POPULARITY
Vi blickar tillbaka på året som gick: ett år som både kändes tomt och samtidigt fullt av minnen, resor, hundköp, hockeymatcher och små ögonblick som ändå betydde allt. Ett avsnitt om att känna sig lite ur fas, tappa gnistan ibland och undra vart tiden egentligen tog vägen. Men också om att landa i att det faktiskt hände mer än man tror, och att det kanske är okej att bara vara mitt i det.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I dagens avsnitt tittar vi tillbaka på året som har varit och återupplever dom bästa stunderna, samt pratar om vad vi tar med oss från 2025 och vad vi ser fram emot till nästa år!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Soporna är historiens blundande skugga. Just därför är de så värdefulla. Dan Jönsson befarar att vårt genomlysta skit inte kan jämföra sig med antikens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Finge jag önska något av historien är det att den inte var så tyst. Tänk, till exempel, om det ur städernas husfasader och stenläggningar gick att locka fram några av alla de ljud och röster som genom tiderna har ekat genom gränderna, ungefär som när man spelar upp en grammofonskiva? Om det i en gammal kruka inte bara gick att få syn på krukmakarens fingeravtryck utan också höra sången han nynnade medan han jobbade? Eller om jag hemma i mitt vardagsrum, som en gång lär ha fungerat som kontor för den lokala kooperationen, på något fiffigt vis kunde få golvspringorna och taksprickorna att släppa ifrån sig bara några brottstycken av diskussionerna och skitsnacket från föreningens sammanträden för hundra år sedan? Det skulle förstås mest bli lösryckta fragment, knappt ens begripliga och blandade huller om buller till en ruin av ljud som ändå – eller just i sin kakofoniska röra, tänker jag mig, skulle få det förflutna att kännas lika yrvaket levande som om det aldrig ens hade passerat.Det finns en sådan plats. I Nildalen, ungefär femton mil söder om dagens Kairo, låg en gång den antika staden Oxyrhynchos, ”elefantnosfiskens stad”. För tvåtusen år sedan var den en av det hellenistiska Egyptens metropoler – idag finns inget av den kvar. Det vill säga: av stadens stolta murar och monument återstår i stort sett inte ett spår. Det som bevarats är något helt annat, nästan motsatsen, nämligen dess soptipp. 1896 tog några engelska arkeologer ett spadtag i sanden i utkanten av den gamla staden och stötte på vad som visade sig vara oändliga mängder med gamla papyrusfragment. Bland det första som dök upp var ett litet stycke av Thomasevangeliet, och med skoporna som följde kom det ena efter det andra, en salig röra av dikter och inköpslistor, dramer och polisrapporter, priskuranter, klagomål och kärleksbrev. När de grävt färdigt, efter några år, hade de fått upp ungefär en halv miljon papyrusfragment.Hittills har lite drygt 6000 blivit dechiffrerade och publicerade. Av dem som gått att tidsbestämma kan man dra slutsatsen att soptippen varit i bruk från åtminstone 100-talet före till 700-talet efter vår tideräknings början – det är som om vi idag skulle slänga våra gamla kvitton och reklamblad på samma ställe som på 1200-talet. Och att allt i stort sett skulle finnas kvar. Det urval som publicerades på svenska 2025 omfattade knappt 400 korta texter, en del bara några lösryckta ord, andra fullt bevarade, begripliga utredningar om affärstransaktioner, skilsmässor, transporter och översvämningar. En slav har rymt och blir efterlyst med detaljerat signalement. En man har övermannats av sin kärlekslängtan och nedkallar en erotisk besvärjelse över sin älskade. En pojke deklarerar för sin pappa – vi befinner oss just här på 200-talet – att om han inte får följa med till Alexandria tänker han varken äta eller dricka mer, ”så det så”. En missnöjd kund i klädbutiken blir utsatt för misshandel och gör polisanmälan. Fem dubbla kannor vin ska inhandlas. Ett snabblån utverkas. En råttfångare får betalt.Att läsa dessa texter är som att lägga örat tätt intill en väldigt tunn vägg bakom vilken allt detta fortfarande pågår. Samtidigt, oavbrutet i munnen på vartannat. Pompejis berömda graffiti är dödsviskningar i jämförelse. Det spelar ingen roll att en del knappt går att urskilja, att somligt mest låter som ett osammanhängande mummel när det överröstas av det allmänna sorlet: för det är just själva sorlet som gör alltihop så intensivt levande, denna stockning av uppdämda ögonblick, denna hysteriska historiska samtidighet, detta liv på andra sidan tiden. Detta slumpmässiga, ofrivilliga arkiv av vittnesmål som framträder med sådan omedelbar skärpa och närvaro just för att det inte avsiktligt sparats och arkiverats på någon därför avsedd, avskild plats utan tvärtom medvetet sållats bort, lyfts ut ur tiden och historien.Man skulle kunna säga att om historien är det som blir kvar när tiden har gjort sitt, så är soporna det negativa avtrycket av den. Historiens blundande skugga. Bland det som utmärker vår egen tid är att den tycks vilja bekämpa denna omedvetna