Podcasts about granskar

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Industri klandras för felaktigt utpekande av bankkvinna Förra sommaren publicerade Dagens Industri ett avslöjande som satte skräck i den svenska bankvärlden. På en pixlad spaningsbild från polisen kunde tidningen visa en bankanställd kvinna gå i armkrok med en knarkgrossist med nära kopplingar till den ökända gängtoppen Ismail Abdo. Enligt tidningen hade paret en “nära relation” och i artikeln skrev de ut både vilken bank kvinnan jobbade på och att hennes tjänst handlade om just brottsbekämpning.En pang-story såklart. Om den hade stämt. Men nu, ett år senare, klandrar Mediernas Etiknämnd Dagens Industri för artikeln. Det var inte bara fel att bankkvinnan skulle ha haft en relation med den gängkriminella mannen, eller huvud taget någon form av samröre med honom. Det var dessutom en helt annan kvinna på bilden som DI publicerade. Martina Pierrou har träffat den uthängda kvinnan och intervjuar Medieombudsmannen Caspar Opitz och Dagens Industris redaktionschef Mikael Stengård. Stämmer det att ryska soldater dör efter 30 minuter vid fronten?I veckan har svenska medier brassat på med rubriker om kriget i Ukraina. Det nya för den här gången är de spektakulära uppgifterna om att en rysk soldat vid fronten i snitt bara överlever i 20 till 35 minuter.“Putins usla facit – frontsoldaterna dör nästan direkt”, var rubriken i Expressen. “Ryska soldater dör inom 30 minuter på slagfältet”, skrev Svenska Dagbladet. Edvin Ek har kollat närmare på den här anmärkningsvärda siffran och intervjuar frilansjournalisten Jack Werner och den för kriget i Ukraina återkommande kommentatorn Joakim Paasikivi. Svårt att mäta journalistikens opartiskhetAtt svenska medier är systematiskt vänstervridna och partiska har länge varit en återkommande kritik hos alternativmedier till höger. Men idag hörs den här kritiken allt mer även från företrädare för etablerade högerpartier i riksdagen.Svaret från svenska publicister brukar vara att forskningen visar att kritiken inte stämmer. Ofta hänvisas till en studie från Göteborgs Universitet, som sen 1979 studerat svenska mediers bevakning av valrörelser.Men vad är det egentligen forskarna studerar i den studien? Och minst lika viktigt: Vad är det de inte undersöker? Johan Cedersjö har pratat med Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Den gröna omställningen är ett projekt av historiska proportioner. Ett av resultaten är tusentals vindkraftverk. Trots avsaknad av ekonomiska och miljömässiga kalkyler omfamnas den gröna omställningen entusiastiskt av politiker. I Sverige har drygt 300 miljarder kronor satsats på vindkraft. Var det värt det? Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid, skriver Christian Steinbeck. Inläsare: Staffan Dopping

