Podcasts about granskar

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

Ekots granskning av det särskilda statsbidraget mot gängens rekrytering av barn och unga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2023 tilldelades Botkyrka kommun 17 miljoner kronor av Socialstyrelsen. Syftet med statsbidraget var att kommunen skulle starta nya förebyggande insatser för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av barn och unga i de fyra utsatta områden som finns i Botkyrka. Ekots granskning visar att medlen bland annat användes till en New York-resa, en skrotad pr-kampanj och pysselmaterial.

Ekots granskning har nominerats till Svenska Röda Korsets journalistpris 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Priset belönar en journalistisk gärning som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Vi återpublicerar därför granskningen som sändes hösten 2024.

Det kinesiska företaget Senior Materials har fått tillstånd av myndigheterna att släppa ut 900 ton av det förbjudna och cancerframkallande ämnet Metylenklorid i luften i Eskilstuna. Men hur är det ens möjligt att en så farlig kemikalie får släppas ut i miljön när det varit förbjudet i 30 år?Här kan du lyssna på del ett av DA:s granskning av giftfabriken i Eskilstuna.

Det kinesiska företaget Senior Materials har fått tillstånd av myndigheterna att släppa ut 900 ton av det förbjudna och cancerframkallande ämnet Metylenklorid i luften i Eskilstuna.Men hur är det ens möjligt att en så farlig kemikalie får släppas ut i miljön när det varit förbjudet i 30 år?Här kan du lyssna på del ett av DA:s granskning av giftfabriken i Eskilstuna.

Det kinesiska företaget Senior Materials har fått tillstånd av myndigheterna att släppa ut 900 ton av det förbjudna och cancerframkallande ämnet Metylenklorid i luften i Eskilstuna.Men hur är det ens möjligt att en så farlig kemikalie får släppas ut i miljön när det varit förbjudet i 30 år?Här kan du lyssna på del ett av DA:s granskning av giftfabriken i Eskilstuna.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Fyra IF Metall-avdelningar vill lägga ner Dagens Arbete: ”Inget behov av tidning som granskar”

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.Efter sommaren flyttar de in i huset igen.Det går fem år.Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.Men vattnet tar sig förbi barriären.– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.Nej, det går inte att stoppa vattnet.– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.Det når huset och äter sig in i marken under dem.Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.Två översvämningar på fem år, är det bara slump?Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.Men ibland är det ännu värre.I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.– Oj… Ja, det är precis där jag bor…Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka. Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han. Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.Du fick lite den känslan?– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder. Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då. Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.Hur hög är den?– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.Det låter ganska dyrt detta?– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.Per Kudoper.kudo@sverigesradio.seClara Guibourgclara.guibourg@sverigesradio.se

2025 verkar tyvärr inte bli året då landets politiker och tjänstemän valt att sätta stopp för skatteslöseriet. Slöseriombudsmannen Philip Syrén har bjudits in till Skattebetalarnas podd Uppskattat för att ge en uppdatering om slöserierna han granskar och belyser för tillfället.

⁠Klicka här för att börja prenumera på alla avsnitt! Aron Flam har gjort ännu en reaktionsvideo där han sågar SVT, kulturvänstern och, av någon anledning, Marie Göranzon. Den här gången handlar det om mockumentären En armlängds avstånd, och frågan är – har han förstått att det är satir? Jag tar mig an hans långa, ilskna analys och gör en egen reaktionspodd på reaktionsvideon. Meta? Ja. Nödvändigt? Oklart. Men kul? Det återstår att se.

Inläst: Poliser om hur svenska gäng avancerar i Norge: Norska kriminella har inte mycket att sätta emot.

Åtgärder mot oseriösa HVB-hem hade kunnat komma mycket tidigare, men Ivos ledning har återkommande bromsat sina egna inspektörer. Det uppger flera personer inom Inspektionen för vård och omsorg för Ekot. Ivo-ledningen tillbakavisar kritiken och menar att man förändrat sitt arbetssätt så det ska bli mer rättssäkert och ge mer stabila underlag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi får ju inte agera på ganska mycket allvarliga uppgifter som kommer in. Och sen att man vet att de här barnen bor där under tiden. Och vi liksom agerar inte alls, säger en inspektör som vi kallar för Erik, till Ekot. Ekots granskning har visat på stora brister i hur Ivo hanterat polisers anmälningar om allvarliga missförhållanden på HVB-hem. Så här säger en kille som tidigare var placerad på ett hem som poliser larmat om. Vi kallar honom Sam och har bytt ut rösten. – Ja, det var nog det värsta året i mitt liv, jag funderade på bryta mitt egna ben för att komma därifrån...alltså så illa var det. – Man känner sig utlämnad, alltså det är ord mot ord, de lyssnar ju hellre på personalen och hemmet än på mig liksom. Ivos svar på kritiken har varit att man just nu utvecklar sina arbetssätt för att kunna agera snabbare. Ivo har också hittills i år stängt 17 hem varav 14 i höst. Men de flesta HVB-hem som polisen under året slagit larm om är fortfarande öppna. Precis som stället där Sam var placerad för flera år sedan. Flera personer inom Ivo uppger nu för Ekot att myndighetens ledning under flera år tvärt om försvårat för inspektörer att snabbt åka ut när de får larm om missförhållanden, eftersom besluten ska hanteras i en utdragen process med chefer och jurister. Något som enligt inspektörer Ekot talat med lett till att tuffa krav på åtgärder blivit liggande – så länge att man fått börja om från början. En av dem, som vi kallar Erik, beskriver så här: – När vi hittade jätteallvarliga bitar tog det så lång tid att när vi väl var framme och kunde fatta beslut så tyckte man att det var för gamla uppgifter. Vi kunde inte fatta de där besluten som vi hade velat göra från början.Ekots granskning visar att Ivo vid flera tillfällen fått in tips om namngivna personer som ska ha varit kriminella eller på annat sätt olämpliga, men där Ivo antingen bara nöjt sig med HVB-hemmets svar eller inte ens ställt frågor om påståendena. Till exempel har inspektörer fått höra att de bara ska ställa frågor om det som är årets tema. – De samtalen som vi har nu med barn och ungdomar som är placerade...man sitter där och önskar att de inte ska säga någonting som inte passar temat för att man vet att jag kan inte ta hand om det. Trots att årets tema skulle vara “hot och våld” fick inspektörerna på ett möte veta att man inte skulle ställa frågor om det fanns kopplingar till gängkriminalitet på HVB-hemmen. – I början av året så lyftes “Hur ska vi tänka kring gängkriminalitet? Hur ska vi fånga upp det?” och då säger han att ”Det är inte en stor risk på HVB, det fångar vi i SIS-tillsynen.” Så det skulle vi strunta i. Inspektörerna menar också att det är ett problem att alla inkommande tips i dag samlas hos en mindre grupp som ska bedöma dem: – Så även om det kommer in tips så kommer de inte till mig fast jag har ett ärende öppnat. Om det nu inte är så att någon bedömer att det är jätteallvarligt. Peder Carlsson, tillsynschef på Ivo, vill inte kommentera de uppgifter som vi fått från enskilda inspektörer på myndigheten men pekar på att inspektörerna själva ska söka fram tips om den verksamhet man inspekterar och att förändringen i arbetssätt har handlat om att få till mer rättssäkra beslut.– Och det är klart att då kan det finnas personer som inte självständigt kan göra det de tänker sig att de vill göra.Kan det då vara en förklaring att det så att säga objektivt sett har bidragit till att saker har tagit längre tid?– Nu när vi driver de här frågorna rättsligt så har vi ett väldigt stabilt underlag. Hade vi inte gjort det hade det här kunnat tagit ännu längre tid. Vad säger du till de ungdomar som idag sitter på HVB-hem där ni har fått konkret information om namngivna personer och de HVB-hemmen har fortfarande inte stängts? – Jag säger att vi håller på med tillsyn och det gör vi fortlöpande i detta nu.

