Podcasts about Okej

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Agnes Wold sa i Världen idags podd Hot Spot att hon var beredd att ta fyra års fängelse för att omvända ett barnbarn som uppgav sig vara fött i fel kropp. Reaktionerna lät inte vänta på sig: Christoffer Garplind ville “mygga av kärringen”, David Sundin önskade henne en lycklig pension, Hanna Fahl kallade henne bakteriologernas JK Rowling, och jämställdhetsminister Nina Larsson förklarade att hennes åsikter inte var värdiga ett öppet samhälle.I dagens Under all kritik går vi igenom vad den nya lagen om psykiskt våld — som träder i kraft 1 juli — faktiskt säger, och identifierar en central ironi: den lag som hade gjort Wolds uttalande rättsligt känsligt är exakt den Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet krävde och som Tidöregeringen avslog.Avsnittet handlar lika mycket om det kritikerna inte diskuterade: kunskapsläget kring könsdysfori hos unga, den avkylande effekt en vag lagstiftning kan ha på föräldrar som vill ställa kritiska frågor — och vad det säger om det offentliga samtalet när en 71-årig professor kallas “psykopat”, “kärring” och påstås vilja tortera barn, och ingen höjer ett ögonbryn.Oberoende endast tack vare erVill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se

Det skulle bli ett dopat spektakel med krossade världsrekord och stjärnatleter på steroider. Men hur gick det egentligen när det kontroversiella Enhanced games hölls för första gången i Las vegas i helgen? Hur har kritiken sett ut, och vem ligger bakom tävlingarna? Gäst: Andreas Käck, reporter Sportbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: 7News Australia, Enhanced games Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com.För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld möter professor Erik Andersson för att tala om vad OCD egentligen är, varför tvångstankar kan kännas så hotfulla och hur diagnosen påverkar vardag och relationer. OCD handlar inte bara om att kontrollera spisen eller tvätta händerna – det är en diagnos där påträngande och skrämmande tankar skapar stark ångest och leder till tvångshandlingar.

I veckans avsnitt diskuteras hur man kan jämföra någonting mot placebo när det inte längre är etiskt försvarbart att faktiskt göra en studie mot en placebo. Som utgångspunkt har vi artikeln "Estimating the True MACE Benefits From Tirzepatide in SURPASS-CVOT Using an Imputed Placebo Analysis of REWIND". I den har man via några olika metoder försökt räkna ut hur effektivt tirzepatid bör vara mot en placebobehandling för att minska risken för hjärtsjukdom hos diabetiker. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:39) Tirzepatid för att förebygga hjärtsjukdom hos diabetiker (00:09:31) Hur kan man jämföra mot placebo när en placebostudie är oetisk? (00:13:34) SURPASS visade att tirzepatid

Är det OK eller ens smart att ta paus när du har mycket att göra? Ja! I veckans avsnitt av Klart! får du höra om en studie som pekar på hur du kan bidra till en sund pauskultur på din arbetsplats. Hur ser en välgörande mikropaus ut för dig? När tar du den? Vad gör du under den? Berätta för mig i ett mejl. Jag är nyfiken på att höra.  Känner du till den här motfrågan som effektiviserar din mötestid? Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både och!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

I veckans odpod: Ny typografisk giv, David Copperfield, den ständiga AI-undergången och försäkringsbedrägeri i Himalaya. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Carl Jan Granqvist blev inte ustlängd ur Sveriges radios studio efter att ha använt n-ordet, en i gänget har tagit inspiration från en imam i Kristanstad och byråkratin har dödförklarat en levande person, igen. Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond tar sig an händelser från påskveckan så att du har något att prata om medan du letar påskägg. Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Augusti 2025 skakas centrala Stockholm av en våldsturné där tre män misshandlas. För Mohammad, ett av offren, blir följderna så allvarliga att han lämnar Sverige på obestämd tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2025 varnar Säpo för risken att unga dras in i en ny, växande högerextrem rörelse – Aktivklubb Sverige. Klubben, vars medlemmar till stor del är anonyma, träffas i gympasalar och på gym runt om i Sverige, där de tränar kampsport. De vill framstå som en skötsam träningsgemenskap – och tillbakavisar alla påståenden om att de skulle vara våldsbejakande högerextremister.Men en sensommarnatt i centrala Stockholm sätts klubbens rykte på spel. Fyra högt uppsatta medlemmar misshandlar tre olika män – en av dem är 40-årige Mohammad från Syrien.– Det lilla jag minns är att något hände bakom mig, att det var en olycka. Sen minns jag inget mer, säger Mohammad.”Efter våldsnatten blev det ett stort bråk inom extremhögern.”I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reportern Lydia Bandolin Sörlin våldsvågen i centrala Stockholm 2025 och efterspelet som följde. De fyra gärningsmännen döms för misshandel och grov misshandel, men frias på två punkter – rån och olaga hot. Den tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström tror att detta hade kunnat undvikas med noggrannare förhör.– Tittar man på de inledande förhören är det väldigt, väldigt lite fokus på gärningsmännen. Det handlar mer om ett händelseförlopp: ”De slog oss och sen sprang vi i den riktningen och de följde efter.” I stället för att stanna upp och säga: ”Okej, nu tar vi de här personerna en efter en.”Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Chefredaktören Hans Hatwig bestämmer sig för att göra den första svenska science fictionfilmen för barn, med utomjordingar. Men allt går fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året är 1985. Hans Hatwig är chefredaktör för ungdomstidningen OKEJ men har en dröm om att göra långfilm. Plötsligt får han möjlighet att förverkliga sin dröm när filmbolaget Sandrews nappar på hans idé och går in som finansiärer.Hans Hatwig samlar ihop sitt teamFrån Helsingborg kommer 20-årige Keijo J Salmela som får huvudrollen som Yr-ving, en av de tre utomjordingarna i filmen. 10-åriga Åsa Dahlenborg från Falköping får rollen som Marre, som ska hjälpa utomjordningen Yr-ving hem till sin planet. Jobbet som filmfotograf går till Peter Mokrosinski, som många år senare kommer till Oscarsgalan med filmen Ondskan.Flygande tefat i Bert Karlssons nöjesparkTillsammans reser de med resten av filmteamet till Västergötland och Bert Karlssons nyöppnade nöjespark i Skara, där filmen ska spelas in. I delar fraktas ett stort flygande tefat dit, byggt i Filmstaden i Solna.Kaos och dåliga recensionerFilminspelningen sätter igång, men vad ingen vet är att det kommer bli en rätt snårig resa med stress, ett trasigt knä, klena helikoptrar, en premiärfest med otroligt dålig mat och svidande recensioner i tidningarna.– När jag satt på premiären och såg filmen tänkte jag bara ”katastrof”, berättar Hans Hatwig.I dokumentären möter du också filmarkeologen Niclas Asker från Grums, som många årtionden efter filmens premiär 1986, får in Gröna Gubbar från Y.R. till sin videobutik med begagnade band. Filmen får hans hjärta att slå volter. Kanske kan science fiction-äventyret nu få sin plats i svensk filmhistoria?Dokumentären är från 2026.Reporter: Christopher JohanssonProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Karl BoustedtMedverkande:Hans Hatwig, filmregissör - StockholmPeter Mokrosinski, filmfotograf - StockholmKeijo J Salmela, skådespelare - HelsingborgBert Karlsson, skivbolagsdirektör och nöjesparkägare m.m. - SkaraÅsa Dahlenborg, skådespelare - Falköping (Stockholm)Niclas Asker, filmarkeolog - Grums

První hudební nahrávky začal Martin Hrdinka nakupovat a sbírat ještě jako dítě. Tehdy měl ovšem ostře vyhraněný hudební vkus a některé interprety dokonce nenáviděl. Prý trochu natruc.

