Podcasts about unescos

Play Episode Listen Later Mar 18, 2024 57:11

Non-profit organisationen Rave the Planet, der støtter elektronisk musikkultur, har i mange år kæmpet for at få den tyske technokultur i Berlin føjet til Unescos liste over kulturarv. Nu er de lykkedes med at komme på den prestigefyldte liste, skriver The Guardian. Den danske dj Najaaraq Nicoline Vestbirk er bosat i Berlin og spiller over hele verden. Kulturen taler med hende om, hvad den berlinske technoscene dækker over, og hvorfor den er blevet så stor i Tyskland, at Unesco betragter den som tysk kulturarv. Krigen mellem Israel og Hamas har medført en stor stigning i antallet af henvendelser om antisemitisme i Danmark - og så har den også haft betydning for jødiske sportsudøvere i Danmark. I år fejrer den jødiske idrætsforening Hakoah 100 års jubilæum i skyggen af krigen i Gaza. Vi taler med et af Hakoahs ca. 500 medlemmer om, hvordan krigen i Gaza påvirker ham som fodboldspiller i Danmark, og ser på udviklingen for jødiske sportsudøvere herhjemme gennem tiden. Værter: Linnea Albinus Lande og Chris Pedersen.

israel berlin planet guardian gaza hamas unesco rave danmark kulturen tyskland disk krigen unescos chris pedersen unesco liste techno scene

Haaning får dom og ringborge bliver verdensarv

bliver aalborg unescos chris pedersen

Play Episode Listen Later Sep 18, 2023 57:11

Kunstneren Jens Haanings mest omtalte værk 'Take The Money And Run' har i dag fået sin - foreløbige - afslutning. Der er nemlig faldet dom i sagen mellem Kunstmuseet "Kunsten" i Aalborg og Jens Haaning. Vi sidder med kunstneren, når han får dommen, og bagefter ser vi på, hvad den betyder. Og så jubler vi sammen med de 5 ringborge, der i går blev en del af UNESCOs verdensarv. Og taler om, hvad det kommer til at betyde for de museer og kommuner, der kan se frem til langt større opmærksomhed på de fem steder. Værter: Chris Pedersen og Jesper Dein.

ManFred Mandag | Danmarks 8. vidunder

ManFred

Play Episode Listen Later Sep 18, 2023 82:20

Manfred Mandag I dag kan vi breake at Danmark igen er kommet på Unescos verdensarvsliste med hele fem ringborge fra vikingetiden. Derudover vender vi Trumps mulige fængelsdomme og sender hilsner til Andreas Mogensen som i øjeblikket hænger over Europa. Dine værter er: Theis Mitchell Simon Juul Mogenstrup Karoline Juul Christensen

donald trump europa danmark dine manfred danmarks derudover mandag andreas mogensen unescos

Splittet Å, Grønlands tabte liv og Harald Blåtands vikingeborge

Tiden

Play Episode Listen Later Sep 15, 2023 20:21

Alternativets Theresa Scavenius er en af partiets helt store stemmeslugere. Alligevel vil partiets folketingsgruppe ekskludere hende. Er hendes kompromisløse facon for svær at tackle for partiet? Hver tiende unge grønlænder har forsøgt at begå selvmord inden for det seneste år. Nu kommer der en ny national plan for selvmordsforebyggelse med særlig fokus på unge. Westminster Palace i London, den kinesiske mur, Taj Mahal i Indien. Og nu er Harald Blåtands vikingeborge måske også på vej på Unescos verdensarvsliste. Vært: Annika Wetterling. Medvirkende: Morten Reimar, selvstændig kommunikationsrådgiver. Aviâja Egede Lynge, børnetalsmand for børnerettighedsinstitutionen MIO. Lars Christian Nørbach, museumsdirektør ved Nordjyske Museer.

er indien mio taj mahal hver alligevel unescos harald bl

Troværdigheden er journalistens allerdyrebareste ædelsten

KRÆS

Play Episode Listen Later Sep 15, 2023 55:13

Og derfor skal vi vogte over den, siger Steffen Jensen, tidligere mellemøstkorrespondent, til Kulturmagasinet, efter at fotojournalist Jan Grarup er blevet beskyldt for at lyve om sine oplevelser ved fronten. (02:10) Alligevel forstår Steffen Jensen godt den desperate fristelse til at tage fiktionens virkemidler i brug for at skabe en rift i sløret, så danskerne forstår alvoren i verdens brændpunkter derhjemme ved aftenkaffen. Gæst: Steffen Jensen, tidligere mellemøstkorrespondent TV2. (19:40) Ingen matcher Dirch Passer, men alligevel tager skuespiller Lars Mølsted hans kjole på i rollen som Charles Tante – en rolle om en mand i dametøj, der ser helt anderledes ud i 2023 end i 1958, hvor filmen er fra. Gæster: Lars Mølsted, skuespiller. Flemming Krøll, skuespiller. (31:58) Fem danske ringborge går en spændende weekend i møde. Det skal nemlig besluttes, om bl.a. Fyrkat ved Hobro skal optages på UNESCOs verdensarvsliste. Noget, der kan gøre ringborgene til turistmagneter. Gæster: Jakob Ljørring Pedersen, Fyrkat. Kenn Lassen, viking. (42:54) Nogle gange går kommunikationen mellem PR-bureau og kulturjournalister i vasken. Det er korrespondancen mellem satiregruppen MAGT og Kulturmagasinet et eksempel på. Nu kommer to medlemmer i studiet for at gyde olie på vandene og for at forklare, hvad de mente, da de beskyldte værten for ”sensationsjournalistik” og ”folkefordummelse”. Gæster: Steffen Jespersen og Jonas Stimose, MAGT. Vært: Mathias Wissing. Tilrettelagt af: Lene Grønborg og Søren Berggreen Toft See omnystudio.com/listener for privacy information.

pr ingen pedersen fem noget tv2 nogle trov alligevel magt lars m tilrettelagt hobro unescos jan grarup dirch passer

Episode 06: BÅDE UNESCO OG BYSTYRET BLE VILLEDET

Bybanebedraget

Play Episode Listen Later Jul 6, 2023 20:46

Byrådet underslo et avgjørende brev om Bryggen før bystyrets vedtak 31. mai. Bystyret ble derfor villedet til å tro at UNESCOs krav om sikring av verdensarvstedet var ivaretatt. Også UNESCO ble villedet. Blant de mest absurde eksemplene på dette er at kommunen fikk utsendingene fra UNESCO til å tro at bergenserne vil GLEMME Bryggen, hvis ikke bybanen går der. I denne episoden har vi besøk av Janicke Runshaug Foss, som er leder av Bryggen-gruppen, der det sitter fagfolk innenfor en rekke felt.

unesco blant byr bryggen unescos bystyret

Bronsåldersmänniskornas lämningar i Sverige

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later May 23, 2023 37:11

För Främre Orienten, Kina och andra gamla högkultursområden är bronsåldern en rik och välkänd epok med grandiosa imperiebyggen och skriftlig dokumentation. Men så är det inte för Sverige. Många svenskar har svårt att visualisera denna period av vår förhistoria, och de flesta av oss svävar på målet om vi tillfrågas om bronsålderslämningar i det egna kulturlandskapet.Faktum är dock att bronsålderns människor har avsatt mängder av imponerande och synliga lämningar i Sverige. Vi har också monumentalarkitektur, förvisso inga pyramider, men väl stora rösen med gravar, som i fallet med Kiviksgraven i Skåne och Blå Rör på Öland. Under bronsåldern tillkom dessutom flertalet av våra hällristningar, inte minst i Tanum i Bohuslän, som är uppsatt på Unescos världsarvslista. På 265 platser i Tanum finns omkring 6 000 inknackade figurer och nästan 10 000 skålgropar. På hällarna trängs stiliserade skepp, människor, hjortar, oxar, hjulkors, fotsulor, handflator, slädar, vapen och mycket annat. Vissa figurkombinationer är tydliga och kan lätt tolkas – lurblåsning, plöjning, strider, jaktscener, och så vidare – medan andra tecken och sammanhang är gåtfulla. Ett annat högst sevärt hällristningsområde finns vid Tisselskog i Dalsland.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om den svenska bronsåldern – vad kan man se, och var kan lämningarna bäst beskådas?Bild: Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. De är alltså skapade någon gång mellan år 1700 och år 500 f Kr. Inte långt från den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Wikipedia, public domainKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

men wikipedia acast kr sverige ett inte kina vissa lunds faktum brons bohusl harrisons dalsland dick harrison unescos tanum orienten tanums

Fäbodbruk nominerat till Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv

lista lindsay lohan kulturarv unescos shima niavarani kulturnytt

Play Episode Listen Later Mar 23, 2023 5:00

Skådespelaren Lindsay Lohan är en av flera amerikanska kändisar som nu pekas ut för inblandning i en härva kring kryptovalutor och artisten och skådespelaren Shima Niavarani berättar om sin nya show. Producent: Andrea ValderramaProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Knowledge-driven actions - An interview with Thomas Völker

