Podcasts about biologiska

Utan gäddan hotas Östersjöns ekosystem. Vi sänder från en gäddfabrik vid Höga kusten och vi hör också om EU:s nya naturrestaureringslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäddorna i Östersjön lever ett allt tuffare liv – i Stockholms skärgård är de i princip helt borta. Men nu tas krafttag för att rädda den gulgrönfläckiga rovfisken. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast finns vid Höga kusten i Ångermanland där vattendrag nu byggs om till gäddlekplatser, med uppförsbacke!, för att hindra spiggen att äta gäddornas rom och yngel. Vid en sådan så kallad gäddfabrik i Sörleviken berättar marinbiologerna Lotta Nygård och Louise Bergqvist om hur det ekologiska systemet i Östersjön hotas om gäddan försvinner, eftersom småfisken då tar över. Återställandet av gäddans lekplatser vid Höga kusten ingår i WWF:s projekt Återskapa Östersjöns livskraft. Under morgonen medverkar också Li och James Eklund från Bjästa, två av de många barn som deltagit i den pedagogiska delen av projektet.Vi grottar vidare i det här med återställning av natur och undersöker vad EU:s nya naturrestaureringslag kommer att innebära i praktiken. I Åtvidsnäs söder om Åtvidaberg i Östergötland berättar naturreservatsförvaltare Frida Nilsson om hur en granplantering återställts till artrik ängs- och betesmark, och Ulrica Swärd från Naturvårdsverket om vad den nya lagen egentligen går ut på och hur den kommer att påverka jordbruket och skogsbruket.Vi tittar också tillbaka på den gånga helgens maratonsändning här i P1 – Fågelsångsnatten. Vad var nattens höjdpunkter och hur var det nu, fick vi höra någon kärrsångare?I veckan som gått har det varit Biologiska mångfaldens dag och även i helgen pågår en rad arrangemang runt om i landet. Vid Ålsjön i Söderhamn kan man ta en ”naturfalk”, som ett simborgarmärke för artkunskap och håva insekter i sjön. Vi ringer upp Christina Åström som är en av dem som håller i aktiviteterna.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall över varför hon vill hålla ordning hemma men trivs utmärkt i stöket i skogen.Programledare är Joacim Lindwall.

8 familjevanor vi vill slippa & Fördelen med varannan vecka-livet & Biologiska klockan tickar: ”Ska jag skaffa barn eller inte?” & Magnus klagar på …gissa vem! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. timme 1:Om hopp och uppgivenhet i UkrainaEtt robotcafé i Tokyo som inte är som du trorDet extremt jämna USA-valet Den svenska batterifabriken utan rubriker finns i OskarshamnKatarina Barrling: om skillnaden mellan en chef och en ledare Panelen om saker som ska bort: överskottsmålet, EBO-lagen och en del av vargstammenFredrik Haage, SmålandspostenFrida Wallnor, Dagens Industri Henrik Jalalian, Dagens ETC timme 2:Så ska morgondagens möte med temat ”Fred med naturen” rädda den biologiska mångfaldenSally Azar är den första palestinska kvinnan som vigts till präst i en luthersk kyrka i JerusalemPresidentval och folkomröstning i Moldavien idagGeneration Z slåss mot Myanmars juntaVM för unga kördirigenter avgörs i Stockholm nästa veckaKåseri om skrattets betydelse av Lotta Erikson Programledare: Helene BennoProducent: Anders DiamantTekniker: Jacob Gustavsson

Allvarligt talat med författaren och juristen Malin Persson Giolito Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hade jag varit ”jag” om jag växt upp med min biologiska mamma? Lena Kaiser KösterVarför tycker jägare om att döda djur? Hans RyttmanHur har det gått så fort att avveckla viktiga hjälpbehov till behövande? Margareta KnoppVarför ska mina barn ärva hälften av mina tillgångar? Carina SkärpeMusik vald i samarbete med Anton KarisproducentSusanna Einerstamsusanna.einerstam@sverigesradio.se

Detta är ett bonusavsnitt där vi blir intervjuade i Tealpodden. Det är andra gången vi gästar Tealpodden och denna gång ville vi prata om de biologiska instinkterna. Både för att det är en så viktig del i självinsikten och mänskliga olikheter och för att det är något vi inte hört någon annan prata om. Så TACK! till Maria Berglund för att du bjöd in oss igen och ställde så kloka frågor. Det gör att detta avsnitt skiljer sig från våra egna avsnitt om instinkterna - så väl värt en lyssning även för dig som hört på dem! Vill du lyssna på fler avsnitt av Tealpodden hittar du dem här: https://www.tealpodden.se/

Människans biologiska instinkter yttrar sig i olika beteenden och tankemönster. Men hur blir det när man är olika stark i olika instinkter? Tina Tornell och Ann Timm från Enneagramcenter besöker podden och berättar om hur det kan se ut när vi över- och underanvänder våra styrkor och instinkter. Biologiska instinkter är en pusselbit av många för att få upp ögonen för sitt egna och andras beteenden. Enneagrammet är ett annat - och dessa går fint att kombinera. Våra biologiska instinkter ger ytterligare en dimension till Enneagrammet och för dig som är intresserad av självinsikt ger det flera spännande verktyg att använda och kombinera. Tina och Ann har tidigare besökt oss på Tealpodden och berättat om Enneagrammet, som du med fördel kan lyssna på i anslutning till det här avsnittet.  Vi konstaterar än en gång: Alla modeller är fel, några är användbara. Vi är väldigt förtjusta i Enneagrammet och tar den till oss som en Användbar Modell.   Det här hänvisar vi till i avsnittet Andra avsnitt i Tealpodden: Självinsikt och Enneagrammet Inner Development Goals Podd: Enneagrampodden Forskare och författare: Daniel Siegel Jaak Panksepp Ross Hudson Kommande bok: Daniel Siegel and the PDP Group: Personality and Wholeness in therapy      

