Podcasts about producent

Hon har gått i bräschen för Europas ytterhöger och har själv haft siktet på den yttersta maktpositionen men är det nu berättelsen om Marine Le Pen tar slut? Vår sommarserie handlar idag om frontfiguren för det franska partiet Nationell samling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 2011 har Marine Le Penn lett det ledande högernationalistiska partiet i Frankrike - först under namnet Nationella fronten och sedan Nationell samling. För tre år sedan klev hon av partiledarposten och lämnade istället över till Jordan Bardella för att kunna fokusera på presidentposten. Men i mars i år stod det klart att hon döms för förskingring av EU-medel - till fyra års fängelse, höga böter - och hon får inte heller kandidera till några offentliga uppdrag under fem år. Innebär det slutet för Marine Le Pens långa politiska karriär?Medverkande: Alice Petrén, författare och före detta Sydeuropakorrespondent på Sveriges Radio, Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Producent och programledare: Katarina von Arndt

Julia Olteanu, 18, blir mördad i Höganäs 1998. Två män åtalas men frias – de skyller på varandra. Än i dag är mordet ouppklarat, men föräldrarna hoppas att sanningen ska komma fram. Har du tips om Julia-fallet? Mejla tipsa@hd.se. Följ Krimstad på instagram. Avsnittet har gjorts tillsammans med Helsingborgs Dagblad. Reporter på Helsingborgs Dagblad: Robert Dujmovic. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades 2025.

Trausti och hans kollegor blir larmade till ett minst sagt ovanligt larm. En simmande älg har fastnat i kanalen och skapar kaos i båttrafiken. Det landar på räddningstjänsten att lösa situationen, något som inte är ett riskfritt uppdrag. Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på Facebook och Instagram.Producent och klippare: David "Dawwa" PerssonMedproducent och manusförfattare: Malin BregeLjudläggning och efterbearbetning: Mats Lillienberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska jag gödsla? John och Pernilla får ofta denna fråga och här går de på djupet med gödningen. För utan gödsel svälter växterna - oftast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gödsla rätt för finaste resultatet i trädgårdenVägen till friska växter som når sin fulla potential, går via gödsel! John Taylor och Pernilla Månsson Colt tar dig med från gödselutbudet till trädgårdslandet. De reder ut vad man ska vara uppmärksam på med olika typer av gödsel och vilka växter som behöver vad, vid vilken tid på året.Trädgårdsmästare Taylor svarar också på lyssnarfrågor om alunrot, ledsen sparris, ogräs i perennrabatter och att stamma upp rhododendron.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Anna LandeliusRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

Vi vill varna om att beskrivningar av grovt våld mot barn förekommer i det här avsnittet. En söndagsmorgon i September 2018 ringer en man till 112. Han säger att han har mördat sin fru och sina barn. När polisen kommer fram hittar de en tvåårig pojke, en sju månader gammal flicka och deras 34-åriga mamma döda i en bäddsoffa i familjens lägenhet. Den 38-åriga pappan är medtagen, men låter sig lugnt gripas. Först kan ingen förstå hur något så ofattbart har kunnat ske. Men snart visar det sig att det har funnits tecken på att han under flera år har varit i psykisk obalans. Tecken som månaderna före mordet har blivit allt tydligare. Källor: Förundersökningsprotokoll, domar i Göteborgs tingsrätt, Hovrätten för västra Sverige och Förvaltningsrätten i Göteborg samt nyhetsartiklar från Aftonbladet och Göteborgstidningen. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

We moeten het echt hebben over Elon Musk. Hoe lang moet Tesla nog onder hem lijden? Voor een tweede keer op rij daalt de omzet - en flink ook. Wanneer het beter wordt, dat weet hij ook niet. Terwijl hij zelf voor heel wat problemen persoonlijk verantwoordelijk is.Beleggers schrikken van de cijfers (en de sombere vooruitzichten) en dumpen het aandeel. Tesla is het slechtst presenterende techbedrijf dit jaar op de beurs. Deze aflevering staan we uitgebreid stil bij de problemen van het bedrijf. Met de belangrijkste vraag: hoe lang mag Musk nog blijven aanmodderen? Blij werden beleggers wél van de cijfers van Alphabet, eigenaar van Google. Dat overtreft de omzet- en winstverwachting. Als klap op de vuurpijl gaat het bedrijf even 10 miljard dollar méér investeren. Christine Lagarde gaat juist even rustig aan doen. De baas van de Europese Centrale Bank verlaagde zeven keer op rij de rente, maar laat die nu voor wat het is. Ze maakt zich zorgen, zegt ze. Over de ‘uitzonderlijk onzekere’ situatie. Welke dat is, vertellen we je.Hebben we het ook over: Een beursbedrijf dat civiel én strafrechtelijk onderzocht wordt De meest geavanceerde Nvidia-chips komen tóch China in Besi maakt beleggers blij met hun blije outlook En het stopt niet met goed nieuws: SK Hynix boekt een recordwinst! See omnystudio.com/listener for privacy information.

