två unga performancekonstnärer (Maxwell Cunningham och Lucas Lynggaard Tønnesen). AMANDA SEYFRIED OM ATT TA TON SOM SHAKER-RÖRELSENS GRUNDAREP1 Kulturs reporter Björn Jansson har pratat med Hollywoodstjärnan Amanda Seyfried som spelar Shaker-rörelsens grundare, som ansågs vara den kvinnliga Jesus av sina följare, i dramamusikalen ”The Testament of Ann Lee”.POPSTJÄRNAN CHARLI XCX GÖR MOCKUMENTÄR OM SITT GENOMBROTT MED BRATSOMMAREN Tina Mehrafzoon från P3 har sett mockumentären ”The Moment” om och med popstjärnan Charli XCX, där Alexander Skarsgård spelar en nyckelroll. RYAN GOSLING SKA RÄDDA JORDEN I ”PROJECT HAIL MARY” – HUR BRA ÄR SCI FI-STORFILMEN?NO-läraren Ryland Grace (Ryan Gosling) vaknar på ett rymdskepp, ljusår från jorden, och inser att han måste stoppa en mystisk substans som hotar att släcka solen. Och därute i rymden lär han känna en stenig utomjordning. Vi frågar vår kritiker Lisa Bergström – är det en barnfilm?INFÖR LYRIKPRISET – LEILA INANNA SULTAN ÄR NOMINERAD FÖR ”STRAFFKOLONIEN”1958 instiftades Sveriges Radios Lyrikpris, som är Sveriges äldsta lyrikpris. Det första gick till författaren Nelly Sachs och förra året tilldelades Nils-Åke Hasselmark priset för diktsamlingen ”Ingenmans strand”. På torsdag är det dags att avslöja vilken svensk poet som får ta emot årets pris. Inför tillkännagivandet sänder P1 Kultur dikter ur de fem nominerade diktsamlingarna som juryn valt ut ur 2025 års utgivning. Vi har idag kommit fram till Straffkolonien av Leila Inanna Sultan. KULTURVECKAN SOM GÅTT – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?Roger Wilson blickar tillbaka på kulturveckan tillsammans med programledarkollegan Lisa Bergström och P3:s Tina Mehrafzoon.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Ylva och Anton är gifta och kämpar samtidigt med sin långfilm. En dag föds en idé: att få en Hollywoodstjärna att spela en av rollerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I badkaret i ett gult tvåfamiljshus i Göteborg sitter producenten Ylva Olaison och regissören Anton Källrot och spelar in en ljuddagbok. Det går trögt för dem att få ihop pengar till sin långfilm. Men kanske har de hittat en briljant lösning.Kommer Jim Carrey vilja vara med?Om de lyckas få Jim Carrey att spela en av rollerna i filmen, då kommer ingen kunna säga nej. Dessutom skulle han vara perfekt för rollen. Kampen om pengarna från Svenska Filminstitutet och andra finansiärer är hård, med sömnlösa nätter och ständiga pitchmöten. Och utanför badrumsdörren väntar vardagsbestyren: köttfärssås och spaghetti, skjuts till skolan, parterapi och en tvätthög som bara växer.Ska de lyckas ro sin film hela vägen i hamn? Ett program av Hanna Rasmuson Hulmé från 2026.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke Henriksson

I det här avsnittet har vi den stora äran att välkomna den legendariske Hollywoodstjärnan Dolph Lundgren i ett personligt och sårbart samtal.Dolph öppnar upp om den brutala kampen mot cancern – hur sjukdomen kom tillbaka aggressivt, bröt ner hans kropp och ledde till självmordstankar. Han delar också ögonblicket då allt vände och vad som tillslut räddade hans liv. Men överlevnaden förde med sig en ny kamp – en djup existentiell kris och PTSD-liknande symptom. Han reflekterar även över sina tidigare år av steroidbruk och den svåra frågan om det kan ha påverkat sjukdomens utveckling.Vi rör oss tillbaka till en barndom präglad av våld och rädsla, där en hård och våldsam pappa bröt ner hans självkänsla – men också tände en eld av revansch och driv. Från kampsportens värld till Hollywoods absoluta toppskikt, via de mytomspunna nätterna på Studio 54, till det avgörande ögonblicket när Sylvester Stallone skrev om rollen i Rocky IV – en roll som förändrade Dolphs liv för alltid. Vi får även svar på varför Grace Jones brände upp hans kläder, om vodka är hälsosammare än spirulina och varför han har en sån fascination för militärisk historia. Vi pratar även om styrkan i försoning, förlåtelse och läkning. Dolph berättar om smärtan i att ha varit frånvarande i sina döttrars liv, om terapin, ursäkterna och arbetet med att reparera relationerna. Med stöd från sin fru Emma och genom dagliga affirmationer beskriver han hur han, kanske för första gången, har börjat lära sig att älska sig själv på riktigt.Detta är ett starkt och berörande avsnitt om styrka, sårbarhet och vad det egentligen innebär att överleva – och att hitta hem.Följ Dolph här.Se Dolph & the Lundgrens här.Läs mer om Hard Cut vodka här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet har vi den stora äran att välkomna den legendariske Hollywoodstjärnan Dolph Lundgren i ett personligt och sårbart samtal.Dolph öppnar upp om den brutala kampen mot cancern – hur sjukdomen kom tillbaka aggressivt, bröt ner hans kropp och ledde till självmordstankar. Han delar också ögonblicket då allt vände och vad som tillslut räddade hans liv. Men överlevnaden förde med sig en ny kamp – en djup existentiell kris och PTSD-liknande symptom. Han reflekterar även över sina tidigare år av steroidbruk och den svåra frågan om det kan ha påverkat sjukdomens utveckling.Vi rör oss tillbaka till en barndom präglad av våld och rädsla, där en hård och våldsam pappa bröt ner hans självkänsla – men också tände en eld av revansch och driv. Från kampsportens värld till Hollywoods absoluta toppskikt, via de mytomspunna nätterna på Studio 54, till det avgörande ögonblicket när Sylvester Stallone skrev om rollen i Rocky IV – en roll som förändrade Dolphs liv för alltid. Vi får även svar på varför Grace Jones brände upp hans kläder, om vodka är hälsosammare än spirulina och varför han har en sån fascination för militärisk historia. Vi pratar även om styrkan i försoning, förlåtelse och läkning. Dolph berättar om smärtan i att ha varit frånvarande i sina döttrars liv, om terapin, ursäkterna och arbetet med att reparera relationerna. Med stöd från sin fru Emma och genom dagliga affirmationer beskriver han hur han, kanske för första gången, har börjat lära sig att älska sig själv på riktigt.Detta är ett starkt och berörande avsnitt om styrka, sårbarhet och vad det egentligen innebär att överleva – och att hitta hem.Följ Dolph här.Se Dolph & the Lundgrens här.Läs mer om Hard Cut vodka här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så bra är Scarlett Johanssons, Kristen Stewarts och Harris Dickinsons debutfilmer, som samtliga kommer att visas på Göteborg filmfestival 2026. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av de stora trenderna på filmfestivalen i Cannes 2025 var Hollywoodstjärnor som debuterar som filmregissörer. Nu kommer filmerna till Sverige och Göteborgs filmfestival.Hör vår filmkritiker Emma Engström i samtal med Gunnar Bolin om vilken som är bäst av de tre filmerna ”Eleanor the great” av Scarlett Johansson, ”The Chronology of water” av Kristen Stewart och ”Urchin” av Harris Dickinson.Vem av dem kommer att lämna skådespeleriet för en ny karriär som regissör?

Hollywoodstjärnan Lena Olin är tillbaka på scen i en ny föreställning med sin son Auguste Campbell som regissör. I P4 Extra Gästen berättar Olin om hur samarbetet har fungerat, sin stora kärlek till sina hundar och varför hon är klar med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bioaktuella Sanningen om Maria är en spelfilm om filminspelningen av Bernardo Bertoluccis Sista tangon i Paris från 1972. Vad hände egentligen framför kameran när det begav sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien kretsar kring 19-åriga Maria Schneider (Anamaria Vartolomei) som får huvudrollen mot Hollywoodstjärnan Marlon Brando (Matt Dillon).Men under inspelningen sker något fruktansvärt som kommer att påverka resten av Marias liv – 45 år innan Metoo förändrade världen.Vår filmkritiker Emma Engström har sett filmen om filmen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Giorgio Armani har avlidit, 91 år gammal. Av den anledningen påminner vi om det här avsnittet från 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giorgio Armani var en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han var också en av de mest energiska. I juli förra året fyllde han 90 år och först då började han personligen slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går som tåget.Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.

