Podcasts about Arbetet

Johannes Klenell är krönikör i DN, kulturredaktör på tidningen Arbetet och författare till boken Bananrepubliken Sverige. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 34 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johannes Klenell är krönikör i DN, kulturredaktör på tidningen Arbetet och författare till boken Bananrepubliken Sverige. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 34 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Robert berättar om vad som är på gång för Historier från Hälsingland samt tipsar om en kommande unik berättarkväll som går av stapeln redan nu på onsdag.    Kommande berättarkvällar Skogens väsen - rysliga berättelser vid lägerelden i kojbyn, Lassekrog* Onsdagen den 17 juni kl. 18 gör Robert och Fredrik från succépodden Historier från Hälsingland en unik kväll framför brasan i Kojbyn, Lassekrog. Temat är "Skogens väsen". Under aftonen bjuds åhörarna på historier hämtade från de djupa skogarna i Hälsingland och Härjedalen med omnejd, varav flertalet aldrig berättats av någon inför en större publik.Arbetet i skogen var under 1800-talet både slitsamt och bitvis farligt, det gällde att hålla sig väl med skogens makter. För många skogsarbetare, kolare och flottare var skrock och vidskepelse en del av vardagen.Under berättarkvällen får du höra om möten med väsen både i dåtid och nutid samt ta del av äldre tider sägner. Vi besöker också några hemsökta platser samt får möta några av de mindre kända brottslingarna som en gång i tiden härjade i gränstrakterna mellan Hälsingland och Härjedalen. Innan berättarkvällen startar bjuds besökaren på en kopp rykande färskt kaffe kokt över öppen eld samt kaka till (festis för de som inte dricker kaffe finns). Naturligtvis får ni gärna ta med en fikakorg! OBS! Då vi kommer att hålla till i en av kojorna är antalet platser ytterst begränsade.Bokas via SWISH 1235672431 Skriv förnamn på den/de som kommer + datum exempel ”Bertil Sara 17 juni”.Pris: 150 kr per person (barn upp till 10 år går gratis i målsmans sällskap). Har du inte SWISH funkar också Bankgiro 5111-9261. Köpt biljett återköpes ej men givetvis kan du ge bort/sälja den vidare till någon.För frågor ring 073-993 74 51 eller mejla på historierfranhalsingland@gmail.com Varmt välkomna till en unik afton i Albert Vikstens kojby, Lassekrog!   Fler berättarkvällar hittar ni på vår hemsida www.historierfranhalsingland.se samt sociala medier Facebook och Instagram. 

Alkohol är en drog som har varit en del av vårt samhälle under lång tid och som påverkar både individer och folkhälsan. Men hur ser ungas alkoholkonsumtion och berusningsdrickande ut idag? Har utvecklingen förändrats över tid, och vilka trender kan vi se bland dagens ungdomar?I det här avsnittet pratar vi om vikten av alkoholförebyggande arbete – både i skolan och i hemmet. Hur prioriteras dessa frågor idag, och vilken betydelse har vuxenvärldens engagemang?Vi diskuterar också vilka metoder och undervisningsmaterial som har visat sig fungera bäst för att förebygga riskfylld alkoholkonsumtion, samt vilka arbetssätt som forskning och erfarenhet visar bör undvikas. Min gäst är sakkunnige Anna Nygren från Prata om alkohol. Tillsammans delar vi kunskap, erfarenheter och konkreta insikter som kan bidra till ett mer effektivt förebyggande arbete.

Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.Medverkande:Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Elisabeth Ellidotter är högt uppsatt S-tjänsteman. Samtidigt håller hon i seanser. Snart uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken. Elisabeth är beredd att satsa allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Jonatan Loxdal.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Jag såg liksom döda människor. Andar som stod bredvid. Tänk att man kan vara så, jag säger ond. Elisabeth är tjänsteman hos Socialdemokraterna. Men vid sidan av det håller hon i seanser – där hon säger sig få kontakt med de döda. Nu uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken, där Elisabeth är beredd att satsa allt. – Jag skulle aldrig utge mig för att vara någonting som jag inte är. De vill ju att du ska göra något. Och det var då jag bestämde mig. Du lyssnar på Verkligheten med mig Jonatan Loxdal och det här är Elisabeths berättelse. –––Jag minns när nyheten först kom om Elisabeth Ellidotter. Den som slog ned som en bomb i det andliga Sverige. Det handlade om en politisk tjänsteman som pratar med andar. Nyhetsrubrikerna talade om en sällan skådad rättsprocess. ”S-tjänsteman fick inte vara spiritualist – stämde partiet” (Aftonbladet)”Elisabeth stämmer S – pekades ut som 'medial risk''' (Expressen)“Får man vara precis vad som helst utom andlig? Det vi ser är en modern häxprocess” (Aftonbladet Debatt)Bakom de där orden anade jag en större berättelse. en arbetsplatsthriller, en konflikt mellan byråkratin och hjärtan som är hungriga på något större. Vad händer när gråsossesverige krockar med spiritualism? Och varför är en andetalare beredd att stämma sin arbetsgivare? Är hon en bluff – eller en kämpe för religionsfriheten? För att få svar på mina frågor har jag tagit mig till stormens öga – Elisabeth Ellidotters kontor där hon jobbar som medium, i hälsans hus på Södermalm i Stockolm. Först hittar jag inte Elisabeth. En kvinna jag möter i korridoren försöker hjälpa mig rätt. Och till slut ser vi varandra i ögonen, jag och Elisabeth. Elisabeth visar sitt kontor, där högar av böcker om tarotkort tronar intill religiösa motiv. Jag vill att Elisabeth ska läsa av mig. Hon blundar en stund och tittar mig sen i ögonen. Det hon säger stämmer, men skulle nog lika gärna kunna handla om henne. – Jag känner att du har stort behov av Att få vara i lugn och ro. Du tycker inte om att folk ska tala om för dig hur du ska göra. Det är viktigt för dig att du får säga din mening. Att du inte blir avbruten. Det är viktigt för dig att. Göra det som känns värdefullt. För när det inte finns, när det inte är värdefullt så känns det som att. Då känns det som en tomhet. Du vill göra saker som är på riktigt.Elisabeth ser ut som vilken medelålders kvinna som helst. Men hon bär på ett mysterium. Hon påstår att hon varit medial så länge hon kan minnas. Hon säger sig få kontakt med andar – och kan se de döda. Något som senare totalt kommer att krocka med hennes andra kall. – Jag upptäckte att jag kan se döda människor. Några exempel från Elisabeths liv. När Elisabeth är liten, ska familjen hyra ett hus i finska Vasa på semestern. Inför resan får Elisabeth en vision av en död kvinna i huset, säger hon.– Jag såg henne ligga i en säng och jag såg hennes ansikte och vad hon hade på sig. Och så väldigt detaljerat.När familjen kommer fram får hon veta att husets ägare mycket riktigt har dött – i huset. – Så mycket sådana där varsel fick jag som liten. Och det var ju kanske inte alla gånger så roligt och inte någonting som jag kunde direkt prata med någon om. Så det var. Både fascinerande och obehagligt. För jag var ju ett barn. Elisabeth har fler berättelser. Som tonåring får hon på känn att hennes farbror är döende – hon ser begravningen. sen får hon veta att han har cancer. Men hon möter också döda öga mot öga, säger hon. Som i ett semesterhus familjen hyr, där anden från en död man stör Elisabeth och hennes syskon på natten. Han spelar piano och går runt med ett träben på vinden.– Så då gick jag upp och nu räcker det. Vi försöker sova.Såg du honom gå runt där med sitt träben? – Ja, jag ser så att jag såg honom. Ja, jag skulle bli jätterädd om jag såg döda personer gå omkring. – Ja, jag hade väl inte förstånd nog att bli det då. Jag var inte så gammal.Många som hör det här skulle nog inte tro på det du säger, de tror inte på att man får budskap från andar. Vad säger du till dem? – Jag kan förstå att det kan verka väldigt konstigt, men jag är helt övertygad, jag har haft med mig det hela livet. Det finns fler andligt sökande i Elisabeths släkt. Hon minns att hennes farmor hade en egen kristallkula. Men Elisabeths föräldrar är med i Jehovas Vittnen, en rörelse som inte accepterar andar från något annat håll än Gud. Elisabeth gör bäst i att hålla tyst om vad hon ser när hon befinner sig i kyrkolokalen, Rikets sal. – Då trodde man att den som då gick upp och pratade, den som kallades för äldste, att den gick upp och pratade trodde jag att det var Gud. Och då var det ju så att om man då ägnade sig åt någonting som inte var rumsrent, det sa de ju inte så. Men man förstod att det inte var. Man pratade inte om det, skulle vara tyst.Det är tufft att ha för barn. – Det är tufft att höra för ett barn. Och det får sina konsekvenser att man blir. Att man får bära någonting. En gåva som man har som man inte kunde prata om. Men Elisabeths upplevelse av att tala med andar, kommer inte att försvinna. Tvärtom – den blir starkare. Som vuxen, utbildar sig Elisabeth åt ett helt annat håll. Hon är teoretiskt lagd. Bor i Stockholm, väljer att plugga ekonomi och , och jobbar med personalfrågor. Hon kommer in i den fackliga världen och jobbar på olika förbund: LO, kommunal, IF metall. – Jag jobbade med statistik och gjorde välfärdsrapporter, statistiska beräkningar och så. Jag tyckte det var väldigt intressant och spännande att se de här klyftorna i samhället och hur man kunde beräkna det och få ut information.Och en dag får Elisabeth tips om att söka jobb hos Socialdemokraterna i riksdagen. Elisabeth är tjänsteman, inte politiker. Men hon har inget emot att jobba med partiet – som chefsassistent. Hon får jobbet.– Och då började jag som assistent till gruppledaren för gruppledaren för socialdemokraterna i riksdagen. Och då var det Anders Ygeman som var gruppledare. – Jag har ju jobbat väldigt mycket i alla mina jobb, så det har inte varit någon semester när man har jobbat, utan man har jobbat hårt. Jag är väldigt ambitiös och plikttrogen Det är alltid mycket att göra i Sveriges största parti, på riksdagen på Helgeandsholmen i Stockholm.– Hade hand om nomineringar till utskott. Det var väldigt mycket ansvar. Vi riggade stora konferenser. Det är en tuff miljö att jobba i. med korta deadlines. Och det är ju det. Den ena dagen är inte den andra lik. Så det är ju väldigt mycket som man måste.Vilka politiker Elisabeth jobbar för beror hur det går för Socialdemokraterna i valen. Till slut blir Elisabeth chefsassistent under toppolitikern Mikael Damberg. Hon skulle kunna låta det här viktiga jobbet i partiet, och sin andliga sida vara helt separerade.– När jag har varit på mitt arbete så har man varit full kontroll på det som är i huvudet då. Sen har jag haft haft andligheten vid sidan av. Men då händer något som kommer göra Elisabeths mediala sida mer offentlig. Elisabeth är med om en fruktansvärd händelse. Hon befinner sig med sin make i ett hus ute i skärgården när hon får en obehaglig känsla. Hon säger att det knakar och rör på sig i huset. Och hon får en omedelbar aning av att något har hänt en ung släkting till henne. – Och då började det. Dörrar öppnades och det gick i trappen och det var. Täcket rycktes bort. Då sa min man att det måste ju vara någonting som har hänt. Och då så sa jag namnet på den här anhöriga. Så sa jag. Men det är det. Du har hänt någonting, sa jag. Elisabeth kontaktar mamman till släktingen.– Och så försökte jag ringa då till den som är mamma till honom. Jag försökte ringa henne och hon svarade inte, men sen ringde hon upp mig och när hon ringde så förstod jag. Släktingen har dött , alldeles för ung. Det är en stor sorg förstås. Men inte bara det. Efter dödsfallet upplever Elisabeth att hon inte blir lämnad ifred av andevärldens oväsen. Hennes liv präglas av andarnas närvaro.– Det var ju allt som händer runt omkring hemmavid. Så var det att det knackade stod. Jag såg andar som stod bredvid. Min morgonrock flög i luften som min man sa. Men hallå Elisabeth, nu får du göra något åt det här. Det är ju de vill ju att du ska göra någonting. [00:34:42][17.8]Nu känner Elisabeth ett kall. Hon vill förstå det hon upplever som sin spirituella förmåga. Hon ska utbilda sig. Hon får kontakt med en kvinna som utbildar medier. Enligt Elisabeth är det ingen enkel utbildning. – Så det var ju höga krav så man kan ju inte bara. Det var ju inte som att du går en helgkurs och sen är du klar utan hennes utbildning var i tre år. Men eftersom hon tyckte att jag kunde så mycket så gick jag två år med så mycket hemarbete och också mycket övningsklienter för att kunna bli certifierad. När Elisabeth är färdig börjar hon själv ta emot klienter. Klienter som exempelvis vill ha kontakt med döda anhöriga. För den tjänsten tar hon 1000 kronor, för en sittning på 45 minuter,ett pris ungefär som för ett psykologbesök. Hon skaffar en hemsida, där skriver hon “Det är en stund för återförening, vägledning och förmedling av budskap i ljus och kärlek”.– Som ett klart vetande.Historien är full av bluffmakare som har tagit betalt för att tala med döda, men de har bara bluffat. Hur vet man att du inte är en sån? – Jag skulle aldrig utge sig för att vara någonting som jag inte är. Som i alla branscher, det finns charlataner och de som verkligen brinner för det här.Samtidigt sliter Elisabeth i maktens korridorer i Sveriges riksdag. Elisabeth säger att hon inte pratar öppet på arbetstid om sin sidoverksamhet, men att hon är ärlig om någon frågar. En dag frågar hennes chef.– Ja, vad ska folk tro? Så försökte jag förklara vad jag gör och vad det innebär. Att det inte inkräktar alls på mitt arbete som chefsassistent till Mikael Damberg.Arbetet som medium är blygsamt när det kommer till inkomster, men eftersom det räknas som en bisyssla måste Elisabeth ansöka om det. Det gör hon, och sen följer en lång tids väntan. Till slut har dagen kommit. Elisabeth blir inkallad till chefens kontor. Hon ska få veta om hennes bisyssla som medium är godkänd. – Det är ett vanligt riksdagsledamots rum, så det är då, när man är chef som riksdagsledamöterna har en soffa, ett skrivbord, en bokhylla.Och hon har har vissa förväntningar. Hon som gör ett så bra jobb, tänker hon, borde inte få problem.– Jag tänkte nog faktiskt att det här går nog bra, för de vet ju att jag verkligen gör precis allt. Jag ger allt för mitt jobb, att jag är lojal. Och så sa hon. Men det blir inte godkänt. Då får jag fråga Varför sa jag nej? Det anses som en medial risk det du gör.Det blir ett nej. Elisabeth får inte fortsätta med sin verksamhet. Hon anses vara en medial risk – kanske i dubbel bemärkelse. Beskedet kommer som en chock. Elisabeth säger att hon försöker lirka fram kompromisser, att exempelvis plocka ned sin hemsida. – Och då försökte jag. Men om jag skulle tänka att jag gör så här, att jag kan göra si eller så. Jag försökte förklara mig. Om jag kan. Nej, men det är bara att gilla läget. Och då sa jag att jag är medium. Att jag har en andlighet. Jag tror på en Gud. Jag är en spiritualistiskt medium. Det är en religion. Men din uppgift är att se till att Socialdemokraterna vinner nästa val. Då sa jag, jag är ju inte livegen. Jag har ju rätt till min fritid. Elisabeth lämnar mötet med en mycket dålig känsla. Det var inte så här det skulle bli.– Jag var så sårad och så kränkt så det var i flera samtal så att när jag gick därifrån skakade jag för att man var i hela kroppen, för att man var så ledsen. Men blev du verkligen förvånad? – Jag blev förvånad av att jag blev så hånad. Men kan du förstå att de känner att det är olämpligt att någon som har som bisyssla att tala med döda, jobbar åt Socialdemokraterna på hög nivå?– Jag kan förstå att de kan tycka att bisysslan var olämplig. Men det var ju inte bara det det handlade om. Det handlade ju om min tro. För Elisabeth handlar det nu om religionsfrihet. Hon kan acceptera att bisysslan avslås, men vill kunna vara offentlig med att hon är ett medium, exempelvis på olika mässor. För henne är det inte konstigare än att vara aktiv i en kyrka. Och själv har hon börjat tycka att partiet, där hon jobbat i åratal, är något av en sekt. – Jag vet när jag var med på någon konferens första gången att vi skulle sjunga Internationalen och ta armkrok. Oj, det här är creepy, tänkte jag. Men det du säger om att hålla armkrok och sjunga Internationalen. Det är också en slags andlighet. – Ja, så här i efterhand så kan man väl säga att det är väl en sekt. Är det så? Det är grovt. – Det är grovt, men det är en sanning. Hurdå?– För om man inte passar in i normen, om man går emot då blir man ju bestraffad. Ja, det var väl då som jag tänkte att det här är att jämföra med en sekt, eftersom jag har erfarenhet av en sekt. Elisabeth upplever att stämningen på jobbet är svår när konflikten pågår. Hon känner sig utfryst, säger att cheferna undviker att över huvud taget prata med henne. Efter varje arbetsdag känner hon sig dränerad på energi. – Jag satt på mitt rum för jag satt jag avskilt bakom en glasdörr, så det var inte någon som gick där. Så det var väldigt ensamt. Men jag gjorde ju mitt jobb. Det var ingen som kom till mig till sist, utan jag fick vara helt isolerad. Totalt utmattad. Är helt slut. Så ibland så var man ju så trött att det var. Man orkar knappt gå till tunnelbanan eller till bussen för att kroppen var så trött av anspänning.Elisabeth blir sjukskriven och känner sig till sist tvungen att själv säga upp sig. Elisabeth går nu till en advokat. De kommer överens om att hon ska stämma sin forna arbetsgivare Socialdemokraterna – i Arbetsdomstolen. – Ja, det blev en stämningsansökan. Vi försökte lösa det på annat sätt. Att få till ett samtal och så, men det gick inte utan det var verkligen tvärhanden. I stämningsansökan skriver de att Socialdemokraterna har diskriminerat Elisabeth genom att missgynna henne på grund av hennes religiösa övertygelse. Diskrimineringen har bland annat bestått i vägran att godkänna bisyssla, kränkande uttalanden samt andra ageranden. Samtidigt har storyn börjat synas i tidningar. Man kan läsa om hur Elisabeth föklarat krig mot sin arbetsgivare Socialdemokraterna, som hon jobbat hos i nio år. – Det är inte roligt. Men jag gör ju det här för min rätt. För jag vet ju att jag har rätt. Jag vet ju min sanning och de vet vad de har gjort. Men kände du någonsin att det kanske är bäst att bara inse att vi funkar inte ihop? Nu går jag vidare utan att göra någon sak av det här. – Ja, visst har den tanken kommit upp, men då hade du ju redan gått till domstol. Så tänker jag att vi fortsätter väl ett tag och så. Advokaten sa också att det är ett starkt case. Det är ett politiskt case. Om man ska vara lite kategorisk. Socialdemokraterna, et är liksom ett betongparti. Jättestort. Raka rör, inte så andligt. Kan du fatta att det inte funkar att jobba åt dem som är liksom betongsossar och att tala med andar? – Nej, jag kan faktiskt inte det. Alla ska med, alla lika värde. Det är ju då inte allas lika värde. Om jag då som spiritualist inte anses det anses inte att jag passar in i normerna.Elisabeth har gott hopp om att vinna den rättsliga striden. Och hon känner hela tiden att hon har andevärlden bakom sig. Även om hon står ensam mot en stor organisation.– Så jag har litat på processen att det som sker av en anledning. Det som har varit så. Så andarna står inte på socialdemokraternas sida? – Det kan jag väl inte säga att de. Det kan jag inte tänka mig att de gör, i alla fall inte de som är med mig.Men Socialdemokraterna, de köper inte Elisabeths inställning. De vill inte gå med på någon förlikning. De kommenterar inte detaljerna i ärendet, men säger sig vara redo att möta henne i rätten. Elisabeth, som redan känner sig pressad, vill samtidigt inte bli skuldsatt för livet. – Det var som att få en kniv i bröstet, att betyder inte mer. Mina nio år jag har jobbat, slitit, vara anträffbar, semestrar, kvällar och helger. Då tänkte jag att det gjorde faktiskt ont. Och blev jag riktigt ledsen tänker jag. Ja, tänk att man kan vara så jag säger Ond. För jag tycker faktiskt det är. Det handlar inte om någonting annat. Och då kände jag att ska jag riskera att stå där, att få betala rättegångskostnaderna, deras rättegångskostnader, socialdemokraternas. Hur ska jag göra? Men då tänkte jag att nej. Jag blev pressad till att tacka ja till förlikning.Elisabeth drar tillbaka stämningsansökan. Socialdemokraterna skriver i mejl till Verkligheten att man generellt inte kan kan ha bokningsbara tider för en bisyssla under arbetstid som anställd hos Socialdemokraterna. Elisabeth förnekar att det varit så. Frågan om att sluta med bisysslan men “vara öppen i vissa andra sammanhang” har aldrig varit uppe för diskussion, skriver de. Detta säger Elisabeth är ren lögn. Vidare menar Socialdemokraterna att de inte gör någon skillnad på någon som har en andetro och någon som går i en kyrka. De betraktar frågan som ett avslutat kapitel. På ett sätt tar historien slut nu. Det blir en dyr historia. Elisabeth uppskattar att hon hunnit lägga ned 250 000 kronor på advokatkostnader. Men på ett sätt har ett nytt kapitel i hennes liv börjat. För nu kan hon göra precis vad hon känner för. – Den utveckling som jag har fått gå igenom under den här tiden. Den har ju verkligen vridit och vänt på. Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt i livet på riktigt? Så att det finns? Det har varit mycket. Var det väldigt mycket frågeställningar så det var bra. – Jag tar emot klienter här. Ja, det stämmer. Är det en ikon där?– Ja, det är energier, så är det i andlighet. Elisabeth Ellidotter visar runt på sitt kontor. Där tar hon emot för andlig och medial vägledning. Hon håller bland annat i seanser där hon söker kontakt med döda anhöriga. Hon, utbildad ekonom, som jobbat med HR och som tjänsteman i Socialdemokraterna, har släppt alla sarger – hon ska vara medium på heltid. – Ja, jag har ju inget annat jobb nu så jag har satsat på det på heltid. Jag har sökt andra jobb också, men det är lite svårt när man ser i media vem jag är.Vi går genom Hälsans hus och de olika verksamheterna som finns där. – Helande händer. Ja precis. Det är klangmassage. Så här är det. Biodynamisk kran och kraniosakralterapi vet jag inte riktigt vad det är, men det finns och det är många psykologer och psykoterapeuter.Men då kanske det här passar mycket bättre för dig än att jobba på ett parti? – Ja, det gör det ju. Men jag insåg det kanske väldigt sent i livet. Men nu är jag här. Jag tänker på konflikten mellan den hårda politiken och den fluffiga andligheten, om det verkligen måste vara en så tuff gräns – åt båda hållen. Så jag frågar Elisabeth om hon har något förlåtande att säga om sin gamla arbetsgivare. – Nej, jag har inget förlåtande, men jag har ingen bitterhet. Jag lämnar det bakom mig och de vet vad de har gjort. Det har du ingen bitterhet för. Du låter ändå. Du säger att de är onda och det känns som att det är något som hänger kvar. – Ja, men det är ju det ju. Om jag ska beskriva vad som jag har råkat ut för så är det. jag har ingen bitterhet, för då skulle jag ha en bitterhet. Då skulle jag gå och bära på det här resten av mitt liv. Och det är jag inte intresserad av, utan jag vill vara fri och få vara den jag är. Och en bitterhet är ju en energi som är lågfrekvens, och jag vill vara i höga, rena frekvenser och vara i min sanning.