En grupp affärsmän som lockat småsparare med fastighetsbyggen och kryptoplattformar har haft återkommande affärer med kriminella aktörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pelle Lundahl sitter vid köksbordet med anteckningar och utskrifter.Det handlar om bolag där han själv en gång blev aktieägare – och förlorade pengar.– Totalt i de där fyra bolagen var det 45 918 kronor. Eftersom de gick i konkurs och försvann, så har man väl fått tillbaks 30 procent där. Så drygt 30 000 är ju den totala förlusten.Kommer du ihåg vad det var som lockade?– Det var väl som med allt annat, man vill köpa billigt och sälja dyrt. Och att det ska bli avkastning. Och det lät ju bra.Företaget Systemhus lanserades som Sveriges nya snabbväxande bostadsbolag med byggen på gång på en rad orter under parollen “alla ska bo”, och också innovativa projekt kring kryptovalutor.Men när Pelle skulle besöka bolagsstämmorna för tre av företagen på ett hotell i Stockholm så var det något som inte stämde.– När vi hade suttit och väntat länge då gick vi till receptionen på hotellet och frågade vart det var flyttat. Men det visade sig att det hade ju överhuvudtaget aldrig varit någon lokal bokad. Då insåg man ju naturligtvis att det var ju ren bluffHan hörde av sig till både Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten och läser högt från beskedet från Ekobrottsmyndigheten:– Det ger inte anledning att anta ett brott som hör under allmänt åtal förövats.Så småningom förstod han ändå ett det startats en utredning. I november 2018 gjorde Ekobrottsmyndigheten en razzia mot Systemhus i Uppsala och beslagtog material som sedan kom att ligga till grund för en flera år lång förundersökning och rättsprocess, där så småningom fem personer dömdes till fängelsestraff för grovt svindleri.Flera av personerna bakom Systemhus ingår i en grupp av affärsmän som i olika konstellationer stått bakom företag och sajter som under mer än tio år lockat småsparare med påstådda framtidsprojekt med fastigheter och kryptovalutor.Bolagen påstås återkommande erbjuda en ny och säker plattform där pengar kan växa. Men marknadsföringen har i flera fall varit vilseledande. Systemhus såldes till exempel in med bilder från helt andra hustillverkare.Och liksom Systemhus har satsningarna gång på gång kraschat i konkurser och rättsprocesser, långt från utfästelserna i marknadsföringsfilmer och på säljmöten.I gruppen, som Ekot kartlagt och vars kärna består av ett tiotal affärsmän, har flera bolag använt samma bokföringsbyrå och fastigheter och misstänkta målvakter har vandrat mellan företagen.Bedrägeriexperten Peter Forsman, som bland annat utbildat poliser, har länge följt de inblandade aktörerna, som också återkommande hamnat i konflikt med varandra.– Det är internationella bedrägerier som dessutom byts ut över tid. Individerna som var aktuella då, de syns i nya konstellationer i dag fast i andra länder med andra väckelsemöten. Man väljer produkt och geografisk målgrupp med omsorg.Flera i gruppen har själva sagt sig vara utsatta för både hot och våld. Det gäller inte minst den utpekade huvudmannen i Systemhus-härvan, som uppgett det som en förklaring till att han lämnat Sverige.Ekots granskning visar också att både han och andra haft återkommande affärskontakter med personer från narkotikanätverk och andra grovt kriminella aktörer.Flera historier har uppmärksammats i Sveriges Radio dom senaste åren, och de gäller alltså en och samma grupp av affärsmän. De gäller bland annat gruvaffärer i Dalarna och nedlagda glasbruk i Småland.Bedrägeriexperten Peter Forsman menar att den här kretsen är ett tydligt exempel på knytpunkter mellan den svarta och den vita ekonomin.– Vi ser hur det sker över tid. Vi ser också olika kriminella grupperingar och nyckelpersoner gå arm i arm. Att de samarbetar är väldigt tydligt.Alla affärsmän i gruppen har på olika sätt tillbakavisat de anklagelser som genom åren riktats mot dem om brott, bluffar och bedrägerier.Det gäller bland annat en 50-årig affärsman som i september dömdes till fängelse av Svea Hovrätt för grova bokföringsbrott. Han säger i en intervju med Ekot att han inte känt till att flera affärspartners haft kopplingar till grov knark- och våldsbrottslighet.– Man får ju alltid ha ett ansvar för de människor man har kontakt med. Men i de här fallen är det här någonting som framkommer efter att jag fått kontakt med dem. Det är inte så att jag har odlat en vidare kontakt, utan snarare har jag försökt hålla mig borta från den typen av associationerDen utpekade huvudmannen i Systemhushärvan uppger för Ekot att han varit hänvisad till att göra affärer med kriminella eftersom ingen annan velat ha med honom att göra efter en flerårig förtalskampanj på nätet.Han säger också att han aldrig haft för avsikt att lura några småsparare och att det hela tiden funnits stöd för de påståenden som gjorts kring olika investeringsobjekt.Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Rikard Jermsten säger att det i dag inte finns en tydlig gräns mellan de olika typerna av grov brottslighet.– Den ekonomiska brottsligheten är i princip helt integrerad med den organiserade brottsligheten.Han reagerar på hur affärsnätverket under så lång tid kunnat kombinera marknadsföring mot småsparare med kryptokrascher och knarkkontakter.– Det är naturligtvis förskräckande att det kan se ut på det sättet som du beskriver.Rikard Jermsten menar att både hans och andra myndigheter har blivit bättre på att koppla ihop olika typer av brottslighet.Samtidigt visar vår granskning hur man i förundersökningarna kring affärsnätverket avstått från att gå till botten med uppgifter som pekat mot annan brottslighet.Till exempel förklarade ekobrottsåklagaren i Systemhus-målet Ted Murelius i fjol varför hans utredning inte gått vidare med uppgifter om att en person som i dag är känd som en ledande Foxtrot-profil varit inblandad i affärerna.– I en sån här förundersökning så framkommer oerhört mycket omständigheter och oerhört mycket material. Men i en utredning som tar sikte på omfattande brottslighet så måste man ju välja ut vad man i huvudsak väljer att gå på.Bedrägeriexperten Peter Forsman menar att myndigheterna har svårt att hantera den här typen av nätverk.– Jag skulle säga att svenska myndigheter är väldigt dåligt rustade för den typen av roller, om jag uttrycker det så. Just med anledning av att flera myndigheter har som krav att brottet väl har genomförts. Eländet har redan träffat fläkten när de har möjlighet att agera och då ofta långt efter att det har skett. Jag ska inte säga att det är öppet mål men nära på.På Ekobrottsmyndigheten säger generaldirektören Rikard Jermsten att man både kortat utredningstiderna och också i dag jobbar på nya sätt för att inte tappa bort information som går utanför de rena ekobrotten.– Det viktiga för att säkerställa att den typen av problem inte uppstår är att vi kan se till att till exempel information som man får under en förundersökning kan användas i ett brottsförebyggande syfte.Vad är problemet med ifall en ekobrottsåklagare släpper en möjlig gängkoppling eller en narkotikaåklagare väljer att släppa frågan om vem som finansierar?– Vi är inte bara ute efter målvakterna eller de längre ner i kedjan. Vi vill ju skada systemen.Vid köksbordet med alla utskrifterna gläds Pelle Lundahl åt att det till slut ändå blev en rättsprocess kring Systemhus.– Det tyckte jag var väldigt glädjande, även om man inte får tillbaks pengarna. Men det hade jag inte räknat med heller.Systemhus-härvan där alla åtalade alltså tillbakavisat anklagelserna om brott och bedrägerier, kommer nu i november upp i Svea hovrätt.

