Podcasts about lokalbefolkningen

Mere om dræberblæksprutten fra det iskolde vand under Antarktis – Kom med på et skræmmende natdyk i Egypten – Findes ”Uhyret fra den sorte lagune”? – Ritualer i strandkanten maner uhyggelige skabninger frem af havet. - Er havfruer onde? - Hvad er Brosnodragen i Rusland for et monster? Nyt om den. Velkommen tilbage til endnu et afsnit om den fascinerende og skjulte verden omkring os. I dag holder vi os på vandsiden og deler historier og fortællinger om nogle af verdens mest forbløffende og uhyggelige monstre. Lokalbefolkningen kender dem som regel, det er kun os der tror at de ikke findes. Læs også bogen ”Fra sabelkatte til levende drager” og "Fra Loch Ness til Megalodon". Dem finder du på biblioteket, online og hos din boghandler. Flyveøgler på himlen over Texas, overlevende dinosaurer i Afrikas sumpe og sorte pantere i udkanten af de europæiske storbyer. Kan det virkelig passe? Hvert år fortæller mennesker om mødet med mystiske dyr, der enten ikke burde leve i det område, hvor de ses, eller dyr, der burde være uddøde for længst. Kryptozoologi er læren om de skjulte dyr, de mystiske dyr. "FRA SABELKATTE TIL LEVENDE DRAGER" "FRA LOCH NESS TIL MEGALODON" Bogserien "I en verden så stor" har udgivet to bind, men flere under udarbejdelse: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.gucca.dk/soegning/I+En+Verden+S%25C3%25A5+Stor⁠⁠⁠⁠

Mindelund for Anden Verdenskrig har fået en million kroner på den nye finanslov. Første indledende VM kvindekamp finder sted i Frederikshavn i aften: Lokalbefolkningen har været klar længe. Tusindkronesedlen kan blive fortid i Danmark. Sociale medier flyder over med indhold om Israel og Palæstina. Værter: Kasper Harboe & Mette Vibe UtzonSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Lokalbefolkningen kender deres søslanger og giver dem kælenavne. Hør mere om alverdens monstre der tilsyneladende bebor flere store søer.

22.oktober 1944 ble det tyske forsyningsskipet Margareta bombet i Båtsfjord. Lokalbefolkningen rodde ut til vraket under beskytning for å sikre seg noe av lasten. Leif Nylund var 17 år og husker krigen godt. Programleder Tommy Nilsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denne debatten ble holdt på Drammensbiblioteket 29.4.2019. I programmet skrev vi følgende om debatten: --- Drammen er i en rivende utvikling. Når man besøker byer i utlandet på ferie så er det ofte gamlebyen man oppsøker og oppholder seg i. Er Drammen en by uten en «gamleby»? Er vi iferd med å fjerne de historiske sporene som gjør Drammen til Drammen? Ofte ser vi at bygging av nytt går på bekostning av de kvalitetene byen allerede har. Program: - Audun Engh (jurist, skribent, dokumentarfilmskaper og stedsaktivist). Direktedemokrati i stedsutviklingen. Betongkassene brer om seg overalt. Lokalbefolkningen føler seg overkjørt i byggesaker. Vi har et åpenbart behov for en demokratireform i stedsutviklingen! - Ole Harald Fjeldheim (generalsekretær i Fortidsminneforeningen). Verdien av å ta vare på bygningsmiljøer av hensyn til miljøet, klimaet og byen. Verdt å ta vare på – må det virkelig rives? Bygningsvern i det grønne skiftet – hvordan nytt og gammelt kan tilpasses. - Ståle Sørensen (MDG). Rivningsaker og politiske avgjørelser de siste seks årene – en gjennomgang. - Panelsamtale mellom Ståle Sørensen (MDG) og Ulf Erik Knudsen (Frp).

Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang? De senaste månaderna har FN och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch uppmärksammat det som kan vara en av vår tids allra värsta och mest avancerade kränkningar av mänskliga rättigheter. I regionen Xinjiang i västra Kina, där många av Kinas muslimska minoritetsfolk bor, uppges en miljon människor ha försvunnit in i ett enormt system av läger och fängelser. Området har länge präglats av konflikter med centralmakten i Peking och ibland våldsam separatism och sedan en tid tillbaka pågår en kampanj som staten kallar Slå hårt.   Hör vittnesmål från köksbord i Sverige och följ med på en unik resa till Kasghar där det inte längre går att gömma sig. Radions Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg besöker den historiska staden som är uigurernas kulturella centrum. Hon har varit där många gånger förr. Men den här gången är något brutet. Lokalbefolkningen vill inte längre prata med journalister och ser henne inte i ögonen. Kasghar är en belägrad stad, patrullerad av medborgargarden med träklubbor och vakter med elektriska halsgrepar. Högteknologiska system med bland annat insamling av DNA har gjort övervakningen total. Över den tidigare samlingsplatsen, den historiska moskén, hänger kommunistpartiets paroller. Konflikts reporter Randi Mossige Norheim får tag i en man som vittnar om sin tid i ett omskolningsläger tidigare i år. Han berättar att alla var klädda i samma blå overaller, att de fängslats på grunder de själva inte riktigt förstod, som att de haft kontakt med utlandet eller utövar sin religion. Fångarna fick sjunga den kinesiska nationalsången. En gång när jag inte gjorde som dom sa så tvingades jag sitta på en stol i tjugofyra timmar, med både fötterna och händerna fastkedjade, säger mannen. Och från köksbord runt om i Stockholm upprepar uigurer ett och samma vittnesmål: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Grannarna såg hur min mamma och pappa fördes bort med svarta huvor över huvudena, säger en av de uigurer Randi Mossige-Norheim träffar. Den kinesiska staten förnekar att så många som 1 miljon människor ska sitta i läger och har en helt annan bild av vad som händer i Xinjiang: Det handlar om arbetsmarknadspolitik och utbildning. Folket i den fattiga regionen behöver lära sig kinesiska för att bli en del av den kinesiska ekonomin och lyftas ur fattigdom. Men hur långt är Folkrepubliken beredd att gå för att uppnå målet? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.   Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo.   ASRI har byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.  Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. (ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär frisk natur för evigt.) Programledare är Marie-Louise Kristola.