Tillbaka efter en dröm-semester i Idre där Lojsan inte lyft ett finger medan Buster varit dad of the year. Det är även dags för en redig hälso-glowup för dem båda, och så diskuteras det om otrohetsregler är olika för killar och tjejer. Följ oss på instagram @lojsanbuster för att ta del av allt vi pratar om i podden och mer därtill! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Breaking the Ice: A Sibling Reunion in Stockholm's Winter Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-28-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Det var en kall vinterkväll i Stockholm.En: It was a cold winter evening in Stockholm.Sv: Snön täckte gatorna och luften var skarp.En: Snow covered the streets and the air was crisp.Sv: I en liten, bekväm lägenhet med minimalistisk inredning höll Elin på att förbereda middag.En: In a small, cozy apartment with minimalist decor, Elin was preparing dinner.Sv: Ljuset var mjukt och varmt, och doften av nybakad bröd fyllde rummet.En: The light was soft and warm, and the scent of freshly baked bread filled the room.Sv: Det var dags för ett famliljesammanträde som länge hade varit nödvändigt.En: It was time for a family meeting that had long been necessary.Sv: Elin satt i köket, hennes hjärta tungt med oro.En: Elin sat in the kitchen, her heart heavy with worry.Sv: Hon visste att hennes bröder, Mikael och Lars, inte hade pratat ordentligt på flera år.En: She knew that her brothers, Mikael and Lars, hadn't spoken properly in years.Sv: Deras gräl hade splittrat familjen, men nu behövde de verkligen komma samman.En: Their quarrel had divided the family, but now they really needed to come together.Sv: Deras mamma, som kämpade med hälsan, behövde dem alla i enade krafter.En: Their mother, who was struggling with her health, needed them all united in effort.Sv: För att släta över bråk började Elin med att tala med sina bröder individuellt.En: To smooth over the argument, Elin started by talking to her brothers individually.Sv: Först ringde hon Mikael.En: First, she called Mikael.Sv: Hon pratade lugnt, påminde honom om deras barndomsminnen och mamma.En: She spoke calmly, reminding him of their childhood memories and mother.Sv: "Mikael, kan vi inte bara försöka?En: "Mikael, can't we just try?Sv: För mammas skull?"En: For mom's sake?"Sv: bad hon.En: she pleaded.Sv: Mikael suckade djupt men lovade att komma.En: Mikael sighed deeply but promised to come.Sv: Nästa steg var Lars.En: The next step was Lars.Sv: Han var alltid stolt och envis, men Elin vädjade till hans hjärta.En: He was always proud and stubborn, but Elin appealed to his heart.Sv: Hon sa: "Lars, mamma behöver oss nu mer än någonsin."En: She said, "Lars, mom needs us now more than ever."Sv: Efter några tysta stunder svarade Lars, "Okej, för hennes skull."En: After a few silent moments, Lars replied, "Okay, for her sake."Sv: Middagen började tyst.En: Dinner began quietly.Sv: Spänningen kändes i luften.En: The tension was palpable in the air.Sv: De satt vid bordet, en enkel måltid framför dem.En: They sat at the table, a simple meal before them.Sv: Elin försökte lätta stämningen med småprat, men fick litet gensvar.En: Elin tried to lighten the mood with small talk, but got little response.Sv: Det var som om isen utanför fönstret hade letat sig in.En: It was as if the ice outside the window had crept in.Sv: Plötsligt, under en känsloladdad tystnad, tog Elin ett djupt andetag och avslöjade hemligheten hon burit.En: Suddenly, during an emotionally charged silence, Elin took a deep breath and revealed the secret she had been carrying.Sv: "Mamma är sjukare än vi trodde," sa hon med en darrande röst.En: "Mom is sicker than we thought," she said with a trembling voice.Sv: "Vi måste vara här för henne nu."En: "We have to be here for her now."Sv: Mikael och Lars såg på varandra och sen på Elin.En: Mikael and Lars looked at each other and then at Elin.Sv: Det var som om en osynlig mur mellan dem började rämna.En: It was as if an invisible wall between them began to crack.Sv: Deras ögon mjuknade, och en tår syntes till och med i Lars' öga.En: Their eyes softened, and even a tear appeared in Lars' eye.Sv: "Jag är ledsen," mumlade Mikael.En: "I'm sorry," muttered Mikael.Sv: "Jag också," erkände Lars.En: "Me too," Lars admitted.Sv: För resten av kvällen samtalade de, först försiktigt, sedan med mer värme.En: For the rest of the evening, they conversed, first cautiously, then with more warmth.Sv: Gamla minnen återupplivades och nya löften gjordes.En: Old memories were revived and new promises were made.Sv: Inte allt var löst, men det var en början.En: Not everything was resolved, but it was a start.Sv: För deras mammas skull, och för deras egen.En: For their mother's sake, and for their own.Sv: Elin insåg då kraften av sårbarhet och ärlighet.En: Elin then realized the power of vulnerability and honesty.Sv: Det som längt varit dolt hade blivit deras räddning.En: What had long been hidden had become their salvation.Sv: Med nyfunnen styrka och tilltro lämnade hon bordet den kvällen, tacksam för stunden och fylld av hopp för framtiden.En: With newfound strength and confidence, she left the table that evening, grateful for the moment and filled with hope for the future. Vocabulary Words:crisp: skarpminimalist: minimalistiskcozy: bekvämquarrel: grälstruggling: kämpadesmooth: slätapleaded: badheavy: tungtdivide: splittrainvisible: osynligreveal: avslöjatrembling: darrandestubborn: envisappealed: vädjadepalpable: spänning kändeslighten: lättacrack: rämnamuttered: mumladecautiously: försiktigtrevive: återupplivavulnerability: sårbarhethonesty: ärlighetsalvation: räddningstrength: styrkaconfidence: tilltrogratitude: tacksamhope: hoppnecessary: nödvändigteffort: kraftermoment: stund

Kultfilmernas kultfilm är tillbaka, och vi på Let Me Now podcast var självklart på plats när den svenska skräckhistorien skrevs om! Den 20 februari förvandlades Bröderna Olssons källare på Folkungagatan till ett mecka för nostalgi och splatter när Hans Hatwig – geniet bakom tidningssuccéer som Okej och Poster – firade nyreleasen av sin legendariska rockrysare "Blödaren". Tillsammans med monstret själv, trumslagaren Åke Eriksson tog vi pulsen på ett mingel fyllt av U-matic-minnen, nypressade Blu-rays och internationell lanseringsfeber. Häng med när vi dyker ner i historien om herrgårdsinspelningen som blev ett fenomen och möter mannen som definierade en hel generations popkultur. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden...