Läs mer om veckans ämnen: ✓ Miljardbolagen ✓ Utmanarna ✓ Svarta fåren● Superlista: Här är Sveriges 250 största matbutiker ● Sveriges största e-handlare 2025 – ladda ner hela listan

En svensk affärsman som under tio år pekats ut i härvor med kraschade kryptosatsningar har fått draghjälp från affärsmän, fotbollsproffs, en Skatteverket-tjänsteman och en riksdagspolitiker. Han tillbakavisar alla anklagelser i en intervju med Ekot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en solig torsdag i början av september. I Svea hovrätt är en 50-årig affärsman på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat.Han avböjer en intervju med Ekot men ber oss att återkomma.För elva år sedan var scenen en helt annan.På börsen i Frankfurt välkomnar man i september 2014 ett nytt företag där den svenske affärsmannen får ringa i klockan som startar handeln.Bolaget på Frankfurtbörsen, som under en period värderas till hisnande en miljard euro, uppges ha miljontals medlemmar på sin sociala medier-plattform och tusentals partners till ett system där användare får pengar tillbaka när de handlar på nätet.Bolaget är för affärsmannen en i en rad satsningar på revolutionerande plattformar där småsparare kan tjäna pengar på ny teknik – satsningar som för den som bara följer bolagens egna hemsidor och pressmeddelanden, framstår som en rad av framgångar.2020 beskrivs i pressmeddelanden i Tyskland hur en kryptoplattform väntas ge intäkter på fem miljoner Euro på bara några månader.Och 2023 berättar affärsmannen själv för P4 Kalmar om stora planer för nedlagda glasbruk.– Vi tror att man kan bygga något väldigt stort där, sa han då.Men Ekots granskning ger också en annan bild.En efter en går satsningarna upp i rök, eller kraschar i konkurser, polisanmälningar och rättstvister.Flera har öppet ifrågasatts. Av revisorer och myndigheter, av journalister och småsparare som känt sig lurade.Och inte bara i Sverige. Redan 2014 får ett av projekten, en investerarklubb, kritik i en tv-granskning i Estland.I fjol pekade norska medier ut affärsmannen i bland annat vad som beskrivs som en svindlerihärva kring ett energibolag.Nu i höst har Ekot avslöjat att han varit med i turerna kring det haussade svenska energiteknik-bolaget Circle Energy, vars aktie i dag är handelsstoppad.Och planerna för de småländska glasbruken har fortfarande inte blivit verklighet.Samtidigt har projekten gång på gång kunnat få draghjälp av samarbeten med etablerade aktörer från olika samhällssektorer.Affärsmän, fotbollsproffs och en internationell världsartist. Till och med en tjänsteman på Skatteverket och en riksdagspolitiker, som både under sitt sista år i riksdagen och åren därefter, används som frontfigur för olika techsatsningar.– Det är ju ganska vanligt att kriminella använder frontfigurer för att det ska se seriöst och legalt ut, kommenterar Stefan Lundberg, tidigare åklagare på Ekobrottsmyndigheten, som är kritisk till att personer med ett högt förtroendekapital gör sig till galjonsfigurer för projekt av det här slaget.– Ger man sig in i en sådan roll måste man vara väldigt försiktig.Ex-politikern uppger för Ekot att det aldrig hann komma igång nån verksamhet i bolagen, att han aldrig haft annat än goda avsikter med sina bolagsengagemang och han betonar att han själv aldrig har misstänkts för några brott.Men när konkursförvaltare och myndigheter ska städa upp efter de kraschade satsningarna, så syns affärsmannen själv sällan till.Caroline har en äldre anhörig, som en dag blev kallad till tingsrätten som ansvarig för en organisation som gått i konkurs, som han själv inte hade koll på.– Han visste ingenting liksom. Det är nånting som är superskumt.Den här konkursen ingår i åtalet i Svea hovrätt, där åklagaren Peter Helsing anklagar affärsmannen för en rad grova bokföringsbrott.– Det har ju skett i syfte att dölja hur pengar går, i det här fallet miljontals kronor, i privat ficka.Är då affärsmannen en visionär serieentreprenör i teknikens framkant eller en bluffande bedragare i lagens gränsland?Efter rättegången säger affärsmannen ja till en intervju.– Har en del av de här projekten misslyckats? Absolut. Har det varit något bedrägligt bakom dem? Nej, det har det inte, säger han.Han medger att han varit inne i en rad kraschade projekt men tillbakavisar alla anklagelser om brott, bluff och bedrägerier.I flera fall lägger han ansvaret på andra och menar att han själv är den som har blivit utsatt för brott och oegentligheter, bland annat när det gäller fiaskot kring de nedlagda glasbruken.– Jag kan bara se det som att det var någon form av bedrägeri.Han medger att han gjort affärer i Norge men tillbakavisar att det skulle handla om något svindleri.Nyheten som publicerades i Tyskland, om att en kryptoplattform skulle ge intäkter på fem miljoner euro, minns han först inte – men kommer ihåg när vi visar pressmeddelandet.– Vi hade en ganska stor kundbas kontrakterad. Jag minns inte exakt hur den kundbasen ser ut men det var ju ett välförankrat pressmeddelande.Men vad hände med de fem miljoner euro?– Jag tror att i princip alla affärer blev avbrutna för det här var under den här hösten då jag själv blev utsatt för en utpressningssituation och kunde inte vara så aktiv i bolaget som jag hade tänkt.Och hur kommer det sig att man då inte informerar marknaden om det med ett nytt pressmeddelande?– Det vet jag inte för att det kom in flera delägare i bolaget.Du verkar återkommande ha omgett dig med personer och gjort affärer med personer som på olika sätt har orsakat att de här affärerna har kraschat eller runnit ut i sanden?– Ja, jag tror inte det är tillämpligt på alla de fall du säger, men i vissa fall så är det säkert så.Men vad säger du till den som tittar på de här historierna och ser att den gemensamma nämnaren är ju faktiskt du?– Ja absolut, det är helt riktigt. Men man kan också se det som att jag ger mig inte utan jag fortsätter arbeta på projekten och försöker ta dem i mål.I Svea hovrätt döms mannen till tre års fängelse för fem fall av grova bokföringsbrott. Han säger själv att han inte kommer att överklaga domen.Tipsa Ekots granskande reportrar.Mejla Mikael Grill Pettersson.Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks

Mediepoddens avslöjande om NWT:s försäljning av Schibsted fick spridning i branschpress - och nu fortsätter NWT sälja sina medieinnehav. Dessutom synar vi en medieaffär i 150-miljonersklassen när Everysport Group byter ägare. Vi pratar även om DI:s magsura reaktioner på EFN:s rekryteringsräd och pekar ut nästa tänkbara stjärnvärvning. Och så pratar vi om SvD och Podme:s förnämliga poddsatsning, Schibsteds jakt på synergieffekter mellan medieföretagen i koncernen och om Schibsteds Medias första bokslut som visar att man inte tänker bedriva välgörenhet. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på patreon.com/mediepodden

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

Ekots granskning av det särskilda statsbidraget mot gängens rekrytering av barn och unga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2023 tilldelades Botkyrka kommun 17 miljoner kronor av Socialstyrelsen. Syftet med statsbidraget var att kommunen skulle starta nya förebyggande insatser för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av barn och unga i de fyra utsatta områden som finns i Botkyrka. Ekots granskning visar att medlen bland annat användes till en New York-resa, en skrotad pr-kampanj och pysselmaterial.

Ekots granskning har nominerats till Svenska Röda Korsets journalistpris 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Priset belönar en journalistisk gärning som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Vi återpublicerar därför granskningen som sändes hösten 2024.

Det kinesiska företaget Senior Materials har fått tillstånd av myndigheterna att släppa ut 900 ton av det förbjudna och cancerframkallande ämnet Metylenklorid i luften i Eskilstuna.Men hur är det ens möjligt att en så farlig kemikalie får släppas ut i miljön när det varit förbjudet i 30 år?Här kan du lyssna på del ett av DA:s granskning av giftfabriken i Eskilstuna.

Det kinesiska företaget Senior Materials har fått tillstånd av myndigheterna att släppa ut 900 ton av det förbjudna och cancerframkallande ämnet Metylenklorid i luften i Eskilstuna.Men hur är det ens möjligt att en så farlig kemikalie får släppas ut i miljön när det varit förbjudet i 30 år?Här kan du lyssna på del ett av DA:s granskning av giftfabriken i Eskilstuna.

Det kinesiska företaget Senior Materials har fått tillstånd av myndigheterna att släppa ut 900 ton av det förbjudna och cancerframkallande ämnet Metylenklorid i luften i Eskilstuna. Men hur är det ens möjligt att en så farlig kemikalie får släppas ut i miljön när det varit förbjudet i 30 år?Här kan du lyssna på del ett av DA:s granskning av giftfabriken i Eskilstuna.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Fyra IF Metall-avdelningar vill lägga ner Dagens Arbete: ”Inget behov av tidning som granskar”

Inläst: Poliser om hur svenska gäng avancerar i Norge: Norska kriminella har inte mycket att sätta emot.