We moeten het echt hebben over Elon Musk. Hoe lang moet Tesla nog onder hem lijden? Voor een tweede keer op rij daalt de omzet - en flink ook. Wanneer het beter wordt, dat weet hij ook niet. Terwijl hij zelf voor heel wat problemen persoonlijk verantwoordelijk is.Beleggers schrikken van de cijfers (en de sombere vooruitzichten) en dumpen het aandeel. Tesla is het slechtst presenterende techbedrijf dit jaar op de beurs. Deze aflevering staan we uitgebreid stil bij de problemen van het bedrijf. Met de belangrijkste vraag: hoe lang mag Musk nog blijven aanmodderen? Blij werden beleggers wél van de cijfers van Alphabet, eigenaar van Google. Dat overtreft de omzet- en winstverwachting. Als klap op de vuurpijl gaat het bedrijf even 10 miljard dollar méér investeren. Christine Lagarde gaat juist even rustig aan doen. De baas van de Europese Centrale Bank verlaagde zeven keer op rij de rente, maar laat die nu voor wat het is. Ze maakt zich zorgen, zegt ze. Over de ‘uitzonderlijk onzekere’ situatie. Welke dat is, vertellen we je.Hebben we het ook over: Een beursbedrijf dat civiel én strafrechtelijk onderzocht wordt De meest geavanceerde Nvidia-chips komen tóch China in Besi maakt beleggers blij met hun blije outlook En het stopt niet met goed nieuws: SK Hynix boekt een recordwinst! See omnystudio.com/listener for privacy information.

Czego można się spodziewać po spotkaniu dwóch indywidualności z różnych stron świata? Odpowiedź na to pytanie przynieśli słuchaczom Radia Kielce Michał Salamon i Kev Fitzsimons - duet, który był gościem Tomka Dudka w programie „Melodie Czasu Letniego”. Ich opowieść to nie tylko muzyczna podróż, ale też fascynujący dialog kultur, doświadczeń i emocji. Polski pianista, kompozytor i producent Michał Salamon powraca po kilkuletniej przerwie po wydaniu ciepło przyjętego albumu „Lion's Gate” prezentując się w nowym, zaskakującym świetle. Tym razem do współpracy zaprosił nowozelandzkiego wokalistę i songwriter'a Keva Fitzsimonsa. Ich wspólny projekt to spotkanie dwóch muzycznych światów, gdzie jazzowa delikatność i improwizacja splatają się z brzmieniami klasycznego indie oraz alternatywnej piosenki autorskiej. Efekt? Dźwiękowa opowieść pełna przestrzeni, melancholii i nieoczywistych emocji. Pierwszym owocem ich współpracy był singiel „Thin Air” - kompozycja, która zwiastowała nadchodzącą EP-kę planowaną na ten rok. - Utwór „Thin Air” powstał krótko po przeprowadzce Keva do Polski. To właśnie motyw nowych miejsc, nowych perspektyw i odważnych wyborów stanowi główny temat tekstu. „Thin Air” opowiada o tęsknocie za ucieczką i poszukiwaniu siebie ukazując emocjonalny krajobraz pomiędzy „tu i teraz” a „tym, kim chcemy być”. Opowieść osnuta jest wokół relacji dwojga ludzi, ale można ją także odczytać jako intymny wewnętrzny dialog. Pełen refleksji, pytań i nadziei - powiedział Michał Salamon. W ślad za pierwszym singlem, duet zaprezentował drugi utwór: „Warszawa”, który premierowo pojawił się na antenie Radia Kielce.  - To muzyczna refleksja nad tym, jak losy ludzi z odległych zakątków świata mogą spleść się w jednym miejscu tworząc nową jakość. Singiel jest nie tylko hołdem dla stolicy Polski, ale również uniwersalną historią o podróży. Nie tylko tej geograficznej, lecz także emocjonalnej i duchowej. „Warszawa” to utwór o spotkaniach, decyzjach i różnych spojrzeniach na rzeczywistość, które w dziwny, ale piękny sposób potrafią się uzupełniać - wspomniał podczas wywiadu Michał Salamon. Salamon & Fitzsimons to przykład, że warto otwierać się na nieoczywiste współprace. Ich muzyka niesie ze sobą ciepło, szczerość i poszukiwanie. Nie tylko brzmienia, ale i znaczeń. To duet, który nie boi się zadawać pytań i zostawiać słuchacza z ciszą, która – jak się okazuje – potrafi powiedzieć więcej niż tysiąc słów.