Har ungdomar skapat ett helt nytt språk i sms och mejl? I veckans avsnitt pratar vi om missförstånd i text. Skriver du med STORA BOKSTÄVER – eller skriker du? Vad betyder tre punkter… egentligen? Är “Okej.” kallt? Och hur många emojis är för många? Små detaljer kan skapa stora missförstånd. Vi pratar om hur vi tolkar varandra – och varför det så ofta blir fel. Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Fluent Fiction - Swedish: A Nurse's Warmth: How Lena's Empathy Healed a Busy Businessman Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-19-23-34-02-sv Story Transcript:Sv: Det var en kall vinterdag i Stockholm.En: It was a cold winter day in Stockholm.Sv: Snön föll mjukt utanför de stora fönstren i sjukhuset.En: The snow was softly falling outside the large windows of the hospital.Sv: Inne var det varmt och fullt av aktivitet.En: Inside, it was warm and full of activity.Sv: Sköterskor och läkare rörde sig snabbt genom korridorerna, och ljudet av skor som gnisslade mot golven hördes överallt.En: Nurses and doctors moved quickly through the corridors, and the sound of shoes squeaking against the floors could be heard everywhere.Sv: Bland alla dessa människor var Lena, en sjuksköterska med stort hjärta och en stark önskan att hjälpa.En: Among all these people was Lena, a nurse with a big heart and a strong desire to help.Sv: Lena var inne på Elias rum.En: Lena was in Elias' room.Sv: Elias var en affärsman, alltid med mobil och bärbar dator i närheten.En: Elias was a businessman, always with his phone and laptop nearby.Sv: Men nu låg han i sjukhussängen med säsongsinfluensa.En: But now he lay in the hospital bed with the seasonal flu.Sv: Näsa röd av snygg och ögon glansiga av feber.En: Nose red from blowing and eyes glazed with fever.Sv: Trots sin sjukdom, ville han bara en sak — tillbaka till jobbet så fort som möjligt.En: Despite his illness, he wanted only one thing—to get back to work as soon as possible.Sv: "Elias, du måste vila," sa Lena med sin lugna röst.En: "Elias, you need to rest," said Lena with her calm voice.Sv: Hon kände att hon behövde övertyga honom om att hans hälsa behövde prioriteras.En: She felt she needed to convince him that his health needed to be prioritized.Sv: "Jag har inte tid att vila," svarade Elias, och försökte sätta sig upp.En: "I don't have time to rest," replied Elias, trying to sit up.Sv: "Arbetet går före allt."En: "Work comes before everything."Sv: Lena förstod hans oro men visste också att han behövde stanna för att bli frisk.En: Lena understood his concern but also knew he needed to stay to get well.Sv: "Arbete är viktigt, men utan hälsa kan du inte arbeta alls," sa hon.En: "Work is important, but without health, you can't work at all," she said.Sv: "Dina kropp behöver denna tid för att återhämta sig."En: "Your body needs this time to recover."Sv: Elias suckade och såg ut genom fönstret, snön som täckte marken.En: Elias sighed and looked out the window at the snow covering the ground.Sv: Han visste att hon hade rätt men hade svårt att erkänna det.En: He knew she was right but had a hard time admitting it.Sv: Lena satte sig vid hans säng och tog ett djupt andetag.En: Lena sat down by his bed and took a deep breath.Sv: Hon berättade om patienter hon hade haft tidigare, om hur ibland det bästa beslutet var att lyssna på kroppen.En: She told him about patients she had had before, about how sometimes the best decision was to listen to the body.Sv: Hennes ord var enkla men fulla av värme.En: Her words were simple but full of warmth.Sv: Något i Elias förändrades.En: Something changed in Elias.Sv: Han såg på henne och insåg att han kanske inte behövde slåss mot sin egen kropp.En: He looked at her and realized he might not need to fight against his own body.Sv: Han slappnade av i kudden och sa, "Okej, jag ska försöka vila mer."En: He relaxed into the pillow and said, "Okay, I'll try to rest more."Sv: Lena kände en varm våg av lättnad.En: Lena felt a warm wave of relief.Sv: Hon hade nått honom.En: She had reached him.Sv: Hennes ihärdighet och empati hade haft effekt.En: Her persistence and empathy had made an impact.Sv: Några dagar senare var Elias bättre.En: A few days later, Elias was better.Sv: Han reste sig långsamt ur sängen, redo att åka hem.En: He slowly got out of bed, ready to go home.Sv: Han log mot Lena när han sa hejdå.En: He smiled at Lena as he said goodbye.Sv: "Tack för att du fick mig att förstå.En: "Thank you for making me understand.Sv: Nästa gång ska jag lyssna på min kropp."En: Next time, I will listen to my body."Sv: Lena log tillbaka, hennes hjärta fyllt av stolthet.En: Lena smiled back, her heart filled with pride.Sv: Hon visste att hon hade gjort skillnad, både för Elias och för sig själv.En: She knew she had made a difference, both for Elias and for herself.Sv: Hon kunde hantera svåra situationer och hjälpa människor, precis som hon alltid hade velat.En: She could handle difficult situations and help people, just as she had always wanted. Vocabulary Words:corridors: korridorernarecover: återhämtasqueaking: gnissladepriority: prioriterasseasonal flu: säsongsinfluensaglazed: glansigawarmth: värmeadmitting: erkännarelief: lättnadempathy: empatidesire: önskanpersistence: ihärdighetconvince: övertygahospital bed: sjukhussängenfever: feberadmit: erkännadecision: beslutetimpact: effektsituations: situationerhandle: hanteraprioritized: prioriteraslisten: lyssnaaffärsman: businessmansimply: enklahealth: hälsablowing: snyggwarm: varmtdifference: skillnadbärbar dator: laptopförändrades: changed