21 augusti. Journalister och forskare som undersöker islamism utsätts för kampanjer och hängs ut som islamofober. Det skriver Sofie Löwenmark från Doku på Expressens ledarsida. Hon och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan diskuterar förutsättningarna att granska islamism med Andreas Ericson.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål?Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa.Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter.Allt mer branschprat om gamla e-tidningenSenaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår.Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt.Nischmedier för branschfolkDet har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen.Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss

En kvarts miljon svenskar över 65 år har så kallade trygghetslarm. Larmen kan fördröja behovet av vanlig hemtjänst med många år. Och ger trygghet när man vet att hjälpen bara är en knapptryckning bort. Men när Svenska Dagbladet granskar trygghetslarmen visar det sig att larmen i själva verket inte alls är särskilt trygga. Gäst: Fredrik Mellgren, politikreporter på SvD med fokus på vården. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur fri är journalistiken på Tiktok? I jakten på de unga nyhetskonsumenterna som i allt högre grad flyr journalistikens egna plattformar, så är det många nyhetsredaktioner som publicerar innehåll på TikTok. Plattformen som används av drygt 3 miljoner svenskar dagligen. Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden.Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras. Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag?Reporter: Fanny Hedenmo och Martina PierrouAllt osäkrare dödssiffror i krigets GazaHur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet.Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats. Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza.Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de? Reporter: Josephine Schneider