Brander har beredskapsvecka på deltiden och sover gott när larmet från personsökaren väcker honom. På en ö i distriktet har en kvinna hotat sin ex-pojkvän med kniv och även hotat om att skada sig själv och hoppa i havet. Hon är nu försvunnen och ett intensivt sökande drar snabbt igång. Kontakt till Självmordslinjen, telefon: 90101 https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på Facebook och Instagram.Producent och klippare: David "Dawwa" PerssonMedproducent och manusförfattare: Malin BregeLjudläggning och efterbearbetning: Mats Lillienberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tvekar du att designa din egen trädgård? Våga pröva! Pernilla och John ger de bästa tipsen för att fixa en trivsam trädgård som passar just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skapa en trädgård med rum för dina behovPernilla Månsson Colt och John Taylor ger dig grunderna för att få till en skön trädgård, med vackra blickfång och alla funktioner du önskar därhemma. En liten design-ABC, för dig som har idéer, men inte var du ska börja.Dessutom får lyssnare svar av John, på frågor om gullkornell och gullris, häckväxter som trivs i sandjord och om bondbönor. Och så ger både Pernilla och John sina bästa trädgårdsboktips.Skicka in din trädgårdsfråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Anna LandeliusRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

Rynek produktów roślinnych wciąż rośnie. Jak wynika z raportu Polskiego Związku Producentów Żywności Roślinnej z 2024 roku, jego wartość w Polsce przekroczyła już 1 mld zł. Ponad połowę tej kategorii stanowią roślinne zamienniki nabiału, gdzie silną pozycję mają roślinne alternatywy dla mleka.Na co zwracać uwagę, wybierając roślinne napoje? Czy da się je porównać z mlekiem? Jak czytać etykiety? Które napoje roślinne są najbardziej odżywcze i dlaczego? Odpowiada Iwona Kibil, doświadczona dietetyczka specjalizująca się w dietach roślinnych. Iwona jest autorką i współautorką książek, artykułów, wykładów i warsztatów z zakresu żywienia. Na co dzień edukuje również w internecie, prowadząc bloga i kanały w social mediach. Sponsorem tego odcinka jest Sproud - jedna z najbardziej rozpoznawalnych marek mleka grochowego.Z odcinka dowiesz się także m.in.:co oznacza fortyfikacja napoju roślinnego;który napój ma najniższy ślad węglowy;czy wszystkie są równie ekologiczne;w jakich sytuacjach napój roślinny może zastąpić krowie mleko;Więcej informacji:Iwonę znajdziesz m.in. na jej stronieOdcinek „Lepszego Klimatu” o soi ma nr #72Odcinek „Lepszego Klimatu” o diecie planetarnej ma nr #04Raport Smart Protein (2023) - przywołany przez IwonęPodobają Ci się tematy, które poruszam w podcaście? Więcej znajdziesz tu:Instagram: http://bit.ly/3Vene60YouTube: http://bit.ly/3iddUR7TikTok: http://bit.ly/3gDdaobRealizacja: Karolina Deling-Jóźwik - redakcjaIrena Suska - montażP & C Paulina Górska | Varsovia Lab. 

När Trausti och hans kollegor kommer fram till ett flerbostadshus är det fullt med rök i flera trapphus. Branden lokaliseras tillslut till källaren, men tiden är knapp då en polis berättar att de ofta hittar sovande personer i just den källaren.Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på TikTok, Facebook och Instagram.Producent och klippare: David "Dawwa" PerssonMedproducent och manusförfattare: Malin BregeLjudläggning och efterbearbetning: Mats Lillienberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En novembermorgon 2005 hamnar Jönköpings-Postens fotograf mitt i ett rån mot en värdedepå. Samtidigt går ett bomblarm och delar av Jönköping utryms. Ingen har dömts för rånet – men i utredningen finns ett dna-spår. Vet du något om rånet? Tipsa reporter Joel Wennerberg! Läsning: JP-fotografen Elins sensationella bilder – hamnade mitt i väpnade rånet Miljonbelopp försvann vid rånet – dna-träff inte tillräckligt starkt bevis Följ Krimstad på instagram och se bilderna från rånet. Avsnittet har gjorts tillsammans med Jönköpings-Posten. Reporter på Jönköpings-Posten: Joel Wennerberg. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades 2025.