Minst 45 killar som varit placerade på Allviken har dömts för nya brott, visar Ekots granskning. När Hugos mamma ville hitta ett nytt HVB-hem fick hon själv ringa runt till andra hem på en lång lista som hon fick från socialtjänsten. Hör Maria Ridderstedts och Mikael Grill Petterssons reportage om hur det gick för två av killarna som varit placerade på Allviken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. --Jag blev erbjuden Cannabis, men jag tackade nej för jag ville inte, jag kände att det inte var värt det. Jag ville hem, det var väl det.Hugo, som vi kallar honom i det här reportaget, har nu varit flera månader på HVB-hemmet Allviken. Trots att det är ständig tillgång till droger lyckas han hålla sig ren under de månader han är där. Inte för att han vill bli drogfri utan för att han vill hem. Direkt när han kom hem började han missbruka igen: --Jag började missbruka cannabis själv och det slutade inget bra. Jag blev beroende av det också, rökte mycket. En kväll blir han gripen för narkotikabrott. Socialtjänsten föreslår ett annat HVB-hem. Hugos mamma, som vi kallar Sara, tycker att det låter jättebra: --Det låter verkligen som att det här är ett företag som har en bra plan en bra verksamhet, så vi tänkte bara okej, men vi kollar upp det. Hon upptäcker att det föreslagna HVB-hemmet ligger i närheten av Allviken och har samma ägare. –Så vi bara, nej, aldrig livet. Aldrig. Vad var det som fick dig att känna den där känslan, aldrig i livet? –Därför att då kommer han aldrig att bli bra. Vi kommer aldrig komma liksom bli fria eller hur man ska säga. Vi skulle aldrig bli fria från missbruket. Vi skulle aldrig få tillbaka våran friska kille. Sveriges kommuner betalade förra året omkring 10 miljarder för att de här platserna på HVB-hem i Sverige. Det är socialtjänsten i hemkommunen som ansvarar för vården, placerar och betalar. Men de förlitar sig mycket på den tillsyn som görs av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Sara har bestämt sig för att den här gången måste Hugo hamna rätt: –Då frågade jag, hur ser det ut? Vilka HVB har ni? Och då fick vi en lång lista på vad de hade upphandlat för någonting i kommunen. Det var ju en jättelista och där satte vi oss och läste igenom ringde runt själva till de olika boendena och hittade ett ställe Den här gången får Hugo åka det HVB-hem som hans föräldrar valt ut. Genom domstolshandlingar kan vi se att minst 45 killar har dömts för nya brott efter placeringen på HVB-hemmet Allviken. Det rör sig främst om olika narkotikabrott men flera av dem har varit inblandade i tex skjutningar och andra våldsdåd och sitter idag i fängelse eller häkte. En av dem genomför ett mordförsök med koppling till konflikten inom Foxtrot-nätverket. En annan misstänks för det uppmärksammade mordet på Mikael i Skärholmen, som sköts framför sin son. De flesta har fortsatt missbruka narkotika. En mamma, vars son förvärrades i sitt missbruk på Allviken, blev överraskad när vi tog kontakt: –Va? Finns Allviken kvar? Jag blev väldigt ledsen och grät när jag hörde det, jag tänkte kanske att Allviken inte fanns kvar längre.Hon heter egentligen något annat, men vi kallar henne Hanna och har bytt ut hennes röst: – Jag vill berätta nu för att jag vill att min son ska få upprättelse. Ingen trodde på honom. Hanna försöker sätta ord på hur det är att ha ett barn som missbrukar: - Otroligt sorgligt. Det är svårt, det är tungt, det sätter i spår i hela familjen. Man är rädd att ens barn ska dö. Det är inte bara droger, det är hela miljön runt drogerna, personerna, de lever på en. De tjänar pengar på en, det är människor som de utnyttjar. Allt hänger ihop med droger och vapen för de här gängen och det är väldigt farligt. Hannas son, som vi kallar Samir, blev inte fri från drogerna och i dag är han dömd för brott. –På grund av drogerna har tagit honom på den där vägen. Vad tror du hade kunnat bli annorlunda om han hade fått en annan typ av hjälp då? –Jag tror hans liv hade sett annorlunda ut då. Jag tror han hade studerat. Han hade varit stabil. Han hade varit frisk. I stället så blev Allviken början på helvetet. Han kom i kontakt med fel personer. Vi vet inte hur det har gått för alla unga som varit placerade på Allviken, de som haft en frivillig insats och som inte återfallit i missbruk och kriminalitet kan vi inte hitta. Det finns heller inga såna register som gör att det går att följa vilka HVB-hem som har bäst eller sämst resultat. Inte heller ägaren till Allviken HVB Marielle Ragvals vet säkert hur det har gått för de killar som bott på hennes HVB-hem. –Alltså vi tappar ju kontakten med dem. Och vi kan heller inte inhämta den informationen ifrån socialtjänsten utifrån att det då råder sekretess. --Men vi lokaliserar också 45 pojkar som efter Allviken har återfallit i brott eller droger. Är det ett bra eller dåligt betyg? –Det är såklart ett jättedåligt betyg. Det är tyvärr inte bara gällande våran verksamhet. Utan det är generellt en jättehög återfallsrisk. Det är en komplex problematik som vi jobbar med. Däremot har jag haft flera ungdomar som flera år senare har hört av sig och tackat för att de har blivit drogfria. De blev inte det omedelbart, men de säger att alla de samtalen som de fick och det som var under föreläsningarna, det trillade ner flera år senare när de fått mera konsekvenser av sitt missbruk. (Steg i trapp) Hugo, som efter återfallet, fick komma till ett annat HVB-hem har nu kunnat flytta till ett stödboende i sin hemstad. (låser upp dörr) –Ja, mitt lilla place, mitt lilla ställe. Vi sätter oss vid bordet i den lilla 1:an som nu är Hugo hem. I fönstret står ett inramat fotografi på honom som liten och en vit orkidé. Här bor han i egen lägenhet men det finns alltid personal i närheten. Hugo säger att en stor skillnad med det nya HVB-hemmet var att de fick honom att vilja vara en del av samhället igen och leva ett liv utan droger. --Om man inte är det, då hamnar man lite utanför och då letar man efter sina egna vägar och liksom sina egna sätt att göra pengar på och allt sånt där och hitta liksom lösningar till allting själv och det funkar inte. Om du skulle beskriva lite mer hur livet var på det andra HVB-hemmet ? –Det var mycket striktare. Personalen hade koll på en lite mer. Personalen var utbildade dessutom. Så det var det som hjälpte mig, det var stöd från alla i personalen. Hugo säger att här fick han mer individuell behandling och att alla, socialtjänst, föräldrar och personal, på boendet jobbade som ett team runt honom: --Det var ingen som hade narkotika på sig i boendet. Då blev man skickad direkt till SIS. Inga vapen och sånt där fanns inte heller på boendet, det var mycket striktare. Kan man ha ett HVB-hem utan att det finns en massa droger och knivar? --Ja det tror jag. För mitt andra boende så var det inte alls några knivar, några vapen och något sånt där. Det fanns lite narkotika. Men det var... Det försvann direkt, det var någon som hann ta ett återfall men det var liksom borta direkt. Personalen gjorde alltid någonting åt det, de brydde sig om en. --Där var det liksom; Du ska ha vård, det är ingen lekstuga. Det är vård vi har här, det är vård du vill ha, om du inte vill ha vård då ska du inte bo här. Det var till slut vården på det nya HVB-hemmet som blev räddningen för Hugo: –Ja, det var där jag blev motiverad till att helt sluta med droger. Hitta nya intressen i livet och sånt där. Se den ljusa vägen och sånt där. Vad tror du hade hänt med dig om du hade skickats tillbaka? --Då hade jag sagt fortsätta bruka cannabis för det var så mycket cannabis där och sånt där. Det hade nog inte varit någon bra placering för mig då. Han tycker ändå att månaderna på Allviken på ett sätt var bra för honom. Han kom bort från en akut situation och vistelsen där blev en paus för honom. Hugos mamma Sara förstår inte att en del HVB-hem bara får fortsätta ta emot barn, trots att Ivo får larm om att de inte funkar: –Jag fattar faktiskt inte. Vi har ett samhälle där vi har en gängkriminalitet som ökar, där rekryteringen ökar, där vi måste verkligen ta hand om de här ungdomarna på alla sätt. Vad tänker du dig är det värsta som kunde ha hänt om din son hade kommit tillbaka till det här stället istället? --Det värsta som hade hänt är att han hade utsatt andra människor för skada. Att han hade blivit en som gjorde andra människor illa... att han hade kunnat blivit en mördare. För han hade ju ingen självkänsla, inget självförtroende. --Det är ju det, tänker jag, när de rekryterar i de här gängen så bygger man ju ganska mycket så att de känner att ”jag är viktig och jag är betydelsefull” och det hade kunnat ha gjort, för han var ju ganska långt ner på botten, så att han var nog lätt att rekrytera. --Men vad tänker du om det här och att det krävdes att du själv satt och ringde runt till olika HVB-hem för att det skulle bli en bra placering? --Ja, nej. Det är så jävla sorgligt att det är så. Jag tycker mest att det är sorgligt och jag tycker att det ger inte någon hopp om framtiden för att det är så pass få av de här ungdomarna ändå som har föräldrar som är resursstarka, som har möjligheten att ringa runt, som vet vilka frågor som ska ställas och som kan ställa krav på verksamheterna och krav på socialtjänsten. Hugo, som nu är 18 år, är drogfri och tror att det kommer fortsätta så: --Alltså mitt liv är mycket bättre idag. Jag mår bättre, jag är inte deprimerad, jag fungerar, bra kontakt med min familj. Jag mår bra, det är väl det viktiga. Hur ser ditt liv ut idag? –Just nu är jag arbetslös och söker jobb, tränar mycket, övningskör, försöker skaffa körkort och sånt där. Jag är väldigt motiverad till att ändra mitt liv och liksom ha en bra framtid liksom fru, barn och sånt där. (ring ring)En tid efter att vi träffades i hans lägenhet ringer jag Hugo: -Hej, det är Maria från radion. Hur gick det med körkortet? - Jag klarade det. Det känns jättebra och så har jag jobb också.

HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.Hur var det när ni kom fram dit då?– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. Ibland styr personalen och ibland ungdomarna.– Man var ju spänd hela tiden. Man behövde ju alltid låsa sin dörr och sådant där. Och man var noga att det inte var någon som följde efter en och sådär. Man hade ett öga över ryggen hela tiden. Det var liksom väldigt spänt.Varje år placeras cirka 6 000 barn och unga på HVB-hem i Sverige. Det görs för att man för sin egen skull inte kan bo kvar hemma.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i våras att det fanns uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger i var fjärde inspektion. Men få av HVB-hemmen stängs.För att förstå hur det kan vara så – går vi igenom klagomål och all tillsyn som har gjorts på just det här hemmet. Redan flera år innan Hugo kommer dit har en ungdom därifrån ringt in till Ivos tipstelefon:“Det finns droger på behandlingshemmet. Personal hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger.”Det här förnekas av föreståndare och ägare. IVO avslutar tillsynen utan kritik.2019 beskriver en förälder i en anmälan till IVO hur det var att komma dit:”Haschdimman ligger tung över hela övervåningen/uppehållsrummet. de intagna tar droger framför personalen.”När Ivo sedan gör sin inspektion upptäcker de inte några brister.I domstolsprotokoll ser vi gång på gång hur olika socialtjänster beskriver att placeringar på Allviken lett till att ungdomar börjat med droger eller missbrukat mer.Vi tar kontakt med en mamma som vi kallar Hanna, hon tycker först att det är jobbigt att minnas - vi har bytt ut hennes röst:– Det gjorde ont i mig. Min son blev ju förstörd där. Det var där han lärde sig vad droger är. Allting började där. Det var helvetet på jorden.Hanna avråds från att hälsa på sin son men åker ändå dit:– Åh Min son han ligger i sängen och sover. Han är väl påtänd snarare. Han var full av sår. Han var blek. Han hade gått ner sig, han såg ut som en pundare. Det var inte så det skulle vara.Flera av de placerade pojkarna begår narkotikabrott under den tid de är där. Hannas son, som vi kallar Samir, förvärras i sitt missbruk under vistelsen där:– Och min son sa att mamma det var på Allviken, allting började. Det var kokain, det var amfetamin, det var heroin, det var hasch. Det var allt möjligt...Fler klagomål kommer också in till IVO och de genomför en inspektion.Två placerade pojkar går med på att tala med IVO. De säger att det är lätt att missbruka på Allviken och att personalen inte verkar veta vad cannabis är.IVO frågar ägaren om pojkarnas uppgifter och hon säger att det inte stämmer.När IVO kommer tillbaka två månader senare vill INGEN av ungdomarna prata med dem. Mellan besöken har minst två ungdomar förvärrats i sitt missbruk och fått flytta.Återigen konstaterar IVO att det inte finns några brister.Hugos mamma Sara har inte så mycket insyn i vad som händer på Allviken, de träffas mest på hans permissioner - men det han säger gör henne orolig.– Han berättade om att det var poliser som kom, ttt det var polisingripanden att det var bråkigt. Han berättade om att de hade knivar. Han berättade att han var rädd för andra boenden.Hugo säger att han själv inte är inblandad i några konflikter. Men nästan alla andra hade någon form av kniv gömd på rummet:– Alltså det var vanliga köksknivar, knivar man tagit in på permissioner, små knivar som kunde gömmas enkelt.Han berättar att på kvällarna och nätterna satt killarna uppe och gjorde vad de ville.Hugo håller fram sin mobil och visar en film från en av kvällarna. Filmen är inspelad i dagrummet, det är två killar som slåss, de stampar i golvet och flera står längs väggarna och tittar på.Varför slåss de?– Det var något bråk som hade hänt dagen innan och så ledde bara till det ena till det andra. De kallade varandra fula ord. Så blev det slagsmål.Men vad fanns personalen i de här situationerna?– De låg och sov, som de sa. Men det hörs ju tydligt att man inte kan sova. De ligger ju inne i personalrummet och kollar film. På kvällarna.Så det kunde pågå slagsmål på övervåningen, utan att personalen ingrep?–Personalen hade ingen koll alls. Det var verkligen sådär hela tiden.IVO känner till flera sådana här händelser.Vid en inspektion berättar en pojke att några ungdomar har slagit sönder övervåningen.Vid ett annat tillfälle misshandlas en pojke av två andra och får bitmärken på bröstet.En natt kommer en kille in i en annan killes rum och vill ha cigaretter. När han säger nej misshandlas han och får en så hård smäll på örat att trumhinnan spricker.Allvikens ägare Marielle Ragvals vänder sig kraftfullt mot dom kritiska beskrivningar vi fått, och menar att de problem som funnits i huvudsak kan förklaras av brister i lagen.– Det är en målgrupp som har ett stort vårdbehov. Och vi ser idag jättestora utmaningar för alla oss som jobbar inom HVB -branschen, där vi idag inte har den lagstiftningen på plats än så att vi har rätt befogenheter att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Vi har inte rätt att till exempel visitera ungdomarnas väskor eller gå igenom deras rum för att försöka se om det finns saker eller föremål som inte får vara där. Vi har inte rätt att kräva att de ska lämna urinprov. Och det här är någonting som vi alla brottas med i branschen där vi känner att vi jobbar med bakbundna händer.Kan det vara så att ni tar emot ungdomar med komplexa problem med för lite personal?– Jag anser inte det. Nej.Och Ivo bedömer också i sitt senaste beslut att verksamheten har förutsättningar att ge de inskrivna ungdomarna en vård som är trygg och säker.Vi kontaktar flera tidigare och nuvarande anställda. En del säger att det inte finns några som helst problem på boendet, att det faktiskt är ett av de bättre man kan vara på, medan andra vittnar om allvarliga missförhållanden.En tidigare anställd – Darko – går med på att träffa oss och berätta öppet om varför han efter många år slutade på Allviken,– Det är synd. Jag var så stolt att vara där, för mig var det en ära att få komma och jobba där en gång i tiden. Det är sån energi. Barn, de går åt rätt håll.Darko är föräldraledig med yngsta dottern som ligger i vagnen och sover när vi tar en promenad och pratar. Han är själv dömd för brott, men det är mer än 15 år sedan och idag är han stolt över att hjälpa unga på rätt väg. Han beskriver att Allviken – i början – var ett bra ställe att jobba på:–Vi fixar dem, hjälper dem på vägen, styr dem åt rätt riktning, pushar dem, bär dem när det behövs. Och sen, allting kraschar så här...det är inte lätt.Kommunerna betalar mellan 3 000-10 000 kronor per dygn för att ha en pojke placerad här. Och Darko berättar att de anställda uppmanas av ledningen gång på gång att inte berätta för socialtjänsten som placerat barnet där om det hänt något allvarligt.