Forum for vitenskap og demokrati

Play Episode Listen Later Mar 6, 2023 30:25

The interview is in English. Hva må akademia bidra med for å nå bærekraftsmålene innen 2030? Thomas Völker presenterer UNESCO-rapporten «Knowledge-driven actions» som peker retning for akademia. I mai 2022 la en uavhengig ekspertgruppe frem en rapporten Knowledge-driven actions: transforming higher education for global sustainability for UNESCO og Verdenskonferansen om høyere utdanning. Rapporten peker på tre ting universitetene må bidra med om det skal bli mulig å nå bærekraftmålene: mer tverrfaglig kunnskapsutvikling og deling utvikling av åpne institusjoner som fostrer epistemisk dialog og evne til å inkorporere forskjellige synspunkter mer tilstedeværelse i samfunnet igjennom aktivt engasjement og samarbeid med andre samfunnsaktører Er det mulig med slik omstilling – er det ønske og vilje? Thomas Völker er gjesteforsker ved Senter for vitenskapsteori ved UiB og var sekretær for UNESCOs ekspertgruppe som i vår leverte rapporten Knowledge-driven actions: Transforming higher education for global sustainability. Völker har utdanning fra Universität Wien, og erfaring fra Europakommisjonens Joint Research Centre (JRC). Intervjuer: Ingjald Pilskog (HVL)

english transforming driven universit unesco wien hva senter rapporten uib thomas v unescos

Moderne hjemstavnskunst og ukrainsk by bliver verdenskulturarv

Play Episode Listen Later Feb 9, 2023 57:11

I går kunne fans høre Kundos nye rap-nummer '7100' om hjembyen Vejle. '7100' er det seneste lille skud på den kæmpestamme, hvor kunstnere synger/skriver/maler fra egen egn. Vi benytter lejligheden til at se på hjemstavns-kunst gennem tiden, landet og lyrikken. Den ukrainske havneby Odessa er kommet på UNESCOs verdensarvs-liste. Måske betyder det mest symbolsk, og i hvert fald betyder det meget for byens indbyggere. Vi kaster et blik på ukraines tredjestørste by. Vært: Karen Secher.

moderne bliver vejle ukrainsk unescos karen secher

Emiren af Qatar

MONARKIET

Play Episode Listen Later Nov 23, 2022 54:59

Emiren i Qatar skød i søndags VM i fodbold i gang. Der har været mange protester mod den omdiskuterede slutrunde og ikke mindst styrets syn på menneskerettigheder, men i nogle sammenhænge ses den unge emir i den stenrige ørkenstat som en relativt moderne og progressiv leder i Mellemøsten. I denne uge ser vi nærmere på ham og hans magtfulde familie, der lige nu har verdens øjne rettet mod sig. Men vi tager også på tur til Washington med Prinsens Musikkorps, der for nylig har indspillet en hyldestkoncert til vores dronning sammen med deres amerikanske kollegaer. Og så fylder UNESCOS verdensarvskonvention 50 år og det fejrer vi ved at kigge nærmere på deres arbejde. Gæster: lektor i mellemøststudier Martin Hvidt, dirigent Peter Ettrup Larsen, formand for UNESCOS Nationalkommision Elsebeth Gerner Nielsen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

washington men qatar vm mellem unescos

Föräldrar står bakom det ökade intresse för ljudböcker

bakom natten unescos ljudb kulturnytt

Play Episode Listen Later Apr 6, 2022 5:03

Kulturnytts Nina Asarnoj utser Sara Gordans roman "Natten" till en av årets bästa böcker och kriget hotar arbetet med Unescos världsarvslista. Producent: Estrid HolmProgramledare: Amanda Niklasson

Båtbyggeren på Rognan

Nordnorsk historie

Play Episode Listen Later Feb 16, 2022 38:08

Hos Kai Linde trebåtbyggeri kommer de gode historier som perler på en snor. Bli med inn og få en prat om klinkbåt-tradisjonen som nå er en del av Unescos verdensarv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

bli unescos

Great Barrier Reef i fare

Studio 2

Play Episode Listen Later Jan 31, 2022 13:02

Verdens største og mest kjente korallrev, Great Barrier Reef, må reddes. Australske myndigheter skal bruke milliarder på å få revet i så god stand at det fortsatt får stå på Unescos verdensarvliste. Kunne dette skjedd i Norge? spør vi. Hør episoden i appen NRK Radio

