Podcasts about Okej

Agnes Wold sa i Världen idags podd Hot Spot att hon var beredd att ta fyra års fängelse för att omvända ett barnbarn som uppgav sig vara fött i fel kropp. Reaktionerna lät inte vänta på sig: Christoffer Garplind ville “mygga av kärringen”, David Sundin önskade henne en lycklig pension, Hanna Fahl kallade henne bakteriologernas JK Rowling, och jämställdhetsminister Nina Larsson förklarade att hennes åsikter inte var värdiga ett öppet samhälle.I dagens Under all kritik går vi igenom vad den nya lagen om psykiskt våld — som träder i kraft 1 juli — faktiskt säger, och identifierar en central ironi: den lag som hade gjort Wolds uttalande rättsligt känsligt är exakt den Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet krävde och som Tidöregeringen avslog.Avsnittet handlar lika mycket om det kritikerna inte diskuterade: kunskapsläget kring könsdysfori hos unga, den avkylande effekt en vag lagstiftning kan ha på föräldrar som vill ställa kritiska frågor — och vad det säger om det offentliga samtalet när en 71-årig professor kallas “psykopat”, “kärring” och påstås vilja tortera barn, och ingen höjer ett ögonbryn.Oberoende endast tack vare erVill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se

Det skulle bli ett dopat spektakel med krossade världsrekord och stjärnatleter på steroider. Men hur gick det egentligen när det kontroversiella Enhanced games hölls för första gången i Las vegas i helgen? Hur har kritiken sett ut, och vem ligger bakom tävlingarna? Gäst: Andreas Käck, reporter Sportbladet Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: 7News Australia, Enhanced games Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com.För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld möter professor Erik Andersson för att tala om vad OCD egentligen är, varför tvångstankar kan kännas så hotfulla och hur diagnosen påverkar vardag och relationer. OCD handlar inte bara om att kontrollera spisen eller tvätta händerna – det är en diagnos där påträngande och skrämmande tankar skapar stark ångest och leder till tvångshandlingar.

I veckans avsnitt diskuteras hur man kan jämföra någonting mot placebo när det inte längre är etiskt försvarbart att faktiskt göra en studie mot en placebo. Som utgångspunkt har vi artikeln "Estimating the True MACE Benefits From Tirzepatide in SURPASS-CVOT Using an Imputed Placebo Analysis of REWIND". I den har man via några olika metoder försökt räkna ut hur effektivt tirzepatid bör vara mot en placebobehandling för att minska risken för hjärtsjukdom hos diabetiker. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:39) Tirzepatid för att förebygga hjärtsjukdom hos diabetiker (00:09:31) Hur kan man jämföra mot placebo när en placebostudie är oetisk? (00:13:34) SURPASS visade att tirzepatid

Är det OK eller ens smart att ta paus när du har mycket att göra? Ja! I veckans avsnitt av Klart! får du höra om en studie som pekar på hur du kan bidra till en sund pauskultur på din arbetsplats. Hur ser en välgörande mikropaus ut för dig? När tar du den? Vad gör du under den? Berätta för mig i ett mejl. Jag är nyfiken på att höra.  Känner du till den här motfrågan som effektiviserar din mötestid? Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både och!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

I veckans odpod: Ny typografisk giv, David Copperfield, den ständiga AI-undergången och försäkringsbedrägeri i Himalaya. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Carl Jan Granqvist blev inte ustlängd ur Sveriges radios studio efter att ha använt n-ordet, en i gänget har tagit inspiration från en imam i Kristanstad och byråkratin har dödförklarat en levande person, igen. Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond tar sig an händelser från påskveckan så att du har något att prata om medan du letar påskägg. Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Augusti 2025 skakas centrala Stockholm av en våldsturné där tre män misshandlas. För Mohammad, ett av offren, blir följderna så allvarliga att han lämnar Sverige på obestämd tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2025 varnar Säpo för risken att unga dras in i en ny, växande högerextrem rörelse – Aktivklubb Sverige. Klubben, vars medlemmar till stor del är anonyma, träffas i gympasalar och på gym runt om i Sverige, där de tränar kampsport. De vill framstå som en skötsam träningsgemenskap – och tillbakavisar alla påståenden om att de skulle vara våldsbejakande högerextremister.Men en sensommarnatt i centrala Stockholm sätts klubbens rykte på spel. Fyra högt uppsatta medlemmar misshandlar tre olika män – en av dem är 40-årige Mohammad från Syrien.– Det lilla jag minns är att något hände bakom mig, att det var en olycka. Sen minns jag inget mer, säger Mohammad.”Efter våldsnatten blev det ett stort bråk inom extremhögern.”I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reportern Lydia Bandolin Sörlin våldsvågen i centrala Stockholm 2025 och efterspelet som följde. De fyra gärningsmännen döms för misshandel och grov misshandel, men frias på två punkter – rån och olaga hot. Den tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström tror att detta hade kunnat undvikas med noggrannare förhör.– Tittar man på de inledande förhören är det väldigt, väldigt lite fokus på gärningsmännen. Det handlar mer om ett händelseförlopp: ”De slog oss och sen sprang vi i den riktningen och de följde efter.” I stället för att stanna upp och säga: ”Okej, nu tar vi de här personerna en efter en.”Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Chefredaktören Hans Hatwig bestämmer sig för att göra den första svenska science fictionfilmen för barn, med utomjordingar. Men allt går fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året är 1985. Hans Hatwig är chefredaktör för ungdomstidningen OKEJ men har en dröm om att göra långfilm. Plötsligt får han möjlighet att förverkliga sin dröm när filmbolaget Sandrews nappar på hans idé och går in som finansiärer.Hans Hatwig samlar ihop sitt teamFrån Helsingborg kommer 20-årige Keijo J Salmela som får huvudrollen som Yr-ving, en av de tre utomjordingarna i filmen. 10-åriga Åsa Dahlenborg från Falköping får rollen som Marre, som ska hjälpa utomjordningen Yr-ving hem till sin planet. Jobbet som filmfotograf går till Peter Mokrosinski, som många år senare kommer till Oscarsgalan med filmen Ondskan.Flygande tefat i Bert Karlssons nöjesparkTillsammans reser de med resten av filmteamet till Västergötland och Bert Karlssons nyöppnade nöjespark i Skara, där filmen ska spelas in. I delar fraktas ett stort flygande tefat dit, byggt i Filmstaden i Solna.Kaos och dåliga recensionerFilminspelningen sätter igång, men vad ingen vet är att det kommer bli en rätt snårig resa med stress, ett trasigt knä, klena helikoptrar, en premiärfest med otroligt dålig mat och svidande recensioner i tidningarna.– När jag satt på premiären och såg filmen tänkte jag bara ”katastrof”, berättar Hans Hatwig.I dokumentären möter du också filmarkeologen Niclas Asker från Grums, som många årtionden efter filmens premiär 1986, får in Gröna Gubbar från Y.R. till sin videobutik med begagnade band. Filmen får hans hjärta att slå volter. Kanske kan science fiction-äventyret nu få sin plats i svensk filmhistoria?Dokumentären är från 2026.Reporter: Christopher JohanssonProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Karl BoustedtMedverkande:Hans Hatwig, filmregissör - StockholmPeter Mokrosinski, filmfotograf - StockholmKeijo J Salmela, skådespelare - HelsingborgBert Karlsson, skivbolagsdirektör och nöjesparkägare m.m. - SkaraÅsa Dahlenborg, skådespelare - Falköping (Stockholm)Niclas Asker, filmarkeolog - Grums

První hudební nahrávky začal Martin Hrdinka nakupovat a sbírat ještě jako dítě. Tehdy měl ovšem ostře vyhraněný hudební vkus a některé interprety dokonce nenáviděl. Prý trochu natruc.