Hon är som en Hollywoodstjärna på valium, en siren från skuggornas USA.. Lana Del Rey har förfört en hel generation med sin melankoliska mix av glamour, förfall och gospeldoftande doom-pop. I veckans avsnitt borrar vi i hennes amerikanska dröm: lika mycket Sunset Boulevard som nedlagda bensinstationer och självförakt. Från flaggviftande lolitor till post-Trump-desillusion, vi spårar myten, musiken och mystiken bakom Del Reys säregna universum. En resa genom ett land av krossade hjärtan, cherry cola och evig skymning.Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:(För båda avsnitten)Musikjournalistik och kritik:The New Yorker – Emily Nussbaum, “Lana Del Rey's Postmodern Melancholy” (2012)Pitchfork – Jenn Pelly, “Lana Del Rey: Ultraviolence” (2014), samt Philip Sherburne, “Norman Fucking Rockwell! Review” (2019)Rolling Stone – Brittany Spanos, “Lana Del Rey: From Pop Star to Serious Artist” (2021)The Guardian – Laura Snapes, “Lana Del Rey: Chemtrails… Review – All-Americana with a Gothic Heart” (2021)NME – El Hunt, “Every Lana Del Rey Album Ranked” (2023)Vulture – Craig Jenkins, “Lana Del Rey: The Lost Generation's Torch Singer” (2019)Intervjuer och porträtt:The Fader – Duncan Cooper, “Lana Del Rey: The Saddest, Baddest Diva in Rock” (2014)Interview Magazine – Jody Rosen & Lana Del Rey, “Self-Mythology and the American Dream” (2015)Vogue (UK och US editions) – intervju med Del Rey inför Chemtrails Over the Country Club (2021)BBC Radio 1 – Zane Lowe-intervjuer (flera tillfällen mellan 2012–2023)Lyrik och konstnärliga verk:Violet Bent Backwards Over the Grass (Simon & Schuster, 2020) – Lana Del Reys första officiella diktsamlingUtvalda låtar med tydligt amerikanskt tema, analyserade:“National Anthem”“Born to Die”“Ride”“Cola”“God Bless America – And All the Beautiful Women in It”“Venice Bitch”“A&W”“Chemtrails Over the Country Club”“Arcadia”Akademiska och kulturteoretiska referenser:Journal of Popular Music Studies – artiklar om “nostalgic femininity” och postmodern estetik i Del Reys oeuvreKulturkritik om Sylvia Plath, David Lynch, Bruce Springsteen, och The Great Gatsby som relevanta parallellerYasmine Musico: “Tragic Americana: Lana Del Rey's Broken Dream” (PopMatters, 2022)YouTube-essäer och visuella analyser:The Americana Dream in Lana Del Rey – ensaesthetic (YouTube, 2021)Lana Del Rey: The Anti-Pop Star – Mina Le (YouTube, 2023)How Lana Del Rey Reinvented Sadness – Polygon Sound (YouTube, 2022)Sociala medier och offentlig reception:Lana Del Reys Instagram, särskilt inlägget “Question for the Culture” (maj 2020)Fansajter och diskussionsforum som lanaboards.com och Reddit-trådar i r/LanaDelReyMottagandet från samtida artister (t.ex. Lorde, Billie Eilish, Taylor Swift) och kritik mot hennes uttalanden om feminism, ras och autenticitet.Musikvideor och bildanalys:“Ride,” “Born to Die,” “Young and Beautiful,” “Norman Fucking Rockwell,” “Chemtrails Over the Country Club,” “A&W” – analyserade utifrån användning av 8mm-estetik, patriotiska symboler, filmiska referenser och amerikansk nostalgi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är som en Hollywoodstjärna på valium, en siren från skuggornas USA.. Lana Del Rey har förfört en hel generation med sin melankoliska mix av glamour, förfall och gospeldoftande doom-pop. I veckans avsnitt borrar vi i hennes amerikanska dröm: lika mycket Sunset Boulevard som nedlagda bensinstationer och självförakt. Från flaggviftande lolitor till post-Trump-desillusion, vi spårar myten, musiken och mystiken bakom Del Reys säregna universum. En resa genom ett land av krossade hjärtan, cherry cola och evig skymning.Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:(För båda avsnitten)Musikjournalistik och kritik:The New Yorker – Emily Nussbaum, “Lana Del Rey's Postmodern Melancholy” (2012)Pitchfork – Jenn Pelly, “Lana Del Rey: Ultraviolence” (2014), samt Philip Sherburne, “Norman Fucking Rockwell! Review” (2019)Rolling Stone – Brittany Spanos, “Lana Del Rey: From Pop Star to Serious Artist” (2021)The Guardian – Laura Snapes, “Lana Del Rey: Chemtrails… Review – All-Americana with a Gothic Heart” (2021)NME – El Hunt, “Every Lana Del Rey Album Ranked” (2023)Vulture – Craig Jenkins, “Lana Del Rey: The Lost Generation's Torch Singer” (2019)Intervjuer och porträtt:The Fader – Duncan Cooper, “Lana Del Rey: The Saddest, Baddest Diva in Rock” (2014)Interview Magazine – Jody Rosen & Lana Del Rey, “Self-Mythology and the American Dream” (2015)Vogue (UK och US editions) – intervju med Del Rey inför Chemtrails Over the Country Club (2021)BBC Radio 1 – Zane Lowe-intervjuer (flera tillfällen mellan 2012–2023)Lyrik och konstnärliga verk:Violet Bent Backwards Over the Grass (Simon & Schuster, 2020) – Lana Del Reys första officiella diktsamlingUtvalda låtar med tydligt amerikanskt tema, analyserade:“National Anthem”“Born to Die”“Ride”“Cola”“God Bless America – And All the Beautiful Women in It”“Venice Bitch”“A&W”“Chemtrails Over the Country Club”“Arcadia”Akademiska och kulturteoretiska referenser:Journal of Popular Music Studies – artiklar om “nostalgic femininity” och postmodern estetik i Del Reys oeuvreKulturkritik om Sylvia Plath, David Lynch, Bruce Springsteen, och The Great Gatsby som relevanta parallellerYasmine Musico: “Tragic Americana: Lana Del Rey's Broken Dream” (PopMatters, 2022)YouTube-essäer och visuella analyser:The Americana Dream in Lana Del Rey – ensaesthetic (YouTube, 2021)Lana Del Rey: The Anti-Pop Star – Mina Le (YouTube, 2023)How Lana Del Rey Reinvented Sadness – Polygon Sound (YouTube, 2022)Sociala medier och offentlig reception:Lana Del Reys Instagram, särskilt inlägget “Question for the Culture” (maj 2020)Fansajter och diskussionsforum som lanaboards.com och Reddit-trådar i r/LanaDelReyMottagandet från samtida artister (t.ex. Lorde, Billie Eilish, Taylor Swift) och kritik mot hennes uttalanden om feminism, ras och autenticitet.Musikvideor och bildanalys:“Ride,” “Born to Die,” “Young and Beautiful,” “Norman Fucking Rockwell,” “Chemtrails Over the Country Club,” “A&W” – analyserade utifrån användning av 8mm-estetik, patriotiska symboler, filmiska referenser och amerikansk nostalgi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter en fråga om mångfald stängdes P1 Kulturs reporter Emma Engström av från intervjun med Hollywoodstjärnan Viola Davis, som spelar svart kvinnlig president i nya filmen G20. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonläget blir allt skarpare i kulturlivet i USA. Den amerikanska myndigheten FCC har börjat en utredning mot Disney och ABC angående deras mångfaldsprogram. Samtidigt har Donald Trump utfärdat en presidentorder mot Smithsonian Institute i Washington, för att ta bort ”anti-amerikansk ideologi” från museikedjan, samt återupprätta monument och statyer som tagit bort under de senaste fem åren. Vad innebär detta? Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg gästar P1 Kultur.KLASSIKERN: ”DET NYA LANDET” – BIRROS OCH MOODYSSONS FLYKTINGDRAMAHistorien om Ali, Massoud och Louise fick miljonpublik då den visades på SVT i mars 2000. Men deras öde fångade inte bara publikens hjärtan. Den visade också en ny sida av Sverige, som inte skildrats tidigare i svensk drama och som skapade en debatt där manusförfattarna också fick svara på frågor om flyktingpolitik och Sverigebilden. Men framför allt var det en serie som fick sin publik att både skratta och gråta. Där rollfigurerna fick vara komplexa. Och som kom under en tid då ord som mångfald och mångkultur precis hade börjat användas för att beskriva Sverige. Men det finns delar av både serien och den efterföljande debatten som är kusligt lik dagens samhälle, en kvarts sekel senare. P1 Kulturs Saman Bakhtiari har sett om ”Det nya landet” och pratat med manusförfattaren Peter Birro.REPORTAGE: MÖT LYSSNARJURYN SOM UTSER VINNAREN AV SVERIGES RADIOS ROMANPRISFem bokslukare från hela landet röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Romanpris i nästa vecka. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj låter oss bekanta oss med den så kallade Lyssnarjuryn: Alma Martinsson, Jan Unga, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Benigna Polonyi. Det visar sig att böcker är en stor del av deras liv och ger möjlighet att både fly och förstå verkligheten.SÅ KÄNNS DET ATT ”GÅ IN I VÄGGEN” PÅ TEATERSCENEN?Diagnosen ”utmattningssyndrom” ska tas bort i Sverige 2028. Men än finns tid. På torsdagskvällen var det premiär för ”Funeral of Lady Sapiens – Välkommen in i väggen” på Uppsala stadsteater. Dramatikern och regissören Helle Rossing har utgått från sina egna erfarenheter av utbrändhet och vill ge en både mörk och komisk inblick i hur livet kan kännas både innan och mitt i ”den ökända väggen”. Vår teaterkritiker Jenny Teleman var på premiären och kommer till studion för att berätta mer.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Visst är det trevligt att få ett leende av en annan människa. Det kan verkligen göra skillnad. Men om någon ler mot dig så nästan mungiporna nästan spricker, då är det något som är fel. Vi har sett filmen SMILE 2, och i den filmen vill du verkligen inte ha detta skruvade märkliga leende. För om du får det, ja då kan dina dagar vara räknande. Året är 1975 och om 90 minuter skall ett nytt humorprogram i tv lanseras. Man har samlat nya komiker som Chevy Chase, Dan Akroyd, John Belushi, Billy Chrystal, mfl. Ingen vet ingentligen vad det skall handla om och strukturen är kaos. Men historiskt sett så vet vi ju att SATURDAY NIGHT LIVE skulle bli en långkörare och språngbräda för många nya komiker. Vi har sett filmen om denna banbrytande kväll. Och så kunde vi ju inte låta bli. Vi kanske är sist på bollen men nu har vi också sett body-horror-rullen THE SUBSTANCE med Demi Moore. Hon är en Hollywoodstjärna som fyllt 50 år. Tv-bolags-chefen Harvey (Dennis Quid) menar att när man fyllt 50 år så är det ingen som vill se en kvinna på tv längre. Så hon får sparken. Men när hon får chansen att ta en substans som kan göra henne yngre, vackrare och sitt bästa jag, så tvekar hon inte. Finns bara en regel. Om 7 dagar måste man byta tillbaka , annars blir det konsekvenser... Där har ni det. Kvällens smörgåsbord. Häng med, det blir kul. Vi lovar!

