Podcasts about socialtj

  • 73PODCASTS
  • 172EPISODES
  • 34mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • May 20, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about socialtj

Latest podcast episodes about socialtj

Ekot granskar
Avhopparna skulle skyddas – slutade med knarkförsäljning och dråp

Ekot granskar

Play Episode Listen Later May 20, 2025 22:02


Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Jan 31, 2025 4:59


Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M) tycker det är fel att toaletter saknar ombytesbritsar. I helgen drar årets melodifestival igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klartext
Klartext – nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Jan 31, 2025 4:59


Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M) tycker det är fel att toaletter saknar ombytesbritsar. I helgen drar årets melodifestival igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Specialprogram
AI i praktiken, socialsekreterarna. Del 5: socialtjänsten ser möjligheterna med den nya tekniken: ”AI kommer att frigöra mycket tid”

P1 Specialprogram

Play Episode Listen Later Dec 10, 2024 25:23


Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Ekot granskar
Del 3: Så gick det för killarna från Allviken

Ekot granskar

Play Episode Listen Later Nov 29, 2024 10:55


Minst 45 killar som varit placerade på Allviken har dömts för nya brott, visar Ekots granskning. När Hugos mamma ville hitta ett nytt HVB-hem fick hon själv ringa runt till andra hem på en lång lista som hon fick från socialtjänsten. Hör Maria Ridderstedts och Mikael Grill Petterssons reportage om hur det gick för två av killarna som varit placerade på Allviken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. --Jag blev erbjuden Cannabis, men jag tackade nej för jag ville inte, jag kände att det inte var värt det. Jag ville hem, det var väl det.Hugo, som vi kallar honom i det här reportaget, har nu varit flera månader på HVB-hemmet Allviken. Trots att det är ständig tillgång till droger lyckas han hålla sig ren under de månader han är där. Inte för att han vill bli drogfri utan för att han vill hem. Direkt när han kom hem började han missbruka igen: --Jag började missbruka cannabis själv och det slutade inget bra. Jag blev beroende av det också, rökte mycket. En kväll blir han gripen för narkotikabrott. Socialtjänsten föreslår ett annat HVB-hem. Hugos mamma, som vi kallar Sara, tycker att det låter jättebra: --Det låter verkligen som att det här är ett företag som har en bra plan en bra verksamhet, så vi tänkte bara okej, men vi kollar upp det. Hon upptäcker att det föreslagna HVB-hemmet ligger i närheten av Allviken och har samma ägare. –Så vi bara, nej, aldrig livet. Aldrig. Vad var det som fick dig att känna den där känslan, aldrig i livet? –Därför att då kommer han aldrig att bli bra. Vi kommer aldrig komma liksom bli fria eller hur man ska säga. Vi skulle aldrig bli fria från missbruket. Vi skulle aldrig få tillbaka våran friska kille. Sveriges kommuner betalade förra året omkring 10 miljarder för att de här platserna på HVB-hem i Sverige. Det är socialtjänsten i hemkommunen som ansvarar för vården, placerar och betalar. Men de förlitar sig mycket på den tillsyn som görs av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Sara har bestämt sig för att den här gången måste Hugo hamna rätt: –Då frågade jag, hur ser det ut? Vilka HVB har ni? Och då fick vi en lång lista på vad de hade upphandlat för någonting i kommunen. Det var ju en jättelista och där satte vi oss och läste igenom ringde runt själva till de olika boendena och hittade ett ställe Den här gången får Hugo åka det HVB-hem som hans föräldrar valt ut. Genom domstolshandlingar kan vi se att minst 45 killar har dömts för nya brott efter placeringen på HVB-hemmet Allviken. Det rör sig främst om olika narkotikabrott men flera av dem har varit inblandade i tex skjutningar och andra våldsdåd och sitter idag i fängelse eller häkte. En av dem genomför ett mordförsök med koppling till konflikten inom Foxtrot-nätverket. En annan misstänks för det uppmärksammade mordet på Mikael i Skärholmen, som sköts framför sin son. De flesta har fortsatt missbruka narkotika. En mamma, vars son förvärrades i sitt missbruk på Allviken, blev överraskad när vi tog kontakt: –Va? Finns Allviken kvar? Jag blev väldigt ledsen och grät när jag hörde det, jag tänkte kanske att Allviken inte fanns kvar längre.Hon heter egentligen något annat, men vi kallar henne Hanna och har bytt ut hennes röst: – Jag vill berätta nu för att jag vill att min son ska få upprättelse. Ingen trodde på honom. Hanna försöker sätta ord på hur det är att ha ett barn som missbrukar: - Otroligt sorgligt. Det är svårt, det är tungt, det sätter i spår i hela familjen. Man är rädd att ens barn ska dö. Det är inte bara droger, det är hela miljön runt drogerna, personerna, de lever på en. De tjänar pengar på en, det är människor som de utnyttjar. Allt hänger ihop med droger och vapen för de här gängen och det är väldigt farligt. Hannas son, som vi kallar Samir, blev inte fri från drogerna och i dag är han dömd för brott. –På grund av drogerna har tagit honom på den där vägen. Vad tror du hade kunnat bli annorlunda om han hade fått en annan typ av hjälp då? –Jag tror hans liv hade sett annorlunda ut då. Jag tror han hade studerat. Han hade varit stabil. Han hade varit frisk. I stället så blev Allviken början på helvetet. Han kom i kontakt med fel personer. Vi vet inte hur det har gått för alla unga som varit placerade på Allviken, de som haft en frivillig insats och som inte återfallit i missbruk och kriminalitet kan vi inte hitta. Det finns heller inga såna register som gör att det går att följa vilka HVB-hem som har bäst eller sämst resultat. Inte heller ägaren till Allviken HVB Marielle Ragvals vet säkert hur det har gått för de killar som bott på hennes HVB-hem. –Alltså vi tappar ju kontakten med dem. Och vi kan heller inte inhämta den informationen ifrån socialtjänsten utifrån att det då råder sekretess. --Men vi lokaliserar också 45 pojkar som efter Allviken har återfallit i brott eller droger. Är det ett bra eller dåligt betyg? –Det är såklart ett jättedåligt betyg. Det är tyvärr inte bara gällande våran verksamhet. Utan det är generellt en jättehög återfallsrisk. Det är en komplex problematik som vi jobbar med. Däremot har jag haft flera ungdomar som flera år senare har hört av sig och tackat för att de har blivit drogfria. De blev inte det omedelbart, men de säger att alla de samtalen som de fick och det som var under föreläsningarna, det trillade ner flera år senare när de fått mera konsekvenser av sitt missbruk. (Steg i trapp) Hugo, som efter återfallet, fick komma till ett annat HVB-hem har nu kunnat flytta till ett stödboende i sin hemstad. (låser upp dörr) –Ja, mitt lilla place, mitt lilla ställe. Vi sätter oss vid bordet i den lilla 1:an som nu är Hugo hem. I fönstret står ett inramat fotografi på honom som liten och en vit orkidé. Här bor han i egen lägenhet men det finns alltid personal i närheten. Hugo säger att en stor skillnad med det nya HVB-hemmet var att de fick honom att vilja vara en del av samhället igen och leva ett liv utan droger. --Om man inte är det, då hamnar man lite utanför och då letar man efter sina egna vägar och liksom sina egna sätt att göra pengar på och allt sånt där och hitta liksom lösningar till allting själv och det funkar inte. Om du skulle beskriva lite mer hur livet var på det andra HVB-hemmet ? –Det var mycket striktare. Personalen hade koll på en lite mer. Personalen var utbildade dessutom. Så det var det som hjälpte mig, det var stöd från alla i personalen. Hugo säger att här fick han mer individuell behandling och att alla, socialtjänst, föräldrar och personal, på boendet jobbade som ett team runt honom: --Det var ingen som hade narkotika på sig i boendet. Då blev man skickad direkt till SIS. Inga vapen och sånt där fanns inte heller på boendet, det var mycket striktare. Kan man ha ett HVB-hem utan att det finns en massa droger och knivar? --Ja det tror jag. För mitt andra boende så var det inte alls några knivar, några vapen och något sånt där. Det fanns lite narkotika. Men det var... Det försvann direkt, det var någon som hann ta ett återfall men det var liksom borta direkt. Personalen gjorde alltid någonting åt det, de brydde sig om en. --Där var det liksom; Du ska ha vård, det är ingen lekstuga. Det är vård vi har här, det är vård du vill ha, om du inte vill ha vård då ska du inte bo här. Det var till slut vården på det nya HVB-hemmet som blev räddningen för Hugo: –Ja, det var där jag blev motiverad till att helt sluta med droger. Hitta nya intressen i livet och sånt där. Se den ljusa vägen och sånt där. Vad tror du hade hänt med dig om du hade skickats tillbaka? --Då hade jag sagt fortsätta bruka cannabis för det var så mycket cannabis där och sånt där. Det hade nog inte varit någon bra placering för mig då. Han tycker ändå att månaderna på Allviken på ett sätt var bra för honom. Han kom bort från en akut situation och vistelsen där blev en paus för honom. Hugos mamma Sara förstår inte att en del HVB-hem bara får fortsätta ta emot barn, trots att Ivo får larm om att de inte funkar: –Jag fattar faktiskt inte. Vi har ett samhälle där vi har en gängkriminalitet som ökar, där rekryteringen ökar, där vi måste verkligen ta hand om de här ungdomarna på alla sätt. Vad tänker du dig är det värsta som kunde ha hänt om din son hade kommit tillbaka till det här stället istället? --Det värsta som hade hänt är att han hade utsatt andra människor för skada. Att han hade blivit en som gjorde andra människor illa... att han hade kunnat blivit en mördare. För han hade ju ingen självkänsla, inget självförtroende. --Det är ju det, tänker jag, när de rekryterar i de här gängen så bygger man ju ganska mycket så att de känner att ”jag är viktig och jag är betydelsefull” och det hade kunnat ha gjort, för han var ju ganska långt ner på botten, så att han var nog lätt att rekrytera. --Men vad tänker du om det här och att det krävdes att du själv satt och ringde runt till olika HVB-hem för att det skulle bli en bra placering? --Ja, nej. Det är så jävla sorgligt att det är så. Jag tycker mest att det är sorgligt och jag tycker att det ger inte någon hopp om framtiden för att det är så pass få av de här ungdomarna ändå som har föräldrar som är resursstarka, som har möjligheten att ringa runt, som vet vilka frågor som ska ställas och som kan ställa krav på verksamheterna och krav på socialtjänsten. Hugo, som nu är 18 år, är drogfri och tror att det kommer fortsätta så: --Alltså mitt liv är mycket bättre idag. Jag mår bättre, jag är inte deprimerad, jag fungerar, bra kontakt med min familj. Jag mår bra, det är väl det viktiga. Hur ser ditt liv ut idag? –Just nu är jag arbetslös och söker jobb, tränar mycket, övningskör, försöker skaffa körkort och sånt där. Jag är väldigt motiverad till att ändra mitt liv och liksom ha en bra framtid liksom fru, barn och sånt där. (ring ring)En tid efter att vi träffades i hans lägenhet ringer jag Hugo: -Hej, det är Maria från radion. Hur gick det med körkortet? - Jag klarade det. Det känns jättebra och så har jag jobb också.