Tillbaka efter en dröm-semester i Idre där Lojsan inte lyft ett finger medan Buster varit dad of the year. Det är även dags för en redig hälso-glowup för dem båda, och så diskuteras det om otrohetsregler är olika för killar och tjejer. Följ oss på instagram @lojsanbuster för att ta del av allt vi pratar om i podden och mer därtill! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Breaking the Ice: A Sibling Reunion in Stockholm's Winter Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-28-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Det var en kall vinterkväll i Stockholm.En: It was a cold winter evening in Stockholm.Sv: Snön täckte gatorna och luften var skarp.En: Snow covered the streets and the air was crisp.Sv: I en liten, bekväm lägenhet med minimalistisk inredning höll Elin på att förbereda middag.En: In a small, cozy apartment with minimalist decor, Elin was preparing dinner.Sv: Ljuset var mjukt och varmt, och doften av nybakad bröd fyllde rummet.En: The light was soft and warm, and the scent of freshly baked bread filled the room.Sv: Det var dags för ett famliljesammanträde som länge hade varit nödvändigt.En: It was time for a family meeting that had long been necessary.Sv: Elin satt i köket, hennes hjärta tungt med oro.En: Elin sat in the kitchen, her heart heavy with worry.Sv: Hon visste att hennes bröder, Mikael och Lars, inte hade pratat ordentligt på flera år.En: She knew that her brothers, Mikael and Lars, hadn't spoken properly in years.Sv: Deras gräl hade splittrat familjen, men nu behövde de verkligen komma samman.En: Their quarrel had divided the family, but now they really needed to come together.Sv: Deras mamma, som kämpade med hälsan, behövde dem alla i enade krafter.En: Their mother, who was struggling with her health, needed them all united in effort.Sv: För att släta över bråk började Elin med att tala med sina bröder individuellt.En: To smooth over the argument, Elin started by talking to her brothers individually.Sv: Först ringde hon Mikael.En: First, she called Mikael.Sv: Hon pratade lugnt, påminde honom om deras barndomsminnen och mamma.En: She spoke calmly, reminding him of their childhood memories and mother.Sv: "Mikael, kan vi inte bara försöka?En: "Mikael, can't we just try?Sv: För mammas skull?"En: For mom's sake?"Sv: bad hon.En: she pleaded.Sv: Mikael suckade djupt men lovade att komma.En: Mikael sighed deeply but promised to come.Sv: Nästa steg var Lars.En: The next step was Lars.Sv: Han var alltid stolt och envis, men Elin vädjade till hans hjärta.En: He was always proud and stubborn, but Elin appealed to his heart.Sv: Hon sa: "Lars, mamma behöver oss nu mer än någonsin."En: She said, "Lars, mom needs us now more than ever."Sv: Efter några tysta stunder svarade Lars, "Okej, för hennes skull."En: After a few silent moments, Lars replied, "Okay, for her sake."Sv: Middagen började tyst.En: Dinner began quietly.Sv: Spänningen kändes i luften.En: The tension was palpable in the air.Sv: De satt vid bordet, en enkel måltid framför dem.En: They sat at the table, a simple meal before them.Sv: Elin försökte lätta stämningen med småprat, men fick litet gensvar.En: Elin tried to lighten the mood with small talk, but got little response.Sv: Det var som om isen utanför fönstret hade letat sig in.En: It was as if the ice outside the window had crept in.Sv: Plötsligt, under en känsloladdad tystnad, tog Elin ett djupt andetag och avslöjade hemligheten hon burit.En: Suddenly, during an emotionally charged silence, Elin took a deep breath and revealed the secret she had been carrying.Sv: "Mamma är sjukare än vi trodde," sa hon med en darrande röst.En: "Mom is sicker than we thought," she said with a trembling voice.Sv: "Vi måste vara här för henne nu."En: "We have to be here for her now."Sv: Mikael och Lars såg på varandra och sen på Elin.En: Mikael and Lars looked at each other and then at Elin.Sv: Det var som om en osynlig mur mellan dem började rämna.En: It was as if an invisible wall between them began to crack.Sv: Deras ögon mjuknade, och en tår syntes till och med i Lars' öga.En: Their eyes softened, and even a tear appeared in Lars' eye.Sv: "Jag är ledsen," mumlade Mikael.En: "I'm sorry," muttered Mikael.Sv: "Jag också," erkände Lars.En: "Me too," Lars admitted.Sv: För resten av kvällen samtalade de, först försiktigt, sedan med mer värme.En: For the rest of the evening, they conversed, first cautiously, then with more warmth.Sv: Gamla minnen återupplivades och nya löften gjordes.En: Old memories were revived and new promises were made.Sv: Inte allt var löst, men det var en början.En: Not everything was resolved, but it was a start.Sv: För deras mammas skull, och för deras egen.En: For their mother's sake, and for their own.Sv: Elin insåg då kraften av sårbarhet och ärlighet.En: Elin then realized the power of vulnerability and honesty.Sv: Det som längt varit dolt hade blivit deras räddning.En: What had long been hidden had become their salvation.Sv: Med nyfunnen styrka och tilltro lämnade hon bordet den kvällen, tacksam för stunden och fylld av hopp för framtiden.En: With newfound strength and confidence, she left the table that evening, grateful for the moment and filled with hope for the future. Vocabulary Words:crisp: skarpminimalist: minimalistiskcozy: bekvämquarrel: grälstruggling: kämpadesmooth: slätapleaded: badheavy: tungtdivide: splittrainvisible: osynligreveal: avslöjatrembling: darrandestubborn: envisappealed: vädjadepalpable: spänning kändeslighten: lättacrack: rämnamuttered: mumladecautiously: försiktigtrevive: återupplivavulnerability: sårbarhethonesty: ärlighetsalvation: räddningstrength: styrkaconfidence: tilltrogratitude: tacksamhope: hoppnecessary: nödvändigteffort: kraftermoment: stund

Kultfilmernas kultfilm är tillbaka, och vi på Let Me Now podcast var självklart på plats när den svenska skräckhistorien skrevs om! Den 20 februari förvandlades Bröderna Olssons källare på Folkungagatan till ett mecka för nostalgi och splatter när Hans Hatwig – geniet bakom tidningssuccéer som Okej och Poster – firade nyreleasen av sin legendariska rockrysare "Blödaren". Tillsammans med monstret själv, trumslagaren Åke Eriksson tog vi pulsen på ett mingel fyllt av U-matic-minnen, nypressade Blu-rays och internationell lanseringsfeber. Häng med när vi dyker ner i historien om herrgårdsinspelningen som blev ett fenomen och möter mannen som definierade en hel generations popkultur. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden...

