Podcasts about ingar brinck

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna. Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast. I boken Frågvisare Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte?Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Vad pratar vi om när vi pratar om artificiell intelligens? Varför intresserar sig filosofer för självstyrande bilar? Och när tar robotarna över? Ett samtal med Christian Balkenius, professor i kognitionsvetenskap, och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, om den stora satsningen WASP-HS, och om humanioras roll i forskningen om autonoma system och AI. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole. HT-samtal spelas in i Humanistlaboratoriets LARM-studio på LUX. Länkar: WASP-HS: https://wasp-hs.org/ Robotlabbet: https://www.lucs.lu.se/lucs-robotics-group/ HT-fakulteterna: https://www.ht.lu.se/ HT-samtal: https://www.ht.lu.se/htsamtal

Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning. Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner. Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber. Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten. Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.  Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet. Programledare Och producent Peter Sandberg.Boktips:Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso

Hur använder vi begreppet empati? Kan man vara moralisk utan att vara empatisk? På vilket sätt kan man studera empati? Martin Degrell diskuterar med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole.

Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.  Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet. Programledare Och producent Peter Sandberg.Boktips:Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso

Dialog eller undergång? Zygmunt Baumans och Richard Sennetts idéer om ett socialt hållbart samhälle diskuteras av Göran Rosenberg, Ingar Brinck och Ozan Sunar. Zygmunt Bauman, den brittiske sociologen med polsk-judisk bakgrund, har de senaste decennierna gjort sig känd som en samhällskritiker av rang. Han varnar nu för att vi måste lära oss föra dialog med varandra, annars kommer den båt som vi alla sitter i att sjunka. Han refererar till sin kollega Richard Sennett, som har ett recept för hur vi lyckas med dialogen. Har de rätt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

En nöt för idéhistorikern Johan Norberg, filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow: Vad är intelligens, och i vilken grad är den beroende av arv respektive miljö? Hjärnforskning är en akademisk gren i ropet sedan några år nu. Och i hjärnan sitter något som vi kallar för intelligens; vår förmåga att uppfatta världen, tänka och dra slutsatser. Intelligensen påverkar allt vi gör och allt vi gör påverkar intelligensen, hävdar Johan Norberg redan i underrubriken till sin bok Hjärnrevolutionen. Johan är en av gästerna när Filosofiska rummet undersöker hur intelligens ska definieras, i vilken grad den bestäms av arv respektive miljö, om man blir lyckligare ju intelligentare man är och om intelligens är detsamma som vishet. Utöver idéhistorikern Johan Norberg deltar filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. 

Ingar Brinck, Håkan Hydén och Jordan Zlatev diskuterar normer. Varför är det konstigt att stå vänd mot sina medpassagerare i en hiss istället för mot dörren, när det är ofint att vända ryggen mot dem man tränger sig förbi för att nå sin plats i bänkraden i teatersalongen? Det är en fråga om sociala normer. Det finns också andra normer att beakta i livet: språkliga, kulturella, rättsliga... Lyckligtvis hanterar vi de flesta omedvetet. Men varför har vi normer, hur uppstår de och är vi fast i för evigt redan fixerade oskrivna lagar, eller kommer vi i själva verket hela tiden tillsammans fram till nya sätt att förhålla oss till varandra? Allt kanske inte är så hopplöst förutbestämt som vi inbillar oss. Vi kanske idkar onödig självcensur i det sociala livet. I ett samtal inför en månghövdad publik på Filosofiska institutionen under Kulturnatten i Lund, samtalar filosofiprofessor Ingar Brinck med professorn i rättssociologi Håkan Hydén och professorn i lingvistik Jordan Zlatev. Publiken bidrar också med frågor och funderingar. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Här kan man läsa mer om forskningen i som Ingar Brinck leder, som en del i det internationella projektet NormCon: http://www.fil.lu.se/projekt/494 Här om Jordan Zlatevs forskningsprogram om evolution och utvecking av olika betydelsesystem, däribland normativa: http://project.sol.lu.se/en/ccs/ Håkan Hydén är med och driver forskargruppen Cybernormer med tillhörande blogg cybernormer.se. Dessutom har han skrivit boken Normvetenskap.

Traditionellt filosoferande kan beskrivas som att filosofen sitter still i en fåtölj i sitt elfenbenstorn och tänker så det knakar. I analogi med den bilden har det nya forskningsprogrammet experimentell filosofi kallats "the burning armchair" - den brinnande fåtöljen. Joshua Knobe, en av den experimentella filosofins förgrundsgestalter, gillar egentligen inte den drastiska bilden. Han vill helst se att empirin och den logiska analysen går hand i hand. Men frågan är: Kan man filosofera med experiment? Joshua Knobe är professor i filosofi och kognitionsvetenskap vid Yale-universitetet i Connecticut. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har intervjuat honom i hans hem i Brooklyn, New York, och utifrån den intervjun samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, professor i filosofi vid Lunds universitet, Fredrik Björklund, forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet och Gunnar Björnsson, filosof vid Linköpings universitet. Här kan du titta på en video som förklarar en känd studie i Experimentell Filosofi.

Gåtfulla samband med Richard Brautigan och dags att ta farväl av Alberte. Reportage om den amerikanske författaren Richard Brautigan. Hans bok Gräsmattans hämnd kommer nu på svenska i översättning av Jonas Ellerström som intervjuas precis som översättaren Caj Lundgren, som översatte Brautigan på 1970-talet. Medverkar gör också läsarna Ingar Brinck, filosof på Lunds universitet och Marina Milojkovic, som studerar media och kommunikation på Göteborgs universitet. Sista delen av Bokcirkeln, där Leif GW Persson, Anna Hallberg och Agneta Klingspor diskuterar Cora Sandels Alberte-trilogi i översättning av Gunbritt Sundström. Den amerikanske författaren Richard Brautigan har kallats mild absurdist. När han skrev ville han göra drömmar verkliga. Det märks inte minst i hans egensinniga roman ”Öringfiske i Amerika”, som kom ut 1967 och blev hans stora genombrott. Efter några framgångsrika år tog han livet av sig, 49 år gammal. Nu kommer novellsamlingen ”Gräsmattans hämnd” för första gången på svenska. Biblioteket har träffat både unga och gamla Brautiganfans. Och så är det final i Bokcirkeln! Sista bladet i Cora Sandels tjocka Alberte-trilogi är vänt och författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg står inför fullbordat verk. Hur har det varit att läsa tillsammans i sex veckor? Vad har de lärt sig? Cirkelledare är Marie Lundström.Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg.

P1 söndag 17/2 kl 17.03, repris fredag 22/1 kl 21.03 I vår medialiserade tid möts vi av väldigt många budskap och intryck från teve, radio, tidningar och internet. En del är reklam som försöker påverka vår önskningar och värderingar. Annat är nyheter och reportage som utger sig för att återge verkligheten. Man kan säga att det pågår en kamp om verkligheten.Men vad är verkligheten och vad är bara min bild av verkligheten? Hur går det till när våra hjärnor organiserar vår verklighetsuppfattning? Detta diskuteras i Filosofiska rummet av författaren och journalisten Göran Rosenberg, filosofen Ingar Brinck och Lasse Dencik som är professor i socialpsykologi. Programledare Lars Mogensen.Veckans citat ”Det är som om den verklighet vi själva kan se och höra och ta på blivit mindre värd, mindre giltig, än den verklighet som målmedvetna mediemanipulatörer konstruerar runt oss.” Göran Rosenberg i boken ”Tankar om journalistik.”