Podcasts about kinas

Brent råolie - Vestens modstandere forhindrer lav olieprisKonfrontationen med revisionistiske stater som Rusland, Iran og Kina forhindrer en overproduktion af olie i at sende olieprisen lavere. Sanktioneret olie på tankskibe når ikke forbrugerne, og Kinas køb til strategiske olielagre mindsker effekten af verdens overproduktion. En top i konfliktniveauet bestemmer den dag, hvor Brent indleder sit fundamentale prisfald mod 55 dollar. Diesel - Ingen madcheck til indkøbere før sommerIntet konkret tegn på aftagende geopolitisk spænding, og indkøbspresset kan fortsætte mod 2. halvår. Indtil da må tidligere prissikring kompensere. Vi anbefaler fokus på sikringen af 2027, men da vores ventede fald i spotprisen kun slår begrænset igennem på priserne for senere leverancer, anbefaler vi at placere faste ordrer på DKK 3,20 for en CAL27 – en løbende prissikring af hele 2027. Naturgas - Risikotillæg på gasprisen gennem sommerenGaslagre er meget lave, konfrontation mellem USA og Iran eskalerer, et forbud mod russisk gas starter i april, og vi venter på opstart af nye amerikanske LNG‑eksportterminaler. Samlede risici, som betyder, at sommerens gaspris handler minimum €30. Vi sætter prissikringen af næste vinter til 50% af forbruget, og færre risici i sensommeren kan give mere attraktive priser end i dag.Læs hele analysen her.Vigtig investeringsinformation

Kinas økonomi er i årevis blevet beskrevet som et buldrende godstog, og landets enorme vækst er blevet mødt af omverdenen med lige dele frygt og beundring. Men samtidig med at eksporten stadig slår rekorder, så er vækstraterne for nedadgående og problemerne hober sig op inde i landet. Spørgsmålet er om Kina stadig udfordrer resten af verden og er en reel trussel mod vestlige økonomier? Få svaret i denne udgave af Finans Global. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Kin Cheung/AP.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Världens blickar har vänts mot Hongkong efter det 20-åriga fängelsestraffet för den kända publicisten Jimmy Lai. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått över fem år sedan den nationella säkerhetslagen infördes i Hongkong och ändrade förutsättningarna för allt det som skiljt staden från andra städer i Kina.Den hårda domen mot Jimmy Lai ses av många som spiken i kistan för det fria Hongkong som existerat under devisen ett land, två system. Vi pratar om vad det här betyder för Hongkongs framtid och hur det kan påverka Kinas ställning och relationer runt om i världen.Med Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: BBC News, ABC News, Al Jazeera, CCTV och Reuters.

Brent råolie - Geopolitikken helt afgørende for lavere prisRuslands og Irans geopolitiske overlevelsesstrategi betyder, at olieprisen må handle med en overpris for leveranceusikkerhed. Og mens Kinas vedholdende køb til strategiske olielagre bremser stigningen i verdens olielagre, så bliver tidspunktet for aftagende geopolitiske skærmydsler bestemmende for, hvornår Brent indleder sit fundamentale prisfald mod 55 dollar.Diesel - Ufølsomme priser for levering i 2027Vi venter lavere priser i 2. halvår, så først på det tidspunkt aftager indkøbspresset i 2026. Indtil da må tidligere prissikring kompensere. Vi anbefaler fokus på sikringen af 2027. Vores ventede prisfald slår kun begrænset igennem på priserne for leverancer i 2027, og det betyder i praksis, at vi anbefaler at placere faste ordrer på DKK 3,20 for en CAL27 – en løbende prissikring af hele 2027.Naturgas - Europa hænger på neo-amerikansk LNGEuropas gaslagre slutter vinteren meget lave, og indfasningen af forbuddet mod russisk gas stiller store krav til, at nye amerikanske LNG-eksportterminaler tager over uden forsinkelser. Allerede i år mærker vi, hvor strategisk klogt det er at gå fra russisk til neo amerikansk gasafhængighed. Vi venter først lavere priser i sensommeren til en anbefalet 50 %-sikring af vinteren 2026/2027.Læs hele analysen her.Vigtig investorinformation.