skugga med alla medel: lysa upp den, driva den på flykten, spara minsta vittnesbörd och representativa kvarleva i sina arkiv och bibliotek, fysiska och digitala. I världens stora arkiv ryms idag så mycket information att inge människa kan drömma om att få en överblick. I San Francisco i USA står en blinkande superserver, The Wayback Machine, som samlar skärmdumpar av världens internetsidor. Om historien har ett slut är det kanske så här det ser ut – när den sakta men säkert övergår i ögonblicklig, automatisk dokumentering.Men det betyder ju knappast att det i vår tid inte produceras sopor. Tvärtom, soporna hör i själva verket till den moderna civilisationens största produkter. Ett normalt dygn gör vi oss av med ungefär fem miljoner ton – nästan ett kilo skräp per jordinvånare och dag. Georges Bataille skriver i sin essä Den fördömda delen om överflödet som all ekonomisk aktivitets mål och mening. Som alla organiska processer genererar även den mänskliga ekonomin ett överskott, och varje samhällsform definieras av sitt sätt att hantera det. Aztekernas människooffer, Romarrikets militära expansion och vår tids konst och lyxkonsumtion är exempel på hur överskottet leds bort från den produktiva ekonomin och istället genererar existentiella – politiska och kulturella – värden. Samtidigt rör det sig alltså om just en avledning. Överskottet blir ett problem eftersom det frikopplas från den nytta och nödvändighet som ses som motorn i ekonomin. På så vis, menar Bataille, har det en tendens att skapa ångest i ett samhälle där dess problem i grunden förblir olöst.För dagens västerländska konsumenter är denna ångest ständigt närvarande. Vi vill helst inte se vårt överflöd i ögonen. Men avfallet är det ofrånkomliga beviset för detta ångestskapande överskott – därför måste det hållas undan, maskeras och förädlas. Istället för soptipp: återvinningsstation. Istället för att slänga, ”sorterar” vi. Med följden att soporna som sådana försvinner – redan innan de bränns eller återvinns, mals ner och deponeras. Fragmenten från Oxyrrhynchos ger mig en hisnande känsla av att stå inför ett gigantiskt, kollektivt, historiskt minne, ett nät av slumpmässiga synapser som tillsammans bildar något både tidlöst och ögonblickligt. Någon liknande superhjärna lär framtidens akeologer knappast hitta bland det avfall som vi lämnat efter oss. Istället kommer de att storkna framför våra tysta arkiv, förbluffat fråga sig: var detta människor som fanns, på riktigt? Kanske hittade de bara på sig själva.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturGeorges Bataille: Den fördömda delen. Översättning: Johan Öberg. Bokförlaget Faethon, 2021.
Stora pengar delas när det är Breeders´Crown-finaler för tre- och fyraåringarna i Eskilstuna. Jens Sjödén är i toppform och bjuder på mängder med rubriker: Endast en treåring på 30 år som vunnit i Klass 1 på V75. Favoriterna blir oftast underspelade i avdelning ett. Elva av 15 hästar är spelade till singelprocent och jag tror någon av skrällarna vinner.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mitten av sommaren tog Danmark över EU:s ordförandeskap. Danskarna började direkt arbeta med en ny version av det kontroversiella massövervakningsförslaget Chat Control 2.0. Förslaget togs ursprungligen fram 2022 och har sedan dess genomgått flera ombearbetningar. Hittills har förslaget stoppats varenda gång av ministerrådet eller Europaparlamentet. Detta på grund av säkerhetsriskerna som det leder till i samhället och för att massövervakning står i strid med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Chat Control 2.0 vill utöka skanningen efter barnövergreppsmaterial. Krypterade meddelandeappar ska tvingas ha bakdörrar som gör att tjänsteleverantörerna kan skanna alla bilder, videoklipp och länkar som skickas. Kravet gäller även de totalsträckskrypterade meddelandeapparna, till exempel Signal, Imessage och Whatsapp. Signal har meddelat att de lämnar EU ifall Chat Control 2.0 blir verklighet, så att inte resten av världens Signal-användare får sin kommunikation övervakad. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om det danska Chat Control 2.0-förslaget. Den danska versionen innehåller bisarra motstridigheter, till exempel både ett förbud mot att kringgå totalsträckskryptering och ett krav på att faktiskt kringgå totalsträckskryptering. Det danska förslaget vill också att användarna lämnar sitt samtycke till att få bilder, videoklipp och länkar skannade. Förslagsförfattarna utgår från att förövare godkänner skanningen i stället för att byta till ljusskygga appar som struntar i EU:s förordningar. På grund av säkerhetsriskerna som bakdörrarna leder till undantas vissa användargrupper från skanningen. Det gäller bland annat användare som arbetar med nationella säkerhetsfrågor eller inom försvaret. Den stora frågan är hur det ska gå till. Vad händer dagen då listan över dessa användare hamnar i fiendens händer? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd319.