Ett storbråk har blommat upp i Hollywood. I ena ringhörnan står skådespelerskan Blake Lively – i den andra skådespelaren och regissören Justin Baldoni. De två Hollywoodstjärnorna jobbade tillsammans i den uppmärksammade filmen; ”It ends with us” som hade premiär i augusti förra året. Men under hösten har snacket kring filmen handlat om något helt annat och i december så lämnade Lively in en stämningansökan mot Baldoni för bland annat sexuella trakasserier. Baldoni har svarat med att lämna in en stämningsansökan mot tidningen New York Times som granskat fallet. Varför har det här blivit en så stor händelse? Går det att avgöra vem som har rätt och vad innebär det här för deras karriärer? Gäst: Natalie Demirian, nöjesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Today. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Liv om den norska kändisjournalisten som försöker cancellera Hollywoodstjärnor för oartighet. Ola om att Slaget vid Trastfältet efter 650 år av obegriplig Balkansekterism till slut har fått en tydlig förlorare. Jonatan listar det han är glad över och det han ångrar i sitt liv. Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

Skådespelaren och Hollywoodstjärnan Peter Stormare visste redan som litet barn att han skulle stå på scen. Hans inre röst hade sagt det till honom, men han berättade det inte för någon. Nu, efter över 40 år i branschen, har han minst sagt skrivit teater och filmhistoria med roller i succér som Fargo, Armageddon, Jurassic Park, The Big Lebowski, Chocolat, Minority Report och många, många fler. Peter delar öppet med sig av minnen från filminspelningarna, av hur det är att arbeta med Steven Spielberg och varför ”bonn-hybris” varit en av hans nycklar för att lyckas. Men vi pratar också om hur Peters inre väsen, om hans tro, hur han samtalar med änglar och hur han varje dag hittar mirakel i sitt liv. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Läs Peter Stormare: Pojken från Arbrå Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skådespelaren och Hollywoodstjärnan Peter Stormare visste redan som litet barn att han skulle stå på scen. Hans inre röst hade sagt det till honom, men han berättade det inte för någon. Nu, efter över 40 år i branschen, har han minst sagt skrivit teater och filmhistoria med roller i succér som Fargo, Armageddon, Jurassic Park, The Big Lebowski, Chocolat, Minority Report och många, många fler. Peter delar öppet med sig av minnen från filminspelningarna, av hur det är att arbeta med Steven Spielberg och varför ”bonn-hybris” varit en av hans nycklar för att lyckas. Men vi pratar också om hur Peters inre väsen, om hans tro, hur han samtalar med änglar och hur han varje dag hittar mirakel i sitt liv. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Läs Peter Stormare: Pojken från Arbrå Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur djupdyker i två bioaktuella regissörer Yorgos Lanthimos har återigen samlat Hollywoodeliten i Kinds of Kindness och Kevin Costner återvänder till prärien i westerneposet Horizon: An American Saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LANTHIMOS! SÅ BLEV DEN GREKISKE REGISSÖREN STJÄRNORNAS FAVORITHan slog igenom med den grekiska filmen ”Dogtooth” 2009. Numera radar Hollywoodstjärnor som Emma Stone, Nicole Kidman och Colin Farrell upp sig för att få vara med i hans filmer. Efter ”The Lobster”, ”The Killing of a Sacred Deer”, ”The Favorite” och ”Poor things” är Yorgos Lanthimos nu bioaktuell med ”Kinds of Kindness” - där Emma Stone återigen står framför kameran.Men Lanthimos är mer än en kritiker- och skådespelarfavorit, han är älskad på bred front. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och teaterregissören och skådespelaren Rikard Lekander benar ut hemligheten bakom Lanthimos framgångar.I HUVUDET PÅ KEVIN COSTNERI helgen är det biopremiär för första delen av ”Horizon: An American Saga” - ett westernepos som regisserats och finansierats av Kevin Costner, som också spelar en av rollerna i detta ensembledrama om hur ”the west was won”. Parallellt gör han succé som patriark i det samtida westerndramat ”Yellowstone” i streamingvärlden. Men vad är det med just westerngenren som lockar Kevin Costner så? Kulturredaktionens Emma Engström vet mer.Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

David Beckham har återigen hamnat i hetluften - denna gång handlar det om pengar istället för fotboll. Trots framgången med köpet av MLS-klubben Inter Miami, som kallats för en av tidernas bästa sportinvesteringar - är Beckham inte nöjd. Varför bråkar den före detta fotbollsstjärnan om pengar? Har han inte redan tillräckligt? Och vad är egentligen orsaken till de ekonomiska kontroverserna? Gäst: Makoto Asahara Programledare: Erika Nielsen

Nicke berättar hur det gick till när han blev drogfri och nykter medan Janne intervjuade bisonoxar och Hollywoodstjärnor.

Det har kallats för Hollywoods sämst bevarade hemlighet. Ett danskt läkemedelsbolag utvecklade Ozempic, en diabetesmedicin som även visade sig fungera för viktnedgång. Nu när fler och fler öppet medger att de tar sprutor för att gå ner i vikt så har tonen börjat skifta. Vad har de nya medicinerna egentligen för baksidor? Programledare: Tara Moshizi. Med DN:s medicinreporter Anna Bratt. Producent: Sabina Marmullakaj.

Kalle Berg pratar om att Hollywoodstjärnan Ewan McGregor är i Göteborg för att ta emot Göteborg Filmfestivals hederspris, och för att göra PR för en ny film med den nästan helt okända svenske regissören Niclas Larsson. Han berättar också om den skarpladdade granat som hittades vid Israels ambassad i Stockholm igår. Fanny Wijk pratar om det osannolika fynd som gjordes i ett hus som medlemmar från humorgruppen JLC köpt i Mölndal – nämligen guldtackor värda elva miljoner. Men vem har rätt till guldet? Det ska nu avgöras i rätten. Sen kommer Daniel Gillblad, AI-expert och på säkerhetsföretaget Recorded Future, och pratar om vad illasinnade hackers skulle kunna ställa till med. Vi checkar också in med Mello-reporter Jan Andersson inför att Melodifestivalens första deltävling går av stapeln i helgen. Dessutom: Unga bryr sig mer om träning än politik, tv-kanal förstorade politikers bröst och Love is blind-deltagare bortklippta.--Programledare: Kalle Berg och Fanny WijkNyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Giorgio Armani är en av dagens största modeskapare, för att inte säga den allra största och kanske den allra sista. Han har dessutom alltid varit konsekvent i sin nedtonade och eleganta stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giorgio Armani är en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han är också en av de mest energiska. I juli fyller han 90 år och har först nu personligen börjat slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går just nu som tåget.Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.

Del 2 av 4. Några nedhuggna träd utanför Villa Söderås hamnar mitt i en nationell bankskandal. Mäklaren hoppas att Hollywoodstjärnan Uma Thurman ska flytta in. Kändispolisen Tommy Lindström berättar hur det var att jobba ihop med Johan Lundberg – och om deras planer för villan.

