Podcast appearances and mentions of lars mogensen

Fremover er det et no-go at få serveret rødt kød, når ansatte i Region Syddanmark skal ud af huset. Regionen indfører specifikke klimakrav til, hvad der må være på menuen. Medlem af regionsrådet, Lars Mogensen bakker op. Morten Weiss-Pedersen, 2. næstformand i Region Syddanmark mener til gengæld, at de ansatte selv skal have lov til at vælge, hvad de vil spise. Vegetarisk forening støtter tiltaget. Men er det formynderisk? Den debat tager vi i dag. Vi runder også flyrejserne i Europa. For skal vi tage toget i stedet for flyet? Det mener Trafikforsker emerita ved DTU, Linda Christensen. Medvirkende: Linda Christensen (Trafikforsker emerita, DTU) Jens Meilvang (Transportordfører, LA) Solveig Roepstorff (Psykolog og forfatter til bogen "Klimapsykologi") Morten Weiss-Pedersen (2. næstform., Region Syddanmark (C)) Rune-Christoffer Dragsdahl (Generalsekretær, Dansk Vegetarisk Forening) Lars Mogensen (Medl. regionsrådet Region Syddanmark (Ø) See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och MartinGustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskarvid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat. Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 8 december 2019.

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker? Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception. Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet. Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk. Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna. Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande? I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv på en miljon år blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara små krusningar på ytan till livets stora hav, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment? Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn har båda ägnat sig åt de här frågorna och samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

Den 1 juni 2022 bjöd Lunds universitet in till samtal på Skissernas Museum om betydelsen av att kommunicera forskning i en tid när många konkurrerar om allmänhetens uppmärksamhet. Tillsammans med moderatorn Lars Mogensen samtalade inbjudna gäster om forskningskommunikation, vägar in och ut ur akademin, och kampen om kunskap. Del 1: Forskningskommunikation -- en prioriterad fråga i ett demokratiskt samhälle Medverkande: Amina Manzoor, Sara Arvidson, Jesper Olsson, Anna Maria Fleetwood, Jimmie Kristensson Introduktion av Anna Jonsson, docent i företagsekonomi och en av arrangörerna av samtalen. Se samtalen på YouTube: https://youtu.be/gcewDuEAhBA Redigering av Martin Degrell. Musik av HoliznaRAPS.

Den 1 juni 2022 bjöd Lunds universitet in till samtal på Skissernas Museum om betydelsen av att kommunicera forskning i en tid när många konkurrerar om allmänhetens uppmärksamhet. Tillsammans med moderatorn Lars Mogensen samtalade inbjudna gäster om forskningskommunikation, vägar in och ut ur akademin, och kampen om kunskap. Del 2: Vägar in och ut ur akademin -- om att kommunicera och verka för forskning på olika plattformar Medverkande: David Larsson Heidenblad, Jenny Maria Nilsson, Mats Alvesson, Julia Ravanis, Johan Östling Se samtalen på YouTube: https://youtu.be/gcewDuEAhBA Redigering av Martin Degrell. Musik av HoliznaRAPS.

Den 1 juni 2022 bjöd Lunds universitet in till samtal på Skissernas Museum om betydelsen av att kommunicera forskning i en tid när många konkurrerar om allmänhetens uppmärksamhet. Tillsammans med moderatorn Lars Mogensen samtalade inbjudna gäster om forskningskommunikation, vägar in och ut ur akademin, och kampen om kunskap. Del 3: Kampen om kunskap -- hur påverkas akademin av att allt fler aktörer med kunskapsanspråk vill höras och synas? Medverkande: Cissi Billgren Askwall, Ida Östenberg, Linda Fagerström, Peter Pagin, Victor Malm Se samtalen på YouTube: https://youtu.be/gcewDuEAhBA Redigering av Martin Degrell. Musik av HoliznaRAPS.

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson. Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret? Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba? Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig? Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion. Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är. Filosofiska rummet talar med den tyske filosofen Thomas Metzinger som nyligen var i Lund och presenterade sin forskning samt Peter Gärdenfors, filosof och kognitionsvetare och Mathias Osvath, som forskar på kognitiv evolution genom att jämföra olika djurarters förmågor. Programledare är Lars Mogensen, reporter Paulina Witte och producent Thomas Lunderquist.

Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman. Är det en fantasivärld eller filmat sexköp som erbjuds i det enorma utbud av internetporr som finns en knapptryckning bort i var mans dator? Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 70 procent av alla män att de konsumerar porr. Även kvinnor tittar, men i betydligt mindre utsträckning.Vad är egentligen pornografi? Vad gör den med tittarna och vad gör den med dem vi tittar på?I det här avsnittet av Filosofiska rummet samlar vi tre personer som i år på olika sätt undersöker pornografin: Ninja Thyberg, regissör till filmen Pleasure, Mariah Larsson, filmvetare och en av författarna till boken Såra tukt och sedlighet hundra år av porr i Sverige samt statsvetaren Max Waltman som skrivit boken Pornography - The Politics of Legal Challenges, utgiven på Oxford University Press. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg. Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 26 mars 2017

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

Tar vi en paus för att sedan kunna bli mer effektiva? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Ett alltför spritt uppskjutande-beteende; prokrastinering. En del av oss vill vänta på inspiration medan andra ser den snarare som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men vad ryms det för positiva värden i att ingenting göra? Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar vid KI. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Pyramiden, om blivande och nyblivna pensionärer om att vara 60-plussare och influencer. Idag handlar det om Oldfluencers, 60-plussare som är aktiva influerare på sociala medier. 2019 utnämnde Trygghetsrådet Oldfluencern till ett viktigt framtidsyrke. Pyramiden möter Maria Sörensson alias Aging style och Svante Nybyggars - The Urban Hippie. Svante har närmare 60 000 följare på Instagram och lever inget "vanligt" pensionärsliv. När det är möjligt reser jag på modemässor över hela världen. Det här livet känns väldigt roligt. Svante Nybyggars Programledare är Agneta Nordin, Lokatt Media Producent, Lars Mogensen, Lokatt Media

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna? Meritokrati att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass. I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt? Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge? Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation. Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet. För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer. Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal. Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten? Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner? Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar medan svenska politiker och myndigheter haft mer tillit till individens förnuft och förmåga att själv ta ansvar. Individens frihet är central i demokratin, men med pandemin blir friheten ifrågasatt. Är det rätt att ytterligare begränsa individens frihet för att skydda kollektivet? Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn svarar olika. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist? Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en just transition, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar. Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt! Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hvad kan vi gøre når angsten viser sit ansigt? - angst i Coronaland del 2/2Tilværelsen i Coronaland kan være meget angstprovokerende. De ting, der før var skræmmende, er nu måske blevet helt umulige, eller i hvert fald svære at håndtere. Men hvad vil det egentlig sige når noget er angstprovokerende? Hvad er angst, hvad sker der, når vi oplever det, og hvad kan vi gøre i situationen? Det er nogle af de ting Anna og Anders snakker om i dagens afsnit af Aarhus Lytter. Anders arbejder for Psykiatrifonden, hvor han blandt andet arbejder med hvordan vi unge kan håndtere svære følelser. Interview: Anna Klein, Ungekriseledelsens sekretariat, Aarhus KommuneMedvirkende: Anders Koefoed, PsykiatrifondenKlip: Anna Klein Har du spørgsmål om Corona? www.sst.dk/da/corona/yderligere-information/hotlinesTøv aldrig med at søge hjælp! Du kan finde hjælp på følgende links:klarkrisen.dk/www.psykiatrifonden.dk/faa-hjaelp.aspxwww.aarhus.dk/om-kommunen/sociale-forhold-og-beskaeftigelse/organisation/job-udsatte-og-socialpsykiatri/kortlaegning-hjemloese/sundhedstilbud-og-krisehjaelp/www.frivilligcenteraarhus.dk/corona Sig Det Højt, kampagnen Anders og jeg arbejder for som giver unge værktøjer til at sætte ord på de svære følelser, www.psykiatrifonden.dk/boern-unge/sig-det-hoejt.aspx Anders refererer til:Lars Mogensen, https://conflict.dk/Morten Münster, https://mortenmunster.com/Brené Browns TEDTalks, https://www.ted.com/speakers/brene_brown

Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt? Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken som räknas, alltså att det är den goda avsikten som räknas, eller principen eller dygden som ska bestämma, oavsett utgång. Hur ska vi tröga, irrationella och dessutom ganska själviska människor kunna lyckas välja det goda och rätta - särskilt när det kanske inte finns något som är självklart gott och rätt i varje enskilt fall? Kort sagt: Är det ens lönt att försöka bedriva moralfilosofi? Lars Mogensen samtalar med Björn Petersson, Tulsa Jansson och Anders Hansson; en filosof, en filosofisk praktiker och en filosofisk författare. Producent är Thomas Lunderquist.

Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen. Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Producent är Thomas Lunderquist.