Har ungdomar skapat ett helt nytt språk i sms och mejl? I veckans avsnitt pratar vi om missförstånd i text. Skriver du med STORA BOKSTÄVER – eller skriker du? Vad betyder tre punkter… egentligen? Är “Okej.” kallt? Och hur många emojis är för många? Små detaljer kan skapa stora missförstånd. Vi pratar om hur vi tolkar varandra – och varför det så ofta blir fel. Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Fluent Fiction - Swedish: A Nurse's Warmth: How Lena's Empathy Healed a Busy Businessman Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-02-19-23-34-02-sv Story Transcript:Sv: Det var en kall vinterdag i Stockholm.En: It was a cold winter day in Stockholm.Sv: Snön föll mjukt utanför de stora fönstren i sjukhuset.En: The snow was softly falling outside the large windows of the hospital.Sv: Inne var det varmt och fullt av aktivitet.En: Inside, it was warm and full of activity.Sv: Sköterskor och läkare rörde sig snabbt genom korridorerna, och ljudet av skor som gnisslade mot golven hördes överallt.En: Nurses and doctors moved quickly through the corridors, and the sound of shoes squeaking against the floors could be heard everywhere.Sv: Bland alla dessa människor var Lena, en sjuksköterska med stort hjärta och en stark önskan att hjälpa.En: Among all these people was Lena, a nurse with a big heart and a strong desire to help.Sv: Lena var inne på Elias rum.En: Lena was in Elias' room.Sv: Elias var en affärsman, alltid med mobil och bärbar dator i närheten.En: Elias was a businessman, always with his phone and laptop nearby.Sv: Men nu låg han i sjukhussängen med säsongsinfluensa.En: But now he lay in the hospital bed with the seasonal flu.Sv: Näsa röd av snygg och ögon glansiga av feber.En: Nose red from blowing and eyes glazed with fever.Sv: Trots sin sjukdom, ville han bara en sak — tillbaka till jobbet så fort som möjligt.En: Despite his illness, he wanted only one thing—to get back to work as soon as possible.Sv: "Elias, du måste vila," sa Lena med sin lugna röst.En: "Elias, you need to rest," said Lena with her calm voice.Sv: Hon kände att hon behövde övertyga honom om att hans hälsa behövde prioriteras.En: She felt she needed to convince him that his health needed to be prioritized.Sv: "Jag har inte tid att vila," svarade Elias, och försökte sätta sig upp.En: "I don't have time to rest," replied Elias, trying to sit up.Sv: "Arbetet går före allt."En: "Work comes before everything."Sv: Lena förstod hans oro men visste också att han behövde stanna för att bli frisk.En: Lena understood his concern but also knew he needed to stay to get well.Sv: "Arbete är viktigt, men utan hälsa kan du inte arbeta alls," sa hon.En: "Work is important, but without health, you can't work at all," she said.Sv: "Dina kropp behöver denna tid för att återhämta sig."En: "Your body needs this time to recover."Sv: Elias suckade och såg ut genom fönstret, snön som täckte marken.En: Elias sighed and looked out the window at the snow covering the ground.Sv: Han visste att hon hade rätt men hade svårt att erkänna det.En: He knew she was right but had a hard time admitting it.Sv: Lena satte sig vid hans säng och tog ett djupt andetag.En: Lena sat down by his bed and took a deep breath.Sv: Hon berättade om patienter hon hade haft tidigare, om hur ibland det bästa beslutet var att lyssna på kroppen.En: She told him about patients she had had before, about how sometimes the best decision was to listen to the body.Sv: Hennes ord var enkla men fulla av värme.En: Her words were simple but full of warmth.Sv: Något i Elias förändrades.En: Something changed in Elias.Sv: Han såg på henne och insåg att han kanske inte behövde slåss mot sin egen kropp.En: He looked at her and realized he might not need to fight against his own body.Sv: Han slappnade av i kudden och sa, "Okej, jag ska försöka vila mer."En: He relaxed into the pillow and said, "Okay, I'll try to rest more."Sv: Lena kände en varm våg av lättnad.En: Lena felt a warm wave of relief.Sv: Hon hade nått honom.En: She had reached him.Sv: Hennes ihärdighet och empati hade haft effekt.En: Her persistence and empathy had made an impact.Sv: Några dagar senare var Elias bättre.En: A few days later, Elias was better.Sv: Han reste sig långsamt ur sängen, redo att åka hem.En: He slowly got out of bed, ready to go home.Sv: Han log mot Lena när han sa hejdå.En: He smiled at Lena as he said goodbye.Sv: "Tack för att du fick mig att förstå.En: "Thank you for making me understand.Sv: Nästa gång ska jag lyssna på min kropp."En: Next time, I will listen to my body."Sv: Lena log tillbaka, hennes hjärta fyllt av stolthet.En: Lena smiled back, her heart filled with pride.Sv: Hon visste att hon hade gjort skillnad, både för Elias och för sig själv.En: She knew she had made a difference, both for Elias and for herself.Sv: Hon kunde hantera svåra situationer och hjälpa människor, precis som hon alltid hade velat.En: She could handle difficult situations and help people, just as she had always wanted. Vocabulary Words:corridors: korridorernarecover: återhämtasqueaking: gnissladepriority: prioriterasseasonal flu: säsongsinfluensaglazed: glansigawarmth: värmeadmitting: erkännarelief: lättnadempathy: empatidesire: önskanpersistence: ihärdighetconvince: övertygahospital bed: sjukhussängenfever: feberadmit: erkännadecision: beslutetimpact: effektsituations: situationerhandle: hanteraprioritized: prioriteraslisten: lyssnaaffärsman: businessmansimply: enklahealth: hälsablowing: snyggwarm: varmtdifference: skillnadbärbar dator: laptopförändrades: changed

En dialekt är en variation inom ett språk. På engelska säger man ofta "accent". Men på svenska säger vi dialekt om vi talar om en språklig variation hos en modersmålstalare.  Här kommer ett avsnitt om svenska dialekter! Länk till nyhetsbrevet här Vill du få mer info om pilotprojektet och anmäla ditt intresse - hör av dig till fredrik@swedishlinguist.com   Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om svenska dialekter. Och jag tror det här är ett ämne som många är intresserade av. Så jag ska prata om svenska dialekter. Vad är en dialekt, lite historia, lite intressanta psykologiska saker. Och så ska jag gå igenom några av de mest kända dialekterna i Sverige och prata om dem. Och innan vi börjar så vill jag säga någonting viktigt, ett viktigt meddelande. Så, jag söker nu 10 personer för mitt helt nya projekt. Jag söker tio personer som har studerat mycket svenska, förstår mycket svenska, till exempel att man förstår den här podden ganska bra. Men man känner att man fortfarande inte talar flytande, man använder fortfarande engelska med svenskar.. Man kanske är frustrerad att man fortfarande inte talar flytande, att man inte känner sig fri på svenska. Så om du känner att det här passar på dig, att du redan förstår mycket svenska, du har redan pluggat mycket svenska, kan mycket svenska.. Men det är fortfarande svårt med att prata med svenskar, att förstå saker runt dig, böcker, filmer, serier och så vidare. Okej. Då passar du som en av de här personerna. Och om du är redo att investera i dig själv och få resultat så kan det här vara intressant för dig. Det här kommer vara 6 månader. Du kommer fokusera på att börja leva språket, så sluta vara student och börja leva svenska. Tillsammans med en grupp dedikerade elever och med mig och mitt team av mina bästa lärare. Så kan du vara med i det här pilotprojektet, alltså en av de första personerna som är med i det här programmet. Och du kan då vara med att, ja, forma det helt enkelt. Så hör av dig till mig och anmäl ditt intresse och få mer information. Så du kan skriva till fredrik@swedishlinguist.com. Och vi kommer börja i mars. Så se till att anmäla dig så fort som möjligt. Och det finns bara 10 platser. Så, det var det. Jag är taggad inför det projektet, det kommer bli jättejättekul! Men ja, idag ska vi som sagt prata om dialekter och jag ska tacka några patrons: İlkgül, Zmai, Mariia, Karin, Nuala, Joana, Hamza, Robin, och Rafa. Tack till er för att ni stödjer podden! Så, först och främst, vad är en dialekt? Så en dialekt är en variation av ett språk. ..för hela transkriptet plus uppgifter till alla avsnitt, bli community member på Simple Swedish Center - klicka här för en 7 dagars gratis provperiod!