Fares Fares är kanske Sveriges enda RIKTIGA filmstjärna som gjort succé med filmer som Jalla jalla, The Nile Hilton Incident och Boy from heaven. Nu gör han regidebut med nya filmen En dag och en halv. Vi pratar om strejken i Hollywood! Kommer AI ta över? Myggor! Långburk på parkbänken! Gladiator! Dessutom får vi svar på varför P3 Nyhets Babs Drougge är med i En dag och en halv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Bergmanveckan fick finbesök av en annorlunda Hollywoodstjärna. Aubrey Plaza spelar ofta skruvade och sarkastiska rollfigurer - som i succéserien White Lotus. Nu har hon spelat in storfilm med Francis Ford Coppola. MÖTE MED TINDRA MONSEN FRÅN "BARRACUDA QUEENS"Hon gör en av rollerna i den populära Netflix-serien "Barracuda Queens" om ett tjejgäng i den abslouta överklassen som börjar begå inbrott i välbärgade villaområden för att finansiera sin livsstil. Tindra Monsen gästade Bergmanveckan på Fårö där hon framförde Persona som monolog.TV-TIPS INFÖR SOMMAREN Allt från den italienska gangsterserien "The Good Mothers" på Disney Plus till "Ina

Nyfikna lyssnarfrågor leder till att Kjersti och Magnus avslöjar vilka kvinnliga och manliga Hollywoodstjärnor som har störst egon och sämsta ryktet. Hängs ut gör en hyllad Oscarsveteran och en kvinnlig pristagare med skandinaviska rötter. Kjerstis nummer ett lider av noll humor och Magnus list-toppare har en självkänsla större än vår planet. Extra smaskigt blir det när visar sig att Kjersti varit på fyllan med en av skådespelarna på ett hotell i New York.livetilalaland.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lovisa har besökt den spanska solkusten där hon ledde en konferens. Detta berättar hon mer om i veckans avsnitt. Och Jessica har bland annat hunnit med att gå på ELLE-galan! Givetvis måste hennes Hollywoodstjärnelook få lite plats i veckans podd också. Lovisa har förberett en allitteration som hon vill dela med sig av, vars innehåll passade perfekt när hon nyligen tränade vid de sydligare breddgraderna. Hon bjuder därför på tre rejäla träningstips som går att mixa med lek & spel och som dessutom går att anpassa till utomhusträning. Jessica, som får inspiration av detta, flikar även hon in med några övningar som funkar inom konceptet. Så var beredda nu, för här kommer en lista med tre stycken bastips - men också en hel del bonustips. Övningar, som ni kan välja och vraka bland när ni tränar ute i solen. För snart, snart kommer faktiskt värmen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2020 blev klubben Wrexham världskänd över natt då Hollywoodstjärnorna Ryan Reynolds och Roy McElhenney gick in och köpte klubben. Och nu har första målet avklarats: klubben har tagit sig upp från femtedivisionen in till engelska proffsfotbollen. Vad är det som har gjort Wrexham till en global sensation? På vilka sätt har Reynolds & Co förändrat klubben? Och är detta en hållbar typ av satsning som vi kommer få se mer av i framtiden? Programledare: Julia Karlsson Gäst: Makoto Asahara

I veckans huvudavsnitt pratar vi om Ralph Yarl, 16-åringen som i Kansas City blev skjuten i huvudet för att han plingade på fel dörr. Vi diskuterar rasismen som präglar fallet, fördomarna som ledde till skjutningen, gärningsmannens möjliga försvarstaktik och dom mest sannolika påföljderna. Sen ger vi en uppdatering om Jonathan Majors, Hollywoodstjärnan vars snabba uppgång ser ut att följas av ett historiskt fall. På sina hörn blir det också snack om de skyhöga riskerna i att köra bil, nya draman inom svenska standup-scenen och förskolelärares löner.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Folk rasar på en kändisbrunch som ägde rum i veckan. Pontus Rasmusson är i farten och nu vet vi exakt vad det är Paow gjorde när hon gjorde en så kallad "barbiefitta". Julia Franzén och Josephine Qvist har gjort samma ingrepp (som låter läskigare än var det kanske är) och nu är Paow sugen på att göra samma slags ingrepp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om storbråket som utbröt mellan Janne Andersson, Sveriges förbundskapten i fotboll, och Bojan Djordjic, Viaplay-expert. Vems fel var det? Fanns det underliggande rasism i Anderssons ord? Hur bra var ursäkten?Sen diskuterar vi anklagelserna om kvinnomisshandel som riktats mot Hollywoodstjärnan Jonathan Majors. Vi snackar de som omedelbart rider ut till hans försvar och vissas obegripliga jämförelser med Emmett Till-fallet. Men också om de som påstår sig sitta på inside info om Jonathan Majors förflutna och de som hävdar att man är på gärningsmannens sida om man väntar in polisundersökningen och bevisen innan man formar sig en åsikt.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan träffar jag Dragomir ”Gago” Mrsic – prisad elitidrottare, idrottsledare, coach och skådespelare som fick sitt genombrott i Snabba Cash 2010 och sedan dess varit med i hyllade serier som Bonusfamiljen och Innan vi dör och som spelat mot Hollywoodstjärnan Tom Cruise. Dragomir växte upp i Stockholmsförorten Fittja under tuffa familjeförhållanden.Han berättar om hur det är att gå mot oddsen och att sträva efter mål utan tryggheten av en familj som supportar. ”Ingen väntade på mig utanför när jag tog studenten, jag gick ut själv och tog en hamburgare.”Efter att ha avtjänat tid i fängelse för att ha genomfört ett välkänt rån började han studera till idrottsledare och hamnade så småningom på skådespelarbanan. Men hur gör Dragomir för att pusha sig själv och göra förändringar i livet? Och blir han någonsin nervös av att stå på scen?Vi pratar om hur man kan använda rädsla som en motor i livet, vikten av att utmana sig själv men också kunna stanna upp och vara stolt över det man åstadkommit. Vi pratar även om hur varje person är regissören av sitt liv och hur viktigt det är att vara tacksam över de små sakerna i vardagen. Dragomir berättar dessutom om 21days.se, en plattform han tagit fram för att hjälpa människor att maximera sin potential. Är du nyfiken på Dragomir hittar du mer här: Instagram: @dragomirmrsicofficialhttps://www.21days.se Lyssna, Dela, och Prenumerera.Med kärlek,SofieInstagram:@sofie_kraft@staygrounded.podcast@groundedfactoryMusik: John Martin, Albin Tjernberg.Foto: Stina Caesar.Hosted on Acast.© Sofie Kraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är engelskaläraren som blev en av världens rikaste människor, men som gjorde sig ovän med makten i Kina och plockades ner på jorden igen. Den 11 november 2020 slår den kinesiska e-handelsjätten Alibabas årliga shoppinghögtid Singles Day ett svindlande försäljningsrekord. Företagets grundare Jack Ma har blivit synonym med framgång i Kina. Han är en världskändis som trivs i rampljuset, van vid att skaka hand med presidenter och vimla med Hollywoodstjärnor.Men när Alibabas kunder handlar varor för drygt 56 miljarder dollar den där novemberdagen 2020 är Jack Ma mystiskt försvunnen. Snart börjar det spekuleras i vad som egentligen har hänt med den kinesiske miljardären.I P3 ID om Jack Ma skildras historien om hans uppgång och fall. Efter att ha vuxit upp i fattigdom i ett Kina som trasats sönder av kulturrevolutionen blir han plötsligt det osannolika ansiktet utåt för en ny revolution i landet IT-revolutionen i slutet av 90-talet.Hör berättelsen om hur en tanig kille från staden Hangzhou, som fick nej på varje jobb han sökte i sin ungdom, upptäckte internet och därefter tog sig an de amerikanska giganterna Ebay och Amazon och segrade.Jack Ma har själv sagt att den fiktiva filmfiguren Forrest Gump är hans idol, och hans egen livshistoria ska visa sig ha flera likheter med Tom Hanks älskade rollprestation.För likt Gump blir Ma ständigt underskattad av sin omgivning tills han råkar göra sig ovän med fel personer i den kinesiska maktsfären.Medverkar i avsnittet gör Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker, Johan Lagerkvist, professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet, och Duncan Clark, internetkonsult och vän till Jack Ma.Avsnittet gjordes av Studio Olga vintern 2023.Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsförfattare och reporter: Patrick StaneliusProducent: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i avsnittet är hämtade från: Sveriges Radio, ABC, NBC, Bloomberg, Youtube samt dokumentärfilmen "Crocodile in the Yangtze The Alibaba story".Boken "Alibaba: The house that Jack Ma built", av Duncan Clark, har också varit till hjälp under arbetet med det här avsnittet.