En dialekt är en variation inom ett språk. På engelska säger man ofta "accent". Men på svenska säger vi dialekt om vi talar om en språklig variation hos en modersmålstalare.  Här kommer ett avsnitt om svenska dialekter! Länk till nyhetsbrevet här Vill du få mer info om pilotprojektet och anmäla ditt intresse - hör av dig till fredrik@swedishlinguist.com   Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om svenska dialekter. Och jag tror det här är ett ämne som många är intresserade av. Så jag ska prata om svenska dialekter. Vad är en dialekt, lite historia, lite intressanta psykologiska saker. Och så ska jag gå igenom några av de mest kända dialekterna i Sverige och prata om dem. Och innan vi börjar så vill jag säga någonting viktigt, ett viktigt meddelande. Så, jag söker nu 10 personer för mitt helt nya projekt. Jag söker tio personer som har studerat mycket svenska, förstår mycket svenska, till exempel att man förstår den här podden ganska bra. Men man känner att man fortfarande inte talar flytande, man använder fortfarande engelska med svenskar.. Man kanske är frustrerad att man fortfarande inte talar flytande, att man inte känner sig fri på svenska. Så om du känner att det här passar på dig, att du redan förstår mycket svenska, du har redan pluggat mycket svenska, kan mycket svenska.. Men det är fortfarande svårt med att prata med svenskar, att förstå saker runt dig, böcker, filmer, serier och så vidare. Okej. Då passar du som en av de här personerna. Och om du är redo att investera i dig själv och få resultat så kan det här vara intressant för dig. Det här kommer vara 6 månader. Du kommer fokusera på att börja leva språket, så sluta vara student och börja leva svenska. Tillsammans med en grupp dedikerade elever och med mig och mitt team av mina bästa lärare. Så kan du vara med i det här pilotprojektet, alltså en av de första personerna som är med i det här programmet. Och du kan då vara med att, ja, forma det helt enkelt. Så hör av dig till mig och anmäl ditt intresse och få mer information. Så du kan skriva till fredrik@swedishlinguist.com. Och vi kommer börja i mars. Så se till att anmäla dig så fort som möjligt. Och det finns bara 10 platser. Så, det var det. Jag är taggad inför det projektet, det kommer bli jättejättekul! Men ja, idag ska vi som sagt prata om dialekter och jag ska tacka några patrons: İlkgül, Zmai, Mariia, Karin, Nuala, Joana, Hamza, Robin, och Rafa. Tack till er för att ni stödjer podden! Så, först och främst, vad är en dialekt? Så en dialekt är en variation av ett språk. ..för hela transkriptet plus uppgifter till alla avsnitt, bli community member på Simple Swedish Center - klicka här för en 7 dagars gratis provperiod!

Okej, äntligen en trend som faller oss helt i smaken. Friction Maxxing! Kort sagt handlar det alltså om att få in mer friktion i vardagen. Att maximera skavet.Vi har läst bla. den här artikeln från The Cut: https://www.thecut.com/article/brooding-friction-maxxing-new-years-2026-resolution.htmlVad tror ni? Har techjättarna gjort oss inte bara dumma utan även så obekväma med det obekväma att vi kommer förinta vår egna utveckling? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att ha haft ett långvarigt narkotikamissbruk och i perioder varit intagen för psykiatrisk tvångsvård har min syster blivit ”nyfrälst”. Nu trakasserar hon mig med uppmaningar att lämna ett missbruk jag inte har. Hur ska jag hantera vår relation? Det undrar Mats i veckans brev till Anna-Karin Wyndhamn. Läs här vad hon svarar honom. Inläsare: Staffan Dopping

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: ~A2-B1 Idag ska vi prata om alkoholkultur. Alkohol är något som alltid har varit en del av kulturen i Sverige. Här får du lära dig mer om det, och en massa roliga ord! --- Bli medlem på Simple Swedish Center för bara 9€ i månaden! Där får du: Alla nya poddavsnitt med transkript Uppgifter till alla avsnitt Community med folk som lär sig svenska precis som du Prata med mig och de andra deltagarna Få tips på resurser Klicka här för att bli medlem och få en 7 dagars provperiod! --- Transkript Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast. Jag hoppas att ni har haft en trevlig start på det nya året. Jag har haft en trevlig start på det nya året. Jag är tillbaka här i Valencia efter några veckor i Sverige där jag firade jul och nyår. Och innan vi startar med det här avsnittet ska jag tacka några nya patrons. Det är Bianca, Homa, Peter, 荷叶吉吉 (kul att få uttala någonting på kinesiska), Julia och Nathan. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Och nu finns det ett nytt sätt att stödja podden och det är att bli medlem på Simple Swedish Center. Och på Simple Swedish Center så får du också alla transkript till poddavsnitten, alla nya i alla fall. Men jag planerar att steg för steg ladda upp fler och fler av de gamla transkripten också. Och det kostar bara 9 euro i månaden. Och då får du också, förutom transkript till avsnitten, får du en uppgift till varje avsnitt. Och du får en community där du kan skriva med mig och de andra deltagarna. Så jag lämnar en länk i beskrivningen till det här. Okej, så idag ska vi prata om alkoholkultur i Sverige. Och innan vi börjar ska jag gå igenom lite vokabulär. Så vi har till exempel först och främst att vara full. På svenska betyder det inte att man har ätit tills man är mätt, som vi säger på svenska.

Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. – Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.Vietnamdesertörerna ombord på USS IntrepidOmbord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.Dokumentären är gjord vintern 2025.Reporter: Jakob OdelstadProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellberg

Happy New Year, and happy new national final season! We've got two quality national finals to talk about, and lots of great songs to add to our playlists. Plus, one of Dimitry's all-time faves shows up as an interval act, and another one shows up twice. Jeremy can't take the tease of Zjerm, Dimitry's a certified Adio-phile, and Oscar goes to bat for his weird pop girlies from both countries. Watch Festivali i Këngës 64 here: https://www.youtube.com/watch?v=ZXSet3X1Ie0Watch MonteSong 2025 here: https://www.youtube.com/watch?v=1ns8bSR07JgThe sign language interpreter imposter: https://www.youtube.com/watch?v=LvNPKwz4GhwThis week's companion playlist: https://open.spotify.com/playlist/4nax0FRRKGu2J4HaivPHkx The Eurovangelists are Jeremy Bent, Oscar Montoya and Dimitry Pompée.The theme was arranged and recorded by Cody McCorry and Faye Fadem, and the logo was designed by Tom Deja.Production support for this show was provided by the Maximum Fun network.The show is edited by Jeremy Bent with audio mixing help was courtesy of Shane O'Connell.Find Eurovangelists on social media as @eurovangelists on Instagram and @eurovangelists.com on Bluesky, or send us an email at eurovangelists@gmail.com. Head to https://maxfunstore.com/collections/eurovangelists for Eurovangelists merch. Also follow the Eurovangelists account on Spotify and check out our playlists of Eurovision hits, competitors in upcoming national finals, and companion playlists to every single episode, including this one!

Här kommer berättelsen om en julbock som det har blivit en sport att bränna ner. Är det inte konstigt? Jo, men varje år så frågar sig folk - kommer bocken klara sig, eller brinna ner? Länk till livesändning via webbkamera. För transkript till alla avsnitt - bli patron! Del av transkriptet:  Hallå där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Hoppas du mår bra. Ja, jag sitter i Valencia och det regnar väldigt mycket just nu. Men jag ska faktiskt till Sverige ganska snart. Jag åker på måndag. Måndag den 22 december, då kommer jag till Sverige för att fira jul. Och i dagens avsnitt har vi nånting som relaterar till julen. En liten intressant berättelse, en lite märklig berättelse. Det handlar om en julbock av halm som man sätter upp varje år i Gävle, men som det har blivit en slags tradition att bränna ner. 30 gånger har bocken brunnit. Och varje år frågar sig folk, ska bocken brinna igen? Folk slår till och med vad om ifall bocken kommer brinna eller inte. Och det ger tre gånger pengarna om bocken inte brinner. Ja, så det här ska vi prata om nu och jag ska förklara vad en bock är, vad halm är, vad Gävle är och allting annat. Men först ska jag tacka några patrons såklart.   Det är Edi, Yoon, Ipek, Eleni, Garfield, Tayyab, Diane, Leticia, Aivar, Leticia och Melina. Så tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Om du också vill stödja podden, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Okej, så först och främst, vad är en bock?