LKAB:s vd Jan Moström om vad som ska hända med Kiruna när gruvan tar allt mer mark i anspråk, och om det omdebatterade Hybrit-projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 6000 människor måste flytta från sina hem på grund av sprickor i berget under stan som orsakats av gruvbrytningen. Vilket är ditt budskap till de människor som påverkas nu? ”Tyvärr är det ju så att en förutsättning för vår gruvverksamhet är att vi faktiskt får tillgång till mark. Och tyvärr, den mark som vi måste ha till Kirunagruvan den går in under samhället, den är under staden”, säger Jan Moström, LKAB:s vd.”Jag skulle nog säga att absolut överväldigande majoritet i Kiruna är väl medveten om den situationen. Men givetvis är det ju så att när det händer, och dessutom den storlek, att det påverkar människor väldigt, väldigt mycket.”Jan Moström hoppas samtidigt att de här områdena inte är de sista som LKAB tar i anspråk.”För att vi ska fortsätta att utveckla och vara ledande leverantör av högkvalitativ järnmalm till Europa så måste vi fortsätta att ta mark i anspråk. När vi slutar ta mark i anspråk ser vi ett nedläggningsscenario för Kirunagruvan, och det hoppas jag är väldigt långt i framtiden. För, återigen, Kiruna stad och Kirunagruvan kommer under överskådlig tid att leva i symbios. En förutsättning för att Kiruna ska utvecklas på ett positivt sätt, det är att vi fortsätter att utveckla Kirunagruvan. Det kommer att betyda uppoffringar från båda parter för att möjliggöra att vi kan utveckla båda bitarna”, säger Jan Moström. Hur ska ni få Kirunabornas acceptans för att det här är rimligt?”Jag är helt övertygad om att vi har en väldigt stor acceptans i Kiruna för att genomföra den här samhällsomvandlingen. De som jobbar direkt åt oss eller våra entreprenörer är så väl medvetna om att en förutsättning för att Kirunagruvan ska fortsätta att producera är att vi gör detta. Man kan väl kalla det att av två onda ting så är det mindre onda att göra det här”, säger Jan Moström. ”Nästan all mark runt Kiruna är skyddad av ett eller annat intresse, det betyder att det är väldigt många målkonflikter här. Det är de målkonflikterna som det är viktigt att de tydliggörs, och att de på något sätt beslutas: Vilket ändamål är viktigast och höst prioriterat? Det är väl egentligen den fråga som staten äger, att säga, i de här målkonflikterna, hur ska de lösas ut", säger Jan Moström.Hittills har LKAB inte fått några besked från regeringen."Det svar vi har fått än så länge är att det är under bearbetning. hur det här ska gå till.”När måste ni ha ett besked? "Jag kan inte säga ett direkt datum, men ju mer vi skjuter på det desto mer tidsansträngt blir det", säger Jan Moström. Även runt Per Geijer-fyndigheten i Kiruna finns det målkonflikter och riksintressen som står emot varandra, det gäller inte minst rennäringen. ”Det vi har beskrivit är att från vår horisont ser vi att det måste finnas möjligheter att lösa det här på ett eller annat sätt. Sen hur det här ska gå till, det får vi ta i en dialog. med samebyn eller de som äger målkonflikten att se hur ska det här praktiskt lösas. Men vår utgångsinställning är att det här går att lösa. Kanske kan Gabna sameby inte göra exakt som de har gjort tidigare men med vissa modifikationer så borde det gå”, säger Jan Moström.Fossilfritt stålLKAB håller tillsammans med Vattenfall och SSAB, genom bolaget Hybrit, på att utveckla teknik för att använda fossilfri vätgas istället för kol och koks i bearbetningen av järnmalm, och produktionen av stål. Stålindustrins stora koldioxidtutsläpp skulle då försvinna på sikt. Men LKAB har dragit ner på takten i projektet. ”Jag är fortfarande väldigt övertygad om att ska vi vara i närheten av att klara av vår klimatpåverkan så är det här vägen framåt. Vi har fortsatt att jobba med det här för att få fram ett konkurrenskraftigt järn”, säger Jan Moström.”Att vi kommer att transformera stålindustrin i Europa det tror jag alla är väl överens om. En konsekvens av det kommer att bli att få eller inga investeringar kommer att göras i masugnar i Europa. Det är 70 procent av vår marknad. Ska vi kunna leverera till dem måste vi leverera järn, inte järnmalm. Det är därför vi fortsätter att driva den här utvecklingen. Vi vill säkerställa att det är ekonomiskt lönsamt att göra det här med ett minimum av risker”, säger Jan Moström.Samtidigt finns det starka politiska krafter i Europa som verkar vilja backa från det här (...) Litar du på att fattade beslut inom EU :s gröna industripolitik gäller? ”Man kan nog konstatera att politiska beslut snabbt kan ändras. Det är därför vi jobbar mer med riskminimering. I vilka områden har vi en mindre risk och en större risk. Det är en komplex kalkyl”, säger Jan Moström. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Mikael Sarabi Programmet spelades in den 12 september 2025.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rondvilan Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok 0:00 intro 0:18 Hej och välkomna visste ni att man får svära som man vill i P3? 1:47 Hur var Sebbes och Adals MTFL-helg? 2:33 Vad hände med Ahmad Amro vs Victor Mann? 6:14 "People's Main Event" levererade 8:35 Faris Lukovic sparkade till sig en fantastisk vinst 11:13 Alis kusin vann MTFL-titeln 15:37 Karlstad är fint men lite stökigt 16:15 Snubbar som tror de kan slåss 20:58 Dags att införa kampsportskrav på unga män 25:40 Ali: "Sverige behöver dra fler gränser" 31:30 Armin Helalat vann på knockout 32:03 Marcus Sundin Liljedorff sprider glädjetårar 33:01 Dags att bli sus - Hur var CJI2? 42:26 Rampage Jacksons son & dagens streamingkultur förtjänar fängelse 48:53 UFC Par- NEJ! Snack och kolonialism 54:08 Hur många iranier och polacker är fascister? 57:46 8.5 timmar invandringspolitik 1:15:38 oh la la, UFC Paris med "BANE" 1:16:54 Ali: "På tal om rasism och Frankrike" 1:19:11 Tillbaks till UFC Paris 1:21:28 Andreas Gustafsson vs Rinat Fakhretdinov 1:25:45 Nassourdine Imavov vs Caio Borralho 1:28:00 Benoit Saint Denis vs Mauricio Ruffy och varför du borde heja på Ruffy 1:29:38 Resten av matchkortet 1:36:06 Bajad Damarkani gör kaos i Kurdistan!