Ekot granskar
Del 2: HVB-hemmet som fick ta emot fler barn – trots larmen till myndigheterna

Ekot granskar

Play Episode Listen Later Nov 27, 2024 20:08


HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.Hur var det när ni kom fram dit då?– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. Ibland styr personalen och ibland ungdomarna.– Man var ju spänd hela tiden. Man behövde ju alltid låsa sin dörr och sådant där. Och man var noga att det inte var någon som följde efter en och sådär. Man hade ett öga över ryggen hela tiden. Det var liksom väldigt spänt.Varje år placeras cirka 6 000 barn och unga på HVB-hem i Sverige. Det görs för att man för sin egen skull inte kan bo kvar hemma.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i våras att det fanns uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger i var fjärde inspektion. Men få av HVB-hemmen stängs.För att förstå hur det kan vara så – går vi igenom klagomål och all tillsyn som har gjorts på just det här hemmet. Redan flera år innan Hugo kommer dit har en ungdom därifrån ringt in till Ivos tipstelefon:“Det finns droger på behandlingshemmet. Personal hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger.”Det här förnekas av föreståndare och ägare. IVO avslutar tillsynen utan kritik.2019 beskriver en förälder i en anmälan till IVO hur det var att komma dit:”Haschdimman ligger tung över hela övervåningen/uppehållsrummet. de intagna tar droger framför personalen.”När Ivo sedan gör sin inspektion upptäcker de inte några brister.I domstolsprotokoll ser vi gång på gång hur olika socialtjänster beskriver att placeringar på Allviken lett till att ungdomar börjat med droger eller missbrukat mer.Vi tar kontakt med en mamma som vi kallar Hanna, hon tycker först att det är jobbigt att minnas - vi har bytt ut hennes röst:– Det gjorde ont i mig. Min son blev ju förstörd där. Det var där han lärde sig vad droger är. Allting började där. Det var helvetet på jorden.Hanna avråds från att hälsa på sin son men åker ändå dit:– Åh Min son han ligger i sängen och sover. Han är väl påtänd snarare. Han var full av sår. Han var blek. Han hade gått ner sig, han såg ut som en pundare. Det var inte så det skulle vara.Flera av de placerade pojkarna begår narkotikabrott under den tid de är där. Hannas son, som vi kallar Samir, förvärras i sitt missbruk under vistelsen där:– Och min son sa att mamma det var på Allviken, allting började. Det var kokain, det var amfetamin, det var heroin, det var hasch. Det var allt möjligt...Fler klagomål kommer också in till IVO och de genomför en inspektion.Två placerade pojkar går med på att tala med IVO. De säger att det är lätt att missbruka på Allviken och att personalen inte verkar veta vad cannabis är.IVO frågar ägaren om pojkarnas uppgifter och hon säger att det inte stämmer.När IVO kommer tillbaka två månader senare vill INGEN av ungdomarna prata med dem. Mellan besöken har minst två ungdomar förvärrats i sitt missbruk och fått flytta.Återigen konstaterar IVO att det inte finns några brister.Hugos mamma Sara har inte så mycket insyn i vad som händer på Allviken, de träffas mest på hans permissioner - men det han säger gör henne orolig.– Han berättade om att det var poliser som kom, ttt det var polisingripanden att det var bråkigt. Han berättade om att de hade knivar. Han berättade att han var rädd för andra boenden.Hugo säger att han själv inte är inblandad i några konflikter. Men nästan alla andra hade någon form av kniv gömd på rummet:– Alltså det var vanliga köksknivar, knivar man tagit in på permissioner, små knivar som kunde gömmas enkelt.Han berättar att på kvällarna och nätterna satt killarna uppe och gjorde vad de ville.Hugo håller fram sin mobil och visar en film från en av kvällarna. Filmen är inspelad i dagrummet, det är två killar som slåss, de stampar i golvet och flera står längs väggarna och tittar på.Varför slåss de?– Det var något bråk som hade hänt dagen innan och så ledde bara till det ena till det andra. De kallade varandra fula ord. Så blev det slagsmål.Men vad fanns personalen i de här situationerna?– De låg och sov, som de sa. Men det hörs ju tydligt att man inte kan sova. De ligger ju inne i personalrummet och kollar film. På kvällarna.Så det kunde pågå slagsmål på övervåningen, utan att personalen ingrep?–Personalen hade ingen koll alls. Det var verkligen sådär hela tiden.IVO känner till flera sådana här händelser.Vid en inspektion berättar en pojke att några ungdomar har slagit sönder övervåningen.Vid ett annat tillfälle misshandlas en pojke av två andra och får bitmärken på bröstet.En natt kommer en kille in i en annan killes rum och vill ha cigaretter. När han säger nej misshandlas han och får en så hård smäll på örat att trumhinnan spricker.Allvikens ägare Marielle Ragvals vänder sig kraftfullt mot dom kritiska beskrivningar vi fått, och menar att de problem som funnits i huvudsak kan förklaras av brister i lagen.– Det är en målgrupp som har ett stort vårdbehov. Och vi ser idag jättestora utmaningar för alla oss som jobbar inom HVB -branschen, där vi idag inte har den lagstiftningen på plats än så att vi har rätt befogenheter att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Vi har inte rätt att till exempel visitera ungdomarnas väskor eller gå igenom deras rum för att försöka se om det finns saker eller föremål som inte får vara där. Vi har inte rätt att kräva att de ska lämna urinprov. Och det här är någonting som vi alla brottas med i branschen där vi känner att vi jobbar med bakbundna händer.Kan det vara så att ni tar emot ungdomar med komplexa problem med för lite personal?– Jag anser inte det. Nej.Och Ivo bedömer också i sitt senaste beslut att verksamheten har förutsättningar att ge de inskrivna ungdomarna en vård som är trygg och säker.Vi kontaktar flera tidigare och nuvarande anställda. En del säger att det inte finns några som helst problem på boendet, att det faktiskt är ett av de bättre man kan vara på, medan andra vittnar om allvarliga missförhållanden.En tidigare anställd – Darko – går med på att träffa oss och berätta öppet om varför han efter många år slutade på Allviken,– Det är synd. Jag var så stolt att vara där, för mig var det en ära att få komma och jobba där en gång i tiden. Det är sån energi. Barn, de går åt rätt håll.Darko är föräldraledig med yngsta dottern som ligger i vagnen och sover när vi tar en promenad och pratar. Han är själv dömd för brott, men det är mer än 15 år sedan och idag är han stolt över att hjälpa unga på rätt väg. Han beskriver att Allviken – i början – var ett bra ställe att jobba på:–Vi fixar dem, hjälper dem på vägen, styr dem åt rätt riktning, pushar dem, bär dem när det behövs. Och sen, allting kraschar så här...det är inte lätt.Kommunerna betalar mellan 3 000-10 000 kronor per dygn för att ha en pojke placerad här. Och Darko berättar att de anställda uppmanas av ledningen gång på gång att inte berätta för socialtjänsten som placerat barnet där om det hänt något allvarligt.– Vi hade problem hela tiden. De har ökat ungdomsgruppen och minskat med personal.Han säger att vid ett tillfälle hade han hört av ungdomarna att en av killarna tar in heroin på boendet.– Det är inte bra att de blir introducerade till heroin på vårat hem. Det är en tung drog, du vet, opiater.Han framför det till ledningen men säger att han inte blir inte trodd.Darko säger att det var obehagligt att jobba ensam på natten.– De är mitt ansvar. Tänk att du är själv med dem, närmaste polisstation är fyra mil ifrån och det kommer två bilar med kriminella...Företaget har också ett stödboende utanför Uppsala dit unga från Allviken får komma för att träna på att klara sig själva. De delar också delvis personal med HVB-hemmet.Våren 2022 misstänker polisen att narkotika hanteras på stödboendet.De spanar utanför och gör till slut ett tillslag.De hittar drygt 7 kilo cannabis . Inplastade haschkakor märkta “Malaga”.Även vågar och vacuumförpackare tas i beslag och enligt polisen tyder det på att narkotika vägs och förpackas inne i bostaden.En boende och en anställd grips på plats. Båda häktas och nekar till brott. Till slut erkänner den yngre killen, den boende, att det är hans droger men han vill inte säga var eller från vem han fått dem. Han döms för grovt narkotikabrott.Den anställda, som även jobbat på Allviken, åtalas aldrig men får sluta på sin tjänst. Nu anställs flera nya personer. Darko, tycker att de är olämpliga för jobbet och bestämmer sig för att sluta:– Det var inte trevligt längre. Och då tänkte jag det är dags att stämpla ut.Ekots granskning visar att flera personer som anställs efter knarktillslaget sen begår brott under pågående anställning, däribland ringa narkotikabrott, trafikbrott men också misshandel.Men Allviken fortsätter att ta emot fler ungdomar. Det har visat sig vara en ekonomisk succé. I flera år har vinsten legat runt en miljon.Men 2023 blev det nästan 10 miljoner.Ägaren Marielle Ragvals säger också att hon alltid gjort sig av med personal som begått brott eller på annat sätt varit olämpliga. Som till exempel kring narkotikatillslaget på hennes stödboende:– Det stämmer att det fanns misstankar riktat mot en personal. Och det jag vill säga är att om det nu finns narkotika gömd i en lägenhet så är väl den förmodligen gömd och ingenting som ligger synligt.Det luktade cannabis. Poliserna som gjorde det där tillslaget sa att det stank av cannabis. Det luktade väldigt starkt av cannabis I den här personens lägenhet. Där personalen också gick in och ut utan att knacka på dörren?– Ja. Det är svårt för mig att svara på. Eftersom att jag inte var inne i den lägenheten. Men det jag kan säga är att när det här inträffade så gjorde jag allting by the book. Den här personalen som misstänktes aslutade jag också.Marielle Ragvals säger att flera av de här uppgifterna, som anmälts till IVO - och som myndigheten enligt handlingarna ställt frågor till företrädare för Allviken om, har hon aldrig nåtts av.–Det här är ingen information som jag har fått tidigare. Det är såklart ingenting som jag önskar. Utan jag tillsammans med alla mina anställda. Vi jobbar av hela vårt hjärta för att försöka hjälpa de här ungdomarna att vända sitt liv.Marielle Ragvals framhåller att hon samarbetat med IVO och varit transparent.Men Ekots granskning visar att olika myndigheter har haft kunskap om långt över 100 allvarliga händelser. Bara här, på detta enda HVB-hem.Det handlar om poliser, föräldrar, socialtjänst och kriminalvård. Berättelser om misshandel, droganvändning, fusk med drogtester, olämplig personal och att hemmet är oerhört ostädat. Vi kan se att Ivo känt till minst 50 av dessa missförhållanden.Trots larmen till Ivo stoppas aldrig verksamheten – istället fattar IVO beslut, om att Allviken HVB ska få tillstånd att ta hand om fler ungdomar. Först från sju till åtta och sedan förra året från åtta till nio.“IVO:s sammantagna bedömning är att Allviken vård AB med den planerade utökningen och har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet och säkerhet”Två år efter knarkbeslaget på Stödboendet kommer det kritik från IVO – det handlar om att man i enstaka fall anställt en person innan man fått in registerutdrag från polisen. Och att man i en välkomstbroschyr skrivit att de frivilliga urinproven är obligatoriska.På Inspektionen för vård och omsorg förklarar tillsynschef Peder Carlsson hur myndigheten får ungefär 30 000 olika informationer årligen.– Det vi gör är att vi går igenom all den informationen för att titta vad står det här? Vad innebär det? Vad måste vi göra? Vad måste vi agera på då?Strax efter att Ekot begärt ut alla anmälningar och andra handlingar om Allviken väljer Ivo att starta en ny tillsyn av bolaget.– Och jag kan ju inte kommentera den pågående tillsynen i nuläget för jag vill inte påverka den på det sättet. Det du beskriver här, om jag pratar i generella termer, en verksamhet som har så mycket påpekanden, det här är ju inte alls bra. Så här ska det ju inte egentligen gå till.Men är det ni som har varit dåliga som myndighet? Är det reglerna som har varit fel eller är det resurserna från regeringen som är för liten?– Ja möjligen en kombination av alla tre. Det finns också ett stort ansvar som åligger kommunen att följa upp sina placeringar.Socialsekreterarna baserar ju ofta sina bedömningar på vad Ivo har skrivit i sina tillsynsrapporter. Det spelar ju roll om ni då gång på gång säger att verksamheten här är trygg och säker?– De måste naturligtvis använda flera informationer än Ivo. Men det är klart att Ivos information som finns om verksamheten ska vara korrekt. Och självfallet så är ju uppfattningen att här borde vi ha agerat tidigare. Min uppfattning är att vi inte har gjort det vi borde i ett tidigare skede.Peder Karlsson säger också att IVO håller på att förändra sitt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och de i höst utvecklat ett fördjupat samarbete med till exempel polisen.– I dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Socialtjänsten i Hugos hemkommun har nästan ingen kontakt med honom när han är där och hans föräldrar tar med honom in till stan och fikar när de kommer. Hur han egentligen har det vet mamma Sara inte så mycket om:– Efter att du hörde av dig också så säger han ju att jag berättade inte för dig mamma. Jag berättade inte alls allt. Det är så mycket du inte vet.Men nu hon vet vad IVO visste har hon svårt att förstå varför Allviken får fortsätta:– Nej det är helt obegripligt. Det är helt obegripligt att de inte tar det här på allvar. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ignorera det här.Hugo tror att det är fel att samla så många killar med samma problem på ett ställe.– För då liksom, en missbrukare tar med sig narkotika till sitt boende, då kommer det trigga igång andra, en kedjereaktion i princip. Att man måste känna sig tuffare, bättre än varandra det är lite machokultur i de här boendena.Sara, Hugo, Hanna och Samir heter egentligen något annat. Hanna har vi bytt ut rösten på.

Näravårdpodden - en podcast från SKR
Avsnitt 200! - Välfärdsomställning - socialtjänst och Nära vård

Näravårdpodden - en podcast från SKR

Play Episode Listen Later Nov 16, 2024 56:22 Transcription Available


Vi firar 200 med ett spännande avsnitt! Tack till alla som lyssnar och såklart till alla gäster, som så generöst delar sina insikter och perspektiv!”Det här går helt i linje med omställningen till nära vård - vi får en skjuts i arbetet.” ”Vi ska jobba uppsökande, tidigt och hitta nya vägar att nå ut.” Nästa år beräknas en ny reviderad socialtjänstlag träda i kraft. Vad innebär detta för kommunerna och hur kopplar det till omställningen till Nära vård? Ulrika Vitalis, socialchef Hammarö kommun och Niklas Eriksson, handläggare på SKR berättar om hur de arbetar för att använda lagen som hävstång för utveckling framåt.

Vetandets värld
AI i socialtjänsten – kan mer än vi vågar nu

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Nov 12, 2024 19:29


Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt.Reporter Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ekot
Ekot 06:00 Stora brister i socialtjänsten i Skärholmen - tidigare chefer slår larm

Ekot

Play Episode Listen Later Nov 4, 2024 15:00


Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 - 099-510 10
USA, Skärholmens socialtjänst, bolån

Ring P1 - 099-510 10

Play Episode Listen Later Nov 4, 2024 29:50


Ring P1 från Luleå om bland annat USA-valet, Skärholmens socialtjänst, villkor för bolån och strålkastarljus på rotfrukter. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omsorgspodden
"En Socialtjänst som ska hålla i det långa loppet" - Niklas Eriksson & Maria Högkvist från SKR

Omsorgspodden

Play Episode Listen Later Oct 3, 2024 16:42


Omsorgspodden direkt från Socialchefsdagarna. Lyssna in vad SKR säger om framtiden, vilket stödpaket som finns för Sveriges kommuner och hur SKR kommer hjälpa till med omställningen mot en mer hållbar socialtjänst. Omsorgspodden leds i detta avsnitt av Cecilia Andersson och Mikael Bengtsson.

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Sep 30, 2024 4:59


Den beväpnade gruppen Hizbollahs högsta ledare har dödats i en israelisk attack i Libyen. I USA har många dött i en orkan. Socialtjänstministern svarar på FN:s kritik om funktionsnedsattas rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klartext
Klartext – nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Sep 30, 2024 4:59


Den beväpnade gruppen Hizbollahs högsta ledare har dödats i en israelisk attack i Libyen. I USA har många dött i en orkan. Socialtjänstministern svarar på FN:s kritik om funktionsnedsattas rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omsorgspodden
"Socialtjänst är något helt fantastiskt" - Omsorgspodden 106 med Camilla Waltersson Grönvall

Omsorgspodden

Play Episode Listen Later Sep 27, 2024 33:19


Vi fick chans att ännu en gång prata med Sveriges socialtjänstminister angående förslaget på den nya socialtjänstlagen, ett ämne som tål att talas om många gånger. I detta avsnitt tar vi med frågor och funderingar från några av Sveriges kommuner. Omsorgspodden leds i detta avsnitt av Cecilia Andersson och Anna Wernersson.

Radio Sweden på lätt svenska
Tisdag 16 juli 2024

Radio Sweden på lätt svenska

Play Episode Listen Later Jul 16, 2024 7:16


Socialtjänsten kan spärra ungas pass om de misstänker hedersvåld. Ny yrkesutbildning startar för att textilfabriker behöver sömmerskor. Dan seglar för att bli gammal - chansen att bli 100 år ökar med en sund livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Nina Muossa och Jenny Pejler.

Ångestpodden
493. Vardagen i polisuniform.

Ångestpodden

Play Episode Listen Later Jul 3, 2024 50:48


Den här veckan gästas vi av Mona Ammar-Persson, som jobbar som ingripande polis i Helsingborg. Vi har läst Monas bok "Var är du min bror?" som har sin börjar i en gängkonflikt som slutar med att en ung pojke blir skjuten till döds. En ung pojke som dragits in i kriminaliteten genom en brödraskap som inte vill hjälpa polisen att hitta mördaren. Vart är samhället? Socialtjänsten? Vart är politikerna? Om hur vardagen i polisuniform kantas av psykisk ohälsa. Ångestpodden har som mål och syfte att kommunicera vetenskaplig fakta, av folkbildande karaktär samt bedriva ett påverkansarbete kring ökad tillgänglighet av vård och stöttning för alla som lider av psykisk ohälsa. Samtalen handlar om att lära sig saker i förebyggande syfte. Att sänka trösklar och inge en känsla av att inte vara ensam. Det handlar inte om att öka den psykiska hälsan, utan göra ohälsan lite mindre outhärdlig. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Alex Dahlbäck Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Omsorgspodden
Omsorgspodden i Almedalen - Camilla Waltersson Grönvall, Sveriges socialtjänstminister.

Omsorgspodden

Play Episode Listen Later Jul 2, 2024 8:27


Omsorgspodden har besökt Almedalsveckan 2024. Regeringen har tagit fram ett förslag på en ny socialtjänstlag. Redan i förra veckan fångade vi Camilla Waltersson Grönvall, Sveriges socialtjänstminister, i Almedalen och lyssnade till hennes tankar om lagförslaget. Omsorgspodden leds i detta avsnitt av Cecilia Andersson. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

Omsorgspodden
Omsorgspodden i Almedalen - Åsa Furén-Thulin, Chef för socialtjänsten och jämställdhet på SKR.

Omsorgspodden

Play Episode Listen Later Jun 29, 2024 20:42


Omsorgspodden har besökt Almedalsveckan 2024. Där passade vi på att få en pratstund med Åsa Furén-Thulin angående den nya socialtjänstlagen som ska presenteras i juli. Vad kommer bli de största skillnaderna, och hur har processen gått till? Omsorgspodden leds i Almedalen av Cecilia Andersson och Anna Wernersson. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du kanske bara ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

SANDT!
50. Varför står Socialtjänsten utanför Systembolaget?

SANDT!

Play Episode Listen Later Apr 30, 2024 28:30


Korta intervjuer med medborgare. Hur är de yngre och äldres alkoholkunskaper? Varför dricker unga alkohol och hur är en bra förebild? Vilka budskap vill Socialtjänsten och Systembolaget föra ut?

FoU-podden
93, Insatskartläggning och nya socialtjänstlagen

FoU-podden

Play Episode Listen Later Apr 20, 2024 39:20


I det här avsnittet pratar Niklas Eriksson från SKR, Melina Blidfäldt från Socialförvaltningen i Eskilstuna med FoUiS forskningsledare Lina och Sanna om den nya socialtjänstlagen och om kartläggningen av socialtjänstens insatser som Lina och Sanna håller på med. Vad innebär egentligen den nya lagen, vilken nytta kan man ha av insatskartläggningen och vad händer i Socialförvaltningen i Eskilstuna? Hitta relevanta länkar och transkribering på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden.