ANNONSØRINNHOLD FRA SÖDERBERG & PARTNERS: Heidi og Michael fortsetter praten med Øystein Tunsjø og flytter perspektivet fra vestlig til østlig halvkule. De snakker om hvordan maktbalansen i verden er i ferd med å forskyves mot Asia, Kinas rolle i regionen og hvorfor Taiwan har blitt et potensielt geopolitisk brennpunkt. Dette er del 2 av 3 i serien «Kampen om verdensmakten». Söderberg & Partners Wealth Management AS sin podcast skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Söderberg & Partners Wealth Management AS er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podcasten.

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

Så er RumRedaktionen endelig tilbage igen efter en lang jule- og nytårspause! Vi har savnet RumSnak og jer derude! I årets første RumNyt skal vi samle lidt op på en god håndfuld af alle rumhistorierne fra de forgangne to måneders tid. Så i denne uge skal vi blandt andet høre om Artemis II-planerne, om AI i rummet og om små røde pletter i det tidlige univers – og der bliver også tid til at tale om evakueringen af ISS, raketfirmaet Orbex og Kinas genanvendelige raketter. Lyt med

(04:00): Hvor tæt er de økonomiske frustrationer i Kinas befolkning på at true Xi Jinpings greb om magten? Medvirkende: Alexander Sjöberg, Asienkorrespondent for Berlingske bosat i Taipei. (12:00): Hvorfor har du overhovedet lyst til at løbe risikoen og vende tilbage til politik og Folketinget? Medvirkende: Jacob Mark, folketingskandidat for SF. (32:00): Er det godt nyt for Europa? Medvirkende: Matias Seidelin, forsvars- og sikkerhedspolitisk seniorkorrespondent på OLFI og tidligere USA-korrespondent. (43:00): Er det en god idé at Jacob Mark vil tilbage til det job, som gjorde ham syg af stress? Medvirkende: Tom Steen Jensen, privatpraktiserende erhvervspsykolog. Værter: Mathias Wissing og Peter Marstal See omnystudio.com/listener for privacy information.

Po atnaujinimo duris atvėręs Alytaus kino teatras „Dainava“ 2025-uosius metus užbaigė džiuginančiais rezultatais. Kino teatro direktorė Simona Butrimienė sako, kad pirmieji metai po rekonstrukcijos parodė, kad alytiškiai sugrįžo į kino sales, o žiūrovų skaičius sparčiai auga.

Pekings hot mot Taiwan i fokus när Xi Jinping koncenterar den militära makten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kinas högste general Zhang Youxia utreds för korruption, för att ha försökt undergräva kommunistpartiets enighet och för att ha läckt hemlig information om Kinas kärnvapenprogram till USA. Det tillsammans med ytterligare en general, vilket sker efter att ett flertal höga militärer har rensats ut de senaste åren.Det här gör Kinas president Xi Jinping allt ensammare i toppen och det spekuleras vilt i vad ommöbleringen kan få för konsekvenser för Kinas roll i den geopolitiska kamp som har blivit alltmer oförutsägbar. Vad innebär det här för hoten mot Taiwan och för relationerna till USA, vars nya försvarsstrategi signalerar en betydligt mer tillmötesgående inställning till Kina än tidigare?Medverkande: Sveriges radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn DjurbergProducent: Åsa WelanderKällor ljudklipp: EBC Financial News, Global News, ANN News, Sveriges radio, CCTV, Al Jazeera och Fox Business.

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

Nu satsar militären på jämställdhet. Sista israeliska gisslan begravs. Flera risker med stort Indien-avtal. Kinas och Japans pandadiplomati är över. Ekobrottsmyndigheten i razzia mot kommunhuset i Sundsvall. Och åklagare bekräftar att de grep Vilma Andersson i samband med att han hanterade den mördade kvinnans kropp. Programledare: Cassandra Alm.

(01:00): Er Grønlandskrisen større i dag end for en uge siden? Medvirkende: Lars Trier Mogensen, politisk kommentator på Dagbladet Information (15:00): Hvordan er fødevarechecken en almisse? Medvirkende: Robert Olsen, forstander på Kofoeds skole og medlem i Rådet for Socialt udsatte (31:00): Er det bedst at soldaterne får en lønforhøjelse på ca. 1000 kroner om måneden over de tre år - eller at de ingenting får? Medvirkende: Alex Ahrendtsen, forsvarsordfører (DF) (41:00): Hvad er det Kinas regering tror, at Zhang Youxia har gjort? Medvirkende: Alexander Sjøberg, Asien-korrespondent på Berlingske Værter: Laura Lin & Peter Marstal See omnystudio.com/listener for privacy information.