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Ačkoliv Skandinávie nebyla tou nejdůležitější zájmovou oblastí československých tajných služeb, je s ní spojen jeden velký a jeden malý příběh, které se odehrály v 80. letech. V prvním figuroval dostihový jezdec a ve druhém pracovník švédského ministerstva zahraničí. Poslechněte si čtvrtý díl minisérie pořadu Téma Plus o akcích československé rozvědky.

Klockan 4 på morgonen, den 23 oktober 1997 hittas Anastasia död på en kyrkogård, hon har blivit skjuten i ansiktet på nära håll. Hon sågs senast i sällskap med sin pojkvän Justin och två andra vänner, men nu kan ingen hitta Justin. Några år senare ska ett erkännande få en person dömd, men dömdes rätt person? Ja förmodligen. Okej häng med!tw: sexuellt våld mot barnVarje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ines har bjudit in sig själv på fest och Kenza blickar tillbaka på sina slampiga Halloween-outfits.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi hör ofta att barn är så bra på språk. Ibland kan det kännas omotiverande - “är jag för gammal för att lära mig?”. Men är det verkligen sant att barn lär sig språk bättre än vuxna? Det ska vi prata om i det här avsnittet! --- Transkript Har du tänkt tanken att barn lär sig språk bättre än vuxna? Ja, det är många som tror att barn lär sig språk bättre än vuxna. Är det verkligen sant? Stämmer det verkligen? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Välkommen till Simple Swedish Podcast och innan vi börjar så ska jag tacka Jing, Vivian, Mari och Elke för att ni stödjer den här podden genom att bli patrons och gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt. Okej, så som sagt, många människor tror att barn lär sig språk bättre, snabbare, mer effektivt än vuxna. Och det kanske kan kännas lite omotiverande. Man kanske tänker att barn är språkgenier, jag kan inte lära mig så bra som ett barn, barn lär sig språk automatiskt bara genom att vara runt det. Så det kanske gör att man blir lite omotiverad, men är det verkligen sant? Okej, så först och främst, hur lär sig barn? och vi pratar kanske specifikt om ens första språk. Så hur lär sig barn sitt första språk? Jo, först och främst, man har ett konstant språkbad 24/7. Alltså, man är i språket hela, hela tiden. Man har sina föräldrar där och de pratar med dig hela tiden, de pratar med dig, de leker med dig, de tar hand om dig, de guidar dig, de är där hela tiden och kommunicerar med dig på det här språket. En annan faktor är att du har bara ett språk, så om du vill ha nånting så måste du använda det språket för att kommunicera. Så du har inget val, du måste prata på det språket för att få det du vill ha. ...för hela transkriptet, klicka här

Visste du att svarta hål har så stark gravitation att inte ens ljus kan komma därifrån? Att de föds när gigantiska stjärnor dör? Att teorin om dem kom redan 1915? I det här avsnittet får du veta allt om dessa mystiska himlakroppar! Transkript Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Jag har en ny mikrofon, så jag hoppas att ljudet är bra. Ja, den sitter här. Idag ska vi prata om någonting jag tycker är väldigt, väldigt intressant och. fascinerande och det är svarta hål! Svarta hål, alltså den här typen av himlakropp som finns ute i rymden. Men innan vi börjar ska jag såklart tacka några nya patrons. Det är Veronika, Chinur, Thanh Hung, Lee, Tatiana, Hawa, Xiaoyu och Anne-Marie. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Så, vad är ett svart hål? Ja, som sagt, ett svart hål är en sorts himlakropp. En himlakropp är en, ja. vad som helst ute i rymden. En stjärna, en planet, en komet och liknande. Så det är himlakroppar. Och ett svart hål är en sorts himlakropp. Och det som är speciellt med svarta hål. Okej, det finns många saker som är speciella med svarta hål. Och vi ska gå igenom dem. Det här avsnittet kanske blir lite långt. för att det finns många intressanta saker med svarta hål. Men det som kanske är mest... Definitionen är att det är ett område i rymden där gravitationen är så stark att ingenting kan komma därifrån. ingenting alltså, inte ens ljus. Okej? Det är därför det heter ett svart hål. För det är som att du, om du är ute i rymden och det blir liksom som att du faller ner i ett hål, om du skulle åka in i ett svart hål. För du kan ju tänka dig ett hål i golvet, alltså det är ju ett tvådimensionellt hål, du faller ner i ett hål i golvet eller i marken. Men det här är ett tredimensionellt hål, så att säga, så att du faller in från alla vinklar. eftersom ljus inte kan komma därifrån så ser det svart ut helt enkelt. Så det är helt enkelt ett svart hål i rymden. ...för hela transkriptet, klicka här

I det här avsnittet får du lära dig de bästa teknikerna för att komma ihåg nya ord på svenska. Att bygga ett stort ordförråd är viktigare än både grammatik och uttal. Här delar jag med mig av hur man lär sig många ord - och kommer ihåg dem! Transkript Så, välkommen till den största utmaningen när man lär sig ett språk. Inte grammatik, inte uttal, inte att hitta människor att prata med. Ja, det finns många svåra delar men den största utmaningen när man lär sig ett språk. Det är att lära sig alla dessa tusentals ord. Så om du någon gång har känt dig frustrerad för att du inte förstår det du hör, du inte förstår det du läser, att du inte kan hitta rätt ord när du pratar med människor och, eller kanske inte kan uttrycka dig med samma elegans eller humor eller inte uttrycka dig lika sofistikerat som du kan i ditt modersmål. Ja. Det har att göra med att man inte kan så många ord och att set är svårt och tar mycket tid att lära sig alla ord man behöver. Det är den största. Oj, förlåt. Det är den största flaskhalsen, som man säger. Flaskhalsen, halsen på flaskan. Okej? Så vi kan lära oss jättemycket grammatik, vi kan träna på många olika saker, men om vi inte har orden, då blir allting väldigt, väldigt svårt. Och det kan vara väldigt frustrerande. Så, idag ska vi prata om hur man lär sig och kommer ihåg alla nya ord som man behöver. Så välkommen till Simple Swedish Podcast! Jag heter Fredrik och som sagt, idag ska jag dela med mig av mina bästa tips för att komma ihåg ord, helt enkelt. Så man behöver förstå ungefär 3000 av de vanligaste orden för att att förstå det mesta runt omkring en för att förstå människor som man pratar med, ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

Hudební publicista a moderátor Českého rozhlasu Miloš Skalka za mikrofonem začínal za dob normalizace. Bylo to na Vltavě v hudebním pořadu Rytmus. „Jediné, co jsme v tom roce 1971 museli, bylo týden před natáčením odevzdat scénář, kde byla muzika a naše k tomu napsané komentáře,“ vzpomíná.