– Vi hade problem hela tiden. De har ökat ungdomsgruppen och minskat med personal.Han säger att vid ett tillfälle hade han hört av ungdomarna att en av killarna tar in heroin på boendet.– Det är inte bra att de blir introducerade till heroin på vårat hem. Det är en tung drog, du vet, opiater.Han framför det till ledningen men säger att han inte blir inte trodd.Darko säger att det var obehagligt att jobba ensam på natten.– De är mitt ansvar. Tänk att du är själv med dem, närmaste polisstation är fyra mil ifrån och det kommer två bilar med kriminella...Företaget har också ett stödboende utanför Uppsala dit unga från Allviken får komma för att träna på att klara sig själva. De delar också delvis personal med HVB-hemmet.Våren 2022 misstänker polisen att narkotika hanteras på stödboendet.De spanar utanför och gör till slut ett tillslag.De hittar drygt 7 kilo cannabis . Inplastade haschkakor märkta “Malaga”.Även vågar och vacuumförpackare tas i beslag och enligt polisen tyder det på att narkotika vägs och förpackas inne i bostaden.En boende och en anställd grips på plats. Båda häktas och nekar till brott. Till slut erkänner den yngre killen, den boende, att det är hans droger men han vill inte säga var eller från vem han fått dem. Han döms för grovt narkotikabrott.Den anställda, som även jobbat på Allviken, åtalas aldrig men får sluta på sin tjänst. Nu anställs flera nya personer. Darko, tycker att de är olämpliga för jobbet och bestämmer sig för att sluta:– Det var inte trevligt längre. Och då tänkte jag det är dags att stämpla ut.Ekots granskning visar att flera personer som anställs efter knarktillslaget sen begår brott under pågående anställning, däribland ringa narkotikabrott, trafikbrott men också misshandel.Men Allviken fortsätter att ta emot fler ungdomar. Det har visat sig vara en ekonomisk succé. I flera år har vinsten legat runt en miljon.Men 2023 blev det nästan 10 miljoner.Ägaren Marielle Ragvals säger också att hon alltid gjort sig av med personal som begått brott eller på annat sätt varit olämpliga. Som till exempel kring narkotikatillslaget på hennes stödboende:– Det stämmer att det fanns misstankar riktat mot en personal. Och det jag vill säga är att om det nu finns narkotika gömd i en lägenhet så är väl den förmodligen gömd och ingenting som ligger synligt.Det luktade cannabis. Poliserna som gjorde det där tillslaget sa att det stank av cannabis. Det luktade väldigt starkt av cannabis I den här personens lägenhet. Där personalen också gick in och ut utan att knacka på dörren?– Ja. Det är svårt för mig att svara på. Eftersom att jag inte var inne i den lägenheten. Men det jag kan säga är att när det här inträffade så gjorde jag allting by the book. Den här personalen som misstänktes aslutade jag också.Marielle Ragvals säger att flera av de här uppgifterna, som anmälts till IVO - och som myndigheten enligt handlingarna ställt frågor till företrädare för Allviken om, har hon aldrig nåtts av.–Det här är ingen information som jag har fått tidigare. Det är såklart ingenting som jag önskar. Utan jag tillsammans med alla mina anställda. Vi jobbar av hela vårt hjärta för att försöka hjälpa de här ungdomarna att vända sitt liv.Marielle Ragvals framhåller att hon samarbetat med IVO och varit transparent.Men Ekots granskning visar att olika myndigheter har haft kunskap om långt över 100 allvarliga händelser. Bara här, på detta enda HVB-hem.Det handlar om poliser, föräldrar, socialtjänst och kriminalvård. Berättelser om misshandel, droganvändning, fusk med drogtester, olämplig personal och att hemmet är oerhört ostädat. Vi kan se att Ivo känt till minst 50 av dessa missförhållanden.Trots larmen till Ivo stoppas aldrig verksamheten – istället fattar IVO beslut, om att Allviken HVB ska få tillstånd att ta hand om fler ungdomar. Först från sju till åtta och sedan förra året från åtta till nio.“IVO:s sammantagna bedömning är att Allviken vård AB med den planerade utökningen och har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet och säkerhet”Två år efter knarkbeslaget på Stödboendet kommer det kritik från IVO – det handlar om att man i enstaka fall anställt en person innan man fått in registerutdrag från polisen. Och att man i en välkomstbroschyr skrivit att de frivilliga urinproven är obligatoriska.På Inspektionen för vård och omsorg förklarar tillsynschef Peder Carlsson hur myndigheten får ungefär 30 000 olika informationer årligen.– Det vi gör är att vi går igenom all den informationen för att titta vad står det här? Vad innebär det? Vad måste vi göra? Vad måste vi agera på då?Strax efter att Ekot begärt ut alla anmälningar och andra handlingar om Allviken väljer Ivo att starta en ny tillsyn av bolaget.– Och jag kan ju inte kommentera den pågående tillsynen i nuläget för jag vill inte påverka den på det sättet. Det du beskriver här, om jag pratar i generella termer, en verksamhet som har så mycket påpekanden, det här är ju inte alls bra. Så här ska det ju inte egentligen gå till.Men är det ni som har varit dåliga som myndighet? Är det reglerna som har varit fel eller är det resurserna från regeringen som är för liten?– Ja möjligen en kombination av alla tre. Det finns också ett stort ansvar som åligger kommunen att följa upp sina placeringar.Socialsekreterarna baserar ju ofta sina bedömningar på vad Ivo har skrivit i sina tillsynsrapporter. Det spelar ju roll om ni då gång på gång säger att verksamheten här är trygg och säker?– De måste naturligtvis använda flera informationer än Ivo. Men det är klart att Ivos information som finns om verksamheten ska vara korrekt. Och självfallet så är ju uppfattningen att här borde vi ha agerat tidigare. Min uppfattning är att vi inte har gjort det vi borde i ett tidigare skede.Peder Karlsson säger också att IVO håller på att förändra sitt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och de i höst utvecklat ett fördjupat samarbete med till exempel polisen.– I dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Socialtjänsten i Hugos hemkommun har nästan ingen kontakt med honom när han är där och hans föräldrar tar med honom in till stan och fikar när de kommer. Hur han egentligen har det vet mamma Sara inte så mycket om:– Efter att du hörde av dig också så säger han ju att jag berättade inte för dig mamma. Jag berättade inte alls allt. Det är så mycket du inte vet.Men nu hon vet vad IVO visste har hon svårt att förstå varför Allviken får fortsätta:– Nej det är helt obegripligt. Det är helt obegripligt att de inte tar det här på allvar. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ignorera det här.Hugo tror att det är fel att samla så många killar med samma problem på ett ställe.– För då liksom, en missbrukare tar med sig narkotika till sitt boende, då kommer det trigga igång andra, en kedjereaktion i princip. Att man måste känna sig tuffare, bättre än varandra det är lite machokultur i de här boendena.Sara, Hugo, Hanna och Samir heter egentligen något annat. Hanna har vi bytt ut rösten på.