År 2000 sänder TV3 programserien "Spårlöst försvunnen" där man hjälper personer att hitta sina biologiska släktingar runt om i världen. Flera av de som anmäler sig till programmet är svenskar som blivit adopterade från Chile. En researcher anlitas för att hitta släktingarna i Chile, och i sitt arbete upptäcker hon snart att någonting inte står rätt till. Det här är en berättelse om när adoptivföräldrars största lycka blir den biologiska familjens största sorg. 2021 slår Dagens Nyheters granskning av adoptionsindustrin i Sverige ned som en bomb. Reportaget skildrar en mörk sida av den internationella adoptionsprocessen, där det avslöjas hur adopterade barn fått sina identiteter stulna och hur föräldrar tvingats sörja dödförklarade bebisar. Dokumentären är baserad på boken "Adoptionerna : ett granskande reportage" av Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud. Medverkande: Patrik Lundberg, journalist och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Josefin Sköld, undersökande reporter och författare till boken “Adoptionerna : ett granskande reportage” Hörs i programmet: Janne Björklund, adoptivförälder. Producent: Jens Nielsen I redaktionen: Tomas Rajnai Exekutiv producent: Simon Moser och Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio eller via Naudio+ i Apple Podcaster.

Den biologiska klockan stressar många och det här avsnittet är för dig som längtar efter barn mest av allt, för dig som inte vill ha barn och dig som fortfarande är osäker. Vi ger våra perspektiv på hur du kan använda den biologiska klockan som en guide i ditt liv och hur du kan älska ditt liv med eller utan egna barn.

EU har förklarat krig mot invasiva arter, som slår ut naturliga arter i hela Europa. Sverige är också drabbat men inte alls lika hårt som södra Europa.  Här hemma är den förföriskt vackra lupinen ett gissel. Detsamma gäller parkslide som kan förstöra infrastruktur, men den går att bekämpa för den som är tålmodig.  Minken och mårdhunden hör inte heller till den svenska faunan och gör livet surt för markhäckande fåglar och groddjur.

Fungi - svampar i konst och vetenskap heter Nobelprismuseets nya utställning som handlar om allt från Björks svampmönstrade scenkläder till tecknade serier om hussvamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om jag inte vore människa skulle jag vilja vara en svamp. En likgiltig känslolös svamp med kall glatt hud. Hård och nätt på samma gång.”Så skriver den polska Nobelpristagaren Olga Tokarczuk i boken ”Daghus, natthus”. Hennes svampfyllda texter kan man lyssna på i lurar på utställningen ”Fungi - svampar i konst och vetenskap” som nyligen öppnade på Nobelprismuseet i Stockholm. Där finns också artisten Björks svampmönstrade scenkläder och tecknade serier i jätteformat om hussvamp. Vår reporter Nina Asarnoj gick till Nobelprismuseet och stämde träff med en av utställningens curatorer, Magnus af Petersens, vid ett stort glasskåp med hyllorna fyllda av något som först ser ut som flugsvampar…Skåpet med Carsten Höllers tudelade svampar är helt fascinerande. Som om det vore gjort av en vetenskapsman som provsmakat på sitt giftiga arbetsmaterial. Utställningen ”Fungi” är mörk och lite gammeldags mystisk, som ett kuriosakabinett. Det är nedsläckt i lokalen och de olika stationerna med svamprelaterad konst och forskning och mode, är ljussatta som små scener. Svamp är ett ämne som ligger i tiden och curatorn Magnus af Petersens berättar hur de resonerade kring själva avgränsningen. Att gå runt på Nobelprismuseets svamputställning påminner lite om en tur på Naturhistoriska, med glasmontrar och pedagogiska planscher. Men jag känner samtidigt närvaron av något annat, svampframkallat, mörkt och lysande. Som artisten Björks klänning med giftgröna svampar mot svart botten, den hon bar i samband med släppet av skivan Fossora. Där en av låtarna heter just ”Mycelia”. Alltså de långa underjordiska trådar som förbinder svamparna med varandra och träden.Björk ville få kontakt med det underjordiska, med allt det som pågår under ytan. Och att se den här utställningen ”Fungi” är som att få syn på en annan värld, ytterligare en dimension. Som att marken jag går på inte längre bara består av jord och barr och löv utan expanderar neråt… jag blir medveten om att jag i skogen går på ett enormt nätverk av svamptrådar, de spindelvävstunna hyfer som tillsammans bildar de trådar vi kan se, alltså mycel, som genomkorsar allt. Och det finns de som kallar det Wood-wide Web.Jag stannar till vid det flera meter höga videoverk som visar ett regnskogsträd, det liksom pulserar i realtid, man får se hur näringen strömmar genom underjordiska svamptrådar kopplade till trädets rötter och vidare upp i stammen. Och hur trädet i sin tur förser svamparna med socker. Ett ständigt pågående utbyte av näring och samarbete mellan träd och svamp, berättar Karl-Johan Cottman, en av curatorerna för utställningen Fungi. På en annan vägg på utställningen ”Fungi” på Nobelprismuseet, sitter tecknade serier med svamptema. Det är serieskaparen Joanna Hellgren som fått i uppdrag att skildra svampens olika existensformer med hjälp av tecknade bilder och pratbubblor.Joanna Hellgrens serierutor är faktagranskade av Anders Dahlberg, professor i mykologi och författare till Boken ”Svamparnas förunderliga liv” som han skrivit tillsammans med biologen Anna Froster. Det är en bok som fick mig att drabbas av svampfeber och kunskapseufori. Det är en helt ny värld som öppnar sig. Som att de fruktkroppar vi känner igen som kantareller ofta är en och samma individ som poppar upp på olika ställen. Svampar med samma DNA spridda på en yta stor som en trerumslägenhet eller mer. Serieskaparen Joanna Hellgren berättar att hennes uppdrag först var att göra någonting specifikt om mycelet, men det blev till slut serier om det hon tyckte var mest fascinerande inom svampkunskapen.Just baskunskaperna om svamparnas betydelse på jorden är helt svindlande, att de varken är djur eller växter utan något eget. Både livsnödvändiga och hotfulla samtidigt. Ändå har vi bara kartlagt ungefär 5% av alla svampar, 95% är alltså fortfarande är oupptäckta. Trots att de finns överallt, i alla växer och i alla levande varelser. Att tio centimeter ner i marken finns ett slags parallellt universum av svampliv - en väv som förbinder allt som växer. Jag får en intensiv känsla av att allt kommunicerar… svampar och talande träd. Men curatorn Karl-Johan Cottman tycker inte att jag ska övertolka naturen. Biologiska upptäckter blir lätt projiceringsytor för mänskliga fantasier om hur vi vill att naturen ska fungera.Reporter: Nina AsarnojUtställningen ”Fungi - svampar i konst och vetenskap” på Nobelprismuseet i Stockholm pågår mellan 30 september 2023 - 7 januari 2024.