Nivå: A2-B1 Lär dig om religion i Sverige samtidigt som du lär dig många viktiga ord på temat! --- Nästa Free 6 Week Challenge börjar den 18 augusti! Registrera dig nu för att säkra din plats (sista dag att registrera sig är fredagen 15/8) Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Gå på 30 lektioner inom 6 veckor Alla lektioner är optimerade för att träna på konversation Perfekt för att bygga självförtroende och flyt på svenska Om du klarar utmaningen får du hela depositionen tillbaka! --- Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast avsnitt 290. Ja, 290 och det ska handla om religion. Lite mer specifikt religion i Sverige. Okej. Innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Sefika, Claudia, Essi-Noora, JB, Plan 9, John, Neil och Shveta. Så tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Ja, och jag kan också meddela att vi kommer starta våran nästa 6 Week Free Challenge den 18 augusti. Okej. Den 18 augusti startar nästa 3 Week Free Challenge. Okej. Och det här är för dig som redan kan en del svenska, kanske förstår mycket men har svårt att prata eller inte har så många möjligheter att prata. Så det här kommer kickstarta din svenska talförmåga. Talförmåga, alltså ens förmåga att tala. Alltså att man kan tala, att man kan prata. Så om du vill kickstarta det, alltså din talkapacitet kan man säga. Och verkligen börja prata mycket på svenska så är den här utmaningen perfekt för dig. Så jag lämnar mer information och länk i beskrivningen här. Okej. Så Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Så vad betyder sekulär? Så sekulär är att det inte är så religiöst. Eh, ordet religiös, okej, det brukar vara lite svårt för folk. Religiös, religiös. Om jag är religiös, då betyder det att jag tror på Gud. ...för hela transkriptet, klicka här

Här kommer de 10 bästa sätten att öva på att tala svenska. Dessa tio olika metoder passar olika personligheter, olika nivåer, och olika livssituationer. Vilken är din favorit? Om du vill veta mer om Language Gym - klicka här Transkript Ja, men då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om ett väldigt viktigt ämne om man vill lära sig flytande svenska. Det handlar om att hitta människor att öva svenska med, att öva på att prata svenska och vi ska gå igenom 10 olika sätt att öva på att prata. Och det här är ingen topplista eller så, utan jag går igenom tio olika sätt. Jag pratar om vilka fördelar det finns, vilka nackdelar det finns, vem det här passar, alltså vem är det här sättet bra för. Jag pratar om hur svårt det är, eller hur svåra de här olika metoderna eller situationerna eller kontexterna är. Ja, så tio olika sätt att öva på att prata svenska. Så först, såklart, ska jag tacka några patrons. Så det är Somil, Amrel, Clau, Rhod, Jurgita, Kathleen, och 龙伟 Så tack, tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så vi kör på direkt här med nummer 1. Och nummer 1 är främlingar. Alltså människor som man inte känner, till exempel människor man träffar på stan, människor man pratar med i butiker. Det kan vara folk som jobbar i butikerna eller en restaurang eller det kan vara någon man träffar på en bar eller på gatan. Man frågar någon på gatan till exempel var ligger det här och det här. Ja, främlingar helt enkelt. Och det här, jag tror att människor ofta tänker på det här som någonting som är vanligt någonting som man vill kunna göra. Alltså, när folk tänker på att "Åh, jag ska lära mig det här språket" så att jag kan prata med främlingar på stan. Och man kanske tänker att man måste börja göra det här direkt. Alltså, man börjar lära sig ett språk och man känner okej, jag måste börja prata med främlingar på stan. Jag skulle säga att det här är bland svåraste man kan göra på ett språk som man lär sig. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

De flesta har provat DuoLingo. Är det en bra app? Eller kan den till och med ha negativa konsekvenser för din utveckling? Årets Language Lock In Bootcamp börjar den 15:e augusti och det börjar bli bråttom om du vill söka in! Anmäl dig här! --- Transkript --- Ja men hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och ja, jag sitter här i Valencia. Hemkommen efter två veckor av resande. Jag har varit i min sommarstuga i Dalarna. Och jag har varit i Skottland. Ja, jag reste till Skottland med min pappa och min bror. Och ja, vi körde en liten roadtrip där i fem dagar. Så vi kollade in Skottland lite och några saker jag lärde mig om Skottland är att vädret är ungefär lika dåligt som i Sverige. Det var mycket regn och mulet. Men det var inget problem egentligen. Vi hade det jättetrevligt och det var väldigt intressant. Jag tyckte om Skottland mycket faktiskt. Jag kände att Skottland har mycket gemensamt med Skandinavien! Så det var kul och nu är jag tillbaka i Valencia! Det är varmt. Det har absolut blivit sommar här. Det var lite märkligt för när jag åkte var det inte jättevarmt, men nu är det den här smällvärmen, vi säger att det är smällvärme, alltså när det är såhär väldigt varmt. Så att man nästan smäller av. Att smälla av är att man typ svimmar eller liksom man smäller av. Så! Okej, och idag ska jag prata om Duolingo, faktiskt. Jag har tänkt på att göra en video, eller ett avsnitt, om Duolingo ett tag. Så jag tänkte att nu är det dags att göra ett avsnitt om Duolingo. ...för hela transkriptet - klicka här

Nivå: A2-B1 Swedish eating habits Vilka tider äter svenskarna? Vilka måltider finns? Vilken typ av mat är vanlig? Varifrån kommer influenserna? Dessa frågor får du svar på i dagens avsnitt! Intresserad av Free 6 Week Challenge? Klicka här! Transkript: Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast! Idag ska vi prata om matvanor. Matvanor i Sverige, närmare bestämt. Och kanske jämföra dem lite med andra länder. Jag bor ju i Spanien och matvanorna här skiljer sig en del från matvanorna i Sverige. Så det ska vi prata om. Först vill jag bara nämna att om du är intresserad av våran Free Six Week Challenge så är ju den just nu stängd. Men du kan skriva upp dig på väntelistan. Och då får du information från oss först av alla när vi öppnar igen.   Och Free Six Week Challenge, det är alltså vår utmaning att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, alltså inom 42 dagar.   Så du betalar en deposition, och sen om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, då får du hela depositionen tillbaka. Vilket är helt galet. Och vi har haft många människor som har gjort den här utmaningen redan. Och det har varit jättekul. Så jag lämnar en länk till det. Så det här är perfekt för dig som redan kan en del svenska och förstår en del svenska, men du behöver komma igång och prata mycket. Okej. Ja, så.. Då ska vi prata om matvanor. Alltså. Ja, vilka kulturella aspekter finns det till exempel när det kommer till tider? När äter man frukost? När äter man middag? Vilken sorts mat äter vi? Och så vidare. Så i Sverige, vi kan börja med tider. För i olika länder så äter man olika måltider vid olika tider. Vi säger faktiskt en måltid på svenska. Så en måltid är till exempel frukost eller lunch eller middag. Ja, vi kallar det för en måltid. Man kan också säga ett mål mat, det är en måltid.   För att läsa hela transkriptet - klicka här  