Vid en rad tillfällen har poliser valt att anmäla HVB-hem till Ivo efter upptäckter av bland annat knark, våld och olämplig personal. Vår granskning av 14 fall visar att det sällan lett till några omedelbara åtgärder från Ivo, att Ivo inte återkopplat till poliserna - och att hemmen kunnat fortsätta. Hör det granskande reportaget där Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson mött frustrerade poliser, arga anhöriga - och en tillsynsmyndighet som vill göra om sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mitt första intryck är att det här är ett ganska nedgånget ställe, en sliten villa, berättar polisen Patrik.Där är en kall vinterdag i februari i år som Patrik och hans poliskollegor och skickas hit till det gamla röda huset på landet för att genomföra en husrannsakan. – En trött 90-säng, liksom inga sängkläder. Det är äckligt täcke, det är jätteskitigt på golvet.De letar efter en mobiltelefon och har fått instruktioner från åklagaren att söka igenom vartenda utrymme tills den hittas.– Vi är ju nere och kryper på golvet och kollar under sängar och i lådor och liksom alla tänkbara ställen.Det här är ett hem för vård och boende, ett så kallat HVB, dit unga kommer för att få vård. Det kan ske frivilligt eller med tvång men det är för sin egen skull man placeras här. – Men sen känner man ju liksom på reglar och på golv och så här att det är ju liksom... Det är ett fettlager som liksom... Här har någon aldrig dammsugit, dammat liksom. Det är äckligt på golvet. Det är äckligt på möblerna.  Patrik och hans kollegor hittar knivar i nästan alla rum och även flera tecken på att de unga använt droger.– Det äckligaste är ju att det är ju råttbajs i alla rum. Alltså överallt, inte litegrann, utan överallt. Det är ju liksom... Det är riktigt jävla äckligt i de här rummen. Till slut hittar poliserna mobiltelefonen som de letade efter. Men Patrik tar också med sig något annat från HVB-hemmet. – Ja, men det är ju en känsla som jag tar med mig när jag lämnar byggnaden. Och det är ju liksom att... Precis på samma sätt som när man har besökt dödsbon eller lägenheter med svår psykisk ohälsa där det aldrig städas. Det är att doften sätter sig i kläderna och i nässporren och i huden, i porerna. Alltså att man tar med sig den äckliga doften. Man vill hem och duscha, det är det jag minns.Väl tillbaka på polisstationen kan Patrik inte släppa tankarna på det han varit med om och han gör en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.  – Det var det minsta jag kunde göra. Och det är väl just med tanke på att det bor barn där som är där av en anledning. Och att de ska på något sätt då få vård och kunna komma på fötter igen.  I slutet av sommaren publicerade polisen en rapport om att flera HVB-hem drivs av kriminella. Enligt uppgift till Ekot berodde det på en frustration inom Polismyndigheten över att inspektionsmyndigheten Ivo inte agerat tillräckligt.Men vad har egentligen hänt när Patrik och andra poliser som hört av sig till Ivo?Ivo får ta emot en stor mängd klagomål på HVB-hem (hem för vård och boende), det kan vara placerade barn eller föräldrar hör av sig för att de är missnöjda.Men vad händer när polisen vänder sig till Ivo.Det HVB-hem som polisen Patrik anmäler är inte det första han besökt. Han har många gånger gått in i bostäder där det bott missbrukare och människor som lever med psykisk ohälsa. Han har sett det mesta. I sin anmälan kallar han HVB-hemmet ett sanitärt ruckel:– Ja, en märklig miljö ändå för att liksom... Ungdomar som blir... Ska vara på den här platsen och få vård på något sätt.Ägaren till det här HVB-hemmet håller inte alls med om den här beskrivningen. Det beskrivs som en omsorgsfull och utvecklande miljö där ungdomar kan blomstra.Men vi kan se att Ivo tidigare tagit emot flera klagomål om just det här stället. Så här säger en av killarna som bott på en av de här hemmen:– Man hörde råttor på nätterna. Hygienen där...det var ju inget fint. Det var inget bra där. Det var farligt.Så här säger en mamma till en annan kille, som hade sin son här för flera år sedan. När hon kom dit reagerade hon på hur smutsigt det var där:– Va, ska det verkligen vara såhär? Det här känns inte någon bra. Jag fick bara en dålig känsla direkt.När hon kommer på ett oanmält besök och ska gå på killarnas gemensamma toalett blir hon chockad.– Shit alltså... Sen ser jag att fönstren är väldigt smutsiga. Och det är bajs på väggarna, avföring som bara hänger där och torkat fast. Sen också minns jag att det var väldigt kallt . De hade stängt av värmen. Barn ska inte vistas i sådana miljöer. Ingen ska vistas i sådana miljöer.Ivo har efter det här gjort flera inspektioner men inte anmärkt på boendemiljön.Polisens Patriks anmälan leder inte till någon omedelbar åtgärd från Ivo utan man meddelar Patrik att frågan ska tas upp i den årliga tillsynen– Och när jag läste det så blev jag ganska förvånad över att svaret var ganska tunt. Och också förvånad över att jag inte fick ett fyllare svar trots att jag hade varit ganska tydlig med anledningen till varför jag anmälde det, och bland annat då var det tydligt med att jag är polis.Den tillsynen har just inletts nu i höst, nästan sju månader efter att anmälan gjordes.På Ivo får vi träffa Peder Karlsson som är avdelningschef för tillsyn:– Den beskrivning du ger här och som finns, den är ju förskräcklig, och jag tycker att det här är naturligtvis inte vad man kan bedöma som kvalitet.Är det någon skillnad på om en polis slår larm om missförhållanden på ett ställe? Jämfört med om en förälder eller ungdom slår larm?– Vi värderar ju all information som kommer in. Det är ju lika viktigt när en ungdom eller kanske ibland viktigare när en ungdom själv tar kontakter. Men vi värderar ju all information vi får och tar ställning till den utifrån vårt uppdrag och vilka möjligheter vi har. Vi måste verifiera och få fram den typen av brister som behövs för att vi ska kunna agera utifrån myndighetens uppdrag.Peder Karlsson vill inte kommentera det enskilda fallet eftersom den årliga tillsynen för just det här hemmet inletts och då är ett pågående ärende.Han bekräftar att om uppgifterna i anmälan är tillräckligt allvarliga har Ivo möjlighet att fatta beslut och åka ut samma dag. Ivo har också stängt några HVB-hem utifrån uppgifter de fått från polisen.Men kan nu visa att under de senaste två åren har enskilda poliser – vid minst fjorton tillfällen anmält olika typer av missförhållanden på HVB-hem till Ivo. Vi har undersökt vad som hänt i just de här fallen, och trots polisernas anmälningar om allvarliga missförhållanden har alla kunnat fortsätta sin verksamhet.Polisen Therese berättar varför hon gjorde en anmälan:– Därför att det kom in flera olika händelser kring det här specifika HVB -hemmet, hur personalen verkade sakna utbildning när det gällde utåtagerande ungdomar. Dels bemötandet och sen att de verkade nästan som att de verkade straffa ungdomarna på något sätt genom att... Ja, men det var någon dörr... någon ungdom som inte hade möjlighet att stänga dörren om sig till sitt rum. Eller att den inte fick gå till skolan.Polisen Jonatan säger att han fick uppgifter om ett boende som han ansåg vara väldigt problematiska och oroväckande.– Det handlade bland annat om narkotikahantering och narkotikabruk bland de här ungdomarna på boendet. Men vissa andra missförhållanden som uppgifter om att det inte fanns tillräckligt med mat. Och det här kände jag självklart att jag inte kunde blunda för.Till ett boende har polisen skickats 24 gånger på ett år – alltså nästan varannan vecka. Polisen skriver i sin anmälan att HVB-hemmet inte verkar ha kapacitet eller kompetens att hantera personerna som bor där.På ett annat boende står mat framme, är 30 grader varmt och luktar förfärligt enligt anmälan. Polisen pekar också på att personal VET att ungdomarna tar droger och att känslan är att det är ungdomarna som styr.Vi har gått igenom vad som hänt i de fall där enskilda poliser gjort anmälningar de senaste två åren. Anmälningarna ledde oftast inte till någon omedelbar insats från Ivo, mer än att man skickade klagomålet vidare till företaget. I den årliga tillsynen tar Ivo upp kritiken och tycks ofta nöja sig med ägarens svar. I en handfull fall får verksamheten någon slags kritik och de flesta poliser har inte heller kontaktats för att myndigheten ska få mer information.Så här säger polisen Jonathan:– Jag har inte fått någon återkoppling, faktiskt.De hörde inte av sig alls?– Nej, inte som jag känner till. Jag har inte hört något i alla fall. Det gör mig såklart besviken att inte en oro tas på allvar.Inte heller Therese fick nån återkoppling från Ivo:– Vi sitter på olika uppgifter och jag tror att de kan vara behjälpta av oss och vi kan vara behjälpta av dem. Så att...samverkan.Men du fick aldrig någon följdfråga?– Nej fick ingen följdfråga.Peder Karlsson, tillsynschef på Ivo, igen:– Vi brukar i normalfallet inte återkoppla till alla som tipsar oss. Och det är inte så heller att alla ber om det.Men kan det inte vara värt att göra just det just om det är en polis som har rört av sig?– Återigen, vi hanterar all information som kommer till myndigheten på ett likartat sätt, som jag sa har vi väldigt stora mängder information in som vi hanterar och försöker värdera för att prioritera våra resurser och var vi ska inspektera.Men här är det ju poliser som har hört av sig med sina mobilnummer, mejladresser, kontaktuppgifter. Nästan ingen har blivit kontaktad av Ivo för mer information eller för samarbete på något sätt.– Jag har ingen riktigt bra förklaring till hur vi har jobbat i de ärendena men vad jag vet är att i dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Ivos Peder Karlsson är självkritisk till Ivos hantering av polisernas anmälningar som vi gått igenom.– Vi håller på att förändra vårt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och också naturligtvis värdera grunderna för hur man får ha tillstånd.Killen som hördes tidigare i reportaget kallar vi för Hugo. Han hamnade på ett av de här hemmen som poliserna anmält efter att han fastnat i drogmissbruk i ettan på gymnasiet och tagit en överdos. Han beskriver hur det var att bo här:– Alltså det var lortigt överallt.Hur kändes det att vara i det då?–Man blev lite äcklad. Liksom för hur det såg ut. Hur det var. Hur de kunde tillåta det. Liksom hur det kunde fortsätta. Utan att det blev någon ändring.Flera HVB-hem som anmälts har i svar till Ivo tillbakavisat polisernas kritik. Ägaren till det boende som Hugo bodde på uppger för oss att man tar all kritik om boendemiljön mycket allvarligt och undersöker och åtgärdar eventuella problem.Men det ska visa sig att städning inte är det enda problem som finns på det här stället. I nästa del hör du mer av Hugos berättelse.Hugo heter egentligen något annat. Den andra killens mamma gör också det. Hennes röst är utbytt.