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djup splittring i public service-kommitténI veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod. Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget. Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting. Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service. Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor. Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan. Enögd rapportering om kulturhus-bråkEtt tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk. Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering?Reporter: Martina PierrouSkarp insats till rutinuppdrag. Hur hanterade medierna Försvarets röriga kommunikation?De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag. Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga. Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik?Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med journalisten och författaren Jens Ganman och komikern och författaren Aron Flam om deras bok “Älskade public service” och kritiken de riktar mot det statliga mediestödet och det ansvar public service har gentemot svenska folket. De pratar också om journalistikens drivkrafter, om illvilja, rädsla och den mänskliga faktorn bakom journalistyrket och hur en tredje väg mellan statlig och fri kultur kan tänkas att se ut. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjälper eller stjälper media i mordutredningen i Skärholmen?En dödsskjutning i en gångtunnel i Skärholmen har fyllt medierna sen en dryg vecka tillbaka. Det brutala mordet på den 39-åriga pappan Mikael som var på väg till badhuset med sin son har berört och upprört såväl allmänheten som politiker. Rapporteringen har varit därefter - intensiv och massiv. Men hur väl går polisens och journalisters jobb hand i hand? Vad händer egentligen när medier går ut med uppgifter som inte är bekräftade? Kan det rentutav skada polisutredningen? SVT lanserar nytt videoflöde i TiktokandaDet känns ofta som att svenska mediehus trevar i blindo när de försöker locka till sig de svårflörtade, unga nyhetskonsumenterna. Generation Z har blivit en slags helig graal. Tiktok och Instagrams skräddarsydda och interaktiva flöden har de fått med modersmjölken, och fler och fler uppger att det är DÄR dom vill ta del av sina nyheter. Inte på nyhetssajterna. På SVT Play försöker man knäcka nöten genom ett betatest. Ett vertikalt videoflöde, där tittaren kan svepa sig förbi korta, kärnfulla videor om både nyheter, livsstil och trender.Norsk medieskandal efter snyftdokumentär om pedofildömd I Norge har det under vintern rasat en debatt kring den storsatsande serien ”Ingen elsker Bamsegutt”. NRK-serien skildrar en man med smeknamnet Bamsegutt som sitter fast på Filippinerna och inte har råd att återvända hem. Serien väckte under hösten stor uppståndelse i Norge och ledde till en pengainsamling till förmån för mannen, men bara fem dagar efter att den släppts så avpublicerade NRK serien. Det kom fram att mannen för 30 år sedan blev dömd för sexuella övergrepp mot barn, att redaktionen läst domarna men valt att utelämna dem. Under vintern har en av de största medieskandalerna dom senaste tio åren rullats upp i Norge. I förra veckan presenterade NRK sin egen interna utredning om publiceringen och avpubliceringen.Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mediejätten Al Jazeera förbjuds i Israel I veckan kom nyheten att Israel röstat igenom en ny lag som tillfälligt kan begränsa utländska medier från att rapportera i landet - om de hotar landets säkerhet. Det blev snabbt uppenbart var udden var riktad när premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut och skrev på X att “terrorkanalen Al Jazeera inte längre kommer att få sända från Israel.” Men vilken roll har egentligen den Qatarägda mediejätten Al Jazeera spelat för bevakningen av kriget? Reporter: Freddi RamelKritik mot rysarrubrik i Aftonbladet om covidvaccinI slutet av februari skrev Aftonbladet en artikel om en ny stor studie om riskerna för biverkningar från olika covidvaccin. Redan då fick artikeln kritik för att i rubrik och ingress dra på allt för hårt och för att spela vaccinkritiska grupper i händerna.Men flera veckor senare lever den här artikeln fortfarande i allra högsta grad på Aftonbladets sajt. Hur kommer det sig att Aftonbladet vinklade såhär och varför har just den här artikeln ett tillsynes evigt liv?Reporter: Erik PetersonLottojournalistik på inmarsch?Kan man lura slumpen? I en till synes växande journalistisk genre, låt oss kalla den, lottojournalistik, så kan man faktiskt få intrycket av att det med smart taktik och hemliga knep går att överlista den så lynniga slumpen.I en rad artiklar i Aftonbladet guidas läsarna till vilka nummer man bör hålla sig borta ifrån, vilka som är smarta att välja och när chansen är som störst till vinst. Men kan man verkligen lura slumpen? Går det att vara bra på lottospel? Följ med på en djupdykning i lottojournalistikens mystiska värld. Reporter: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här en repris från januari 2024Historien om Baneheia är historien om ett fruktansvärt brott och ett av Norges värsta justitiemord.Men det är också historien om hur norska medier gått i flock och vägrat att granska ett fall där bevisen om oskuld serverats dem gång på gång på gång.23 år har gått sedan morden i Baneheia och i Norge frågar sig en nu samlad journalistkår hur grupptänkandets psykologi har kunnat gå så långt.Ett specialprogram från Medierna i P1.Reporter Johan Cedersjö.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fulklippt ansvarsintervju i hårdvinklat Kalla FaktaTV4:s Kalla Fakta har granskat den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, och deras inblandning i affärer med en koppargruva i Kongo. I programmet skildras allvarliga människorättsbrott, förgiftat dricksvatten och barnarbete. Men har TV4 verkligen gett hela bilden och låtit alla sidors bästa argument få komma fram?Vad var det egentligen som hände när generaldirektören Anna-Karin Jatko tycks fly från Kalla Faktas ansvarsintervju? Reporter: Freddi RamelJury anser att Expressens utgivare gjort sig skyldig till grovt förtalFörra veckan kunde vi på Medierna avslöja att Expressens chefredaktör Klas Granström kan ha gjort sig skyldig till grovt förtal i och med en publicering om en rad klimataktivister som tidningen gjorde hösten 2022. Det har en jury som tar sig an tryck- och yttrandefrihetsfrågor i Stockholms tingsrätt kommit fram till.Att en jury bedömer uppgifter i en grundlagsskyddad publicering som grovt förtal är i Sverige högst ovanligt. Hör de respektive sidornas argument och syn på publiceringen. Dom i målet väntas komma nästa vecka.Reporter: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Femåring intervjuad om sin egen LVU-processDe senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida. Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.Public service eviga förtroendefråganVarje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet? Så ska redaktioner vara transparenta med AIArtificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?Producent: Erik PetersonProgramledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningenSveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration. Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts. Krig mot databaser med personuppgifterDe senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen. I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken.Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR?Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan. För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant. Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plagiatskandal skakar SkandinavienI veckan har det skakat i hela Skandinavien. Vad som började i slutet av förra veckan som en liten skälvning har nu i veckan växt till full jordbävning då tidning efter tidning i land efter land dragits in. Det handlar om plagierade artiklar, påhittade personer och hela intervjuer med bara stulna citat.I Danmark, Norge och i Sverige har tidning efter tidning avpublicerat artiklar. Det är en historia som sätter fingret på hur sårbara medier är när någon försöker luras. Och vi börjar på tidningen Kristeligt dagblad i Danmark. Salta krogrecensioner som väcker känslor Expressen Kultur vidgar sina vyer och breder ut sina vingar även över kroglivet. Numera är det inte bara film, scen och litteraturkritik som tar plats, utan även krogar recenseras. Skribenterna, som vanligen syns i andra sammanhang, skriver under eget namn. Hittills har sju vällästa recensioner utkommit, alla skrivna med putslustighet och sälta, och några av dom är rena rama sågningar i hårda ordalag som “smaklöst”, “lortigt”, inredningen påminner om en ungkarlslya och att det bästa med krogen var när recensenten fick lämna den. Är det här ett piggt kulturjournalistiskt grepp eller ansvarslösa raljeringar?Pålagda ljud i P4Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radioyssnarna till platsen där det händer. Det kan såklart inte alltid vara såhär. Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. Producent: Erik Peterson Programledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dumpen-konfrontation blev namnpublicering i lokalpressI takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn. Toalett-klipp blev rysk propaganda i SREtt nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?Deep fakes lurar journalisterDet har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI. Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.Producent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritik mot Peter Mangs-serienKritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär. Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år. Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA. Reporter: Erik PeterssonAlarmistisk rapportering om GolfströmskollapsI söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader. Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?Reporter: Alexandra SannemalmProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVT spred prorysk desinformationFörra helgen publicerade SVT Nyheter en granskning av hur prorysk desinformation, genom olika mediala bulvaner, kunde spridas till etablerade medier. Men att exponera falska nyheter innebär en balansgång på en knivsudd.För att återberätta felaktigheter och lögner innebär en risk i att förstärka budskapen och sprida de falska påståendena till en långt bredare krets än de annars skulle nått. I just det här fallet blev det verkligen så. För när filmer från granskningen spreds utanför den trygga SVT-miljön så blev de plötsligt till perfekta exempel på just det som granskningen skulle belysa.Medier mörkar misstagLikt årstidernas väderväxlingar så tycks mediers vilja att blotta sina misstag variera med tiden. Länge har det varit, inte bara kutym, utan också en stor stolthet och ära för medier att tydligt skylta med sina rättelser. Men ser vi ett skifte i hur öppet medier bekänner fel och redogör för ändringar och tillägg i publiceringar? Konspirationsbilder i SVT-runaSist om en historia som kanske SVT:s verifieringsdesk borde ha tagit sig en titt på. För när sportredaktionen hade grävt i arkiven i helgen så var det inte bara äkta bilder som kablades ut. Där fanns också ett fejkat klipp som, helt oavsiktligt, gav näring till en konspirationsteori - som SVT själva var med och hittade på för mer än 20 år sedan. Producent: Erik PeterssonProgramledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storslakt när Sveriges Radio ska spara 225 miljonerI veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.Reporter: Erik PeterssonTvå rättsfall - två helt olika bevakningarTvå snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga. Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus? Reporter: Alexandra SannemalmLove is blind-miss i BohusläningenLägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen. Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer. Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.Reporter: Martina Pierrou

