Podcasts about i irland

Solkulten i det gamle Egypt er godt kjend, med Ra som segla over himmelen om dagen og tilbake gjennom underverda om natta, og tempel der sola skin inn gjennom korridorane til altaret to gonger i året. I Irland og på Orknøyane er det gravhaugar frå steinalderen der sola på vintersolkverv skin heilt inn ein gang til botnen av gravkammeret.   Har vi noko liknande hos oss? Ja, vi har norrøne mytar som liknar dei egyptiske, om transport av sola over himmelen. Og i fleire tilfelle er arkeologiske monument plasserte på det punktet som sola i samspel med landskapet prikkar inn med konsentrert stråle på vinter- eller sommarsolkverv eller siste og fyrste soldagen, kanskje med ekstranummer etter at sola fyrst har gått ned. Her skal vi drøfte dei mest interessante tilfella av dette som vi kjenner, med forankring i Gloppen i Nordfjord, der dette er utforska. Det er det ikkje elles i landet, så vi vil gjerne ha deg med på ein dugnad for å få kartlagt slike ting. Gjest er Torill Kobberstad Eide, som er frå Gloppen og er ein lekperson med mykje kunnskap og entusiasme.   Innspela i Gloppen 15. juni 2024.

Åsmund Aukrusts (Ap) nominasjon av FNs «hjelpeorganisasjon» for palestinerne (UNRWA), der ansatte deltok i terroren mot Israel 7. oktober og halvparten har tette bånd til Hamas, til Nobels fredspris, vekker avsky utenlands – og resulterer dessuten i memer på nettet. Kan det bli mer absurd? Husker ikke Aukrust terror­angrepet han selv og partiet hans opplevde? I Irland reiser den irske befolkningen seg i tusentall mot masse­invasjonen av landet deres. Det gjør man ikke ustraffet. Samtidig sliter ikke Norge bare med egne kriminelle innvandrere, men også Sveriges. Svenske kriminelle etterlyst for drapsforsøk i Sverige ble arrestert i en politiaksjon i Norge, og stadig flere lærere opplever vold og trusler i Oslo-skolen. Men det viktigste for en av våre politikere er altså å nominere en FNs terrorfløy til fredsprisen. Hva slags lukket mentalt system er Norge blitt?  

Tidligere i vinter viser politisk kommentator i Morgenbladet, Aslak Bonde, til borgerlønn som en billig og kanskje den mest fornuftige løsningen på de skyhøye strømprisene. Etter at staten har delt ut koronapakker og strømstøtte så har samtalen om borgerlønn igjen fått ny giv. Ideen, universal basic income, går ut på at alle landets myndige borgere skal motta en fiks pengesum fra staten hver måned uten noen krav til gjenytelse. Og man har sett ulike variasjoner av borgerlønn dukke opp rundt om i verden som en måte å redde ulike næringer på. I Irland, for eksempel, innføres det i disse dager en grunninntekt de neste tre årene til et par tusen kulturarbeidere. Vi vil vite hva økonomene har å si om borgerlønn i dag og har invitert en som tidligere har uttalt seg noe kritisk, Simen Markussen og en som flere ganger har uttalt seg positivt til en slik ordning, Kalle Moene. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Irland er det få som har irsk som dagligspråk. Engelsk er førstespråket for de aller fleste, likevel er det nå full jubel for at irsk er anerkjent som et offisielt språk i EU.

I Irland lever en gruppe mennesker i yderste armod på samfundets bund. De kaldes Irish Travellers - irske rejsende. Der er dog ikke megen rejse over deres liv, de kan nemlig ikke rejse rundt. De skal have fast adresse og kan ikke længere bo og bevæge sig i hestevogne, som de gjorde tidligere. Tilrettelæggelse: Tom Carstensen. (Sendt første gang 8. december 2016).

Se for deg at du er født inn i en av verdens rikeste familier med så mye penger og makt at man har frihet til å kjøpe seg alt man ønsker. Det er lett å tenke at penger = frihet, og er oppskriften på et bekymringsfritt liv. Men slik er ikke virkeligheten for kvinnene til Dubais Statsminister, og hva hans døtre forteller har rystet mange menneskerettighetsorganisasjoner over hele verden. I 2018 rømte Prinsesse Latifa fra farens kontrollerende rike, i dag vet ingen om Latifa er levende eller død..Før hun flyktet laget hun en video som skulle offentliggjøres om hun ble tatt under flukten.. ( Rettelse: Mary Robinson var President I Irland ikke England!) Lik, del og følg meg gjerne på din podcast app, (itunes, Spotify, podbean) Twitter, Facebook og Instagram Bilde av Latifa før andre rømningsforsøk Bilde av Latifas far Sheik Mohammed og hans Kone Haya Bilde av Prinsesse Latifa og Mary Robins 2019 Prinsesse Latifa og Finske Tina siste selfie i sammen Bilde av Latifa før og etter rømningsforsøket Se Latifa sin video på Youtube Music credit: Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ og Ashamaluevmusic Skrevet og lest av Lise Kontakt : myogmy@hotmail.com