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

Nivå: A2-B1 #280 - Electricity and power cuts Måndagen den 28 april hände den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Jag bor i Spanien och upplevde det personligen. Jag blev inspirerad att göra ett avsnitt om elektricitet, strömavbrott och om min egen upplevelse. Är du intresserad av Language Lock-in Boot Camp? Klicka här, ansök för att se om du är en bra match, och säkra din plats innan de tar slut! --- Transkript --- Ja, men hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och idag ska det handla om elektricitet. Eller som vi säger på svenska, el. Så om du hör någon prata om el, då vet du att de pratar om elektricitet. Okej, så vi kan säga el eller elektricitet, det är exakt samma sak. Så. Innan vi börjar så ska jag tacka några patrons. Det är Barbro, Spiros, Alfonso, Pratyasha och Nikolai. Så tack för att ni stödjer den här podden och ja. Alla som stödjer podden får ju transkript till alla avsnitt på min Patreon www.patreon.com/swedishlinguist. Och ja, jag blev inspirerad till det här avsnittet på grund av något som hände i måndags. Så alltså, måndagen, vad blir det, den, måndagen den tjugoåttonde april, för då hände det största strömavbrottet i Spaniens historia. Så jag bor i Valencia i Spanien och i måndags så blev hela landet och inklusive Portugal, delar av Frankrike, vi blev utan ström, alltså utan elektricitet. Så det var en kollaps av elnätet på hela den Iberiska halvön. Så vi hade ingen ström, alltså ingen elektricitet, i kanske.. från klockan ett till åtta nånting eller åtta, nio, vad blir det? Typ åtta timmar! Och det är alltså som sagt den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Så jag tänkte det var intressant att göra ett avsnitt om det och om elektricitet generellt. Så, först och främst, som sagt, vi har ordet el som är samma som elektricitet och det är ju en form av energi. Och vi pratar också om ström, ström är liksom själva flödet av elektricitet, vi kallar det ström. ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Nivå: A2-B1 I dagens avsnitt kommer du att lära dig exakt vad följande ord betyder, och vad skillnaden är: klar vs tydlig och färdig att vara/bli klar (med) att göra/läsa/titta/lyssna klart (och skillnaden mot 'sluta' och 'avsluta') att klara att klara sig Redo?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om några ord på svenska som är väldigt lika och som ofta är lite svåra för folk. Och det är ordet klar, att vara klar med någonting, att göra klart någonting, att någonting är klart, att klara någonting, att klara sig. Okej, många olika betydelser och det kan vara lite knepigt att förstå. Därför gör jag ett avsnitt om det för att reda ut det här. Reda ut, alltså att man tar reda på vad som är vad och efter det så kommer allt vara klart och tydligt. Vi ska dela upp det lite grann. Vi börjar med adjektivet klar. Adjektivet 'klar' kan ju såklart betyda ungefär tydlig eller uppenbar. Alltså till exempel det som jag sa, 'klart och tydligt'. Alltså till exempel, jag hör dig klart och tydligt. Det betyder att jag hör dig bra. Det är inga oljud, det är inga problem utan jag hör dig tydligt. Och man kan säga att vi fick klara besked. Det betyder att vi fick tydliga besked. Det var inga konstigheter, det var inte oklart, det var inte svårt att förstå utan det var tydligt. Det var klara besked. Och vi har ju ord och uttryck som till exempel självklart eller såklart eller det är klart. Det betyder.. på engelska är det 'of course'. Alltså att någonting är.. Det är klart att det är så liksom. Det är klart. Självklart. Såklart. ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 Idag pratar vi om begreppet härskartekniker. Det är några olika tekniker för att dominera och manipulera andra människor till underkastelse. Ofta händer det på ett diskret sätt. Men om man har lärt sig om det här blir det mycket lättare att identifiera! Har du blivit utsatt för härskartekniker någon gång?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Hallå hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Ja, idag ska vi prata om ett intressant ämne och det är härskartekniker. Vad är härskartekniker? Det här är ett psykologiskt begrepp och det handlar om manipulation. Först innan vi börjar ska jag tacka några nya patrons. Det är Erdem, Yurdagül, Michal, Veronika, och Emanuela. Så tack till er för att ni stödjer podden och om det finns någon annan som vill bli patron så kostar det bara 5 euro per månad och då får man transkript till alla avsnitt. Alla, ja, nu är det 277 avsnitt som man får tillgång till när man är patron och stödjer den här podden. Och det är speciellt bra kanske för dig som fortfarande tycker att det är lite svårt att följa med i det som jag säger. Då är det perfekt med transkript och ett bra sätt att använda det på är att först lyssna bara och försöka förstå så mycket som möjligt bara genom att lyssna. Och sen studera transkriptet och se till så att man förstår det mesta och sen lyssna igen. För då kommer du förstå mycket, mycket mer. Så gå till patreon.com/swedishlinguist och bli patron. Så, det var det. Så nu ska vi prata om härskartekniker. Okej, så vad är härskartekniker? Så härskartekniker, det är olika sätt som människor använder ibland för att manipulera och för att få makt över andra människor och ofta utan att det märks så tydligt. Så man vill helst göra det lite diskret så att folk kanske inte riktigt märker det.   ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 Vill ha mer flytande konversationer på svenska? Fastnar du ofta på ord? Blir du stressad när du inte förstår vad folk säger? Byter folk ofta till engelska? Då är det här avsnittet till dig! Jag går igenom 7 tips du kan använda NU för att få mer flyt i dina konversationer. Gå med i 6-veckors-utmaningen! Gå på 30 lektioner på under 6 veckor och få tillbaka hela depositionen! Klicka här för att läsa mer. Platserna är begränsade så skriv in dig asap! Utmaningen startar 14/4. Transkript Nu kommer vi till tips nummer fem.   Så tips nummer fem är mer om din förståelse.   Och det är att lyssna efter nyckelord.   Fokusera på det du faktiskt förstår, för det händer ofta att man inte förstår allting som någon säger, och det är helt normalt.   Men om du fokuserar på det du faktiskt förstår, om du fokuserar på..ja, de här nyckelorden som du faktiskt förstår, då kommer du att förstå ganska mycket.   Och ofta förstår du tillräckligt mycket för att fortsätta konversationen.   Så, det är omöjligt att fokusera på alla ord. Okej.   Du måste fokusera på det som du förstår, helt enkelt.   Och det är också, såhär, du är van att förstå 99,9% av allt på ditt modersmål.   Men när man lär sig ett nytt språk, ja, då är det normalt att man inte förstår allting.   Men det är helt okej.   Så vi ska göra ett litet experiment.   Jag ska läsa en text.   Texten handlar om Göteborg, och ja, du kommer antagligen inte förstå allt.   Men vi kan se vad du förstår.   Så försök bara fokusera på det du faktiskt förstår, och vi ser hur mycket du förstår av det här:   ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: B1-B2 (del 1/2) Jag går igenom länderna där den här podden är som mest populär, och berättar vad jag kan om dessa länder. Hur bra kunskap har jag om ditt land? För att läsa mer om bootcampet - klicka här För att registrera dig för ett gratis Q&A-webbinarium: Söndag 16/3 15:00 - registrera dig här Måndag 17/3 19:00 - registrera dig här I dessa möten träffar du mig och kan ställa frågor direkt till mig om bootcampet! --- Transkript Hallå, hallå! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast.   Och idag så ska vi göra en liten spontan idé som jag fick nu.   För jag satt och kollade på statistik över liksom vilka länder mina lyssnare kommer ifrån.   Så, ja, du som lyssnar på den här podden, alltså personer som dig, vilka länder kommer ni ifrån?   För ja, jag kan se statistik på det. Och jag var nyfiken, så jag kollade lite på det.   Och jag tänkte att jag skulle gå igenom topp 10 och berätta vad jag vet om det landet.   Och jag har inte kollat upp någonting i förväg.   Så det kommer bli ett litet test för att kolla min geografiska kunskap.   Och jag ser mig själv som ganska bra på geografi.   Så, ja, jag är lite nervös att det inte ska gå bra.   Men såklart, först av allt ska jag tacka några patrons..och jag ska stänga av ljudet på min telefon också.   Sätta den på ljudlös, det kan vara bra när man spelar in poddar.   Så, nya patrons är Vic, Ronja..Ronja, trevligt namn. Gillar det namnet.. Наталья, Julia, Wesley och Friederike.   Också bra namn, Friederike. Nästan som jag, Fredrik. Och ja, tack till er för att ni stödjer podden.   Alla som stödjer podden på Patreon får ju transkript till alla avsnitt och kan också känna sig stolta över att de stödjer podden såklart.   Om någon annan vill det så är det www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen har ju vi öppnat ansökningarna också för sommarens Language Lock In Boot Camp.   Och jag tänkte bara berätta de tre sakerna som jag personligen gillar mest med bootcampet.   Eller kanske snarare de tre aktiviteterna som jag tycker bäst om, och som folk också brukar säga att det är det som de gillar mest.   Och det är ju dels att vi paddlar en vikingabåt.   Så vi sitter allihopa i en och samma båt.   Lite som en metafor för själva bootcampet. Att vi alla sitter i samma båt, att vi lär oss svenska allihopa.   Inte jag då, men alla deltagarna.   Och man måste vara synkroniserade när man paddlar den här båten.   Och det är lite svårt i början men det brukar gå bra till slut, och det brukar vara väldigt uppskattat. Det är en kul grej.   Och det kommer vi absolut göra i bootcampet i sommar också. Om det inte blir så att det blir..det kan ju hända saker med vädret som det alltid kan i Sverige.   Men det har vi alltid på schemat på sommarbootcampet.   En annan grej är att vi bjuder in pensionärer från den lokala pensionärsföreningen på fika i lock-in-villan.   Och det gör vi mot slutet av upplevelsen.   Och det är lite som ett test för att man ska förstå att man faktiskt kan prata svenska med svenskar.   Och det brukar vara jättekul, uppskattat både av deltagarna och av pensionärerna som kommer. Ja, jättetrevligt.   Och sen den tredje saken..okej det är ingen aktivitet men det är själva den här familjekänslan som vi bygger upp.   Att det är en väldigt trygg plats.   Så ja, ansökningarna är öppna för Language Lock-in Boot Camp.   Så gå in på www.languagelockin.com och ansök till bootcampet om du är intresserad av det.   Vi har redan folk som har börjat anmäla sig så se till att göra det snabbt om du vill ha din plats.   Okej, så jag tänkte faktiskt att jag skulle prata lite snabbare idag som lite variation. Så som sagt så tänkte jag att jag skulle prata om topp 10 länder där jag har flest lyssnare.   Alltså där flest människor lyssnar på den här podden.   Och det finns ju två sätt att räkna på det här.   Dels i absoluta tal. Så att liksom.. Och då skulle Sverige..Sverige är såklart överst.   Så att flest lyssnare har jag i Sverige.   Det är..43% av alla lyssnare till den här podden är i Sverige.   ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här!