I veckans avsnitt i samarbete med @storytel möter jag Emelie Persson som i 15-årsåldern fick veta att hennes pappa inte var hennes biologiska pappa. Emelie ville få svar för att veta vem hon är och kontaktade Halmstad Sjukhus, där donationen ägt rum och där information ska finnas. Hon ringde om och om igen och det enda svar hon fick var “Det finns ingen information”. Lagen säger att barn som föds med spermadonator har rätt att ta reda på vem den biologiska pappan är. När Uppdrag Granskning på SVT hörde av sig kom Emelie sin pappa på spåren. Nu kommer Emelie ut med boken ”Vem är jag? – Flickan från donatorskandalen”. En bok hon skrivit om den långa, känslofyllda resa hon gjort i sökandet efter sin pappa. Vi pratar om hur hon kände när hon fick reda på att hennes pappa inte var hennes biologiska pappa, om sökandet och alla återvändsgränder hon mött och hur första mötet med biologiska pappan var. En helt ofattbar historia som idag kallas “Donatorskandalen” då det visade sig att det som drabbat Emelie även drabbat fler. Ljud- och Ebok finns från den 6 november ENDAST BARA på @storytel.

Den 81:a frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När man övar HLR på gymmet. Konsten att vara anhörig. Chat GPT och sjukvård. Biologisk vs kronologisk ålder, Biden vs Trump. Med Totte Stub, Rebecka Wadsted, Andreas Wladis och Christian Unge Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år. Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.Medverkande: Martin Emtenäs, journalist och författare Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Lova Eveborn - ungdomsrepresentant Torbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Sara Sällström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Anders Wennersten

Kan företag och banker vara med och rädda hotade arter? Det hoppas biologer och ekonomer som nu samarbetar i ett nytt stort svenskt forskningsprojekt. Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi ingenting åt det snabbt blir konsekvenserna stora för livet på jorden. Men nu hoppas forskare vid såväl Lunds som Göteborgs universitet att företag och banker ska bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden.Medverkande: Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på energibolaget Kraftringen; Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet; Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning vid Lunds universitet och programchef för Biopath; Viktor Elliot, forskare på företagsekonomiska institutionen och expert på banker och finans vid Göteborgs universitet.Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Ulrika söker efter sin biologiska mamma. Via barnhemmet får hon kontakt. Men mamman vill vara anonym. Ulrika är en hemlighet. Till slut vill Ulrika ändå möta henne. Nyckeln blir ett par örhängen. Ulrika får som barn veta att hon är adopterad. Men det är först som vuxen hon börjar söka efter sin biologiska mor via det barnhem dit hon lämnades efter födseln. Det grekiska barnhemmet förmedlar en kontakt men Ulrika får inte tillgång till moderns namn. Ulrika är fortfarande en hemlighet för moderns nya familj. Men till slut känner hon att hon måste få möta henne för att få svar på sina frågor. Men ska hon våga söka upp henne? Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. 

Den biologiska mångfalden är hotad. Sen tidernas begynnelse har fem stora massutrotningar inträffat och mycket tyder på att vi i rask takt är på väg mot en sjätte, denna gången orsakad av människan. För att bevara den biologiska mångfalden kommer artificiell intelligens att vara ett viktigt verktyg. AI kan hjälpa forskarna att snabbare förstå vilka arter som är näst i tur att bli utrotade och att välja ut vilka områden som ska skyddas först. Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef för Kew Gardens i Storbritannien och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Morgonens fältreporter söker efter ögonknäppare bland Söderåsens raviner och där gullvivorna blommar trivs den sällsynta gullvivefjärilen. Gullvivefjärilen flyger när gullvivorna blommar, men blir en allt sällsyntare syn. Men i Idhults naturreservat i Östergötland finns den kvar och länsstyrelsens Marcelle Johansson och Torbjörn Blixt jobbar tillsammans med markägaren Urban Eriksson för att fjärilen fortsätta finnas där.Söderåsen i Skåne är en av Sveriges 30 nationalparker. Här finns vidsträckta bokskogar, djupa raviner och en hel del ovanliga insektsarter. Tillsammans med naturvägledarna Hanna Lundkvist och Kajsa Hansson vandrar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson i det dramatiska landskapet för att titta närmare på några av de många arter som finns där. Kanske kan de få närkontakt med någon av områdets rariteter som röd ögonknäppare, gropig blombagge eller tapetserarspindeln. Hur låter det under jord? Konstnären Jenny Sunesson är aktuell med en ljudinstallation i naturreservatet Florarna. Med hjälp av kontaktmikrofoner har hon spelat in ljud vi människor inte kan höra på egen hand, myror som rör sig i marken och spinnarelarver som sänder ut telefonlika signaler.I veckans Kråkvinkel tar programledare Mats Ottosson ett helhetsgrepp på den biologiska mångfalden och levererar en innehållsförteckning som myllrar av liv.Ur den biologiska mångfalden  väljer Mats Ottosson två knarriga och knastriga röster från det öppna landskapet i en ny fågelsånglektion. Det handlar om buskskvätta och stenskvätta.Programledare är Karin Gyllenklev.

