Podcast appearances and mentions of kai latvalehto

Isabelle växer upp med finska rötter men utan det finska språket. Gång på gång får hon höra att hon inte är finsk nog. När hon blir gravid vill hon ta tag i drömmen hon haft sedan barnsben. Men är det för sent? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isabelle är en av över 700 000 människor med finländsk bakgrund i Sverige. Hon och hennes föräldrar är födda i Sverige, men är likväl finnar. Finska är dock inte det språk som Isabelle växer upp med.Efter år av sorg och ilska kopplat till att inte kunna finska vill hon ta tillbaka språket. Hon vill ge sitt blivande barn en annan grund att stå på, än hon själv hade.I programmet får vi följa Isabelles språkliga resa under flera års tid genom intervjuer och ljuddagböcker.Intervjupersoner: Isabelle Kiprianoff, Anneli Ylijärvi / mormor till Isabelle, Kai Latvalehto/författare till forskningsrapport om andra generationens sverigefinnarReporter: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.seProducent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.seSlutmix: Magnus KjellsonBerättarröst: Tiina Laitila KälvemarkArkivklipp: Viasat SportProgrammet gjordes våren 2024Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.Vilka är sverigefinnarna?Termen sverigefinnar avser finsktalande personer i Sverige, samt deras ättlingar. Sverigefinnars språk, finska, är ett av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige, officiellt erkänt i och med minoritetslagstiftningen år 2000.Hur många i Sverige har finländsk bakgrund?Antalet personer med finländsk bakgrund i Sverige var vid den senaste mätningen ca 727 000 (SCB, 2019). Det avser personer i Sverige som är födda i Finland samt personer i Sverige med minst en förälder eller mor- eller farförälder född i Finland.

Med varsin resväska packad med sommarkläder far Popula till 9 gradiga norra Finland, i en säsongsavslutning där det mesta går åt skogen. Kan man fynda under press?Popula försöker wallraffa i Finland, att smälta in bland den övriga befolkningen men hinner bara kliva av Finlandsbåten innan de har redan gjort sin första miss. Sanna sätter morgonkaffet i halsen vid Åbos red light district och försöker loppisfynda varmare kläder under den dryga timmen tågbytet varar i Tammerfors.Resan bär till OuluResan bär till Oulu och Sverigefinska kulturambassaden där Sanna och Kai Latvalehto har planerat en konstutställningen sedan 2020, men allt går inte alls som planerat.Väl där hinner hälsa på Kalles sprudlande och pratglada mummo uppe i Kemi, där vi blir spådda med änglakort som fastställer hur vår kommande vecka ska bli.Tillgång till sina rötter och basic sjukvårdBara några dagar senare skiljs duon åt vid akutmottagningen i Oulu där en räddningsinsats påbörjas för att få hem Sanna till Sverige igen. Kalle åker också "hem", i en slags omvänd "Laulu koti-ikävästä" med Kai för att besöka sin gamla släktstuga. Vad har hunnit hända med ett hus som fått stå tomt i över 6 år, i Europas bortglömda hörn? Häng med på vår stora sommarresa!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

För många är det inte alls självklart att identifiera eller kalla sig för finne/sverigefinne, Anni Iso-Aho är en av dem som tvekar - vaikka hän itse olisi halunnut olla ruotsinsuomalainen. Många blir ifrågasatta