Avsnitt 321. Claes de Faire är ny vd på Norstedts. Rätt eller fel blir en senare fråga men vi passar på att spekulera en del över vad som väntar Norstedts nya vd. Medlemmar i Författarförbundet uttrycker i växande omfattning missnöje med hur förbundets ledning hanterat frågan om en svensk språkmodell och hur författare ska kunna få ersättning. Inför veckans stämma kan frågan ställas på sin spets vilket skapar oro bland alla som deltar i arbetet med den svenska språkmodellen, inklusive Förläggareföreningen och i enskilda förlag. När vi tittar tillbaka på hur AI har påverkat bokbranschen kommer vi att kunna se tillbaka på utvecklingen och säga att där, där skedde ett skifte. Eller där, där blev det tydligt vad som kommer att hända. Journalisten tror att konflikten i år runt brittiska The Commonwealth Foundations litterära pris för debutanter är ett sådant tillfälle. Här blev det tydligt vilka krafter man hädanefter måste ta hänsyn till när man arbetar med litterära priser. Vi funderar på vilket utrymme Storytel har att utveckla sin kärnaffär när de köper ett nederländskt förlag som är tungt på fackbokssidan och på pappersboksutgivning. Slutligen blåser vi liv igen i vår serie med fenomentitlar där Maria Såthe, förläggare på Wahlström & Widstrand, lyfter en oväntad framgång i form av norska Torborg Nedreaas bok Av månsken växer ingenting,   00 44         Kort intervju med Norstedts nya vd 04 04         Vad väntar en ny vd på Norstedts 07 25         Det blåser upp till storm i Författarförbundet 12 36         Hela världen är full av experter som vill kontrollera författares texter 18 53         Vi tittar på Storytels köps av ett nederländskt förlag 24 43         W&W:s oväntade fenomentitel