Det har varit en av de mest händelserika sommaruppehållen för Liverpool. Där allt positivt har överskuggats av Diogo Jota och han bror André Silvas tragiska olycka och fotbollen känns väldigt obetydlig.I det här avsnittet ska vi ändå försöka fokusera på det som har hänt som handlar om fotbollen. Tomas och Per går igenom truppen många spelare har lämnat många har kommit men är balansen den rätta för att försvara förra säsongens ligatitel?Gordon & the Anfields står i vanlig ordning för musiken.
Vi närmar oss vårdnadstvisten, och sammanfattar vad vi vet hittills samt rapporterar om vad som är nytt sedan sist.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Är du orolig för dotterns liv och hälsa och vill göra en orosanmälan? Gå in på https://www.prsmedia.se/oro så guidar vi dig rätt.Allt som sägs i podden går att styrka med dokument, inspelningar, skärmdumpar etc. Se www.prsmedia.se/granskning för att ta del av en del av dem.Har du information om det här ämnet? Tipsa oss på info@prsmedia.se eller via krypterad mail: prsmedia@protonmail.com.Glöm inte att sponsra oss på för att få fler och längre avsnitt! Gå in på patreon.com/krimmagasinet och donera en summa som podden får per månad. Till dig som inte stöttar på Patreon – tack för att du inte hoppar över reklamen! Inkomsterna från den är viktiga för att jag ska kunna jobba med just de här sakerna.Du kan också swisha ett engångsbidrag till nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson).Tipsa gärna vänner och bekanta om podden!Kontakt och sociala medier:https://www.facebook.com/prsmedia.sehttps://www.instagram.com/prsmediahttps://www.threads.net/@prsmediahttps://www.prsmedia.seinfo@prsmedia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
GamingPodden är, precis som namnet föreslår, en gamingpodcast! Varje vecka går vi igenom gamingnyheter och annat smått och gott från gamingvärlden. Denna vecka snackar vi om våra favoritspel hittills i år. Game of The Half Year.
Det är en tidig söndagsmorgon den 7sjunge juni 1998, i den lilla staden Jasper, i östra Texas. Hittills har sommaren varit ovanligt varm och torkan är ett faktum då det inte har regnat på en hel månad. Långsamt vaknar staden upp och medan vissa fortfarande ligger och drar sig i sina sängar, är andra redan påklädda och klara, på väg till kyrkan för morgonens gudstjänst. En av stadens kyrkor ligger längs med skogsvägen Huff Creek Road i utkanten av Jasper, och när de söndagsklädda kyrkobesökarna närmar sig byggnaden ser de plötsligt ett bylte vid vägkanten som fångar deras uppmärksamhet. När de kommer närmare byltet ser de till sin förskräckelse vad det är de har upptäckt - en svårt skadad, huvudlös, manskropp i skogsbrynet.Manusförfattare: Tove VahlneKällor:Podd - True Crime GarageDokumentärfilm - The Life and tragic death of James Byrd Jr.CNNBiographyBBCFox4beaumontSplcenterBritannicaUpiNaacp
Claes Hammarstedt kommenterar den skattepolitiska utvecklingen i USA. Hittills har mycket handlat om tullar och handel vilket gör det lätt att glömma de löften om enorma skattesänkningar som Trump gick till val på. De statsfinansiella förutsättningarna för att infria dessa löften är dock svaga. Vi diskuterar även hur möjligheterna att genomföra de internationella överenskommelser på skatteomårdet som träffats i OECD har påverkats av det amerikanska maktskiftet.
Idag gästar Emelie podden och vi firar ordentligt då jag nått en stor milstolpe på min resa. Vi både mäter och väger in mig och delar dessa resultat med er!Emelie delar med sig om sina tidigare utmaningar kring att hitta balans med träning och kost. Från att sommaren kopplades till mycket ångest kring kalorier och hur kroppen skulle se ut, till att idag ha en helt annan syn på hälsa och balans. Detta avsnitt bjuder på lite av allt! God lyssningObviklippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
TV4 Hockeys expert Fredrik Söderström presenterar sin ranking över Hockeyallsvenskans 30 bästa nyförvärv såhär långt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fönsterlösa sovrum och lågt i tak. De stora bostadsproducenterna kommer inte att börja bygga sämre bostäder för att reglerna tillåter det – men det finns aktörer som kommer att ta chansen när de nya lättade byggreglerna införs, menar Kaj Granath, arkitekt, universitetslektor och vetenskaplig ledare för Centrum för boendets arkitektur på Chalmers. Möt honom i ett samtal om riskerna med de nya byggreglerna, hur man borde gjort istället, och etiska dilemman för arkitekter och för lärare på arkitekturhögskolorna: ”Hittills har vi kunnat argumentera för kvalitet utifrån byggreglerna; nu kan vi snart inte göra det längre.” Lennart Weiss kommenterar och Anna Bellman programleder.