fare norge great barrier reef verdens nrk kunne nrk radio unescos

267 CARIBIEN: Cruiser i en pandemi til Saint Lucia, Aruba og Curaçao

Radiovagabond med Palle Bo fra rejse hele verden rundt

Play Episode Listen Later Jan 12, 2022 39:54

BONJOU FRA CARIBIEN I denne uge tager jeg dig med til tre forskellige øer i Caribien. Vi besøger en uafhængig FN-nation Saint Lucia og tager derefter over til to autonome øer, der er en del af det Nederlandske Kongerige. CRUISER I PANDEMIEN I august 2021 besøgte jeg Saint Lucia som en del af et 12-dages krydstogt med Celebrity Cruiselines. Jeg rejser altså stadig midt i den globale Corona pandemi – og jeg var da også fuldt ud klar over, at dette ville påvirke krydstogtet. Der er store forskelle mellem, hvordan vi rejste dengang og nu. For eksempel skulle vi alle være fuldt vaccineret og desuden fremvise en negativ COVID-testinden vi fik lov til at komme om bord. I stedet for den normale frokostbuffet, havde vi nogen, der serverede for os. Vi behøvede dog ikke at bære maske om bord på skibet, men der var begrænsninger for hvad vi måtte på ved visse destinationer, vi besøgte. Desuden det mest markante: rejseplanen havde ændret sig en hel del del. Den oprindelige plan var, at vi skulle besøge til seks FN-nationer, og da jeg er en globetrotter, der rejser med det mål at besøge alle lande i verden, var dette en af hovedattraktionerne for mig. Denne tur ville ville gøre, at jeg kunne besøge mit land nummer 100, hvilket er en milepæl. Det skete dog ikke, og jeg var en hel del skuffet, da jeg fik nyheden. Men jeg tørrede øjnene, da jeg er klar over, at ting ikke altid går efter planen under en global pandemi. Hvis du er fast lytter til podcasten, kan du måske huske, at jeg har talt om dette i et tidligere afsnit. Nogle gange ændrer planerne sig, og det er noget, vi må acceptere og komme videre. Når du er på et krydstogt som dette, tilbyder krydstogtsrederiet et par forskellige ture eller udflugter på de dage vi er i land. Og ved nogle af stederne, var vi påkrævet, at vi bookede en tur med Celebrity Cruise. Det var den eneste måde, de ville slippe os ud fra skibet. Dette er naturligvis for at sikre, at vi kun er sammen med med andre fuldt vaccinerede og testede mennesker. Og det var tilfældet med Saint Lucia. DAGSTUR I SAINT LUCIA Jeg kom gennem de forskellige checkpoints på molen i Saint Lucia, og havde booket en togtur rundt i hovedstaden Castries. Det lille gule trolly-tog drives af Hibiscus Train – et lokalt firma her i Saint Lucia. Da vi kom i land, var der høj solskin, men så dukkede en regnsky kom pludselig op, og pludselig var den smeltende varme solskinsdag radikalt ændret, og vi stod næsten gennemblødt våde på molen. Heldigvis havde jeg grebet tilbuddet om en regn-poncho og søgte ly i en nærliggende bygning, mens vi ventede på, at regnen ville aftage. Denne form for lynregn er en regelmæssig begivenhed på disse kanter. Vi kørte en tur med et lille gult tog. Nej, vi var ikke på skinner, så det var mere bare en lille bil ”klædt ud” som et lokomotiv. Den havde åbne sider men heldigvis et tag, så vi havde læ for regnen. Efter en tur rundt i byen – med et par stop, som f.eks. katedralen, The Minor Basilica of the Immaculate Conception, endte vi ved den eksotiske Vigie Beach, lige på den anden side af deres lille lufthavn. Saint Lucia er en meget smuk caribisk destination, og folk er meget venlige. Her er nogle interessante ting, som jeg har lært: 7 INTERESSANTE FAKTA OM SAINT LUCIA Det er en lille hovedstad bygget på indvundet jord. Castries er hovedstaden og største by i ølstaten i Caribien, Saint Lucia. Det er en lille by i et lille land, og byområdet har kun omkring 20.000 indbyggere. Det er bygget på indvundet jord og har gennemgået flere genopbygninger efter brandødelæggelser. Det er et af de mindste lande i verden. Saint Lucia er lille land på 616 km2 (238 sq miles). Det er nummer 178 på listen over de 193 FN Nationer. Det er mindre end Mikronesien og Singapore og kun lidt større end Bornholm. Befolkningen i landet er kun 184.000. Det er det første land, der er opkaldt efter en kvinde. Det er det første land i verden, der er opkaldt efter en kvinde – Saint Lucy of Syracuse. Det er faktisk blot ét af to lande i verden, der er opkaldt efter en kvinde. Den anden er Irland. Saint Lucia opnåede sin uafhængighed i 1979 Landet opnåede sin uafhængighed fra Storbritannien i 1979, efter at øen havde skiftet ejer hele syv gange mellem Frankrig og Storbritannien i 1800-tallet. Efter 1979 blev det medlem af Commonwealth. Du kan stadig mærke lidt af Storbritannien her. For eksempel elsker de at spille cricket, køre i venstre side af vejen. Og engelsk er stadig det officielle sprog, selvom 85 % af befolkningen også taler Saint Lucian Creole. Det er svært at tage et billede uden deres berømte UNESCO vartegn. Saint Lucia er hjemsted for Pitons-bjergkæden, som er optaget på UNESCOs verdensarvsliste. Da øen er lille, er det næsten umuligt at tage et billede nogen steder i Saint Lucia uden at de to bjergtoppe er synlige. Der er 21 forskellige typer rom i kun én region. Som mange destinationer i Caribien er rom ”big business” i Saint Lucia. Og Roseau-regionen lige syd for hovedstaden er hjemsted for 21 forskellige typer rom. Mere end 70% af øen er dækket af regnskov Saint Lucia har det hele, fra fantastiske strande til bjergtoppe, og så er det meste af landet dækket af regnskove. EN ANDEN GLOBETROTTER OM BORD PÅ KRYDSTOGET De fleste krydstogtsrederier i verden har ofte et team af mennesker, der planlægger udflugter, som den jeg er på her. På Celebrity Cruise mødte jeg den østrigskfødte Jennifer Weiner, som er Destinations Manager for dette krydstogt. På de dage vi var på havet, var hun på scenen i det store teater på skibet for at fortælle om de forskellige turmuligheder, der var på de kommende destinationer. Jeg lærte hende at kende, og da hun fortalte mig, at hun har været i næsten 100 lande(delvist på grund af sit job), blev jeg nødt til at sætte hende stævne med min mikrofon for at mere om hendes historie og hendes mange rejser. Hun startede med at fortælle mig, at hun blev smittet af rejsefeberen i en meget ung alder: ”Da jeg var lille, var jeg misundelig på børn og unge, der blev sendt langt væk hjemmefra på kostskole. Jeg så det som et eventyr, så jeg plagede min mor om ikke jeg også måtte komme afsted, men hun ville have mig tæt på. Jeg tror, at dette var en tidlig indikation af mit ønske om at udforske verden. Men da jeg i en alder af 17 studerede i Rom i et par måneder, blev min vandrelyst for alvor kickstartet". Hun studerede business efter det, men hendes hjerte var fortsat efter flere rejser. “Efter at have gået på handelsskole i Østrig studerede jeg på et rejseinstitut og blev rejseagent. Jeg begyndte herefter at rejse lidt, men indså hurtigt, at dette job ikke tillod mig at rejse så meget, som jeg gerne ville. En ven fortalte mig om krydstogtskibe, og så lykkedes det mig, at overtale mine bedsteforældre til at tage med på en. Under et krydstogt tænkte jeg ved mig selv, at de medarbejdere, der arbejdede på skibene, så ud til at have det rigtig sjovt. Så jeg ansøgte… og resten er historie." Gennem hårdt arbejde og tilfældigheder endte hun som Senior Destinations Manager i Celebrity Cruiselines. Hun nævnte også, at at tage på krydstogt er en af de bedste måder at lære en destination at kende. Du kommer også til at mødes med mange mennesker og lærer om forskellige steder i afslappede omgivelser. For mig er det at tage på et caribisk krydstogt som dette og besøge mange eksotiske destinationer utroligt spændende. Forestil dig så at have det som et job – som Jennifer har.Det er et drømmejob, men også hårdt arbejde, fortæller hun: "Ja, det er meget arbejde, især nu, hvor jeg er leder af afdelingen. Jeg kommer ikke så meget ud, som jeg gjorde tidligere, men jeg gør hvad jeg kan for at give mine medarbejdere chancen for at komme ud og se noget”. Hun nævner videre, at omkring 40 % af sin rejsetid er dedikeret til at besøge sit yndlingskontinent, Afrika.” MIT AFRIKA Det er pudsigt, at Jennifer fremhæver Afrika – og specielt Kenya og Uganda. For jeg redigerer denne episode i min Airbnb-lejlighed i Nairobi, Kenya. Og om kun 2 dage skal jeg nå mit 100. land, når jeg rejser til Uganda fredag morgen. Jeg fortalte Jennifer om mine fremtidige planer om at besøge Kenya og Uganda, og hun fortæller om nogle sjove historier om sin tid i disse to lande. “Kenya er et af mine mest yndlingslande. Der er bare noget ved det, der har en særlig plads i mit hjerte. Måske fordi, det var mit første afrikanske land, men jeg blev bare forelsket i det med det samme. Jeg elsker f.eks. at sove i et telt og høre de vilde dyr så tæt på. I Uganda havde jeg et par for tætte (og lidt skræmmende) møder med gorillaer, men generelt elsker jeg disse lande". Hun fortæller mig flere gode historier om sit besøg i Uganda, især om dengang hun rørte ved en vild gepard. Jennifer har været på krydstogtskibe i 9 år nu – og har indtil nu besøgt 98 lande, og det var interessant at høre hendes historier. ARUBA, EN GLAD Ø Efter at have trillet rundt med et lille tog med bløde jul o Saint Lucia, har vi nu tilbragt natten på skibet og sejlet sydpå til en anden ø i Caribien. Om morgenen ankom vi til De Hollandske Antiller i den sydvestligste del af Det Caribiske Hav. Mere præcis til den første af ABC-øerne – og det er en ø, som du nok mest kender Beach Boys sangen Kokomo. Aruba der er kendt som ”One Happy Island”, og de to andre ABC-øer er Bonaire og Curaçao. Bonaire ikke et stop på denne cruise – så vi rejste kun fra A til C. Jeg møder Mario Arends, der er krydstogtchef hos Aruba Tourism Authority. Han var venlig nok til at tilbringe lidt tid med mig til en snak om sin hjem-ø. "Aruba er en del af de nederlandske caribiske øer, som oprindeligt omfattede de 6 øer (Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius og Sint Maarten) kendt som de hollandske Antiller. I 1986 adskilte Aruba sig fra Antillerne og blev en selvstændig nation indenfor Det Nederlandske Kongerig. Og i 2010 gjorde Curaçao og Sint Maarten det samme." Mario fortæller mig også om Arubas demokratiske regering, og hvordan de forbliver autonom i Det Nederlandske Kongerige. Og om hvordan pandemien har ramt turistindustrien på Aruba, som tegner sig for omkring 80% af øens BNP. Aruba er en forholdsvis lille ø, men der er meget andet at lave end at besøge de smukke strande. Du kan tage på vandreture i naturen, besøge naturparken og lave nogle kulturelle aktiviteter. Her er nogle forslag fra TripAdvisor. DEN SWINGENDE CURAÇAO Dagen efter ankom vi til den anden af de tre øer, Curaçao. Den er også en del af det Nederlandske Kongerige, og bruger stadig den hollandske gylden som valuta (der blev brugt i Holland før euroen). Jeg fandt vej til den ældste, stadig fungerende pontonbro i verden, der er bygget i 1888. Det spænder over 167 m (548 fod) fra Punda til Otrabanda på tværs af havnen i Willemstad på øen Curaçao. Denne permanente bro er hængslet, flyder på vandet og åbner flere gange om dagen, når bådene skal igennem. Det er omgivet af smukt farvede huse på hver side, der minder mig lidt om Nyhavn. Den hedder officielt Queen Emma Bridge, men de lokale kalder den den bare ”Swinging Old Lady”. Vi gik over den gamle dame til den anden side for at besøge en lyserød bygning med navnetBlue Experience, som jeg havde fået solgte den berømte Curaçao-spiritus. Desværre var det lukket på grund af pandemien, så i stedet gik jeg rundt i området og fandt en gruppe fyre på molen, der grinede og fortalte vittigheder på et sprog, jeg ikke forstod. De talte papiamento, og en af fyrene lærte mig endda at sige tak – macha dankie. MØD EN REJSENDE WALISER I NÆSTE EPISODE Jeg har lidt mere fra krydstogtet i næste afsnit, når jeg har en interessant samtale med en anden ivrig globetrotter. Han har været i 96 lande og er også en del af Celebrity Cruise-teamet. Jeg ser ham konstant og næsten altid på en scene med en mikrofon. Sådan præsenterer jeg ham i næste afsnit: Han er en offentlig taler, stand-up komiker, quizmester, tryllekunstner, tankelæser, DJ, genial danser og uden tvivl en af de mest underholdende ting, der er kommet ud af Wales siden Tom Jones. Han hedder Eddie Jenkins, men på krydstogtskibet kender vi ham alle som "Cruise Director Eddie". Du vil virkelig ikke gå glip af den samtale. Kommer om et par dage i dit podcast-feed. Jeg hedder Palle Bo, og jeg skal videre. Vi ses. ET RØRENDE BREV FRA EN LYTTER Jeg elsker altid at få reviews, kommentarer og e-mails fra lyttere og følgere. Og i denne uge vil jeg gerne dele netop dette meget rørende brev fra Kenneth. Halløjsa Palle Bo Dejlig podcast du laver, og fik lige denne her fra Spotify der viser at jeg har lyttet en del til din rejse podcast. And then he attaches a picture from Spotify that says: "Min favorit podcast er Radiovagabond" and that he's streamed a whopping 5.482 minutes. Is you're having trouble doing the math, that's more than 91 hours. But this is not what blew my mind. It's what comes next in his email. Here goes: Du har været med på en stor del af min rejse, som desværre ikke er slut. Og min rejse er at jeg i slutningen af maj blev ramt af noget stress-relateret angst. I en slem grad. Og for at prøve at komme igennem det på bedst mulig måde, lyttede jeg meget til podcast, og fandt din TelefonJokes podcast, og igennem den, fandt din rejse podcast. Den brugte jeg på mine daglige lange gåture, for at få styr på tanker og hovedet generelt, og det har hjulpet mig meget igennem denne proces jeg stadig er igennem. For at lytte til din spændende podcast, har jeg kunne fokusere på noget andet, og som tidligere skrevet, så din rejse været med på min rejse, og vil også fortsat være det i 2022. Jeg håber snart, at jeg er 100 % ovenpå igen, da det indtil nu har været en lang og sej kamp/proces, og hvor du er en af dem der har hjulpet mig hertil, hvor jeg er nået idag. Og tusind tak for det. Rigtig glædelig jul og godt nytår. Keep up the good work Dbh Kenneth Jeg ved slet ikke, hvordan jeg skal udtrykke det indtryk din e-mail gjorde på mig, Kenneth. Da jeg startede denne podcast i 2016, var mit mål at give tips, tricks og ideer til din næste rejse. Det var at lade dig følge med på min rejse og måske inspirere dig med mit noget anderledes livsvalg. Jeg håbede naturligvis også på at jeg kunne underholde dig lidt undervejs. Men hvis nogen havde fortalt mig, at denne podcast ville spille selv bare en lille del i at komme igennem stressrelateret angst, ville jeg have sagt, "den er god med dig" Og din e-mail kom på et tidspunkt, hvor jeg tænkte, "Jeg bruger 3-4 hele dage på bare at redigere et afsnit på 30 minutter. Er det de mange timers arbejde værd?" Men efter at have læst din mail fik jeg motivationen tilbage, og det takker jeg dig for. Også tak fordi du deler så ærligt, Kenneth. God bedring. Hold mig opdateret.

Vilken maträtt borde bli världsarv?

Play Episode Listen Later Dec 29, 2021 45:09

Semlor och surströmming är sorgligt underrepresenterade på Unescos världsarvslista. Vi reder ut varför. Dessutom: Hur länge sörjer man ett husdjur? Och hur blir man bäst i världen på pilkastning? Miljoner världen över följer världsmästerskapen i dart som pågår för fullt. Varför är dart så spännande? Hur tränar man för att bli en lysande dartspelare? Camilla Rehnlund, ordförande i Svenska Dartförbundet, öser ur sin visdoms källa.Och så får vi veta mer om en av världens största begravningsplatser för djur. Kurt Andersson, värd på djurkyrkogården på Djurgården i Stockholm berättar om den, om husdjuren som begravs där och om människorna som sörjer dem.Vi pratar också matarv med Åsa Holmgren, etnolog på myndigheten ISOF, Institutet för språk och folkminnen. Det handlar om nyårsmenyns historia, och så frågar vi oss varför inte Sverige har någon maträtt på Unescos världsarvslista.Programledare: Hélène Benno Bisittare: Martin Wicklin Producent: Rickard Nerbe

stockholm epstein sverige varf vilken bli borde mike holmgren djurg matr miljoner institutet dessutom hur semlor unescos nordegren isof programledare h

Uhørt - 18. dec 2021

Uhørt

Play Episode Listen Later Dec 18, 2021 104:58

Uhørt går amok i julelys og køber fyrværkeri uden brag. Du kan møde Finn, som er kommet på Unescos verdensarvsliste - og høre historien om en agent, der ville tage livet af en dansk byggematador. Peter A.G. fortæller om to trætte mus, Puk finder en gave i sin kælder og en dansk ræv tager verden med storm. Du kan tippe Uhørt om noget du synes fortjener et genhør på uhort@dr.dk Vært: Sanne Nyland Christensen.

puk unescos

Årets bästa böcker koras

beatles liverpool hvorfor redakt unescos bratberg

Play Episode Listen Later Dec 15, 2021 9:26

Kulturredaktionen har sammanställt en lista över årets bästa böcker och den nordiska klinkbåtstraditionen tas upp på Unescos kulturarvslista. Producent: Måns Hirschfeldt Programledare: Yael Seligsohn

rets b sta unescos kulturnytt kulturredaktionen producent m

Klinkbåttradisjonen kommer på Unescos kulturarvliste

Studio 2

Play Episode Listen Later Dec 15, 2021 9:27

Den nordiske klinkbåten blir en del av verdens kulturarv. Men hva er egentlig en klinkbåt? Hør episoden i appen NRK Radio

men kommer nrk nrk radio unescos

Vi lyfter fram spännande nyheter på ljudbokssidan, tittar på Unescos nya svenska samarbetspartner, funderar över Kulturrådets syn på bokpriser och pratar Print on Demand med Peter Karlsson på Norstedts.

Förlagspodden

Play Episode Listen Later Nov 15, 2021 31:21

Avsnitt 123: Storytel köper Audiobooks.com och Spotify köper Findways, två jättar positionerar sig i den anglosaxiska världen. För Storytel handlar det om den dyraste affären någonsin och en helt ny affärsmodell. Och det är bara början om ni frågar förläggaren och journalisten. Göteborg utnämndes nyligen till ”Unesco City of Literature” till en del skadeglada … Continue reading Vi lyfter fram spännande nyheter på ljudbokssidan, tittar på Unescos nya svenska samarbetspartner, funderar över Kulturrådets syn på bokpriser och pratar Print on Demand med Peter Karlsson på Norstedts. →

spotify literature audiobooks svenska fram print on demand nyheter pratar storytel tittar funderar lyfter kulturr unesco city norstedts unescos peter karlsson

S5 Ep 85: Liverpool og verdensarven

Pod Britannia

Play Episode Listen Later Aug 19, 2021 20:00

I høstens første episode av Pod Britannia er tema Liverpool. Den nord-engelske havnebyen ble nylig strøket fra UNESCOs verdensarvliste. Hvorfor? Det forsøker vi å gi svar på i podkasten, der vi også snakker om byens spennende historie, om The Beatles - og selvsagt om fotball. I studio: Redaktørtrioen Erik Mustad, Øivind Bratberg og Trine Andersen. Podkastproduksjon av Per Åsmund Reymert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förvärrat läge i Afghanistan & trottoarsnack snart världsarv? – P3 Nyheter med Babs Drougge

P3 Nyheter med

Play Episode Listen Later Aug 9, 2021 10:37

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, David Druid och Katherine Zimmerman. Bara under helgen har talibanerna tagit över fem provinshuvudstäder i Afghanistan och utrikesminister Ann Linde (S) kallar situationen för fruktansvärd. Nu växer oron för att talibanerna ska lyckas ta över makten i hela landet. Sen pratar vi om en liten liten by i Spanien, vars borgmästare vill att sena kvällssamtal utomhus ska upp på Unescos lista över världsarv. Att dra ut en stol utanför hemmet och samtala med grannar om ditten och datten är en flera hundra år gammal tradition i landet och gynnar både klimatet och den psykiska hälsan, menar borgmästaren.

afghanistan med att spanien bara snart p3 nyheter morgonpasset unescos p3 nyheter david druid kalle berg babs drougge

Slik havner du på UNESCOs verdensarvliste

Studio 2

Play Episode Listen Later Aug 2, 2021 12:19

Mange kom inn, og noen gikk faktisk ut! Det har bare skjedd en gang før i Unescos historie, at noen har mista plassen sin på verdensarvlista.

mange nrk slik havner unescos

Björn Jansson har sett "Old" - somrig skräckfilm på soldränkt strand.

blizzard strand kalifornien venedig sett jansson unescos kulturnytt

Play Episode Listen Later Jul 23, 2021 5:00

Venedig slipper hamna på UNESCOS lista över hotade världsarv och dataspelsjätten Blizzard stäms av staten Kalifornien för könsdiskriminering.

Sommerspecial: Stjernerne i kulissen med Rie Lykke

KRÆS

Play Episode Listen Later Jul 20, 2021 54:56

Rodede teenagerværelser, der nærmest lugter ud af tv-skærmen. Eller rige menneskers stilrene og kønsløse hjem. Når du ser film, så tænker du måske ikke meget over alt det arbejde, der er lagt i scenografien. Dagens gæst i vores temaserie 'Stjernerne i kulissen' er Rie Lykke, der er prisvinder for netop arbejdet med at skabe den perfekte kulisse. Du kan også høre om et magisk sammenstød: Hellerup-ugen er over os og Skagen består lige nu primært af rosé og dyre biler, men i den her uge åbner også en udstilling om hedens mytologi og fortælling: Broom Buzzems - soloudstilling af Oskar Koliander. Kræs taler med kuratoren på udstillingen for at høre, om der bliver serveret rigeligt med bobler til ferniseringen for at lokke uge 29-gæsterne ind. Du kan også høre om den prisvindende forfatter Vita Andersen, der netop er død og at Fanøs traditionelle dragter og dans vil på UNESCOs liste over bevaringsværdig kulturarv. Vært: Maja Hald, tilrettelægger: Emil Schiønning og Mathias Wissing

kr eller kulissen dagens lykke sommer special skagen hellerup stjernerne unescos maja hald

Radio4 Morgen – 20. juli – kl. 7-8

RADIO4 MORGEN

Play Episode Listen Later Jul 20, 2021 55:00

Fanøs dragter og dans kan komme på UNESCOs liste over kulturarv. Diplomatisk konflikt mellem Sydkorea og Japan, kort før OL. Katja vil hjælpe dyrene efter Tyskland-katastrofe. Nu flyver Jeff Bezos ud i rummet og snart bliver det også private personers tur. Men det koster klimaet dyrt. Værtshusejer frygter økonomisk tab efter Kolding-borgmesters forslag om tidligere lukketid af nattelivet. Sogn i Aarhus nærmer sig igen Nedlukning, men nu vil Venstre afskaffe nedlukningsmodellen. Vært: Jacob Grosen

men japan jeff bezos katja tyskland aarhus radio4 venstre sydkorea kolding sogn unescos diplomatisk

17.07.21 Urix på lørdag

Urix på lørdag

Play Episode Listen Later Jul 17, 2021 56:10

Ekstremvær har rasert deler av Europa, og korrespondent Roger Sevrin Bruland er med fra de flomrammede områdene i Tyskland. I Afrika er naturen på Unescos verdensarvliste truet. Cuba opplever protester, og i det nå ti år gamle landet Sør-Sudan står det dårlig til. I Hviterussland blir det stadig farligere å protestere mot regimet, og i ukas korrespondentbrev blir det russisk kaviar.

