Podcasts about stulna

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria. Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Broström@sverigesradio.se

Nyheterna Radio 06:00

I februari 2021 öppnar Veronica Sveréus tidningen och fastnar vid en rubrik som får hela hennes värld att rasa. Artikeln handlar om de stulna barnen från Chile – barn som tagits från sina föräldrar och adopterats bort till länder som Sverige. Längre ner i texten finns en checklista med tecken på att du själv kan vara ett av dessa barn. Veronica börjar läsa. Punkt efter punkt stämmer in. Det är som att någon skriver rakt ur hennes liv. Hon som alltid trott att hon blivit övergiven ställs nu inför en brutal sanning – att allt hon trott om sitt ursprung kan vara en lögn.I det här avsnittet av Spöktimmen berättar Veronica Sveréus om chocken, frågorna och vägen mot sanningen – om hur allt vändes upp och ned när hon insåg att hennes adoption till Sverige inte var laglig.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska man köpa en långsam eller snabb häst? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 8 december vaknar Hasna Wahabani mitt i natten av att dörren till hennes cell öppnas. Hon och de andra i kvinnofängelset är plötsligt fria att gå ut. Utanför, i Damaskus, råder glädjeyra och kaos. Syriens diktator Bashar al-Assad har störtats och regimen har flytt landet. Hasnas första prio blir att hitta sina barn. Hon är en av flera hundra vars barn stulits och gömts av Assadregimens säkerhetsstyrkor. Programledare: Elinor Ahlborn. Med Emma Bouvin, mellanösternkorrespondent på DN.Producent: Linnéa Hjortstam.

Från förstörelsen av biblioteket i Alexandria, andra världskrigets bokbål, till stölderna på Kungliga biblioteket i Stockholm och plundringarna i Ukraina, har det nedtecknade ordet varit ett hotat kulturarv. På lertavlor, pergament eller hugget i sten – alltsedan människan började nedteckna sin historia har det funnits de som har velat äga, förstöra, gömma eller förfalska detta kulturarv. Varför är allas rätt till kulturarv viktigt för demokratin och för yttrandefriheten? Med Maria Dahlström, intendent Världskulturmuseerna, Greger Bergvall, bibliotekarie Kungliga biblioteket och Anna Carlstedt, utbildningsledare och författare. Moderator: Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Unescorådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bildelsstölder och stölder av bilar innebär stora kostnader och är en lukrativ marknad för den organiserade brottsligheten. Vilka bilar är mest eftertraktade? Hur försvinner fordon och delar spårlöst – och kan du som bilägare göra något för att minska risken att bli utsatt?

Ulf Kristerssons succé-plagiat, MP-toppens hållbara fiasko, Jimmie Åkessons burkproblematik och Ebba Buschs vinst i Vegas. Daniel Ingmo och Viktor Barth-Kron sammanfattar en intensiv vecka i svensk politik.

Joen berättar allt om det han inte fick förra veckan. Polisen har sagt att det är okej, med vissa regler. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snart vankas det amerikanskt presidentval, och vi laddar upp med ett av de mer rafflande valen i amerikansk historia. Nämligen valet 1876 mellan republikanen Rutherford Hayes och demokraten Samuel Tilden. Den senare hade på valkvällen 184 elektorsröster och behövde bara en till för att säkra segern, det borde inte vara några problem eftersom tre av de ofärdiga staterna låg i södern, som var säkra demokratiska fästen. Men dagen efter valet började det hände konstiga saker. Vem hade egentligen vunnit i de tre södra delstaterna? Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna misstänker att hon är ett av många stulna barn från Chile. Hon adopterades på 70-talet och nu lämnar hon dna på en släktforskningssajt. När hon kommer till Chile gör hon en oväntad upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.Stulna barn i ChileDet finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias Miselli

I dagens avsnitt bjuder vi på en hel del skratt! Vi snackar om hur unga (eller gamla) man är villig att dejta – var går egentligen gränsen? Fredrik berättar om den stora sorgen när hans cykelställ blev snott, och vi dyker ner i den galna vardagen som stressade föräldrar. Fullt ös med andra ord – missa inte detta roliga och kaosiga avsnitt! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 11:00

Ägodelar som stals från exempelvis Förintelsens offer hamnar då och då på museum. Och allt fler saker lämnas tillbaka till efterlevande. Anders Rydell funderar över vem som bevarar minnet av minnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.För en tid sedan besökte jag en gammal brottsplats. En plats för ett brott få längre hade något minne utav – och det var nog hela anledningen till varför just jag befann mig där. Det var i Paris. I de kalla katakomberna under museet Palais de Tokyo. Där uppe, på ytan, var allt som det brukar vara i Paris. Det var modevecka. På museet hölls en visning med kläder av koreanska modeskapare. I entrén trängdes fotografer för att fånga de extravaganta gästerna. En händelse i nuets mittfåra.Alla var så upptagna att ingen lade märke till att jag via en undanskymd personalhiss sänkte ner mig i underjorden – där bortträngda minnen gömdes undan. Det var, i varje fall, vad jag hoppades.Palais de Tokyo invigdes under världsutställningen i Paris 1937, då den ideologiska och politiska spänningen dallrade i luften. På utställningsområdet stod Albert Speers jättelika pelare prydd av svastikan mitt emot Vera Muchinas sovjetiska monumentalskulptur av en bondkvinna och en industriarbetare. I den spanska paviljongen visades Picassos Guernica – samtidigt som spanska inbördeskriget rasade.Några få år senare skulle Palais de Tokyos källare fyllas av nazisternas stöldgods, närmare bestämt av instrument. Tusentals instrument. Pianon och flyglar, som plundrades från Paris deporterade judiska minoritet. Det var Förintelsens dödstädning. Att råna och mörda sina offer – och slutligen utplåna alla minnen av dem.Under kriget avgick i snitt två tåg i veckan från Paris sprängfyllda med konst, böcker, antikviteter och instrument. När staden befriades 1944 låg fortfarande 2 000 pianon, som tjuvarna inte hade hunnit få med sig, kvar i Palais de Tokyos källare.Efter kriget gjordes halvhjärtade försök att återbörda stöldgodset till Förintelsens offer. Men det mesta försvann, eller skingrades för vinden. Även instrumenten i källaren på Palais de Tokyo. Kanske handlade det om att det fanns värre brott att ta itu med, eller bara en känsla av att det bästa man kunde göra var att glömma – och gå vidare. Att bygga nytt på ruinerna, att inte älta. Att inte minnas.När jag stiger ner i källarvalven hittar jag ingenting. Bara stora salar i kall rå betong. De tomma underjordiska gallerierna förmedlar något kusligt, men kanske är det bara i mitt huvud som tomheten och tystnaden blir något mer än vad det är. För här finns inga spår eller minnesmärken. Inga skyltar, inga skrifter eller böcker i museishopen.Instrumenten är sedan länge borta. Det finns överhuvudtaget få lämningar kvar av de stulna instrumentens historia i Paris. De är knappt ett minne.Men de senaste decennierna har det hänt något. Som bortglömda avlagringar på en dyig botten har dessa stulna föremål stigit till ytan. Det började under 1990-talet, inte långt efter Sovjetunionens kollaps. Då löstes knutar upp, hemliga och bortglömda arkiv öppnades. Det fanns ett behov, innan årtusendet var till ända, att konfrontera några av 1900-talets olösta trauman och konflikter. De plundrade kulturskatterna var ett sådant.De senaste årtiondena har nazisternas rov dykt upp överallt. Ingen bör vara särskilt förvånad. I decennier har dessa föremål sålts, köpts, smugglats, importerats och på andra sätt bytt händer tills dessa spillror har letat sig in i nästan varje vrå, i varje samling av betydelse, i världen. Även här i Sverige.Om detta bara hade varit ett vanligt brott, en vanlig stöld hade det knappast upptagit oss fortfarande. Men detta brott berörde en annan, mer komplex, materia.Föremålen var inte bara hågkomster över förlorade människor, familjer och hela släkter – utan hade också ofrånkomligt blivit minnen av det större brott som plundringen var en del av – Förintelsen. En kvinna som jag träffar i Paris, och som arbetar med frågan, kallar de stulna föremålen för de sista vittnena. Snart är de levande borta, då återstår bara kvarlämningarna.Ett sådant perspektiv på de stulna föremålen är en trösterik tanke. Att värdet i att efterforska inte främst ligger i att återföra föremålen, utan i blottläggandet av deras historia. Efterforskningarna är då inte ett medel, utan ett mål för ett långsamt och mödosamt minnesarbete. Ett arbete som kan hjälpa oss att avtäcka historien gång på gång.Det är en närmast poetisk bild, att alla dessa skärvor – genom glömska och ignorans – har blivit en del av vår minnesväv, när de på olika vägar infogats i samlingar världen över.Museerna har ofta kämpat emot. Den restitution som nu pågått i flera decennier har varit en sårig och ofta konfliktfylld process. Så även i Sverige, där Moderna museet länge var ovilligt att lämna ifrån sig stulen konst. Kanske är inte heller detta förvånande. Det ligger i dessa institutioners DNA att bevara och skydda sina samlingar – inte att upplösa dem. Restitutionsfrågan har utmanat museets själva grundidé. Sånt sker inte utan motstånd.Men frågan har också gjort någonting annat. På flera sätt har Förintelsens kvarlämningar öppnat dörren också till andra, äldre, brott. Det koloniala arvet. Förtrycket av minoriteter. Och rasbiologins makabra lämningar i form av mänskliga kvarlevor.De senaste åren har slussarna öppnats. Frankrike och andra länder har börjat ta itu med museernas koloniala börda. Även sådana föremål finns representerade i svenska samlingar.Nu när flödet går åt andra hållet, så kan många museer inte agera snabbt nog för att lätta denna börda. Man vill städa ur garderoben, dumpa de ”giftiga” föremålen för att återgå till det som man beskriver som sin kärnverksamhet. Men återlämningsivern väcker en annan fråga. Vem bevarar minnet av minnet?Att återbörda något är en försoningsprocess, inte bara för dem som återfår – utan än mer för de institutioner som förvärvat, handlat och gömt undan dessa föremål. Som i decennier undan låtit sig att avtäcka de mörkare sidorna sina samlingar.Museer, bibliotek och andra samlingar är våra gemensamma minnesbanker, bevarare av den tråd vi spinner vår identitet och vår självbild utifrån. I denna väv måste även mörkare, mindre smickrande, trådar beredas utrymme.Det är numera inte ovanligt att ättlingar till Förintelsens offer istället för restitution väljer att sluta en uppgörelse – att i utbyte mot erkännande och blottläggande av föremålens historia, låta museer och andra institutioner behålla dem. Andra skänker återbördade föremål till Förintelsemuseer och andra institutioner som bevara minnet av dessa händelser.Jag lämnar källaren. Och tar hissen tillbaka till Palais de Tokyos övre gallerier, och tänker på vi varken befriar oss från skuld eller ansvar genom restitution – snarare erkänner vi att en orätt har begåtts.Och just därför är kanske inte återbördandet alltid är den bästa lösningen. Dessa föremål har också ofrånkomligt kommit att bli bärare av en annan historia. Historien om vår skuld.Anders Rydell, författare och journalist

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens glittriga avsnitt firar vi Eurovision och får höra den spännande sagan "Mysteriet med Loreens stulna röst", önskad av Nova, 6 år från Kungälv. Följ med till Eurovision-finalen i Malmö där en chockerande stöld inträffar - någon har snott Loreens magiska stämband precis innan hon ska framträda! Marcus & Martinus kastas in i ett rafflande detektiväventyr när de tillsammans med Loreen och Carola jagar ledtrådar backstage, avslöjar en oväntad skurk och kämpar för att rädda tävlingen från katastrof. En fartfylld saga om vänskap, mod och att aldrig ge upp i det avgörande ögonblicket. Som alltid bjuder vår kära Aida på euforiska fakta. Idag djupdyker vi i Eurovisionens sprakande historia! Dra på dig paljetterna och låt dig svepas med i glitterregnet av overaller, ikoniska framträdanden och oväntade händelser. Missa inte heller att skicka in dina egna sagoidéer - ju knasigare desto bättre! Vem vet, kanske är det just din dröm vi spinner nästa saga kring. Stötta podden och få tillgång till bonussagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in dina sagotips via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, Eurovision, musikmysterium, röststöld, vänskap, mod, Marcus & Martinus, Loreen, Malmö, podcast för barn, godnatt

Vi pratar ner och analyserar Sveriges match mot Albanien. Vi diskuterar vilka spelare som stärkt sina aktier att bli uttagna igen och vilka som kan få det tuffare att komma med i juni. Dessutom: Anthony Elanga är oerhört mäktig på sociala medier, och Dejan Kulusevski har snott ett brandtal! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Vi pratar ner och analyserar Sveriges match mot Albanien. Vi diskuterar vilka spelare som stärkt sina aktier att bli uttagna igen och vilka som kan få det tuffare att komma med i juni. Dessutom: Anthony Elanga är oerhört mäktig på sociala medier, och Dejan Kulusevski har snott ett brandtal! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Familjen Björklund är på plats i Kina, och är skakade. Resan som var tänkt som en återresa till Elins barnhem och byn där hon hittats har nu förvandlats till något annat. De har fått veta att Elin stals från sin familj av den kinesiska polisen. Det här är en berättelse om när adoptivföräldrars största lycka blir den biologiska familjens största sorg. 2021 slår Dagens Nyheters granskning av adoptionsindustrin i Sverige ned som en bomb. Reportaget skildrar en mörk sida av den internationella adoptionsprocessen, där det avslöjas hur adopterade barn fått sina identiteter stulna och hur föräldrar tvingats sörja dödförklarade bebisar. Dokumentären är baserad på boken "Adoptionerna : ett granskande reportage" av Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud. Medverkande: Patrik Lundberg, journalist och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Josefin Sköld, undersökande reporter och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Hörs i programmet: Janne Björklund, adoptivförälder. Producent: Jens Nielsen I redaktionen: Tomas Rajnai Exekutiv producent: Simon Moser och Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

År 2000 sänder TV3 programserien "Spårlöst försvunnen" där man hjälper personer att hitta sina biologiska släktingar runt om i världen. Flera av de som anmäler sig till programmet är svenskar som blivit adopterade från Chile. En researcher anlitas för att hitta släktingarna i Chile, och i sitt arbete upptäcker hon snart att någonting inte står rätt till. Det här är en berättelse om när adoptivföräldrars största lycka blir den biologiska familjens största sorg. 2021 slår Dagens Nyheters granskning av adoptionsindustrin i Sverige ned som en bomb. Reportaget skildrar en mörk sida av den internationella adoptionsprocessen, där det avslöjas hur adopterade barn fått sina identiteter stulna och hur föräldrar tvingats sörja dödförklarade bebisar. Dokumentären är baserad på boken "Adoptionerna : ett granskande reportage" av Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud. Medverkande: Patrik Lundberg, journalist och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Josefin Sköld, undersökande reporter och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Hörs i programmet: Janne Björklund, adoptivförälder. Producent: Jens Nielsen I redaktionen: Tomas Rajnai Exekutiv producent: Simon Moser och Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

Åren har gått och det är nu 2016. Familjen Björklund har fått ett till barn, en son som också är adopterad från Kina. De börjar planera för att resa till Kina med hela familjen, och ska där komma att få ny information om dottern Elins första tid i livet. Det här är en berättelse om när adoptivföräldrars största lycka blir den biologiska familjens största sorg. 2021 slår Dagens Nyheters granskning av adoptionsindustrin i Sverige ned som en bomb. Reportaget skildrar en mörk sida av den internationella adoptionsprocessen, där det avslöjas hur adopterade barn fått sina identiteter stulna och hur föräldrar tvingats sörja dödförklarade bebisar. Dokumentären är baserad på boken "Adoptionerna : ett granskande reportage" av Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud. Medverkande: Patrik Lundberg, journalist och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Josefin Sköld, undersökande reporter och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Hörs i programmet: Janne Björklund, adoptivförälder. Producent: Jens Nielsen I redaktionen: Tomas Rajnai Exekutiv producent: Simon Moser och Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio. Med koden VINTER kan du lyssna för halva priset i två månader.

Det här är en berättelse om när adoptivföräldrars största lycka blir den biologiska familjens största sorg. 2021 slår Dagens Nyheters granskning av adoptionsindustrin i Sverige ned som en bomb. Reportaget skildrar en mörk sida av den internationella adoptionsprocessen, där det avslöjas hur adopterade barn fått sina identiteter stulna och hur föräldrar tvingats sörja dödförklarade bebisar. Dokumentären är baserad på boken "Adoptionerna : ett granskande reportage" av Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud. Medverkande: Patrik Lundberg, journalist och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Josefin Sköld, undersökande reporter och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Hörs i programmet: Janne Björklund, adoptivförälder. Producent: Jens Nielsen I redaktionen: Tomas Rajnai Exekutiv producent: Simon Moser och Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio. Med koden VINTER kan du lyssna för halva priset i två månader.

I dagens avsnitt av Magiska Godnattsagor har Aida teleporterat Niklas och Tobias till 80-talet och så tar vi med lyssnarna på den fartfyllda sagan "Superbilen Frej och mysteriet med de stulna lamporna". Denna berättelse är önskad av Nils Mähler, 5 år från Torsböle. Följ med den snabba bilen Frej och hans traktorkompis Skruken när de jagar en mystisk lamptjuv. Med hjälp av magiska munkar får Frej supersuperkrafter, men allt är inte som det verkar. Det blir en spännande berättelse om vänskap och att inte döma andra. Som alltid delar vår kära Aida också med sig av nostalgiska fakta från det glada 80-talet. Så häng med på jakten efter lamptjuven i denna fartfyllda saga! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor även onsdagar och fredagar! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka gärna in egna förslag på vad nästa saga ska handla om via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram. Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt.

Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige. Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.Anna letar efter sin egen dödsattestHon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.Juana Maria trodde att hennes flickor var dödaJuana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.seReporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReporter: Ivan Garciaivan.garcia@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

Som liten kidnappades Archie Roach från sina biologiska föräldrar och placerades i en vit fosterfamilj. Det gjordes enligt den australiensiska statens idé om att det skulle vara bättre för ursprungsbefolkningens barn att växa upp med vita och enbart tala engelska. Roach kom att ägna sitt liv åt att skriva och sjunga om sin uppväxt och den stulna generationen. Han var en mycket viktig röst i kampen för ursprungsbefolkningens rättigheter.

Det här är en berättelse om när adoptivföräldrars största lycka blir den biologiska familjens största sorg. 2021 slår Dagens Nyheters granskning av adoptionsindustrin i Sverige ned som en bomb. Reportaget skildrar en mörk sida av den internationella adoptionsprocessen, där det avslöjas hur adopterade barn fått sina identiteter stulna och hur föräldrar tvingats sörja dödförklarade bebisar.Dokumentären är baserad på boken "Adoptionerna : ett granskande reportage" av Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud. För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Medverkande: Patrik Lundberg, journalist och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage”Josefin Sköld, undersökande reporter och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage”Hörs i programmet: Janne Björklund, adoptivförälder.Producent: Jens NielsenI redaktionen: Tomas RajnaiExekutiv producent: Simon Moser och Tove Friman LefflerTekniker: Kristofer KronanderProducerat av Podlit

OFFCAM PODCAST EP 28. Gästas av TeamOdiffat.

Som alla andra mödrar ställde Hanne Wiegels sin sovande dotters barnvagn utanför varuhuset i Köpenhamn. När hon kom ut igen var både vagn och barn borta…Källor:Två barn bortförda: Ett hittades, men för föräldrarna tog livet sedan en tragisk vändning (jyllands-posten.dk)Tina stals från sin barnvagn 1965: Läs hela historien om den mystiska barnstölden som berörde befolkningen | BT Crime - www.bt.dkSpädbarn Tina gjorde alla rubriker | helsingordagblad.dkTina stals från sin barnvagn 1965: Läs hela historien om den mystiska babystölden | stiften.dkJultomten – WikipediaKostnad - AdoptionscentrumSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

Denna vecka bjuder vi på något alldeles extra som vi vill ha din hjälp att nå ut med. Det är nämligen så att vi, förutom att läsa in novellen: "Arbetsglädje" ur nån gammal porrtidning, bjuder på lyssnarnovellen: "Fallet med dom stulna porrtidningarna" som är en deckare om kommissarie Evert Lang som försöker lösa fallet med de stulna Piff-tidningarna. Och inte nog med att det är en jävla pangnovell skriven av vår gamle bekanting Carro, så låter vi vår vän, skådespelaren, Hans Sandqvist läsa in den. Och det, törs vi fan lova, är det något av det bästa som hänt poddmediet de senaste 10 åren. Hoppas ni ska älska det lika mycket som vi. Och tänk nu på karman och sprid detta avsnitt för vinden. Nån kommer att bli glad!Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material som exempelvis ett par lite för explicita noveller och annat bus?Gå in https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mejla din historia eller dina frågor till drama1podden@gmail.com eller Dramapodden på instagram.Puuuuss/ V&AKlippare: Desmond Leonardhttps://instagram.com/desmondjamesleonard?igshid=YmMyMTA2M2Y= Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kunde två ovärderliga revolvrar som en gång ägdes av den amerikanske presidenten Abraham Lincoln hamna på Livrustkammaren och sedan bli föremål för en spektakulär stöldkupp på 60-talet?

Det är snart ett nytt år och det gamla ska summeras! Tjejpodden går igenom kärleksåret och diskuterar vilka som varit årets par, årets verk, årets kulturbråk, och minns märkliga nyårsfester. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin ringer ut det gamla och ringer in det nya.

Vilken fråga om nyårsafton ställer Melina som får Ellinor att börja gråta? Vem har stulit trosor ifrån sin morsa? Hur ofta tvättar man en bh? Och hur uttalar man ananas?Varför skrattar Melina åt Ellinors nyårslöften? Är dem bara skit? Vilka har misslyckats och vilka har faktiskt genomförts? Bör man ha "teman" på varje år likt Ellinor? Och hur höga krav ska man ha på sig själv egentligen? Vad är det bästa VS sämsta med 2022? Vad har tjejerna gjort på nyår tidigare år och vad är planerna för i år? Ska dem åka till Alperna tillsammans? Varför flyr Melina ifrån Biancas fest? Och måste man ta det lugnt bara för att man har barn? Om du behöver hjälp och stöd med självmordstankar, alt. har en anhörig som har dessa, ring till MIND "själmordslinjen" på 90101 som har öppet dygnet runt. Eller besök samt chatta med någon på MINDs hemsida www.mind.se.Kan ni inte vänta till nästa torsdag eller vill ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på: @ingabeigamorsor @melina.criborn@ellinorlofgren .‘Inga Beiga Morsor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 17:00

Den 24 maj rullade en utländsk bärgningsbil in i Sverige, fullastad med 25 svenskstulna båtmotorer. Båtmotorerna hade blivit beslagtagna i Rumänien 2019 och var nu äntligen åter. I avsnittet pratar vi om hur dessa motorer kunde hittas, identifieras och sedan återföras till Sverige.

Hello! Nationaldagen till ära så levererar vi en hyllning till Sverige. Vi har en Västerbotten-special med en av poddens grymmaste supporters som gäst! Dessutom får vi en guidad tur genom Stockholms lokaltrafik med Agge. *FYI! Lycksele (sydsamiska Liksjoe, Liksjovvene eller Liksjoene; umesamiska Lïkssjuo)är en tätort i Lappland och centralort i Lycksele kommun i Västerbottens län. Lycksele är beläget längs järnvägen mellan Hällnäs och Storuman samt Europaväg 12 och turistvägen Blå vägen, och var den första orten i landskapet som fick stadsprivilegier. Shout out till Västerbotten! ☮ @passochpesetaspodcast #passochpesetaspodcast Mycket nöje ❤︎ /Robin & Agge

Fredrik har fått dystra jävla besked av hjärnkirurgen och Calle har mött på patrull i form av föräldrar på Östermalm. Vågar Calle möta Fredriks sorg? Varför är allt Hollywoods fel? Calle skäms efter en intervju om sina bloggeskapader och Fredrik har grävt fram skit nu igen.Bli del av vår lilla familj nu, för snart införs familjeplanering på hela faderullan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 2021 förkunnade Kungliga Biblioteket att ytterligare tio av de böcker som stals under många år hade återkommit. Hur gick det egentligen till? Det handlar om Alfons, bläckfläckar och besatthet. Från 1986 och fram till 2004 stal den så kallade "KB-mannen" särskilt värdefulla böcker från biblioteket och sålde till en tysk auktionsfirma. Sedan, när allting uppdagades, tog han sitt liv.Stölderna, och hans öde, fick stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en prisad radiodokumentär och ett tv-drama i tre delar. Men vad hände egentligen med själva böckerna?Kulturredaktionens Mattias Berg har följt det här fallet närgånget och bland annat gjort ett långt kulturreportage om just sökandet efter böckerna världen över.  Nu har han - efter höstens braskande nyhet om de tio återkomna böckerna - uppdaterat och byggt ut sitt reportage. Det har blivit ett nästan antikt ödesdrama: med en förövare, två spanare och en välgörare i en ny huvudroll. Med sina lögner, sina pengar och sin vana att hantera den kufiska samlarvärlden.

Det är en av de största konststölderna i Värmlands historia – i februari 1991 försvinner tolv tavlor värda över en miljon från Arvika Nyheters redaktion. Flera verk av konstnärer från Rackstadkolonin försvinner – bland annat en värdefull målning av Gustaf Fjaestad. Över trettio år senare har de tolv tavlorna inte kommit tillbaka till redaktionen – vad hände egentligen med konstverken? I det här avsnittet berättar vi om stölden av Gustaf Fjaestads målning "Månskensekan", som kom tillbaka efter 20 år. Arvika Nyheter har även fått ett vykort, där en anonym avsändare spekulerar om konsten. Det här är del två av tre om konstkuppen på Arvika Nyheter. Reporter, producent och klippare är Anton Eriksson. Avsnittet gjordes i mars 2022. Har du något att berätta om stölden kan du höra av dig till redaktion@arvikanyheter.se.

Syndikatet spelar mysteriet Sången om den fallande stjärnan till Nordiska väsen. De fyra rollpersonerna Frithiof, Samuel, Ludwig och Hanok har rest till Ösel för att ta sig an sitt första uppdrag i det mytomspunna Sällskapets tjänst. I det sjunde avsnittet återvänder rollpersonerna till Arensburg från Kali by, under hetsig debatt om bästa tillvägagångssätt. Mötet med trollen har satt spår i rollpersonerna och riskerar att splittra gruppen redan innan deras första uppdrag är slutfört. Kommer de att finna en väg för att tillsammans lösa konflikten kring paret von Kaiserlings bortbytta barn? Kan de övertala Hugo om att återbörda kantelen och fader Cornelius om att inte bränna ner Kali bry? Nordiska väsen ges ut av Fria Ligan och mysteriet Sången om den fallande stjärnan är skrivet av Kiku Pukk Härenstam. Spelledare: Adam Yngvesson Frithiof Dunder: Simon Karlsson Samuel Brandell: Martin Sellgren Ludwig von Kaiserling: Eric Herlin Hanok Dryselius: Daniel Skaljac Palm

Stulna guldmynt? Äntligen fortsätter nu mysteriet med det skumma inbrottet i musikläraren Mohammeds studio. Den här veckan hjälper radioagent Sigrid från Hägersten till. Du kan hjälpa till med mysteriet på olika sätt:Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad tjuven gör. Berätta vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Använd formuläret här på hemsidan.Mejla in till barnmorgon@sverigesradio.se

Äntligen fortsätter nu mysteriet med det skumma inbrottet i musikläraren Mohammeds studio. Den här veckan hjälper radioagent Sigrid från Hägersten till. Du kan hjälpa till med mysteriet på olika sätt:Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad tjuven gör. Berätta vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Använd formuläret här på hemsidan.Mejla in till barnmorgon@sverigesradio.se

Henrietta Lacks är 30 år gammal när läkare upptäcker en knuta i hennes mage. På universitetssjukhuset John Hopkins i Baltimore i USA tar man ett vävnadsprov på det som visar sig vara en cancertumör. Livmoderhalscancer tar Henrietta Lacks liv och lämnar hennes man ensam med deras fem barn. Historien kunde varit slut här. Men det Henrietta Lacks och hennes anhöriga aldrig får veta är att det vävnadsprov som togs på sjukhuset senare ska ligga till grund för forskning som förändrat världen. Henrietta Lacks celler är nämligen odödliga.Medverkande: Karin Forsberg Nilsson, professor i stamcellsforskningNiklas Juth, docent i medicinsk etik Producent: Emma IkekweExecutiv producent: Martin JohnsonLjudmix: Elin RosenbergProducerat av Soundtelling

En mysterietorsdag i TDM. Nisse Hamsters död får sin förklaring, någon stjäl Messiahs kycklingrätt och i Krimmorgon går John igenom fallet D.B. Cooper.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal. Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna. De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie Återkallad diagnos möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen och som varnar för en framtida skandal. Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.