P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om mineralavtalet mellan USA och Ukraina och vägen framåt för fredssamtal.Reportage om EU:s beroende och import av rysk energi.Sista dagen för Älgvandringen på SVT. Vad är det som lockar till det stora engagemanget?Reportage om Liberalernas vägval framåt i politiken när partiet nu ska välja ny ledare.Krönika av Katarina Barrling, om Uppsala efter veckans trippelmord.Panelen: Linda Jerneck, Expressen, Richard Sörman, Riks, Jesper Bengtsson, Dagens Arena.I andra timmen:Reportage från gränsen mellan Venezuela och Colombia där två gerillor strider mot varandra om makten över kokainrutter till Europa. Hittills har över 80 personer dött och runt 60 000 tvingats fly, och kraven ökar på att regeringen gör mer för att stoppa våldet.Om processen framåt i Turkiet för den fängslade svenske journalisten Joakim Medin. I veckan som kommer väntas besked om datum för nästa rättegång.Premiär för ny satir: RadioskugganHans-Gunnar Axberger, som tidigare varit Justitieombudsman, suttit i kommissionen som utredde Palmemordet och som också är professor i konstitutionell rätt, debuterar som romanförfattare.Hur väl förberedd är polisen som organisation på om kriget eller krisen kommer - och hur är det för poliserna ute på fältet? Reportage om polisens beredskapsplanering.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Maria Stillberg
Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En ny variant av drogen spice väller över Sveriges gränser. Hittills i år har Tullverket beslagtagit nästan 25 kilo och nu slår de larm om den stora ökningen. Hur farlig är den nya substansen? Varför har den blivit så populär att ta in? Och finns det risk för en ny spice-epidemi? Gäst: Kai Knudsen, drogexpert och överläkare på intensivvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Två okända sjukdomar sprids just nu i Kongo-Kinshasa. Hittills har över femtio personer dött och över sjuhundra ska ha smittats. Symtomen inkluderar feber, diarré, kräkningar och blödningar. Det är fortfarande många uppgifter som är obekräftade, men det har rapporterats om ett snabbt insjuknande där hälften av de drabbade avlidit redan inom två dygn efter att de första symtomen visat sig. Vad vi hittills vet om den nya dödliga sjukdomen? Hur ser smittspridningen ut? Och hur stor är risken för att den kommer till Sverige? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, Sveriges Radio, Dr Rubin Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Tove Jansson var en oändligt begåvad författare, konstnär och serieskapare, men hennes musikaliska talang är inte lika känd. Vilken roll hade musiken egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tove Janssons konstnärskap var mångsidigt och omfattande en mängd böcker, serier, illustrationer, bildkonst – bland annat – och hennes produktion har varit föremål för både biografier och akademiska arbeten. Hittills har det dock funnits mycket lite att läsa om Tove Janssons känsla för musik och vilken roll den spelade för hennes arbete och liv. Nu kommer ”Detta är min målarsång – Tove Jansson och musiken” av sångaren och skådespelaren Emma Klingenberg. Boken handlar om musiken Tove Jansson lyssnade på, vistexterna hon skrev och en unik kassettsamling som tillhört henne och Tuulikki Pietilä. Emma Klingenberg medverkar i P1 Kultur.Programledare: Thella Johnson.
Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina och på Östersjöns botten misstänks sabotage mot viktig infrastruktur. Samtidigt visar USA ett minskat intresse för Europas säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Jonson (M) är försvarsminister i en säkerhetspolitiskt allvarlig tid.Vid sidan av krig i Europa flyttar USA, med Donald Trump som president, sitt fokus från Europa till andra regioner. Försvarsminister Pål Jonson anser därför att Sverige måste göra sig av med sitt beroende och bygga upp den egna försvarsförmågan. ”Vi måste använda de här åren som kommer för att snabbupprusta, både i Sverige och övriga länder”, säger Pål Jonson. Det handlar enligt försvarsministern om att tillgängliggöra markstridsförband, bli bättre på att kunna flytta militära resurser över gränserna och att se till att det finns nödvändiga reservdelar till hands.Gemensamma upphandlingarFlera länder vill nu att EU ska ta gemensamma lån för att finansiera inköp av bland annat ammunition, men Sverige är kritiskt till det upplägget. Försvarsminister Pål Jonson är mer intresserad av ett förslag som Polen presenterat som bygger på att länder går ihop och gör gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. ”Då kan man få en större upphandlingsserie så att man kan pressa priserna och därigenom få försvarsindustrin att investera och öka sin produktionsförmåga. Det behöver vi i Europa”, säger försvarsministern.Upprustningen kräver att EU-länderna höjer de nationella försvarsbudgetarna till över 2 procent av BNP. Sveriges försvarsbudget ligger idag på 2,4 procent men försvarsministern vill inte ge en exakt siffra på hur mycket han anser att budgeten borde växa. ”2 % av BNP är ett golv, inte ett tak”, säger Pål Jonson.Misstänkta kabelsabotage i ÖstersjönUnder de senaste månaderna har ett tiotal misstänkta attacker mot kablar på Östersjöns botten uppmärksammats. Hittills har det inte kunnat fastställas att det handlar om sabotage, men försvarsministern lyfter ändå vikten av ett bättre samarbete för att skydda olika typer av kritisk infrastruktur. Försvarsministern beskriver Östersjön som ett speciellt operationsområde, med ett genomsnittsdjup på 55 meter och väldigt mycket trafik. Han ser också hur Rysslands intresse för området ökat. ”Vi ser också att Rysslands behov utav Östersjön har ökat eftersom det är svårare för dom att använda till exempel Svarta Havet. Det måste vi vara medvetna om och ytterligare intensifiera det internationella samarbetet framöver.”Gäst: Pål Jonson (M), försvarsministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, Ekots politikreporter med inriktning på försvarsfrågor Tekniker: Christer TjernellProducent: Stina FischerIntervjun spelades in fredag den 6 februari 2025.