Nordens socialdemokratiska krisdrottning krossade ytterhögerns monopol i migrationsfrågan och vill nu ta täten i upprustningsracet. Hör om Danmarks statsminister Mette Fredriksen i vår sommarserie om politiker som formar Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mette Fredriksen valdes som landets yngsta statsminister för sex år sedan och har under den tiden lyckats med konststycket att ena den breda mitten. Men betyder det att hon är en cyniker som sålt ut sin ideal eller att hon är en målmedveten politiker som lyckats skapa sammanhållning i en orolig tid? Och hur ska hon hantera sin senaste kris med USA som hotar att invadera Grönland?Medverkande: Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik knuten till tankesmedjan Atlantic Council, Thomas Larsen – politisk journalist och författare till boken Mette Fredriksen - ett politiskt porträtt och David Rasmusson Sveriges Radios Danmarkskorrespondent. Producent och programledare: Katarina von Arndt

Tankarna kring beredskap är mer aktuella än på decennier. Pernilla och John tipsar och resonerar om vad du som odlare kan göra för att rusta för kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla och John om odlingens betydelse för din beredskapI broschyren Om krisen eller kriget kommer, som alla hushåll har fått, är allt som står om odling: ”Ta vara på frukt och bär. Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong eller fönsterbräda”. Lite väl kortfattat tycker John Taylor och Pernilla Månsson Colt. Därför berättar de mer om hur man gör detta bäst, vad som ger störst skörd, mest näring och vad vi som odlar kan bli bättre på.John svarar också på lyssnarfrågor om gödsel för riktigt god potatis, vita larver i landen och om man bör lägga ogräs i komposten.Har du en trädgårdsfråga? Skriv till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över.Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

En barnmorska hjälper ett barn till världen. En kvinna får vägledning inför förlossningen. En skildring av livets början ur barnmorskornas perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren 2025 har P1 Dokumentär fått en unik inblick i vårdformen Min barnmorska, där ett litet team av barnmorskor följer kvinnan genom hela graviditeten – från inskrivning till eftervård.Radioreportern Sara Håkansson har under några månader följt barnmorskorna i deras vardag: i stödsamtal med oroliga mammor, vid hembesök hos nyblivna föräldrar och mitt i dramatiken på förlossningsrummen.I programmet får vi uppleva hur barnmorskorna inte bara erbjuder medicinsk kunskap, utan också fungerar som en trygg och vägledande hand genom hela den känslomässiga resan.Samarbetet inom teamet spelar en viktig roll både för patienterna och barnmorskorna själva. När stora och ibland svåra beslut måste fattas, blir det kollegiala stödet en viktig resurs – och det nära samarbetet har lett till starka band mellan dem som delar ansvaret.Ett program av Sara Håkansson.Musik och ljud-design Jakob Oldenburg.Producerat av Delta Studios.Producent på Sveriges Radio: Ylva Lindgren.Ett program från 2025.

Svátek filmu se letos poprvé uskuteční bez dlouholetého prezidenta Mezinárodního filmového festivalu Karlovy Vary Jiřího Bartošky. Jak se jeho odchod promítne do 59. ročníku Varů? Jaké bylo jeho vidění festivalu? A kam budou Vary směřovat teď? Výkonný ředitel Kryštof Mucha v rozhovoru se Zitou Senkovou prozradil, jak se letošní vizuál promítl do výběru filmů. A prozradil i to, na jaké nové formy audiovize se diváci mohou těšit.Všechny díly podcastu Jak to vidí... můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Svátek filmu se letos poprvé uskuteční bez dlouholetého prezidenta Mezinárodního filmového festivalu Karlovy Vary Jiřího Bartošky. Jak se jeho odchod promítne do 59. ročníku Varů? Jaké bylo jeho vidění festivalu? A kam budou Vary směřovat teď? Výkonný ředitel Kryštof Mucha v rozhovoru se Zitou Senkovou prozradil, jak se letošní vizuál promítl do výběru filmů. A prozradil i to, na jaké nové formy audiovize se diváci mohou těšit.

