Podcasts about etnografiska

Yokai - japanska väsen heter en utställning på Etnografiska museet i Stockholm. Yokai är andar som stammar ur japansk folktro och som nu är en del av populärkulturen: manga, anime och skräckfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De både skrämmer och roar, och på utställningen samsas otaliga Yokai med mer hämndlystna Yurei, som är namnet på spöken.Katarina Wikars träffade intendenten Helga Janse och utställningens producent Maria Rydbrink Raud. Det blir ett samtal om allt från Kitsune, magiska rävar som kunde ta människors själar i besittning och kända klassiska spökhistorier om kvinnor som hämnas efter döden till flickspöket i skräckfilmen Ringu och moderna myter som den Hanaku-san om på tjejtoan.

Vi räknar ned till Augustprisutdelningen på måndag med att titta på nomineringarna till årets barn- och ungdomsbok. Vilka sticker ut, och vad säger nomineringarna om var svensk barnlitteratur står? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJU: BOEL WESTIN HAR STUDERAT 700 ÅRS BARNLITTERATUR I NYTT MASTODONTVERK ”Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia” gavs nyligen ut i två band på totalt 1 400 sidor – och täcker allt från vaggvisor till äventyrsböcker under 700 år. Hur tar man sig över huvud taget an ett sådant projekt, och vilka tendenser går att spåra? Finns det en typiskt svensk barnlitterär tradition? Litteraturprofessor Boel Westin är huvudredaktör för boken och kommer till P1 Kultur. INTERVJU: HUGH GRANT OM ATT HAN ÄLSKAR ATT SPELA ”FREAKS” Hugh Grants karriär har tagit en vändning sedan 90- och 00-talets brittiska romantiska komedier gjorde honom till superstjärna. Möt en skådespelare som trivs mycket bättre i obehagliga roller – och som själv tycker han har blivit ”mindre dålig” med åren, i det här reportaget av Björn Jansson. REPORTAGE: VARFÖR ÄR ALLA JAPANSKA SPÖKEN KVINNOR? Yokai kallas de många andar och väsen med djupa rötter i japansk folktro som i dag spritts över världen genom populärkulturen – manga, anime och skräckfilm. En del av de är spöken, yurei, och påfallande många är kvinnor. Vår reporter Katarina Wikars gick till botten med varför det förhåller sig så, och har besökt utställningen ”Yokai – japanska väsen” som pågår på Etnografiska museet i Stockholm fram till hösten 2025. ESSÄ: TORBJÖRN ELENSKY ÄR HELLRE EN ÅSNA ÄN INTELLEKTUELL Åsnan är en symbol för dumhet och trög envishet. Men kanske är den i själva verket dum på ett klokt sätt? Författaren Torbjörn Elensky har dykt ner i den äldre litteraturen och hittat åsnor att inspireras av, i dagens essä från OBS.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

This episode of the podcast is in Swedish. I avsnittet om museipedagogik träffar Tarja Karlsson Häikiö Helen Arfvidsson, intendent på Världskulturmuseet i Göteborg. Världskulturmuseet har tillsammans med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet ett nationellt samhällsuppdrag att förmedla kulturarv till alla medborgare. På Världskulturmuseet finns en samling artefakter från hela världen. I avsnittet diskuteras hur dessa föremål samlades in under en tid präglad av koloniala ideologier, och vi får en inblick i museets arbete med repatriering, försoning och återlämnande av artefakter. Dessutom behandlas hur museet kan fungera som en alternativ lärmiljö för ungdomsskolan, vad konceptet "det okunniga museet" innebär, och hur pedagogsamlingen kan användas som en resurs i mötet med olika mål- och åldersgrupper genom museets utställningar. Världskulturmuseet Göteborg: https://www.varldskulturmuseet.se Om du vill veta mer om forskningsplattformen Educational Research in the Arts som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

Postkoloniala skribenter vill få oss att tro det sämsta om tidigare generationers forskare, inte minst drabbar det Sveriges banbrytande sinologer och upptäcktsresande, menar historikern Pär Cassel. Denna vecka bjuder Etnografiska i Stockholm in till offentlig diskussion om dekolonisering av föremål, men utgallringen av Sven Hedin från museets basutställning vittnar om en intellektuell lättja – varför inte visa föremålen från Xinjiang i stället? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukrainsk vår är årets tema på ny festival. Etnografiska museet kritiseras för koloniala perspektiv på urfolk. Minikjolens skapare Mary Quant är död.