Det var först i vuxen ålder som Joel fick veta att hans morfar inte var hans biologiska morfar. I veckans program berättar han om beskedet och hur det var att smälta en sådan hemlighet. Sofie Nustad och Klara Zimmergren tar sig an era hemligheter och historier.Har du en hemlis du vill dela med dig av? Mejla p3hemligheter@sr.se.Eller ring vår telefonsvarare och berätta efter pipet! Den är öppen jämt.Telefonnummer: 08-7843300

I det arkivavsnittet från 2016 blir det växter, djur och sjukdomar som erövrar kontinenter de tidigare inte befunnit sig på. Tanken att ingen italienare före 1492 ens visste vad en tomat var är svårsmält. Men det svenskaste vi har i form av potatis var heller inget som någon på vår kontinent kände till före detta. Det var dock åt andra hållet som den stora lavinartade exporten gick. Våra växter, särskilt alla slags ogräs, störtade fram över de nya kontinenterna i en hiskelig fart och konkurrerade snabbt ut de amerikanska varianterna som hade få chanser att klara sig. Det här är ett intressant avsnitt om när mänsklig aktivitet ger biologiska effekter även utan egentliga avsikter, missa inte detta! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi letar tidiga vårtecken och jätteträd med Biologiska sällskapet i Oskarshamn. Och möter gråsäl och knubbsäl vid Måkläppen i Skåne. Jätteträd, sällsynta växter och vårens ankomst, det är sånt som Biologiska sällskapet i Oskarshamn håller reda på! Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar sällskapets Åke Rühling och Christer Ek vid Fallbo Gård i Oskarshamn och tittar på jätteträd, oskarshamnsbjörnbär, och hur trädens blomning går, kanske har någon svalört hunnit slå ut? Dessutom hör vi om ädelmyntan, ett doftande återfynd av en myntasort som troddes vara utdöd.Lyssnaren Fredrik har en trädgård full med gäddor. Det hela hänger ihop med det stora antal havsörnar som besöker en åker intill. Men det är fler involverade i dramat. Ekologiprofessor Susanne Åkesson upplyser oss om havsörnarnas matvanor och liv.Ugglorna visslar, drillar och hoar. Men vem låter hur? Mats Ottosson ger oss en fågelsånglektion om ugglornas läten.Vid den föränderliga sandreveln trivs gråsälar och knubbsälar. Hjalmar Dahm tar oss till en plats som bara tillåter människor tre månader om året. Måkläppen - Sveriges sydvästligaste utpost. Här finns säl året runt!Även i år blir det en fågelsångsnatt! Under åtta timmars direktsändning den 21 maj följer vi hur fåglarna vaknar på fem olika platser i Sverige. Vad är nytt för i år? Och vilka orosmoment finns det inför denna fågelsångfest? Naturmorgons producent Helena Söderlundh berättar."Biologisk mångfald" är ett begrepp som används frekvent. Känns det inte lite slitet? I veckans kråkvinkel påminner Mats Ottosson om hur mycket sprudlande liv som faktiskt ryms under etiketten "biologisk mångfald".Programledare är Karin Gyllenklev.

Ida och Sofie från Ångestpodden gästar och vi pratar om grejen med kvinnor som närmar sig 30 år i ett samhälle där tvåsamhets- och barnnorm är otroligt stark. Plötsligt får alla tycka till om det liv man lever eller inte lever. Tick tack tick tack - är det inte dags snart?  Vi pratar om ifrågasättanden och att försöka hitta sin egen röst i norm-bruset. Vad vill JAG? Att vara singel och barnlös/barnfri och nöjd - men ändå ha oron: tänk om jag en dag ångrar mig?  Lyssnarfrågor kring att frysa in sina ägg, om man ens borde få barn när vi lever i en klimatkris och orkar man med barn om man lider av ångest.   Och du... Hinner du heller inte tvätta håret? I got you! Tillsammans med vår nya samarbetspartner Lyko har vi världens bästa tips! Du får just nu dessutom 20% rabatt på nästan alla varor om du använder koden hejhej20 Tack även till Läkarmissionen som är med oss även i Säsong 3!   Soffhäng med Hej hej vardag! är en produktion av Poddagency

SVT:s serie om biologiska skillnader mellan kvinnor och män har både lett till debatt – och väckt massiv kritik. Varför är ämnet så känsligt? På en kvart fördjupar vi oss i vad det är med med biologi och kön som får debattörer från både vänster och höger att se rött. Och om det går att bortse från forskning för den goda sakens skull. Med SvD:s debattredaktör Elsa Westerstad.

Karolina och Ingrid öppnar säsong fyra med Skotte och Glenn. Varför är det känsligt att fråga om kvinnors ålder? Är det roligt eller stressigt att vara ung? Om krämpor och dosetter, acceptans, ålderism, tacksamhet, Benjamin och Keyyo. Och så lite om tonårsbikinis och det faktum att ”what happens in Ullared stayes in Ullared”. Småprat, trams och djupdykningar i frågor som håller oss vakna på natten.

Stina och Åsa träffar årets sommarpratare, Alexandre Antonelli, vid Finnsmossen i Änggårdsbergen. Alexandres intresse för biologisk mångfald föddes när han som femåring såg den vackra blå morphofjärilen i Brasilien. Snart kunde han inte sluta att plocka med sig saker från naturen. Frön, skalbaggar, snäckor och stenar. Så lärde han sig också att se skillnad på olika växter och djur –  en förutsättning för att uppskatta och värna mångfalden av arter i världen. För den är hotad! Åsa och Stina pratar med Alexandre om vikten av biologisk mångfald, om hur det är att jobba på Kew gardens i London och hur man nycklar fram en art i en flora.