I sista Finnjävlarpodden för säsongen gästas Kristian Borg och Victoria Rixer av inte riktiga finnen Kai Latvalehto. Kai Latvalehto blev känd för en större publik genom dokumentärfilmen Ingen riktig finne (2013) som regisserades av Mika Ronkainen. Filmen följer Kais och hans fars bilresa tillbaka till Göteborg där Kai växte upp, innan familjen åter flyttade till Finland när han var i tidiga tonåren. Filmen i sig var ett led i en process som hade startat några år tidigare när Kai insåg att han förträngt sin sverigefinskhet i över tjugo år. Jag går där fyrtio år gammal och känner fortfarande att någonting inte är helt rätt. Det här går ju inte över. Jag är tvungen att göra något åt detta. Om filmen var första delen i Kais identitetsprocess, så är nummer två den omfattande avhandling om sverigefinskhet som han arbetat med under många år och som publiceras senare i år. Idag kallar han sig för finsk sverigefinne ett begrepp som ibland vållar lite huvudbry, både i Sverige och Finland. Jag är lika mycket göteborgsk som jag är uleåborgare. I vissa avseenden känner jag mig till och med mer hemma i Göteborg. Jag har dubbla rötter. Arbetet med avhandlingen har inte bara inneburit en större förståelse för den egna identiteten. Genom intervjuer med personer i Sverige med finskt ursprung och all forskning han gjort har hans insikt och intresse för andragenerations- och minoritetsfrågor fördjupats ytterligare. Han är kritisk till hur Sverige hanterar sverigefinskhet och det finska språkets ställning, något han menar bottnar i ointresse: Man säger det inte rakt ut, men egentligen menar man: Varför ska vi ha finska i Sverige? Kai Latvalehto är inte färdig med frågan i och med avhandlingen. Han har kommit att betrakta det hela som sin livsuppgift. Att känna sitt ursprung och ha en känsla av sammanhang är helt avgörande för varje människa. Det som Sverige inte fattar är att sverigefinnar och deras språk är en väsentlig del av Sverige. De tillhör det svenska trädet. Kai Latvalehto Programledare Kristian Borg & Victoria Rixer Producent Erkki Kuronen erkki.kuronen@sverigesradio.se

Kampaus ja hiukset ovat tärkeitä viestittäjiä. Muusikolle ne ovat osa julkista imagoa. Sanna Ruohoniemi, Armaan Madar ja koukuttaja Silja Turunen keskustelevat. Kampaus musiikkityylin mukaan?Koukussa tällä kertaa iloinen keskustelu pääkarvoituksen ympärillä. Pianistin tarvitsee periaatteessa kammata vain toinen puoli tukastaan ja irokeesilla on oma aikansa muusikon elämässä. Ja kauniin kiharapään takana on usein suoristusrauta.Ohjelma on äänitetty Tukholman Suomen Instituutissa.Koukussa myösHelsingin kirjamessutTeemana oli tänä vuonna Pohjoismainen kirjallisuus ja paikalla oli kymmeniä kirjailijoita Suomen naapurimaista. Viidenkymmenen pohjoismaisen vieraan joukkoon ei kuitenkaan mahtunut kuin yksi ruotsinsuomalainen, Mark Levengood. Eikö ruotsinsuomalainen kirjallisuus kiinnosta Suomessa, vai eikö sitä tunneta? Tätä asiaa kävi messuilla ihmettelemässä kirjeenvaihtajamme Katri Nisula.Ruotsin kirkon nuorisokulttuuriprojektiUsko, toivo ja unelmat on parhaillaan käynnissä. Tukholmassa tapaa tänä viikonloppuna parisenkymmentä henkeä joista noin puolet Ruotsin kirkosta ja puolet nuoria ruotsinsuomalaisia. Mukana tässä projektissa on myös tunnettuja henkilöitä. Tällä kertaa Tanja Lorentzon. Kai Latvalehto vetää projetkia, hänet on tavannut Lotta Hoppu.Studiossa ohjelman tuottaja ja miksaaja Kirsi Blomberg.kulttuuri@sverigesradio.se