Kafferast i kunskapsfabriken
2023/21 – Annika Palmqvist om trygghet som biståndsinsats från socialtjänsten i Karlskoga

Kafferast i kunskapsfabriken

Play Episode Listen Later Dec 14, 2023 38:05


I Karlskoga har socialtjänsten gjort en grundlig studie av sina egna insatser och arbetssätt gentemot gruppen av personer som lider av psykisk ohälsa och har ett skadligt bruk eller beroende av olika substanser (alkohol, narkotika, läkemedel). Man djupdök i sin egen dokumentation av de instser man gett, gjorde intervjuer med brukare och anhöriga - och insåg att man måste börja arbeta annorlunda med både bemötande och uppföljning och mer tillsammans med sjukvården, andra avdelningar i den egna förvaltningen och mer tillsammans med brukare och anhöriga. En ny sak man precis har startat med är ett så kallat trygghetsbistånd som är till för att ge trygghet efter att en insats avslutats. Då är det brukaren som bestämmer vem hen vill ha löpande kontakt med och hur den kontakten ska se ut. Syftet är att kunna göra bättre uppföljningar av vad som gjorts och underlätta för brukaren att ta kontakt med socialtjänsten igen om man tycker att man behöver dem.

Kvartal
Fredagsintervjun: En ny grupp unga som socialtjänsten aldrig har haft

Kvartal

Play Episode Listen Later Dec 8, 2023 52:58


Doktorn i socialt arbete och regeringens utredare av socionomutbildningen Michael Tärnfalk intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Den eskalerande ungdomskriminaliteten är ett av vår tids allvarligaste problem och lagstiftningen går snabbt i repressiv riktning. Samtidigt upprepas ständigt samma mantra: "Vi måste satsa mer på det förebyggande arbetet!" Men vad innebär det i praktiken? Vet vi ens vad som fungerar och varför socialtjänstens gängse metoder inte längre tycks vara särskilt framgångsrika?

Fredagsintervjun
En ny grupp unga som socialtjänsten aldrig har haft

Fredagsintervjun

Play Episode Listen Later Dec 8, 2023 52:58


Doktorn i socialt arbete och regeringens utredare av socionomutbildningen Michael Tärnfalk intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Den eskalerande ungdomskriminaliteten är ett av vår tids allvarligaste problem och lagstiftningen går snabbt i repressiv riktning. Samtidigt upprepas ständigt samma mantra: "Vi måste satsa mer på det förebyggande arbetet!" Men vad innebär det i praktiken? Vet vi ens vad som fungerar och varför socialtjänstens gängse metoder inte längre tycks vara särskilt framgångsrika?

Ekot
Ekot 17:45 Fotboja för ungdomar i socialtjänsten ska utredas

Ekot

Play Episode Listen Later Nov 20, 2023 20:00


Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kaliber
De tystade larmen före polismordet 1: Visselblåsaren

Kaliber

Play Episode Listen Later Nov 20, 2023 29:45


Sommaren 2021 skjuts en polis till döds i Göteborg. Ett år senare, i samma område, händer det igen ett nytt mord. Kaliber avslöjar nya detaljer om vad som sker inne på socialtjänsten före morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Juni 2021 mördas polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Ett mord som chockar hela Sverige. ”Abdi”, 17-åringen som sköt, hade fått flera allvarliga orosanmälningar. Han kommer döda eller bli dödad. Personal som jobbar med samverkan i området var också oroliga. Men Abdi tvångsomhändertas inte veckorna före mordet. Efter mordet tillsätts en haverikommission av Göteborgs kommun. Hade det kunnat förhindras? För att det inte ska kunna hända igen.Ändå händer det igen i Biskopsgården ett år senare. Den här gången är det en ung gängmedlem som mördas av ”Kamal”, en 19-årig kille, som också varit föremål för orosanmälningar och utredningar hos samma socialtjänst, innan han blev myndig, men där han inte tvångsomhändertogs. Socialtjänstens ansvariga menar att bevisen inte var starka nog.Frustration inom socialenKaliber har fått tillgång till omaskade orosanmälningar, en hemlig utredning och okända mejl och ger en unik inblick i vad som hände innan morden. Kaliber handlar också om personer som inifrån socialförvaltningen berättar om oro, upprördhet, frustration och tystnadskultur.

Konflikt
Sveriges stulna adoptivbarn

Konflikt

Play Episode Listen Later Nov 17, 2023 55:18


Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige. Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.Anna letar efter sin egen dödsattestHon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.Juana Maria trodde att hennes flickor var dödaJuana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent: Simon Mosersimon.moser@sverigesradio.seReporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReporter: Ivan Garciaivan.garcia@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

Kafferast i kunskapsfabriken
2023/19 – Vad är mest komplext – de ungas behov eller socialtjänstens stöd?

Kafferast i kunskapsfabriken

Play Episode Listen Later Nov 16, 2023 32:29


Kitty Lassinanti och Anna-Lena Almqvist fick i uppdrag att studera hur väl socialtjänsten klarar att stödja "unga med komplexa behov". De samlade forskning från hela världen om vad som verkar vara viktigt för att lyckas, de  intervjuade personal, föräldrar och unga - och på vägen insåg de att det kanske inte är de ungas behov som är mest komplext. Deras forskning har resulterat i en rad artiklar och förläsningar.

Vem bryr sig ens om politik?
4: SiS, Lilla Hjärtat och Socialtjänstlagen

Vem bryr sig ens om politik?

Play Episode Listen Later Nov 9, 2023 30:13


Rekrytering av unga till kriminella nätverk, barn som far illa och SiS-hem som inte klarar uppdraget. Dalila Alibasic träffar Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall för att diskutera de högaktuella problemen samt den kommande socialtjänstlag som kommer att göra skillnad.

Filterpodden
STORY: För barnets bästa, del 2

Filterpodden

Play Episode Listen Later Oct 23, 2023 37:39


Lyssna på reportaget som gav Madelene Pollnow en nominering till Årets journalist! Ur nomineringen: »Med skarp penna tecknar hon ett uppslitande barnomhändertagande, en förälders kamp mot en maktapparat som med lomhörd obönhörlighet skiljer en dotter från sin pappa.« Efter 1 003 dagar får pappa Mads äntligen träffa sin dotter Agnes igen, och han börjar hoppas på att han snart ska få ta hand henne. Socialtjänsten i Falun har andra planer.