Okej, äntligen en trend som faller oss helt i smaken. Friction Maxxing! Kort sagt handlar det alltså om att få in mer friktion i vardagen. Att maximera skavet.Vi har läst bla. den här artikeln från The Cut: https://www.thecut.com/article/brooding-friction-maxxing-new-years-2026-resolution.htmlVad tror ni? Har techjättarna gjort oss inte bara dumma utan även så obekväma med det obekväma att vi kommer förinta vår egna utveckling? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Let Me Know möter vi Rickard Johansson – killen som gjorde det alla drömde om, men ingen trodde var möjligt. Genom tidningen Okej vann han den ultimata vinsten: en resa till USA för att uppleva KISS under den legendariska Hot in the Shade-turnén 1990. Vi snackar om att möta sina idoler utan smink och hur ett enkelt tävlingssvar förvandlade en småstadsdröm till en amerikansk verklighet bakom kulisserna. Spänn fast säkerhetsbältet – nu åker vi tillbaka till en tid då allt var större, högre och betydligt mer rock'n'roll! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden...

Efter att ha haft ett långvarigt narkotikamissbruk och i perioder varit intagen för psykiatrisk tvångsvård har min syster blivit ”nyfrälst”. Nu trakasserar hon mig med uppmaningar att lämna ett missbruk jag inte har. Hur ska jag hantera vår relation? Det undrar Mats i veckans brev till Anna-Karin Wyndhamn. Läs här vad hon svarar honom. Inläsare: Staffan Dopping

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: ~A2-B1 Idag ska vi prata om alkoholkultur. Alkohol är något som alltid har varit en del av kulturen i Sverige. Här får du lära dig mer om det, och en massa roliga ord! --- Bli medlem på Simple Swedish Center för bara 9€ i månaden! Där får du: Alla nya poddavsnitt med transkript Uppgifter till alla avsnitt Community med folk som lär sig svenska precis som du Prata med mig och de andra deltagarna Få tips på resurser Klicka här för att bli medlem och få en 7 dagars provperiod! --- Transkript Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast. Jag hoppas att ni har haft en trevlig start på det nya året. Jag har haft en trevlig start på det nya året. Jag är tillbaka här i Valencia efter några veckor i Sverige där jag firade jul och nyår. Och innan vi startar med det här avsnittet ska jag tacka några nya patrons. Det är Bianca, Homa, Peter, 荷叶吉吉 (kul att få uttala någonting på kinesiska), Julia och Nathan. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Och nu finns det ett nytt sätt att stödja podden och det är att bli medlem på Simple Swedish Center. Och på Simple Swedish Center så får du också alla transkript till poddavsnitten, alla nya i alla fall. Men jag planerar att steg för steg ladda upp fler och fler av de gamla transkripten också. Och det kostar bara 9 euro i månaden. Och då får du också, förutom transkript till avsnitten, får du en uppgift till varje avsnitt. Och du får en community där du kan skriva med mig och de andra deltagarna. Så jag lämnar en länk i beskrivningen till det här. Okej, så idag ska vi prata om alkoholkultur i Sverige. Och innan vi börjar ska jag gå igenom lite vokabulär. Så vi har till exempel först och främst att vara full. På svenska betyder det inte att man har ätit tills man är mätt, som vi säger på svenska.

Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. – Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.Vietnamdesertörerna ombord på USS IntrepidOmbord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.Dokumentären är gjord vintern 2025.Reporter: Jakob OdelstadProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellberg

Happy New Year, and happy new national final season! We've got two quality national finals to talk about, and lots of great songs to add to our playlists. Plus, one of Dimitry's all-time faves shows up as an interval act, and another one shows up twice. Jeremy can't take the tease of Zjerm, Dimitry's a certified Adio-phile, and Oscar goes to bat for his weird pop girlies from both countries. Watch Festivali i Këngës 64 here: https://www.youtube.com/watch?v=ZXSet3X1Ie0Watch MonteSong 2025 here: https://www.youtube.com/watch?v=1ns8bSR07JgThe sign language interpreter imposter: https://www.youtube.com/watch?v=LvNPKwz4GhwThis week's companion playlist: https://open.spotify.com/playlist/4nax0FRRKGu2J4HaivPHkx The Eurovangelists are Jeremy Bent, Oscar Montoya and Dimitry Pompée.The theme was arranged and recorded by Cody McCorry and Faye Fadem, and the logo was designed by Tom Deja.Production support for this show was provided by the Maximum Fun network.The show is edited by Jeremy Bent with audio mixing help was courtesy of Shane O'Connell.Find Eurovangelists on social media as @eurovangelists on Instagram and @eurovangelists.com on Bluesky, or send us an email at eurovangelists@gmail.com. Head to https://maxfunstore.com/collections/eurovangelists for Eurovangelists merch. Also follow the Eurovangelists account on Spotify and check out our playlists of Eurovision hits, competitors in upcoming national finals, and companion playlists to every single episode, including this one!

Här kommer berättelsen om en julbock som det har blivit en sport att bränna ner. Är det inte konstigt? Jo, men varje år så frågar sig folk - kommer bocken klara sig, eller brinna ner? Länk till livesändning via webbkamera. För transkript till alla avsnitt - bli patron! Del av transkriptet:  Hallå där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Hoppas du mår bra. Ja, jag sitter i Valencia och det regnar väldigt mycket just nu. Men jag ska faktiskt till Sverige ganska snart. Jag åker på måndag. Måndag den 22 december, då kommer jag till Sverige för att fira jul. Och i dagens avsnitt har vi nånting som relaterar till julen. En liten intressant berättelse, en lite märklig berättelse. Det handlar om en julbock av halm som man sätter upp varje år i Gävle, men som det har blivit en slags tradition att bränna ner. 30 gånger har bocken brunnit. Och varje år frågar sig folk, ska bocken brinna igen? Folk slår till och med vad om ifall bocken kommer brinna eller inte. Och det ger tre gånger pengarna om bocken inte brinner. Ja, så det här ska vi prata om nu och jag ska förklara vad en bock är, vad halm är, vad Gävle är och allting annat. Men först ska jag tacka några patrons såklart.   Det är Edi, Yoon, Ipek, Eleni, Garfield, Tayyab, Diane, Leticia, Aivar, Leticia och Melina. Så tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Om du också vill stödja podden, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Okej, så först och främst, vad är en bock?