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade.– Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina.Ryska vapenDet är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans.– Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin.Det har hänt många gånger förrKrigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning.– Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.Arbetet är redan igångDet pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina.– Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket.Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen.– En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin.Claes Aronssonclaes.aronsson@sverigesradio.seMedverkande:Major Roger Djupsjö, lärare FörsvarshögskolanMagnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke BernadotteakademinJesper Liedholm, analytiker TullverketPieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.Claes Aronsson, programledareSylvia Dahlén, programledareKalle Glas, producentLjudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes

Chelsea har förlorat fem raka matcher - sex om man räknar in kommande söndagsmatchenmot Leeds och vill ha tillbaka Abramovitj.Hur mycket har amerikanerna fördärvat?Amerikansk bolags-filosofi vs vinna här och nu - har de en plan?Kan Abarmovitj komma tillbaka?FÅR han komma tillbaka?OCH! Arbetet med VM-låten fortsätter - nu har vi hittat det svenskarna kommer gnola på i sommar.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmen:Vänsterpartiet håller kongress detta valår. Kan ledaren Nooshi Dadgostar få partiet att växa?Svenska isbrytare kan snart byggas i Sydkorea. Nu varnas det för hur vår försvarsförmåga kan påverkas av det.Hur påverkar ett coolhets-gap våra relationer? Det nya uttrycket Swag Gap får spridning.Möt den belarusiska nobelfredspristagaren Ales Bjaljatski som nyligen släppts fri från fängelse.Krönikan idag av Lotta LundbergPanelen med PM Nilsson, marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Karina Cubilla, LO-ägda Arbetet och Veronica Palm, Norrländska Socialdemokraten.I andra timmen:I Ukraina reser turister runt och besöker bombade platser. Cynisk exploatering eller ett sätt att hjälpa befolkningen?Nära 50 000 ukrainska flyktingar bor nu i Sverige, men ovissheten om framtiden är stor.Ai som hjälpmedel i skolan bli allt vanligare men hur påverkar det elevernas lärande?Satir med Radioskugga.Vi ska till Kuba där musikstilen Reparto blir allt mer populär. Men nu växer kritiken mot vissa av artisternas politiska hållning.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg Hofgren-Kissel Tekniker: Albin Melander