Vi sänder från ett av många ställen där Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas - Skansen. Här ordnas en bioblitz. Vi följer också med författaren Tomas Bannerhed till Lovön. Programledare: Joacim Lindwall. I år infaller Biologiska mångfaldens dag på en lördag - så ämnet för dagen är givet. Vår fältreporter Lena Näslund firar dagen på Skansen i Stockholm där det laddas för bioblitz, alltså att man på en viss tid undersöker hur många, och vilka, arter som finns inom området. Bioblitzen tjuvstartar i Naturmorgon med att Skansens park- och trädgårdschef Karin Ringholm inventerar kulturväxter, ekologen Isak Isaksson från Naturskyddsföreningen räknar insekter medan marinbiolog Anna Björn från Baltic sea science centre dyker i Skansens dammar. Vi får också besök av Erik Andersson från Stockholm Resilience Centre. Vi fortsätter hyllningen till naturens rikedom i ett reportage där Jonatan Martinsson följer med författaren Tomas Bannerhed till Lovön i Mälaren. I sin nya bok "En vacker dag" skildrar han en enda vårdag på just denna ö, som han förälskat sig i. Och så möter vi en stor, grön groda som trivs i grunda dammar i Skåne - den ätliga grodan. Betydelsen av biologisk mångfald uppmärksammas allt mer. Vi pratar med Vetenskapsradions Sara Sällström för att få koll på vad som händer inom området - och hur det egentligen är ställt med biodiversiteten. I veckans kråkvinkel letar Mats Ottosson arter med hjälp av en artbestämningsapp. Motvilligt. För helst vill han använda karta och kompass - kunna själv. Programledare är Joacim Lindwall.

Vid sidan av elden är tämjandet av jästsvamparna sannolikt mänsklighetens viktigaste innovation. Vi skulle inte finnas här som civilisation om vi inte hade lärt oss utnyttja jäsningsprocessen till att frigöra maximalt med näring från vår föda. Plus att surdegsbakandet gav oss någonting att pyssla med under coronakarantänen. I framtiden kanske de mäktiga små jästsvamparna löser våra energiproblem också. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

2021-04-20 / "60 Minuter" spelas in liveoch allt som diskuteras bygger på era frågor som ni skriver till oss under samtalets gång på chatten. Värdar denna gång: Jan Lötvall och Anders Vahlne. 00:00 Välkommen 00:35 Nytt format 01:00 Vaccin & blodförtunnande 02:14 Olika vaccin & flockimmunitet 03:11 Antikroppar och de olika vaccinen 04:36 Mängden antikroppar varierar 05:16 Krama inte barnbarnen 06:44 Kombinera olika vaccin 08:59 Viktigt att många vaccinerar sig 09:34 Hur försiktig ska jag vara 11:02 Varför så stor smittspridning 13:06 Skillnaden mellan oss och FHM 16:26 Kommer FHM närma sig oss 17:07 FHM:s droppsmitta 19:24 Luftburen smitta utan tvekan 20:00 Räcker åtgärderna? 22:35 ANDNINGSSKYDD 25:39 Garlic-Breath-Distancing 29:10 Varför tar inte Regeringen och FHM i? 32:34 Omdefinierar FHM luftburen smitta? 33:33 De fem mutationerna 39:53 Spike proteinet 41:50 Trippelvaccinet – är det dags nu? 45:25 Ersätter de nya varianterna de gamla 46:22 Vaccin och autoimmuna sjukdomar 47:27 AZ mot sydafrikanska varianten 48:27 Vår Nollvisions mottagande/ hot över telefon 50:36 Inhalationskortison pulmicort 53:32 Antivirala mediciner 55:11 Biologiska läkemedel 58:01 Avrundning Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: vetcov19.se/donera/

Har du funderat på varför två personer med samma Enneagramstrategi kan verka så olika? En av förklaringarna kan vara olika dominerande instinkter. I dagens avsnitt beskriver vi de olika varianterna av varje strategi som uppstår när man kopplar ihop den med olika instinkter. Det blir som tre olika Ettor, Tvåor etc. Så totalt 27 olika livsstrategier kan man säga.

Idag lägger vi Enneagramstrategierna åt sidan och fokuserar på ett kompletterande område - de biologiska instinkterna. De är i denna teori tre stycket och förklarar skillnader man kan se hos personer av samma strategi. Enneagrammets nio strategier gånger tre instinkter - ger totalt 27 olika sätt att tänka, känna och agera. Instinkterna kompletterar och fördjupar Enneagrammet på ett sätt som ger mer självinsikt, ökad förståelse och nya utvecklingsområden.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten

Tommy Lundberg är tillbaka som gäst i veckans avsnitt. Vi diskuterar dels vad som händer i kroppen när människor slutar träna eller minskar på sin fysisk aktivitet och dels frågan kring transkvinnor inom idrotten. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Idrotten är nu igång på riktigt vilket är skönt 00:03:21 Tyngre Böj är avslutat och Gudiol är hyfsat nöjd med resultaten 00:05:19 Gudiol vet inte vad han ska gör härnäst i form av träning 00:10:51 Tommy L är tillbaka som gäst 00:14:56 Vad händer med kroppen när man minskar på mängden träning? 00:19:42 Hur har människors rörelse förändrats de senaste 3 månaderna? 00:21:31 Det kan gå snabbt utför om du blir helt sängliggande 00:25:23 Hur kan man stimulera musklerna att växa om man inte vill gå till gymmet? 00:27:11 Det räcker nästan aldrig att säga att det går om du vill 00:30:14 Allmänheten saknar kunskap kring enkla träningsprinciper 00:34:56 Vad menas med balansträning i dagens rekommendationer för fysisk aktivitet 00:38:02 Skillnaden mellan män och kvinnor i prestationsförmåga 00:39:25 Betydelsen av en pre print 00:42:12 Hur påverkas prestationen när en biologisk man byter kön till kvinna? 00:44:46 De bästa männen är vanligen >10 procent bättre än de bästa kvinnorna 00:49:30 Vad händer när man sänker testosteronnivåerna hos biologiska män? 00:52:25 Reglerna kring transkvinnor bör vara olika i olika idrotter 00:55:33 Har förbunden verkligen tittat på den vetenskap som finns när de satt sina regler? 01:00:42 Biologiska män är större vilket ofta är en fördel. Kan man kompensera för det? 01:05:37 Många som pratar om frågorna är inte insatta i forskningen eller problemen 01:08:01 Idrotten har alltid någon typ av diskriminering 01:10:23 Mästarnas mästare och bättre styrkeuthållighet hos kvinnor 01:16:02 Om Crossfit hade standardiserat fler övningar så hade man kunnat jämföra män och kvinnor mer 01:18:01 Vissa av grenarna har för dåligt handikapp för kvinnorna 01:20:14 Vi vill ha evidensbaserade handikapp i mästarnas mästare!