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Ačkoliv Skandinávie nebyla tou nejdůležitější zájmovou oblastí československých tajných služeb, je s ní spojen jeden velký a jeden malý příběh, které se odehrály v 80. letech. V prvním figuroval dostihový jezdec a ve druhém pracovník švédského ministerstva zahraničí. Poslechněte si čtvrtý díl minisérie pořadu Téma Plus o akcích československé rozvědky.

Klockan 4 på morgonen, den 23 oktober 1997 hittas Anastasia död på en kyrkogård, hon har blivit skjuten i ansiktet på nära håll. Hon sågs senast i sällskap med sin pojkvän Justin och två andra vänner, men nu kan ingen hitta Justin. Några år senare ska ett erkännande få en person dömd, men dömdes rätt person? Ja förmodligen. Okej häng med!tw: sexuellt våld mot barnVarje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ines har bjudit in sig själv på fest och Kenza blickar tillbaka på sina slampiga Halloween-outfits.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi hör ofta att barn är så bra på språk. Ibland kan det kännas omotiverande - “är jag för gammal för att lära mig?”. Men är det verkligen sant att barn lär sig språk bättre än vuxna? Det ska vi prata om i det här avsnittet! --- Transkript Har du tänkt tanken att barn lär sig språk bättre än vuxna? Ja, det är många som tror att barn lär sig språk bättre än vuxna. Är det verkligen sant? Stämmer det verkligen? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Välkommen till Simple Swedish Podcast och innan vi börjar så ska jag tacka Jing, Vivian, Mari och Elke för att ni stödjer den här podden genom att bli patrons och gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt. Okej, så som sagt, många människor tror att barn lär sig språk bättre, snabbare, mer effektivt än vuxna. Och det kanske kan kännas lite omotiverande. Man kanske tänker att barn är språkgenier, jag kan inte lära mig så bra som ett barn, barn lär sig språk automatiskt bara genom att vara runt det. Så det kanske gör att man blir lite omotiverad, men är det verkligen sant? Okej, så först och främst, hur lär sig barn? och vi pratar kanske specifikt om ens första språk. Så hur lär sig barn sitt första språk? Jo, först och främst, man har ett konstant språkbad 24/7. Alltså, man är i språket hela, hela tiden. Man har sina föräldrar där och de pratar med dig hela tiden, de pratar med dig, de leker med dig, de tar hand om dig, de guidar dig, de är där hela tiden och kommunicerar med dig på det här språket. En annan faktor är att du har bara ett språk, så om du vill ha nånting så måste du använda det språket för att kommunicera. Så du har inget val, du måste prata på det språket för att få det du vill ha. ...för hela transkriptet, klicka här

Visste du att svarta hål har så stark gravitation att inte ens ljus kan komma därifrån? Att de föds när gigantiska stjärnor dör? Att teorin om dem kom redan 1915? I det här avsnittet får du veta allt om dessa mystiska himlakroppar! Transkript Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Jag har en ny mikrofon, så jag hoppas att ljudet är bra. Ja, den sitter här. Idag ska vi prata om någonting jag tycker är väldigt, väldigt intressant och. fascinerande och det är svarta hål! Svarta hål, alltså den här typen av himlakropp som finns ute i rymden. Men innan vi börjar ska jag såklart tacka några nya patrons. Det är Veronika, Chinur, Thanh Hung, Lee, Tatiana, Hawa, Xiaoyu och Anne-Marie. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Så, vad är ett svart hål? Ja, som sagt, ett svart hål är en sorts himlakropp. En himlakropp är en, ja. vad som helst ute i rymden. En stjärna, en planet, en komet och liknande. Så det är himlakroppar. Och ett svart hål är en sorts himlakropp. Och det som är speciellt med svarta hål. Okej, det finns många saker som är speciella med svarta hål. Och vi ska gå igenom dem. Det här avsnittet kanske blir lite långt. för att det finns många intressanta saker med svarta hål. Men det som kanske är mest... Definitionen är att det är ett område i rymden där gravitationen är så stark att ingenting kan komma därifrån. ingenting alltså, inte ens ljus. Okej? Det är därför det heter ett svart hål. För det är som att du, om du är ute i rymden och det blir liksom som att du faller ner i ett hål, om du skulle åka in i ett svart hål. För du kan ju tänka dig ett hål i golvet, alltså det är ju ett tvådimensionellt hål, du faller ner i ett hål i golvet eller i marken. Men det här är ett tredimensionellt hål, så att säga, så att du faller in från alla vinklar. eftersom ljus inte kan komma därifrån så ser det svart ut helt enkelt. Så det är helt enkelt ett svart hål i rymden. ...för hela transkriptet, klicka här

I det här avsnittet får du lära dig de bästa teknikerna för att komma ihåg nya ord på svenska. Att bygga ett stort ordförråd är viktigare än både grammatik och uttal. Här delar jag med mig av hur man lär sig många ord - och kommer ihåg dem! Transkript Så, välkommen till den största utmaningen när man lär sig ett språk. Inte grammatik, inte uttal, inte att hitta människor att prata med. Ja, det finns många svåra delar men den största utmaningen när man lär sig ett språk. Det är att lära sig alla dessa tusentals ord. Så om du någon gång har känt dig frustrerad för att du inte förstår det du hör, du inte förstår det du läser, att du inte kan hitta rätt ord när du pratar med människor och, eller kanske inte kan uttrycka dig med samma elegans eller humor eller inte uttrycka dig lika sofistikerat som du kan i ditt modersmål. Ja. Det har att göra med att man inte kan så många ord och att set är svårt och tar mycket tid att lära sig alla ord man behöver. Det är den största. Oj, förlåt. Det är den största flaskhalsen, som man säger. Flaskhalsen, halsen på flaskan. Okej? Så vi kan lära oss jättemycket grammatik, vi kan träna på många olika saker, men om vi inte har orden, då blir allting väldigt, väldigt svårt. Och det kan vara väldigt frustrerande. Så, idag ska vi prata om hur man lär sig och kommer ihåg alla nya ord som man behöver. Så välkommen till Simple Swedish Podcast! Jag heter Fredrik och som sagt, idag ska jag dela med mig av mina bästa tips för att komma ihåg ord, helt enkelt. Så man behöver förstå ungefär 3000 av de vanligaste orden för att att förstå det mesta runt omkring en för att förstå människor som man pratar med, ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

Hudební publicista a moderátor Českého rozhlasu Miloš Skalka za mikrofonem začínal za dob normalizace. Bylo to na Vltavě v hudebním pořadu Rytmus. „Jediné, co jsme v tom roce 1971 museli, bylo týden před natáčením odevzdat scénář, kde byla muzika a naše k tomu napsané komentáře,“ vzpomíná.