Regeringen och president Stubb har uppdaterat vår utrikespolitiska linje. Arbetet började då USA hotade ta Grönland, och nu betonar redogörelsen att USA blivit oförutsägbart. Vad innebär den förnyade linjen i praktiken? De tidigare utrikesministrarna Erkki Tuomioja (SDP) och Pär Stenbäck (SFP) analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I det här avsnittet berättar jag om min utbildning i Prag som jag just går och mina orgasmiska upplevelser jag hade på flyget hem ;)Tantric Body De-armouring är en kroppslig metod för att släppa spänningar och emotionella blockeringar som lagrats i kroppen. Genom tryck på specifika punkter, närvaro och guidning får kroppen möjlighet att släppa taget om det den håller kvar.Det handlar om att återknyta kontakten med kroppen, öka känsel och energi, och skapa mer utrymme för njutning, känslor och liv. Arbetet sker i din takt och bygger på trygghet, där du själv är med och styr processen.Vill du läs mer om min kurs, Tillbaka till kroppen så gör du det här: https://www.pleasurehabits.se/hem-till-kroppen Vild och Fri retreat: https://www.pleasurehabits.se/retreat Anmäl ditt intresse för body de-armouring sessioner med mig: https://www.pleasurehabits.se/pl/2148763896 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åtta år efter att han senast gästade podden så är Håkan Westerblad tillbaka ännu en gång. Håkan Westerblad är så förknippad med sitt område att han dyker upp som förstahandsval om man söker på "Håkan Muskler". Håkan har studerat muskelceller på mikroskopisk nivå sedan 1984 och delar med sig av sin unika kunskap om allt från hur man med urmakarpincetter och ögonkirurgisaxar dissekerar fram enstaka muskelfibrer, till varför dessa fibrer har en inbyggd "strömbrytare" som räddar oss från cellulär död när energin sinar. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:07:25) Veckans gäst, Håkan Westerblad (00:12:42) De första studierna på grodmuskler (00:17:35) De första muskelfiberna från däggdjur (00:25:45) Vad orsakar trötthet i musklerna (00:30:47) Hur studerade man om mjölksyra orsakade trötthet? (00:33:17) Hur påverkar fritt fosfat musklernas förmåga att arbeta? (00:39:03) Frekvensen på signalen är det som styr muskelkontraktionens kraft (00:44:19) Ökad frisättning av kalcium när kroppen egentligen inte vill är inget bra (00:51:54) När börjar muskelglykogenet påverka prestationen? (00:59:24) Vad sker med laktat efter att det bildas? (01:02:40) Hur kan tillskott som påverkar buffertkapaciteten påverka prestationen? (01:06:48) Hur antioxidanter kan inverka negativt på dina träningssvar (01:16:11) Hur för mycket träning ger överträningssyndrom (01:20:31) Varför är du varm i kroppen timmarna efter träning? (01:23:14) Det positiva med felaktiga eller mer dumma kommentarer i en debatt (01:28:44) Håkans nuvarande arbete när han egentligen har gått i pension (01:31:51) Arbetet med isolerade muskelceller fortsätter via Håkans tidigare adepter

Anna-Maja har besök från Pedersöre i Bryssel. Arbetet för en europeisk samtyckeslag framskrider efter tuffa förhandlingar och Anna-Maja vill förbjuda AI-verktyg som används för att producera nakenbilder. Samtidigt fortsätter världen vara orolig och ordet beredskap är på allas läppar. Därför välkomnar Anna-Maja i slutet av nästa vecka ledningen för mittenliberala gruppen Renew Europe till Finland för att bekanta sig med beredskapskapsfrågor. Anna-Maja ger också sin bedömning om de senaste händelserna i Iran och dess implikationer för Ukraina, samt noterar att Island verkar närma sig EU-medlemskap. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman.

se hela programmet här nedan: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liberalernas svängning om SD i regering: Hör Torbjörn Nilsson SvD och Tommy Möller, statsvetareRektor Alf kritiserar ”tonårsutvisningarna”Debatten väcker många frågor inom skolvärlden.Jätteuttern som föder: Ingela Ihrmans konst om att vara levandeKrönika av Katarina Barrling: Om att lyssna med 14 hjärtanPanelen om Liberalernas vändning, kärnvapen och svensk ekonomi:Veronica Palm, NSD, Karina Cubilla, Arbetet och Mattias Svensson, SvDtimme 2:Libanon drabbas hårt av kriget:Hundratusentals människor är på flykt i Libanon efter att Israel beordrat evakuering.Hormuzsundet är i praktiken stängt efter attacker:Hör Niklas Granholm, forskningsledare på FOI.Pentagon i konflikt med Anthropic om AI inom militären:Hör Sven Carlsson, Ekots tech-reporter.Satir med RadioskuggaBostadskris i Nederländerna:”Det är som att vi saknar en stor stad” EU vill agera mot bostadskrisen:Andreas Liljeheden om EU:s bostadsutskott som egentligen inte har någon maktKåseri av Mark Levengood:Idag är det Julius Caesars ödesdag med 23 dolkar och svekprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Ludvig Matz

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Johannes Klenell , journalist och författare. - Kultur redaktör på Arbetet och krönikör på DN . - Skrivit bland annat boken ”Banan republiken.VS

Nästa år ska den nya samsjuklighetsreformen börja gälla. Men vad betyder det i praktiken – och hur långt har arbetet kommit? Reformen handlar huvudsakligen om att förbättra stödet till personer som har både psykisk ohälsa och beroendeproblematik.I dag är ansvaret ofta delat mellan olika verksamheter. Tanken med reformen är att göra vården och stödet mer samordnat, så att den enskilde får rätt hjälp på rätt plats – utan att hamna mellan olika system.Arbetet pågår för fullt och målet är att skapa en tydligare struktur som gör det enklare för både personal och dem som behöver stöd. Hur kommer personer med samsjuklighet, men även medarbetare inom vård och socialtjänst samt anhöriga påverkas?I poddavsnittet berättar processledarna Pernille Brabrand och Marie Wilhsson, som arbetar med införandet i nordvästra Skåne, om hur arbetet fortskrider och vilka steg som återstår.

Daniel Swedin är politisk redaktör på Arbetet. År 2020 blev han talskrivare för Stefan Löfven efter nio år som ledarskribent på Aftonbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 24 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Swedin är politisk redaktör på Arbetet. År 2020 blev han talskrivare för Stefan Löfven efter nio år som ledarskribent på Aftonbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 24 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt av Röda tråden handlar om upproret i Socialdemokraterna, Vänsterpartiets regeringsduglighet och snygga, ai-skapade nazistbrudar på Tiktok. Panelen består av Susanna Kierkegaard, Anders Lindberg och Daniel Swedin från Arbetet.