I årets första avsnitt diskuteras Kinas framfart på spannmålsmarknaden och svenska inköpares tålamod. I podden hör du ATL:s reporter Jesper Stärn och råvaruexperten Helene Sollerhed.

I dagens udsendelse låner vi Pilestræde ud til Lyt til Berlingske. Berlingskes nye lydpakke, hvor skiftende værter udvælger og præsenterer noget af Berlingskes bedste journalistisk fra det seneste døgn. I weekendens Lyt til Berlingske kan du høre om Europas kamp for overlevelse i en ny verdensorden, Kinas desperate forsøg på at få flere babyer og om EU-parlamentarikere, der spænder ben for kontinentets fremtid. Det er chefredaktør Pierre Collignon, der har udvalgt dagens historier og er vært på programmet. Du kan abonnere på Lyt til Berlingske her og høre Pierre Collignon fortælle om konceptet her Oplæser: Frederik Riis-JacobsenProducer: Frederik Riis-Jacobsen og Caroline Toft BaunkjærSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu ska tvillingpandorna Xiao Xiao och Lei Lei, som spenderat sitt liv på ett zoo i Japan, skickas tillbaka till Kina. Detta ses som slutet på den så kallade pandadiplomatin mellan länderna. Japan ska ha bett Kina om att förlänga kontraktet, men utan att få svar. Sedan i höstat är relationen mellan länderna dålig, och Kinas icke-svar ses som en signal.

Heidi og Michael fortsetter praten med Øystein Tunsjø og flytter perspektivet fra vestlig til østlig halvkule. De snakker om hvordan maktbalansen i verden er i ferd med å forskyves mot Asia, Kinas rolle i regionen og hvorfor Taiwan har blitt et potensielt geopolitisk brennpunkt. Dette er del 2 av 3 i serien «Kampen om verdensmakten».Disclaimer:Söderberg & Partners Wealth Management AS sin podcast skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Söderberg & Partners Wealth Management AS er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podcasten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Trump hotar Grönland riktas genast blickarna mot Kinas avsikter och polarplaner. Hör om vad som står på spel när stormakterna möts i ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s president Donald Trump omgärdas Grönland av mängder av kinesiska fartyg, vilket han pekar på som ett argument för att ta kontroll över området. Även Natos befälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, varnar för att Kinas närvaro i Arktis inte sker med fredliga avsikter.Något verkligt myller av kinesiska fartyg runt Grönland kan man knappast prata om, men sedan 2018 har Kina en arktisk strategi, som väckte stor uppmärksamhet när den lanserades. Så vilka är egentligen Kinas intressen i regionen? Dessutom, hur spelar dynamiken mellan Kina och Ryssland in i det som sker i Arktis?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Niklas Granholm, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Folk och Försvar (Youtube), Sky News, Global Times.

2025 var året då Kina tog fram storsäljande, innovativa kulturprodukter och började forma bilden av framtiden. Sverige behöver lära sig se skillnad mellan kreativa kulturuttryck som bör tolereras eller välkomnas och hot på systemnivå, skriver Ola Wong. Inläsare: Magnus Thorén

Jono Meko vizualiųjų menų centre Vilniuje atidaryta paroda „Adolfas Mekas. Kinas ir žodis“, skirta Adolfo Meko 100-čiui. 2011-aisiais miręs nepriklausomo kino kūrėjas, rašytojas, aktorius bei pedagogas buvo pasaulyje pripažintas kaip savitas ir originalus menininkas, tačiau dažnai yra užgožiamas savo brolio Jono Meko. Kalbasi Jono Meko vizualiųjų menų centro direktorius Gintaras Sodeika ir kino režisierius Audrius Stonys.Šių metų Lietuvos kalbos dienų sostine paskelbtas Rokiškis. Ar tikrai Lietuvoje kiekvienas regionas gali nustebinti savita lietuvių kalbos tarme? Pokalbis su ekspertais.„Prūsų kalbą galima laikyti atgimusia kalba“, – sako prūsų kalbos tyrėjas dr. Vytautas Rinkevičius. Kiek yra išlikusių senųjų prūsiškų tekstų, kaip jie padeda pažinti šią kalbą bei kokie ryšiai sieja lietuvių ir prūsų kalbas, domėjosi Gabrielė Kloniūnaitė.Ved. Odeta Vasiliauskaitė

„Galėčiau pasakyti, kad išradome būdą sukurti analoginę grybų animaciją. Arba galėčiau patentuoti „Mikio grybų kino techniką“ ir prieš 20 metų tai būtų visiškai normalu“, – sako Vilniuje gyvenantis kino kūrėjas Miki Ambrozy, kuris savo darbe panaudotus mikroorganizmus vengia vadinti savo „bendradarbiais“.Filme „Telieka tik pėdsakas“, kartu su garso menininke Gaile Griciūte jis užfiksavo tai, kaip savo sode bando kompostuoti kino juostą, pasitelkdamas plastiką skaidančius dirvožemio grybus. Šio eksperimento rezultatas – netikėti ir stebinančiai gražūs vaizdai, tik išgauti ne cheminiu, o natūraliu būdu.„Nors filmo iš dalies nebeliko juostoje, jo pėdsakai ir toliau cirkuliuoja ekologinėje sistemoje. Kaip apibūdinti šį sudėtingą ryšį?“ – klausia autoriai.Vengrų kilmės menininkui, tyrinėjančiam eksperimentinį ekologinį kiną, įdomi vadinamoji „neaugimo poetika“. Savo kūriniuose jis ne tik kelia klausimus apie žmogaus ir gamtos santykį, bet ir permąsto patį kūrybos procesą: nuo sumanymo iki naudojamos įrangos, cheminių medžiagų iki archyvo, kuris, nekenkdamas aplinkai laikui bėgant suirtų.Su Mikiu Ambrozy susitikome jo studijoje pasikalbėti apie kiną, gamtą, kūrybą ir vidurio bei rytų Europos tapatybę neramiais laikais.Aut. Vaida Pilibaitytė

Det er ikke kun dansere, som Shen Yun, der kan komme på kant med Kina, det kan også forfattere. Forfatter Jung Chang blev verdensberømt, da hun udgav familiebiografien "Vilde Svaner" i 1991. Bogen har solgt mere end 10 millioner eksemplarer verden over, men er forbudt i hjemlandet Kina. K-Live har et interview med hende i anden time, hvor vi også kigger nærmere på kampen om kinesisk eksil-kunst generelt. Vært: Louise Reumert Medvirkende: Mette Thunø, lektor i kina-studier ved AU, Jung Chang, forfatter, Mikkel Thelle, byforsker på Københavns Universitet Producer: Lasse Lauridsen Redaktør: Lasse Lauridsen

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Kina efter Xi kan bli något helt annat för världen. Men vad? Frågan är om en brutal maktkamp är att vänta eller om det redan finns en hemlig plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Xi Jinping har krattat för att kunna sitta kvar som Kinas högsta ledare på livstid. Men vad händer med Kina och Kinas position som global stormakt efter Xi? Inne i Kina är samtalsämnet tabu och förbjudet, men Kinas moderna historia har visat hur maktvakuum och maktkamper kan kasta om spelplanen. Avsaknaden av en tydlig efterträdare efter Xi engagerar Kinaanalytiker världen över. Och när Xi Jinpings dotter plötsligt dök upp i samband med ett internationellt statsbesök 2025 drog nya spekulationer igång. Ledtrådarna om vad som faktiskt rör sig i kommunistpartiets inre kärna förblir dock få.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge och Mattias Dellert

Kinas militära förmågor stressar Pentagon, det framgår av en nyligen läckt rapport. Samtidigt har Kina svarat på Trumps nya säkerhetsstrategi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pentagon tvivlar på USA:s förmåga att kunna vinna ett krig mot Kina om en konflikt utbryter över Taiwan. Kina har nya avancerade vapen som snabbt skulle kunna slå ut amerikanska nyckelfunktioner, visar en läckt rapport baserad på så kallade krigsspel som New York Times ledarredaktion nyligen rapporterat om. Bland annat skulle flera av USA:s mest moderna hangarfartyg kunna sänkas snabbt visar krigsspelen, innan de ens nått fram till Taiwan. Samtidigt har Kina svarat på USA:s nya säkerhetsstrategi och inte minst i Latinamerika ser det nu ut att vara bäddat för ökad stormaktsrivalitet. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter Ekot. Kajsa Boglind, programledare Konflikt och tidigare USA-korrespondent. Kristina Sandklef, oberoende Kinakännare. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Times of India, Fox News, Shawn Ryan Show, CCTV.

Enligt tradition avslutar vi poddåret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen på tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers.  Vi tar avstamp i de omvärldsfaktorer som präglat både energiomställningen och samhället i stort under året. Med utgångspunkt i långvågsteori -- där ekonomisk och samhällelig utveckling delas upp i flera decennier långa cykler präglade av specifika teknologier -- målar Björn upp en bild där de motsättningar och oroligheter som präglat året skulle kunna härledas till att vi är på väg in i en ny era.  Vi går igenom krisåret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi går även igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen såsom kannibalisering, långa tillståndsprocesser och kapacitetsbrist i elnäten. Som röd tråd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som både Erik och Björn har läst. Boken används som lins för en bredare diskussion om hur vi kan accelerera energiomställningen och öka samhällets välstånd. Sist men inte minst, tack för i år och god jul!

Samtidigt som Europas ledare åker till Kina och ber om hjälp med Ukraina så stärks Pekings armkrok med Moskva. Vad är Kinas syn på kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Både Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har nyligen besökt Kina för att få Pekings hjälp att påverka Ryssland gällande kriget i Ukraina. Båda dessa möten gick så där för européerna. Istället för konstruktiva samtal om Ukraina möttes gästerna av den kinesiska regimens föreläsningar om Taiwan och Kinas infekterade läge med Japan. Wang Yi, Pekings utrikesnestor, besökte också Moskva samtidigt som de amerikanska sändebuden var där för att mäkla fred i kriget i Ukraina. Och Wang Yi fick ett betydligt bekvämare mottagande än amerikanerna. Vad säger det om relationen mellan Kina och Ryssland. Hur hänger kinesernas syn på kriget i Ukraina ihop med deras ambitioner för Taiwan? Använder Peking kriget i Ukraina för stärka den egna maktsfären i Östasien, och är det här bevis på att Kina och Ryssland gemensamt strävar efter en ny multipolär världsordning?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Mattias Dellert

Siden vi satte os til mikrofonerne i 2017 har vi haft krige, pandemi, inflation, told og to gange Donald Trump, Kinas voksende plads i verden, AI's gennembrud, farvel til negative renter og meget solide gevinster på aktiemarkederne. Vi laver et par nedslag i en vild tid i denne jubilæumsudgave.

Yu Menglong, et ukjent navn for de fleste nordmenn, men mannen med 26 millioner følgere i sosiale medier dør etter et fall fra sin leilighet i 2025. Politiet konkluderer umiddelbart med ulykke, men så begynner ryktene å svirre og en video av noe grusomt dukker opp. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

När USA vill mota bort Kina från Panamakanalen har Peking en plan B. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens två supermakter har drabbat samman i Panama. Donald Trump vill ha bort kinesiskt inflytande från den för världshandeln så viktiga kanalen och amerikanska Blackrock vill köpa ut Hongkongbolaget CK Hutchison som där driver två hamnar. Men Peking bromsar affären och har även investerat miljarder i en ny djuphavshamn i Peru, söder om Panama. Konflikten visar hur hamnar blivit centrala i stormaktskampen och där Kina i många år ökat sitt inflytande över hamnar världen över. Även i Europa där USA nu också tycks vilja pressa bort Kina från den stora hamnen Piraeus i Grekland.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots KinareporterProgramledare & producent: Björn Djurberg

De kommer ind over Europas grænser i store mængder, og selvom EU prøver at dæmme op for de billige elbiler fra Kina med store toldsatser, ja så bygger kineserne bare bilerne her i Europa. Alt imens kæmper hæderkronede mærker som VW, BMW, Renault og mange andre for at følge med i en kamp, hvor de allerede synes at være langt bagud på forhånd. Hør i denne Finans Global, om de kinesiske biler virkelig både er billigere og bedre, og hvad Europas bilmastodonter kan gøre for at overleve på sigt. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Imaginechina via AP ImagesSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Han enade Kina och banade väg för ett av historiens största imperier. En man som byggde murar, brände böcker och närde en omöjlig dröm om att lura döden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är:Elina Perdahl – programledare och manusEmilia Mellberg – research, manus och producentZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Bengt Pettersson, sinolog, författare och översättare av Sima Qians verk om den förste kejsaren. Vill du veta mer om Kinas första kejsare? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet: Kinas förste kejsare av Sima Qian i översättning av Bengt PetterssonTerrakottaarmén : Kinas förste kejsare och en nations födelse av John ManFörste kejsaren av Kina av av R.W.L. Guisso, Catherine Pagani och David Miller

Russerne har kastet sig over det danske kommunalvalg med en kavalkade af cyberangreb. Men var der reel fare - eller var det bare digitalt drilleri? Og hvem er gruppen NoName057(16) egentlig? Kina buldrer frem med nye AI-modeller i vanvittigt tempo. De er billige, og de er næsten på niveau med de amerikanske. Er kineserne bare billige kopimestre - eller er de faktisk i gang med at overhale USA indenom? Vi taler med Asien-korrespondent Philip Roin. Dansk Folkeparti fik trykt en kronik i Jyllands-Posten fyldt med opdigtede citater. Efter at artiklen nu er trukket tilbage, melder spørgsmålet sig: Var den skrevet af en AI? Henrik dykker ned i sagen og forsøger at få ChatGPT og Grok til at genskabe DF's kronik. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker, og Henrik Moltke, DR's techkorrespondent.

I 1994 påstår skogsarbeider Meng at han støtte på et objekt i skogen, og senere blir han hjemsøkt av enorme aliens som vil ha noe fra han. Dette kan være mannen som førte til at Kina sensurerte internett. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

RumNyt skal igen denne gang vidt omkring i tid og rum! Vi besøger nogle af Universets tidligste stjerner, tager på tur med de strandede taikonauter på Tiangong og undersøger om nogle af vores mest grundlæggende teorier om kosmos faktisk ikke holder vand? I hovedhistorien ser vi nærmere på klimaovervågning og jordobservation i anledning af COP30 i Brasilien. Det handler blandt andet om ESAs COPERNICUS-program, om CO2-udslip og massevis af avancerede instrumenter. Lyt med!

Det är uppseendeväckande att två svenska ministrar åker till Kina i samband med tioårsdagen för Gui Minhais frihetsberövande. Det svenska jublet över visumfrihet döljer en diplomatisk gaslighting, skriver den erfarna Kinakännaren och människorättsexperten Malin Oud. Partimediernas referat av mötet mellan utrikesministrarna blev ett skolexempel på Kommunistpartiets strategiska narrativ mot Väst. Inläsare: Magnus Thorén

Kinas växande ekonomiska makt har gjort landet till ett giftpiller för världshandeln. När Sveriges ledande affärstidning och Timbrochefen driver på för nya handelsförhandlingar med Peking liknar det mer önsketänkande än realism, skriver den handelspolitiska utredaren Hannes Berggren. Inläsare: Magnus Thorén

Beroendet av Kina för import av strategiska råvaror har länge varit ett orosmoln över Bryssel. Nu lanseras nya planer för att säkra försörjningen, men frågan är hur långt det räcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Handelskriget mellan Kina och USA har fått larmklockorna att ljuda allt högre i Bryssel om hur Kina dominerar den globala marknaden för kritiska råvaror. Det var i början av oktober som Peking drog i exportbromsen för sällsynta jordartsmetaller och även om det nu verkar som att Europa omfattas av en paus i exportstoppet så har frågan om Kinaberoendet blivit än mer akut för EU. I ett tal häromveckan lanserade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen en ny slogan: ”ReSourceEU”. Von der Leyen menar att EU nu måste hitta nya sätt att säkra tillgången på kritiska råvaror och pekar på återvinning som en del av lösningen. Men hur långt räcker det? Ännu är det oklart om de nya planerna kommer backas upp av finansiering. Och vad är egentligen nytt från EU:s befintliga förordning om kritiska råvaror? Hör också om skrällen i det nederländska valet, där den vänsterliberala Europavännen Rob Jetten från partiet D66 ligger bäst till att lyckas bilda regering och bli landets nya premiärminister. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, analytiker vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Robotvargar, drönare och hypersoniska missiler. Hör om hur Kina gått från att kopiera andra länders vapen till att nu ligga i teknisk framkant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kommunistpartiets militärparad i Peking i september skapade rubriker världen över och militära experter kunde räkna till ett tjugotal helt nya vapensystem. Slående var också en ny hög grad av innovation från Kinas sida. Men vad betyder allt det nya som Kina visar upp? Klart är att Kina lägger stort fokus på obemannade system, men frågor kvarstår om den faktiska militära förmågan.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Per Olsson, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och expert på Kinas militära upprustning.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

FN:s klimattoppmöte i november närmar sig och Kina, Brasilien och Indien har börjat beskrivas som världens nya klimatledare. Men är de verkligen det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har lämnat Parisavtalet och det lämnar plats på världsscenen för andra aktörer.I det här avsnittet besöker vi ön i Amazondeltat som beskrivs som jaguarernas hemvist i Latinamerika. Samtidigt som Brasilien har tagit på sig värdskapet för FN:s klimattoppmöte i Amazonas, så har det statliga oljebolaget fått grönt ljus för att borra efter olja - just där.Vi hör också hur Kinas kommunistparti har tagit sig an klimatfrågan i landet med de överlägset största utsläppen.Och så landar vi i Indien, världens folkrikaste land, som också har uttryckt att de vill vara med och leda världens klimatarbete.Konflikt om de nya klimatstormakterna Brasilien, Kina och Indien. Som alla slits mellan långsiktiga miljösatsningar och viljan att snabbt öka levnadsstandarden för sina befolkningar. Vad avgör vilken väg de går och hur ska vi se på de här ländernas klimatengagemang?Medverkande: Tian Ruihua och Li Fula, Pekingbor, ”Fru Wang”, boende i Puh Tao -yuan, Kina, Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, Elimarcos, deltar i ett projekt vid ICMbio (Instituto Chico Mendes de Conservação da Biodiversidade), Brasilien, Valdenira dos Santos, geolog vid Amapás federala universite, Clecio Luis, Amapás delstatsguvernör, Brasilien, Claudia Chalala, ekonom och chef för institutet för hållbar utveckling på Amapás federala universitet, Iranildo, chef vid ICMbio för forskningsstationen på ön Maracá, Bidikin, fiskare Amapá, Sushmita Barali och Bhaskar Shymal, boende i Tezpur i nordöstra Indien, Gautam Borra, bonde i Indiska regionen Assam i nordöstra Indien, Mihaela Papa, forskningschef på avdelningen för internationella studier på MIT i Boston, USA, där hon driver the BRICS lab.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Lotten Collin, Sydamerikakorrespondent, Naila Saleem, sydasienkorrespondent och Arnab Dutta, frilansjournalist i Indien.Producent: Johanna Sjöqvist Harlandjohanna.sjoqvist@sverigesradio.seTekniker: Calle Hedlund

Extrapodd. Donald Trump hyllar mötet med Xi Jinping och kallar det fantastiskt. Men även om ledarna signalerar avkylning är handelskriget inte över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA lovar att sänka sina strafftullar på kinesiska varor och Kina uppges släppa sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller. Mötet mellan Xi och Trump i Sydkorea natten till torsdag beskrivs av Trump som mycket framgångsrikt: ”12 av 10”, sade den amerikanska presidenten till reportrar efter mötet. Trump öppnar också för att besöka Peking i vår. Men när utfallet från mötet börjar klarna framstår det ändå som att Peking dragit det längsta strået. Kinas möjligheter att kontrollera flödet av sällsynta jordartsmetaller finns kvar och några kostsamma eftergifter från Kinas sida syns inte. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter.Programledare och producent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Film och nya hot aktualiserar frågan om USA:s beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump har landat i Sydkorea och ska träffa Kinas president Xi Jinping. Hotet om hundraprocentiga tullar verkar avvärjt, men hur ska det bli med de sällsynta jordartsmetallerna, sojabönorna och fentanylet? Och vem är Trumps nya favoritledare i Asien? Det pratar vi om i det här avsnittet av USApodden.Hör också om nedstängningen av USA, som går mot att bli historiens längsta och nu börjar få kännbara konsekvenser. Hur märks det att statsanställda går utan lön och vad är det som fått demokrater och republikaner att borra ner hälarna så djupt i backen den här gången? Dessutom: Ryska provskjutningar och filmen A House of Dynamite har aktualiserat frågan om kärnvapenhotet. Hur rustat är USA? Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Cecilia Khavar.Producent: Anna Roxvall.

Donald Trump er på rundreise i Asia. Samtidig flørter både han og folk rundt ham med tanken om at han kan fortsette som president etter 2028. Men hvor realistisk er det? Torsdag møter han Kinas leder Xi Jinping for første gang siden han flyttet tilbake til Det hvite hus. Klarer de to endelig å få til handelsavtalen Trump har drømt om helt siden forrige presidentperiode? Samtidig sender han flere krigsskip til Venezuela. Hva skal de gjøre der? Og: Kan det faktisk være noe fornuftig i planene om å bygge en ny ballsal i Det hvite hus? Med korrespondent Kjetil Hanssen, kommentator Rakel Haugen Strand og programleder Kristoffer Rønneberg. Foto: trumpstore.com

Mitt i London vill Peking bygga sin största ambassad i Europa. Samtidigt skakas Storbritannien av en kinesisk spionskandal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två män har stått åtalade i Storbritannien, misstänkta för spionage för Kinas räkning. Den ena mannen arbetade som tjänsteman i det brittiska parlamentet och spionmisstankarna har fått stor uppmärksamhet. De åtalade männen nekar till anklagelserna och nyligen kom den oväntade vändningen att hela rättegången ställs in. Åklagaren kan inte driva fallet vidare eftersom den brittiska regeringen inte varit tydlig nog med att Kina utgjort ett hot mot landet. Regeringen Starmer och oppositionen skyller nu på varandra och premiärministern får hård kritik för att inte våga stå upp mot Peking.Varnar för spioncentral – mitt i LondonParallellt med debatten om det kinesiska underrättelsehotet har den brittiska regeringen fått ett högkänsligt bygglovsärende på sitt bord. Mitt i London, nära huvudstadens finansdistrikt, äger Kina en attraktiv tomt med ett stort byggnadskomplex. Peking vill nu bygga om komplexen till en ny jätteambassad. Det skulle kunna bli Kinas största ambassad i Europa och enligt ritningarna har byggnaden stora underjordiska faciliteter. Men kommer den brittiska regeringen ge grönt ljus åt Kinas planer? Kritiker i Storbritannien varnar för att platsen kan bli en bas för kinesiskt spionage i Europa.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Vil de, eller vil de ikke? Omverdenen ser bekymret på, at USA og Kina er ved at gøre klar til en ny barsk runde i de to landes handelskrig. USA vil bremse Kinas adgang til teknologi som computerchips. Kina har begrænset eksporten af sjældne jordarter, som bruges i alt fra elbiler til våben. Så ender det med strid og skyhøje toldsatser? Og hvad betyder det for parterne - og os andre. Eller er et kompromis stadig muligt? Deltagere: Philip Roin, DR's korrespondent i Kina, seniorforsker i økonomi ved Peterson Institute og Bruegel, Jacob Funk Kirkegaard, og chefstrateg hos Nykredit, Frederik Engholm. Vært: Jakob Vinde Larsen.

Så blev kronjuvelstölden politisk dynamit. Kan Potter trolla Sverige till VM? Witkoff, Kushner landar i Israel efter omtalad tv-intervju. Kinas tillväxt hotar EU:s industrier. Och poliser ska få utbildningen betald. Programledare: Magnus Thorén.

Trumps handelskrig hårdnar och i centrum står de sällsynta jordartsmetallerna. USA och resten av världen försöker bryta Kinas dominans. Kan det lyckas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Neha Mukherjee som är forskningschef på analys och dataföretaget Benchmark mineral intelligence, Niklas Rossbach, senior analytiker vid Försvarshögskolan, Velomar Rios, Borgmästare i den brasilianska staden Catalao, Mariano Laio de Oliveira, brasiliansk geolog, Jacyani Batista, brasiliansk doktorand mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Moa Kärnstrand och Lotten CollinTekniker: Lisa AbrahamssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

De to stormagter kæmper indædt om at ligge forrest økonomisk og teknologisk, men hvem har egentlig førertrøjen på her og nu? Millionærklubben ser mod øst og debatterer Kinas tilstand med chefanalytiker Lau Svenssen fra Svenssen og Tudborg og direktør i The China Experience, Peter Lisbygd. Vært: Bodil Johanne GantzelSee omnystudio.com/listener for privacy information.