Vi befinner oss mitt inne i en ny kraftig våldsvåg – med skjutningar och sprängningar och mord. Hittills har januari 2025 gett oss svarta rubriker, oskyldiga drabbade och en oro som bara växer. Så: vad gör regeringen? Varför händer det här just nu? Och hur rädda och oroliga ska vi vara? Gäst: Oisín Cantwell, kolumnist med fokus på rättsfrågor på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är solenergi något vettigt att hålla på med egentligen? Ja, särskilt i länder där solen skiner mer eller mindre konstant. Lustigt nog är det också i regel dessa länder som är i extra stort behov av tillförlitlig och billig elektricitet. Sam Manaberi driver Trine, en finansieringsplattform för solenergiprojekt i länder som Kenya, Vietnam, Indien och Nigeria. Hittills har man finansierat projekt för en miljard kronor, och det är bara början. I det här avsnittet dyker vi ner i hur det hela funkar, varför sol har en exponentiell tillväxt och vad som krävs för att ännu mer kapital ska flöda mot förnybar energi. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet! // Avsnittet är förresten INTE sponsrat, däremot har Sam varit generös nog att ta fram en landningssida som gör att Heja Framtidens lyssnare får en bonus på 25 euro om du öppnar ett konto och investerar 100 euro på trine.com/hejaframtiden - gör det I DAG!
Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Under 2024 fyller vi tio år som poddare. Det borde vi fira, visst? Så den 29 november bjuder vi in till vår största liveshow hittills! Vi kommer att hålla till på Intiman i Stockholm och det blir gäster, musik, humor, allvar, politik, populärkultur och några av Så vad händers? mest älskade segment. Vi hoppas att ni alla vill komma och fira med Sveriges hårdast jobbande podcast! Ni hittar biljetterna på livenation.se eller länken i vår bio på instagram! I det här avsnittet berättar vi mer om vår resa, framtiden och kvällen vi har planerad. Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om slöjförbud, arbetsplatsolyckor och växande löneskillnaderna mellan könen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av Paulina Brandbergs (L) mest prioriterade frågor är kampen mot hedersförtryck. Hon vill att det ska bli förbjudet att tvinga någon att ha på sig religiös klädsel, som slöja. Att utreda det är en av punkterna i det uppdaterade Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.Men förslaget har väckt kritik, bland annat för att det redan är förbjudet enligt brotten olaga tvång och hedersförtryck. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg säger i Ekots lördagsintervju att lagstiftningen behöver utredas eftersom tvånget kan vara subtilt och svårt att bevisa, och hon tycker att slöja är en sexualiserande symbol.”Min personliga syn är ju att varje gång ett litet barn bär slöja, framför allt när det handlar om riktigt små barn och framförallt när det dessutom är föräldrar som kombinerar det med att sätta press på personalen om att barnet inte får leka med pojkar på rasten, varje gång det sker så tycker jag det borde vara skäl för orosanmälan hos socialtjänsten, så att socialtjänsten verkligen kan gripa in. Så redan med dagens lagstiftning hade jag önskat att vi hade ingripit mer.”, säger Paulina Brandberg, som är jurist och arbetade som åklagare innan hon blev statsråd för två år sedan.Delar av Liberalerna vill se ett slöjförbud för barn i förskola och skola. Paulina Brandberg säger att hon har förståelse för den ståndpunkten men att det skulle innebära svåra avgränsningsproblem.25 döda i arbetsplatsolyckorFörra året dog 63 personer på svenska arbetsplatser, det högsta antalet på över ett decennium. Hittills i år har 25 personer omkommit på arbetet. ”Det är ju en stor katastrof varje gång någon går till jobbet och sedan inte kommer hem. Det är något som vi från politikens sida på alla sätt ska se hur vi kan vara delaktiga i att få ner siffrorna.”, säger Paulina Brandberg.Många av dödsolyckorna sker på byggarbetsplatser med många underentreprenörer. När regeringen tillträdde fanns ett färdigt utredningsförslag om att uppdragsgivare skulle få ett större ansvar för arbetsmiljön även hos underleverantörer, egenföretagare och plattformsarbetare. Men trots att två år gått har regeringen inte tagit några initiativ i den riktningen.Gäster: Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministerKommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på EkotProgramledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades fredag den 6 september.