Ekots granskning visar att företagare som har asbestsaneringsföretag som dömts ut som hälsofarliga kan fortsätta, och att de som arbetar på byggena riskerar fortsätta att utsättas för asbesten gång på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agneta Bjernevalls man insjuknade efter att ha andats in asbest på jobbet. – Jag tänkte... jag klarar inte det här. Jag kommer inte att klara det här att han inte finns, säger hon idag.Bert dog ett par år senare. Han utsattes för asbest innan den förbjöds. Nu är reglerna kring asbesthantering strikta. Agneta vill inte att någon ska behöva gå igenom det hon gjort och är oroad över att Ekots granskning visar att verksamheter som missköter sig kan fortsätta.Sven Carlssonsven.carlsson@sverigesradio.seCamilla Ziedorncamilla.ziedorn@sverigesradio.se

Nära en skola i Kinna låg tonvis med asbesthaltiga rivningsmassor och skräpade på marken i flera månader, och obehöriga tog sig in på platsen. Det visar Ekots granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man har utsatt någon för asbest helt omedvetet själv. Det känns inte bra någonstans, säger Billy Malmkvist, som var en av dem som jobbade med rivningen.Asbest är totalförbjudet sedan över 40 år. Ekots granskning visar vad som händer när det cancerframkallande ämnet frigörs i samband med att äldre byggnader idag rivs eller renoveras.Sven Carlssonsven.carlsson@sverigesradio.seCamilla Ziedorncamilla.ziedorn@sverigesradio.se

21 augusti. Journalister och forskare som undersöker islamism utsätts för kampanjer och hängs ut som islamofober. Det skriver Sofie Löwenmark från Doku på Expressens ledarsida. Hon och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan diskuterar förutsättningarna att granska islamism med Andreas Ericson.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål?Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa.Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter.Allt mer branschprat om gamla e-tidningenSenaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår.Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt.Nischmedier för branschfolkDet har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen.Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss

En kvarts miljon svenskar över 65 år har så kallade trygghetslarm. Larmen kan fördröja behovet av vanlig hemtjänst med många år. Och ger trygghet när man vet att hjälpen bara är en knapptryckning bort. Men när Svenska Dagbladet granskar trygghetslarmen visar det sig att larmen i själva verket inte alls är särskilt trygga. Gäst: Fredrik Mellgren, politikreporter på SvD med fokus på vården. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur fri är journalistiken på Tiktok? I jakten på de unga nyhetskonsumenterna som i allt högre grad flyr journalistikens egna plattformar, så är det många nyhetsredaktioner som publicerar innehåll på TikTok. Plattformen som används av drygt 3 miljoner svenskar dagligen. Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden.Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras. Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag?Reporter: Fanny Hedenmo och Martina PierrouAllt osäkrare dödssiffror i krigets GazaHur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet.Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats. Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza.Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de? Reporter: Josephine Schneider