Hur visar man upp livets mångfald? I det här avsnittet pratar vi om Bioblitz Linné som hölls på Röboåsen i Uppsalas ukant 18 maj 2019. Du hör Daniel Schrire och Emil V. Nilsson från Biotopia & Naturpodden, Ingvar Sundh från Upplands Botaniska Förening, Maria Brandt från Biotopia, författaren och fjärilsexperten Bo Söderström, Erik Hansson och Moa Pettersson från Biologiska mångfaldens dag-initiativet, Didrik Vanhoenacker som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Per Bengtsson från Naturskyddsföreningen, Artur Larsson från ArtDatabanken, SLU, och många många fler! Naturpodden och Biotopia vill ge et varmaste tack till alla som var med och tar gärna emot förslag på hur vi kan göra Bioblitz Linné 2020 till något ännu bättre!

Vi sänder från Lamburträsk som lockar både som rastplats och häckningsplats. Här trivs salskrake, trana och brushane. Och så möter vi den säregna näsapan på Borneo. Programledare Mats Ottosson. Vi sänder från ett nordligt fågelparadis - Lamburträsk i Lappland. Den fiskrika sjön sänktes för 140 år sedan och blev till slåttermark. Numera är den populär fågelrastplats för flyttfåglar på väg mot fjällen, men också häckningsplats för bland annat sångsvan, trana, salskrake och brushane. Vår fältreporter Thomas Öberg finns på plats vid Lamburträsk tillsammans med fågelskådaren och naturfotograf Peter Rolén. Även arkeologen Ingela Bergman medverkar och ger perspektiv på odlingens historia i Lappland. Från Lamburträsk tar vi oss till nordöstra Borneo där den starkt hotade näsapan lever. Ingrid Engstedt Edfast och Anna Torgnysdotter följer med ut på Kinabatanganfloden för att möta den karismatiska apan. Nu börjar det laddas inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj. Sverige fylls av aktiviteter redan nu. Bland annat kan man ta Naturfalken på många olika ställen - ett slags simborgarmärke, fast i artkunskap i stället för simkunskap. Eva Lindberg på Naturskyddsföreningen berättar mer. Vi har grävt fram flera spännande lyssnarfrågor i vår mejlkorg. Några verkar ha med svamp att göra - så vi ringer upp svampexperten Patrick Björck. Och så har vi fått en bild på en vacker fjäril - vad är det? Nytt liv spirar överallt på våren. Men runt hörnet finns döden. I Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel går livet och döden tätt ihop. Programledare är Mats Ottosson.

Sara lämnas på golvet i den stora moskén när hon är en dag gammal. Hon har blivit övergiven och i 42 år kommer hon inte känna till en enda blodssläkting  tills hon gör ett DNA-test. Lyssna på första delen när Sara berättar om hur hon hittar sin blodsfamilj efter 42 år.

Stater och terrororganisationer har länge intresserat sig för att tämja sjukdomar till massförstörelsevapen. Har nya forskningsframsteg gjort att de nu kan lyckas? Biologiska vapen förbjöds 1972. Men när mjältbrandsbrev skickades runt till makthavare i USA 2001 började flera länder oroa sig på nytt, och nya biologiska försvarslabb byggdes upp över hela världen.  Kan det här leda till en ny kapprustning för biologiska vapen? Och varför tror flera forskare att nästa stora pandemi kan starta i labb som tar fram vacciner?  P3 Dystopia reder ut historien, nutiden och framtiden för biosäkerhet och biologiska vapen.

I andra avsnittet Om att vara så berättar tjejerna om hur det är att växa upp utan sina biologiska föräldrar. Hur tar men ett steg tillbaka? Pallar man öppna upp sitt hjärta och vad sa egentligen Angelas pappa första gången hon träffade sin bror? Jingel: Oliver Aflaki https://soundcloud.com/oliveraflaki

Vi sänder från Nackareservatet tillsammans med Erik Hansson från natursidan.se. Och så möter vi en av världens största havsfåglar, den nordliga kungsalbatrossen. Programledare är Mats Ottosson. Naturen är närmare än vi kanske tror till och med för den som bor mitt i Stockholm. En som tagit fasta på att guida till naturpärlorna i Stockholmsområdet är Erik Hansson. Han är en av författarna till boken Upplevelser i Stockholms natur och han driver också sedan sex år tillbaka natursidan.se. På lördag finns han, tillsammans med fältreporter Lena Näslund, vid en av sina fågelmatningar i just Stockholms närnatur Nackareservatet. De besöker också Råstasjön i Solna. Det kommer att handla om hur vi hittar naturen nära oss, men också om Erik Hanssons naturengagemang. Till exempel är han en av initiativtagarna till Biologiska mångfaldens dag, och han kallar sig med egna ord för en riktig naturnörd. Och så möter vi en av världens största havsfåglar den nordliga kungsalbatrossen med mer än tre meter mellan vingspetsarna. Efter att den sträckt ut vingarna och lyft för första gången tar det fem år innan den sätter simfötterna på fast mark igen. Det är då det är dags att häcka, exempelvis på Nya Zeeland där vår reporter mötte denna fascinerande fågel. Odlaren och filmaren Tina-Marie Qwiberg står för veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp fågelskådaren Henrik Lerner som går mot strömmen och sätter fokus inte på de mest sällsynta fåglarna, utan de vanligaste. Under ett år har han varje dag antecknat vilka fåglar han mött i sin vardag. Det blir en hyllning till skatan, kråkan och talgoxen. Kan en pollinationsplan vara ett sätt att hejda insektsminskningen? Södertälje kommun har en sådan på gång. Vi kollar upp vad det är för något. Programledare är Mats Ottosson.

