Podcasts about lort sverige

Att bli anklagad för att lukta illa är ett angrepp som är svårt att försvara sig mot. Och det handlar om så mycket mer än doft. Anneli Jordahl sniffar upp exempel på luktförolämpningar mot makten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-12-22.De hade retat upp sig. När jag och min bästa vän klev in i omklädningsrummet till gympan märkte vi direkt en underlig stämning. Viskningar, flackande blickar. En av tjejerna sa: ”Det luktar.” Några höll för näsan: ”Usch, vad det stinker.”Vi blev mobbade i sjätte klass och det var djupt obehagligt, men vår lärare redde ut det hela. Det handlade inte om dålig lukt. Det kan jag intyga, åtminstone vad gäller min bästis. Snarare ville de få oss att förlora fotfästet. Minnet lever kvar och kanske var det den episoden som fått mig att ofta tänka på lukt och makt.Min kompis och jag tillhörde inte den lilla byskolans maktlösa. Vi var plugghästar och kom från trygga familjeförhållanden. Kompisens pappa hade till och med chefsposition. Kamraterna irriterade sig på vår duktighet, och de hårdmarkerade.Vanligtvis är det de som står över i hackordningen som - genom att markera en gräns och betona sitt överläge - tillskriver underordnade frånstötande lukt. Det är ett kraftfullt symboliskt vapen för att skapa och förstärka klassmässiga och etniska gränser.Exemplen är oändliga i verklighet och fiktion. I sitt banbrytande radioreportage Lort-Sverige från 1938 excellerade Ludvig Nordström i språklig uppfinningsrikedom vad gäller motbjudande dofter i de fattigas stugor på landsbygden. Elle-Marja i filmen Sameblod vill tvätta bort ”samelukten”. Hon tvingar lillasyster att bada bort det äckliga i iskallt smältvatten. ”Jag känner inget”, säger lillasystern och får svaret: ”Man känner den inte själv”.Smutsen finns i betraktarens öga, konstaterar socialantropologen Mary Douglas i sin klassiker Renhet och fara, från 1966. Kan smutsen finnas i den maktlöses öga? På sistone har jag, kanske med mobbningen i minne, noterat ett omvänt luktflöde. Hur den i socialt överläge tillskrivs en obehaglig lukt. Stank uppifrån och ner är sällsynt. Renlighet är ju historiskt sett kopplat till pengar och makt. När luktar makten? Känner du stanken från Enskilda banken. En slogan från 70-talets demonstrationer. Fast den handlade inte om människokroppar.Artisten Hans Caldaras memoartitel I betraktarens ögon låter som en hälsning till Mary Douglas. Han berättar om sin släkts historia och om uppväxten på 50-talet. Romer var förbjudna att stanna längre än tre veckor på varje plats. De levde i tältläger, som flyktingar i sitt eget land. På grund av svåra boendeförhållanden underkastade sig romerna rigorösa hygienvanor. De badade i sjöar och gick till badhus, i den mån de blev insläppta. Romerna ville hålla sjukdomar borta, men även i symbolisk mening ”skydda gruppen från moraliskt förfall och söndring”. Följden av det var att man såg icke-romer som orena. Med andra ord luktade svensken oangenämt.När jag läser Maya Angelous självbiografiska klassiker Jag vet varför burfågeln sjunger blir jag påmind om Caldaras. Romanen utspelar sig på trettiotalet och visar vilka roller svarta och vita hade i amerikanska södern efter slaveriets avskaffande. Angelo berättar ur barnets synvinkel om uppväxten hos mormor som drev en liten speceriaffär i ett fattigt område. De hade det ingalunda sämst, fast de flesta handlade på kredit. ”Du skall icke vara smutsig”, var mormoderns första budord. Gick barnen till sängs med smutsiga fötter fick de stryk. Det handlade om respektabilitet.I en central och betydelseladdad scen dyker det upp kringstrykande busungar i butiken. De är svårt märkta av fattigdom, men på grund av sin vita hudfärg tycker de sig ha rätt att förnedra den svarta affärsinnehavaren. En flicka ställer sig på händer och blottar sitt kön. Unga Marguerite är stum åskådare till hur den barska mormodern förvandlas till servil. Inombords kokar vreden och ur den maktlösa positionen fördömer hon inte det vidriga beteendet. Nej, övertrampet handlar om lort.”Smutsen på flickornas bomullsklänningar fortsatte på benen, fötterna armarna och i ansiktet, så att det såg ut som om de var gjutna i ett stycke. Det flottiga färglösa håret hängde ner ohjälpligt tovigt.” Marguerites skrik kom av sig ”de var ena smutsiga avskum till vita fattigdjävlar, men jag visste att jag var lika fången bakom scenen som skådespelarna därute var låsta i sina roller”.Luktforskaren Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet, undersöker lukter kopplat till friskt och sjukt. Hur immunförsvarspåslag avger en doft som kan vara oangenäm. En läkare kan lukta sig till ifall någon är på väg att bli sjuk. Han kallar lukten en projektionsduk för känslor. ”Din älskade mormor doftar gott trots att hon röker.”Olsson beskriver hur kroppslukt, utöver en genetisk komponent, bestäms av kulturella faktorer. Det handlar om tvättmedel, parfymer, kryddor, alkohol och rökning. Och jag tänker på 70-talet och pratet om att hamna bredvid en vitlöksstinkande invandrare på en biograf. Nu äter alla vitlök så den nedsättande luktfiguren är borta. Jämfört med hörsel och visuell perception – är luktsinnet ett eftersatt område i forskningen. Det räknas till ”de lägre sinnena”.Varför är det särskilt förnedrande att förknippas med dålig lukt? Värre än att höra att man är elak och ful. Olssons svar är lakoniskt: ”Anklagelser om dålig lukt kan vara svåra att motbevisa”.Välbeställda kan i hög grad betala sig bort från vämjeliga odörer. Minns att jag fascinerat läste om en rik person som prenumererade på strumpor. Efter en användning kastades de. Jag påminns om strumporna när jag läser Valerie Kyeyune Backströms debutroman Ett nytt England, från 2020. I den dejtar en europeisk ung kvinna rika amerikaner. Hon ser framför sig en snabb ekonomisk karriär via giftermål. Författaren lägger ett doftspår genom romanen, som växlar mellan eggande och frånstötande.”Alla männen luktade tvål. Eller något renare, som om kroppsodörer inte fanns […] deras kroppar förblev obefläckade.”Ibland hjälper inte ens pengar. En självsäker man i skräddarsydd kostym stinker. Jagberättaren, vars enda kapital på köttmarknaden är ungdom och skönhet, fylls av förakt. ”Det spelade ingen roll att han duschade, tränade, dränkte sig i Tuscan Leather eller någon Roja Dove – gamlingdoften fanns där, smygande, som om den sipprade ur hans själva porer. Det var en söt doft, som en övermogen frukt, med en hjärtnot av förruttnelse i dess mitt.”Jag läser roat. Det är befriande när den i maktöverläge för en gångs skull tillskrivs dålig lukt. Och jag får erkänna att någon sorts skadeglädje infinner sig hos mig. De tysta och uttalade förolämpningarna förändrar inte maktbalansen. Strukturerna sitter inte i kroppslukten. Men luktförolämpningen kan kanske handla om en oro för att maktlösheten är på väg att förskjutas och öka. Förolämpningen blir en ventil. Och kanske var det just skadeglädje de kände, mina klasskamrater i sjätte klass. När de självgoda duktflickorna fick sig en symbolisk luktörfil.Anneli Jordahl, författare och skribent