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djup splittring i public service-kommitténI veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod. Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget. Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting. Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service. Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor. Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan. Enögd rapportering om kulturhus-bråkEtt tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk. Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering?Reporter: Martina PierrouSkarp insats till rutinuppdrag. Hur hanterade medierna Försvarets röriga kommunikation?De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag. Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga. Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik?Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med journalisten och författaren Jens Ganman och komikern och författaren Aron Flam om deras bok “Älskade public service” och kritiken de riktar mot det statliga mediestödet och det ansvar public service har gentemot svenska folket. De pratar också om journalistikens drivkrafter, om illvilja, rädsla och den mänskliga faktorn bakom journalistyrket och hur en tredje väg mellan statlig och fri kultur kan tänkas att se ut. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjälper eller stjälper media i mordutredningen i Skärholmen?En dödsskjutning i en gångtunnel i Skärholmen har fyllt medierna sen en dryg vecka tillbaka. Det brutala mordet på den 39-åriga pappan Mikael som var på väg till badhuset med sin son har berört och upprört såväl allmänheten som politiker. Rapporteringen har varit därefter - intensiv och massiv. Men hur väl går polisens och journalisters jobb hand i hand? Vad händer egentligen när medier går ut med uppgifter som inte är bekräftade? Kan det rentutav skada polisutredningen? SVT lanserar nytt videoflöde i TiktokandaDet känns ofta som att svenska mediehus trevar i blindo när de försöker locka till sig de svårflörtade, unga nyhetskonsumenterna. Generation Z har blivit en slags helig graal. Tiktok och Instagrams skräddarsydda och interaktiva flöden har de fått med modersmjölken, och fler och fler uppger att det är DÄR dom vill ta del av sina nyheter. Inte på nyhetssajterna. På SVT Play försöker man knäcka nöten genom ett betatest. Ett vertikalt videoflöde, där tittaren kan svepa sig förbi korta, kärnfulla videor om både nyheter, livsstil och trender.Norsk medieskandal efter snyftdokumentär om pedofildömd I Norge har det under vintern rasat en debatt kring den storsatsande serien ”Ingen elsker Bamsegutt”. NRK-serien skildrar en man med smeknamnet Bamsegutt som sitter fast på Filippinerna och inte har råd att återvända hem. Serien väckte under hösten stor uppståndelse i Norge och ledde till en pengainsamling till förmån för mannen, men bara fem dagar efter att den släppts så avpublicerade NRK serien. Det kom fram att mannen för 30 år sedan blev dömd för sexuella övergrepp mot barn, att redaktionen läst domarna men valt att utelämna dem. Under vintern har en av de största medieskandalerna dom senaste tio åren rullats upp i Norge. I förra veckan presenterade NRK sin egen interna utredning om publiceringen och avpubliceringen.Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mediejätten Al Jazeera förbjuds i Israel I veckan kom nyheten att Israel röstat igenom en ny lag som tillfälligt kan begränsa utländska medier från att rapportera i landet - om de hotar landets säkerhet. Det blev snabbt uppenbart var udden var riktad när premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut och skrev på X att “terrorkanalen Al Jazeera inte längre kommer att få sända från Israel.” Men vilken roll har egentligen den Qatarägda mediejätten Al Jazeera spelat för bevakningen av kriget? Reporter: Freddi RamelKritik mot rysarrubrik i Aftonbladet om covidvaccinI slutet av februari skrev Aftonbladet en artikel om en ny stor studie om riskerna för biverkningar från olika covidvaccin. Redan då fick artikeln kritik för att i rubrik och ingress dra på allt för hårt och för att spela vaccinkritiska grupper i händerna.Men flera veckor senare lever den här artikeln fortfarande i allra högsta grad på Aftonbladets sajt. Hur kommer det sig att Aftonbladet vinklade såhär och varför har just den här artikeln ett tillsynes evigt liv?Reporter: Erik PetersonLottojournalistik på inmarsch?Kan man lura slumpen? I en till synes växande journalistisk genre, låt oss kalla den, lottojournalistik, så kan man faktiskt få intrycket av att det med smart taktik och hemliga knep går att överlista den så lynniga slumpen.I en rad artiklar i Aftonbladet guidas läsarna till vilka nummer man bör hålla sig borta ifrån, vilka som är smarta att välja och när chansen är som störst till vinst. Men kan man verkligen lura slumpen? Går det att vara bra på lottospel? Följ med på en djupdykning i lottojournalistikens mystiska värld. Reporter: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här en repris från januari 2024Historien om Baneheia är historien om ett fruktansvärt brott och ett av Norges värsta justitiemord.Men det är också historien om hur norska medier gått i flock och vägrat att granska ett fall där bevisen om oskuld serverats dem gång på gång på gång.23 år har gått sedan morden i Baneheia och i Norge frågar sig en nu samlad journalistkår hur grupptänkandets psykologi har kunnat gå så långt.Ett specialprogram från Medierna i P1.Reporter Johan Cedersjö.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fulklippt ansvarsintervju i hårdvinklat Kalla FaktaTV4:s Kalla Fakta har granskat den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, och deras inblandning i affärer med en koppargruva i Kongo. I programmet skildras allvarliga människorättsbrott, förgiftat dricksvatten och barnarbete. Men har TV4 verkligen gett hela bilden och låtit alla sidors bästa argument få komma fram?Vad var det egentligen som hände när generaldirektören Anna-Karin Jatko tycks fly från Kalla Faktas ansvarsintervju? Reporter: Freddi RamelJury anser att Expressens utgivare gjort sig skyldig till grovt förtalFörra veckan kunde vi på Medierna avslöja att Expressens chefredaktör Klas Granström kan ha gjort sig skyldig till grovt förtal i och med en publicering om en rad klimataktivister som tidningen gjorde hösten 2022. Det har en jury som tar sig an tryck- och yttrandefrihetsfrågor i Stockholms tingsrätt kommit fram till.Att en jury bedömer uppgifter i en grundlagsskyddad publicering som grovt förtal är i Sverige högst ovanligt. Hör de respektive sidornas argument och syn på publiceringen. Dom i målet väntas komma nästa vecka.Reporter: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Femåring intervjuad om sin egen LVU-processDe senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida. Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.Public service eviga förtroendefråganVarje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet? Så ska redaktioner vara transparenta med AIArtificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?Producent: Erik PetersonProgramledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningenSveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration. Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts. Krig mot databaser med personuppgifterDe senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen. I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken.Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR?Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan. För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant. Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plagiatskandal skakar SkandinavienI veckan har det skakat i hela Skandinavien. Vad som började i slutet av förra veckan som en liten skälvning har nu i veckan växt till full jordbävning då tidning efter tidning i land efter land dragits in. Det handlar om plagierade artiklar, påhittade personer och hela intervjuer med bara stulna citat.I Danmark, Norge och i Sverige har tidning efter tidning avpublicerat artiklar. Det är en historia som sätter fingret på hur sårbara medier är när någon försöker luras. Och vi börjar på tidningen Kristeligt dagblad i Danmark. Salta krogrecensioner som väcker känslor Expressen Kultur vidgar sina vyer och breder ut sina vingar även över kroglivet. Numera är det inte bara film, scen och litteraturkritik som tar plats, utan även krogar recenseras. Skribenterna, som vanligen syns i andra sammanhang, skriver under eget namn. Hittills har sju vällästa recensioner utkommit, alla skrivna med putslustighet och sälta, och några av dom är rena rama sågningar i hårda ordalag som “smaklöst”, “lortigt”, inredningen påminner om en ungkarlslya och att det bästa med krogen var när recensenten fick lämna den. Är det här ett piggt kulturjournalistiskt grepp eller ansvarslösa raljeringar?Pålagda ljud i P4Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radioyssnarna till platsen där det händer. Det kan såklart inte alltid vara såhär. Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. Producent: Erik Peterson Programledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dumpen-konfrontation blev namnpublicering i lokalpressI takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn. Toalett-klipp blev rysk propaganda i SREtt nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?Deep fakes lurar journalisterDet har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI. Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.Producent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritik mot Peter Mangs-serienKritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär. Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år. Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA. Reporter: Erik PeterssonAlarmistisk rapportering om GolfströmskollapsI söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader. Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?Reporter: Alexandra SannemalmProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVT spred prorysk desinformationFörra helgen publicerade SVT Nyheter en granskning av hur prorysk desinformation, genom olika mediala bulvaner, kunde spridas till etablerade medier. Men att exponera falska nyheter innebär en balansgång på en knivsudd.För att återberätta felaktigheter och lögner innebär en risk i att förstärka budskapen och sprida de falska påståendena till en långt bredare krets än de annars skulle nått. I just det här fallet blev det verkligen så. För när filmer från granskningen spreds utanför den trygga SVT-miljön så blev de plötsligt till perfekta exempel på just det som granskningen skulle belysa.Medier mörkar misstagLikt årstidernas väderväxlingar så tycks mediers vilja att blotta sina misstag variera med tiden. Länge har det varit, inte bara kutym, utan också en stor stolthet och ära för medier att tydligt skylta med sina rättelser. Men ser vi ett skifte i hur öppet medier bekänner fel och redogör för ändringar och tillägg i publiceringar? Konspirationsbilder i SVT-runaSist om en historia som kanske SVT:s verifieringsdesk borde ha tagit sig en titt på. För när sportredaktionen hade grävt i arkiven i helgen så var det inte bara äkta bilder som kablades ut. Där fanns också ett fejkat klipp som, helt oavsiktligt, gav näring till en konspirationsteori - som SVT själva var med och hittade på för mer än 20 år sedan. Producent: Erik PeterssonProgramledare: Martina Pierrou

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storslakt när Sveriges Radio ska spara 225 miljonerI veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.Reporter: Erik PeterssonTvå rättsfall - två helt olika bevakningarTvå snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga. Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus? Reporter: Alexandra SannemalmLove is blind-miss i BohusläningenLägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen. Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer. Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.Reporter: Martina Pierrou

Varje start på ett nytt år bombaderas vi med trendspaningar; det gäller kläder, teknik, resor, affärsidéer och mycket mycket mer. Hur påverkas vi av allt detta? Och vilket förhållningsätt har vi? Slukar vi allt med hull och hår? Lägger om våra företagsstrategier för att inte uppfattas som omoderna och tråkiga? I denna podd resonerar Jesper och Lena om just detta. Granskar vi trenderna utifrån affärsnytta eller kör vi bara? Och vem skapar egentligen trenderna? Med vårt resonemang vill vi uppmana dig att reflektera hur ni gör i ert företag!