Nivå: A2-B1 Lär dig om religion i Sverige samtidigt som du lär dig många viktiga ord på temat! --- Nästa Free 6 Week Challenge börjar den 18 augusti! Registrera dig nu för att säkra din plats (sista dag att registrera sig är fredagen 15/8) Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Gå på 30 lektioner inom 6 veckor Alla lektioner är optimerade för att träna på konversation Perfekt för att bygga självförtroende och flyt på svenska Om du klarar utmaningen får du hela depositionen tillbaka! --- Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast avsnitt 290. Ja, 290 och det ska handla om religion. Lite mer specifikt religion i Sverige. Okej. Innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Sefika, Claudia, Essi-Noora, JB, Plan 9, John, Neil och Shveta. Så tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Ja, och jag kan också meddela att vi kommer starta våran nästa 6 Week Free Challenge den 18 augusti. Okej. Den 18 augusti startar nästa 3 Week Free Challenge. Okej. Och det här är för dig som redan kan en del svenska, kanske förstår mycket men har svårt att prata eller inte har så många möjligheter att prata. Så det här kommer kickstarta din svenska talförmåga. Talförmåga, alltså ens förmåga att tala. Alltså att man kan tala, att man kan prata. Så om du vill kickstarta det, alltså din talkapacitet kan man säga. Och verkligen börja prata mycket på svenska så är den här utmaningen perfekt för dig. Så jag lämnar mer information och länk i beskrivningen här. Okej. Så Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Så vad betyder sekulär? Så sekulär är att det inte är så religiöst. Eh, ordet religiös, okej, det brukar vara lite svårt för folk. Religiös, religiös. Om jag är religiös, då betyder det att jag tror på Gud. ...för hela transkriptet, klicka här

Här kommer de 10 bästa sätten att öva på att tala svenska. Dessa tio olika metoder passar olika personligheter, olika nivåer, och olika livssituationer. Vilken är din favorit? Om du vill veta mer om Language Gym - klicka här Transkript Ja, men då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om ett väldigt viktigt ämne om man vill lära sig flytande svenska. Det handlar om att hitta människor att öva svenska med, att öva på att prata svenska och vi ska gå igenom 10 olika sätt att öva på att prata. Och det här är ingen topplista eller så, utan jag går igenom tio olika sätt. Jag pratar om vilka fördelar det finns, vilka nackdelar det finns, vem det här passar, alltså vem är det här sättet bra för. Jag pratar om hur svårt det är, eller hur svåra de här olika metoderna eller situationerna eller kontexterna är. Ja, så tio olika sätt att öva på att prata svenska. Så först, såklart, ska jag tacka några patrons. Så det är Somil, Amrel, Clau, Rhod, Jurgita, Kathleen, och 龙伟 Så tack, tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så vi kör på direkt här med nummer 1. Och nummer 1 är främlingar. Alltså människor som man inte känner, till exempel människor man träffar på stan, människor man pratar med i butiker. Det kan vara folk som jobbar i butikerna eller en restaurang eller det kan vara någon man träffar på en bar eller på gatan. Man frågar någon på gatan till exempel var ligger det här och det här. Ja, främlingar helt enkelt. Och det här, jag tror att människor ofta tänker på det här som någonting som är vanligt någonting som man vill kunna göra. Alltså, när folk tänker på att "Åh, jag ska lära mig det här språket" så att jag kan prata med främlingar på stan. Och man kanske tänker att man måste börja göra det här direkt. Alltså, man börjar lära sig ett språk och man känner okej, jag måste börja prata med främlingar på stan. Jag skulle säga att det här är bland svåraste man kan göra på ett språk som man lär sig. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

De flesta har provat DuoLingo. Är det en bra app? Eller kan den till och med ha negativa konsekvenser för din utveckling? Årets Language Lock In Bootcamp börjar den 15:e augusti och det börjar bli bråttom om du vill söka in! Anmäl dig här! --- Transkript --- Ja men hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och ja, jag sitter här i Valencia. Hemkommen efter två veckor av resande. Jag har varit i min sommarstuga i Dalarna. Och jag har varit i Skottland. Ja, jag reste till Skottland med min pappa och min bror. Och ja, vi körde en liten roadtrip där i fem dagar. Så vi kollade in Skottland lite och några saker jag lärde mig om Skottland är att vädret är ungefär lika dåligt som i Sverige. Det var mycket regn och mulet. Men det var inget problem egentligen. Vi hade det jättetrevligt och det var väldigt intressant. Jag tyckte om Skottland mycket faktiskt. Jag kände att Skottland har mycket gemensamt med Skandinavien! Så det var kul och nu är jag tillbaka i Valencia! Det är varmt. Det har absolut blivit sommar här. Det var lite märkligt för när jag åkte var det inte jättevarmt, men nu är det den här smällvärmen, vi säger att det är smällvärme, alltså när det är såhär väldigt varmt. Så att man nästan smäller av. Att smälla av är att man typ svimmar eller liksom man smäller av. Så! Okej, och idag ska jag prata om Duolingo, faktiskt. Jag har tänkt på att göra en video, eller ett avsnitt, om Duolingo ett tag. Så jag tänkte att nu är det dags att göra ett avsnitt om Duolingo. ...för hela transkriptet - klicka här

Nivå: A2-B1 Swedish eating habits Vilka tider äter svenskarna? Vilka måltider finns? Vilken typ av mat är vanlig? Varifrån kommer influenserna? Dessa frågor får du svar på i dagens avsnitt! Intresserad av Free 6 Week Challenge? Klicka här! Transkript: Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast! Idag ska vi prata om matvanor. Matvanor i Sverige, närmare bestämt. Och kanske jämföra dem lite med andra länder. Jag bor ju i Spanien och matvanorna här skiljer sig en del från matvanorna i Sverige. Så det ska vi prata om. Först vill jag bara nämna att om du är intresserad av våran Free Six Week Challenge så är ju den just nu stängd. Men du kan skriva upp dig på väntelistan. Och då får du information från oss först av alla när vi öppnar igen.   Och Free Six Week Challenge, det är alltså vår utmaning att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, alltså inom 42 dagar.   Så du betalar en deposition, och sen om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, då får du hela depositionen tillbaka. Vilket är helt galet. Och vi har haft många människor som har gjort den här utmaningen redan. Och det har varit jättekul. Så jag lämnar en länk till det. Så det här är perfekt för dig som redan kan en del svenska och förstår en del svenska, men du behöver komma igång och prata mycket. Okej. Ja, så.. Då ska vi prata om matvanor. Alltså. Ja, vilka kulturella aspekter finns det till exempel när det kommer till tider? När äter man frukost? När äter man middag? Vilken sorts mat äter vi? Och så vidare. Så i Sverige, vi kan börja med tider. För i olika länder så äter man olika måltider vid olika tider. Vi säger faktiskt en måltid på svenska. Så en måltid är till exempel frukost eller lunch eller middag. Ja, vi kallar det för en måltid. Man kan också säga ett mål mat, det är en måltid.   För att läsa hela transkriptet - klicka här  