europa cuba sudan tyskland nrk unescos ekstremv urix i afrika

S3E68: Emphasising Fusion Skills on Projects with Anne Bamford & Steve Wake

Project Chatter Podcast

Play Episode Listen Later May 9, 2021 73:10

In this episode, Dale and Val take Fusion to the next level with Anne Bamford and Steve Wake. A follow-on from episode 66, Val and Dale lift the hood and really understand how fusion skills, training, and inclusion could change the very success of projects. Professor Anne Bamford OBE is Strategic Director of the Education and Skills for the City of London. Anne has been recognized internationally for her research in creativity, lifelong learning, and technology. She instigated the term, ‘fusion skills’ to describe the competencies needed for flourishing now and into the future. Through her research, she has pursued issues of innovation, social impact and equality, and diversity. A world scholar for UNESCOs, Anne has conducted major national impact and evaluation studies for the governments of Denmark, The Netherlands, Belgium, Iceland, Hong Kong, Ireland, and Norway. Amongst her numerous articles and book chapters, Anne is the author of the “Wow Factor: Global research compendium on the impact of the arts in education” which has been published in five languages and distributed in more than 40 countries. Steve Wake is at the forefront of the development of national and international standards in Project Controls and Management. A genuine thought-leader. A super-connector. A maven. He is a member of the Management Standards committee of the BSi. Currently progressing Project Controls and Benefits Management. He is an internationally acknowledged expert on Earned Value Project Management.. Most recently on the newly published ISO standards for EVM and WBS, and currently he is working on an ISO EVM Implementation Guide. Steve works with government, national and international bodies and academia as a subject matter expert as well as on matters of governance. Steve was one of the authors of Agile Portfolios with ABC. With his Guild of Educators hat on he is working with OECD and the City of London to introduce Fusion Skills internationally to children aged 7-70+ He is also currently working on a Think-Thank for Major Sporting Events. In the afternoons he is championing Circular Economies and Sustainability to combat Climate Change. He has worked in the automotive, print aerospace, defence, insurance, and I.T. industries as a project manager and consultant. He led the Association for Project Management to their award of Royal Charter. He is the Chief examiner for EVM and Planning with APMG. He curates and chairs his own highly-regarded EVA conferences - now in its 25th year and also curates the PMI’s major Synergy event now in its 10th year. He is a visiting lecturer at Warwick WMG, Cranfield, and UCL as well as the Moscow School of Economics. He has an MA in Manpower specialising in the sociology and psychology of organisations and is a member of the London Mozart Players Development Group. His long passion for all kinds of music is almost matched by his continued appreciation of silence. Links: About Fusion Skills Fusion Assets Learn about Fusion Findings and Creative Outputs from Fusion Cities 2 virtual meeting Fusion Cities of the Future Fusion Event REGISTER HERE This podcast is brought to you by: JustDo.com InEight.com PlanAcademy.com - save $75 on any course with this link - www.planacademy.com/chatter/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/project-chatter-podcast/message

Så utvecklas metoder för hållbara biosfärer (R)

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Apr 4, 2021 19:30

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 15 december förra året.

men stockholm sverige unesco idag leif fn programmet metoder utvecklas djupet unescos vetenskapsradion samspelet nedre dal

Varför har så få svenska produkter skyddad beteckning?

Meny

Play Episode Listen Later Mar 25, 2021 30:11

Över 1500 produkter har ursprungsmärkning i EU. Men bara elva produkter från Sverige. Hur kan det bli fler? Och vilka produkter bör skyddas? Små runda EU-märken på förpackningar, gula, röda och blå. Märken som talar om att det här är en äkta produkt. De sitter på olivolja från Kalamata, Parmaskinka och Roquefortost. Det finns tre olika ursprungsmärkningar i EU. SUB - skyddad ursprungsbeteckning. SGB - Skyddad geografisk beteckning. Och GTS - garanterad traditionell specialitet. Svenska produkter med olika grad av skyddad beteckning är Kalix löjrom, Upplandskubb, Hånnlamb, Svecia, skånsk spettekaka, bruna bönor från Öland, svensk aquavit, svensk punsch, svensk vodka, hushållsost och falukorv. Martin Ragnar förklarar varför det är viktigt att fler produkter får skyddsmärkning. Han är ledamot i Kålrotsakademien (som jobbar för främjandet av den svenska matens kulturarv och alltså inte bara bryr sig om kålroten), och har också skrivit flera böcker om svensk matkultur. Håkan Jönsson, matforskare på Lunds universitet, kommer med förslag på produkter som skulle kunna skyddas. Han förklarar också varför så produkter från Sverige finns med på EU:s listor. Annika Nordström på statliga ISOF, Institutet för språk och folkminnen, jobbar med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det handlar om att förse Unesco med en förteckning över vårt nationella immateriella kulturarv, dvs levande kulturtraditioner. Det kan vara med koppling till mat, som t ex att äta semlor, pepparkakor, att fika... Det finns också en internationell lista där tex pizza från Neapel och den franska gastronomiska måltiden. Där skulle t ex både semlor och fikatraditionen kunna bli aktuella. Vilka produkter tycker du ska ansöka om skyddsmärkning? Maila oss: meny@sverigesradio.se Nedan länkar vi till hemsidor där man kan läsa mer om de här frågorna. Vi länkar också till tidigare program där Martin Ragnar och Håkan Jönsson medverkat.

men european union sverige unesco sm vilka svenska varf r maila lunds neapel produkter institutet meny kalamata kalix unescos isof martin ragnar

Vad är det som är så unikt med fikat?

covid-19 man sweden med epstein david letterman idag dessutom vad r skapar fika institutet unikt unescos malm universitet nordegren louise epstein karsten thurfjell

Play Episode Listen Later Mar 24, 2021 40:30

Kan fikat kvala in som immateriellt kulturarv? Vad som händer i ett allsvenskt lag när en världsstjärna kliver in i omklädningsrummet? Och vilken upplevelse får man om man livstreamar opera? Karsten Thurfjell hoppar in idag istället för Louise Epstein som tyvärr är sjuk i Covid.. Idag ska vi behandla den svenska fikakulturen Är intaget av kaffe och kanelbulle moget för Unescos lista över immateriella kulturarv? Martin Sundin Generaldirektör Institutet för språk och folkminnen och Stina Almroth hemmabagare och författare till boken Fika: made in Sweden är med oss och pratar om, vad vill vi lyfta fram som traditioner värda att världsarvslista? Vi undrar också vad som händer i ett allsvenskt lag när en världsstjärna kliver in i omklädningsrummet? Skapar det positiv energi, eller blir lagkamraterna förlamade? Man kan ju tänka vad som skulle hända här om David Letterman klev in i vår studio som sidekick? Sverker Fryklund, idrottspsykolog och forskare Malmö Universitet berättar om vad som händer med oss. Dessutom om effekterna av att se livestreamad opera. Hur mycket bättre mår man under pandemiåret efter att ha sett 353 operaföreställningar ? Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell Research: Deniz Merdol

Vår bild av savannen avslöjar vilka vi är

OBS

Play Episode Listen Later Feb 4, 2021 9:28

Under lång tid har vi funderat på vilka de tidiga människorna på savannen var. Sedan mitten på 1900-talet har bilden alltmer präglats av forskning. Erik Isberg ser hur den också präglas av sin tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I augusti 1947 stiger Julian Huxley ut ur Unescos nyinvigda högkvarter i Paris. Ett bländande solljus skiner över trappstegen, Huxleys kritstrecksrandiga kostym är oklanderligt struken. Han är på väg att börja sitt nya jobb som generalsekreterare för Unesco, FN:s underorganisation för utbildning, vetenskap och kultur, och, tänker han sig, bygget av en ny, mer kosmopolitisk värld. För biologen Huxley vilar detta bygge på evolutionsteoretisk grund: människan är till sin biologiska konstitution samarbetsvillig och demokratisk, något som kan spåras hela vägen tillbaka till våra förfäder. Det mänskliga ursprunget skrevs efter andra världskriget samman med drömmen om en annan världsordning. Om vi bara tittade närmare på mänsklighetens evolutionära bakgrund skulle vi förstå att vi egentligen var gjorda för att samarbeta. Detta var inte första gången mänsklighetens ursprung användes för att förstå den egna samtiden. Redan 60 år före Kristus spekulerade den romerske diktaren Lucretius om inte de första människorna var av starkare virke än den bortskämda civiliserade motsvarigheten och under 1700-talet gav filosofen Jean-Jacques Rousseau uttryck för en liknande tanke, där en idealiserad bild av ett harmoniskt naturtillstånd kontrasterades mot en korrupt samtid. Men efter andra världskriget fick teorierna om mänsklighetens ursprung en ny tyngd: de skulle beläggas vetenskapligt snarare än filosofiskt. Sedan dess har skildringar av savannen och de jägare-samlare som först befolkade den blivit en egen populärvetenskaplig genre. I dag är savannen ett återkommande motiv i bästsäljande böcker som Anders Hansens Skärmhjärnan och Anders Wallenstens Hälsogåtan. Där tas vi återigen med till mänsklighetens första stapplande steg, men nu verkar savannens invånare, som vi ska se, ha fått nya intressen. I sin bok Creatures of Cain: The Hunt for Human Nature in Cold War America, skriver idéhistorikern Erika Lorraine Milam ett slags savannens kulturhistoria från och med andra världskrigets slut. 1950-talets populärvetenskapliga berättelser om mänsklighetens ursprung betonade samarbete, allas gemensamma rötter och förmågan till kommunikation som ett essentiellt mänskligt karaktärsdrag. Ofta var de påhejade intellektuellt och finansiellt av Huxleys Unesco. Men i takt med att drömmen om en harmonisk värld började falna och kalla krigets terrorbalans ta vid förändrades också stämningen på savannen. Stanley Kubricks film 2001: Ett rymdäventyr från 1968 inleds med en scen där en människoapa slår sönder ett djurskelett med till synes meningslös våldsamhet. Den österrikiske zoologen Konrad Lorenz föreställer sig i sin bok om aggression från 1963 en utomjordings syn på mänskligheten, och landar i att denna utomjording sannolikt skulle tänka att människan varken var rationell eller moralisk, men däremot aggressiv. Kubrick och Lorenz var inte ensamma om att under 60-talet uppmärksamma människans inneboende aggressivitet. En ny generation populärvetenskapliga författare lyfte fram egenskaper som våldsamhet och dominans som definierande för de första människorna. Denna inneboende aggressivitet hade dikterat villkoren för tillvaron på savannen, där den som ville överleva var tvungen att etablera ett våldskapital. Och eftersom detta fungerat för våra förfäder, gick resonemanget, fanns det också moraliska incitament för att tillämpa samma logik på det politiska planet. Inte heller denna savann kom att bli särskilt långlivad. Milam placerar slutet för idén om The Killer Ape, den dominerande hannen som härskare på savannen, till 1980-talet. Vem var det som klev in och tog hans plats? Ingen, svarar hon. När våld och fördomar blev personliga skriver Milam, kom biologiska teorier om aggression och den mänskliga naturen att framstå som otillräckliga. Kollektiva förklaringsmodeller tappade status och när kalla krigets maktordning började luckras upp försvann även terrorbalansen hos våra förfäder. Tiden hade sprungit ifrån savannen, The Killer Ape ersatts av fria individer som lämnat stenyxorna i gräset och inte ville kännas vid någon gemensam förhistoria. Men savannens kulturhistoria tar ju trots allt inte slut här. På bokhandlarnas topplistor är den överallt, i SVT-produktioner och sommarprat utgör den en självklar fond. Snarare än att ha försvunnit verkar savannen bara ha bytt skepnad. Den förhistoria som framträder i hälsolitteraturen framstår som en fortsättning på de föreställningar som Milam beskriver i sin bok, men där det individuella är mer intressant än det gemensamma. Idag hänvisar vi inte till våra förfäder i frågor om våld och fördomsfullhet, utan de används istället för att besvara frågor om hur man ska leva ett bättre liv. På så sätt behåller savannen sina moraliska implikationer, men inte för samhället i stort, utan för den enskilda individen. Huxleys samhällsvision är ersatt av självoptimering. I Anders Hansens bästsäljare Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, skiljer sig savannens invånare från sina föregångare på 1900-talet på flera sätt. De är varken särskilt samarbetsvilliga eller aggressiva, däremot är de ensamma i en instabil och otrygg värld. Hansen ger dem namn som Maria och Karin, de interagerar inte särskilt mycket, utan används som exempel på olika individers förmåga att överleva i en ombytlig tillvaro och deras individuella egenskaper speglar hur vi idag fattar beslut i vår samtid. På Anders Wallenstens savann är gemenskapen större och gruppens sammanhållning avgörande för dess fortsatta överlevnad. Men målet med gemenskapen är inte, som var fallet i 1950-talets utopiska beskrivningar, ett nytt samhälle, utan hur individer, genom gemenskapens stöd, ska skapa sig ett gott liv. Samarbete och gemenskap ter sig inte som mål i sig själva, utan som medel för att individen ska förverkliga sig själv. Och individens ansvar tycks närmast absolut. Sedan Julian Huxley stod på trappan i Paris har savannens invånare gång på gång bytt skepnad, och framtidens populärvetenskapliga författare kommer sannolikt att låta savannen befolkas av ytterligare nya invånare, där rekvisitan blir kvar men ensemblen byts ut. Kanske kommer de självoptimerande savannmänniskorna behöva göra uppoffringar för varandra när pandemier och klimatförändringar drabbar deras samtida motsvarigheter. Eller så händer något helt annat. Det mest intressanta är kanske inte vilka svar savannen kan ge oss, utan vilka frågor vi tror att den kan besvara. Erik Isberg, idéhistoriker Referenser Anders Hansen, Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, Bonnier Fakta, 2019. Anders Wallensten, Hälsogåtan: Evolution, forskning och 48 konkreta råd, Bonnier Fakta, 2020. Erika Lorraine Milam, Creatures of Cain: The Hunt for Human Nature in Cold War America, Princeton University Press, 2019. Glenda Sluga, Unesco and the (One) World of Julian Huxley, Journal of World History, 21:3, 2010. Julian Huxley, Unesco: Its Purpose and its Philosophy, Preparatory Commission of the United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation, 1946.

men evolution philosophy journal creatures bild vem scientific eller hansen av unesco ett stanley kubrick inte detta ingen idag vilka human nature obs kubrick sedan kanske lorenz tiden fn one world svt world history kristus redan princeton university press avsl jean jacques rousseau ofta milam samarbete lucretius cold war america united nations educational konrad lorenz snarare unescos savannen huxleys kollektiva anders wallensten bonnier fakta preparatory commission

P1 Morgen - 16. jan 2021

P1 Morgen

Play Episode Listen Later Jan 16, 2021 110:04

Hvorfor skal netop vikingeborgene optages på UNESCOs verdensarvsliste? Hvad kommer valget af ny formand for CDU til at betyde for Europa? Og er det i orden at en udstilling, der påstår at corona ikke findes, bliver placeret på Højbo Plads i København? Værter: Maria Dohn og Kirstine Dons Christensen. www.dr.dk/p1morgen

europa hvorfor hvad cdu plads unescos p1 morgen

Iskallt mellan Iran och EU & Tjernobyl som världsarv - P3 Nyheter med Babs Drougge

P3 Nyheter med

Play Episode Listen Later Dec 14, 2020 12:40

Babs Drougge och Carl-Johan Ulvenäs på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Den frostiga relationen mellan Iran och EU har eskalerat efter att en regimkritisk journalist avrättats i Iran. Dödsstraffet har fördömts av EU, som menar att journalisten kidnappats och dömts utan en rättvis rättegång. Iranska UD kräver å sin sida att två europeiska ambassadörer förklarar sina "anti-iranska" uttalanden. Sen pratar vi om att Ukraina vill ha upp Tjernobyl på Unescos världsarvslista. Hur tänker de där, och var är egentligen ett världsarv?

european union iran med ukraina p3 mellan nyheter tjernobyl morgonpasset unescos p3 nyheter carl johan ulven babs drougge

Så tas lyckade lösningar fram för jordens biosfärer

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Dec 14, 2020 20:30

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

men stockholm sverige unesco idag leif fn fram tas jordens djupet unescos lyckade vetenskapsradion samspelet nedre dal

Courage 14 - Sara Bohn

Courage

Play Episode Listen Later Sep 25, 2020 65:23

Dette afsnit er med Adm. Direktør Sara Bohn fra den strategiske rådgivningsvirksomhed BARK, som har udviklet en besøgsstrategi for bl.a. Stevns Klint, som er på listen over UNESCOS verdensarv. Lyt med og hør mere om Saras spændende ledelsesfilosofi, som bl.a. indeholder "vi" og hendes holdning til god ledelse, indenfor til tider veldefinerede rammer. Hør også hvorfor Sara ikke mener der er en formel for god ledelse.

courage dette direkt bark lyt adm podimo saras bohn unescos

Pheromone receptor of the globally invasive quarantine pest of the palm tree, the red palm weevil (Rhynchophorus ferrugineus)

PaperPlayer biorxiv neuroscience

Play Episode Listen Later Aug 2, 2020

Link to bioRxiv paper: http://biorxiv.org/cgi/content/short/2020.07.31.230326v1?rss=1 Authors: Antony, B., Johny, J., Montagne, N., Jacquin-Joly, E., Capoduro, R., Cali, K., Persaud, K., Al-Saleh, M. A., Pain, A. Abstract: Palm trees are of immense economic, sociocultural, touristic and patrimonial significance all over the world, and date palm-related knowledge, traditions and practices are now included in UNESCOs list of the Intangible Cultural Heritage of Humanity. Of all the pests that infest these trees, the red palm weevil (RPW), Rhynchophorus ferrugineus (Olivier) is its primary enemy. The RPW is a category-1 quarantine insect pest that causes enormous economic losses in the cultivation of palm trees worldwide. The RPW synchronizes mass gathering on the palm tree for feeding and mating, regulated by a male-produced pheromone composed of two methyl-branched compounds, (4RS,5RS)-4-methylnonan-5-ol (ferrugineol) and 4(RS)-methylnonan-5-one (ferrugineone). Despite the importance of odorant detection in long-range orientation towards palm trees, palm colonization and mating, nothing regarding the molecular mechanisms of pheromone detection in this species is known. In this study, we report the identification and characterization of the first RPW pheromone receptor, RferOR1. Using gene silencing and functional expression in Drosophila olfactory receptor neurons, we demonstrate that RferOR1 is tuned to both ferrugineol and ferrugineone and binds five other structurally related molecules. We reveal the lifetime expression of RferOR1, which correlates with adult mating success irrespective of age, a factor that could explain the wide distribution and spread of this pest. As palm weevils are challenging to control based on conventional methods, elucidation of the mechanisms of pheromone detection opens new routes for mating disruption and the early detection of this pest via the development of pheromone receptor-based biosensors. Copy rights belong to original authors. Visit the link for more info

Øl på kveik på Voss

Play Episode Listen Later Jun 19, 2020 26:08

Opp gjennom generasjonene er det brygget øl på kveik i indre Vestland. Gjæret er robust. Det tåler å brygges på 39 grader. Ølet kan være ferdig på 48 timer. Med vanlig ølgjær kan det ta et par uker. Dessuten gir kveik en fruktig smak og høyt alkoholinnhold. -Kveiken er i hvert fall brukt i tusen år her i landet. Bragt videre fra generasjon til generasjon. Nå er det få igjen som brygger på gamlemåten med kveik. Vi i Vestlandsk Kulturakademi kjemper for å opprettholde tradisjonen. Og vi håper å få den levende kunnskapen her på Unescos verdensarvliste, sier Atle Over Martinussen,. Han er daglig leer på Vestlandsk kulturakademi. -Brygging av øl i denne regionen har rett og slett bidratt til førsteklasses kulturminnevern. Jeg har registrert omkring 140 eldstover eller røykstover som fortsatt er i sinn opprinnelige form. Takket være ølbryggingstradisjonene sier professor emeritus Ole Didrik Lærum. På Mølstertunet, en del av Voss folkemuseum, står et eldhus i sin opprinnelige form med kobberkjele for brygging og utstyr til å ta vare på kveiken. Finnesloftet på Voss er den eneste gildehallen i tre som er bevart her i landet. Bygget i 1295. Et festlokale hvor det også er brygget øl på kveik. Øl ble brukt til festlige anledninger og i overgangsfasen fra norrøn tid inn i den kristne ble det brukt øl til dåp og i nattverden. Noe paven ikke godtok. Kopier av korrespondansen mellom erkebiskopen i Nidaros og paven henger på veggene på Finnesloftet. Vestnorsk kulturakademi setter nå i gang et forskningsprosjekt hvor det skal letes etter kveikrester i gamle eldhus eller røykestover. Dette gjøres for å få bedre kjennskap til den spesielle gjærsoppen. Samtidig prøver akademiet å oppmuntre unge til å brygge med kveik, slik at kunnskapen videreføres. Kjetil Dale på Dalsleite gård på Voss er en som fører tradisjonen videre. -Jeg er blitt bitt av basillen. Det har vært brygga her i generasjoner, men med et par generasjoners opphold, til jeg starta opp for noen år siden., sier Dale. Han har et «ekte» eldhus Sendt første gang i NRK P2 lørdag 20/6 2020. Programleder Jan Henrik Ihlebaek.

med dette jeg voss samtidig nrk gj opp dessuten bygget takket kveik nidaros vestland unescos bragt nrk p2 kopier

Kulturen på P1 - 2. apr 2020

Play Episode Listen Later Apr 2, 2020 115:10

Landsdækkende indsamling af Corona-dokumentation: Rigsarkivet, Det Kgl. Bibliotek og Nationalmuseet er gået sammen om en stor, fælles indsats for at sikre en bred indsamling af dokumentation af corona-pandemiens indflydelse på alle dele af det danske samfund. Og de vil gerne have din hjælp. Levende kultur indstillet til UNESCO: Selvom kulturministeren har haft travlt med at håndtere corona-krisen i kulturlivet, så er der også blevet tid til at indstille de første danske projekter til UNESCOs liste over immateriel kulturarv. Hør hvorfor sameksistens i det dansk-tyske grænseland, grønlandsk trommedans og den nordiske klinkbådstradition er potentiel ny verdensarv. Nordisk Råds børne- og ungdomslitteraturpris: De to danske bidrag til prisen bliver offentliggjort i dag. Vi fortæller om det allerbedste inden for børne- og ungdomslitteratur anno 2020, når juryen begrunder deres valg i 'Kulturen på P1' i dag. Værter: Tore Leifer og Karen Secher.

corona kulturen levende bibliotek nationalmuseet nordisk r unescos rigsarkivet tore leifer karen secher

Vad händer i naturen när bränderna har slocknat?

Play Episode Listen Later Jan 14, 2020 40:30

Är eldsvådor egentligen bra för naturen? Katolska präster måste avstå från fysisk kärlek, men borde Amazonas bli ett undantag? Och är det ekollonen eller klimatets fel att vi har så många möss? Vi ska återvända till de immateriella kulturarven på Unescos lista. Det kan handla om hantverk, ritualer, musik eller berättelser. Men hur förhåller de sig till världsarven, som är materiella? I studion har vi Karin Stenson, biträdande generalsekreterare på Svenska Unescorådet. Betong är något av det mest materiella som finns, och det krävs massor av energi när man river betonghus. Skulle man inte kunna återvinna hela betongelement, som de nu satsar på i Norge? Johan Silfwerbrand, professor i brobyggande, spanar framåt. Vi pratar även om Australiens bränder och det efterlängtade regnet. Hur påverkar skogsbränder naturen åren efter en brand, och hur ser det till exempel ut i det brandhärjade Västmanland idag? Per Angelstam, professor i skogs- och naturresursförvaltning på SLU, förklarar varför världen behöver bränder ibland. Utöver detta: ska katolska präster i Amazonas slippa celibatet och vad ligger bakom vinterns många möss? Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Louise Epstein Producent: Niklas Runsten

men epstein ut australien amazonas skulle slu naturen betong unescos katolska nordegren

Klimatförändringar lockar turister till Grönland

Ekot Special

Play Episode Listen Later Dec 24, 2019 9:53

Grönland är ett av de områden i världen där effekterna av klimatförändringarna är allra tydligast, men klimatförändringarna i sig drar också besökare till ön. Det är ett isberg som kalvar, förklarar guiden Lars Noahsen, vi kan inte se det, men ljudet när ismassorna faller av det stora flytande berget påminner om avlägsen åska. Det är luftbubblor som är fångade i isen vi hör. Vi är några kilometer utanför Ilulissat, Grönlands turistmetropol. Solen har kämpat sig igenom molntäcket och speglar sig mot isbergen som sakta flyter genom fjorden för att ta sig ut mot öppet hav. Isfjorden som är upptagen på Unescos-världsarvslista som lockar tusentals besökare hit varje år. Men de majestätiska isbergen har faktiskt blivit mindre berättar guiden Lars Noahsen De flesta gäster kommer från varmare länder och tycker att isbergen är väldigt stora, men vi som bor här märker att de krymper. Vi rör oss en bit österut till ett nytt utsiktsställe, och Lars Noahsen berättar att man ser fler tecken på klimatförändringar. Vädret bli mer och mer oförutsägbart, så hör års brukar snön ligga djup, men man ser fler och fler svarta områden där gräset sticker fram, berättar han, och pekar ut över fjället. Och det är många turister som vill prata om just klimatförändringar. De tycker det är synd att våra vackra isberg försvinner, säger Lars Noahsen. Och också den tyska turisten Dirk har märkt att det är många som pratar om klimatförändringarna Grönland är ett av de områden i världen där effekterna av klimatförändringarna är allra mest tydliga, och enligt en undersökning gjord av Köpenhamns universitet så har åtta av tio grönlänningar personligen märkt av det. Bland annat har förutsättningarna för den viktiga fiskeindustrin och traditionella jakten förändrats när havsisarna blivit tunnare. Uppvärmning här i Arktis är dubbelt så hög som världsgenomsnittet och i Sydgrönland har man de senaste sju åren haft en genomsnittlig temperaturstigning på tre grader. Även den enorma inlandsisen som upptar 80 procent av Grönlands yta smälter fortare, mellan 2002 och 2016 reducerades isens massa med 269 miljarder ton per år. Den smältande isen påverkar både havstemperaturer och nivåer. Klimatförändringarna påverka både djur och människor och även turistindustrin måste anpassa sig Slädhundarna samlas för att hälsa på Ane Sofie Lauritzen, när hon öppnar grinden till inhägnaden i utkanten av Ilulissat. Runtomkring hörs hundratals hundar skälla i skymningsljuset. Ane Sofie och hennes man Flemming driver tillsammans företaget Arctic Living Ilulissat, där de kör turister med hundspann, men numera inte bara med släde. Flemming Lauritzen tar fram den gula vagn med gummihjul man köpt för några månader sedan. Vi ska börja använda den i augusti nästa år när det blir lite kyligare så det inte blir för varmt för hundarna, berättar han. Dels har vi den för att träna hundarna men också för att förlänga säsongen som blivit allt kortare. Inne i den lilla stugan bredvid hundinhägnaden brinner en liten gaslampa, och Ane Sofie Lauritzen berättar att vintrarna och därmed deras säsong blivit allt kortare. Det ändrar sig mycket, somrarna kommer tidigare och då kan vi inte köra med hundarna längre. Och snön kommer senare, nu borde det vara snö och minus 20. Och det här är något som även gästerna gärna vill prata om De frågar alltid om vi märker förändringarna och jag säger att det skiljer sig mycket från när vi växte upp. Flemming kommer ursprungligen från Danmark men har bott i Grönland i 20 år och under den tiden har han märkt stora skillnader. Inlandsisen drar sig tillbaka och för några år sedan var jag med och namngav en ny ö som då blivit isfri här i fjorden. Den ön ligger nu fem sex kilometer ut i fjorden säger han. På många håll i världens ses klimatförändringarna enbart som ett hot, och det gör man även här i Grönland. Men samtidigt kan den globala uppvärmningen även skapa möjligheter för landet. I takt med att isen smälter undan blir mer land frilagt och då finns nya möjligheter till att utvinna naturresurser. Gruvindustrin spås till exempel bli en viktig inkomstkälla för landet som i dag är starkt ekonomiskt beroende av stöd från Danmark. Dessutom kan nya isfria fartygsleder underlätta handel och även göra det lättare för turister att ta sig till mer avlägsna samhällen I huvudstaden Nuuk, 56 mil söderut öppnar Julia Pars förrän till Visit Greenlands huvudkontor. Hon är vd för bolaget som arbetar för att locka fler turister till ön. I Grönland är fisket överlägset den största näringsgrenen, men man har också arbetat för att bli ett mer attraktivt turistmål. Ifjol hade ön som bara har 57 000 invånare 87 000 besökare, och de senaste åren har turismen ökat med cirka tio procent årligen. Det är främst äventyrsturister som kommer, berättar Julia Pars. Det är en snabbt växande grupp som är intresserade av natur och kultur, men även att utföra fysiska aktiviteter. På sin sajt har Visit Greenland ett långt segment med fakta om klimatförändringar på Grönland, för klimatförändringarna i sig är något som lockar besökarna till ön Våra undersökningar visar att det är något som våra besökare intresserar sig för och vi har många gäster som vill se förändringarna med egna ögon. Och då kan man se att inlandsisen dras sig tillbaka, säger Julia Pars. Men samtidigt är turismen i sig inte alltid så klimatvänlig. Man kan bara ta sig till eller inom Grönland med flyg, eller så kommer det besökare med stora kryssningsfartyg. Men och andra sidan är de turister som kommer oftast väldigt medvetna, säger Julia Pars. De hjälper till att samla upp avfall och skapar relationer med lokalbefolkningen. Men det är mycket vi kan göra för att bli ännu bättre på hållbarhet, säger Jula Pars. Vi är inte i mål ännu I Ilullissat är vandringsturen snart över. Guiden Lars Noahsen stannar vid en kulle med utsikt över fjorden. Ha sätter sig på knä och börjar rita i snön. I dag börjar glaciären 70 kilometer från Ilullissat, 1850 låg den bara 10 kilometer bort. Under hundra år drog den sig cirka 25-30 kilometer tillbaka, men bara sedan 2001 har den backat lika mycket. Ibland blir det kalla vintrar, med mycket snö. Men isen fortsätter ändå krympa, förklarar Lars Noahsen. David Rasmusson, Ilillissat david.rasmusson@sverigesradio.se