Boken heter "Arbetslivet" och gäst är författaren Lisa Björk.De flesta människor ägnar en stor del av sina liv åt sina jobb. Arbetet och arbetsvillkoren påverkar individens fysiska och psykisk hälsa, livskvalitet och arbetsglädje. Hur individen påverkas hänger samman med bland annat klassposition, kön, ålder och härkomst. Ambitionen med denna bok är att belysa och besvara många av de frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Bokens 21 kapitel är skrivna av forskare som är ledande inom sina områden och ger en unik översikt över de förhållanden som råder i det svenska arbetslivet.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Hur högt värderar svenskarna vårt arbetsliv i förhållande till annat? Hur har utvecklingen på arbetsmarknaden sett ut de senaste åren? Vad gör politiken för att påverka arbetsmarknaden? Och vad kännetecknar den svenska arbetsmarknaden? Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Krönika om krigsretorik, panel om åtalade politiker och hårdare straff, debatt om partiledardebatten, Liberalernas kris i satir. Hela innehållet nedan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s president aviserar tullar mot Sverige på grund av GrönlandDonald Trump uppger på Truth Social att Sverige och flera europeiska länder får 10 procent i tull från februari och motiverar beslutet med ländernas agerande i Grönlandsfrågan.Ett innehållsrikt år med Donald TrumpVår USA-korrespondent Ginna Lindberg försöker sammanfatta ett händelserikt första år för USA:s president.USA:s politiska våld – ett modernt inbördeskrig?Författaren Stephen Marche menar att USA befinner sig i ett modernt inbördeskrig präglat av politiskt våld och låg tillit till institutioner. Hans bok "The Next Civil War - Dispatches from the American Future" från 2022 beskriver detta som en ny verklighet för landet.Krönika av Agri Ismaïl: Krigsretorik kan leda till militarisering av samhälletPanelen om åtalade politiker, reklam för återvändare och om hårdare straffHör Erik Helmersson, Dagen , Karina Cubilla, Arbetet och Martin Tunström, Barometern timme 2:Kommuner trycker på för flyttbidrag när det behövs arbetskraft i norrFörut betalade staten för flytt av 100.000-tals människor från Norrland till jobb söderut. Nu är läget omvänt, norra Sverige har landets lägsta arbetslöshet och skriker efter människor som kan fylla alla 1000-tals lediga jobb. Nu höjs röster för att återinföra flyttbidraget.Iran och det nedstängda internetHör It-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder om hur det går till och vilka konsekvenser det får.Paris begränsar korttidsuthyrning av bostäderNya regler i Frankrikes huvudstad sätter en snävare gräns för den här hyresformen till max 90 dagar per år för att minska bostadsbristen.Debatt om partiledardebattenI veckan hölls en partiledardebatt i riksdagen som flyttas till kvällen för att fler skulle kunna följa debatten, i TV och radio. En debatt om debatten har uppstått. Speciellt efter höstens partiledardebatt i SVT som fick kritik för att vara stökig.Satir med Radioskugga: Liberalernas kris, partiledardebatt och GrönlandKåseri av Augustin ErbaVarför jag sparar min låda med gammal elektronikprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Jacob Gustavsson

Förändring – när kunskap inte räcker, men design gör skillnadVi vet idag mer än någonsin om vad som får människor att göra som de gör. Och ändå misslyckas vi ofta – både på jobbet och privat – med förändringar vi säger oss vilja ha. Vi informerar, utbildar och peppar, men beteenden rör sig inte. Enligt psykologen och beteendedesign-experten Niklas Laninge beror det ofta på en enkel mekanism: människor gör sällan det någon säger åt dem – de gör det som är enklast, tydligast och mest triggat i vardagen.Det är där beteendedesign kommer in: att rigga miljö, rutiner och påminnelser så att det önskade beteendet blir lättare att göra.Vad är ett beteende – egentligen?Niklas menar att många arbetsplatser fastnar i mål som är svåra att omsätta i handling: “delaktighet”, “trygghet”, “engagemang” och liknande. Det låter bra, men blir ofta otydligt.Beteenden är verb – saker människor gör – inte känslor, egenskaper eller kunskap.Arbetsplatsexemplet: från värdegrund till konkret rutinNiklas beskriver ett projekt på en stor myndighet där man ville öka “delaktighet” hos en stor grupp medarbetare som jobbade nära invånare i digitala kanaler. Organisationen hade rullat ut nya värdeord och förväntningar men såg ingen tydlig effekt.Arbetet började med att operationalisera: vad betyder delaktighet i just den här rollen? Det landade i att medarbetarnas insikter behövde nå dem som utvecklade och förbättrade de digitala tjänsterna. Beteendet blev därför att dokumentera och dela lärdomar systematiskt.Nästa steg var att identifiera hinder. Ett centralt hinder var att arbetsdagen var extremt schemalagd – det fanns ingen tid där beteendet faktiskt kunde ske. Resultatet blev att frekvensen ökade, och även kvaliteten ökade när förslagen bedömdes av externa granskare.Kan, vill och får man?För att förstå varför ett beteende inte händer lyfter Niklas COM-B-modellen som en användbar struktur. Den hjälper att sortera hinder i tre områden:Kan målgruppen göra beteendet?Vill man göra beteendet?Får man möjlighet att göra beteendet?Triggern: det som gör att det faktiskt händerÄven om förmåga, motivation och möjlighet finns kan ett nytt beteende utebli om det saknas en trigger – en signal som initierar beteendet i rätt ögonblick. Exempel som ofta fungerar i arbetslivet:Fasta möten med fast punkt på agendan (t.ex. att alla kort delar ett sätt de använt ett nytt verktyg)Digitala påminnelser i rätt tidpunktChefer som “köttochblod-triggers”: frågar, följer upp och visar själva hur de görHan är samtidigt försiktig med fasta möten: om de upplevs innehållslösa lär sig människor snabbt att “snooza” dem. Triggern behöver vara relevant.Miljön som designverktygNiklas betonar också miljöns roll. Förändring handlar inte bara om vilja – det handlar om vad som är möjligt och socialt bekvämt i den faktiska arbetsmiljön.Mäta rätt: bort från timmar, mot effektPå frågan hur man kan veta att nya arbetssätt “sitter” tar Niklas upp ett exempel där medarbetare rapporterade in antal timmar de använt AI. Han menar att det är fel angreppssätt, eftersom det riskerar att driva fram “fel användning” som endast ser bra ut i statistiken.Istället bör man som ledare kombinera data med kvalitativa följdfrågor: på vilket sätt hjälper verktyget dig? vad blev bättre? vad har du lärt dig? Det gör både uppföljningen mer meningsfull och kan samtidigt sprida konkreta exempel som underlättar för andra att ta efter.Etik: vilja, nytta och transparensNär det gäller etiken i beteendedesign menar Niklas att man kommer långt med två principer:Är det man försöker öka något människor själva vill göra och som gagnar dem?Är man transparent och använder sitt omdöme?När metoden används fel: gamification-fällanDet tydligaste exemplet Niklas ger på feltillämpning är gamification – att försöka lösa alla beteendeproblem med poäng, topplistor och spelifiering. Det kan förstärka saker som redan är ganska roliga, men fungerar sällan när hindren i grunden handlar om andra saker: tid, tydlighet, normer, trygghet eller rätt förutsättningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Folkets hus i Skelleftehamn och Boliden arbetar de som inget hellre vill än att de gamla husen ska överleva hårt i skuggan av en helt ny syn på kultur som något som produceras och konsumeras i centrum. Folkets hus i Skelleftehamn fyller 90 och festen ska snart börja. På Folkets hus i Boliden står 300 kaffekoppar och väntar på den som vill samlas. Skellefteå kommun är full av dessa hus. Rörelsen lever i Skelleftehamn, i Örviken, i Nyhamn i Lövångers Folkets Hus i Jörn, står och förfaller, i Klemensnäs, i Hjoggböle Folkets Hus, i Kusmark, i Byske, i Drängsmark, i Burträsk Folkets Hus, i Bursiljums och i Boliden. Vad hände med byarna som byggde Skellefteå? Vad hände med husen som byggde byarna? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arbetet för ett tryggare Granängsringen måste intensifieras ytterligare, markanvisning för Apelvägen samt upphandling av lokala aktörer och mycket annat avhandlades på kommunstyrelsens fullspäckade möte den 2 december. Klara Watmani (S) lotsar oss igenom listan tillsammans med Catarina Johansson Nyman.