Med utgångspunkt i 1930-talets Lort-Sverige får Anna Charlotta och panelen syn på hemmets förändring i modern tid. Vilka prylar har haft hög status under olika epoker och varför kodar vi vissa rum och sysselsättningar i hushållet som kvinnliga eller manliga? Via arbetarlitteratur och glammiga hemma hos-reportage, seriefiguren Blondie och föråldrade skildringar av hembiträden, landar samtalet i dagens carpe diem-skyltar. Och varför finns det numera så kallade "man caves"? MTV Cribs, Mor gifter sig, Borta med vinden och In Treatment är filmer, serier och böcker som diskuteras i avsnittet.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad. Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten. Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden. Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare. Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien. Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan.

1938 ger sig journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström ut på en historisk resa genom Sverige. Han har fått i uppdrag av Radiotjänst att skildra bostadssituationen i landet. Reportagen ges också ut som bok, med titeln Lort-Sverige. Lubbe ser ett elände som han inte trodde existerade. Han pekar ut tjänstemän som ansvariga, men lägger också skulden på de drabbade själva, vilket väcker ilska. Speciellt arga är skåningarna, som enligt Lubbe är snuskigast i Sverige. Och samerna har definitivt inte någon plats i Lubbes framtida drömsamhälle.

Följ med på hembesök i den hygieniska misär som stora delar av Sveriges befolkning levde i ända fram till 1930-talet. Carita Rösler gör djupdyk i jämtländska källor i samtal med Martin Ahlström. Bägge från Riksarkivet i Östersund.

Kalle Lind och historikern Jenny Björkman diskuterar boken Lort-Sverige och radioserien På husesyn med Ludvig Nordström från 1938. Slemmiga skägg! Radiotekniker som varit i Amerika! Den vita piskan! Tant Strul nämns.

Kalle Lind och historikern Jenny Björkman diskuterar boken Lort-Sverige och radioserien På husesyn med Ludvig Nordström från 1938. Slemmiga skägg! Radiotekniker som varit i Amerika! Den vita piskan! Tant Strul nämns.

Elin och Mustafa pratar om hans och Jens Ganmans projekt med att Lort-Sverige 2.0

1938 skildrade ”Lubbe” Nordström den svenska hygienen i reportageserien Lort-Sverige. Åttio år senare går nollbudgetfilmaren och sunkmästaren Henrik Möller igenom hur äckligt det kan vara på olika ställen även i modern tid.Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtalTwitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsSnapchat: gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hver gang den danske dramatikeren Christian Lollike møter journalist og grunnlegger av Broen.xyz, Hilde Sandvik, diskuterer de Sverige: For hva er det med dette landet vi ser på med en skrekkblandet fryd? Humanismens høyborg og tankepoliti, et modernitetens fyrtårn i verden – og Lort-Sverige på en gang. Hva om trollene fremdeles lever i de svenske skoger? Eller hva om svenskene har hatt rett hele tiden? I denne podcasten kan du høre en samtale de to hadde under Skandinaviafest, hvor biblioteket i fire dager satte fokus på kultur og politikk i Skandinavia.

Kalle Lind pratar med professor Yvonne Leffler om Sveriges mest lästa och mest bespottade författare. Som hastigast nämns Kamrat Hund, tattare, dandys, Lort-Sverige och Alex Schulmans pappa.

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

Varför heter Rosenbad just Rosenbad? Vart tog Lort-Sverige vägen? Varför luktade Voltaire så illa? Johannes Ekman har i programmet Litterära stanker och aromer - en kulturresa genom näsborrarna dykt ner i lukternas kultur- och litteraturhistoria. Genom snusk och odörer, aromer och väldoft.

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.