Biopremiär för filmen "Mellan två världar" och Etnografiska museet återlämnade föremål till det mexikanska Yaquifolket. Programledare: Andres KriisaProducent: Andrea Valderrama

Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt. För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett. Programledare är Tobias Svanelid.

Vår första gäst, Karin Wästfelt på Etnografiska muséet, ger oss djupare insikter om anatomen Gustaf von Düben och Pawnee-indianen Vita Räven.

Det finns många föremål från Kongo i svenska samlingar. Hur kan texter, bilder och föremål berätta en annan historia än den vi tror oss känna till? Vad gör vi med insikten att ”vi äger deras historia”? Möt Pia Lundquist, historiker, Josef Nsumbu, kongolesisk pastor och fil dr i kyrkohistoria, Michael Barett, intendent på Etnografiska museer, konstnär i ett samtal om Kongolesiskt kulturarv. Moderator: Helen Arvidsson, : Tekniskproducent Niklas Sjösvärd, Producenter: Jenny Högström Berntsson och Rebecka Bergström Bukovinszky.

Era vänner i poddvärlden ger sig återigen ut på flygande reportage och den här gången går färden till Etnografiska museet i Stockholm. Där möter vi museipedagogerna Karin Wästfelt och Jon Johansson, som berättar om fredspipor, Nya Sverige och röken som medium för kontakt med högre makter. Dagens cigarr: Montecristo No 5 Producerat av Eric Palmcrantz, Figaro Music & Media Group.

Vi pratar myters och hjältars outtröttliga aktualitet. Vi diskuterar hur dåtida hjältar inspirerar nutida filmer och hittar inspirationskällor till Star Wars i museimagasin.Så lyssna till professor Jonas Linderoth Göteborgsuniversitet, Olof Tiderman pedagog på Etnografiska, som samspråkar om hjältar i film, spel och myter. Moderator: Björn Lindgren, Producenter: Rebecka Bergström Bukovinszky och Jenny Högström Berntson, Tekniker: Niklas Sjösvärd

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Yaqui-folket i Mexiko kommer till Göteborg för att spela på några av sina instrument på Världskulturmuseet. Den tyska museidebatten gäller även dinosaurieskelett - och så ser vi skeppet Vasa få färg. Det är vår reporter Mina Benaissa som var med när en delegation från Yaqui-folket kom till Världsmuseet i Göteborg som ett led i en dialog kring om föremålen skulle"repatrieras", alltså återförenas till ursprungskulturen, eller inte. Hon har även talat med en representant från en kvinnogrupp från Zambia, som har varit i Sverige i en process kring samma typ av frågor, samt intendenten Michael Barrett på Etnografiska museet i Stockholm. POLITIKENS MAKT ÖVER ARKITEKTUREN Henrik Nerlund, arkitekturhistoriker och kanslichef på Stockholms Skönhetsråd, kommer till studion för att tala om President Trumps senaste utspel om att alla federala byggnader i USA ska gå i nyklassisk stil - och mer allmänt om hur makt och tidsanda har förändrat våra städer genom historien. VASAS SKULPTURER FÅR TILLBAKA SINA FÄRGER I en ny utställning på Vasa-museet i Stockholm kan besökarna för första gången se ett antal av fartygets över 500 skulpturer på nära håll - och med de grälla färger som de en gång målades i. Mattias Berg har sett utställningen. DINOSAURIERNA OCH KULTURARVET Borde även dinosaurieskelett "repatrieras", alltså återföras dit där de grävdes upp? Gunnar Bolin har grävt i en högaktuell tysk kulturdebatt. OBS: TALADE BIBELN EGENTLIGEN OM FLERA GUDAR? I dagens OBS-essä funderar författaren Mattias Hagberg över Bibelns bild av den enda och allsmäktiga Guden. Är den verkligen så entydig, vid närmare läsning? Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Det blev ju en stor nyhet i förra veckan när Julian Assange greps, men vi undrar är: hur mår hans skötebarn Wikileaks egentligen nu? Blir det några fler stora avslöjanden? Wikileaks och framtiden I vilken utsträckning har Julian Assange kunnat påverka Wikileaks verksamhet under tiden som inspärrad på Ecuadors ambassad, och vad spelar det för roll att han gripits? Christian Christensen, professor i journalistik på Stockholms universitet, kommer hit och svarar. Leopardmönstrets hemlighet Många trendspanare menar att leopardmönstrade kläder är hetare än någonsin. Vad symboliserar mönstret i vår tid när det finns tillgängligt överallt? Är det fortfarande rock'n'roll när alla stora kedjor är fullproppade med leopardmönstrat? Vi frågar Agnes Grefberg Braunerhielm, modeskribent och redaktör och Karin Wästfelt, museipedagog Etnografiska museet i Stockholm.    Vad krävs för att bli framgångsrik deltidsbrandman? Intresset har ökat för att bli deltidsbrandman i de delar av Sverige som drabbades av de stora bränderna i somras. Men vad krävs det egentligen psykiskt och fysiskt för att jobba med att bekämpa bränder på deltid? I dag möter vi Håkan Olofsson erfaren deltidsbrandman som vet allt om yrket. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman

Vilka är stamfolket, på ön norra Sentinel, som lever totalt isolerade från omvärlden? Och vilka slutsatser kan vi dra från årets startfält i Melodifestivalen? Dramatiken på norra Sentinel En amerikansk äventyrare och missionär blev nyligen dödad av ett stamfolk när han försökte närma sig ön norra Sentinel i Bengaliska viken. Det här väcker funderingar hos Thomas, och vi har därför bjudit in Christer Norström, forskare vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms Universitet, och Håkan Wahlquist, f.d. intendent vid Etnografiska museet. Vilka är detta stamfolk? Och hur lever de? Veteranernas comeback? Vi pratar även med Sveriges Radios Carolina Norén som har koll på årets startfält i Melodifestivalen.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

I boken ”Museerna – klarar staten av sitt uppdrag?” skriver sinologen Cecilia Lindqvist att förslaget om att slå ihop Östasiatiska, Medelhavsmuseet och Etnografiska museet i Stockholm vore en katastrof och måste stoppas. Risken är överhängande att dessa kulturinstitutioner förlorar både identitet och historia. Men kommer kulturmordet att kunna stoppas? Om detta samtalar Cecilia Lindqvist med Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur en totempåle som fraktades till Sverige i början av 1900-talet kom att sluta sina dagar på en indiansk begravningsplats i Kanada. På 1870-talet lät en indianhövding på Kanadas nordvästkust resa en totempåle till minne av en ande som räddat hans folk. 1928 höggs totempålen ner och fraktades till Sverige där den länge förvarades i ett anonymt magasin. Först på 1980-talet restes den i en specialbyggd sal på Etnografiska museet i Stockholm, men när Haislaindianerna fick höra att totempålen stod fjättrad inomhus i ett främmande land krävde de att få den åter. Efter många och långa diskussioner kunde den 2006  påbörja sin resa åt andra hållet, tillbaka över Atlanten till Kanada, där den till en början togs emot med pompa och ståt. Det dröjde dock inte länge förrän hövdingens ättlingar beslutade att totempålen skulle återgå till Moder Jord, och den lämnades därför att förmultna i skogen vid en indiansk begravningsplats. Den här historien finns nu utförligt beskriven i den nya boken Hövdingens totempåle av Anders Björklund som är före detta chef för Etnografiska museet. Det är också historien om hur totempålarna gav Thor Heyerdal idén till Kon-Tikiexpeditionen, om vad ett kulturarv är och vem som har rätt till det.Programledare är Urban Björstadius.