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism. Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm. Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung. I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana. Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser om framtiden för att ingjuta oss hopp och en känsla av mening och riktning, och är det i själva verket berättelserna, eller kanske snarare den slumpvisa politiska och teknologiska utvecklingen, som skapar framtiden? Filosofen Bengt Brülde samtalar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och kulturditon Dan Jönsson, inför publik på berättarresidenset Hedlandet i Torna Hällestad. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt. Vi måste odla vår trädgård. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens elände, kan tolkas som en uppmaning att vända den stora världen ryggen och istället skapa sig sin egen, i det lilla formatet. Men är det verkligen vad Candide vill säga? Oavsett budskapet tycks det ligga något oändligt fascinerande i betraktandet av miniatyren, den pyttelilla versionen av det som är stort i verkligheten. Att se världen i ett sandkorn, som William Blake uttryckte det i sin berömda dikt. I Filosofiska rummet begrundar trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist detta fenomen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter? Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema stats-individualism, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke. Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog. Möjligen är det abstrakt tänkande som filosofin och vetenskapen i stort sysslar med. Slutmålet. Att röra sig från konkret till abstrakt: Genom att studera verkligheten i sina konkreta beståndsdelar kommer man fram till dess generella, abstrakta, principer. Kanske kan man säga att litteraturen och konsten går åt andra hållet; att den utgår från vedertagna sanningar och begrepp för att gestalta dem i sina unika, minsta beståndsdelar. Bara en tanke. Kognitionsvetaren och filosofen Peter Gärdenfors och författaren och akademiledamoten Anne Swärd luftar sina egna tankar, konkreta och abstrakta, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig. På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt för att skörden inte skulle slå fel förde också med sig en oro för framtiden, befogad eller ej. Sociologen Roland Paulsen utgår från denna historiska vändning i sin nya bok Tänk om - en studie i oro, i vilken han försöker förstå sig på den grasserande oron, individuell såväl som samhällelig, för allt som kan gå så fruktansvärt snett. I Filosofiska rummet diskuterar han med psykiatern och författaren David Eberhard, känd bland annat för sin bok I trygghetsnarkomanernas land om Sverige och det nationella paniksyndromet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi. På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt. Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre Det viktiga för honom är balansen mellan motiven. Tillsammans med musikterapeuten och musikern Kirsti Øibakken Pedersen/Kirsti Meiers och prästen och satirtecknaren Kent Wisti diskuterar han förutsättningslöst frågan varför vi gör saker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar. I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk. Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen? Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några. Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten? En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft? Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Ett samtal med en äldreombudsman och en äldreforskare om att åldras i Sverige. Idag tar Pyramiden sikte på den pågående forskningen om våra åldrande samhällen. Vad är det vi vet och framförallt - vad är det vi inte vet om vad som väntar oss? Bilden av en äldre människa i Sverige idag är splittrad, men klart mer positiv än när jag började forska för 35 år sedan. Ingmar Skoog, professor Age Cap i Göteborg Dessutom träffar vi en av landets nya äldreombudsmän, Helena Bjurbäck i Göteborg. Programledare och producenter Agneta Nordin och Lars Mogensen, Lokatt Media Pyramiden@sverigesradio.se

Pyramiden besöker Hamburg där kollektivt boende bland seniorer är stort och växer. Hur vill jag leva och bo när jag blir äldre? Det är en fråga som vi alla bör ställa oss. 71-åriga -Anna Berger i Hamburg De senaste 20 åren har det byggts 120 små byggemenskaper med närmare 3 000 lägenheter i Hamburg och stadens ambition är att 20 procent av tomtmarken ska erbjudas sådana här kooperativ. Vi besöker Casa Nueva, ett kooperativ för seniora damer och vi möter Bendix Bürgener som ansvarar för kontakten med stadens alla byggemenskaper, stöttar med utbildning och nätverkande men har också hand om fördelningen och försäljningen av attraktiv tomtmark. Programledare och producenter Agneta Nordin och Lars Mogensen, Lokatt Media Pyramiden@sverigesradio.se

Pyramiden besöker Tyskland och tar tempen på arbetsmarknaden för sextio-plusare. Den stora utmaningen för Tyskland är att få människor att vilja jobba kvar längre än 60. En annan utmaning är att förmå företagen att på allvar göra det möjligt för människor att jobba kvar och inte bara prata om det. Hans Martin Hasselhorn, professor arbetsvetenskap på universitet i Wuppertal. I programmet besöker vi BSR, Berliner Stadtreinigung, stadens renhållningsföretag, där man arbetar på att göra det möjligt för människor att jobba kvar. Programledare och producenter Agneta Nordin och Lars Mogensen, Lokatt Media Pyramiden@sverigesradio.se

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Pyramiden om ensamhet bland seniorer. I Sverige är kvinnor mer ensamma än män, äldre pensionärer mer än nyblivna och människor i storstäder känner sig mer ensamma än folk på landsbygden. Ensamhet är inte något gemensamt problem för alla äldre. Och det går att bryta isoleringen. Vi träffar Inga-Britt Josefsson som deltagit i en Livsberättargrupp och bröt ensamheten. Och så besöker vi äldreombudsmannen i Stockholm, Linda Vikman och Marie-Louise Söderberg som för Stadsmissionens räkning utvecklat Livsberättargrupper runt om i landet. Programledare och producenter Agneta Nordin och Lars Mogensen, Lokatt Media pyramiden@sverigesradio.se