Podcasts about nedre dal

Mammutforskaren om mammutarnas köldanpassningar och o-kambara päls, och ett besök på laxavelsstationen i Nedre Dalälven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.Programledare är Mats Ottosson.

Gamla granar och långa lavar möter vi på myren Koppången i Dalarna. I Båtforsområdet vid Nedre Dalälven ska laxarna kunna simma fritt igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myren. Svårframkomlig under en stor del året, men när snön lägger sig blir den ett färdbart vitt hav. Fältreporter Jonatan Martinsson spänner på sig skidorna och ger sig ut på myren Koppången några mil norr om Orsa i Dalarna denna januarimorgon. Med på turen är Lennart Bratt , Länsstyrelsen i Dalarna och Mattias Eliasson, författare och naturfilmare. Här går det att hitta urgamla granar, illgrön varglav och den meterlånga laven långskägg, men framför allt är det de vidsträckta myrarna som präglar Koppångens naturreservat. Vad går det att hitta för arter i de snötäckta och frusna våtmarkerna, och vad är det som är speciellt med myrlandskapet? Det senare har Mattias Eliasson undersökt i essäboken Myr som kom ut i fjol.Vi klafsar vidare till andra blöta landskap, till svämskogarna i Båtforsområdet vid Nedre Dalälven. Här har kraftbolagen nu beslutat att släppa på mer vatten, och att bygga fiskvägar så att fisken kan ta sig förbi hinder som finns. Reporter Joacim Lindwall följer med på en bussresa för att få reda på hur området kan se ut om några år, då laxar åter ska kunna simma fritt i Nedre Dalälven.Vi ringer också upp naturfilmaren Martin Falklind som är aktuell med nya säsongen av dokumentärserien Fiskarnas rike på SVT. Varför gör han film om fiskarnas verklighet och hur bär man sig åt? Vi pratar också med Edvin Kronoberg, 14 år, som på egen hand har återställt en bäck i Hälsingland så att fiskarna trivs där igen.Och så sprang reporter Helena Söderlundh in i både fågelskådare och tallbitar häromdagen på väg till jobbet i Växjö. De färgstarka fåglarna lever till vardags i Sibirien men vissa år flyger stora flockar längre söderut på vintern, och så verkar det vara den här säsongen.I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på leveranstider. Om en naturskog ska tillverkas från scratch, även om alla arter finns inne på lager, så tar det ändå hundratals år att få den färdig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Sommaren 2024 kan bli en av de värsta myggsomrarna på länge. Allt beror dock en hel del på hur regnig sommaren kommer att bli. Tidigare har vi hört en hel del om kyrkogårdsmyggan och den fruktade tigermyggan - som sprider dödliga virus som dengue och zika - men just nu är det vanliga svenska mygg som härjar i landet. På vissa mer drabbade håll i landet, som till exempel vid Nedre Dalälven, där myggen härjar extremt mycket, bekämpar man så gott man kan med myggpellets - vilket varje år kostar miljontals kronor. Hur illa kan den här myggsommaren bli? Varför är myggen ens viktiga och går det att skydda sig mot dem? Gäst: Anders Lindström, myggforskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT Dalarna, P4 Värmland. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen.   I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 15 december förra året.

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen.   I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Reporter Sara Sällström   Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nedre Dalälven har varit ett av de viktigaste områdena för vitryggig hackspett så länge vi känner till. De lövrika skogarna längs de ofta vattenfyllda stränderna har haft gott om träd där hackspetten har kunnat hitta skalbaggslarver. Idag har stora delar av området vuxit igen med gran, en art som tränger ut lövträden som den vitryggiga hackspetten skyr. Nu är vitryggig hackspett akut hotad och endast två par lyckades häcka i Sverige i somras. Men idag utförs aktiva naturvårdsåtgärder för att gynna lövträden och indirekt den vitryggiga hackspetten. Emil V. Nilsson från Naturpodden åkte ut till Mattön på Färnebofjärden tillsammans med Ingvar Westman och Per Johansson, nationalparksförvaltare respektive naturbevakare på Länsstyrelsen i Gävleborgs län, för att prata naturvård och ge hackspettarna späck. Du hör också Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen som pratar om de unika miljöerna vid Nedre Dalälven där Färnebofjärdens nationalpark ingår, men även mäktiga Bredforsens naturreservat och det artrika Båtfors naturreservat. I avsnittet hör du låten "Border blaster (instrumental version)" av Josh Woodwards (CC BY) nedladdad från freemusicarchive.org.

I avsnitt 26 pratar Charlott och Petra om en ständig gäst under sena sommarkvällar, nämnligen myggen. Charlott har kollat läget med sitt midsommargäng om vad de har för relation till mygg och ni får även tips på hur man kan hålla dom borta (myggen alltså). Petra har pratat med Martina Schäfer som arbetar med myggbekämpning i Nedre Dalälven och hon har en alldeles speciell kollega, Sveriges enda mygghund James Bond. Avsnittets djur är Lejonapan.

Hur gör man egentligen när man räddar världen? En art i taget säger de som jobbar med naturvård. Följ med Emil och Danny till Nedre Dalälven när Länsstyrelsen i Uppsala län tillsammans med Nordens Ark bär ut ekstockar fulla med puppor av den bredbandad ekbarkbock, en art som tidigare funnits på platsen men som försvann på 1980-talet. Att återinföra arter är en ännu rätt ovanlig metod inom naturvården i Sverige. För att det ska fungera måste lanskapet också förändras, vid Dalälven betyder det att länsstyrelsen och andra organisationer röjer bort gran för att underlätta för lövträd, däribland de ekar som ekbarkbocken älskar. Naturpodden vill tacka Maria Forslund på Länsstyrelsen i Uppsala län för att vi fick följa med, samt Nordens Ark för trevliga samtal på plats. Låten som hörs i avsnittet är gjord av Jetsonic och heter ”Theme For An Unnade Space Film” (CC BY), nedladdad från fremusicarchive.org

Följ med in i örngömslet utanför Gysinge! Emil åker till Gysinge tillsammans med polaren Jonas Myrenås. De hoppas på att få uppleva många örnar på åteln utanför gömslet, men det vill sig annorlunda. Annorlunda på ett bra sätt. Du hör också Per Stavåsen från Föreningen för fågelskydd och naturvård vid Nedre Dalälven som driver gömslet.

Premiäravsnitt! Vi har besökt Bredforsen vid Nedre Dalälven och följt med när Upplandsstiftelsen provfiskar efter harr.

Nedre Dalälven är ett av de mest insektsrika områdena i Norra Europa, tack vare återkommande översvämningar. Naturmorgon berättar om de unika stränderna längs dalälven i Färnebofjärdens nationalpark. Insektslivet är rikt, hackspettarna festar på skalbaggslarver i de döda lövträden. Samtidigt är biologisk myggbekämpning tillåten, även i skyddade områden. Bekämpningen har fått kritik - det är fortfarande osäkert hur naturen påverkas av besprutning från helikopter med ett gift från en bakterie. Nu försöker man hitta nya sätt att minska mängderna myggor. Hur påverkas fiskar och livet i vattnet av varierande vattennivåer. Det får vi också veta i programmet med programledare Lena Näslund och fältreporter Joacim Lindwall - direkt från Färnebofjärdens nationalpark.