I en värld där känslor i allt större utsträckning konsumeras, och där fiktion och verklighet tycks byta plats, vilken är då konstens och kulturens uppgift? Sonia Hedstrand beskriver en genomgripande förändring i våra samhällen som idag blir allt tydligare, inte minst i den japanska populärkulturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen den 23 augusti 2021.Del 1: Flörten i RomVi har stämt möte vid Piazza Venezia i gryningen. Emanuele är en italiensk kille strax över 20 år som hälsar mig med ett genuint leende och en kindpuss. Under två timmar ska han visa mig sina personliga smultronställen i Rom. Vi småpratar och skrattar medan han guidar mig till de bästa utkiksplatserna runt Forum Romanum och Colosseum, och tar en caffelatte på en liten hipster-caffèteria där han känner baristan. Emanuele är inte bara en snygg och charmig kille, han har även en bra kamera. Poängen med den guidade turen är framförallt att ta fördelaktiga porträtt av mig vid särskilt pittoreska vyer. Samma kväll lägger jag upp fotografierna på sociala medier och slår genast personligt lajkrekord. Emanuele säljer sina privata tjänster på nätet för 85 euro per promenad under rubriken Instagram boyfriend experience, med det unika försäljningsargumentet: en instagram-pojkvän tröttnar aldrig på att ta bilder av dig.Vad är egentligen ett arbete idag? Innebörden av ordet arbete har expanderat de senaste decennierna. Idag är ett arbete i princip vad som helst som en kan tjäna pengar på. Som att köpa och sälja saker på Ebay, youtuba om att en blivit mobbad, visa rumpan på Instagram, eller som jag nyligen såg affischeras runt om i Stockholm: skruva ihop någon annans ikeamöbler, eller utföra vilka hushållsnära tjänster som helst åt den som har brist på tid men desto mer i plånboken.Samtidigt som allt färre unga söker till konstskolor så lönearbetar allt fler med estetisk gestaltning. Emanuele har inte gått någon fotoutbildning eller konstskola. Det behövs inte, de grundläggande kunskaperna i fotografering, som att fokus ska sättas i ögat på den som porträtteras, att använda kort skärpedjup för att objektet ska separeras från bakgrunden med mera, det är allmängods idag. I den digitala barndomen på 1990-talet kunde en arbetslös ungdom få en gratis kurs i bildbehandling av arbetsförmedlingen, vilket snabbt resulterade i ett välbetalt jobb på ett nytt fräscht it-företag. Retusch-jobb för reklam var ett lukrativt extrajobb för konstnärer och aspirerande fotografer. Så är det inte längre. När alla kan fotografera och redigera i sina appar blir bildhanterarna den kreativa klassens proletariat.År 1977 beskrev Susan Sontag i sin berömda bok Om fotografi hur de då mest arbetsdisciplinerade folken; japaner och amerikaner, var de som fotograferade mest idogt på sina semestrar. Hennes analys var att industrisamhället fostrat arbetarna så hårt att ledighetens frånvaro av arbetsplatsens fasta struktur skapade ångest. Fotograferandet blev ett ställföreträdande arbete, en aktivitet som gör att en känner sig produktiv. Idag har fotograferande blivit en del av det arbete för arbete som många av oss kontinuerligt måste utföra för att hålla oss aktuella på arbetsmarknaden, på dejtingmarknadens appar och sajter, och på den vän-marknad som sociala medier utgör. Gränserna mellan dessa livets olika områden har suddats ut, arbetet har trängt in överallt. Många har glömt hur en gör när en är ledig. I den kulturella, om än inte alltid i den ekonomiska, medelklassen går mer och mer (ofta obetald) arbetstid åt till redigering av den egna framställningen och eftersom alla ens vänner är uppslukade av sina olika prekära frilansarbeten är det lätt att känna sig ensam när en väl får semester. Då börjar en instagramma febrilt för att vara med i gemenskapen online.Det är inte många som verkar reflektera över vad det handlar om när jag lägger upp Emanueles snygga foton av mig i Rom på mina konton på sociala medier. Slentrianmässiga lajks rasar in. Kommentarer som såå fina bilder av dig, åtföljs av hjärt-emojis. Människan är fixerad vid bilden av människan. Särskilt den iscensatta, vackraste versionen av en själv. Den enorma ilska som smygfotografering väcker förklarar Susan Sontag med att det fråntar människor rätten att posera som sina idealjag.Instagram-pojkvännen Emanuele var förstås bara en pose. Den enda närmare kontakt kunden får är att hålla honom i handen, i en iscensatt spontan social-medie-trop som kallas follow me; bilden tas ur pojkvännens synvinkel och vi ser hans arm sträckas in i bilden mot kvinnan, fotografiets objekt. Syftet är att fejka för de digitala vännerna att kunden har en semesterflört i romantiska Rom. Posen follow me används även flitigt av resebolag som vill locka manliga kunder, de ska känna att om de köper den där resan till Thailand så får de inte bara paradisstranden på bilden, utan även en härligt leende ung kvinna på köpet. Det spelar ingen roll att alla förstår att det inte är på riktigt, det viktiga är den känsla som kunden köper. För sådär tre decennier sedan eller mer hade jag kanske träffat Emanuele på gatan i Rom och han hade erbjudit sig att visa mig staden gratis. Flörten hade kanske varit på riktigt. Men nu sker mer och mer av mänsklig interaktion genom ekonomiska transaktioner. På ett ytligt plan är det förstås skönt att lämna Emanuele utan att känna att jag är skyldig honom något. En man som ägnar flera timmar åt att guida en okänd kvinna runt Rom skulle i det gamla systemet förväntat sig något i gengäld. Nu har jag köpt mitt oberoende. Skönt Men i ett mer långtgående perspektiv skapar dessa emotionella tjänster problem.Sociologen Arlie Russel Hochschild menar att pengatransaktioner för det som förr var gratis slår sönder nära och djupa relationer. I sin bok The Outsourced Self ställer hon sin mormors värld i en by där alla hjälpte varandra med skörden emot ett samhälle med surrogatmödraskap och andra extrema och allt intimare tjänster, som förstör gåvoekonomin, beroendet av varandra, som inte bara var nödvändigt för överlevnaden, utan även skapade djupa och långa relationer. Att detta blir ett problem visas även av forskning som kommit fram till att rika människor har sämre empati och upplever större ensamhet än fattiga, som tvingats till ömsesidig hjälp för sin överlevnad.Det japanska utrycket muen shakai betecknar smärtan över social ensamhet, att inte känna tillhörighet eller sammanhang i ett relationslöst, alienerat samhälle. I en undersökning från 2006 säger 15 procent av japanerna att de inte har några sociala relationer alls.Den italienske arbetskritikern Franco Bifo Berardi kallar dagens produktionsordning för olyckofabriken. Arbetaren blir själsligt allt fattigare ju mer rikedom hen producerar. Enligt Berardi ger själens underkastelse upphov till en förlust av verklig kontakt med andra, och med sig själv. Det fragmenterade, prekära livet utesluter den stadga som krävs för att vi ska uppleva verklighet och förankring. En viktig poäng med att gå på teater eller film var att komma ut efteråt och mötas av verkligheten. Men idag går vi alltmer sällan ut ur fiktionen, vi går bara automatiskt vidare till nästa avsnitt, och skådespelet på sociala medier pågår dygnet runt. Agentsjukan kallas det när en tjänsteman inom underrättelseverksamhet har svårt att släppa sin roll och vill stanna kvar i sitt spelade liv. Det är så mycket enklare att leva i fiktionen.Del 2: Arbetets skådespeleriUnder en kabuki-teater-föreställning i 1600-talets Edo, dagens Tokyo, kunde män i publiken, inför att vissa populära skådespelare skulle göra entré på scenen, uttrycka sitt gillande med ett stärkande skrik. En dåtida teaterdirektör med känsla för PR kom då på den lysande idén att betala några män för att sitta i publiken och ropa. Denna skådespelande teaterpublik kallas sakura, vilket betyder falsk kund. Sedan dess har statister arbetat undercover i verkligheten som konsertpublik, som köande till restauranger, som bildskön utfyllnad på matchmaking-fester med mera. Men under de senaste åren har sakura-arbetet utvecklats till att handla om relationer. Förmedlingar online som Family Romance eller Hagemashi-tai ( Vi vill göra er lyckliga på japanska) erbjuder tjänster som hyr-pojkvänner, hyr-flickvänner eller hyr-föräldrar. Du kan hyra ett tjejgäng att sjunga karaoke med, eller någon som ber om ursäkt å företagets vägnar till ett annat företag, du kan hyra en vän att gå till Disneyland med, eller en butlertjänst, en man som gör hemarbete åt kvinnor. Jag vill vara singel och fri, men vill ändå vakna till ljudet av en kvinna som lagar mat i mitt kök, som en potentiell spekulant på en så kallad kontrakt-fru i Tokyo sa.Ryuchi Ichinokawa är chef för hyrfamilj-företaget Hagemashi-tai". Han berättar att han inte vill anställa skådespelare eller alltför vackra människor. Likt hemliga agenter ska hans sakura-arbetare kunna passera obemärkt, inte hota kunderna eller deras ovetande bekanta med överdriven skönhet. Liksom hemliga agenter ska de passa in, fylla sin funktion och vara lätta att glömma igen. I en stad som Tokyo på över 13 miljoner invånare är risken minimal att mötas igen av en slump. Detta skådespelarnas prekariat fungerar för att invånare i stora städer inte har mental eller känslomässig förmåga att ta in alla människor de möter. För att hantera ett kaos av intryck måste de reducera andra människor till klippdockor. Ingen ställer några djupare frågor till sakura-arbetarna. Som inhyrda släktingar på ett bröllop räcker det att de följer ett enkelt manus. Mänskliga relationer blir tunna.Den svenske sociologen Roland Paulsen beskriver i sin bok Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin (2010), hur synen på arbete förändrats från historisk tid till idag. Paulsen skriver att trots att vi bara skulle behöva arbeta några timmar i veckan med den utvecklade teknik vi har idag, så arbetar vi nu mer än vi gjorde för 30 år sedan. Arbetet har blivit ett självändamål. Karl Marx tänkte sig att det kreativa arbetet skulle bli självförverkligande när det skedde utanför kapitalismen. Han hade inte räknat med att kreativitet och uttrycksbehov kunde sugas upp och exploateras av samma system. Vårt prioriterande av att förverkliga oss själva genom arbetet har lett till att fler och fler lever som singlar. Det händer då att den passionerade arbetaren kan börja känna sig lite ensam, utan nära relationer. Det är detta problem som den japanska kapitalismen nu löst, genom smidiga emotionella tjänster.Megumi arbetar dagtid på kontor, men på kvällarna går hon till sitt extrajobb som kabakyara, sällskapsdam på en nattklubb, där hon får betalt för att dricka och flörta med män. Hon säger att hon går till jobbet med inställningen att hon ska på fest. Jag spelar olika karaktärer på mitt kontorsjobb och på mitt hostessjobb. Jag anpassar min personlighet efter olika kunder, berättar Megumi. Om en arbetsgivare kräver att arbetaren uppträder med en viss sorts personlighet, så skaffar hon ett extrajobb för att leva ut en annan sida av sig själv. Det kan vara en metod för att klara av ett fragmenterat, prekärt liv. Alla behov kan kanaliseras in i lönearbete. Det är kul, säger Megumi, Det är som cosplay.Mazayuki Okahara är professor i emotionell sociologi vid Keio-universitetet i Tokyo. Han berättar om hur massutbildningen i ett Japan som på 1970-talet stod på höjden av sin ekonomiska utveckling resulterade i ett överflöd av högutbildade arbetare. Fina examina och höga betyg räckte inte längre. Kommunikationsförmåga, charm och utseende blev utslagsgivande konkurrensfördelar för att få ett jobb. Ett japanskt företag anställer hellre en trevlig arbetare med rätt personlighet som kan passa in på arbetsplatsen och sprida en god stämning runt sig, än en som är bäst själva arbetsuppgifterna. Detta i kombination med en historisk förkärlek för tjänster som gör livet bekvämare har resulterat i en servicekultur som professor Okahara beskriver såhär: Du ska inte behöva be flygvärdinnan om ett glas vatten, hon ska ha förstått att du är törstig innan du har sagt något. Även i väst är leenden och trevligt bemötande något som numera konsumeras, från yogaläraren, servitrisen, massören, kassapersonalen.Redan 1956 gav den amerikanske sociologen Erwing Goffman ut den epokgörande boken Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, där han analyserar social interaktion inom amerikansk borgarklass på 1950-talet i teater-termer. För att göra intryck på sin publik måste aktören ha rätt utseende och framföra sin roll korrekt, i en lämplig scenografi. Jaget är en dramatisk effekt, en produkt av scener som spelas upp, skriver Goffman. Som människor förändras vårt humör hela tiden, men som karaktärer måste vi vara konsekventa för att bli trovärdiga. Det sociala spel som Goffman studerade på 50-talet försiggick på fritiden, men idag sker det i allt högre grad på arbetstid.Sociologen Alan Bryman har visat att Disney var det första företaget att lansera hyperkonsumtion, det vill säga konsumtionen av flera sorters varor och tjänster presenterad som en upplevelse, ett slags kommersiellt allkonstverk. På Disneyland och efterföljande företag kallas kunderna för gäster, allmänna utrymmen kallas scener, anställningsintervjuer kallas casting, jobb kallas roller, mellanchefer har huvudroller, arbetskläder kallas kostym. Detta språkbruk och tänkande har blivit allt vanligare inom serviceföretag idag. Disney var också först med att tvinga alla sina arbetare att skratta och le konstant. Deras instruktioner för nyanställda lyder: Kom ihåg att alltid le! Ditt leende är din största tillgång!.I Tokyo kan det på sommaren bli uppemot 40 grader varmt. I den fuktiga hettan går Disneyland-arbetarna omkring och underhåller i tjockt vadderade masker, utklädda till Långben eller Musse Pigg. På förekommen anledning finns det alltid en ambulans på plats, redo att köra skrattande performers som svimmat av värmeslag till sjukhus.På McDonalds i Japan kan kunden beställa ett leende till sin hamburgare. Det står på menyn, och priset är 0 yen. Svenska Pressbyrån har också haft kampanjen: Köp en kaffe så bjuder vi på en rolig historia. Tidigare behövde de