Tiistain aiheita: - Ruotsin kuninkaallinen metsä- ja maatalousakatemia sai äskettäin uusia jäseniä. Joukossa on myös kaksi suomalaista, jotka ovat ovat Aamun vieraita. Metsäkamarin edustustoon valittiin metsä-alan konsultti Anders Portin ja Suomen Metsäntutkimuslaitoksen professori Antti Asikainen - Finspångin suomenkielinen hallintoalue ei kauaa peukaloitaan pyöritellyt, vaan laittoi pystyyn ikäihmisten tapaamispisteen muutamassa kuukaudessa - Kulttuurihistorioitsija Kirsi Kanerva tutkii saagoja ja hän on ollut mukana toimittamassa Suomessa tänä keväänä ilmestynyttä saagakirjaa Egil yksikätinen - Syksyllä päästään moottoritien hurinasta eroon, kun Huskvarnassa entisen Ramada hotellin paikalle rakennettu asuntoalue Hagstensgärdet suojataan melulta - Oulun ruotsinsuomalaiset Nina Laukkanen ja Ida Valtonen kertovat omasta identiteetistään ja taustastaan. Kai Latvalehto miettii, mistä alkaa ruotsinsuomalaisuus ja voidaanko sitä mitata - Aamun visa. Tiistaiaamussa Jorma Ikäheimo.

Maanantain aiheita: - Aamun vieras tulee tiedemaailmasta. Hän on kristallografian eli kidetieteen asiantuntija Esko Oksanen. Hän on työssä Lundissa European Spallation Source - ESS -laitoksessa. ESS on Lundiin rakennettava maailman suurin neutronikiihdytin ja tutkimuslaitos - Tornionlaaksolaisten kansanliike sosiaalisessa mediassa haluaa tehdä Tornionlaaksosta yhteisen EU-alueen Keski-Europaan malliin - Ruotsinsuomalaisuutta tutkiva, vuoden 2013 ruotsinsuomalainen Kai Latvalehto arvioi, että Suomessa ja Ruotsissa asuu yhteensä miljoona ruotsinsuomalaista. Latvalehto määrittelee, mitä on ruotsinsuomalaisuus. Hän luennoi asiasta Oulussa - Maanantain urheuilupaketti  - Aamun visa. Maanantaiaamussa on Jorma Ikäheimo.

Finska Pinnar-vieraina suomalainen ohjaaja Mika Ronkainen ja Aknestik-bändistä tuttu muusikko Kai Latvalehto. Ronkaisen dokumenttielokuvassa Laulu koti-ikävästä katsoja saa seurata Latvalehdon matkaa lapsuuskaupunkiin Göteborgiin isänsä Taunon kanssa. Matkasta tuli tärkeämpi kuin Kai osasi kuvitellakkaan. Miten lapsuus Ruotsissa on vaikuttanut nykyään Oulussa asuvaan Latvalehdon itsetuntoon ja miksi suomalaiset dokkarit käsittelevät nykyään aina miesten tunteita? PÅ SVENSKA: Regissören Mika Ronkainen och huvudpersonen Kai Latvalehto från dokumentären Ingen riktig finne gästar Finska pinnar.  Perjantaipaneeli Perjantaipaneelissa mietitään Timi Lexikonin uutta kappaletta, Tahdon 2013-kansalaisaloitetta, Tommy Nilssonin mainostemppua, uutta Free Angela & Other Political Prisoners-dokkarin traileria, ruotsalaisuuden määritelmää ja Hultsfredsfestivalenin muuttoa. Paneelissa mukana Jarno Ampuja, Päivi Korhonen ja Denise Görgü. Juontajina Andrea Reuter ja Kike Bertell.

Dokumenttielokuva Ingen riktig finne saa tällä viikolla virallisen ensi-iltansa Ruotsissa. Elokuvassa, lapsuutensa Ruotsissa viettänyt suomalaismies hakee juuriaan, ja tekee isänsä kanssa automatkan takaisin lapsuuden Ruotsiin. Dokumentin päähenkilö Kai Latvalehto sai reissusta niin suuret vaikutukset, että hän halusi alkaa tutkimaan ruotsinsuomalaisten identiteettiä tarkemmin. Oulun yliopiston kautta hän sai mahdollisuuden alkaa tekemään aiheesta väitöskirjaa, jossa hän haastattelee toisen polven ruotsinsuomalaisia heidän elämistään. Toimittaja Ramin Farzin.