Under de senaste årtiondena har den ökande personfixeringen inom politiken ofta diskuterats, och många hävdar att det politiska sakinnehållet skyms av några få partiledare som framträder i media och pratar om allt från sin musiksmak till sina barndomsminnen. Men det är en bild som behöver nyanseras, säger Johannes Bjerling vid institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet. Dels har det inte skett någon markant ökning av den personorienterande politiska journalistiken, dels kan en sådan journalistik faktiskt vara till nytta för väljarna. Dessutom handlar det om vad museernas alla föremål kan säga oss. I den nya boken Nyttan av en halv kalebass berättar Wilhelm Östberg historierna bakom flera av Etnografiska museets föremål från Afrika, så Vetenskapsradion Forum begav sig till Etnografiska museet i Stockholm för att ta reda på vilken roll museernas hundratusentals föremål spelar idag. Programledare är Urban Björstadius.

När skuldkriser och politisk turbulens sätter EU-samarbetet på prov kan olika symboler komma väl till pass för att påminna om den ursprungliga tanken med EU. Det finns mängder av både officiella och inofficiella symboler som ska verka för att stärka känslan av samhörighet i Europa, och bland de officiella märks exempelvis mottot, hymnen, Europaflaggan, europengarna och Europadagen. Johan Fornäs är professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och i sin kommande bok Signifying Europe skriver han om hur den europeiska identiteten uttrycks i olika symboler, symboler som kan avslöja en hel del om den europeiska självbilden. Dessutom handlar det om en hittills ganska okänd bild av Afghanistan. Under lång tid har ju så gott som all medierapportering därifrån handlat om krig och elände, om talibaner och kvinnoförtryck. Men Afghanistan är också sedan många tusen år en knutpunkt mellan olika världsdelar, kulturer och religioner. Länge trodde man att konstskatterna och de arkeologiska fynden från Afghanistans långa historia var förstörda eller försvunna efter årtionden av krig, men så för några år sedan avslöjades hemliga valv under presidentpalatset i Kabul där kulturskatterna låg gömda. De här föremålen visas nu i en ny utställning på Etnografiska museet i Stockholm, och vi hör museichefen Anders Björklund, forskningschefen Eva Myrdal och Afghanistans vice informations- och kulturminister Omar Sultan. Programledare är Urban Björstadius.

År 2003 blev Vodou erkänt som nationell religion på Haiti. Därmed kunde vodoupräster döpa, viga och förrätta begravningar. Vodou är en vardagsreligion som snabbt anpassas efter utövarens behov och livssituation. Här finns spektakulära inslag som magi och karaktärsfulla andeväsen som speglar dagens värld och de män och kvinnor som lever där. Men vodou har också spelat en roll under slavupproren mot kolonialherrarna, då de hemliga vodousällskapen organiserades militäriskt, och använde bl.a magi som ett vapen i kampen. Medverkande: Michael Barret, intendent på Etnografiska museet, och Ylva Habel, film och medievetare vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Vodou, santeria och olivorism av David Westerlund

Den var länge en förbjuden religion som fick utövas i det fördolda, och de flesta av oss förknippar den mest med zombies och dockor att sticka nålar i. År 2003 blev den dock officiellt erkänd som nationell religion på Haiti. Museiintendenten Michael Barrett guidar runt på Etnografiska museets nya utställning om Vodou, slavarnas religion som utövas med hjälp av magi och kontakt med andevärlden. Dessutom handlar det om sexualitet och erotik i världens religioner. De stora världsreligionerna har på olika sätt satt upp gränser för att kontrollera sexualiteten, och religionshistorikern Lena Roos berättar om varför sexualiteten ibland ses som problematisk, men också om vilken religion som är den mest sexualbejakande. Tillsammans med Antoon Geels är hon redaktör för den nya boken "Sex - för guds skull". Programledare är Urban Björstadius.