Bianca Ingrosso, Amanda Schulman och Marie Serneholt – många svenska influencers gör succé med sin makeup. Men hur går det när de även börjar göra hudvård? Vi recenserar det senaste från några av våra skickligaste influencers och diskuterar vikten av en fin förpackningsdesign och det rätta ”sprutet” på misten!En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. När en ny regering tillträder får de alltid frågor om eventuella skelett i garderoben. Vi har sett förbi fortkörningar, parkeringsböter och ett munbloss på en joint under ett utlandsbesök på 90-talet, och vänt frågan mot journalisterna själva. Är frågorna om lik i lasten fortfarande relevanta och vilka synder har de själva i sitt förflutna?På Gotland monteras den sista tryckpressen ned, vilket gör att den som får sina nyheter i tryck nu kommer tvingas över till digitala alternativ. Vi har besökt Gotland och pratat med journalister, läsare och med mannen som nu monterar ned sin tredje tryckpress.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Två minderåriga tjejer i Brynäs hockeylag stängs av i två respektive fyra matcher efter att de ställt sig i motståndarklacken. Ett milt straff i jämförelse med tidningarnas som hängde ut dem med namn och bild. Om forskaren som blev medial världsstjärna efter gasläckan i Östersjön. Men först missade hela nyhetsbomben. Och så kritik mot det nya Mediestödet. Den nya kulturministern kommer ha att göra.  

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Veckans program ägnas helt åt de stora mediernas förmåga att hantera årets viktigaste nyhetshändelse: valet. I flera månader har de förberett sig, men hur gick det egentligen?Vi har pratat med de inblandade om vad de är nöjda med och vad de hade kunnat göra bättre. Hur träffsäker är Valun? Var tog sjukvårdsfrågan vägen? Kan man beräkna mandaten mer träffsäkert? Och hur ska man göra när det förväntade valresultatet plötsligt byter skepnad?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. I helgen går Sverige till val, och även om den politiska bevakningen förstås intensifierats under de senaste veckorna, så är den nu för tiden en genre som redaktionerna satsar hårt på även under mandatperioderna. Hör Jan Helin berätta om SVT:s satsning på engagerande politisk bevakning.Och så tar Medierna tempen på valrörelsens kanske hetaste fråga: energin. Varifrån ska den komma och hur mycket ska den få kosta? Vi besöker kvinnan som blivit ansiktet utåt för höga elräkningar och följer en omstridd uppgift om utsläpp, från universitetet i Kalifornien till den svenska valrörelsen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. På kort tid har fyra journalister omhändertagits av polis när de försökt bevaka miljöaktivister. Förra helgen greps filmaren Markus Jordö när han var på plats vid en klimataktion i Stockholm för att filma material till en SVT-finansierad dokumentärfilm om dialogpolisens arbete. Några timmar senare fann han sig naken i en häktescell i Södertälje.Inflation, höjda räntor och ett Sverige på väg in i lågkonjunktur. Men hur hanterar journalistiken rapporteringen om ekonomin? Medierna har pratat med några av landets ledande ekonomijournalister.Ola Sigvardsson fick under sin tid som pressombudsman uppleva en förändring av det svenska journalistiska landskapet. Nu har han skrivit en bok om sina erfarenheter som journalistikens vägvisare.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Dolda kameror, fejkade affärsmän och ett avslöjande som fått hela valrörelsen att gunga. Medierna har träffat reportern bakom Kalla Faktas partibidrags-gräv.Sveriges Radios romska redaktion har varit i fokus under de senaste veckorna. Efter det misstänkta mordet på en kvinna i Göteborg har SR-kanalens förmåga att bevaka den egna folkgruppen objektivt hamnat under lupp.Och så till den ofta infekterade vargfrågan - hur objektiv och evidensbaserad har Dagens Nyheters rapportering om vargfrågan varit den senaste tiden, egentligen?

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gävle dagblad.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Mitt i bråket mellan Dagens Nyheter och Sveriges Radio finns de två reportrar som skrivit DN-reportagen om säkerheten på SR. Hur ser de på efterdyningarna av deras publiceringar och på försöken att nå SR:s VD Cilla Benkö utan resultat?Expressen publicerade i veckan en artikel om en man som får unga i Järva-området i Stockholm att söka sig bort från kriminaliteten. I artikeln påstås mannen förespråka en sträng form av islam, men vilka belägg fanns egentligen för påståendena i artikeln och hur gör man när huvudpersonen i ens granskning inte vill bli intervjuad? Och så har det blivit dags för del 3 av Mediernas sommarserie om kända mediarivaliteter. Denna del handlar om Jan Guillou vs. Radionämnden.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sveriges Radio och Dagens Nyheter har hamnat i luven på varandra rejält den senaste veckan. Hur är det egentligen med säkerhetsrutinerna på SR och vill Cilla Benkö verkligen anmäla DN till Säpo eller rör det sig om ett missförstånd?En ung kvinna ångrar sin medverkan i en serie om prostitution och vill att delarna som hon är med i ska avpubliceras. Hur har principen om konsekvensneutralitet påverkats av digitaliseringen och det faktum att konsekvenserna av en publicering kan vara betydligt mer omfattande i dag.Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar den här veckan strålkastarljuset mot Camilla Bloggbevakning Gervide och Isabella Blondinbella Löwengrip.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Kaosartade scener på flygplatser, semesterfirare som får vända i dörren och strandade turister utomlands som vill hem. Medierna har tittat närmare på bevakningen av pilotstrejken och varför redaktioner går igång på besvikna resenärer.Hur högt ska tonläget i debatten egentligen få vara? Det är en fråga som åtminstone två makthavare i samhället tycker sig ha svaret på. De har på sistone hotat med att polisanmäla efter att ha läst texter om sig själva eller sin verksamhet. Den tredje delen av Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar strålkastarljuset mot SVT:s och TV4:s sportredaktioner - och kampen om att få sända de stora internationella mästerskapen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sändande mediebolag storsatsar på damernas fotbolls-EM i sommar. Men hur ser det mediala intresset ut för damfotboll mellan de internationella mästerskapen?Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har stort fokus legat på vilken information som de ryska medborgarna får om kriget. Efter att det blivit svårare för ryska oberoende nyhetsredaktioner att utföra sitt arbete har både Dagens Nyheter och Sveriges Radio börjat publicera nyheter på ryska. Men varför valde man att göra det och hur många är det som egentligen nås av dessa nyheter?Del 2 om rivaliteten mellan Aftonbladet och Expressen, som är en del av Mediernas sommarserie, riktar fokus på Metoo-hösten 2017.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Webbtv-kanalen Riks granskade brottsbelastningen i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU men researcharbetet lämnade mycket övrigt att önska. Vi har pratat med mannen som anklagades för flera brott han inte begått. Vår eminente mediepolitik-korrespondent Lasse Truedson försöker reda ut vilka som kan bli vinnare respektive förlorare om det nya mediestödet som presenterades i veckan en dag blir verklighet.Och så första delen av vår sommarserie om medierivaliteter. Den här veckan grottar reporter Therese Rosenvinge ner sig i den mest klassiska rivaliteten av alla, den mellan kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet.