Podcasts about kinas

Frågan tycks inte längre vara om utan när vi kommer till Mars. Maria Küchen funderar över vad som får oss att bryta upp och söka nya världar. På jorden såväl som i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-02-06.År 2031 ger sig den första besättningen astronauter av från jorden. Ett år senare slår de sig ner på Mars. Åtminstone enligt planerna som presenteras av Mars-ONE, ett holländskt företag som redan har plockat ut kandidater till besättningen.Det hela avfärdas av vissa som ett PR-jippo. Andra tar projektet Mars-ONE på fullt allvar. Frågan tycks inte längre vara OM människan en dag landar på Mars, utan vilka som gör det först.NASA vill sända astronauter till Mars innan 2030-talet är över, i samarbete med bland rymdstationen ISS, privata företag och Kinas rymdfart. Andra människan på månen, astronauten Buzz Aldrin, stödjer projektet helhjärtat. I dag är han över åttio år men pigg och alert, och ses ofta bära en T-shirt med texten GET YOUR ASS TO MARS.Och det privata rymdföretaget SpaceX meddelar att man vill sända iväg sin första bemannade rymdfarkost mot Mars redan 2024. SpaceX grundare, den excentriske och visionäre miljardären Elon Musk, vill se en koloni på Mars med en miljon invånare inom hundra år. Själva ändamålet med att grunda SpaceX, säger han, var att göra människan till en multiplanet species, en art som lever på många planeter.Det låter rätt galet. Kan det verkligen genomföras, och i så fall, vad ska det vara bra för? Varför kolonisera rymden? Varför stannar vi inte bara där vi är och vårdar den enda planet vi faktiskt har?Vi ger oss av för att vi kan och för att vi vill – och för att vi måste.Tvånget att färdas genom rymderna betonas gärna i fiktioner: diktsviten Aniara; teveserien Månbas Alpha; David Bowies sång Space Oddity som finns på en LP från 1969, året för den första månlandningen. Rymdskeppets besättning har förlorat kontakten med jorden och är hänvisad till en färd mot det okända, utan hopp om återvändo eller räddning. Det blir metaforen för en mänsklighet som tappat kontakten med sitt ursprung, och måste underkasta sig en högteknologisk civilisation som människan har skapat men inte längre är herre över.SF-fiktioner som Star Trek betonar i stället kunskapen och viljan. Där speglas en mänsklighet på väg framåt, inte bara tekniskt och geografiskt utan också etiskt ­– en mänsklighet som försöker förstå och respektera sig själv genom att se andra, antingen de nu är vulkaner eller klingoner eller besättningsmedlemmar med olika ursprung.Jag får rysningar av Star Trek-seriens valspråk, inte bara för rymdens skull utan för det urmänskliga i uppdraget: to explore strange new worlds; to seek out new life and new civilizations; to boldly go where no one has gone before. Jag får rysningar av både lust och avsmak: av skönheten i det och av ekot från historien, ett eko från kolonialismen.Att ge sig av med full insikt om att man aldrig kommer tillbaka, det har människor gjort sen urminnes tider. Från början var vi nomader. Vi vaknade varje morgon och lämnade platsen där vi hade sovit för att aldrig återvända. På jägar- och samlartiden, då ingick knappast individualismen och individens rätt till fria val i människans berättelse om sig själv. Individualismen är ny, och kanske är den fortfarande rätt så provinsiell. Den har uppstått och odlats i västerlandet under några hundra år, och individualismens utveckling har gått hand i hand med kolonialismen. Kolonisering av mars innebär att unga, välutbildade, äventyrliga och fertila människor frivilligt fattar individuella beslut att lämna jorden för att inte återvända. På nåt vis blir ju detta juvelen i den västerländska individualismens krona – en individualism som bejakar handlingskraft och styrka, men inte har lika mycket plats för det ömtåliga och stillsamma.Frivilliga mars-pionjärer finns det förvånansvärt gott om. Mars-ONE har idag ett startfält på hundra kandidater. Där finns Ritika från Indien, Sandra från Brasilien, Sadegh från Iran och så vidare, men de flesta är européer och amerikaner.De vill inte stanna kvar där de befinner sig. Inte heller jägar- och samlartidens nomader stannade kvar där de befann sig. Vi hade ännu inte börjat odla något, så jorden band oss inte. Vi bröt upp, ständigt, men på jägar- och samlartiden var vi inga djärva marsresenärer eller romantiska poor lonesome cowboys i silhuett mot solnedgången. Vårt kontinuerliga uppbrott var inte som till exempel i On The Road av Jack Kerouac. On the road är en rätt så tidstypisk västerländsk nittonhundratalsgestaltning av individens, oftast mannens, flykt från ansvar och sammanhang. På jägar- och samlartiden däremot, då bröt vi upp för att vi behövde samla mat för dagen.Vi fortsatte för att vi måste, då som nu. Att stanna kvar var inte ett alternativ, säger en del människor som på vinst och förlust har flytt från outhärdliga förhållanden i sina hemländer. Människan har fötter, inte rötter, säger andra.Vi strävar kanske mot Mars för att vi inte riktigt längre får plats på en alltmer överbefolkad och förödd jord, och vi strävar som sagt mot Mars för att vi kan och vill, ja ”vi” och ”vi”. De högteknologiska västerländska planerna på att kolonisera Mars är förstås ett projekt för ett fåtal, och det hela kanske förblir en Startrek-aktig dröm bara, men, drömmen om något annat där ute, något okänt som vi ännu bara kan fantisera om, den är en allmänmänsklig drivkraft. Åtminstone i vissa lägen.En stor del av Sveriges befolkning bröt upp från jorden de kände, utan återvändo, för mindre än tvåhundra år sen. Och vikingarna, de norska vikingarna! Som koloniserade Färöarna, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Island, Grönland och fortsatte ända till Nordamerika!Jag har en storslagen inre bild av hur dessa modiga vikingar gav sig ut från norska kusten, ut över ett okänt hav, utan att ens veta om det fanns något där ute. Men fullt så filmiskt var det nog inte på riktigt att fara från Norge till Island, inte ens för de första pionjärerna. Island lär ha upptäckts av misstag. En norrman vid namn Nadodd sägs ha seglat vilse när han skulle ta sig från Norge till Färöarna på åttahundratalet och hamnade i stället mycket längre åt nordväst.Nadodd följdes av andra, av familjer och hushåll som hade tröttnat på att lyda under det framväxande norska kungaväldet, eller behövde mark att bruka, eller ville ha mer mark fast de kanske inte behövde det. Färden mellan Norge och Island tog som snabbast tre dygn, så några marsfärder var det knappast frågan om. Snart uppstod två tämligen väl trafikerade trader: eyalei∂, ”övägen” och ”úthafslei∂”, havsvägen. Övägen gick från Norge via Shetland eller Orkney, vidare till Färöarna och så till Island. Havsvägen gick som namnet antyder rakt ut över havet.I dag finns liknande leder i luftrummet. De transatlantiska luftlederna mellan Europa och USA är rena motorvägarna med tät flygtrafik. Och SpaceX grundare Elon Musk målar upp bilder av en liknande tät skytteltrafik så småningom mellan jorden och Mars.I hans planer ingår ett enormt rymdskepp som kan ta hundra personer åt gången, ett slags rymdens Amerikabåt om man så vill. Och redan 2024 är det alltså tänkt att en första mindre besättning rymdvikingar ger sig av till Mars – inte av misstag som när Nadodd råkade hitta Island, de har en färdplan. Och de kommer inte att upptäcka en plats som vi inte redan har sett i teleskop och via satelliter. Men att stanna kvar här på jorden är kanske då inte längre ett alternativ.Maria Küchen, författare och kulturskribent

hela innehållet här: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. timme 1:När handelsvägar blir storpolitikDärför hejar vi på underdogs i fotbolls-VMVM-pokalen i fotboll – historien om världens mest mytomspunna bucklaMycket jobb för att begrava utan begravningsbyråKatarina Barrling: Fruntimmersveckan ger ordet en frizonPanelen om mildare klimatkrav, återvandringsbidrag och blåsipportimme 2:Efter branden i Frankrike: ”Det var apokalypsen”Kinas nya lagstiftning om ”Folkens enighet” oroar minoriteterIntensiv havskonflikt mellan Kina och Filippinerna trots historisk skiljedomOlyckor med elsparkcykel ökar – är det dags för Televinkens återkomstsatir med RadioskuggaCount Binface utmanar Nigel Farage i brittiskt fyllnadsvalPamela Jaskoviak gick naken hemma – men friheten fanns i bilenprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Lisa Nilsson

Kontrollen av strategiska råvaror är idag ett av Pekings vapen mot USA, och den första varningen kom tidigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarserien del 1: I september 2010 kolliderar en kinesisk trålare med den japanska kustbevakningen i omtvistade vatten. Det blir startskottet på en kamp om sällsynta jordartsmetaller som idag tagit en central plats i stormaktskampen mellan Kina och USA.I det första avsnittet av Radiokorrespondenterna Kinas sommarserie pratar vi om hur Kina idag i allt högre grad använder exportkontroller för att sätta press på sin största rival USA. Utgångspunkten är den diplomatiska krisen kring ögruppen Senkaku/Diaoyudao som utlöstes av fartygskollisionen 2010.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge, Björn DjurbergKällor ljudklipp: US Naval Institute, New York Times, Europakommissionen

Grötiga terroristtankar, banbrytande filosofi och viktiga litterära författarskap. Allt rymdes hos Bo Cavefors förlag. Det får en av fundera över dagens intellektuella klimat, säger Tor Billgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-06-14.”RAF: texter”, som publicerades på Bo Cavefors förlag i oktober 1977 måste vara en av bokhistoriens mest vältajmade utgivningar. Det är en 520-sidig antologi med texter av aktivister inom den västtyska terrorgruppen Röda Arméfraktionen, RAF.Cavefors berättar om publiceringen i Malmökonstnären Lena Mattssons filminstallation ”I betraktarens öga”, som visades på Moderna Museet i Malmö 2014. Förutom den svenska boken, gav han också ut en utgåva på tyska, eftersom inget tyskt förlag vågade göra det. För att böckerna inte skulle fastna i tullen, fabricerade han ett fejkomslag: ”Kärlek med förhinder” stod det på framsidan av ett stort antal av de tyska böckerna.Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig ”kulturell onanist”.Det som gör boken så vältajmad, är att det var just i oktober 1977, som palestinska PFLP kapade ett Lufthansaplan med kravet att ett antal fängslade RAF-ledare skulle friges.I fem dagar irrade planet runt i Mellanöstern med fem besättningsmedlemmar och 86 passagerare som gisslan, sju av dem barn. Tidigt på morgonen den 17 oktober kunde planet slutligen landa i Mogadishu, Somalia. Det stormades av tysk specialpolis, och gisslan fritogs.Följande morgon hittades RAF:s fängslade ledare, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe döda i sina fängelseceller i vad som förmodligen var ett koordinerat självmord.I samma veva lägger alltså Bo Cavefors ”RAF: texter” på bokhandelsdiskarna.Det var förstås också en mycket kontroversiell utgivning. RAF hade vid det laget mördat 16 personer i sina olika aktioner, varav två i Stockholm under ockupationen av Västtyska ambassaden 1975.Och våren 1977 hade SÄPO slagit till mot en RAF-trogen terrorcell i Sverige som planerade att kidnappa före detta ministern Anna-Greta Leijon i utpressningssyfte. Så hösten 1977 visste alla vad RAF var. Bo Cavefors hade en särskild näsa för det som låg i tiden.Han startade sitt bokförlag 1959, men det är först 2018 som historien om förlaget berättas utförligt i bokform. Det är bokhistorikern Ragni Svensson som gör det i sin doktorsavhandling ”Cavefors – Förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959–1982”.Första året gav den då 27-årige förläggaren ut nio titlar från sitt föräldrahem i Limhamn, bland annat ”Sju algeriska studenters vittnesmål om tortyren i Frankrike” och tre böcker av den mycket kontroversielle poeten Ezra Pound.Stig Claesson sökte sig tidigt till förlaget, liksom en ung Lars Norén. Honom refuserade dock Cavefors, tre gånger på tre år.Förlaget fick snabbt en vänsterpolitisk profil. Ragni Svensson noterar att utgivningen kom att ”spegla eller rentav föregå den väg som den svenska vänsterrörelsen kom att ta framåt slutet av 1960-talet”.Cavefors gav ut Mao Tse-tung, Rosa Luxemburg, Antonio Gramsci, Marx, Stalin, Lenin och Nordkoreas diktator Kim Il Sung.Det kom tjogtals med titlar som ”En socialistisk kultursyn”, ”Marxismens politiska ekonomi” och ”Kulturrevolutionen vid Kinas universitet”.Han introducerade tänkare och filosofer som Roland Barthes och Michel Foucault. Peter Weiss knöts tidigt till förlaget, och 1975 gav Cavefors ut den nigerianske författaren Wole Soyinka, 11 år innan han fick Nobelpriset.Det är inte dåligt för vad som länge var ett enmansförlag. Men Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig ”kulturell onanist”.Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då. Vill man få en överblick över vidden av utgivningen kan man ta till en annan bok från 2018: ”BOC – en bok om Bo Cavefors Bokförlag”, som innehåller en komplett bibliografi.De Caveforsböcker som jag själv har starkast kontakt med är Salvador Dalís självbiografi, som tidigt väckte mitt intresse för konst. En annan är William Burroughs ”Den nakna lunchen”, som Cavefors tog till Sverige 1978. Jag hittade den på en loppmarknad i Simrishamn 1996 och läste den på ett kvavt tåg samma sommar som jag skulle rycka in i Flottan. Boken var osprättad, så jag satt med min morakniv och skar. Sida efter sida sköljde bokens febriga och erotiska hallucinationer över mig.Förlaget gick under i det som kom att kallas Caveforsaffären; en stormig process som spelades upp kring 1980. Bo Cavefors hade vunnit en upphandling från Kulturrådet om att ge ut Strindbergs samlade verk i ny utgåva. Men mitt under förberedelsearbetet drogs beslutet tillbaka.Officiellt på grund av brister i upphandlingsförfarandet, men i den debatt som följde menade Cavefors försvarare inom kulturvärlden att det var hans kontroversiella utgivning som var det egentliga skälet. Han var för obekväm, för besvärlig.Snart kom också anklagelser om ekonomisk brottslighet. Han satt häktad i polishuset i Lund i nio dagar, men frikändes sedan på 10 av 11 åtalspunkter. Förlaget gick i konkurs och i början av 1981 såldes det enorma boklagret i en legendarisk utförsäljning. Det är förmodligen från denna som min osprättade Burroughsbok härstammar.Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då. Hade utgivningarna av till exempel Ezra Pound, Stalin och den svenske fascistledaren Per Engdahl, vars memoarer Cavefors gav ut 1979, kunnat stå emot dagens sociala medierdrev och polariserade åsiktsjournalistik?Hade ett etablerat förlag idag kunnat ge ut visdomsord från Islamiska Statens teologer, eller Anders Behring Breiviks manifest?Bo Cavefors har motiverat utgivningen av RAF-boken med att det rörde sig om ”viktiga dokument för den tiden”.Att publicera något måste inte betyda att man ställer sig bakom det. Det finns en historisk och vetenskaplig poäng med att tillgängliggöra material för den tänkande allmänheten, även av kontroversiell, oetisk och korkad natur.Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker.Efter tiden med förlaget har Bo Cavefors i hög grad fortsatt med sin kulturella onani. Han har skrivit böcker och gett ut tidskrifter, men också samarbetat med olika konstnärer. I Lena Mattssons installation som visades på Moderna i Malmö, ingår förutom intervjufilmen, bland annat också en liten projektion av en naken Cavefors från en pjäs som han satte upp i Malmö 2005.Den här nakenheten återkommer i flera konstnärliga samarbeten, till exempel med Martin Bladh på Fylkingen i Stockholm 2009, och med Leif Holmstrand. Boken ”Ett rum på tredje våningen” består av textflöde och bilder, där en åldrad Cavefors poserar i olika sexuella situationer, inte sällan insnärjd i Holmstrands virkade girlanger.Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker: att torgföra sina åsikter och posera med vad man tycker är viktigt.Kanske är nakenheten provokation, precis som det kan vara provokation att ge ut Stalin eller ett tjockt manifest med ”grötiga terroristtankar och livsfarlig våldsromantik”, som en av recensenterna beskrev RAF-boken.För 40–50 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar.Men det är ett ytligt sätt att se på saken. Jag ser snarare nakenheten som ett verktyg för att ifrågasätta kroppsideal och avslöja fördomar, precis som utmanande bokpubliceringar kan avslöja inskränkthet och en subjektiv och godtycklig syn på yttrandefrihet.För 40–50 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar.Ett samhälle behöver sina obekväma och besvärliga personer. Det är de som lockar den indignerade flocken att demonstrera var toleransens gränser går.Tor Billgren, frilansjournalist LitteraturRagni Svensson: Cavefors – förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959–1982. Ellerströms, 2018.Anna-Lina Brunell, Ragni Svensson, Jonas Ellerström, Bo Cavefors: BOC – en bok om Bo Cavefors förlag. Tragus förlag, 2018.Leif Holmstrand & Bo Cavefors: ”Ett rum på tredje våningen” (Holmstrand Böcker, 2015)Martin Bladh & Bo I. Cavefors: ”Qualis artifex perero” (Styx, 2013) FilmerLena Mattsson: ”In the eye of the beholder”Lena Mattsson: ”Den kulturelle onanisten”

Alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Men Oswald Spenglers beskrivning av Västerlandets fall känns ruggigt bekant, säger Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-23.Ibland när jag får syn på spåren av ett flygplan på en molnfri himmel, eller snarare när jag får syn på två sådana där vita kondensationsstrimmor som korsar varann som två kritstreck, brukar jag fundera på hur en människa på till exempel medeltiden eller stenåldern skulle ha reagerat på ett sådant himlafenomen. Med fasa och bävan antagligen – om vi nu ett ögonblick bortser från det anakronistiska i själva tanken – och om jag då gjorde ett försök att förklara hur det faktiskt hänger ihop skulle väl denna medeltids- eller stenåldersmänniska ha tyckt att jag borde spärras in på dårhus. Flygande maskiner? Med människor i? Vilket ogudaktigt övermod! Nej, det där järtecknet är förstås ett förebud om världens undergång. Och det lustiga är ju att vi båda två skulle ha i stort sett lika rätt.I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknandeVårt tids järtecken är av ett annat slag än stenålderns. Smältande inlandsisar till exempel. Eller gulhåriga politiker: faktum är att sedan Donald Trump blev president i USA har den internationella marknaden för järtecken exploderat. Inte för att det direkt rådde någon stiltje innan heller. Efter den senaste finanskrisen har tänkare och debattörer producerat den ena historiska klass 3-varningen efter den andra – klimatförändringar, peak oil, växande klassklyftor, vattenbrist, högerpopulism och en ny finansiell skuldkris: snarare förr än senare kommer något av detta, eller allt, att leda till att världen, som vi känner den, går under. Precis som stenåldersmänniskans järtecken är varningssignalerna lika uppenbara som de verkar hopplösa att göra någonting åt.Som den engelske författaren Edward Luce sammanfattar saken i en typisk bok från 2017, ”The Retreat of Western Liberalism”: västerlandet har förlorat sin optimism. Jag vet inte hur många sådana melankoliska tidsdiagnoser jag har läst de senaste fem, tio åren. Hos Edward Luce består järtecknen ungefär som vanligt av skenande ojämlikhet, politisk polarisering, Kinas ekonomiska uppsving och en förlorad tilltro till de demokratiska institutionerna – och tillsammans har de alltså fått västvärlden att tappa tron på framtiden. Troligen med all rätt – för så här är det ju: alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Frågan är bara när, frågan är bara hur – och även om mängden undergångsvisioner redan i sig nog är ett tecken på att slutet närmar sig, så tror jag det vanligaste misstaget bland dessa visionärer är att de utropar apokalyps nu. Sådant slår nästan alltid fel. I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknande, och åtminstone sedan hundra år tillbaka finns det dessutom kyligt förutskickat på ett sätt som jag lovar ställer alla dagens domedagsprofeter i skuggan. Det är bara att bege sig till närmsta bibliotek, snällt be personalen gå ner i magasinen och blåsa bort dammet från Oswald Spenglers ”Västerlandets undergång”.”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för någotNej, Oswald Spengler hör inte precis till samtidens intellektuella husgudar. Och har nog aldrig gjort det; när första bandet av hans bok kom ut 1918 väckte det visserligen sensation i en tid som efter världskriget behärskades av en djup civilisationströtthet. Men också av en rastlös vilja till något nytt och bättre – och vad Spengler hade att komma med var något helt annat, en historiefilosofisk vision med ett tiotusenårsperspektiv som får samtidens futila projekt och konflikter att likna regndropparna i ett mäktigt lågtryck, eller fotnoterna hos Foucault eller… ja, ni förstår. ”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för något, hur en kultur byggs upp och blomstrar och en civilisation bryts ner. Att vår egen västerländska civilisation är dömd till samma öde som den egyptiska eller antika är för Spengler mer en logisk självklarhet än en kulturkritisk provokation.Att läsa detta verk är fortfarande efter hundra år en svindlande upplevelse. Som Spengler ser det är varje kultur en skapelse av en viss mentalitet, som förhåller sig till omvärlden utifrån denna mentalitets grundläggande drag, orienterade kring en stark symbol. Till exempel skiljer Spengler mellan den antika kulturen, med vad han kallar en apollinsk mentalitet som kretsar kring den mänskliga kroppen som grundsymbol – och vår egen västerländska, eller faustiska där det oändliga rummet blir den ordnande principen. Så här i sammandrag låter det kanske spekulativt och rentav lite kufiskt. Men Spengler fyller sitt schema med en lärdom och en överblick som ger den ena märkliga parallellen, och den ena slående iakttagelsen efter den andra. Hur kom det sig till exempel att Aristarchos heliocentriska världsbild knappt fick någon betydelse alls under antiken, medan Kopernikus blev början till en intellektuell revolution? Svaret är att de tillhörde skilda kulturer, med helt olika tänkesätt och världsuppfattning. Varje kultur, varje mentalitet skapar bokstavligen sin egen värld, sitt sätt att se på naturen och tiden: sin egen konst, matematik och fysik. Det vi uppskattar i en antik skulptur var helt enkelt inte det antiken såg.det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetiskSpengler beskriver hur varje högkultur, med sin speciella mentalitet, följer en organisk livscykel där vissa faser hela tiden återkommer. Förr eller senare uppnår kulturen en mognad när den med Spenglers begrepp övergår i civilisation – där stadens livsmönster slår ut landsbygdens, ekonomin andligheten, och kulturen och politiken blir alltmer komplex och konfliktfylld. Vi befinner oss ungefär sedan franska revolutionen i det stadiet, och det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetisk. Han ser hur hans egen tid, från Napoleonkrigen fram till första världskriget, motsvarar den epok som i den kinesiska historien kallas ”de stridande staterna”, eller inbördeskrigen under den romerska republikens sista tid, och beskriver med kylig självklarhet hur den på samma sätt så småningom kommer att leda fram till en epok av ”caesarism”, när den kapitalistiska demokratin ersätts av en auktoritär maktpolitik. Med samma häpnadsväckande örnblick förutser han hur konsten efter nittonhundratalets snabba modeväxlingar kommer att övergå i ett eklektiskt lånande från äldre stilepoker där gränsen mot konsthantverket blir alltmer flytande. Och hur filosofin glider över i ett skeptiskt metaperspektiv där allt tänkande ses som en historisk konstruktion.Den västerländska civilisationens slutliga borttynande förlägger Spengler till någonstans två-trehundra år fram i tiden. Ingen panik alltså. Vi har fortfarande hela kejsartiden kvar att gå igenom, med allt den innebär av despotism och korruption, imperiebyggande och kitschigt överdåd. Klen tröst, kan man tycka, men i så fall får vi väl helt enkelt börja spana efter förebuden till det som en gång ska komma efter oss, framtidens frökapslar: vår tids kristna urkyrka, vår tids Mykene. Järtecknen vi ser, de är när allt kommer omkring både tecken och verklighet. De förändrar atmosfären, visst. Men de som ritar dem däruppe är på väg någonstans.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturOswald Spengler: "Västerlandets undergång 1 – Gestalt och verklighet" (1996) och "Västerlandets undergång 2 – Världshistoriska perspektiv" (2013), översättning Martin Tegen, Bokförlaget Atlantis.

Kina har gått om USA i fintech-patent. Sant? Ja. Hela sanningen? Inte i närheten.Jag läste rubriken i morse och kände direkt att den var för lätt att svälja. Så det här avsnittet handlar egentligen inte om patent, det handlar om hur vi läser världen. En rubrik, tre siffror, tre historier: en placerar Kina i klar framkant, en säger att de har en lång väg kvar, och en säger ″it's complicated″. Jag landar nästan alltid i den tredje.Den lata reflexen är att byta en förenkling mot en annan, från ″Kina är en kopieringsmaskin″ till ″Kina äger allt″. Den svårare och roligare muskeln är att sluta klistra etiketter och istället uppdatera kartan löpande.Och vi har gjort det här förr. Redan 2018, i avsnitt 262, pekade jag på Kinas skala med Singles Day: 30,8 miljarder dollar på 24 timmar. Jag trodde det skulle förändra allt. Men det gjorde det nog inte... Mycket är inte allt, lokalt är inte globalt, niche är inte...Så nästa gång en rubrik bekräftar precis det du redan trodde, eller vänder upp och ner på allt, och det känns viktigt: ta ett par steg till och gräv en nivå djupare. Det är där lärandet sitter.Vilken gammal karta navigerar du fortfarande efter? Ärligt... Berätta i kommentarerna.CC-BY 4.0

Kina har hamstrat olja och byggt upp enorma reservlager. Nu syns hur Kina klarat sig bättre än andra under våren och gått stärkt ur Hormuzkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En aktuell rapport från analysföretaget Asia Group går igenom hur det stängda Hormuzsundet påverkat de största ekonomierna i Asien. ”Kina kommer ut ur den här krisen med tydliga ekonomiska och strategiska fördelar”, är en av slutsatserna. Kina har drastiskt kunnat minska sin oljeimport under våren, vilket också bidragit till att hålla nere priset globalt. Något som också ger en PR-vinst för kommunistpartiet.Så långt räcker Kinas oljelagerMen de enorma oljereserverna som framstår som en vinnande strategi här och nu betyder inte att Kina är immunt mot energikriser. När världsekonomin pressas riskerar det att slå mot Kinas export. Och även om Kina har världens största oljelager i absoluta tal räknat så finns en gräns för uthålligheten. Henrik Wachtmeister berättar i podden om hur långt Kinas oljelager beräknas räcka vid en långvarig kris.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Henrik Wachtmeister, forskare vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: CBS, AP.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har myndighederne gjort nok for at bekæmpe "larven fra helvede"? Er årets plakat til Copenhagen Jazz festival en racistisk karikatur? Og hvordan gik Lars Løkke Rasmussens møde med Kinas udenrigsminister Wang Yi? Dagens vært: Bjarne Steensbeck.

Er skellet mellem kirke og stat ved at blive nedbrudt i USA? Hvilken fordel er der for værtsnationerne i at spille på hjemmebane? Hvorfor besøger Kinas udenrigsminister Danmark? Dagens vært: Bjerne Steensbeck.

Kina spelar inte. Men sommarens fotboll blir ändå en arena för Kinas mjuka makt. Flera sponsorer och även tekniken i mästerskapet kommer från Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fotbolls-VM 2026 slår sponsorrekord och flera av Fifas huvudsponsorer är kinesiska bolag. Sedan några år tillbaka strömmar pengar från Kina till den internationella fotbollen och årets mästerskap är ett tydligt exempel på hur idrott blir en effektiv hävstång för Kinas intressen. Teknikjättarna Hisense och Lenovo är båda leverantörer till årets VM med VAR-kameror och verktyg för AI-analys. En teknisk närvaro som i kinesiska statsmedier lyfts fram som en stor framgång. Hör om strategierna och PR-värdet för Kina och varför debatten om ”sportswashing” har svalnat.Därför är Kina så dåliga på herrfotbollPå damsidan har Kina lyckats etablera sig, men på herrsidan lyser framgångarna med sin frånvaro. I världsmästerskap efter världsmästerskap misslyckas Kina med att ens kvala in. Ändå är fotbollsintresset stort i Kina och Xi Jinping har en uttalad vision om att Kina i framtiden ska stå värd för ett fotbolls-VM. Hur kommer det sig då att satsningar på att få till framgångar inom herrfotbollen har funkat så dåligt hittills?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent och Daniel Alling, internationell korrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Bloomberg News, UEFA, China Daily, CNA.

Verdensøkonomien har de seneste par år klaret sig bedre end frygtet i lyset af de store udfordringer såsom told, geopolitisk usikkerhed og senest olieprischokket. Væksttempoet i global økonomi er lige nu moderat. Vi vurderer, at der på kort sigt er yderligere udfordringer fra eftervirkningerne fra olieprischokket, inden den globale vækstpil i 2027 igen peger let op ad. Lige nu bliver den globale vækst understøttet af AI-investeringer, men også ekspansiv finanspolitik i USA, Tyskland og Japan trækker op. Der er dog store regionale forskelle på væksten aktuelt. USA har klaret sig overraskende robust, mens euroområdet har vist sig at være sårbart. Kinas vækst lider dog stadig under et svækket boligmarked og en tynget forbruger. Olieprisen er faldet overraskende kraftigt over den seneste 1½ måned. Der er udsigt til, at verdensøkonomien bliver svækket af olieprisstigningen, men ikke i samme omfang som vi ville have forventet for 1 ½ måned siden. Olieprisstigningen har også bragt inflationen tilbage i centrum, og risikoen for spredning af prisstigningerne øger presset på centralbankerne. Indtil videre tyder inflationssignalerne fra USA og euroområdet dog på, at gennemslaget fra højere energipriser over på øvrige varer og tjenester er forholdsvis begrænset. Vi er mere forsigtige end rentemarkedet med hensyn til pengepolitiske stramninger og venter hverken renteforhøjelser fra ECB eller Fed, selv om risikoen klart er til stede.Læs analyse her.Vigtig investeringsinformation

I veckans avsnitt: Coops tuffa utgångsläge – trots mångmiljonlyftet. Oväntade resultat när Temu och Sheins svenska kunder kartläggs. Och detta är vårens hetaste nyheter i detaljhandeln. LÄS MER: Kartläggning: Coop lyfter – tack vare försäljningar Skräcksiffran som visar Temus och Sheins styrka

Kina krymper när barnafödandet fortsätter falla. De sjunkande födelsetalen kan bli ett sänke för Kinas globala maktambitioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina var länge världens folkrikaste land och har kunnat bygga sin tillväxt utifrån förutsättningen att man varit många. Men 2022 blev en brytpunkt då Kinas befolkning började krympa. Moa Kärnstrand berättar hur unga kineser idag pressas att skaffa barn, samtidigt som det låga barnafödanet märks i vardagen i Kina.Stora konsekvenser för Kinas ekonomiKina har en lång historia av att vilja styra barnafödandet, med den brutala så kallade ”ettbarnspolitiken” som infördes på 1980-talet. Sedan några år försöker kommunistpartiet istället främja en ”trebarnspolitik”. Kondomer har gjorts dyrare och barnbidrag har införts, samtidigt som partiet nu vill sprida en positiv berättelse om att Kina kan åstadkomma en ”högkvalitativ befolkningsutveckling”. Inga åtgärder eller politiska slogans ser dock ut att kunna rå på den demografiska trenden. Hör om konsekvenserna för Kinas ekonomi och hur färre bebisar på sikt kan urholka Kinas globala inflytande.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Sveriges Radios arkiv, Sky News Australia, DW, BBC News, China Digital Times, CCTV.

I säsongens sista avsnitt av Analyspodden innan sommaruppehållet gästas vi av analytikern Mattias Holmberg, som nyligen varit på investerarresa i Kina och delar sina tankar därifrån.Vi pratar om hur Kina har gått från lågkostnadsproducent till ett snabbt växande innovationscenter, där konkurrensen i allt högre grad drivs av kvalitet, mjukvara och utvecklingstakt, och inte bara pris. Vad var det som överraskade mest, och vad missförstår europeiska investerare fortfarande?Dessutom fördjupar vi oss i bil- och lastbilsindustrin med exempel från bland annat Geely, Zeekr och Scania. Hur stort är försprånget inom elektrifiering, och vad innebär Kinas snabba teknikutveckling för europeiska tillverkare – och vilka nordiska bolag riskerar att bli vinnare eller förlorare när konkurrenslandskapet ritas om?

Tidenes største børsnotering snur opp ned på alle skalaer: SpaceX på børs, og Elon Musk blir verdens første billionær. Eirik Torsnes Kveldro og Anders Johansen ser under panseret på SpaceX – Starlink, raketter, xAI, datasenter i verdensrommet og kolonisering av Mars.De tar også for seg fredsavtalen i Iran. Oljeprisen er tilbake under 80 dollar, Hormuzstredet åpnes igjen, og globale aksjer ligger tett opp mot all time high. Spørsmålet er om energisjokket faktisk er over, eller om markedet bare har bestemt seg for å se gjennom det. Med på lasset følger Kinas strategiske oljelagre og rentemøtene hos Fed og Norges Bank.På AI-fronten diskuterer de Anthropics Fable 5, modellen som ble trukket tilbake etter bare tre døgn, spørsmålet om sensur og «rigget» AI. Dette er for øvrig Anders Johansens siste episode etter omlag 4 år og 110 episoder som podcast-vert.Tusen takk for innsatsen Anders! Disclaimer: Podcasten er et markedsføringsmateriale fra Danske Bank. Uttalelsene i podcasten er ikke å regne som investeringsrådgivning eller en anbefaling til å investere, og uttalelsene er ikke et tilbud eller en oppfordring til å kjøpe eller selge et finansielt instrument. Vær alltid oppmerksom på at historisk avkastning ikke er en pålitelig indikator for fremtidig utvikling eller avkastning på en investering. Søk råd hos profesjonelle rådgivere omkring juridiske, skattemessige, finansielle eller andre forhold knyttet før du foretar en investering.

Mao Zedong var en populär ledaren när kommunisterna tog makten i Kina 1949. Direkt inleddes en brutalt effektiv jordreform där många jordägare dödades. Kina under Mao Zedongs ledning kom att präglas av stark tro på viljans makt och olika kampanjer.Mao Zedongs olika kampanjer som Låt hundra blommor blomma, Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.Detta är den andra delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen.I avsnitt 140 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012.Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock AudioBild: Mao inledde Kulturrevolutionen 1966 för att sprida revolutionen till hela samhället och återta makten från andra ledande kommunister. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episode af Rig på viden har vi besøg af Signe Krogstrup, direktør i Danmarks Nationalbank, til en samtale om globale økonomiske ubalancer og deres betydning for verdensøkonomien.Med udgangspunkt i rapporten The New Global Imbalances, som Signe har bidraget til sammen med Thomas Harr for Centre for Economic Policy Research, diskuterer vi blandt andet Kinas voksende handelsoverskud, USA's vedvarende underskud, Europas investeringsudfordringer og risikoen for stigende protektionisme.Vi taler også om, hvorfor handelsbalancer igen er blevet et centralt økonomisk tema, om de globale ubalancer udgør en trussel mod den finansielle stabilitet, og hvad udviklingen kan betyde for Europa og Danmark i de kommende år.Følg os på LinkedIn:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠André⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠: www.linkedin.com/in/andréthormann/Intro musik:Deadly Roulette by Kevin MacLeodLink: https://incompetech.filmmusic.io/song/3625-deadly-rouletteLicense: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

4 juni 1989. Himmelska fridens torg i Beijing är fullt av studenter, arbetare och medborgare. De protesterar för demokrati, förändring och ett slut på korruption. Hittills har allt gått fredligt till, men nu fattar regeringen ett beslut. Torget ska tömmas.Detta är berättelsen om demonstrationerna på Himmelska fridens torg. Om när det kommunistiska partiet massakrerade sitt eget folk.Inläsare: Ellen NorbergResearch och manus: Carl HaegerFaktagranskning: Linn EkRedaktör: Alex HaegerKlippning och ljuddesign: Evelina FernerudProducent: Oliver BergmanExekutiv producent: Victoria RinkousKällor: https://www.youtube.com/watch?v=xgi-jJfuEJM Jianli Yangs Ted-talk. https://www.pbs.org/wgbh/frontline/article/the-30th-anniversary-of-tiananmen- square-marked-by-repression-nationalism/ https://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/tankman/interviews/wong.html https://www.cbc.ca/news/canada/british-columbia/jen-wong-tiananmen-square- remembers-1.5161847 https://www.youtube.com/watch?v=oTWBDMen7bo https://edition.cnn.com/style/article/tiananmen-square-goddess-of-democracy https://www.youtube.com/watch?v=FaojdRThXbY https://www.independent.co.uk/news/world/asia/tiananmen-square-massacre- death-toll-secret-cable-british-ambassador-1989-alan-donald-a8126461.html https://www.amnesty.org/en/wp-content/uploads/2021/06/asa170091990en.pdf

Nordkorea är Kinas enda militärallierade och i dagarna besökte Xi Jinping sin vän Kim Jong-un. Hör om samarbetet och hur länderna bildar en mäktig trio ihop med Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På propagandabilderna från statsbesöket i Pyongyang syns hoppande nordkoreanska barn och flaggviftande folkskaror som välkomnar Xi. Informationen från mötet är begränsad och hårt kontrollerad, men enligt en utskrift uttrycker Kina och Nordkorea att man nu vill närma sig varandra militärt. Nordkorea är sedan decennier det enda landet som Kina har en formell militärallians med. Hör om hur det blev så, vad alliansen innebär idag och hur Ryssland ingår maktdynamiken. Faktorerna som triggar alliansenTydligt är att Xi Jinping nu vill visa att han prioriterar relationen med Nordkorea. Besöket förra veckan var Xi Jinpings första utlandsresa sedan oktober och det första besöket i Nordkorea på sju år. Hör om faktorerna som nu triggar närmandet. Enligt vad som är känt från mötet tog Kina inte upp Nordkoreas kärnvapen, vilket kan tyda på att Kina ser med blidare ögon på Nordkoreas kärnvapen. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.Detta är den första delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen.I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012.Mao Zedongs olika kampanjer som Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock AudioBild: Mao håller tal 1939. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sociologo, kultūros kritiko ir poeto Artūro Tereškino poezijos knyga „Lipnūs kūnai“ kai kurių literatūros profesionalų vadinama reiškiniu Lietuvos literatūroje. Kaip yra iš tiesų? Apie šią išpažintinės erotikos knygą, atveriančią amžėjančio queer vyro gyvenimą bei jos reikšmę literatūros bendruomenei pokalbis su autoriumi, rašytoja ir „Šiaurės Atėnų“ vyriausiąja redaktore Egle Frank bei poete bei kritike Giedre Kazlauskaite.Šiauliuose prasideda tarptautinis festivalis „Big Band Festival Šiauliai 2026“. 17-ą kartą vykstantis renginys – vienas svarbiausių bigbendų festivalių Baltijos šalyse. Apie džiazo šventę iš „Saulės“ koncertų salės tiesiogiai jungiasi kolega Tomas Mizgirdas, kuris pakalbins festivalio organizatorę Gretę Každailytę, vieną festivalio dalyvių, saksofonininką Kęstutį Sovą ir koncertinės įstaigos „Saulė“ vadovą Vaidotą Katutį. Kviečiame ne tik klausyti, bet ir pamatyti!Atrastas tikrasis M. K. Čiurlionio skambesys, su Lietuvos istorija susijusių operų apžvalga ir populiariosios muzikos tyrinėjimai per semiotikos prizmę – tokius darbus šiemet įvertino Geriausių muzikologijos darbų konkurso apdovanojimai. Ryškiausius 2025-ųjų muzikologų darbus apžvelgia konkurso komisijos pirmininkė muzikologė Rima Povilionienė.Ved. Indrė Kaminckaitė

EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation som startar 2028 väntas få större fokus på konkurrenskraft och säkerhet. Det blir också mer satsningar på banbrytande teknologier och uppskalning. Vad innebär förändringarna? Är det tillräckligt för att Europa ska kunna ta in på USA:s och Kinas försprång? Lyssna på ett samtal mellan Sylvia Schwaag Serger, vd Kungl Ingenjörsvetenskapsakademin IVA, och Darja Isaksson, generaldirektör Vinnova. Samtalet leds av Daniel Holmberg.

Satellitbilder över Myanmar och förgiftade floder i Thailand visar en brutal verklighet bakom Kinas dominans inom kritiska råvaror. Utvinningen ger Kina makt och strategiska fördelar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Satellitbilder som Ekot granskat visar hur områden i Myanmar förändrats i snabb takt och från norra Thailand kommer rapporter om förgiftade floder. Det är gifter som gör både människor och djur sjuka och som blir förödande för områden där många livnär sig på floden och fisket. Axel Kronholm har rest i drabbade områden i norra Thailand och träffat människor som berörs. Föroreningarna kan spåras till utvinning av kritiska råvaror i Myanmar. Kina importerar och förädlar de utvunna råvarorna, som i nästa led blir komponenter och teknik som hela världen efterfrågar.EU vill bryta Kina-beroendetDen smutsiga sanningen bakom utvinningen ger samtidigt en bild av varför Europa och EU har så svårt att bryta sig loss från Kinas grepp. Merparten av kritiska råvaror som importeras av EU kommer från Kina och när det gäller sällsynta magneter som används i grön teknologi handlar det om över 90 procent.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter och Axel Kronholm, korrespondent i Bangkok.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: EUdebates, Al Jazeera och australiska SBS.

Anders har besøg af Palle Jacobsen fra Agrocom til en udvidet markedsupdate målrettet grisebranchen. Sammen dykker de ned i de store bevægelser på markedet: Kinas stigende egenproduktion, presset på eksporten af svinekød, konkurrencen fra Spanien og Brasilien – og hvorfor fremtiden måske i højere grad ligger i avl, smågriseeksport og svinekød med en stærk fortælling til det europæiske marked. Undervejs ringer de også til Christian Fink fra Landbrug & Fødevarer. Der skal nørdes gris, så Anders inviterer kloge hoveder og spændende fagpersoner i studiet hver uge. Stemningen er god og fagligheden er i fokus i Grisen, som præsenteres i samarbejde med DanBred og Hamlet Protein.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:De senaste två veckorna har Kinas ledare Xi Jinping tagit emot både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Hur nära varandra är ledarna, och hur behandlar de sina vänner?När butiker i centrumkärnan har det kärvt så är hyran en stor utgift. Samtidigt är det inte helt enkelt för fastighetsägaren att sänka hyran, även om alternativet är en tom lokal. Reportage av Erica Sundén.Söndagen är både pingst och Bob Dylans 85-årsdag. Andlighet och kristendom har periodvis varit en stor del av nobelpristagarens musik, även utöver hans mest kända kristna album. Reportage av Jakob Eriksson.Krönika av Ulrika Knutsson.Panelen om Natomötet, Socialdemokraternas förslag om blocköverskridande samarbeten och undantag i lönegolvet för arbetskraftsinvandring.I timme två:I veckan hölls första Natomötet på svensk mark när alliansens utrikesminstrar samlades i Helsingborg. Ständigt närvarande är USA:s vara eller icke vara i Europa – så hur mycket förändrades den här gången?Om en vecka hålls första omgången av presidentvalet i Colombia. Högt på agendan står säkerhet, inte minst för kandidaterna själva som ständigt tvingas leva med mordhot. Reportage av Lotten Collin.Av svenskarnas nära 200 kg mat- och restavfall per person och år så hamnar en hel del på någon kompost. Så hår får man till den perfekta komposten?Satir med Radioskugga.I Frankrike protesteras det högljutt mot mediemogulen och miljardären Vincent Bolloré, som har ett stort inflytande över den franska offentligheten. Just nu pågår ett stort upprop på ett av Frankrikes mest anrika förlag, och Cecilia Blomberg har träffat en av författarna som skrivit på.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Helene BennoProducent: Gustav FranzénTekniker: Lisa Nilsson

Ola Kaldager er en legende i norsk etterretning. Han er tidligere leder og grunnlegger av den topphemmelige E14-gruppen i Forsvarets E-Tjeneste. Internt gikk han bare under kallenavnet «Den grå». I over ti år styrte han livsfarlige spionoperasjoner i Midtøsten, Irak og Afghanistan, og var en av de ukjente nordmennene som opererte i skyggen mens norske soldater var ute i krig.Hva var egentlig E14-gruppen, og hvorfor ble den etablert? Hvordan skilte den seg ut fra det vanlige arbeidet hos E-tjenesten?Vi snakker om Russlands etteretnings-operasjoner i Norge, om Kinas interesser og hacking av basestasjoner ved Stortinget, og hvor lett jeg selv kan avlytte Stortingspolitikeres telefoner. Er vi klare for tankser rullende innover Finnmark? Er vi naive overfor Russisk overvåking? Hvordan skal vi lese Russlands fremstøt overfor Norge?Videre om hvordan metodene som norsk etterretning bruker skiller seg fra metodene USA brukte etter 11. september. Og hvor går de moralske grensene for e-tjenesten og for den enkelte agent og etterretningsoffiser?Vi tar praten om Kaldagers operasjoner i Libanon, hvordan han kledde seg ut som vanlig FN-soldat, mens han egentlig var ute i et helt annet ærend. Hvorfor Hizbollah har fått så stort fotfeste der, og hvordan han ble skutt etter, og hvor farlig oppdragene var. Om tunnelene under bakke, på samme måte som Hamas. Hvordan Israel opererte innenfor sikkerhetssonen, og hvordan det iblant ble ulykker med norske tropper, som gjorde at norsk velvilje snudde imot Israel.Videre prater vi om Iranske agenter i Libanon, og hvordan det var å forholde seg til andre agenter ute i felten. Vi snakker om annengenerasjons Palestinere i Sør-Libanon som fortalte om hvor vakkert "Palestina" var, og det historiske hatet mot Israel. Og ikke minst er vi innom det Iranske regimet, om USA og Israels krig mot regimet, og deres mulighet for atomvåpen.***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

I ugens Radio Information analyserer vi trekantsdramaet mellem Xi, Trump og Putin. Vi udruller den uopklarede sag om Scandinavian Star efter frifindelsen af Søfartsstyrelsen. Og så rapporterer Christian Monggaard direkte fra Cannes med festivalens højdepunkter og skuffelser. --- Der har været travlt på den røde løber i Beijing den seneste uge. Først landede Donald Trump i den kinesiske hovedstad til et to-dages topmøde og en sjælden fremvisning af det kinesiske regeringshovedkvarter, og få dage efter fulgte Vladimir Putin trop med en stor delegation og en næsten identisk koreografi af militærparader, dundrende marchmusik og flagviftende, hujende børn.  Signalværdien er svær at tage fejl af: Verdens mægtigste ledere valfarter til Riget i Midten for at søge indflydelse. Men hvad fik de tre ledere hver især ud af deres besøg? Og hvad fortæller ugens begivenheder os om Kinas nye plads i verden? Udlandsredaktør Lene Winther og journalist Niklas Hessel analyserer det storpolitiske trekantsdrama mellem Beijing, Moskva og Washington, og de skjulte signaler, der gemmer sig bag de officielle håndtryk. 36 år efter katastrofen på Scandinavian Star står overlevende og efterladte stadig tilbage uden svar. Ingen er dømt for mordbranden, der kostede 159 mennesker livet, og onsdag i denne uge frifandt retten i Næstved så tilmed Søfartsstyrelsen, der stod anklaget for at have svigtet sin kontrolpligt med skibet. Men dermed er sidste punktum næppe sat i sagen. Journalist Ulrik Dahlin, der har dækket historien i årevis, udruller det uforløste mysterium – fra flammerne i 1990 til ugens dom. Og endelig er filmredaktør Christian Monggaard med på en forbindelse fra Cannes, hvor årets festival lakker mod enden. Han sætter ord på årets bedste filmoplevelse, årets største skuffelse, og hvem der bør vinde guldpalmen, der bliver uddelt lørdag aften. Og nå ja, så samler vi også lige op på et potentielt livsforandrende hængeparti, fra sidst han var med i programmet. 

Xi Jinping tar emot Donald Trump och Elon Musk i toppmöte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag respekterar honom mycket – och förhoppningsvis respekterar han mig”, säger president Trump inför det laddade mötet med Kinas president Xi Jinping. Men hur ser maktbalansen ut mellan de två världsledarna och deras länder? Nu möts de för samtal. Vad kommer toppmötet att innebära för Taiwans framtid, situationen i Hormuzsundet och världsekonomin?Samtidigt kan vi avslöja nya detaljer om förhandlingarna kring fyra av männen bakom 11‑septemberattackerna, som fortfarande hålls fängslade utan dom på Guantánamo. Ginna har följt rättsprocessen från Fort Meade, den gigantiska militärbasen utanför Baltimore.Och USA:s transportminister är i blåsväder. Hans nya tv‑serie, där han och hans fru tar med sina nio barn på en bilresa genom USA:s delstater, väcker stark kritik — inte minst eftersom bensinpriserna fortsätter att rusa.Medverkar gör Ginna Lindberg Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, och Björn Djurberg, programledare för Radiokorrespondenterna Kina och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Peking.Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Iversen

Bene garsiausias pasaulio gamtininkas seras Davidas Attenborough gegužės 8-ąją švęs 100-ąjį gimtadienį. Jo dokumentika apie mūsų planetos grožį užaugino ne vieną gamtos mylėtojų kartą. „Sengirės kine“ gegužės 4–10 d. rodomas filmas „Attenborough rojuje“. Jame vienas garsiausių pasaulio gamtininkų įgyvendina vaikystės svajonę – įamžinti rojaus paukščius jų tuoktuvių metu. Laidoje „10-12“ – „Sengirės kino“ organizatorė Aistė Račaitytė ir leidyklos, kuri išleido garsią Attenborough knygą „Paukščių gyvenimo paslaptys“ „Natura Libris“ vadovė Rugilė Stanelienė.Ved. Darius Matas

Drönare har gjort Kina till en spelare i kriget i Ukraina. Men nu växlar Taiwan upp och utmanar Kinas drönar-dominans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Ryssland och Ukraina har använt sig av kinesiska drönare på slagfältet. Och när Ukraina skalat upp sin egen drönarproduktion har landet fortsatt vara beroende av kinesiska komponenter. På sikt vill Ukraina dock stå på helt egna ben och nu kliver även Taiwan fram som ett alternativ till Kina. Taiwan erbjuder Europa så kallade ”icke-röda” leveranskedjor, drönare helt fria från kinesiska komponenter. Kan drönarexporten bli Taiwans nya sköld?Lubna El-Shanti beskriver hur drönarna påverkar både vid fronten och vardagslivet i Ukraina. Men hur påverkas då globala styrkeförhållanden när Kinas dominans på drönarfronten utmanas? Hör också om Taiwans strategi att använda drönare, inte bara för sitt eget försvar, utan även för att knyta till sig och stärka banden till länder i Europa. Kan nya drönarallianser rentav bli del av Taiwans sköld mot Kina? Och hur ser Peking på det i så fall?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmKällor ljudklipp: 60 minutes, C-SPAN, PTS, APT, TVP.Lubna El-Shantis tidigare reportage från Ukraina, ur P1 Morgon: Maria drömmer om fotboll i krigets skugga

mer om innehållet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. innehåll:USA:s möjliga militära tillbakadragande från EuropaUSA kommer flytta "betydligt fler än" 5 000 soldater från Tyskland, efter kritik mot Trumps Iran-krig, och hot om fler trupptillbakadraganden skakar Nato.Det lokala motståndet mot USA:s militärbas på SicilienUSA:s MOUS-bas på Sicilien verkar vara central i kriget i Iran, men väcker starkt lokalt motstånd i Niscemi.Kinas enorma exportindustri konkurrerar kraftigt med omvärldenXi och Trump ska snart mötas i Peking efter tullbråket, med fokus på Kinas export och storsatsningar på elbilar och AI.Sveriges förmåga att producera mer lammköttMer svenskt lamm på tallriken, nu vill fårbranschen dubbla produktionen när nästan 80 procent i dag importeras.Krönika av Katarina Barrling: Mohamsson och besserwissrarnaGrundlagsmissen som blev en spegel av oss: om besserwissrar, rättelsernas hydra och lättnaden över att det inte var vi som satt i strålkastarljuset.Panelen om: kvittningssystemet, alla partiledarintervjuer och när kungen borde lämna över tronen.Hör Linda Jerneck, Expressen, Henrik Jalalian, ETC och Kajsa Kettil, Borås Tidningtimme 2:Det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot turnerar och vill göra skillnadExtremistklassad i Ryssland; nu lever gruppen i exil och möter publiken med “Riot Days” när turnén passerar Stockholm.Kryptovalutors roll i världspolitiken och inom den kriminella världenKidnappningar och rån kopplas till kryptolösensummor, samtidigt blir krypto en allt mer geopolitisk fråga när stater bygger kryptoreserver.Turism som stärker naturen: ekologisk pilgrimsfärdKan vandring föra tillbaka naturen i våra liv och samtidigt stärka biologisk mångfald? Följ med på en ekologisk pilgrimsfärd vid Rödån norr om Umeå.Satir med RadioskuggaVärdet av brännboll ifrågasätts av gymnastiklärareÄr brännboll i skolan förlegad? Blir spelet för pressande, eller kan det göras inkluderande och stärkande?Kåseri av Helena von Zweigbergk: När relationer blir transaktionerRelationer som företag, vissa förväntar sig avkastningprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Olof Wallgren

Den britiske kong Charles besøger i de her dage USA og den amerikanske præsident. På besøget har han leveret nogle opsigtsvækkende politiske budskaber. I mange år har den afdøde narkokonge Pablo Escobars flodheste formeret og bredt sig i Colombia, og den colombianske regering vil have mange af dem aflivet. Men måske kan en indisk rigmand blive flodhestenes redning. Det går lynhurtigt på det kinesiske elbilmarked, og fabrikanterne kæmper særligt om at udvikle de allerbedste batterier, for vinder man batterikrigen, er der meget mere at vinde. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Morten Rønnelund, Storbritnnienkommentator. Philip Róin, Asienkorrespondent, DR.

Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Macron, Starmer, Merz och Sanchez möts av finmiddagar och robotshower när kommunistpartiet och Xi Jinping välkomnar dem till Kina. Våren 2026 har europeiska ledare åkt till Peking på löpande band och flera av besöken kommer efter många års uppehåll. Vi synar nya geopolitiska vindar och vad de innebär för Europa. För Europas industrier pressas hårt av kinesisk export när bland annat elbilar, solceller och teknik-komponenter sköljer in över kontinenten. I Tyskland vägs bilindustrins ”Kina-smocka” mot behovet av investeringar när tillväxtprognosen halverades så sent som förra veckan. Frågan blir om Kina ses som problemet eller som en del av lösningen när EU:s industriella överlevnad ska säkras.Systemrival och de-riskingEU-kommissionen beskriver sedan ett antal år Kina som en systemrival och driver en ”de-risking-agenda” för att minska beroenden och skydda strategiskt viktiga sektorer. Man hoppas att tullar och industripolitiska verktyg ska bromsa trycket, men den nya osäkerheten kring USA ändrar EU:s kalkyl och gör linjen svårare att hålla ihop. I bakgrunden finns också Kinas stöd till Ryssland och brister i respekt för mänskliga rättigheter. Hur mycket lyfter de europeiska ledarna kritik när röda mattor rullas ut i Peking och ärendet är affärer och investeringar?Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

Kinesiska elbilar tuggar i sig en allt större del av den europeiska marknaden. Vi går på bilmässa och tittar under huven på Kinas exportmaskin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Moa Kärnstrand är på bilmässa i Peking där självförtroendet är på topp och de senaste elbilarna blandas med persondrönare och AI-robotar. Omfattande riktade statsstöd är en tung faktor bakom den kinesiska bilindustrins snabba framväxt, men vi ställer oss frågan hur länge Kinas exportmaskin kan fortsätta gå på högvarv och bära landets tillväxt? Bakom fasaden syns överproduktion, prispress och många bolag som slåss om samma konsumenter. Kan ”bilkyrkogårdar” i Kina vara ett tecken på att allt är en bubbla?Kina-chocken 2.0När den inhemska marknaden tycks mättad blickar Kinas bilproducenter ännu mer fokuserat mot Europa. Kinesiska elbilar blir vanligare på vägarna, vilket pressar och sätter skräck i bilnationen Tyskland inte minst. I Storbritannien blev en kinesisk SUV landets mest sålda bil i mars och det talas nu om ”Kina-chocken 2.0” i Europa. Trots handelskrig och tullar fortsätter de kinesiska elbilarna att pumpas ut på den europeiska marknaden. Men för Kina kan ett ökat exportberoende också innebära en sårbarhet, vilket är något som kommunistpartiet samtidigt försöker hantera. Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström Källor ljudklipp: Tagesschau, Car dealer magazine.

– Detta är en repris från 2019 –På med foliehatten för nu är det dags att prata konspirationsteorier igen! Vi pratar om konspirationsteorin om att CIA försöker hjärntvätta oss. En konspirationsteori som faktiskt visade sig vara sann. Sen gräver vi djupare i Kinas nya betygsystem för sina medborgare, och så pratar vi om det skrämmande med att man kan manipulera videos, så att man kan få vem som helst att säga vad som helst. Fall: MK-Ultra, Kinas sociala credit system, deep fakesKontaktFacebook: SpöktimmenInstagram: @spoktimmenSnapchat: spoktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Direkte fra flyet fra Washington, en “lonely survivor”-mission i Iran og “leave no man behind”, Call of Duty er for krig, hvad The Simpsons er for amerikansk politik, Trump – du er med på, at de ikke taler arabisk i Iran?, Bruce Springsteen ligner en tørret sveske, har psychopathy-checklisten fremme på Donaldo'en, Jobindex tager afstand og trækker aprilsnaren tilbage, “politi-anmeld dig selv” er det nye, god bedring til Troels Lund Poulsen, der er ude af regeringsforhandlingerne, der er virkelig fart på, og Borgernes Parti halverer sig selv, “esoterisk” er dagens ord, menneskeheden er på vej til månen, Araber-missen som i bazaren i 00'erne, looksmaxxing og Kaare Quist-effekten breder sig og er et nyt kapitel, nu skal folketællingen i Indien i gang med 3 millioner embedsmænd, hvad er de mest plausible tal for Kinas befolkning?, og Danmark er Nordens Hormuzstræde, og et Kanye West-comeback.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter) - http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

De kinesiska humanoiderna slår världen med häpnad. Men hur avancerade är Kinas robotar, egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Buddhistmunk, kung fu-dansare och barista. Kinesiska människoliknande robotar syns i många skepnader just nu och Moa Kärnstrand har fått tillfälle att testa några av dem i Peking. Nyligen blev dansande robotar på den kinesiska statliga nyårsgalan ett globalt viralt fenomen och i sociala medier sprids dagligen robotklipp från Kina. Hur tekniskt avancerade är de kinesiska robotarna? Och kan vem som helst köpa sig en humanoid?Ny arena i stormaktskampenKina tar täten i det globala robotracet och i Kinas nya femårsplan lyfts innovation inom AI och robotik fram som ett centralt mål för landet. Utvecklingen är redan en ny arena för stormaktskampen mellan Kina och USA och klart är att humanoidhajpen framstår som en stor PR-framgång för Kina. Hur kommer Europa förhålla sig till den snabbt växande kinesiska robotindustrin och vad händer när AI-robotarna blir en allt större del av den militära upprustningen?Medverkande: Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent, Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinareporter, Christian Smith, docent och lektor på avdelningen för robotik vid Kungliga tekniska högskolan KTH i Stockholm.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: NBC News, Sky News Austraila, CNA, CCTV, Reuters.

Spänt läge mellan Kina och Japan, samtidigt som USA nu flyttar militär kapacitet från Östasien till Mellanöstern. Hur påverkar det Kinas planer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s krig mot Iran får stora konsekvenser för Kinas grannar, där bland annat tusentals amerikanska marinsoldater flyttas från Japan. Landets premiärminister Sanae Takaichi får å ena sidan hantera Kinas uppskruvade tonläge och å andra sidan förhålla sig till en Donald Trump som nyligen påminde om Pearl Harbor i ovala rummet. Hör om de nya öppningarna för Kina om Trump prioriterar ner USA:s militära närvaro i Östasien och om handelskriget fortsätter underminera USA:s position i närområdet. Hur agerar Kina i tomrummet som uppstår och vad innebär de geopolitiska förflyttningarna för Taiwan?Medverkande: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinareporter och Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: ABC News, BBC, CNN.

Kina slog exportrekord förrra året, trots USA:s tullar som skulle ändra handelsförhållandena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina och USA gör sig redo för andra halvlek i handelskriget, med nya förhandlingar som nyligen påbörjades i Paris. Båda parter låter än så länge positiva, men hur väl fungerade egentligen president Donald Trumps hårda tryck på Kina förra året och är handelsöverskott bara något bra?Om vapenvilan i tullkriget, Kinas motvapen sällsynta jordartsmetaller och två tungviktsboxare som gör sig redo för nästa rond.Med Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot, Hanna Sahlberg, Kinareporter, och Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: CNA, WSJ, FOX, CNN, AP, CCTV.

Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol. Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sedan Vasco da Gama fann sjövägen till Indien i slutet av 1400-talet drömde européer om att etablera handelsstationer i Asien och bygga upp rikedomar. Asiatiska varor som kryddor och siden kunde säljas med stor vinst i Europa, och under 1600-talet grundades därför statligt stödda ostindiska kompanier av Nederländerna, England, Frankrike och Danmark. Dessa monopolföretag syftade till att kanalisera handeln – och framför allt vinsterna – till sig själva.Men den verkliga boomen för ostindiehandeln kom under 1700-talet.Det fanns flera orsaker till uppsvinget. För det första försvårades handeln i Indien när stormogulernas imperium började falla sönder, vilket ledde till behovet av ökad militär och administrativ kontroll – något som i sin tur banade väg för det brittiska kolonialväldet. För det andra öppnades Kina för internationell handel genom den så kallade Kanton-systemet, där Guangzhou blev Europas port till Mittens rike. För det tredje breddades varuutbudet: från lyxprodukter till vardagslyx för den växande medelklassen i Europa.Te, kaffe, bomull och porslin blev storsäljare – varor som tidigare varit exklusiva blev nu tillgängliga för fler, samtidigt som vinsterna ökade. Den snabbt växande konsumtionen förvandlade handeln till en vinstmaskin.Naturligtvis ville även Sverige vara med i detta globala handelsnätverk. År 1731 grundades Svenska Ostindiska Kompaniet, som kom att bli ett av de mest framgångsrika företagen i svensk historia. Fartygen gick från Göteborg till Kanton och återvände med laster som förändrade både ekonomi och vardagsliv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om ostindiska kompaniernas guldålder – en tid då fartygslaster med te och porslin förändrade världen.Bildtext: Hamnmotiv med handelsfaktorier i Kanton (Guangzhou), Kina, osignerad omkring år 1800. I bilden syns djonker i hamnen samt fyra nationsflaggor som markerar olika handelsstationer under den tid då Kanton var Kinas enda officiella handelsport mot väst.Public Domain Mark (PDM). Källa: Sjöhistoriska museet, identifikationsnummer S 4886.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På kort sikt kan kriget i Mellanöstern slå mot Kinas intressen och Peking har fördömt USA. Men på längre sikt kan Kina gynnas av utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pekings omedelbara reaktion efter USA:s och Israels attacker på Iran var att fördöma anfallet. Men även om Kina på senare år etablerat starka band till regimen i Teheran så har Peking valt att hålla låg profil medan kriget eskalerat. Kina går inte in och hjälper sin partner aktivt. Strategin kan handla om att Peking, sett i ett längre perspektiv, ser möjligheter att flytta fram sina positioner. Från USA hörs samtidigt uttalanden om att attackerna mot Iran är ett historiskt hårt slag mot kommunistpartiets fotfäste i Mellanöstern, vilket väcker frågan om Trump-administrationens agerande ytterst handlar om att komma åt Kina. Radiokorrespondenterna Kina analyserar hur Kinas intressen och strategi i Mellanöstern ser ut och varför den amerikanska uppfattningen om att kriget slår mot Kinas globala makt kan visa sig fel.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeLjudklipp: CCTV, CGTN, Fox Business, France 24.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme ettLäget i Mellanöstern efter drygt en veckas krig. Och hur påverkas Trump-administrationen av kriget. Hör våra korrespondenterStöd för kriget i Israel - men även tveksamma röster. Reportage av Cecilia UddénFinns det risk för en ny stor flyktingvåg?Nya teatertrenden: skådespelare gestaltar under eget namnKrönika: Agri IsmailPanelenTimme tvåHur kommer det att gå för turismen i Gulfregionen? Resejournalist och landsansvarig för Business Sweden reder ut.Kinas koppling till Iran, och hur kriget påverkar landets relation till USASatir med RadioskuggaVarför blir människor rädda att missa en chans? Svaren ges av en psykolog och en marknadsföringsexpertVal i tyska delstaten Baden Würtemberg - kristdemokrater och gröna i slutspurtKåseri Helena von Zweigbergk om tjejer som naturliga diplomaterProgramledare: Jesper LindauProducent: Luise SteinbergerTekniker: Nicky Pryke

Stormakterna turas om att hylla sin europeiska favorit, för även Trump vill vara Orbáns bästis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När många andra i Europa distanserade sig från Kina och började prata allt mer om att minska beroendet, valde Ungern en annan väg. Premiärminister Viktor Orbán har visat upp en varm relation till Kinas president Xi Jinping och länderna har uppgraderat sitt partnerskap till högsta nivå. Vad betyder kinesiska investeringar i landet, vad kan stormakternas gemensamma vurm för Ungern få för konsekvenser och kan Ungern bli Pekings bakdörr in i EU?Hör Hanna Sahlberg, Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, om vad relationen betyder för Kina och för EU.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: BBC News, AP, CGTN, Kinesiska militären (Folkets befrielsearmés mediecenter).

Världens blickar har vänts mot Hongkong efter det 20-åriga fängelsestraffet för den kända publicisten Jimmy Lai. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått över fem år sedan den nationella säkerhetslagen infördes i Hongkong och ändrade förutsättningarna för allt det som skiljt staden från andra städer i Kina.Den hårda domen mot Jimmy Lai ses av många som spiken i kistan för det fria Hongkong som existerat under devisen ett land, två system. Vi pratar om vad det här betyder för Hongkongs framtid och hur det kan påverka Kinas ställning och relationer runt om i världen.Med Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: BBC News, ABC News, Al Jazeera, CCTV och Reuters.

ANNONSØRINNHOLD FRA SÖDERBERG & PARTNERS: Heidi og Michael fortsetter praten med Øystein Tunsjø og flytter perspektivet fra vestlig til østlig halvkule. De snakker om hvordan maktbalansen i verden er i ferd med å forskyves mot Asia, Kinas rolle i regionen og hvorfor Taiwan har blitt et potensielt geopolitisk brennpunkt. Dette er del 2 av 3 i serien «Kampen om verdensmakten». Söderberg & Partners Wealth Management AS sin podcast skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Söderberg & Partners Wealth Management AS er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podcasten.

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

Så er RumRedaktionen endelig tilbage igen efter en lang jule- og nytårspause! Vi har savnet RumSnak og jer derude! I årets første RumNyt skal vi samle lidt op på en god håndfuld af alle rumhistorierne fra de forgangne to måneders tid. Så i denne uge skal vi blandt andet høre om Artemis II-planerne, om AI i rummet og om små røde pletter i det tidlige univers – og der bliver også tid til at tale om evakueringen af ISS, raketfirmaet Orbex og Kinas genanvendelige raketter. Lyt med

Pekings hot mot Taiwan i fokus när Xi Jinping koncenterar den militära makten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kinas högste general Zhang Youxia utreds för korruption, för att ha försökt undergräva kommunistpartiets enighet och för att ha läckt hemlig information om Kinas kärnvapenprogram till USA. Det tillsammans med ytterligare en general, vilket sker efter att ett flertal höga militärer har rensats ut de senaste åren.Det här gör Kinas president Xi Jinping allt ensammare i toppen och det spekuleras vilt i vad ommöbleringen kan få för konsekvenser för Kinas roll i den geopolitiska kamp som har blivit alltmer oförutsägbar. Vad innebär det här för hoten mot Taiwan och för relationerna till USA, vars nya försvarsstrategi signalerar en betydligt mer tillmötesgående inställning till Kina än tidigare?Medverkande: Sveriges radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn DjurbergProducent: Åsa WelanderKällor ljudklipp: EBC Financial News, Global News, ANN News, Sveriges radio, CCTV, Al Jazeera och Fox Business.