Han använde knapptelefon och cyklade till jobbet som premiärminister i Nederländerna. Mannen som sålt in sig som supervanlig ska nu styra över världens mäktigaste militärallians. Hör om Mark Rutte i vår sommarserie om politikerna som formar Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fjorton år i sträck ledde Mark Rutte Nederländerna med vanligheten som främsta signum. Men bakom de enkla vanorna döljer sig en medveten maktspelare som länge haft siktet på posten som Natos generalsekreterare. Vem är mannen som nu få Europa att rusta upp och vilka är hans möjligheter att ena den brokiga militäralliansen?Medverkande: Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för Svenska Dagbladet, Janne Andersson, kommunikatör på Nordisk energiforskning och tidigare Natoreporter och Brysselkorrespondent på Sveriges Radio och Calle Håkansson, forskare vid FOI, totalförsvarets forksningsinstitut. Producent och programledare: Katarina von Arndt

Nu elk bedrijf inspeelt op de AI-hype wordt er veel gevraagd van hardware leverancier Dell Technologies. Het bedrijf staat vooral bekend om de laptops en computers, maar verzorgt voor veel bedrijven de hele IT-opstelling. Nu veel bedrijven gebruik maken van cloudopslag en kunstmatige intelligentie, wordt de taak voor Dell steeds zwaarder. In ‘De top van Nederland’ heeft presentator Thomas van Zijl een uitgebreid gesprek met Isabel Moll, managing director van Dell Technologies Benelux Over Dell Technologies Dell Technologies is een techbedrijf opgericht in de jaren tachtig door de Amerikaan Michael Dell. Het bedrijf groeide in jaren negentig uit tot een enorme multinational, bekend van het leveren van de technologische hardware aan bedrijven. Laptops, computers en zo meer. Het bedrijf is in 2016 gefuseerd met EMC Technologies en sinds 2018 beursgenoteerd. Over Thomas van Zijl Thomas van Zijl is financieel journalist en presentator bij BNR. Hij presenteert dagelijks ‘BNR Zakendoen’, het Nederlandse radioprogramma voor economisch nieuws en zakelijk inzicht, waar 'De top van Nederland’ onderdeel van is. Ook is hij een van de makers van de podcast ‘Onder curatoren’. Abonneer je op de podcast Ga naar ‘De top van Nederland’ en abonneer je op de podcast, ook te beluisteren via Apple Podcast en Spotify. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Trädgårdstrender kommer ofta smygande men plötsligt är de överallt! Pernilla och John ger oss det mest inspirerande från ansedda Chelsea Flower show. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla och John inspirerar från Chelsea Flower Show”Kom ihåg var du hörde det först...”. I trädgårdsvärlden betyder det ofta Chelsea Flower Show, där världens bästa trädgårdsmästare, -designers och plantskolor varje år i maj visar upp sina förmågor, genom utställningsträdgårdar och växtutställningar.Pernilla Månsson Colt och John Taylor besökte årets mässa och berättar vad vi kan hålla utkik efter framöver och inspireras av i våra egna trädgårdar, eller på balkongen.Vilka är de starkaste trenderna i trädgården just nu? Vad känns mest spännande? Och ska vi ens bry oss om vad som är ”trendigt”?John Taylor svarar också på lyssnarfrågor om tistlar i gräsmattan, angripna dahlior, havtorn som inte får bär, att odla där det har stått en thujahäck och om ”häxväxter”.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

Oron sprider sig snabbt i gruppen när Brander och hans kollegor får ett prio 1-larm gällande explosion i en lägenhet. Väl på plats möter de grannar som vittnar om en redig smäll, urblåsta fönster och glassplitter som breder ut sig ett 10-tal meter från den drabbade lägenheten. Vad kan ha orsakat en så kraftig explosion? Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på Facebook och Instagram.Producent och klippare: David "Dawwa" PerssonMedproducent och manusförfattare: Malin BregeLjudläggning och efterbearbetning: Mats Lillienberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Charmiga planteringar och hantverkskänsla i detaljerna. Arts and crafts-rörelsen från förra sekelskiftet inspirerar fortfarande i våra trädgårdar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hantverk och naturlig yvighet i trädgårdenPernilla Månsson Colt och John Taylor berättar hur arts and crafts-rörelsen, som var en motreaktion till industrialism och strikta linjer, har präglat trädgårdsdesign och odling det senaste seklet. De tipsar om engelska trädgårdar att inspireras av och svenska platser som är inne på samma väg, med kärlek till det mer naturliga och hantverksmässigt skapade trädgårdsidealet.Trädgårdsmästaren John Taylor svarar också på lyssnarfrågor om rosor, meloner, beskärning av buxbom och att vattna med kranvatten.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarsutgifter har länge varit en källa till irritation inom NATO, särskilt med Donald Trumps krav på ökade anslag. Det nuvarande målet är två procent av BNP, men vid toppmötet i Haag väntas det öka till fem procent.De ökade försvarsanslagen beror inte bara på Trumps krav utan också på behovet av att NATO-länderna måste rusta upp för att klara alliansens egna försvarsplanering.”Det är snarare en återgång till vad som var normalt under kalla kriget. På 80-talet låg Europa i snitt på 3,7 procent. Så på ett historiskt plan är det snarare en återgång till vad som har varit” säger Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan.Text: Kalle GlasResearch: Sylvia DahlénMedverkandeOscar Jonsson, författare och forskare vid Försvarshögskolan.Claes Aronsson, Programledare.Kalle Glas, Programledare och Producent.Ljudkällor: SR, Sky News, AP, Nato News.