Arbetet inför 2026 har inletts på allvar.Fredrik Carlsson och Hugo Levinsson går igenom den nuvarande truppen. Den stora fisken Peking har trillat ner i superettan-dammen. Vad kan man lära sig av Örgryte? Dessutom en stor känga till Västerås – och en riktigt BEST i vad hände med honom-elvan.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur återhämtar sig ukrainare efter veckans storskaliga attacker mot landet. Hör samtal och reportage från Kiev med korrespondent Lubna El-Shanti.Är singlarnas tid här? Allt fler väljer att leva själva. Hör sociolog Veronica Flyman som studerar just singelskap.Reportage om skidskytteboomen i Sverige. Vi besöker Borås skidlöparklubb för att ta reda på vad som lockar med sporten och för att gräva i skidskyttets historia.Krönika Katarina BarrlingPanelen: Peter Wennblad, SvD, Karina Cubilla, Arbetet, Veronica Palm, NSD.Hör från Amazonas skogar där bärplockare kämpar hårt för sin överlevnad. Efterfrågan på det populära acaibäret har ökat globalt, men klimatförändringarna försvårar också. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från acaí-palmerna, två timmar bort från FN:s klimattoppmöte.Satir med RadioskuggaVad händer i Gaza nu och vad är planen framåt? Hör korrespondent Cecilia Uddén och Sami Abu Salem från Gaza.Den libanesiska ståuppkomikern Shaden Fakih beskrivs som arabvärldens första öppet queera ståuppkomiker, men förra året flydde hon hemlandet Libanon och sökte asyl i Frankrike efter ett skämt om religion. Shaden Fakih besökte nyligen Sverige för första gången, med föreställningar i Malmö och Stockholm. Reporter Revend Shexo träffade henne i Malmö.Storbråk mellan Donald Trump och en av hans främsta allierade. Korrespondent Simon Isaksson reder ut.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Christian Barter

26 augusti. Riksdagsledamöterna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas lämnade i helgen Vänsterpartiet efter att ha hotats av uteslutning. Vad ligger bakom? Andreas Ericson diskuterar med Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman och Daniel Swedin, politisk redaktör på Arbetet.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetet med att förvandla tråkiga vägkanter och hårdklippta gräsytor i Sverige till blomrika matstationer för pollinatörer, har pågått i flera decennier. Nu börjar ansträngningarna ge resultat. I Linköping ökar både vildbin, humlor och mer sällsynta arter. – Det som är roligt med pollinerare är att bara man förbättrar miljöerna så växer populationerna ganska snabbt, säger kommunekolog Anders JörneskogSnart avgörs kampen om vilken svensk kommun som har lyckats anlägga Sveriges längsta blomsteräng. Ett delmoment i Naturskyddsföreningens kampanj för att skapa minst 1000 kilometer blomrika vägkanter. Medverkar i programmet gör Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen. Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping och vetenskapsradions Sara Sällström.Programledare: Marie-Louise Kristola. Producent: Michael Borgert

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Om de högerextrema aktivklubbarna, som en ung nära anhörig till en svensk minister kopplats till i veckans avslöjande av stiftelsen Expo.Reportage från Mallorca, där husockupanter driver långa juridiska processer för att få bo kvar mot ägarens vilja.Om fotbolls-EM och den hårdnande konkurrensen i internationell damfotboll.Reportage om en uppmärksammad ALS-medicin som trots godkännande på EU-nivå inte godkänts i Sverige.Krönika av Agri Ismaïl.Panelen: Patrik Kronqvist, Expressen, Karina Cubilla, Arbetet, Göran Greider, Dala-Demokraten.Hör Carl Skau är biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram. För några dagar sedan var han i Gaza och fick själv bevittna vad som pågår.Satir – ”Radioskugga”Om EU:s tullförhandlingar med USA, som ska vara klart i veckan om allt går enligt plan.Reportage från Småland, dit många tyskar kommer på sommaren och tar med sig matkulturen som sätter spår i samhällena.Reportage från Indien, där konventionell medicin blandas med mer traditionell indisk lära.Kåseri av Björn Edgren.Programledare: Pia SjögrenProducent: Gustav FranzénTekniker: Mikael Sarabi

27 maj. Socialdemokraterna samlas till partikongress i Göteborg. Vad kommer hända där och vart är partiet på väg? Kommer gräsrötterna köra över partistyrelsen i några viktiga frågor? Andreas Ericson diskuterar med Daniel Swedin från tidningen Arbetet och Widar Andersson, tidigare chefredaktör för Folkbladet och riksdagsledamot för partiet.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Åsiktskorridoren mötte tidningen Arbetets ledarpodd Kommentariatet för en liveinspelning. Medverkande från Aftonbladet var Susanna Kierkegaard som programledde. Representanter från Kommentariatet var Karina Cubilla, ledarskribent i Arbetet och på Skånes folkblad, och Lotta Häyrynen som är frilansande ledar- och kulturskribent. Temat var valet 2026 och en stor del av podden ägnades åt publikfrågor. Trevlig lyssning!

Arbetet som it-specialist fick Linus Nyman att inse hur mycket data vi lämnar ifrån oss – ofta utan att tänka på det. I dag slopar han både betalkort och sociala medier, och varnar för riskerna med svenskarnas digitala liv.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:I veckan presenterade USA:s president Trump sitt stora tullpaket. Hur ska Europa om omvärlden svara? Hör korrespondent Ginna Lindberg från Washington D.C och Cecilia Malmström, tidigare EU-handelskommissionär.Panamakanalen är Panamas stolthet, och Donald Trumps hot att ta över den har enat landet. Men det finns dem som längtar tillbaka till förr. Reportage av Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Samtal om vårt talspråk, hur det utvecklas och om det ibland kanske inte håller måttet? Undertextare av tv-program får ofta rätta till deltagarnas språk, för att göra det lättare att förstå vad de faktiskt menar. Hör undertextare Sarah Lundin som jobbar på SVT.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Adam Cwejman, Göteborgsposten, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Sofie Axelsson, Joakim Medins fru, gästar studion. Vilken kontakt har hon haft med sin man nu en vecka efter att han greps i Turkiet?Rapport från Gaza där våldet, enligt många Gazabor, eskalerat och blivit värre än innan vapenvilan. Nyligen dödades 15 ambulanssjukvårdare i Gaza - de hittades i en massgrav, bakbundna och skjutna.Flera protester planeras i Frankrike idag, både till stöd för och emot Marine Le Pen, som i veckan dömdes för korruptionsbrott. Hör korrespondent Cecilia Blomberg från Paris.Det har nu gått två månader sen den värsta masskjutningen i svensk historia då 10 personer mördades på Campus Risbergska i Örebro. Många skolor har sen tidigare varit igång med sitt säkerhetsarbete medan andra nu fått bråttom att börja öva på hur man ska agera vid en skolattack. Men det finns ingen exakt mall på hur man ska gå tillväga och kunskapsnivån skiljer sig runtom i kommunerna. Så hur mycket kan man egentligen förbereda sig, och på vilka sätt kan man öva utan att samtidigt skapa onödig oro? Reportage av Dimitri Lennartsson.På måndag 7 april invigs ett nytt minnesmärke i Stockholm för att hedra de som drabbades av terrordådet på Drottninggatan 2017. Hör konstnären Ann-Sofi Sidén och arkitekten Mats Fahlander som står bakom verket, samt Robert Stasinski, curator och konstskribent, om varför minnesmonument är viktiga för ett samhälle.Reportage från Ukraina om AI-drönare som nu tillverkas i kriget mot Ryssland.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Jari Hänninen