Varje start på ett nytt år bombaderas vi med trendspaningar; det gäller kläder, teknik, resor, affärsidéer och mycket mycket mer. Hur påverkas vi av allt detta? Och vilket förhållningsätt har vi? Slukar vi allt med hull och hår? Lägger om våra företagsstrategier för att inte uppfattas som omoderna och tråkiga? I denna podd resonerar Jesper och Lena om just detta. Granskar vi trenderna utifrån affärsnytta eller kör vi bara? Och vem skapar egentligen trenderna? Med vårt resonemang vill vi uppmana dig att reflektera hur ni gör i ert företag!

Bianca Ingrosso, Amanda Schulman och Marie Serneholt – många svenska influencers gör succé med sin makeup. Men hur går det när de även börjar göra hudvård? Vi recenserar det senaste från några av våra skickligaste influencers och diskuterar vikten av en fin förpackningsdesign och det rätta ”sprutet” på misten!En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. När en ny regering tillträder får de alltid frågor om eventuella skelett i garderoben. Vi har sett förbi fortkörningar, parkeringsböter och ett munbloss på en joint under ett utlandsbesök på 90-talet, och vänt frågan mot journalisterna själva. Är frågorna om lik i lasten fortfarande relevanta och vilka synder har de själva i sitt förflutna?På Gotland monteras den sista tryckpressen ned, vilket gör att den som får sina nyheter i tryck nu kommer tvingas över till digitala alternativ. Vi har besökt Gotland och pratat med journalister, läsare och med mannen som nu monterar ned sin tredje tryckpress.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Två minderåriga tjejer i Brynäs hockeylag stängs av i två respektive fyra matcher efter att de ställt sig i motståndarklacken. Ett milt straff i jämförelse med tidningarnas som hängde ut dem med namn och bild. Om forskaren som blev medial världsstjärna efter gasläckan i Östersjön. Men först missade hela nyhetsbomben. Och så kritik mot det nya Mediestödet. Den nya kulturministern kommer ha att göra.  