Utfärgad och röd som ett hallon är han om skallen, hitflugen ända från sagolandet Rajasthan för att busvissla på tjejerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sista fågeln för den här säsongen är rosenfinken. Följ med författaren Tomas Bannerhed ut i försommargrönskan invid strandängen, där denna skönsjungande vän stortrivs. I programmet läser också Reine Brynolfsson nyskrivna fågeltexter av just Tomas Bannerhed.Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.se Producent och ljudläggning: Emmy Bergkvist/Munck Studios

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksbanken sänker räntanI veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. Amorteringsreglerna ändrasSamtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. Billigare att lånaRäntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka. Banker går till börsenNär bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFNMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenErik Thedéen, chef RiksbankenBjörn Lander, vd EnityNiklas Wykman (M), finansmarknadsministerAndreas Carlson (KD), bostadsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

I backspegeln ser busschauffören hur en ung kvinna närmar sig honom från den bakre delen av bussen. Hon hinner precis berätta att hon mår dåligt innan hon medvetslös faller ner på golvet. Trausti och hans kollegor blir larmade till det som tros vara ett hjärtstopp och de vet att det nu handlar om minuter om kvinnan ska ha en chans att överleva.Mejla dina lyssnarfrågor till hej@larmviminns.se och följ Larm vi minns på Facebook och Instagram.Producent och klippare: David "Dawwa" PerssonMedproducent och manusförfattare: Malin BregeLjudläggning och efterbearbetning: Mats Lillienberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pernilla och John har redan gjort dem åt dig nybörjarmisstagen. Hör hur du snabbt kommer förbi de första vindlande stegen som trädgårdsmänniska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla och John hjälper dig förbi nybörjarstadiet i trädgårdenMåste man gödsla, är det för torrt eller kanske för blött? Hur stor kruka behövs? Vissa växter verkar olyckliga och det kan vara svårt att förstå varför. Pernilla Månsson Colt och trädgårdsmästaren John Taylor går igenom de vanligaste nybörjarmisstagen och förklarar hur du ska göra istället.John svarar också på lyssnarfrågor om perenner som lyfts av frosten, japansk trädgård och var man bäst placerar ett växthus. Har du en trädgårdsfråga? Skriv till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över.Producent och redigering: Susanne EhlinRedaktör: Eva RobildLjud och efterbearbetning: Saga Rodrick

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. I fjol disputerade Liza Jakobsson vid Södertörns högskola på en idéhistorisk avhandling om hur hemmet i Sverige och Estland kom att bli föremål för marknadsföring under det nyliberala skiftet från slutet av 1990-talet. Svenska bankers bolånereklam och IKEAs marknadsföring tillhör det studerade. Producent: Ann Sandin-Lindgren

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. Docent Håkan Blomqvist från Södertörns högskola höll i år en föresläsning om en romsk arbetsbok från 1940– och 50-talet. vad kan den säga oss? Håkan har tillsammans med Mikael Demetri följt Mikaels farfars arbetsbok, ett CV, eller registrering? Producent: Ann Sandin-Lindgren

En arkivpärla från 1998 då Sven Sjögren (f. 1922) berättar för Åke Sandin om föräldrarnas tvätteri som hette Vikensbergs tvätteri och låg på Berganäsvägen vid Drevviken i början av förra seklet. Bernt Karlsson är med i studion och berättar om de tvätterier som fanns i Trollbäcken förr. Producent: Ann Sandin-Lindgren

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. Genom historien finns människor som valt att av olika skäl inte äta kött. Men från mitten av 1800-talet började organisationer för och av vegetarianer utvecklas. Marie Jonsson doktorerade 2022 på den Svenska Vegetariska Föreningens historia från dess bildande i början av 1900-talet in i senare decennier. Producent: Ann Sandin-Lindgren