Se for deg at du er født inn i en av verdens rikeste familier med så mye penger og makt at man har frihet til å kjøpe seg alt man ønsker. Det er lett å tenke at penger = frihet, og er oppskriften på et bekymringsfritt liv. Men slik er ikke virkeligheten for kvinnene til Dubais Statsminister, og hva hans døtre forteller har rystet mange menneskerettighetsorganisasjoner over hele verden. I 2018 rømte Prinsesse Latifa fra farens kontrollerende rike, i dag vet ingen om Latifa er levende eller død..Før hun flyktet laget hun en video som skulle offentliggjøres om hun ble tatt under flukten.. ( Rettelse: Mary Robinson var President I Irland ikke England!) Lik, del og følg meg gjerne på din podcast app, (itunes, Spotify, podbean)  Twitter, Facebook og Instagram Bilde av Latifa før andre rømningsforsøk Bilde av Latifas far Sheik Mohammed og hans Kone Haya Bilde av Prinsesse Latifa og Mary Robins 2019 Prinsesse Latifa og Finske Tina siste selfie i sammen Bilde av Latifa før og etter rømningsforsøket Se Latifa sin video på Youtube Music credit: Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ og Ashamaluevmusic Skrevet og lest av Lise Kontakt : myogmy@hotmail.com

I Irland har et overvældende flertal af vælgerne vraget fortidens abortlovgivning, tilføjet den katolske kirkes konservative dogmer et historisk nederlag og givet kvinder ret til at selv at bestemme over deres kroppe. Vært: Steffen Gram.

I Irland får ikke kvinner som blir gravide etter voldtekt eller incest lov til å ta abort. Det gjør at det katolske landet har den strengeste abortlovgivningen i Europa. I dag stemmer irrene om det fortsatt skal være sånn eller ikke. Hvorfor er abort fortsatt så kontroversielt rundt i verden?

Hittills har nära 3 600 människor sökt ersättning för att de vanvårdades på barnhem och i fosterhem i Sverige mellan 1920 och 1980. Men bara fyra av tio får pengar. Och lagstiftningen tar ingen som helst hänsyn till vad som hänt sen dess. Att livet förstörts för många. I Sverige fanns det 1950 runt 450 barnhem. Det första byggdes 1919.  Huvudsyftet var att skydda barn till kriminella föräldrar eller föräldrar med psykiska problem. Dessa åkommor gick nämligen i arv, menade man. I Göteborg invigdes den 19 november 1935 Vidkärrs barnhem, ett av landets största. Vidkärr skulle tillgodose barnens behov av disciplin, renlighet och moralisk uppbygglig fostran. Mellan 1950 och 1980 bodde 100 000 barn på barnhem i Sverige. Idag finns en statlig Ersättningsnämnd vars syfte är att besluta om vuxna som anser att dom vanvårdats i sin barndom på olika barnhem ska få ekonomisk ersättning för sitt lidande. Det inte bara är i Sverige som samhället nu försöker städa upp och rena samvetet för den behandling som många barn utsatts för. I Irland har genom historien sk Industrial schools spelat en stor roll. Dessa skolor var oftast munk- och nunnedrivna internat där barn och ungdomar bodde och arbetade. Sen 2002 har runt 18 000 olika fall av vanvård på dessa skolor utretts och drygt 90 procent av alla har fått ekonomisk ersättning. Ersättningarna varierar från 11 500 euro upptill 100 000 euro, alltså runt 900 000 kronor. i februari i år publicerades en rapport om verksamheten vid olika tvätterier som alla drevs av fyra olika nunneordnar. Rapporten avslöjar horribla förhållanden för de unga kvinnor som bott och arbetat där. The McAleese-report slog ner som en bomb i Irland och där kan man läsa hur de goda nunnorna hänsynslöst utnyttjat de unga kvinnorna för slavarbete  och sida upp och sida ner är fulla av beskrivningar av sadistiskt fysiskt och psykiskt våld. Den 26 juni i somras beslutade den irländska regeringen att alla som kunde styrka att dom varit i de goda nunnornas våld skulle kompenseras av staten. Staten har lovat att dessa offer ska tas om hand resten av livet. Rapporten visar nämligen att många av de utsatta kvinnorna fick hela sina liv förstörda och dom lever idag ofta i misär. Hitills har drygt 600 kvinnor lämnat in ansökningar till den speciella fond som inrättats för tvätterinunnornas offer, enligt det irländska justitiedepartementet. Senare kan du höra hur den svenska ersättningsnämnden inte ens FÅR försöka ta reda på hur svenska barn haft det EFTER vanvården. Alla dom i Sverige som fått men för livet kan inte tillgodoräkna sig nånting för det. I Norge har hitills 93 procent av dom vanvårdade som ansökt om ersättning också fått det. Där får vanvårdade ersättning enligt en tre-gradig skala: Mindre allvarlig art får 250 000 kronor. Allvarlig vanvård får mellan 500 000 och 700 000 kronor och synnerligen allvarlig vanvård kan ge en miljon kronor. I Norge är det både stat och kommun som betalar ersättning: Staten  går in med mellan 20 000 och 300 000 kronor medan ansvarig kommun får betala upptill 750 000 kronor. I programmet medverkar "Petra" och "Elisabeth", tvä kvinnor som vanvårdats som barn. Göran Ewerlöf, tidigare lagman i Hovrätten och idag ordförande i Ersättningsnämnden och mycket kort hörs också barn- och äldreminister Maria Larsson.