Råttor är ett problem världen över. Hittills i år har nära en halv miljon fångats i Sverige. I New York pågår ett, som borgmästaren själv kallar det, "War on Rats," och längs frontlinjerna i Rysslands krig mot Ukraina har soldater blivit sjuka på grund av råttinvasioner. För råttor är just ett skadedjur som kan sprida sjukdomar och parasiter – bland annat salmonella och hantavirus. Samtidigt är de små gnagarna viktiga i ekosystemet, och har dessutom använts som försöksdjur under en lång tid, vilket har lett till viktiga medicinska framsteg. Från 2021 till 2022 såg man en ökning av råttor i Sverige, frågan är hur det ser ut idag? Har vi en så kallad råttinvasion? Gäst: Håkan Kjellberg, global skadedjursexpert på Anticimex. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS New York, TV4 Nyheterna, PBS NewsHour, Animal Planet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Vi tycker att Sverige behöver ett nytt program för daglig nyhetsrapportering som låter dig som lyssnar tänka själv. Ett program som är helt gratis och öppet för alla – och som på allvar kan utmana de etablerade mediernas syn på Sverige och världen. För att kunna genomföra vår största satsning hittills behöver vi nu veta att vi har dig med oss på resan, skriver Jörgen Huitfeldt. Inläsare: Jörgen Huitfeldt
In med den bara, diskbänken alltså.. "Regeringen skickar ett nytt militärt stödpaket till Ukraina – det största hittills, värt drygt 13 miljarder kronor. ”Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar”, säger försvarsministern. Det militära stödpaket som presenteras på onsdagen blir det sextonde från Sverige sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. – Vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs, säger vice statsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff. Hon betonar att kriget i Ukraina befinner sig i ett mycket kritiskt läge. Stödpaketet på 13,3 miljarder kronor är det största hittills, uppger hon. Det fokuserar på luftförsvar, artilleriammunition och bepansrade fordon. – Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Därför skänks två radarspanings- och ledningsflygplan av modell ASC 890 från Sveriges försvarsmakt till Ukraina. Den samlade bedömningen från samverkande länder i stridsflygkoalitionen, uppger han, är att det ger bäst effekt i det kortare perspektivet. Det uppges nämligen komplettera och förstärka de utlovade donationerna av det amerikanska stridsflyget F-16. Samtidigt kräver oppositionen att Sverige ska skicka Jas Gripen till Ukraina – i princip omgående. Regeringen har inte uteslutit att skicka Gripen, men på tisdagen meddelade försvarsministern att Sverige av de andra EU-länderna har ombetts avvakta med Gripensystemet. Det eftersom fokus för Ukraina nu ligger på att implementera amerikanska F-16. – Den signal vi har fått av länder i stridsflygkoalitionen säger att det är svårt att införa två stridsflygsystem samtidigt. Försvarsmakten ska också kunna ersättningsanskaffa materiel. – Den eventuella förmågenedgången som sker kommer att bli hanterbar. Vi kommer aldrig att säga exakt när vi överför olika plattformar och system, men det taktar med det gradvisa införandet av F-16-system. Försvarsmakten har också gjort en riskbedömning hur det påverkar den operativa förmågan, säger Pål Jonson. Hela det svenska beståndet av pansarbandvagn 302 doneras också till Ukraina som stöd till nya ukrainska armébrigader. I Ukraina råder stor brist på artilleriammunition, och även det skänks i det sextonde stödpaketet, tillsammans med jaktroboten Rb 99 . Hittills totalt 43,5 miljarder kronor Stödet ska följas av utbildning och stridsnära rådgivning för att värna långsiktigheten. – Vi stödjer på hela djupet och bredden, säger SD:s utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson. Med pengarna som presenteras idag har Sverige hittills stöttat Ukraina med 43,5 miljarder kronor. Nyligen presenterade regeringen en långsiktig ram för fortsatt militärt stöd till Ukraina på 75 miljarder kronor under åren 2024–2026. För att de pengarna inte ska gå ut över bland annat upprustningen av det svenska försvaret kommer en tillfällig avvikelse från överskottsmålet göras för att finansiera stödet, enligt regeringen." Be careful what you wish for, you might just get it! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
Svenska Filminstitutets nya vd om den svenska filmens kris och framtid och om att hålla kulturen och politiken på armlängds avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom sig har Anna Croneman en gedigen karriär inom film och TV, som filmproducent och senast som chef för SVT Drama. När hon nu tillträder som vd för Svenska Filminstitutet är det skakiga tider för svensk film.Bryta dödläget i filmbranschenDen svenska publiken har svikit biograferna och vänt sig till streamingtjänsternas tv-serier, något som bidragit till krisen för svensk film. Men Anna Croneman tycker sig se att både publik och upphovsmän nu längtar tillbaka till filmen. ”Den yngre publiken, alltså de under 30, ser lika mycket film idag som innan pandemin”, säger hon. Däremot ligger inte de svenska filmerna i topp hos biobesökarna och det är något som Anna Croneman vill ändra på. Hon efterlyser filmer med hög konstnärlig integritet som dessutom når en stor publik - även om just den kombinationen är svårt att få till.Skatt på streamingtjänster enda alternativetRegeringen har tillsatt en filmutredning som ska föreslå en uppdaterad filmpolitik. Det Anna Croneman hoppas mest på är att den ska resultera i ett större anslag till Svenska Filminstitutets budget. Sverige ligger långt ner på listan över länder när det gäller statlig finansiering av filmproduktion. ”Det är klart att det är jättesvårt att satsa sig ur ett dödläge utan att ha resurser. Så den där finansieringsfrågan är kolossalt viktig”, säger Anna Croneman.För att säkra finansieringen av filmproduktion har flera länder, däribland Frankrike och Danmark, infört en kulturavgift för streamingbolagen - den så kallade Netflix-skatten. Anna Croneman tycker att Sverige borde överväga att gå samma väg. ”Hittills är det det enda alternativet som existerar. Och jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, det vill säga talangutveckling och utbildning för filmarbetare”, säger hon.Inget prat om jämställdhet i enskilda verkFrån och med 2017 har staten hela ansvaret för den nationella filmpolitiken. I riktlinjerna finns sju övergripande mål för Svenska Filminstitutet.Anna Croneman anser att den statliga filmpolitiken ger Filminstitutet förbättrade möjlighet att planera självständigt, men hon ser också risken att de politiska målen blir sakfrågor för branschen. Ett exempel på detta var Filminstitutets tidigare vd Anna Serners satsning på jämställdhet. Något som Anna Croneman tycker fick för stort fokus. Man hamnar lätt i problem när man pratar om jämställdhet i enskilda verk. Jämställdhet i branschen är viktig, men fokus ska ligga på filmen och innehållet, säger Anna Croneman.
Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal. Samtal om rörelse och vilaDet innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal. Vill nå de som behöver det mestMen distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.-Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län. Anpassade samtal på jobbetAndra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet. – Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Tips för alla typer av behovI programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trots kyligt väder så är våren äntligen här! Därför undrar vi i Karlavagnen vad du har för vårminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hittills har våren bjudit på en klassisk blandning av sol, regn och till och med snö. VårminnenMinns du en vårkärlek i ungdomen, eller en resa ut i världen? Bytte du spår i livet just när naturen gick från knopp till blom? Vilka vårminnen är speciella för dig och vilket minne har etsat sig fast? Ring in till Karlavagnen och berätta!Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.