Sara har aldrig känt till några biologiska släktingar. Efter att ha köpt ett DNA-test på nätet kommer hon hitta sin mamma. Men hon ber Sara att ljuga och säga att hon är en avlägsen släkting.

Nu går vi tillbaka till de biologiska systemen. Vi går in på vad lycka kommer ifrån i våra hjärnor som både vi och djuren har gemensamt. Vi har tydligen ett system i hjärnan som har med vårat "humör" att göra, som kan göra oss tillfredställda, ja kanske till och med lyckliga, hela dagen. I avsnitt 81 förklarar vi vad detta är och varför vägen är minst lika viktig som destinationen.    Boken vi pratar om är: The Pleasure Trap - Douglas J. Lisle   

Vi sänder från det otillgängliga Bredfjället i Bohuslän tillsammans med författaren Stefan Edman. Och är med när fladdermössen flyger ut från en bro i Austin. Programledare är Mats Ottosson. Vår fältreporter Lena Näslund finns på fjället denna morgon på Bredfjället i östra Bohuslän. Fast Bredfjället inte ligger långt från Ljungskile och E6:an känns det avlägset och vilt. Författaren Stefan Edman har skildrat områdets historia i boken Röster från skogen. Han medverkar i programmet och tar oss med in i Gammel-Sverige där människor slet med och mot naturen för sin överlevnad för inte särskilt länge sedan. I dag har skogen dolt många av människornas spår, men vi behöver inte backa längre än till 1800-talet för att hitta ett kalt hedlandskap. Och på några platser kan vi fortfarande uppleva ett öppet kulturlandskap med spår av slåtter och betande djur. På Vargfjället till exempel, där vi möter de senaste nybyggarna. Från fjäll till storstad - vi tar klivet över Atlanten till Austin i Texas, USA. En musikens huvudstad, men också Nordamerikas främsta fladdermusstad. Här finns nämligen en stor koloni av mexikansk veckläppsfladdermus under en bro mitt i stan. Under de varma sommarkvällarna samlas hundratals människor för att se när fladdermössen lämnar bron och flyger ut för att hitta mat. Vår reporter Maria Viklands hade turen att se dem flyga redan i februari. Hon träffar också Dianne Odegard och Lee Mackenzie som tar hand om och rehabiliterar skadade fladdermöss. Syn och hörsel blir både sämre och bättre med åren. Helena Söderlundh reder ut det där i veckans kråkvinkel. Och så hakar vi på diskussionen i programmet Ring P1 i förra veckan om varför bananerna i affären inte har några frön. Botanisterna Marie Widén och Lennart Engstrand reder ut hur det ligger till. Vi uppmärksammar också Biologiska mångfaldens dag som vuxit rejält sedan förra årets premiär. Datumet är 22 maj men det tjuvstartar redan på lördag. Och så ringer vi upp Camilla Carming på Lidingö som går och väntar på att den uppmärkta vinbergssnäckan Bob ska komma tillbaka det har hen gjort varje vår sedan 2012 nämligen. Programledare är Mats Ottosson.

Tjejerna på höjden snackar singelliv efter trettio, barnhets och lite öl. Podcast med Malvina Britts och Frida Malmgren.  

Clara och Jacob ångrar inte att de sökte upp sina biologiska föräldrar, även om det inte gick som de hade tänkt sig.  Det här avsnittet av UMO-podden besvarar en fråga från en kille som funderar på om han är redo att leta efter sina biologiska föräldrar. Både Jacob 19 år och Clara 21 år är adopterade från Sydkorea. När de var yngre tänkte de inte så mycket på att de var adopterade men när de blev äldre blev de mer och mer nyfikna på sitt ursprung. – Jag undrade om jag var lik mina biologiska föräldrar och om jag hade syskon, säger Jacob. När Clara blev äldre började hon att lyssna på musik från Sydkorea och valde att plugga koreanska på universitetet. När hon började söka efter sin biologiska mamma hoppades hon att de skulle kunna återförenas. – Vi träffades inte men jag vet mer om henne nu än jag gjorde innan, säger Clara. Jag har fått se massor av foton på henne och det var en obeskrivlig känsla. Jacob är glad att han sökte efter sina biologiska föräldrar. –  Jag visste inte ens om de levde, men nu vet jag att de lever och mår bra och att jag har biologiska halvsyskon, säger Jacob. Marit är terapeut och jobbar för AFO - Organisationen för vuxna adopterade och fosterbarn. Hon tror att det är viktigt att ta reda på så mycket man kan om man är nyfiken. – Även om de biologiska föräldrarna inte vill eller kan träffas ska man inte ge upp, säger hon.

Peter är 39 år och har längtat efter barn i flera år. Han har svårt att föreställa sig livet utan att någonsin få bli förälder. Barnlängtan och fertilitetsproblem förknippas ofta med kvinnlighet. Kvinnor gör karriär och väntar allt längre med att få sitt första barn, vilket leder till problem när man väl bestämmer sig, är budskapet. Men hur är det med männen? Flera studier har visat att det finns en liten, men förhöjd risk, för vissa psykiska tillstånd som autism och schizofreni om pappan är äldre. Andra studier visar att pappans ålder spelar in vid IVF-behandling och att mäns spermakvalitét har blivit sämre 50 åren. I studion: Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi, Lucas Gottzen, genusvetare och andrologen Stefan Arver.