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Jacob och Wille gästas av läkaren och doktorn Amanda Lahti i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. Amanda har forskat på fysisk aktivitet och skador inom damhockeyn samtidigt som hon arbetat som lagläkare i både Allsvenskan i fotboll och SHL i hockeyn. Och vi diskuterar allt det här i nästan 90 minuter där Amanda delar med sig av tankar och erfarenhet. Det blir bland annat en diskussion kring vad som verkar ske inom damhockeyn när man börjar tillåta tacklingar, utmaningarna med journalföring inom idrotten och skillnaden mellan att arbeta inom hockey och fotboll. Vi kommer även in en hel del på balansen mellan sekretess, spelarnas bästa, föreningens vilja och riskerna med att utföra för mycket screening på elitidrottare. Till sist blir det även en längre diskussion kring hjärtstopp och vad man vet kring fortsatt idrottande efter man har fått en så kallade ICD inopererad. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - kort om livet (00:02:25) Veckans gäst, Amanda Lahti (00:06:36) Allmänläkare istället för ortoped trots det idrottsmedicinska intresset (00:11:48) Amandas deltagande i gladiatorerna och egen träning utan ett korsband (00:17:56) Amandas doktorsavhandling på bunkefloprojektet (00:21:22) Nuvarande forskning på SDHL och skador efter regeländringar kring tacklingar (00:22:28) Ska män och kvinnor ha exakt samma regler - och vilken risk är acceptabel inom idrott? (00:27:39) Regelförändringar lär förändra typen av damhockeyspelare som lyckas bäst (00:36:28) Skillnader och likheter mellan att vara lagläkare i hockey och fotboll (00:41:37) Det är klurigt att vara läkare i en allsvensk match då du också ansvarar för bortalaget (00:43:05) Hur man gör en bedömning kring huvudskador inom hockeyn (00:46:02) Det är vanligt att journalförningen är dålig inom idrotten (00:49:41) Hur mycket hjälper man forskningen gå framåt när man arbetar med elitidrottare? (00:52:56) Det finns ibland risker med att vara deltagare i studier som idrotter (00:59:08) Vad brukar ske vid akuta hjärtstopp och hur fungerar det när man får en ICD? (01:10:24) Hjärtstopp ser inte alltid ut som man förväntar sig (01:11:55) Varför Amanda inte har arbetat med något handbollslag

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Det är julafton, 1975. Decembermörkret har lagt sig över den lilla byn Vattnäs, sju kilometer norr om Mora. Den knastrar under däcken på den polisbil som svänger in och parkerar. Två polismän kliver ut och går med bestämda steg mot farstukvisten. När de kommer fram till dörren stannar de upp. Fönstret i dörren är trasigt och i luften hänger en frän lukt av krut. En av polismännen tar tag i handtaget och öppnar. Precis innanför dörren ligger en tioårig flicka. På trappan bakom henne ligger en pistol, och ett tomt magasin. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Johanna Lundblad, och producent är Viktor Persson. Originalmusik av Tor Wilén. Källor: Domen i Mora tingsrätt, Aftonbladet, Göteborgs-Posten. Expressen, Göteborgs-Tidningen, Arbetet, Västsvenska editionen, Gotlandsförsvarshistoria.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme ett:En svår tid för Demokraterna väntar efter historisk valförlust i USA.Hur påverkas svensk ekonomi av Trump vid makten?Okänd Soldat - 70 år sedan Väinö Linnas episka bok om Fortsättningskriget.Krönika av Amat Levin.Panelen om bolånevillkor, beslag utan misstanke och svenska försvaret. Med Daniel Swedin, Arbetet, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet och Veronica Palm, Norrländska Socialdemokraten. Timme två: Inför globala miljömötet COP 29 i Baku - vilka blir de stora frågorna? I Pakistan kämpar man för att behålla klimatviktiga mangroveskogen. Voice - en teaterpjäs om hudfärg och identitet. Reportage om barnmorskor som har en huvudroll i att rädda liv.Vår lust till must - om en växande trend att göra sin egen äppelmust. Kåseri av Björn Edgren. Programledare: Jesper Lindau Producent: Richard MyrenbergTekniker: Tim Kellerman

Kvartals kulturredaktör blir under veckan utsatt för diverse karaktärsmord av landets kultursidor. Arbetet ser en ”samefientlig” försvarare av överklassens ripjakt och ETC utnämner honom till en omogen vandrande ”shitshow”, men nekar rätt till genmäle. Är det en sekt? Är det en mani? Det är den svenska naiviteten, konstaterar Ola Wong. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 50 år sen lärde sig forskare att flytta gener mellan olika organismer. Då visste ingen vart gentekniken skulle leda. Idag växer GMO-grödor på många åkrar - medan frågetecken kvarstår i medicinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De första försöken med att förse bakterier med nya gener som kom från virus gjordes i början av 1970-talet. Farhågor uppstod snart kring riskerna. Skulle de nya transgena bakterierna kunna leda till en smittsam form av cancer, eller andra nya okända biologiska faror?Frågan gjorde att forskarna frivilligt gjorde en paus för att reda ut hur farlig den nya gentekniken var.Arbetet med de nya gentekniska verktygen kom snart igång igen, men nu omgärdade av en rad strikta säkerhetsåtgärder som många gånger gäller än idag, för att genförändrade växter eller bakterier inte okontrollerat ska slippa ut i omgivningen.När gensaxen Crispr/Cas9 presenterades 2012 kom nya möjligheter, och diskussionen tog fart igen – inte minst om vad man ska få göra med mänskliga gener som går i arv.I programmet medverkar genetikerna Magnus Lundgren, Uppsala universitet och Juha Kere från Karolinska Institutet, samt Niklas Juth som är professor i medicinsk etik i Uppsala.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Johannes Klenell är författare, poddare och kulturredaktör på tidningen Arbetet, där han varit verksam sedan 2018. Sedan 2007 har han också arbetat med projektet ”Northern Lights” vars syfte är att lansera svensk seriekonst i utlandet och då framför allt i USA. 2017 debuterade han med romanen "Det fria ordet" och samma år var han även pressekreterare för Vänsterpartiet. År 2020 nominerades han till priset som Årets stilist. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredriks ylande vrål mot samtiden, Stefan Holms politiska och populistiska kapital har aldrig varit högre och artister som medvetet gör företagsgig halvhjärtade i imagebyggande syfte!