Nivå: A2-B1 Varifrån kommer Alla Hjärtans Dag? Och vem var den där Sankt Valentin? Dessa frågor svarar jag på i det här avsnittet!   Supererbjudandet från oss på Language Gym - speciellt inför lanseringen av 2 nya kurser: De 5 kärleksspråken Anknytningsteori (Attachment theory) För bara 399 kronor - få full tillgång till 100+ lektioner i en hel månad. Välj själv om du vill fortsätta efter den första månaden. Gäller bara 12/2 - 16/2! Ta chansen nu! Klicka här för att ta del av erbjudandet   Nu till dagens avsnitt: Transkript (intro) Hallå där! Du lyssnar på Simple Swedish Podcast. Och idag ska det handla om kärlekens dag, romantikens dag, som vi på svenska kallar för Alla hjärtans dag. Så, ja, vi ska prata om Alla hjärtans dag, alltså Valentine's Day på engelska. Och det är då den 14 februari. Och jag har skrivit en kort artikel på lätt svenska där jag går igenom lite grann historien bakom Alla hjärtans dag. Hur började det? Varför just den 14 februari? Och vem var den här Sankt Valentin? Okej, och innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Leon, Zhuoxuan, Катерина, Evgenii och Roz. Tack till er för att ni stödjer podden. Och jag ska också berätta om ett specialerbjudande på Language Gym! Så om du är en person som har lärt dig svenska ett tag redan, men du kanske har svårt att hitta människor att prata svenska med. Eller du kanske faktiskt bor i Sverige, men tycker fortfarande det är för svårt att prata med svenskar. Eller du kanske blir för nervös när du pratar med svenskar. I så fall är Language Gym för dig. Vi har över hundra lektioner varje månad och det är fullt fokus på konversation med riktiga människor. Så du kan prata med människor varje dag om du vill. Vi har ett väldigt speciellt erbjudande som gäller bara från den 12 februari till och med den 16 februari. Så runt alla hjärtans dag. Och det är att du får obegränsade lektioner i en månad, alltså över 100 lektioner för 399 kronor. Du sparar alltså 800 kronor med det! Så 399 kronor obegränsade lektioner i en månad och efter den månaden så väljer du själv om du vill fortsätta eller inte. Så 399 kronor över 100 lektioner efter den månaden väljer du själv. Och det gäller från och med den 12 februari till och med den 16 februari. Jag lämnar en länk i beskrivningen. Och vi har faktiskt två nya lektioner i Language Gym som startar direkt efter den här kampanjen. Och det är fokus på relationer. Vi har en lektion om de fem kärleksspråken och en om anknytningsteori. Anknytningsteori är på engelska ‘attachment theory', ‘attachment styles'. Och det är egentligen inte en lektion utan det är två kurser. Så två nya kurser med det här nya konceptet som är personlig utveckling, lära sig nya saker, förbättra sitt liv genom det svenska språket. Och i de här specifika kurserna är fokus på relationer. Och det här skulle jag säga är det bästa sättet att lära sig ett språk - att man gör saker, lär sig saker, pratar med människor på det språket. Yes, så kolla in det erbjudandet, missa inte det. Nu ska jag då läsa den här artikeln. Så, artikel på lätt svenska om alla hjärtans dag, alltså Valentine's Day. Och jag kommer att läsa den här artikeln, men jag kommer inte läsa ordagrant, alltså inte ord för ord. Utan jag kommer att berätta vad som står i artikeln så att det blir lättare att förstå. För talspråk är lättare att lyssna på och skriftspråk är lättare att läsa. Så därför kommer jag använda talspråk och jag kommer berätta vad som står i artikeln istället för att läsa ord för ord. ...för att läsa hela transkriptet, klicka här!