lågavlönade servicearbetarna bara fixa kaffet, nu måste de vara roliga också. Gratis bonus för kunden, inget extra betalt för arbetaren.Del 3: Livet i 2,5 dimensionerAlla som upplevt en våldsam förälskelse vet att den är farlig. Den erotiska besattheten av det åtrådda objektet hotar hela ordningen som resten av den förälskades liv vilar på. Hen sover inte, äter inte, kommer för sent till jobbet, glömmer betala räkningar, missar tåget, tappar kontrollen. Särskilt den obesvarade avståndsförälskelsen liknar en drog. Det är bara den åtrådda som är i färg, resten av världen går i gråskala. Offret för passionen riskerar smärtan i att bli avvisad, bli galen av svartsjuka, hamna i en depression. Sådana risker har den prekära informationsarbetaren inte råd att ta i dag. En svacka i prestationen kan göra att hen inte längre kan försörja sig i ett otryggt arbetsliv som kräver konstant närvaro och prestation på topp. Samtidigt är längtan efter förälskelsens berusande lycka om möjligt ännu starkare idag än förr. Begäret triggas av ett ständigt flöde av sex appeal som krämas ut genom alla mediala kanaler, som smörjmedel för konsumtionen. Vi vill uppleva känslan av förälskelse, fast helst utan riskerna det medför. Att detta behov nu möts syntetiskt enligt lagen om utbud och efterfrågan är inte underligt.På 90-talet började unga japanska killar med bristande social förmåga att spela dejting-dataspel. Drivande i denna utveckling är den japanska tekniknörden, den så kallade otakun. En otaku är mest intresserad av att leva alla sina vakna timmar i dataspel, animéserier och manga, och har minimal kontakt med andra levande människor, förutom då han träffar sina otaku-kompisar och pratar om spel, och om de tvådimensionella tjejerna i spelen, vars kroppar har bisarra proportioner.Populärkulturforskaren Toko Tanaka vid Otsuma-universitet i Tokyo beskriver otakun som en person som inte är intresserad av kroppsliga begär, utan går igång på distansen till den åtrådda digitala figuren eller idolen. Otakun kan eller vill inte skilja mellan fiktion och verklighet. Hans motsvarighet kallas reaju (från ordet reality). En reaju är en person som är nöjd med att leva i den tredimensionella verkligheten och har fysiska relationer med andra människor. Tidigare hade de populära reaju-killarna all status och framgång, men när internet blev hett tog nördarna revansch. Mot slutet av 1990-talet kände sig otakun ändå inte riktigt nöjd med det tvådimensionella livet. Han kände ett behov av att få möta dataspelens kawaii, docksöta flickkaraktärer, i den fysiska verkligheten. Ur detta behov uppstod Meidocafé-kulturen i Tokyos teknik- och spelkvarter Akihabara. Begreppet Meido kommer från engelskans maid, tjänsteflicka. På lokaler som @homecafé hälsar tonårsflickor i kortkorta varianter av det franska hembiträdets svartvita uniform med litet spetsförkläde och hätta sina kunder med standardfrasen Välkommen hem, min herre.På det sättet kan män som saknar förmåga att interagera med vad de kallar 3D-kvinnor, köpa sig ofarlig flick-femininitet, och en undergivenhet som de aldrig upplevt IRL. För tonårsflickor som behöver pengar till kläder, smink och dyr fika i Tokyo, där allt kostar pengar, uppstår förstås en jobbmöjlighet. Förutom att servera fika eller enklare maträtter utför flickorna olika små tjänster, som en liten sång eller dans eller en dataspels-runda. Allt finns på menyn med priser noggrant angivna. Kunderna är stammisar och har medlemskort på olika nivåer, från brons upp till platina, beroende på hur många besök de gjort under åren.I ett prekärt samhälle där individen flyttar, byter jobb, frilansar, förlorar kontakt med sin ursprungs-familj och jobbar för mycket för att hinna bygga upp nära vänskaper eller kärleksrelationer, kan meidocaféet vara den enda plats där mannen har kontinuerlig kontakt med en annan människa som regelbundet frågar: Hur har du det? En fråga som blivit bristvara idag.På meidocaféerna är det en stämning som säljs. Den kallas moe och betecknar en specifik känsla av ömhet, beundran, tillgivenhet och förtjusning inför en 2D-karaktär från manga, animé eller dataspel. Att få umgås i sällskap av en fysisk version av sin favoritkaraktär är viktigt för den ofysiske nördmannen. Den riktigt tillfredsställande moekänslan får han när han anar en överensstämmelse mellan den karaktär servitrisen spelar och hennes äkta, oförställda jag. Det är i tillfredsställelsen av att själv få upptäcka denna harmoni som känslan av moe uppstår. Den här sammansmältningen av bildernas två dimensioner och den fysiska verklighetens tre dimensioner utgör den unika 2,5-dimensionen, som allt fler japaner finner sig tillrätta i.2,5 dimensioner är alltså ett begrepp som ursprungligen skildrar ett specifikt kulturellt fenomen kopplat till dataspelskulturen. Men trots detta specifika ursprung är det relevant för en bredare analys av dagens representationssamhälle. För mycket i upplevelseekonomin sker just mittemellan tecknet och det betecknade. Allt större delar av vår erfarenhet pågår mellan det som förr kallades verklighet och den representation som vi nu ägnar allt större del av vår vakna tid åt. Frågan om en kärlek med förhinder mellan människor och artificiell intelligens är framträdande i japansk kultur. I den korta animé-serien Evas tid arbetar humanoida robotar som tjänstehjon, tillgängliga för alla sorters hushållsnära tjänster, inklusive sexuella. Det är lag på att de måste ha en lysande ring ovanför huvudet när de går omkring och gör sina ärenden, så att de är lätta att identifiera som robotar. Men på det hemliga kafét Evas tid släcker de ned sina klassmarkörer, så att ingen vet vem som är vad. Robotar och människor kan umgås på lika villkor, men förvecklingar följer när de förälskar sig över gränserna. Serien väcker tankar om hur vi behandlar service-personal som robotar när vi kräver att de alltid ska vara glada och perfekta. Men den ställer också frågor om kärlek, förälskelse och attraktion. Är detta känslor som bara kan existera inför andra människor? Många japaner erfar just nu motsatsen. Våra känsloliv har blivit allt mer präglade på simulerade stimuli.Kimura Masaki är vd för företaget Tokyo Talent som hyr ut livs levande killar som pojkvänner per timme. Han berättar att en så kallad rental-kareshis jobb är att känna av vad kvinnan vill ha. Jobbet är alltså att ta hänsyn till kvinnans behov, något som många kvinnor upplever saknas hos verkliga män de träffar. En hyrpojkvän ska vara vanlig, men snygg och snäll. Tjänsterna består oftast i att gå på promenad i en park med kunden i några timmar, gå och fika tillsammans, kanske shoppa, hålla handen en stund. Men framförallt får kvinnorna prata om sina känslor. Tjänsten är alltså inte helt olik en terapisession. Kvinnorna behöver någon som lyssnar och förstår dem, någon som är deras typ, förklarar Kimura Masaki och lägger till: För några kunder är verkliga killar inte deras typ, de har konsumerat så mycket spel, manga och filmer att de känner sig mer bekväma närmare fiktionenDel 4: Konstnären i djupskådespeleriets tidevarvAv en säker källa fick jag nyligen höra följande: En konsthandel i Göteborg försökte trissa upp priset på en målning. För att öka köparens intresse ringde de in en anonym arbetare, som de internt kallade gråterska, en tjusig dam som under ett mingel på galleriet, när den potentielle köparen råkade stå inom hörhåll, utgöt sig vältaligt om hur starkt berörd hon var av nämnda konstverk. Konsten har alltid varit del av en emotionell ekonomi där verk laddas med immateriella värden genom känslor. Galleristens jobb är att skapa mystik kring verket och konstnären, för att attrahera rika personer som vill köpa sig en bit av konstnärsromantiken. För att tala med sociologen Pierre Bourdieu: kulturellt och socialt kapital växlas in mot ekonomiskt. Idag har denna förr så obskyra form av konsumtion utsträckts till en stor del av den ständigt växande upplevelse- och servicesektorn.Urbangeografen Richard Florida framhåller i sin bok Den kreativa klassens framväxt (från 2002) den kreativa arbetaren som modell för tillväxt i upplevelseindustrin. Den kreativa arbetaren har tagit vissa av sina viktigaste kännetecken från konstnären eller skådespelaren; hens arbete är att skapa känslor, och hen brinner passionerat för att förverkliga sig själv genom arbetet.Innan den japanska hyrmamman Hiromi Kawada går in i dagens roll sätter hon på sig sin peruk och läser sitt manus, ett papper med information om vem hon utifrån kundens behov ska vara. Likt en skådespelare som arbetar i method acting-traditionen, går hon in i sig själv för att hitta äkta känslor inför sitt framträdande. Ett vanligt jobb är att presenteras som mamma inför kundens nya partner. Fru Kawada berättar att många av hennes barn håller kontakten efteråt, de frågar om råd i livsfrågor och skickar mejl flera år efteråt för att tacka för hennes insats, med bilder på sina barn. Ibland skäller jag på dem, säger hon, om jag ser att de är på väg i en dålig riktning i livet. Hon fortsätter alltså att jobba som mamma även utan ta betalt. Hon säger att hon vill hjälpa vilsna människor. Fru Kawadas chef herr Ichinokawa berättar hur han som inhyrd farbror till ett bröllop börjar gråta av rörelse på den låtsade brorsdotterns stora dag. Då har han gjort ett bra jobb, han känner det han ska känna.År 1983 myntade sociologen Arlie Russel Hochschild begreppet emotionellt arbete. I sin forskning om flygvärdinnors arbetssituation beskriver hon hur de jobbar med sina känslor på flera plan: De måste hantera flygrädda, aggressiva och potentiellt farliga passagerare, undertrycka sina egna känslor av obehag inför berusade män som gör närmanden, och samtidigt kommunicera glädje, trygghet och attraktiv femininitet. Hochschild skiljer på ytskådespeleri, som innebär att arbetaren inte känner den känsla hen försöker förmedla, som i det påklistrade leendet, och djupskådespeleri, då arbetaren på riktigt känner den känsla som krävs för arbetet. I kategorin ytskådespeleri befinner sig traditionellt servitriser och annan servicepersonal, inom djupskådespeleri finns personer som arbetar som barnflickor, vårdare, dagispersonal och lärare. Det är det djupgående skådespelet som alla arbetsköpare eftersträvar idag. De vill knyta upp arbetarna känslomässigt, komma åt deras engagemang genom att få dem att identifiera sig med företagets mål, så att de på riktigt känner att företagets framgång är viktig för dem själva. Men den prekära arbetaren måste inte bara spela sin roll och känna rätt känslor, hen arbetar även, liksom skådespelare alltid gjort, med sitt utseende. De senaste decennierna har även manliga arbetare börjat avkrävas det estetiska arbete som framförallt kvinnor tidigare varit tvungna att utföra, som servitriser, sekreterare, butikspersonal. Den feministiska filmvetaren Laura Mulvey talar om to-be-looked-at-ness, på svenska ungefär att-bli-tittad-på-het, en kvalitet som konstruerades hos den klassiska kvinnliga Hollywoodstjärnan, men i dag gäller mer eller mindre alla. Att bli tittad på är en del av jobbet för många yrkeskategorier idag.Jag följer med sakura-mamman Hiromi Kawada då hon hyrs in för att agera vän till familjen på ett bröllop i Sanrio Puroland, Hello Kittys eget Disneyland. Bröllopet genomförs på en scen, gästerna är publik och vigselförättaren är Kitty-san. Att svara Ja på prästens traditionella fråga: Tager du har blivit simulakra, en performance med inhyrda gäster på en artificiell, kommersiell plats. I Japan är det vanligt att bröllopspar genomför två ceremonier, en traditionell i en shinto-jinja, och en västerländsk variant med den vita klänningen, med risgryn som kastas, med en präst som predikar i en kyrka och så vidare. Men prästen är ingen riktig präst, utan bara en vit man vilken som helst som extrajobbar som präst, och kyrkan är inget heligt rum, utan bara en byggnad som ser ut som idén om en kyrka. Evenemanget har inget med kristen religion att göra, utan det är upplevelsen av ett västerländskt bröllop en vill åt, en bild som en fått av filmer och medier. En stor del av koncentrationen ligger på fotograferingen. Ett bröllop utan fotodokumentation är otänkbart.Sociologen Erwing Goffman som analyserade socialt samspel i termer av dramaturgi på 50- talet beskriver hur vi i den sociala interaktionen försöker framstå som bättre än vi är, vi projicerar ett idealiserat jag. Vilket vi idag framförallt gör på sociala medier. Goffman skriver: Sociala möten är som ceremonier, där vi spelar våra roller enligt en ritual. Samhället är egentligen ett bröllop! Bröllopet är den ultimata performativa konstupplevelsen, likt teceremonin. Men idag går det att köpa den upplevelsen, utan vidare förpliktelser. På senare tid har det även blivit vanligare att kvinnor i Japan inte vill bli hemmafruar, utan fortsätta jobba och vara singlar. Men de vill ändå uppleva sitt drömbröllop. Företag erbjuder därför hela paketet med bröllopsplanering, klänning, kyrka, tårta, blommor, risgryn, fotografering och så vidare. Men bruden genomför ceremonin ensam. Män i en liknande situation erbjuds att gifta sig med sin favorit-animékaraktär i en virtual reality-upplevelse, där en kyss på ett par silikonläppar ingår.Vilken är då konstnärens roll i ett samhälle som är sysselsatt med produktionen av lättsmälta bilder, representation, performativitet, berättelser och känslor? Nu framstår den digitala reproduktionen av bilder och upplevelseekonomin som en kris för den konstnärliga gestaltningen, på ett liknande, men mer grundläggande sätt än uppfinningen av fotografiet blev en kris för måleriet. Hur ska konstnären hantera den här situationen? Romantiken, en historisk period av uppsving för det konstnärliga skapandet, och ett uppvärderande av känslolivet, uppstod som en reaktion på det rationella upplysningsidealet och den gryende massproduktionen. Idag har hela samhället, ekonomin och politiken blivit emotionell och känslostyrd. Kanske måste konstnären, som en reaktion, bli rationell och använda sina kunskaper inom gestaltning för att analysera de känslor och bilder som det övriga samhället producerar.Sonia Hedstrand