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

Nivå: A2-B1 #280 - Electricity and power cuts Måndagen den 28 april hände den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Jag bor i Spanien och upplevde det personligen. Jag blev inspirerad att göra ett avsnitt om elektricitet, strömavbrott och om min egen upplevelse. Är du intresserad av Language Lock-in Boot Camp? Klicka här, ansök för att se om du är en bra match, och säkra din plats innan de tar slut! --- Transkript --- Ja, men hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och idag ska det handla om elektricitet. Eller som vi säger på svenska, el. Så om du hör någon prata om el, då vet du att de pratar om elektricitet. Okej, så vi kan säga el eller elektricitet, det är exakt samma sak. Så. Innan vi börjar så ska jag tacka några patrons. Det är Barbro, Spiros, Alfonso, Pratyasha och Nikolai. Så tack för att ni stödjer den här podden och ja. Alla som stödjer podden får ju transkript till alla avsnitt på min Patreon www.patreon.com/swedishlinguist. Och ja, jag blev inspirerad till det här avsnittet på grund av något som hände i måndags. Så alltså, måndagen, vad blir det, den, måndagen den tjugoåttonde april, för då hände det största strömavbrottet i Spaniens historia. Så jag bor i Valencia i Spanien och i måndags så blev hela landet och inklusive Portugal, delar av Frankrike, vi blev utan ström, alltså utan elektricitet. Så det var en kollaps av elnätet på hela den Iberiska halvön. Så vi hade ingen ström, alltså ingen elektricitet, i kanske.. från klockan ett till åtta nånting eller åtta, nio, vad blir det? Typ åtta timmar! Och det är alltså som sagt den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Så jag tänkte det var intressant att göra ett avsnitt om det och om elektricitet generellt. Så, först och främst, som sagt, vi har ordet el som är samma som elektricitet och det är ju en form av energi. Och vi pratar också om ström, ström är liksom själva flödet av elektricitet, vi kallar det ström. ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Nivå: A2-B1 I dagens avsnitt kommer du att lära dig exakt vad följande ord betyder, och vad skillnaden är: klar vs tydlig och färdig att vara/bli klar (med) att göra/läsa/titta/lyssna klart (och skillnaden mot 'sluta' och 'avsluta') att klara att klara sig Redo?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om några ord på svenska som är väldigt lika och som ofta är lite svåra för folk. Och det är ordet klar, att vara klar med någonting, att göra klart någonting, att någonting är klart, att klara någonting, att klara sig. Okej, många olika betydelser och det kan vara lite knepigt att förstå. Därför gör jag ett avsnitt om det för att reda ut det här. Reda ut, alltså att man tar reda på vad som är vad och efter det så kommer allt vara klart och tydligt. Vi ska dela upp det lite grann. Vi börjar med adjektivet klar. Adjektivet 'klar' kan ju såklart betyda ungefär tydlig eller uppenbar. Alltså till exempel det som jag sa, 'klart och tydligt'. Alltså till exempel, jag hör dig klart och tydligt. Det betyder att jag hör dig bra. Det är inga oljud, det är inga problem utan jag hör dig tydligt. Och man kan säga att vi fick klara besked. Det betyder att vi fick tydliga besked. Det var inga konstigheter, det var inte oklart, det var inte svårt att förstå utan det var tydligt. Det var klara besked. Och vi har ju ord och uttryck som till exempel självklart eller såklart eller det är klart. Det betyder.. på engelska är det 'of course'. Alltså att någonting är.. Det är klart att det är så liksom. Det är klart. Självklart. Såklart. ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 Idag pratar vi om begreppet härskartekniker. Det är några olika tekniker för att dominera och manipulera andra människor till underkastelse. Ofta händer det på ett diskret sätt. Men om man har lärt sig om det här blir det mycket lättare att identifiera! Har du blivit utsatt för härskartekniker någon gång?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Hallå hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Ja, idag ska vi prata om ett intressant ämne och det är härskartekniker. Vad är härskartekniker? Det här är ett psykologiskt begrepp och det handlar om manipulation. Först innan vi börjar ska jag tacka några nya patrons. Det är Erdem, Yurdagül, Michal, Veronika, och Emanuela. Så tack till er för att ni stödjer podden och om det finns någon annan som vill bli patron så kostar det bara 5 euro per månad och då får man transkript till alla avsnitt. Alla, ja, nu är det 277 avsnitt som man får tillgång till när man är patron och stödjer den här podden. Och det är speciellt bra kanske för dig som fortfarande tycker att det är lite svårt att följa med i det som jag säger. Då är det perfekt med transkript och ett bra sätt att använda det på är att först lyssna bara och försöka förstå så mycket som möjligt bara genom att lyssna. Och sen studera transkriptet och se till så att man förstår det mesta och sen lyssna igen. För då kommer du förstå mycket, mycket mer. Så gå till patreon.com/swedishlinguist och bli patron. Så, det var det. Så nu ska vi prata om härskartekniker. Okej, så vad är härskartekniker? Så härskartekniker, det är olika sätt som människor använder ibland för att manipulera och för att få makt över andra människor och ofta utan att det märks så tydligt. Så man vill helst göra det lite diskret så att folk kanske inte riktigt märker det.   ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 Vill ha mer flytande konversationer på svenska? Fastnar du ofta på ord? Blir du stressad när du inte förstår vad folk säger? Byter folk ofta till engelska? Då är det här avsnittet till dig! Jag går igenom 7 tips du kan använda NU för att få mer flyt i dina konversationer. Gå med i 6-veckors-utmaningen! Gå på 30 lektioner på under 6 veckor och få tillbaka hela depositionen! Klicka här för att läsa mer. Platserna är begränsade så skriv in dig asap! Utmaningen startar 14/4. Transkript Nu kommer vi till tips nummer fem.   Så tips nummer fem är mer om din förståelse.   Och det är att lyssna efter nyckelord.   Fokusera på det du faktiskt förstår, för det händer ofta att man inte förstår allting som någon säger, och det är helt normalt.   Men om du fokuserar på det du faktiskt förstår, om du fokuserar på..ja, de här nyckelorden som du faktiskt förstår, då kommer du att förstå ganska mycket.   Och ofta förstår du tillräckligt mycket för att fortsätta konversationen.   Så, det är omöjligt att fokusera på alla ord. Okej.   Du måste fokusera på det som du förstår, helt enkelt.   Och det är också, såhär, du är van att förstå 99,9% av allt på ditt modersmål.   Men när man lär sig ett nytt språk, ja, då är det normalt att man inte förstår allting.   Men det är helt okej.   Så vi ska göra ett litet experiment.   Jag ska läsa en text.   Texten handlar om Göteborg, och ja, du kommer antagligen inte förstå allt.   Men vi kan se vad du förstår.   Så försök bara fokusera på det du faktiskt förstår, och vi ser hur mycket du förstår av det här:   ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: B1-B2 (del 1/2) Jag går igenom länderna där den här podden är som mest populär, och berättar vad jag kan om dessa länder. Hur bra kunskap har jag om ditt land? För att läsa mer om bootcampet - klicka här För att registrera dig för ett gratis Q&A-webbinarium: Söndag 16/3 15:00 - registrera dig här Måndag 17/3 19:00 - registrera dig här I dessa möten träffar du mig och kan ställa frågor direkt till mig om bootcampet! --- Transkript Hallå, hallå! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast.   Och idag så ska vi göra en liten spontan idé som jag fick nu.   För jag satt och kollade på statistik över liksom vilka länder mina lyssnare kommer ifrån.   Så, ja, du som lyssnar på den här podden, alltså personer som dig, vilka länder kommer ni ifrån?   För ja, jag kan se statistik på det. Och jag var nyfiken, så jag kollade lite på det.   Och jag tänkte att jag skulle gå igenom topp 10 och berätta vad jag vet om det landet.   Och jag har inte kollat upp någonting i förväg.   Så det kommer bli ett litet test för att kolla min geografiska kunskap.   Och jag ser mig själv som ganska bra på geografi.   Så, ja, jag är lite nervös att det inte ska gå bra.   Men såklart, först av allt ska jag tacka några patrons..och jag ska stänga av ljudet på min telefon också.   Sätta den på ljudlös, det kan vara bra när man spelar in poddar.   Så, nya patrons är Vic, Ronja..Ronja, trevligt namn. Gillar det namnet.. Наталья, Julia, Wesley och Friederike.   Också bra namn, Friederike. Nästan som jag, Fredrik. Och ja, tack till er för att ni stödjer podden.   Alla som stödjer podden på Patreon får ju transkript till alla avsnitt och kan också känna sig stolta över att de stödjer podden såklart.   Om någon annan vill det så är det www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen har ju vi öppnat ansökningarna också för sommarens Language Lock In Boot Camp.   Och jag tänkte bara berätta de tre sakerna som jag personligen gillar mest med bootcampet.   Eller kanske snarare de tre aktiviteterna som jag tycker bäst om, och som folk också brukar säga att det är det som de gillar mest.   Och det är ju dels att vi paddlar en vikingabåt.   Så vi sitter allihopa i en och samma båt.   Lite som en metafor för själva bootcampet. Att vi alla sitter i samma båt, att vi lär oss svenska allihopa.   Inte jag då, men alla deltagarna.   Och man måste vara synkroniserade när man paddlar den här båten.   Och det är lite svårt i början men det brukar gå bra till slut, och det brukar vara väldigt uppskattat. Det är en kul grej.   Och det kommer vi absolut göra i bootcampet i sommar också. Om det inte blir så att det blir..det kan ju hända saker med vädret som det alltid kan i Sverige.   Men det har vi alltid på schemat på sommarbootcampet.   En annan grej är att vi bjuder in pensionärer från den lokala pensionärsföreningen på fika i lock-in-villan.   Och det gör vi mot slutet av upplevelsen.   Och det är lite som ett test för att man ska förstå att man faktiskt kan prata svenska med svenskar.   Och det brukar vara jättekul, uppskattat både av deltagarna och av pensionärerna som kommer. Ja, jättetrevligt.   Och sen den tredje saken..okej det är ingen aktivitet men det är själva den här familjekänslan som vi bygger upp.   Att det är en väldigt trygg plats.   Så ja, ansökningarna är öppna för Language Lock-in Boot Camp.   Så gå in på www.languagelockin.com och ansök till bootcampet om du är intresserad av det.   Vi har redan folk som har börjat anmäla sig så se till att göra det snabbt om du vill ha din plats.   Okej, så jag tänkte faktiskt att jag skulle prata lite snabbare idag som lite variation. Så som sagt så tänkte jag att jag skulle prata om topp 10 länder där jag har flest lyssnare.   Alltså där flest människor lyssnar på den här podden.   Och det finns ju två sätt att räkna på det här.   Dels i absoluta tal. Så att liksom.. Och då skulle Sverige..Sverige är såklart överst.   Så att flest lyssnare har jag i Sverige.   Det är..43% av alla lyssnare till den här podden är i Sverige.   ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här!

