Podcasts about adoptivbarn

Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige. Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.Anna letar efter sin egen dödsattestHon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.Juana Maria trodde att hennes flickor var dödaJuana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.seReporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReporter: Ivan Garciaivan.garcia@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

Carl er 19 år og adopteret fra Sydkorea til Midtjylland, hvor han bor og arbejder på en gård med sine danske forældre. De har klare planer om, at han skal overtage landbruget, men er det egentlig også Carls drøm? Den nye, danske film "Stille liv" fortæller historien om at føle sig anderledes og at længes efter noget ukendt. Vi taler med filminstruktøren. De mest populære influencere har hundredtusindvis af følgere, der kigger med på både privatliv og produkterne, der er til salg. Men hvilke regler gælder for industriens måde at gøre reklame på? Den franske regering vil med finansminister, Bruno Le Maire, i spidsen rydde op på influencermarkedet. Vi taler med en specialist i digital kultur om den nye franske lov og om hvordan, den adskiller sig fra den danske. Vært: Jesper Dein.

Episode 7 i serien "Våre forfedre"

Børnelæger mener, at der skal lægges en plan for genåbning NU. Adoptivbarn om Barnets Lov. Tæt på VM-exit: De rutinerede spillere svigtede. Knap 340 millioner kroner for en billet til rummet. Astrid Krag om Barnets Lov. Værter: Stine Kromann Dragsted og Kristian Magnus Damsgaard.

Anna er 22 år og adopteret fra Indien. Hun har for nylig fået stillet diagnosen Borderline. Anna fortæller om, hvordan hun med hårdt arbejde kæmper for at få styr på de følelser, som hun kan have så svært ved at styre. Hun fortæller også hvorfor det er så vigtigt at forstå sin fortid for at få det bedre i sin fremtid. Anden sæson har fokus på de senfølger mange voksne adopterede kæmper med.

Lars fortæller om sit liv som adopteret i en kristen dansk missionærfamilie i Rwanda. Om at tilpasse sig, men mangle basal tryghed og svar på alle sine spørgsmål og om at prøve at forstå hvorfor det blev så svært at forfølge sine drømme i uddannelsessystemet og i voksenlivet. Anden sæson har fokus på de senfølger mange voksne adopterede kæmper med.

Ninna er adopteret fra Colombia. Ninna fortæller om at slås med tilknytningsforstyrrelser og problemer med at rumme for mange tætte relationer. Hun fortæller også om det, at møde sin biologiske familie og siden opgive dem igen. Anden sæson har fokus på de senfølger mange voksne adopterede kæmper med.

Det her er Mariannes historie. Marianne er adopteret fra Korea.  I afsnittet fortæller Marianne om det at blive bedømt på sit udseende, om at føle sig som en tilfældighed og om, hvorfor hun har valgt ikke at få børn. Anden sæson har fokus på de senfølger mange voksne adopterede kæmper med.  

May Britt Skjold er psykolog med speciale i adoption og May Britt har mange års erfaring med adoption. Både som professionel og fordi hun selv er adopteret. I May Britts praksis på Nørrebro sidder hun hver dag med adopterede og adoptanter, som har brug for en hjælpende hånd i livet. I denne episode handler samtalen med May Britt om det voksne liv, som adopteret. Hvilke problemer de adopterede kommer med hos May Britt? May Britt har også en holdning til den screening som danske adoptanter skal igennem inden adoption, og siden May Britt selv er adopteret, så deler hun også et par private eksempler fra eget liv på de udfordringer hun er løbet på igennem livet.

May Britt Skjold er psykolog med speciale i adoption og May Britt har mange års erfaring med adoption. Både som professionel og fordi hun selv er adopteret. I May Britts praksis på Nørrebro sidder hun hver dag med adopterede og adoptanter, som har brug for en hjælpende hånd i livet. I denne episode handler samtalen med May Britt om det tidlige liv, som adopteret. Om hvordan tiden inden adoptionen kan præge mange børn og om, hvad man som adoptivforældre skal være opmærksom på, når man modtager et barn, som er kommet ind i livet på den specielle måde, som adopterede er.

Det her er Pers historie. Per føler sig taknemmelig fordi han landede hos sine adoptivforældre. Men det på trods, har Per haft en stor trang til at finde ud af, hvad han kommer af. Hans søgen endte ikke helt, som Per havde forventet, men det han fandt viste sig at være alle besværlighederne værd. 'Adopteret' er en podcast om adoption. I første sæson er der fokus på den personlige historie. Her fortæller voksne adopterede om, hvorfor det kan være så indviklet at være adopteret og hvordan det, som adopteret kan opleves at skulle indfri de forventninger, som er indbygget i adoptionen.  

Dette er Mettemaijas historie. Mettemaijas historie er præget af de spørgsmål, hun igennem livet har haft til sin oprindelse. Spørgsmål, som det har vist sig, hun ikke kan få svar på. 'Adopteret' er en podcast om adoption. I første sæson er der fokus på den personlige historie. Her fortæller voksne adopterede om, hvorfor det kan være så indviklet at være adopteret og hvordan det, som adopteret kan opleves at skulle indfri de forventninger og længsler, som er indbygget i adoptionen.

Dette er Pernilles historie. Pernille var 6 år gammel, da hun blev adopteret. 'Adopteret' er en podcast om adoption. I første sæson er der fokus på den personlige historie. Her fortæller voksne adopterede om, hvorfor det kan være så indviklet at være adopteret og hvordan det, som adopteret kan opleves at skulle indfri de forventninger og længsler, som er indbygget i adoptionen.  

Clara och Jacob ångrar inte att de sökte upp sina biologiska föräldrar, även om det inte gick som de hade tänkt sig.  Det här avsnittet av UMO-podden besvarar en fråga från en kille som funderar på om han är redo att leta efter sina biologiska föräldrar. Både Jacob 19 år och Clara 21 år är adopterade från Sydkorea. När de var yngre tänkte de inte så mycket på att de var adopterade men när de blev äldre blev de mer och mer nyfikna på sitt ursprung. – Jag undrade om jag var lik mina biologiska föräldrar och om jag hade syskon, säger Jacob. När Clara blev äldre började hon att lyssna på musik från Sydkorea och valde att plugga koreanska på universitetet. När hon började söka efter sin biologiska mamma hoppades hon att de skulle kunna återförenas. – Vi träffades inte men jag vet mer om henne nu än jag gjorde innan, säger Clara. Jag har fått se massor av foton på henne och det var en obeskrivlig känsla. Jacob är glad att han sökte efter sina biologiska föräldrar. –  Jag visste inte ens om de levde, men nu vet jag att de lever och mår bra och att jag har biologiska halvsyskon, säger Jacob. Marit är terapeut och jobbar för AFO - Organisationen för vuxna adopterade och fosterbarn. Hon tror att det är viktigt att ta reda på så mycket man kan om man är nyfiken. – Även om de biologiska föräldrarna inte vill eller kan träffas ska man inte ge upp, säger hon.