Hollywoodstjärnorna Fares Fares och Tarik Saleh tittar förbi och berättar om filmen "Boy from heaven" som är Sveriges Oscarsbidrag. Ronny blev utsläng från Liseberg var för läskig, vi pratar om gånger vi blivit utslängda! Effie Karabuda har spelat superhypeade "God of War Ragnarök"! Babs Drougge på P3 Nyheter om kritiserade snygghetsstudien och att Zelensky är skeptisk till ryska reträtten. Dessutom: Nick Cannon blir pappa IGEN, Johnny Depp på Rihannas visning och så ser människan ut år 3000. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir

Berättelsen om en skådespelerska, författare och komiker som i hela sitt vuxna liv var prinsessan Leia med en hel värld samtidigt som hon brottades med psykisk ohälsa och missbruksproblem. När den första Star Wars-filmen går upp på biograferna 1977 kan ingen ana vilken betydelse den kommer få. Den omedelbara ikonen, prinsessan Leia, spelas av Carrie Fisher (1956-2016). Hon är dotter till Hollywoodstjärnorna Debbie Reynolds och Eddie Fisher, ett par som senare figurerar i en av 50-talets största kändisskandaler.Carrie gör sig med tiden känd som framgångsrik författare, (galg)humorist, så kallad manusdoktor och förgrundsfigur i debatten om psykisk ohälsa men i mångas ögon är hon för alltid den unga, vackra rymdprinsessan. P3 ID om Carrie Fisher är en historia om en mansdominerad filmbransch, åldrande, skrivande, spruckna förhållanden, de starka banden mellan mamma och dotter samt konsten att kunna berätta om vad som helst på ett roligt sätt.I avsnittet medverkar bland andra Aftonbladet-redaktören och Star Wars-kännaren Tove Björnlundh och filmkritikern Tobias Norström.Avsnittet gjordes av Studio Olga sommaren 2022. Programledare: Vendela Lundberg Avsnittsmakare: Alice Dadgostar & Patrick Stanelius Producent: Vendela Lundberg & Carl-Johan Ulvenäs Ljudmix: Fredrik NilssonLjudklippen är hämtade från Star Wars-filmerna, Singin' in the rain (1952), Cleopatra (1963), dokumentären Bright Lights (2016, HBO), CNN, BBC, These old broads (2001), scenföreställningen Wishful Drinking (HBO, 2010), Wishful Drinking (ljudbok), Shampoo (1975), Postcards from the edge (1990), Under the rainbow (1981), Hollywood Vice Squad (1986), MTV, NBC, CBS, ABC, The Oprah Winfrey showBöckerna Wishful Drinking och The princess diarist av Carrie Fisher var till stor hjälp under researcharbetet.