Kaliber
Syskonen blev hemmasittare – socialtjänsten ville tvångsomhänderta

Kaliber

Play Episode Listen Later Oct 9, 2023 30:03


Om två föräldrars förtvivlade kamp för sina barn, när barnens autism misstolkas som omsorgsbrist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan när Karins och Peters döttrar Ines och Lova var små märkte föräldrarna att de inte var som andra barn.– När jag jämförde med de andra barnen i mammagruppen så märkte jag att hon hade mindre driv till social kontakt, inte rörde sig mot de andra barnen, inte jollrade lika mycket och så där, berättar Karin om Ines, den äldsta dottern.Men de här olikheterna är inte egentligen något problem – förrän de börjar skolan. Miljön är stökig för Ines och Lova och de mår allt sämre av att gå till skolan. Framför allt Ines stannar att oftare hemma.– Det blev mer och mer att hon behövde stänga sig inne i sitt rum. Allt blev liksom svårare och svårare i de här perioderna. Hon blev känsligare och tröttare, säger Karin.Socialtjänsten vill omhänderta barnenEfter en tid av kontakt med barnpsykiatrin konstateras att döttrarna har högfungerande autism. Trots denna vetskap går det allt sämre i skolan. Karin och Peter vänder sig till socialtjänsten i sin kommun Trosa för att få hjälp och stöd.Då börjar socialtjänsten en utredning – och efter ett tag vill de tvångsomhänderta barnen.– Det var fruktansvärt verkligen. Just maktlöshetskänslan och att inte, inte…känslan av att lyssna på vår version den finns inte, den existerar inte. Känslan av att tappa kontrollen och känna och tänka och veta vilka konsekvenser deras beslut kan få för våra barn, beskriver Karin.Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet har gått igenom socialtjänstens utredningar om Ines och Lova – och ser flera allvarliga brister, bland annat i delarna som handlar om gränssättning.– Om man använder alldeles för mycket av det som kanske andra anser är rimlig uppfostran med gränsdragning kan det lätt vara så inom neuropsykiatri att man får väldigt aversiva, alltså väldigt negativa, reaktioner och sätter på spel hela kontakten man har med sitt barn. Och har man ingen tillgång till sitt barn längre, ingen kontakt med sina barn, då kan man inte uppnå någonting alls. Och det frågan är vad som skulle hända om man bara stängde av en dator, skulle barnet gå till skolan då? Det tror jag inte, och det låter så simpelt att det nästan låter, lite dumt faktiskt, säger Sven Bölte.Socialtjänsten i Trosa menade att det handlade om omsorgsbrist hos föräldrarna, men vill inte kommentera det enskilda fallet.Experter: Autism misstolkas som omsorgsbristKaliber har försökt ta reda på vanligt det är att beteendet hos barn med autism misstolkas som omsorgsbrist hos föräldrarna. Men det är svårt att dra några generella slutsatser från de domar vi läser, eftersom den formella orsaken till omhändertagande ofta är omsorgsbrist. Kaliber har dock pratat med flera experter som säger att de ser det här problemet gång på gång. Intresseorganisationen Autism Sverige har de senaste 20 åren sett många liknande fall.– Över huvud taget tittar man ofta på saker som är ganska vanligt förknippade med autism. Det kan handla om social kontakt och social ömsesidighet som ju per definition är autism och där man ändå tolkar det som omsorgsbrist hos föräldrarna, säger Mats Jansson, sakkunnig utredare på organisationen.Karin, Peter, Ines och Lova heter egentligen något annat. Hör hur det gick i familjen i granskningen.

FoU-podden
86, Vad gör socialtjänsten för barn och unga? - Insatskartläggning i Sörmland

FoU-podden

Play Episode Listen Later Sep 20, 2023 27:52


I det här avsnittet berättar Lina Larsson och Sanna Tiikkaja om sin kartläggning av socialtjänstens insatser inom området barn och unga. Bland annat pratar vi om hur de har arbetet, vad syftet med kartläggningen är och vad de hoppas att den ska få för positiva effekter. Du hittar relevanta länkar och en transkribering av avsnittet på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

Fakultet
”Socialen tar våra barn!” – om desinformation, föräldraskap och brist på tillit till myndigheter

Fakultet

Play Episode Listen Later Sep 8, 2023 50:56


Det kan vara svårt att som förälder komma till ett nytt land med helt andra värderingar och en helt annan barnsyn än i det gamla landet. Det blir en krock när de här båda världarna möts. Vi hör närpoliser, socialsekreterare och föräldrar, samt besöker ett föräldramöte på Rinkebyskolan som slutar i ett lätt kaos. ”Vissa föräldrar har väldigt positiva erfarenheter – men för andra är Socialtjänsten ett troll. När föräldrarna, oavsett bakgrund, hör ordet Socialtjänsten så tänker de direkt på omhändertagna barn. Många känner inte till frivilliga insatser och förebyggande arbete.” Hör Rudeina Mkdad, forskare i etnicitet och migration vid Linköpings universitet om hennes forskning kring hur familjecentralerna kan brygga över den misstro som ofta råder mellan föräldrar med muslimsk bakgrund som flyttat hit till Sverige. Hon har under flera år intervjuat socionomer och socialsekreterare, barnmorskor, förskollärare – och föräldrar. Medverkande: Rudeina Mkdad, forskare vid avdelningen Migration, etnicitet och samhälle, LiU Rissa Seidou, områdespolis Järva Stockholm Jonas Lindholm, områdespolis Järva Stockholm Föräldrar, lärare, rektorer och socialtjänst i Rinkeby, Stockholm Familjecentralen Tannefors, Linköping -- Producent: Annelie Norberg Inslagsproducenter: Alexandra Rivera Jaktlund och Zakarias Andersson Slutmix av Mattias Edborg Vinjettmusik från Bensound Projektledning av Per Thelaus -- Fler podcast från Linköpings universitet hittar du på https://liu.se/podcast

Ekots lördagsintervju
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M): Så vill vi hindra att barn rekryteras av gängen

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Sep 2, 2023 35:03


Regeringen vill att socialtjänsten ska gripa in oftare, tidigare och med mer tvång för att hindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Men är tuffare tag alltid till barnets bästa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i somras har kommunerna ett uttalat brottsförebyggande ansvar. Regeringen vill att socialtjänsten ska kunna jobba mer förebyggande med barn tidigt, t ex genom att öppna fler familjecentraler. Familjer ska också kunna tvingas att ta emot vissa sociala insatser, som samtalsstöd och föräldrautbildning, även om de inte vill. Om de ändå vägrar så ska de kunna få sänkta bidrag, eller böter. Lagen om vård av ungaI Tidöavtalet mellan K, SD, KD och L står: ”Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld, inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer.”Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger att tvångsplacering ska vara en sista utväg, om andra insatser inte hjälper, men att det på kort sikt kan det vara nödvändigt att placera fler. – Långsiktigt är målet att färre ska omhändertas, men i den situation vi befinner oss just nu så är det så att vi behöver rädda barn undan kriminella nätverk, säger Camilla Waltersson Grönvall.Så just nu ska fler omhändertas?– Vi behöver sätta gränser och säkerställa att de här barnen och unga inte far illa och då kan LVU-omhändertagande vara en sådan åtgärd, ja. Gäst: Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorTekniker: Mariette ParlingProducent: Maja Lagercrantz

Dialogiskt
DLGSKT Special: Emil Häggbom, AVHOPPARE & ANHÖRIGA TILL KRIMINELLA

Dialogiskt

Play Episode Listen Later Aug 20, 2023 36:50


Möt Emil Häggbom som jobbar på Kommunal avhoppar verksamhet i norra Stockholm.Han vittnar om situationer och fall där samhället brister i stöd och hur resurserna fördelas felaktigt kring just psykisk ohälsa och vårdbehov.Polis, Kriminalvård, Socialtjänst och frivilligorganisationerna samverkar för att hjälpa kriminella personer som vill lämna kriminella gäng. Dessa före detta gängmedlemmar kallas "avhoppare". De kan komma att behöva hjälp med skyddad identitet, polisskydd, ny bostadsort, nytt arbete och framför allt ett stort stöd för att klara av livsstilsförändringen. Idag har myndigheterna avhopparverksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö.Samt även där poddar finns @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 1234382750Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar, delar och diskuterar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Borderline vs livet
7. Hur är det egentligen att jobba som handläggare på socialtjänsten?