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Veckans program ägnas helt åt de stora mediernas förmåga att hantera årets viktigaste nyhetshändelse: valet. I flera månader har de förberett sig, men hur gick det egentligen?Vi har pratat med de inblandade om vad de är nöjda med och vad de hade kunnat göra bättre. Hur träffsäker är Valun? Var tog sjukvårdsfrågan vägen? Kan man beräkna mandaten mer träffsäkert? Och hur ska man göra när det förväntade valresultatet plötsligt byter skepnad?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. I helgen går Sverige till val, och även om den politiska bevakningen förstås intensifierats under de senaste veckorna, så är den nu för tiden en genre som redaktionerna satsar hårt på även under mandatperioderna. Hör Jan Helin berätta om SVT:s satsning på engagerande politisk bevakning.Och så tar Medierna tempen på valrörelsens kanske hetaste fråga: energin. Varifrån ska den komma och hur mycket ska den få kosta? Vi besöker kvinnan som blivit ansiktet utåt för höga elräkningar och följer en omstridd uppgift om utsläpp, från universitetet i Kalifornien till den svenska valrörelsen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. På kort tid har fyra journalister omhändertagits av polis när de försökt bevaka miljöaktivister. Förra helgen greps filmaren Markus Jordö när han var på plats vid en klimataktion i Stockholm för att filma material till en SVT-finansierad dokumentärfilm om dialogpolisens arbete. Några timmar senare fann han sig naken i en häktescell i Södertälje.Inflation, höjda räntor och ett Sverige på väg in i lågkonjunktur. Men hur hanterar journalistiken rapporteringen om ekonomin? Medierna har pratat med några av landets ledande ekonomijournalister.Ola Sigvardsson fick under sin tid som pressombudsman uppleva en förändring av det svenska journalistiska landskapet. Nu har han skrivit en bok om sina erfarenheter som journalistikens vägvisare.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Dolda kameror, fejkade affärsmän och ett avslöjande som fått hela valrörelsen att gunga. Medierna har träffat reportern bakom Kalla Faktas partibidrags-gräv.Sveriges Radios romska redaktion har varit i fokus under de senaste veckorna. Efter det misstänkta mordet på en kvinna i Göteborg har SR-kanalens förmåga att bevaka den egna folkgruppen objektivt hamnat under lupp.Och så till den ofta infekterade vargfrågan - hur objektiv och evidensbaserad har Dagens Nyheters rapportering om vargfrågan varit den senaste tiden, egentligen?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gävle dagblad.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Mitt i bråket mellan Dagens Nyheter och Sveriges Radio finns de två reportrar som skrivit DN-reportagen om säkerheten på SR. Hur ser de på efterdyningarna av deras publiceringar och på försöken att nå SR:s VD Cilla Benkö utan resultat?Expressen publicerade i veckan en artikel om en man som får unga i Järva-området i Stockholm att söka sig bort från kriminaliteten. I artikeln påstås mannen förespråka en sträng form av islam, men vilka belägg fanns egentligen för påståendena i artikeln och hur gör man när huvudpersonen i ens granskning inte vill bli intervjuad? Och så har det blivit dags för del 3 av Mediernas sommarserie om kända mediarivaliteter. Denna del handlar om Jan Guillou vs. Radionämnden.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sveriges Radio och Dagens Nyheter har hamnat i luven på varandra rejält den senaste veckan. Hur är det egentligen med säkerhetsrutinerna på SR och vill Cilla Benkö verkligen anmäla DN till Säpo eller rör det sig om ett missförstånd?En ung kvinna ångrar sin medverkan i en serie om prostitution och vill att delarna som hon är med i ska avpubliceras. Hur har principen om konsekvensneutralitet påverkats av digitaliseringen och det faktum att konsekvenserna av en publicering kan vara betydligt mer omfattande i dag.Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar den här veckan strålkastarljuset mot Camilla Bloggbevakning Gervide och Isabella Blondinbella Löwengrip.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Kaosartade scener på flygplatser, semesterfirare som får vända i dörren och strandade turister utomlands som vill hem. Medierna har tittat närmare på bevakningen av pilotstrejken och varför redaktioner går igång på besvikna resenärer.Hur högt ska tonläget i debatten egentligen få vara? Det är en fråga som åtminstone två makthavare i samhället tycker sig ha svaret på. De har på sistone hotat med att polisanmäla efter att ha läst texter om sig själva eller sin verksamhet. Den tredje delen av Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar strålkastarljuset mot SVT:s och TV4:s sportredaktioner - och kampen om att få sända de stora internationella mästerskapen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sändande mediebolag storsatsar på damernas fotbolls-EM i sommar. Men hur ser det mediala intresset ut för damfotboll mellan de internationella mästerskapen?Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har stort fokus legat på vilken information som de ryska medborgarna får om kriget. Efter att det blivit svårare för ryska oberoende nyhetsredaktioner att utföra sitt arbete har både Dagens Nyheter och Sveriges Radio börjat publicera nyheter på ryska. Men varför valde man att göra det och hur många är det som egentligen nås av dessa nyheter?Del 2 om rivaliteten mellan Aftonbladet och Expressen, som är en del av Mediernas sommarserie, riktar fokus på Metoo-hösten 2017.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Webbtv-kanalen Riks granskade brottsbelastningen i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU men researcharbetet lämnade mycket övrigt att önska. Vi har pratat med mannen som anklagades för flera brott han inte begått. Vår eminente mediepolitik-korrespondent Lasse Truedson försöker reda ut vilka som kan bli vinnare respektive förlorare om det nya mediestödet som presenterades i veckan en dag blir verklighet.Och så första delen av vår sommarserie om medierivaliteter. Den här veckan grottar reporter Therese Rosenvinge ner sig i den mest klassiska rivaliteten av alla, den mellan kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sajten Dumpen fungerar som ett eget rättssystem, med en ansvarig utgivare som hänger ut och bildpublicerar misstänkta pedofiler. I veckan har det varit stor uppståndelse kring sajten och upphovspersonerna.Och så tar vi oss an Sveriges Radio och deras textpubliceringar. Public service kan behöva anpassa sig till kortare texter i framtiden och på Ekot har man redan börjat. Men inifrån höjs röster om att det kan påverka journalistikens innehåll.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Två journalister avlägsnades från platsen av polis när de bevakade en klimataktion i Stockholm i förra veckan. Medierna har pratat med dem och med polisen för att ta reda på vad som egentligen hände.100 dagar kvar till valet. Vad händer med bevakningen när det politiska spelet blir allt mer intensivt? Och varför är de tv-sända debatterna så svåra att hantera?En familj drabbas av den yttersta tragedin och pekas därefter ut i media som misstänkta för att ha dödat sin egen dotter. Men hur agerar redaktionerna när historien plötsligt byter skepnad?

Navid pratar med journalisten och författaren Jens Ganman och komikern och författaren Aron Flam om deras bok “Älskade Public Service” och kritiken de riktar mot det statliga mediestödet och det ansvar Public Service har gentemot svenska folket. De pratar också om journalistikens drivkrafter, om illvilja, rädsla och den mänskliga faktorn bakom journalistyrket och hur en tredje väg mellan statlig och fri kultur kan tänkas att se ut. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.