Denna pod spelades in live på plats under Way Out West 2017. Vi gästas av Cassandra och snackar festivalminnen som nakna män och svettiga tält. Och om Cassandras och Brad Pitts sätt imitera deras partners. Sen snackar vi om den beryktade Biologiska Klockan. Cassandra säger att hon fysiskt känner viljan att skaffa barn. Men kan biologi även spela in i the dating game? Vi pratar särartsfeminism, Tom Cruise i "Vanilla Sky" och att ligga utan känslor. Sen tar vi upp en lyssnarfråga gällande att lägga upp "nått kul" på insta som råkar hänga ut en person. Vad bör man censurera? Hur känns det när ens selfie blir en meme? Och är Cassandra en "professionell offerkofta"? Det här plus Peters story om en spindel i hans chinos! Tack till alla som kom och kollade på oss!!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stötta kampen med att rädda Biologiska muséet genom att köpa en tröja på shirtpod.se! I kulturen idag handlar det om uppföljaren av Bitterfittan och åldersgräns på mobil! Även om fenomenet nättroll och näthatets retorik! Avslutningsvis om dåligt klädda nazister! Della Arte sponsras av underbara Resursbank! Podcasten klipps av Niklas Runsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Nordens djurvärld sedd i naturen" står det över entrén till Biologiska museet i Stockholm. I augusti slår man igen portarna efter 124 år. Vi minns museet i samtal och reportage om nytt filmverk. När Biologiska museet invigdes på Djurgården i Stockholm 1893 var det banbrytande som världens första naturhistoriska museum som använde sig av ett storskaligt diorama. Men idag anses det ha spelat ut sin roll. I augusti i år ska det stängas. Nu är museireliken aktuell på Moderna museet i samma stad. Där visas nämligen den irländske konstnären Gerard Byrnes filmverk "Jielemeguvvie guvvie sjisjnjeli" som är inspelat på Biologiska museet. Reportage av Mårten Arndtzén som har träffat Gerard Byrne och studiosamtal om Biologiska museet med arkitekturhistorikern Christina Pech. Kulturredaktionen

Det är ingen självklarhet att söka. Först som 45-åring inser Sofia French att hon är beredd att göra allt för att hitta sin biologiska familj. Men hur? Det finns ju inga spår. Sofia hittades på gatan i Seoul hösten 1971. Tre månader senare flög hon med eskort till Arlanda där hon mötte sina föräldrar, Britt och Bernt Lindström för första gången. Under uppväxten i Ludgo utanför Nyköping fanns inga tankar på att söka den biologiska familjen eller resa till Sydkorea. Inte förrän Sofia själv blev mamma väcktes behovet av att veta mer. Detta ledde till att hon gjorde tre resor till Seoul inom loppet av ett år, samt initierade och ledde ett flerårigt projekt kring adoption och adopterades egna berättelser. Flera år senare är Sofias pappa döende i skelettcancer. Behovet att söka efter de biologiska föräldrarna väcks till liv, starkare än någonsin. Hon åker till sitt födelseland igen. Den här gången för att söka via DNA. Sofia är inte ensam om att söka. Under två veckor i Seoul möter hon flera adopterade som är där i samma syfte. En dokumentär av Sofia French

Elinor berättar mycket om sin ex-tand och Felicia berättar om när hon blev lämnad. Sedan diskuterar vi vad celibat egentligen är Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/jajaja facebook.com/jajajapodcast jajajapodcast@gmail.com twitter: @jajajapodcast – @feliciaJxn – @jas39kuken instagram: #jajajapodcast – @feliciaJxn1 – @jas39kuken snapchat: @feliciaJxn1 – @jas39kuken

Detta avsnitt handlar om hur drastiskt eurasiska djur, växter & sjukdomar formade de amerikanska kontinenterna efter 1492. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Show notes: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1BITQ1ewUv6Dg_V4Sx5hZoWQT9ttsxAPB_1b2SE4UvhA/edit?usp=sharing Det andra avsnittet av techpodden! Min vän Patrik är med mig och vi diskuterar Alexander Bard, Apples bilar, Google och riktad reklam, DeWalts nya mobil och mycket annat! Glöm inte att kolla in på vår subreddit www.reddit.com/r/techpodden får att komma åt alla artiklar, föreslå egna vi borde läsa och delta i diskussioner. Techpodden finns på iTunes, TuneIn, Sticher, Soundcloud och i din lokala podcast-app! Du kan nå mig på @arescout på twitter eller via mail, oskarscout@gmail.com

  Erik Westberg och Isabell Lindell gästar podden. Erik född i Korea och Isabell i Colombia. Vi tar upp tre ämnen denna vecka. -Hur adopterade bemöts i samhället. -Relationen med den biologiska familjen. -Och hur det är att komma ut som adopterad. En diskussionspodd om adoption Med Pablo Paez

Patrik Lundberg är jounralist, författare och skribent. Vi pratar om ifall vi själva skulle adoptera, om fördomar i samhället och om hans bok Gul utanpå.  Med Pablo Paez

I det här avsnittet vrider och vänder vi på idén och konceptet "rundan" och vi springer vår runda på Djurgården. Här intervjuar vi löpare i spåret och besöker också Biologiska museet där vi träffar Oscar Larsson som är museets guide. Dessutom: Lopprapport från Göteborgsvarvet. Hur gick det för Lars egentligen? 

Där borta vid bilen har jag lagt min poddcast. Dagens program innehåller bland mycket annat ett oändligt tjat om att du lyssnar på en podd. Men du får också veta vad en gurka är, att könssjukdomar ökar bland pensionärer, att Biologiska museet är ett riktigt konstigt ställe, att folk tror att Ugglas låt "IQ" gick "Din kuk kan räkna till hundra". Dessutom får du höra en livs levande fotbollssupporter som vi jämför med Junselevargen "Vargen Rödluvan", krav på att vin på krogen borde ha en exakt måttenhet och "Like a prayer" framförd på dragspel. Sidekick är Anders Backlund.Här hittar du Uggla i P4 på Facebook!uggla@sverigesradio.se