Nivå: A2-B1 Varifrån kommer Alla Hjärtans Dag? Och vem var den där Sankt Valentin? Dessa frågor svarar jag på i det här avsnittet!   Supererbjudandet från oss på Language Gym - speciellt inför lanseringen av 2 nya kurser: De 5 kärleksspråken Anknytningsteori (Attachment theory) För bara 399 kronor - få full tillgång till 100+ lektioner i en hel månad. Välj själv om du vill fortsätta efter den första månaden. Gäller bara 12/2 - 16/2! Ta chansen nu! Klicka här för att ta del av erbjudandet   Nu till dagens avsnitt: Transkript (intro) Hallå där! Du lyssnar på Simple Swedish Podcast. Och idag ska det handla om kärlekens dag, romantikens dag, som vi på svenska kallar för Alla hjärtans dag. Så, ja, vi ska prata om Alla hjärtans dag, alltså Valentine's Day på engelska. Och det är då den 14 februari. Och jag har skrivit en kort artikel på lätt svenska där jag går igenom lite grann historien bakom Alla hjärtans dag. Hur började det? Varför just den 14 februari? Och vem var den här Sankt Valentin? Okej, och innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Leon, Zhuoxuan, Катерина, Evgenii och Roz. Tack till er för att ni stödjer podden. Och jag ska också berätta om ett specialerbjudande på Language Gym! Så om du är en person som har lärt dig svenska ett tag redan, men du kanske har svårt att hitta människor att prata svenska med. Eller du kanske faktiskt bor i Sverige, men tycker fortfarande det är för svårt att prata med svenskar. Eller du kanske blir för nervös när du pratar med svenskar. I så fall är Language Gym för dig. Vi har över hundra lektioner varje månad och det är fullt fokus på konversation med riktiga människor. Så du kan prata med människor varje dag om du vill. Vi har ett väldigt speciellt erbjudande som gäller bara från den 12 februari till och med den 16 februari. Så runt alla hjärtans dag. Och det är att du får obegränsade lektioner i en månad, alltså över 100 lektioner för 399 kronor. Du sparar alltså 800 kronor med det! Så 399 kronor obegränsade lektioner i en månad och efter den månaden så väljer du själv om du vill fortsätta eller inte. Så 399 kronor över 100 lektioner efter den månaden väljer du själv. Och det gäller från och med den 12 februari till och med den 16 februari. Jag lämnar en länk i beskrivningen. Och vi har faktiskt två nya lektioner i Language Gym som startar direkt efter den här kampanjen. Och det är fokus på relationer. Vi har en lektion om de fem kärleksspråken och en om anknytningsteori. Anknytningsteori är på engelska ‘attachment theory', ‘attachment styles'. Och det är egentligen inte en lektion utan det är två kurser. Så två nya kurser med det här nya konceptet som är personlig utveckling, lära sig nya saker, förbättra sitt liv genom det svenska språket. Och i de här specifika kurserna är fokus på relationer. Och det här skulle jag säga är det bästa sättet att lära sig ett språk - att man gör saker, lär sig saker, pratar med människor på det språket. Yes, så kolla in det erbjudandet, missa inte det. Nu ska jag då läsa den här artikeln. Så, artikel på lätt svenska om alla hjärtans dag, alltså Valentine's Day. Och jag kommer att läsa den här artikeln, men jag kommer inte läsa ordagrant, alltså inte ord för ord. Utan jag kommer att berätta vad som står i artikeln så att det blir lättare att förstå. För talspråk är lättare att lyssna på och skriftspråk är lättare att läsa. Så därför kommer jag använda talspråk och jag kommer berätta vad som står i artikeln istället för att läsa ord för ord. ...för att läsa hela transkriptet, klicka här!