När en man hittas död i sin lägenhet uppdagas ett nätverk som kartlägger militära anläggningar information som är intressant för främmande makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax innan jul 2014 går polisen in i en lägenhet i Stockholm. Där ligger en död man. När hans vänner senare städar upp hittar de hårddiskar med hemlig information som de lämnar över till säkerhetspolisen, Säpo, som i sin tur lämnar över den till Must, den militära underrättelsetjänsten.Fynden leder så småningom till att ett stort nätverk män uppdagas. De är så kallade möpar, militärt överintresserade personer, och de är medlemmar i ett internetforum som heter LS-tornet. De beskriver bland annat detaljer om försvarsanläggningar.– Det var ju väldigt många personer som hade en lång bakgrund inom det militära som verkligen var villiga att dela med sig av information, säger Erik, som var en av medlemmarna i forumet.De senaste åren har flera LS-tornetmedlemmar gripits, misstänkta för att ha brutit mot lagen. Många av männen i LS-tornet menar att de inte ägnat sig åt något olagligt, deras bild är att de samlat information som redan finns tillgänglig för allmänheten. David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan, menar att de enskilda pusselbitarna inte nödvändigtvis är hemliga. Men när man börjar lägga ihop dem till en helhet kan det bryta mot lagen.– Då blir det fruktansvärt olagligt. Och känsligt, säger David Bergman.Hittills har flera män blivit dömda till fängelsestraff eller villkorlig dom för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är Erik, som dömts till åtta månaders fängelse av tingsrätten. Men hans fall är ännu inte helt avgjort eftersom det ska tas upp i hovrätten också.Gripanden, rättegångar och straffMats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm, menar att kartläggningen varit på en väldigt hög nivå, nästintill professionell, och att det är nära på krigsförberedande planering som vissa av LS-tornets medlemmar ägnat sig åt.– Vi påstår ju med rätta att det här är exakt sådant material som främmande makt vill ha och behöver, säger Mats Ljungqvist.Ingen av de männen är dömd för spioneri, men det finns ändå en oro att till exempel Ryssland skulle kommit över de känsliga uppgifterna som spridits på forumet.– Det vore ju nästan konstigt om inte ryska underrättelser haft koll på de här männens aktiviteter och på de här hemliga chattrummen, säger Alexander Gagliano, reporter på Ekot som följt nätverket.Medverkande:David Bergman, lärare på försvarshögskolan och doktor i psykologi.Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm.Erik, tidigare medlem i forumet LS-tornet.Alexander Gagliano, reporter på Ekot.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT
Du skickar vad du vill idag! Margret Atladottir svarar på om SVT:s cover och Sveriges svar på We are the World är värdig ABBA. Thank you for the music, något som Hanna Hellquist älskar men vad tycker Christopher Garplind? Och vad händer hos fotbollsfamiljen Forsberg?! Margret vet, men kanske även Olof Lundh som pratar om danske Jon Dahl Tomassons första matcher med Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
Ukrainska hamnstaden Odessa bombas av ryska drönare medan hotet ökar i närregionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Odessa har ibland kallats Svarta havets pärla men har också en strategisk betydelse i Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Redan 2014 fanns det uppgifter om att Ryssland hade planer på att inta staden och när den storskaliga invasionen startade i februari 2022 var den ett uttalat ryskt mål. Hittills har staden stått emot men den utsätts regelbundet för ryska robot- och drönarattacker mot både civila mål och den kommersiellt viktiga hamnen. Nu uttalar dessutom ryska politiker hot mot intilliggande Moldavien.Medverkande:Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, Svergies Radios UkrainakorrespondentJacob Hedenskog, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare Fredrik Wadström, producent Lena Bejerot
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plagiatskandal skakar SkandinavienI veckan har det skakat i hela Skandinavien. Vad som började i slutet av förra veckan som en liten skälvning har nu i veckan växt till full jordbävning då tidning efter tidning i land efter land dragits in. Det handlar om plagierade artiklar, påhittade personer och hela intervjuer med bara stulna citat.I Danmark, Norge och i Sverige har tidning efter tidning avpublicerat artiklar. Det är en historia som sätter fingret på hur sårbara medier är när någon försöker luras. Och vi börjar på tidningen Kristeligt dagblad i Danmark. Salta krogrecensioner som väcker känslor Expressen Kultur vidgar sina vyer och breder ut sina vingar även över kroglivet. Numera är det inte bara film, scen och litteraturkritik som tar plats, utan även krogar recenseras. Skribenterna, som vanligen syns i andra sammanhang, skriver under eget namn. Hittills har sju vällästa recensioner utkommit, alla skrivna med putslustighet och sälta, och några av dom är rena rama sågningar i hårda ordalag som “smaklöst”, “lortigt”, inredningen påminner om en ungkarlslya och att det bästa med krogen var när recensenten fick lämna den. Är det här ett piggt kulturjournalistiskt grepp eller ansvarslösa raljeringar?Pålagda ljud i P4Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radioyssnarna till platsen där det händer. Det kan såklart inte alltid vara såhär. Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. Producent: Erik Peterson Programledare: Martina Pierrou
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel. – På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm.Tidigare gripanden i Danmark och TysklandI december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information. Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren.Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget.– Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp.Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser.– Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han.Medverkande:Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenReporter: Sara SundbergLjud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.