Partierna om strömningsjättarna ska betala skatt i Sverige eller inte, Hollywoodstjärnor svartlistas i Ryssland, fällande dom för Estoniafilmare. Programledare: Nina Sjöman Producent: Estrid Holm

Alicia Vikander är vid det här laget en etablerad Hollywoodstjärna. Och i den nya tv-serien "Irma Vep" på HBO Max spelar hon just en känd skådespelare. Filmstjärnan Mira (Alicia Vikander) kommer till Paris för att gestalta rollfiguren Irma Vep - en ond diva som glider runt i en svart catsuit och ägnar sig åt stöld och medhjälp till kidnappning och mord.P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp Alicia Vikander på Zoom och börjar med att fråga hur hon som skådespelare upplever skillnaden att gå från film till en TV-serie.Producent: Ulph Nyström

Är det fortfarande "finare" att göra film än en tv-serie? Och vad är skillnaderna i hur man som regissör tänker och jobbar? Möt Lisa Langseth ("Kärlek och anarki") och Goran Kapetanovic ("Kalifat" och "Knutby"). ALICIA VIKANDER FICK EN SPECIALSKRIVEN HUVUDROLL I TV-SERIEN "IRMA VEP"I tv-serien "Irma Vep" på HBO Max spelar den svenska Hollywoodstjärnan Alicia Vikander den kända skådespelaren Mira som kommer till Paris för att gestalta rollfiguren Irma Vep - en ond diva som glider runt i en svart catsuit och ägnar sig åt stöld och medhjälp till kidnappning och mord. Lisa bergström har intervjuat Alicia Vikander.TV-CIRKELN ÄR HÄR - VI TITTAR PÅ "GLAPPET"Vi ser om Glappet, den klassiska TV-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin."BLUE BAYOU" - EN FILM OM ATT BLI AVVISAD AV SITT EGET HEMLANDI filmen "Blue bayou" får vi följa Antonio som är adopterad från Korea och som upptäcker att han efter 30 år i USA inte har amerikanskt medborgarskap. Nu riskerar han att deporteras och skiljas från sin familj. Alicia Vikander spelar den kvinnliga huvudrollen i filmen. Justin Chon står för manus och regi, och han spelar också själv den manliga huvudrollen. Vår reporter Emma Engström har träffat honom. Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Arnold Schwarzeneggers tal till ryska folket om kriget i Ukraina trendade på ryska twitter. Men kan Hollywoodstjärnor på riktigt göra skillnad i krig? På en kvart får du veta vilken funktion kändisar har i krig. Och varför sociala medier gjort fler av dem till aktivister. Med SvD Kulturs debattredaktör Essy Klingberg.

Rebecca Ferguson är Sveriges just nu största Hollywoodstjärna. Trots hennes enorma framgångar är hon fortfarande lite av en doldis för den svenska publiken. SPELAR MOT TOM CRUISE I MISSION IMPOSSIBLEDe kommande åren kommer Rebecca Ferguson synas två Mission impossible-filmer, uppföljningen av Dune och dessutom gör hon huvudrollen den kommande serien Wool som bygger på en roman av Hugh Howey.Kulturredaktionens reporter Björn Jansson intervjuar den svenska filmstjärna som prisats av Göteborg filmfestival.

Hälsoinspiratören, tränaren och föreläsaren Mårten Nylén gästar Framgångspodden för att prata om hur du kan optimera din hälsa och skapa balans. Han var varit PT åt Hollywoodstjärnor, varit säkerhetsansvarig åt världsartister och programledare i båda Biggest Loser och Ninja Warrior Sverige. Idag är han också en av våra mest populära föreläsare med fokus på hållbar hälsa!Vi pratar om hur vi kan ha en god hälsa över en lång livstid. Vi går in på varför livet handlar om att skapa sig själv i stället för att hitta sig själv, att hitta sina egna mönster och hur vi kan ändra dem. Dessutom får vi såklart höra om livet som både stuntman och säkerhetskoordinator, om händelsen i Argentina som förändrade hans världssyn och om det populära balansbordet. Tusen tack för att du lyssnar!Mårtens kurs på Framgångsakademin: https://akademins.framgangsakademin.se/courses/marten-nylenBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/Här kan du läsa mer, och boka, Mårtens inspirationsföreläsning "Mönster": www.Tickster.com / https://secure.tickster.com/kejnmyjkf3hzyh7Mårten Nyléns hemsida: https://martennylen.com/Mårten Nylén - "Resultat, balans och lite magi": https://www.bokus.com/bok/9789163616846/marten-nylen-resultat-balans-och-lite-magi/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hälsoinspiratören, tränaren och föreläsaren Mårten Nylén gästar Framgångspodden för att prata om hur du kan optimera din hälsa och skapa balans. Han var varit PT åt Hollywoodstjärnor, varit säkerhetsansvarig åt världsartister och programledare i båda Biggest Loser och Ninja Warrior Sverige. Idag är han också en av våra mest populära föreläsare med fokus på hållbar hälsa!Vi pratar om hur vi kan ha en god hälsa över en lång livstid. Vi går in på varför livet handlar om att skapa sig själv i stället för att hitta sig själv, att hitta sina egna mönster och hur vi kan ändra dem. Dessutom får vi såklart höra om livet som både stuntman och säkerhetskoordinator, om händelsen i Argentina som förändrade hans världssyn och om det populära balansbordet. Tusen tack för att du lyssnar!Mårtens kurs på Framgångsakademin: https://akademins.framgangsakademin.se/courses/marten-nylenBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/Här kan du läsa mer, och boka, Mårtens inspirationsföreläsning "Mönster": www.Tickster.com / https://secure.tickster.com/kejnmyjkf3hzyh7Mårten Nyléns hemsida: https://martennylen.com/Mårten Nylén - "Resultat, balans och lite magi": https://www.bokus.com/bok/9789163616846/marten-nylen-resultat-balans-och-lite-magi/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hans tror det är Pridevecka och Jonas ger tips till unga om polisen.