Borderline vs livet

Play Episode Listen Later Jun 15, 2023 48:01


Vi har våran första gäst, Hanna-Liisa. Hon har jobbat inom socialtjänsten och svarar bland annat på frågor som: Hur är det att göra en placering på grund av psykiskt dåligt mående? och hur är det att vara handläggare till någon som utför suicid försök och eller självskadar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kylskåpsradion
#100 359 Om Åsskars begravningsdikt och socialtjänsten

Kylskåpsradion

Play Episode Listen Later May 4, 2023 36:06


Dagens avsnitt börjar med att Åsskar upptäcker de största felen på Google och föreslår förbättringar. Därefter berättar Gabriel om chocken när han öppnade balkongdörren i morse och tillsammans diskuterar dom vad som kan ha hänt med duvungarna. Vinnarnamnen i omröstningen presenteras och Åsskar läser upp en dikt till de två duvungarna på deras podd-begravning. Sedan är det dags för lyssnarfrågor, som handlar om kompisar som flyttar, att få glasögon, att bli retad och om en orosanmälan till socialtjänsten (som ofta kallas för soc). Gabriel förklarar varför socialtjänsten finns och om lagarna som bestämmer att barn ska få stöd och hjälp. Dessutom blir det tokiga skämt om får och bananer! Här kan du lära dig mer om soc: https://kollpasoc.se/ Dagens ord: orosanmälan Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Kaliber
Den tystade staden: Orosanmälningarna som försvann

Kaliber

Play Episode Listen Later May 3, 2023 29:45


Om 14-årige "Salims" väg in i det kriminella nätverket och om orosanmälningarna som försvann. Del 2/2. I del 1 av granskningen Den tystade staden berättade vi om att kommunanställda i Göteborgsförorten Hammarkullen utsatts för trakasserier, påtryckningar och förtäckta dödshot av minderåriga i ett släktbaserat kriminellt nätverk. Kaliber kunde berätta att ingen velat polisanmäla händelserna. Det har heller inte gjorts några orosanmälningar.Någon som däremot har gjort orosanmälningar är polisen. Redan i maj skrev polisen en anmälan om en 14-årig pojke vi valt att kalla Salim:"Om det inte genomförs en akut åtgärd snarast från socialtjänsten kommer pojken gå i sin fars fotspår och vara fast i den kriminella banan".Under 2022, fram till oktober, har socialtjänsten fått in nio orosanmälningar om Salim från polisen och en från störningsjouren. Men inget har hänt. Det visar sig att socialsekreteraren som tagit emot anmälningarna bara registrerar ett fåtal. Sju orosanmälningar försvinnerPolisen kontaktar socialtjänsten, som bestämmer sig för att utreda vad som hänt med orosanmälningarna, totalt sju stycken, som försvunnit.– Min egen spontana känsla var nog en viss frustration. Då vi har försökt dokumentera så mycket det bara går för att faktiskt i slutändan kunna hjälpa de här barnen och ungdomarna som riskerar att fara extremt illa, säger kommunpolisen Christian Jensen.I utredningen är kritiken massiv. Det står att den enskildes rättssäkerhet har åsidosatts och genomgående saknas barnperspektiv. Det framgår inte om socialsekreteraren direkt fått frågan om hen har utsetts för påtryckningar. Man nämner inte heller att 14-åringens familj är en del av ett släktbaserat kriminellt nätverk där hot och utpressning är en del av affärsidén. Den övergripande förklaringen är i stället bemanningssvårigheter, hög arbetsbelastning och bristande rutiner.Socialtjänsten har inte polisanmält den ansvariga socialsekreteraren. Karen Alvstad, avdelningschef på socialförvaltningen i nordost, vill inte kommentera varför eller om de försvunna orosanmälningarna har hittats.– Jag tror inte att någon gömmer undan orosanmälningar, utan vad jag kunde se ur den här lex Sarah som du hänvisar till så finns det brister i dokumentationen och det har vi åtgärdat. Sedan vill inte jag gå in på detaljer. Michael Tärnfalk är forskare i socialt arbete och utbildar socionomer på Uppsala universitet:– Oavsett vilka rutiner man har, så man har utbildat sig till socionom och läst någon juridik, i alla fall inom socialrätt, så förstår man ju att dokumentationsskyldighet, den är ju liksom A och O. (…) Var och en som jobbar som socialsekreterare måste veta att man är myndighetsperson, man måste dokumentera saker och man kan helt enkelt inte gömma undan orosanmälningar. Det är för mig helt obegripligt.Attenius: "Tar uppgifterna på djupaste allvar"Jonas Attenius (S), kommunalstyrelsens ordförande i Göteborg, skakar på huvudet när han hör om orosanmälningarna som försvunnit.– Brist på rutiner, att orosanmäla eller vad då? Det är ju en del utav grunduppdraget inom socialtjänsten så att det tror jag att man inte har brist på rutiner. (…) Underbemanning har vi ett stort problem i socialtjänsten. I den delen kan det finnas skäl att på något sätt, men att…var det sju stycken anmälningar skulle ha tappats på det sättet? Det låter osannolikt. Attenius berättar att han tar uppgifterna som framgår i Kalibers granskningen på djupaste allvar.– Hur kan vi stötta våra medarbetare så att de får en vettig arbetsmiljö? För det är vad det ytterst handlar om för mig som ansvarig politiker här i Göteborg. Hur kan jag få de här känna sig trygga att orosanmäla, att gå vidare med polisanmälan? För det är de inte idag. Och det behöver vi fundera på, på riktigt. Alltså, hur gör vi det? Kaliber har sökt socialsekreteraren som inte återkommit. Och genom släktnätverkets advokat har Kaliber sökt de aktuella familjemedlemmarna men de har inte återkommit.

Verklighetschecken
SE MITT HEM BETYDER GE MIG SEX - PÅ UTRIKISKA

Verklighetschecken

Play Episode Listen Later Apr 22, 2023 57:45


Socialdemokraterna predikar ju alltid om att bara utlänningarna har ett arbete att gå till, så blir utlänningen en välanpassad medborgare. Allt blir tipp topp och alla olikheter går magiskt upp i rök! Jaha... Om olikheterna verkligen har gått upp i rök när det till exempel gäller denna kvinnas kollega, varför betyder då "se mitt hem" - "ge mig sex" i hans öron? Vad ska ni skylla på denna gång? Dålig SFI-lärare? Inte nog med att kvinnan har fått genomlida ett våldtäktsförsök, så misstänkliggörs hon nu på nätet bara för att hon nämner att mannen var utländsk. Missa inte det här programmet!APRILS SISTA VECKA ÄR HÄR - SISTA CHANSEN ATT SE TILL SÅ ATT VERKLIGHETSCHECKEN FORTSÄTTER EFTER DEN 30 APRIL. OM DU TÄNKER ATT "NÅGON ANNAN DONERAR," SÅ KAN DET MYCKET VÄL VISA SIG ATT "NÅGON ANNAN" TÄNKTE SAMMA SAK DENNA GÅNG OCH VI FÅR LÄGGA NER. SENASTE UPPDATERINGEN VISADE ATT 1200 KR FATTAS:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva22 april 2023 bjuder på:* Störd jävel undrar: "Varför är det så viktigt för nationalister att barn inte blir kåta?"* Kopplar Alibaba ihop orden "Socialdemokraterna" och "Socialtjänsten?"* Se mitt hem betyder ge mig sex - På utrikiska.* Den hederlige svensken är mindre värd än hundskiten under skon nu för tiden* Vill bli cybersoldater för att komma så långt från fronten som möjligt.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén, Calle Schiller & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:HÅRIGA SKINKOR BLÄNDAR FOLK UNDER NORMBRYTANDE VARDAGSNÖJEhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/haariga-skinkor-blaendar-folk-under-normAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 29 AprilDu hittar även Verklighetschecken här:RUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEGyrdleah - Spellbinder https://youtu.be/dhwSgB2Rw-YJOHANJoanne Shaw Taylor - Dyin' To Knowhttps://open.spotify.com/album/7pjJ4cugOEzL9XEN1i6ZZIELISABETHWham! - Wake Me Up Before You Go-Gohttps://www.youtube.com/watch?v=pIgZ7gMze7A&ab_channel=WhamVEVOCALLENarco Saintshttps://www.imdb.com/title/tt9631156/

Människor och tro
GLAPPET - del 3: Så vill socialtjänstministern göra för att minska glappet mellan föräldrar och socialtjänsten

Människor och tro

Play Episode Listen Later Mar 22, 2023 37:25


Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) om tidsbristen och behovet av tolkar inom socialtjänsten. Efter förra årets desinformationskampanj har glappet ökat mellan socialtjänsten och många föräldrar med utomeuropisk bakgrund. I vår serie om det här glappet talar vi idag om hur socialtjänsten kan förbättra sin verksamhet.Det kan finnas saker i socialtjänstens organisation som idag riskerar att leda till diskriminering, det menar Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Hon har på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen intervjuat socialsekreterare om varför föräldrar med utomeuropeisk bakgrund i högre utsträckning tackar nej till frivilliga insatser från socialtjänsten. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall (M) är gäst i studion.Hör även Trifa Abdullah som 1999 omhändertogs av socialtjänsten tillsammans med sina syskon och som har gjort en dokumentär om sin familjs öde. Hur ser hon på sitt möte med socialtjänsten då och vad ser hon för utmaningar för dagens socialtjänst?programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Johanna Sjövall