Tom Cruise og "Mission Impossible" får stenge ned Prekestolen i ni dager, mens turistene blir stående på parkeringsplassen. Ordføreren som har sagt ja kommer til Ukeslutt. Nesten halvparten av oss nordmenn er forberedt på å jobbe i ferien. En av dem er Trygve Hegnar, som angrer på at han ikke har tatt mer fri. Lokalbefolkningen på Mallorca har tålt turister siden tidlig 50-tall, men nå sier de at nok er nok. Vår reporter dro dit for å finne ut hvorfor...

** Storbritannia hever trusselnivået til "kritisk" etter terrorangrep i Manchester. Dette er den høyeste beredskapen i på ti år. ** Helse Sør-Øst ga utenlandske it-arbeidere tilgang til pasientinformasjon om 2,8 millioner nordmenn. Men de forsøkte aldri å finne ut hva slags konsekvenser dette kunne få, viser et brev til datatilsynet. ** Trump-administrasjonen budsjettforslag innebærer store sosiale kutt, som kan ramme USAs fattigste. Målet er å fjerne budsjettunderskuddet i løpet av ti år. ** I dag er det ti år siden de giftige eksplosjonene i Gulen i Sogn og Fjordane. Lokalbefolkningen ble syke før helsemyndighetene kom på banen, viser en undersøkelse.

På söndag hålls presidentval i Ecuador, där gruvföretag nu flockas i jakt på mineraler. Regeringen lovar utveckling, men lokalbefolkningen fruktar för mord, militarisering och miljöförstöring. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin gör en resa genom den mineralrika regnskogen i sydöstra Ecuador, för att skildra gruvdriftens påverkan på människor och natur. Första stoppet görs i Morona-Santiago, där en kinesisk koppargruva lett till våldsamma protester och väpnad konflikt mellan militär och urfolksgruppen Shuar, som hävdar att gruvföretaget verkar på deras mark. Staten har utfärdat undantagstillstånd och beslagtagit Shuar-folkets lokala radiostation, med motiveringen att den används för att uppmana till våld. Lokalbefolkningen menar tvärtom att det är militärerna som agerar våldsamt, genom att bränna hus och tvinga människor att lämna sina hem. Gruvdriften har nu blivit en nationell fråga som diskuteras inför söndagens presidentval. Flera av oppositionens presidentkandidater har sagt att de vill respektera mänskliga rättigheter och att de tänker respektera urfolkens självbestämmande. Resans nästa stopp görs i provinsen Zamora-Chinchipe, där det svensk-kanadensiska företaget Lundin Gold just skrivit kontrakt på att utvinna en av världens största guldfyndigheter, som väntas ge 1,5 miljarder dollar i vinst. Men invånarna i byn El Zarza som ligger bredvid gruvan är besvikna på att Lundin Gold inte hållit sina löften om att ge jobb. Byborna tillåts inte heller längre gräva guld på egen hand, vilket tidigare var en viktig inkomstkälla i området. Oron är också stor för att kemikalier ska förgifta floderna som går genom byn.  Lotten Collin avslutar sin resa i huvudstaden Quito, där hon intervjuar Lundin Golds VD Ron Hochstein och Ecuadors gruvminister Javier Cordova, som båda får svara på kritiken. Hon träffar också Eva Vasquez från miljöorganisationen Acción Ecológica, som varnar för att anklagelserna mot Lundingruppens agerande på andra håll i världen riskerar att upprepas i Ecuador.

Miljöcertifierade skogsbolag hugger ner unika skogar de lovat att lämna och säljer virket som miljövänligt. Kaliber har granskat miljömärkningen i skogen, som lovar brett men håller tunt. Alla större svenska skogsbolag lovar att de bedriver ett miljövänligt skogsbruk. De är miljöcertifierade enligt den internationella organisationen FSC, Forest Stewardship Council, och hävdar att de följer regler som är mycket hårdare än vår egen lagstiftning. Men i verkligheten är bilden en annan.I en tredjedel av sina avverkningar når bolagen inte ens upp till lagens krav om miljöhänsyn. Lokalbefolkningen ser sina svampskogar försvinna, tvärtemot regler om social hänsyn. Och det heligaste av allt, skyddsvärda så kallade nyckelbiotoper anmäls för avverkning, och försvinner, trots att det är tabu och strider mot det de har lovat.