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. Intendent Jonas Lindvall berättar om utställningen "Kriget och konsten under trettioåriga kriget" på Livrustkammaren i Stockholm. Kriget har ofta beskrivits som ett religionskrig, en kamp mellan katolicism och protestantism, men var också en strid om makten i Europa där lojaliteter kunde skifta. Nästan alla europeiska stater var indragna. En stark aktör var Sverige som blev en militär stormakt. Producent: Ann Sandin-Lindgren

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. I 1930 års folkräkning uppgavs två personer i Sverige som muslimer. Idag är islam Sveriges näst största religion. "De kommer att vara annorlunda svenskar" sa Olof Palme, ”både värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen”. Professor Simon Sorgenfrei har följt den muslimska historien i Sverige. Producent: Ann Sandin-Lindgren

En föresläsning från Tyresö historiedag 2025. Mattias Svensson, författare och ledarskribent på SvD skriver kritiskt om Sveriges alkoholpolitiska historia. Hans bok ”Så roligt ska vi inte ha det”, handlar om monopol, motböcker, skatter och förordningar ”och hur de (inte) fungerat”, samt om ”varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva”, enligt bokens annonsering. Producent: Ann Sandin-Lindgren

Magnus Helmnér är ny i Tyresö Församling och arbetar med kyrkans sociala arbete som en av de ansvariga för Stockholms Pilgrimscentrum vid församlingshemmet intill Tyresö kyrka. Ett program om att ge sig av för att möta längtan, om att liv som delas kan helas. Producent: Catarina Johansson Nyman

Ann-Marie Strandell började sin resa på västkusten för att så småningom hamna i Tyresö. Hon berättar om varför hon fastnat i vår vackra kommun. Om sångens betydelse, engagemanget inom kyrkan och om årets Tyresöspel. Vacker musik utlovas! Producent: Catarina Johansson Nyman

Dnes bude reč o futbale. A to vďaka unikátnemu filmovému projektu Joe The Frist o Jozefovi Venglošovi, ktorý vám ponúkne STVR na televíznych obrazovkách už zajtra na Dvojke. Kreatívny producent a fanúšik Arsenal London Branko Cap hovorí, že nápad vytvoriť dokument o tejto legende vznikol práve na zápase spomínaného klubu. Sen sa stal skutočnosťou, autorov prijali vo FIFA aj UEFA, stretli sa osobne s najväčšími menami svetového futbalu. O tom všetkom sa rozprával Miroslav Čief.

De winkelrekken liggen er vol van: yoghurt of shakes met extra proteïne, proteïne-pasta, -brood of zelfs -pannenkoeken. Vroeger waren zulke eiwitrijke producten een nichemarkt, bedoeld voor bodybuilders, maar plots zijn ze mainstream geworden. Hoe komt dat? En is dat dan zo gezond? Of hebben we die extra eiwitten niet echt nodig? Er is al een hele business uit gegroeid, maar hoeveel toekomst heeft die? In deze extra aflevering van De 7 gaat host Lara Droessaert in gesprek met De Tijd-journalist Dries Bervoet en met experten over de proteïnehype: een tijdelijke trend of het nieuwe normaal?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Han beskrivs som en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. 2024 släpps Fredrik Lundgren, känd som Nytorgsmannen, från fängelset efter att ha avtjänat ett straff för flera våldtäkter och sexualbrott i Stockholm. Enligt kriminalvården löper Fredrik Lundgren hög risk att begå nya sexualbrott — han får fotboja och utegångsförbud nattetid. Men efter bara några månader ute i det fria grips han av polisens insatsstyrka, misstänkt för att ha våldtagit en tonårsflicka. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Tove Hansson, reporter på DN i Malmö. Producent. Sabina Marmullakaj.

Nacházení nových her s Davidem Vávrou.Ano, víme, že vás možná zmátlo jméno – ale tohle není ten architekt! Tenhle David je herní vývojář, nadšenec do RPG, bývalý vývojář v Charles Games i Warhorse a momentálně producent mobilních her v Geewa. V rozhovoru s Pavlem Dobrovským mluví David o tom, jak ho definovaly hry jako Prince of Persia, Wolfenstein nebo třeba Baldur's Gate II. Probírají, proč jsou české hry tak jedinečné a přijde i na to, jak mobilní hry mění pohled na design, proč má smysl věnovat čas menším indie titulům, a proč občas trpíme u příběhů velkých AAA her. VIDEO VERZE JE DOSTUPNÁ NA NAŠEM PATREONU PRO PŘEDPLATITELEPodcastový seriál Talk to… je prostorem pro lidi, kteří mají o hrách co říci, ale zároveň se dokáží rozkročit i do jiných oborů a směrů. Je to případ Petra Bulíře (herní novinář), Lukáše Medka (výtvarník Someday You‘ll Return), Jindry Skeldala (autora Bran Skeldalu) a dalších, kteří v něm již seděli. Pakliže vy sami máte favorita, kterého byste rádi slyšeli, dejte nám to vědět v komentářích!Podívejte se na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.retronation.cz⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ na skvělé výlety do herního retra!