Soundtrack Of Our Lives sångare Ebbot Lundberg vandrar vidare och tar oss till ytterligare en av sina favoritplatser. I en pampig röd tegelbyggnad på ett berg vid ingången till Slottsskogen ståtar Göteborgs Naturhistoriska Museum. Här finns världens enda uppstoppade blåval och en gång i tiden stod faktiskt hela SOOL uppstoppade i en av museets montrar! Med skräckblandad fascination funderar nu Ebbot kring sin barndoms idol Charles Darwin och museets samlingar. P4 Kulturs Karin Arbsjö spinner vidare på ämnet och tipsar om utställningen (O)mänskligt på Etnografiska museet i Stockholm. Som barn var Ebbot Lundberg närmast fanatiskt intresserad av allt som hade med evolution att göra. Charles Darwin var idolen och hans teorier kring naturligt urval, ofta benämnt som "survival of the fittest", studerades av en vetgirig ung Ebbot. Idag är det med en skräckblandad förtjusning och dubbla känslor han går omkring inne på sin barndoms favoritmuseum. Hur ska man förhålla sig till människans iver att samla, kategorisera och värdera djur, människa och natur? Ska vi verkligen gradera oss själva? Varför är evolution synonymt med utveckling? Ebbots tankar vandrar... I andra delen av programmet intervjuar Karin Arbsjö Anders Björklund som är chef på Etnografiska Muséet i Stockholm om hur de hanterar sina samlingar med laddat material - ben, skelett, och "typskallar" som samlades in då rasbiologin fortfarande var en ansedd vetenskap. Nu är sista chansen att se (O)mänskligt, en utställning som tar upp just denna mörka historia i museets arkiv. (tom 9 januari)

Fritt inträde på museerna tycker många är en bra idé. Medan andra ryggar för dammiga basutställningar där samma dockor och krukskärvor bara står och står år efter år. Jenny Teleman har besökt Armémuseum och Etnografiska museet i Stockholm, struntat i det nya och istället strövat i bland deras fasta montrar. Vad är det som visas där jämt och varför?

Vad är en Pridefest i Stockholm mot en lugn sommar i Kungsbacka? Singeltjejerna, skumpan och schlagern får vänta - för på bästkusten händer det grejer! Moa startar en kurs för att lära ut fördomar kring flator och bögar -  till kvinnor som är nyfikna på andra kulturer.   Helena springer i tvättstugan som vanligt, och träffar på en amerikan som är vänligt inställd till lesbiska. Lite för vänligt inställd… Carro ringer från Etnografiska museet i Stockholm. Hon har gjort ett fantastiskt misstag och gått fel... Istället för att få info om skinnberedning har hon hamnat bland tjejer som gillar tjejer, fuckshops och massvis med urgulliga killar! Carro är överlycklig, men är det verkligen möjligt att ”råka” gå på homogayfest?   Missa inte detta och ännu mer rafflande humor i Kyss min plysch! (Repris lördag 16:15)

I maj beslutar riksdagen om huruvida de så kallade konstnärslönerna ska avskaffas. Det vill säga den statliga inkomstgaranti som ger ett antal kulturarbetare lön livet ut. Debatten för och emot är högröstad: orimligt att betala löner utan att kräva motprestation anser högern medan vänstern lyfter fram behovet av att någon måste betala för att de intellektuella ska kunna verka. I Nya Vågen möts Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman och Stina Oscarson, konstnärlig ledare på Orionteatern i Stockholm, i en debatt om konstnärslöner och hur arbetsvillkoren för kulturarbetare förändrats under den här mandatperioden. Vi går också på museum: (O)mänskligt heter en gemensam satsning som (O)mänskligt heter en gemensam satsning som Forum för levande historia, Etnografiska museet och Riksutställningar står bakom. Det är egentligen två utställningar under gemensamt tema där man belyser det rasbiologiska arvet. Till studion kommer Arenagruppens Per Wirtén och journalisten och historikern Maja Hagerman för att diskutera vad (O)mänskligt säger om vår samtid. Programledare: Naila Saleem

Måndag 1 september kl 13.20, tisdag 2 september kl 19.03 och söndag 7 september kl 19.35 I förra veckan fyllde Folkmusikkommissionen hundra år. Under en stor del av 1900-talet samlade de in, sorterade och värderade svensk folkmusik, och det är i stor utsträckning deras arbete som avgör vad vi idag ser som svensk folkmusik. Det berättar professor Dan Lundberg som är chef för Svenskt visarkiv, där kommissionens arbete förvaras.Dessutom beger vi oss ner i Etnografiska museets källare, där hundratals mänskliga kvarlevor förvaras. Antropologen Anna Sofia Hedberg visar runt bland skelett och skallar och berättar om alla de etiska problem som kvarlevorna innebär för museerna.Programledare är Urban Björstadius.

Tomas Hedberg fann förra vintern den dagbok som hans farfar missionären Enok Hedberg skrev mellan åren 1905- 1909 i Indien. Eftersom Tomas är mycket intresserad av släkthistoria bestämde han sig för att renskriva dagboken tillsammans med sin son Andreas Hedberg. -Även om inte dagboken är skriven varje dag så ser man att den ligger nära händelserna, säger Tomas.  Den är nästan skriven i stenografistil, snabbt och flyktigt. Och den ger en detaljerad bild om livet som missionär vid förra sekelskiftet. Enok föddes i Småland i en fattig backstugefamilj. Av de sju barn som föddes i familjen kom fyra av barnen att bli missionärer. Vid sin första missionsresa till Harai träffade Enok sin första hustru Emma Malmros. Han skriver i dagboken den 15 november 1905; ”Den 15 ds var den för mig oändligt viktiga dagen i mitt lif. Jag blef då i äktenskap förenad med min Emma. Sedan dess ha vi haft en skön tid tillsammans. Till hvilken välsignelse en kvinna kan vara för en man har jag aldrig förr anat.” Vid en malaria attack 1908 födde Emma en dödfödd son. Några dagar senare avled Emma i sviterna av malaria och troligtvis en förgiftning i samband med förlossningen. ”Den 19.10.08 Emma är ej mer. Jag är allena . Det är rysligt. Kan icke uthärda att stanna här. En blytyngd vilar över bröstet.” Emma och hennes son begravdes på missionsstationens tomt i Indien. I samband med tolkningen/ renskrivningen av dagboken har Tomas och Anderas blivit mer och mer intresserade av Enoks liv som missionär. De har därför planerat en resa till Indien där de ska följa i Enoks fotspår. Ett av målen är att finna Emmas grav. Resan kan du följa genom att klicka på den här länken . ”De fyra sista åren har varit en brytningstid för mig som aldrig förr. Allt har vacklat under mina fötter. Det värsta är, att jag försummat bänen och umgänget med Gud. Han har nu salgit mig, slagit mig hårt. Men jag hoppas slagen har drivit mig i riktning mot hans famn.” Enok reste först med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och senare med Alliansmissionen.  De flesta svenska missionärerna var verksamma inom tre större organisationer. Dessa var Evangeliska Fosterlandsstiftelsen i Centralprovinserna (eller Madhya Pradesh som det heter idag), Alliansmissionen i västra Khandesh  och Svenska kyrkan i Tamail Nadu  . Vill man ha detaljer om någon särskild missionär är det i regel bara att höra av sig till dessa organisationer. EFS i Uppsala har till exempel en missionsintendent anställd. De flesta av dessa organisationer har brevarkiv där man kan hitta mycket  information. För att komma åt dessa arkiv måste man besöka organisationen. Har man en släkting som varit verksam i Alliansmissionens regi har man dessutom en annan möjlighet. Sällskapet fungerade så att varje missionär hade en understödjande kommitté som han själv satte samman. Till dessa skrev missionären brev.  Många av missionärerna var etnografiskt och filologiskt intresserade och skickade hem mängder av föremål till museer i Sverige. Så gjorde även Enok Hedberg. Han skickade allt från oxkärror till krukor och leksaker till Etnografiska museet i Stockholm. Och den ersättning han fick för föremålen gick till missionen. I museets dolda vrår Föremålen i våra museer har samlats in för att kunna visa hur människor levde förr. Givetvis är de flesta av föremålen från den region eller trakt museet ligger i och ska bevara minnen från. Men precis som i fallet med den indiska samlingen finns på många av landets museer saker från världen utanför. Ett sådant museum är Göteborgs stadsmuseum. Där finns rätt många föremål från det område som idag är Iran och Irak, berättar Marie Björk som är enhetschef för samlingarna där. -Vid slutet av 1800-talet fanns det en idé om museerna som det utvidgade klassrummet, och därför samlades mycket föremål in. Den som bodde i Sverige skulle på det sättet få en bild av världen utanför, berättar Marie Björk. Många av föremålen har flyttats över till etnografiska museet, ändå finns det gott om föremål kvar. -Och det intressanta idag är ju att när samhället förändrats och det flyttar hit många människor från till exempel Iran och Irak så får samma föremål en helt ny betydelse, fortsätter hon. -Man kan inte veta vilka frågor framtiden kommer att ställa till föremålen. Men de allra flesta föremålen på våra museer har givetvis samlats in från närområdet I Göteborgs stadsmuseums faktasal kan man med datorns hjälp söka sig ner i föremålssamlingarna. Marie Björk letar sig fram i en databas som heter Carlotta. Där kan man söka efter olika föremål, men man kan också söka på olika personnamn som är knutna till föremålen. När hon slår på måfå på namnet Karl Karlsson får hon träff på en trollknuta, ett garnnystan med en sten invirad i mitten, ett föremål som man fann i en skorstensstock och som förmodligen skulle bringa tur till det småländska hus där den påträffades. -På det här sättet kan man som släktforskare leta efter en släktings namn, och har man tur så får man träff på det. Men man kan också söka på en gård, socken eller härad och se vilka föremål som kommer från det aktuella området. Karl Karlsson är ju ett vanligt namn men man kan i databasen också kolla var han kom ifrån och på så sätt försäkra sig om att det är rätt person man funnit. Mattias Bäckström är idéhistoriker och håller på med en avhandling som berör våra museer. Han menar att datoriseringen av museernas samlingar gjort det möjligt för släktforskare och personhistoriker att återfinna föremål som de egna släktingarna använt. -Man kan om man har tur faktiskt få tag i föremål som mormors far faktiskt brukade, säger han. Om man har hållit till i alla skriftliga arkiv i sin släktforskning och kan komplettera det med fysiska föremål, det måste vara häftigt, säger han. Föremålen kan lära oss mycket om till exempel vilka traditioner som fanns i olika socknar, men också vilken status ens släktingar hade – det syns på föremålens utformning menar Mattias Bäckström. -Museernas samlingar byggdes upp för att ge en generell bild av livet i olika trakter, men med modern datateknik kan vi idag använda dem för mer privata sökningar, efter ting som låg nära våra egna släktingar, säger han. -Det är ett helt nytt sätt att använda museerna! utbrister Mattias Bäckström. Självklart ska man ha tur om man ska hitta föremål på museerna som direkt går att koppla till den egna släkten – men det är väl värt ett försök tycker Marie Björk. -Det är väldigt bra att vända sig till ett museum för även om det inte är alldeles rätt ställe så är museifolk duktiga på att lotsa vidare frågor av det här slaget. Det är ju så vi är vana att arbeta, säger hon. Människor med högre status i det gamla samhället har givetvis varit olika angelägna att lämna in sina saker till museer Har man präster i sin släkt så är ofta chansen större, för de har varit duktiga på att dokumentera sina föremål. Privata samlingar kommer oftare från högreståndshem. Men runt förra sekelskiftet pågick å andra sidan ett aktivt arbete för att dokumentera den gamla bondekulturen, och också i de samlingarna finns det uppgifter om vem som har brukat föremålen, och hur. Stadsmuseer, länsmuseer och Nordiska museet har föremål som kan vara intressanta för släktforskare. Genom att gå in på kan man söka efter förmemål i flera olika museers arkiv. Vill du gå in i föremålsdatabasen Calotta direkt klickar du på den här länken; -För att inte tala om alla hembygdsföreningar, tillägger Mattias Bäckström, där finns ofta mycket att hämta. Ett sista tips kommer från Marie Björk: -Många av föremålen på museerna går att söka via sökmotorer på Internet som Google, säger hon. Det kan vara ett bra sätt att börja leta!