Människor och tro
GLAPPET - del 2: De ska minska förtroendeglappet mellan föräldrar och socialtjänsten

Människor och tro

Play Episode Listen Later Mar 15, 2023 36:00


En kulturtolk från moskén och två samhällsvägledare är brobyggare mellan socialtjänsten och rädda föräldrar i Uppsala. I kölvattnet till desinformationskampanjen mot socialtjänsten förra året har rädslan för socialtjänsten spridit sig bland många föräldrar. På flera platser i landet görs olika försök för att minska glappet. I Uppsala har socialtjänsten nyligen anställt Yaser Abu Jheisheh som kulturtolk som också arbetar i moskén. Kommunen håller på att anställa ytterligare tre kulturtolkar från andra delar av civilsamhället och sen några månader tillbaka arbetar även Basem Al-Nabulsi och Evin Bider som samhällsvägledare med att öka förståelsen för socialtjänsten bland de som bor i stadsdelen Gottsunda.Hör även Mouse Yusuf, distriktschef för studieförbundet Ibn Rushd, om hur de arbetar med föräldrautbildning och Maria H Andersson på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om hur de ser på föräldrautbildningar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Johanna Sjövall

Människor och tro
GLAPPET - del 1: Så påverkades relationen mellan socialtjänsten och föräldrar av desinformationskampanjen kring LVU

Människor och tro

Play Episode Listen Later Mar 8, 2023 49:16


Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Kvartal
Inläst: Så infiltreras socialtjänsten av kriminella släktnätverk

Kvartal

Play Episode Listen Later Feb 22, 2023 12:02


En medarbetare vid socialtjänsten i Göteborg ska nyligen ha stängts av misstänkt för samröre med ett kriminellt släktnätverk. Det uppger flera källor till Kvartal. – Jag kan varken bekräfta eller dementera, säger ansvarig chef.Enligt en ny kartläggning från Göteborgs stad växer problemet med otillåten påverkan mot socialtjänsten – något som leder till att tjänstemän undviker att fatta nödvändiga beslut i hedersrelaterade fall, skriver Ulrika Nandra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvartal
Inläst: Därför tror föräldrarna på kampanjen mot socialtjänsten

Kvartal

Play Episode Listen Later Feb 16, 2023 8:22


Regeringen låter som om den rustar för krig för socialtjänsten, men utan förtroende kommer åtgärderna att bli verkningslösa. Sven Holmberg, socialsekreterare i ett av Malmös utsatta områden, skriver om mötet med föräldrar som tror på desinformationskampanjen och varför det som är ”farligt på riktigt” är när myndigheterna lämnar utsatta områden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledarredaktionen
Så försöker islamister påverka socialtjänsten

Ledarredaktionen

Play Episode Listen Later Feb 13, 2023 35:06


13 februari. Enligt desinformation på sociala medier kidnappar svenska myndigheter muslimska barn. Sofie Löwenmark, Stiftelsen Doku och Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, diskuterar LVU-kampanjen med Andreas Ericson.

Ring P1 - 099-510 10
Elstöd, skönhetsingrepp, socialtjänsten

Ring P1 - 099-510 10

Play Episode Listen Later Dec 6, 2022 30:10


Ring P1 från Malmö om bland annat elstödet, skönhetsingrepp utomlands som går fel och socialtjänstens omhändertagande av barn. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Studio Ett
Studio Ett fredag 26 augusti

Studio Ett

Play Episode Listen Later Aug 26, 2022 103:00


Intervju med Annie Lööf. Vladimir Klitschko. Protester mot Cementas stenbrytning. Socialtjänstens kamp mot gängkriminalitet. Bot mot ebola. Svidande kritik mot kommuner från IVO. Natomöte idag. Energikrisen i Tyskland. Boksamtal med Evin Cetin.

P3 Krim
VECKAN: Man häktad för mordet på Malin och socialtjänsten om kritiken i veckans avsnitt

P3 Krim

Play Episode Listen Later Jun 3, 2022 11:35


P3 Krim ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt. *Högsta domstolen har beviljat resning i målet om mordet på Malin Lindström 1996. En man som varit misstänkt tidigare har häktats och rättegång väntar i hovrätten.*I veckans avsnitt av berättade vi om de unga nätverken och våldet i Upplands Väsby. socialtjänsten har inte svarat frågor om situation förrän nu. Hör intervjun i avsnittet.Veckan med P3 Krim tar sommaruppehåll och är tillbaka i augusti. Våra långa avsnitt tar dock inte sommarledigt utan kommer fortsatt att publiceras varje tisdag. Medverkande:Annica Blomsten, socialchef Upplands Väsby kommunProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénProducent: Linus LindahlKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Arabisk Talkshow, Talkshow بالعربي
Socialens viktiga funktion och ramadan

Arabisk Talkshow, Talkshow بالعربي

Play Episode Listen Later Apr 1, 2022 24:10


Vem kan få hjälp av socialen och vem har rätt till försörjningsstöd. Rahaf Ramdo på socialtjänsten i Köping berättar om det. Dessutom berättar Abdulla Alwali om sitt liv under ramadan. Ramadan är en tid av eftertanke och reflexion. En tid att bli en bättre människa. Vi träffar Abdulla Alwali som berättar om sitt liv under ramadan.Socialtjänsten fyller en viktig funktion i det svenska samhället. Här kan till exempel handikappade, äldre, barn och kvinnor som blir utsatta för våld få hjälp. Rahaf Ramdo på socialtjänsten i Köping berättar också om vilka som har rätt till försörjningsstöd.

Kornhall & Skogstad
Med socialborgarrådet Jan Jönsson om socialtjänsten

Kornhall & Skogstad

Play Episode Listen Later Feb 11, 2022 65:53


Med socialborgarrådet Jan Jönsson om socialtjänsten ”Socialtjänsten måste ha mer fokus på barns skolframgång och skolresultat som en av de viktigaste, enligt min mening, absolut viktigaste skyddsfaktorn för unga människors framtida liv.”  Veckans gäst är Jan Jönsson (L) som är socialborgarråd i Stockholm. På Twitter kallar han sig för Rektorn från förorten. Den tidigare socialpedagogen och rektorn pratar bland annat om hur hans erfarenhet i skolan påverkat hans politiska uppdrag. Det har framförallt bidragit till det han nu brinner för att förändra, nämligen socialtjänsten. För hur ser skolans och socialtjänstens samverkan egentligen ut? Och hur borde det funka? Lyssna på socialborgarrådet Jan Jönssons synpunkter i frågan.  Citat från Jan Jönsson i avsnittet: ”Konstigt nog märkte jag att jag klickade precis med den elevgrupp som jag ville jobba med. Det vill säga i huvudsak tonårspojkar som strular till det. Det har upprepats på varje arbetsplats jag jobbat på.”   Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/   Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen

Älskade Psykopat
Magdalena fick inte träffa sina barn på flera år - styvmodern tog över och styrde med våld och hjärntvätt

Älskade Psykopat

Play Episode Listen Later May 18, 2020 24:13


När Magdalena och hennes fd make separerat försöker den nya frun ta över rollen som barnens mamma. Parallellt med detta driver hon en hetsjakt mot Magdalena med polisanmälningar, orosanmälningar till Socialtjänsten och ständiga tvister i Tingsrätten. När fem år har gått och Magdalena är på bristningsgränsen av utmattning tar historien en ny vändning - plötsligt en dag kommer barnen inte tillbaka. Det ska ta två och ett halvt år innan de får träffas igen och då uppdagas den misshandel och hjärntvätt som barnen fått utstå under alla år.