Het draaide deze handelsdag weer om één man: Donald Trump. Hij zei dat 'ie verder wilde onderhandelen met Xi Jinping (deze week nog) en stapte in het vliegtuig naar het Midden-Oosten. Koud geland in Saoedi-Arabië sloot hij voor 600 miljard dollar aan deals.Twee bedrijven springen eruit. Boeing en Nvidia. De laatste mag ineens duizenden van zijn beste AI-chips gaan verkopen. De exportrestricties die de vorige Amerikaanse regering had verzonnen? Die worden opgeheven. Deze aflevering kijken we naar die ommezwaai en welke andere beursbedrijven gaan profiteren.Europa profiteert voorlopig nog niet, want zij zitten nog altijd niet met Trump om tafel. De Amerikaanse minister van Financien zegt dat dat er voorlopig niet in zit. Hoe lang moet Ursula vonder Leyen naar haar telefoon kijken en wat betekent het dat 'wij' geen deal hebben?Dat, maar ook hebben we het over de problemen van Alfen. Over de bonusrel bij KLM en de ontslagronde bij Microsoft.Ook hebben we het over de Amerikaanse economie. Daar regent het goed nieuws. De inflatie is lager dan gedacht én de recessievrees kan weer in de ijskast. Die trekken economen in. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Acteur Barry Atsma maakte de serie ‘Bennie' voor Videoland. Het is een eerbetoon geworden aan zijn broer Rimmert, die het syndroom van Down had en enkele jaren geleden aan corona overleed. In ‘Bennie' zien we hoe een 18-jarige jongen met Down verlangt naar een leven op eigen benen terwijl zijn familie hem het liefst wil beschermen. Presentatie: Willemijn Veenhoven

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Fästingarna brukar gå i dvala under vintern, men i år har det varit så milt att fästingarna hållit sig vakna. I södra Sverige hittades fem gånger fler fästingar redan i januari jämfört med samma tid förra året. Betyder det här att vi måste se upp för fästingar året om? Hur ska vi tänka kring vaccin? Och går det att skydda sig mot de allra farligaste sjukdomarna? Gäst: Anders Lindström, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Producent och programledare: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet, TV4, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

USA:s toppolitiker diskuterade en militärattack mot Jemen i en krypterad gruppchatt på Signal, där journalisten Jeffrey Goldberg oväntat blev inbjuden. Några dagar senare, den 15 mars, sattes attackplanerna i verket. Händelsen har väckt stor debatt i landet och inte minst om vad det säger om USA:s säkerhet. Hur allvarlig är läckan? Och vad innebär den egentligen för USA, Pete Hegseth och presidenten själv? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, MSNBC, CNN, News Week. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Donald Trumps kopplingar till Ryssland går tillbaka ända till 1980-talet. Sedan dess har han regelbundet rest till landet, försökt bygga ett Trump Tower och arrangerat en skönhetstävling i Moskva. Flera granskningar har dessutom visat att ryska pengar strömmat in i hans affärer. Är det därför Trump gång på gång hyllar Vladimir Putin? Har Ryssland någon form av hållhake på honom? Gäst: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Donald Trumps tal vid CPAC och National press club år 2014, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Israel har återupptagit striderna i Gaza med full kraft och vapenvilan är därmed över. De senaste dygnen har flyganfallen avlöst varandra, och hundratals har dödats - många av dem barn. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger bland annat att Israel kommer att agera mot Hamas med "utökad styrka" och att "det här bara är början". Så varför har Israel återupptagit striderna? Vad händer med gisslan nu? Och finns det ens ett slut på den här konflikten? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitiskkommentator på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CNN, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Efter diktaturens fall i Syrien har nu nya strider blossat upp mellan anhängare till gamla regimen och det nya styret av islamistiska rebeller. Tusentals människor har dödats . Många är civila som tillhörde samma minoritet som Assadklanen – alawiterna. En arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Samtidigt som en av de största massakrerna i den syriska konflikten kan ha ägt rum, så har den tillfälliga regeringen i Syrien slutit ett historiskt avtal med kurdiska SDF. Vad betyder egentligen det? Vad handlar den uppblossade konflikten om? Och hur ser den närmaste framtiden ut i Syrien? Gäst: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sky News, France 24, DW News, CBN News, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se