man men dirk bland danmark dessutom inne ibland dels flemming arktis solen uppv nuuk ekot klimatf turister igr lockar unescos ilulissat david rasmusson runtomkring gruvindustrin

Värdet av historiska topplistor – Antikens sju underverk och världsarvets dilemma

OBS

Play Episode Listen Later Dec 12, 2019 10:07

Segrarna skriver historien. Antikens sju underverk kom till när grekerna förvandlade sitt imperiums mest framstående monument till historiska ikoner. Mattias Berg reflekterar över deras betydelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Man säger att segraren skriver historien. Men varje sådan segrare har hittills visat sig vara tillfällig. Bygger sina väldiga triumfbågar och krigsminnen innan någon annan segrare kommer och skriver över den historien. Raserar monument, ibland hela kulturer. Så där får vi sitta bland ruinerna. Tyda spår och tecken efter allt som försvunnit, gått i bitar, bränts eller rövats. Av det grekiska dramat återstår till exempel hela verk av inte fler än tre författare: Aischylos, Sofokles och Euripides. Men även här finns bara en bråkdel kvar vad gäller Sofokles sju av 120 dramer. Allt det andra, hela det litterära myller vi kan ana i andrahandskällorna, är mer eller mindre borta. Trots det bildar vi oss uppfattningar om det grekiska dramat som sådant, påstår ett eller annat, om hur det var och inte var. Och vi måste väl förhålla oss till sakernas tillstånd: att allt som finns kvar är några korn i sanden, en droppe i havet. Måste försöka tolka, begripa, mot alla odds. Med insikten om att helheten alltid kommer att vara undflyende och instabil. Att summan av alla dessa segrar blir en sorts förlust, av minne och monument. För inte ens underverken blev kvar. Av mänsklighetens allra mest omsusade skapelser kan vi i dag bara se Egyptens pyramider med egna ögon. I boken "Antikens sju underverk" från 2019 försöker antikvetaren Allan Klynne ändå rekonstruera dem med en detektivs noggrannhet. Tillkomsten, konstruktionssättet, sönderfallet genom jordbävning eller belägring och så det utdragna sökandet efter spåren efteråt. Frågan är också om vissa av underverken ens funnits, eller snarare varit ett slags legering av legender: sammansmälta beskrivningar som ofta motsäger varandra. Inte minst gör Klynne sitt bästa för att reda ut Babylons hängande trädgårdar, som ändå inte tycks gå ihop på någon ledd. Vare sig hängande eller klättrande. Något liknande verkar gälla Kolossen på Rhodos, som sägs ha poserat bredbent över hamninloppet vilket tillät även de största fartyg att passera därigenom. Men enligt Allan Klynne kunde den knappast ha stått på det sättet, rent tekniskt. Och inte heller varit fullt så kolossal som myten menar. Med Mausoleet i Halikarnassos, en enorm överbyggnad av Kung Mausollos grav på 300-talet före Kristus i nuvarande turkiska Bodrum, är efterspelet minst lika intressant som tillkomsten. Det var romarna som först använde termen mausoleum när de lät Kejsar Augustus grav bli nästan lika väldig som den i Halikarnassos och begreppet har sedan dess använts för bland annat Lenins och Maos gigantiska gravbyggnader. Men trots att monumentet över Mausollos, som sades vara minst 40 meter högt, stod sig ända fram till 1100-talet efter Kristus: alltså i nästan ett och ett halvt millennium, blev den ett mysterium för den modernare människan. Hur graven egentligen såg ut, exakt var den hade legat, vilka av dåtidens mest berömda skulptörer som gjorde utsmyckningarna. Romaren Plinius den äldre gav Mausollos grav dess mest utförliga beskrivning, som dock så isande tydligt illustrerar det närmast hopplösa i att försöka tolka äldre tider korrekt. Enbart av Plinius inledande mening finns det i dag enligt Allan Klynne 58 olika versioner. Främst på grund av att romaren, som brukligt var, skrev utan mellanslag och texten därmed kunde tolkas olika i de senare avskrifter som utgör våra källor. Sökandet efter själva mausoleet, vilket så småningom torde ha raserats av en jordbävning, är också en historia i sig. En flera hundra år lång skattjakt, som vid mitten av 1800-talet ledde till att 799 bitar från underverket kunde skeppas till England av brittiska arkeologer. Sedan pågick det fruktlösa pusslandet i ytterligare ett drygt sekel, innan en dansk expedition först på 1970-talet hittade de bitar som behövdes för att begripa helheten. Det var de gamla grekerna som skapade föreställningen om Världens sju underverk, som de hette när det begav sig, Den äldsta ännu existerande topplistan formulerades av Antipatros från Sidon på 100-talet före Kristus med fem av sju underverk placerade just i det grekiska imperiets hjärta, inom en liten cirkel av hela jordklotet, eftersom segrarna skrev historien redan då. Och det är inte enbart underverken i sig som försvunnit, utan även definitionerna av dem. Antipatros uppräkning kan enligt Allan Klynne bygga på poeten Kallimachos försvunna bok "Förteckning över sevärdheter från världens alla hörn", skriven halvtannat sekel tidigare, eller från en lista som återfanns på ett mumie-emballage i Berlin i början av 1900-talet. Men den papyrusen var så skadad att bara tre av vad som sades vara sju sevärdheter gick att tyda: Pyramiderna, Mausollos grav och Artemis-templet i Efesos i nuvarande Turkiet. Självklart har den här topplistan sedan diskuterats och ifrågasatts genom historien. Redan romarna nästa segrare i ordningen tyckte till exempel att deras egna skapelser måste uppmärksammas mer. Inte minst akvedukterna, som Plinius den äldre kallade "den största tekniska triumfen i världshistorien". Och så har det fortsatt, in i vår tid. Jag läser om det senaste grandiosa försöket att skapa världens nya sju underverk. Från och med millennieskiftet sägs 100 miljoner människor ha deltagit i en global digital omröstning, där man fick välja mellan ett antal existerande byggnadsverk och som passande nog pågick i sju år med slutpunkt 2007. Resultatet blev väl inte särskilt oväntat. Här finns romarnas Colosseum och en betydligt vidare geografisk spridning, med bland annat Chichén Itzá i Mexiko, Kinesiska Muren och indiska mausoleet Taj Mahal. Det i vår tid så uppmärksammade begreppet "Världsarv" är ju ett annat försök att lyfta fram det bästa som mänskligheten åstadkommit. Att underverken inte längre är sju, utan närmare 900 byggnader eller stadsmiljöer på Unescos lista, visar på både fördelen och nackdelen av att göra den bredare och mer representativ. Risken är att listan samtidigt blir allt mer svåröverskådlig och till sist tappar sin pedagogiska poäng. Fortfarande ligger dock ungefär hälften av de kulturella världsarven i Europa och Nordamerika, det vill säga jordklotets härskare under nu snart tre sekel, efter Kinas senaste storhetstid under 1700-talet. Så den övergripande tendensen tycks stå sig relativt väl sedan de gamla grekerna. Just nu är det vi själva som skriver historien, innan Kina kanske tar över igen. Hur tidstypiska sådana här topplistor över mänsklighetens mäktigaste byggnadsverk än är, hur ytliga eller fåfänga, ser jag dock ändå deras värde. I bästa fall kan de fungera som en lättfattlig guide till kulturhistorien. Någonting som väcker vår fantasi och kunskapstörst, liksom respekten för andra kulturer. I värsta fall kan de snarast fungera tvärtom och lättfattligheten slå tillbaka. Världsarven förvandlas då till självklara mål för dem som vill rasera monument, än en gång skriva över historien, statuera exempel. Vilket IS nutida härjningar i bland annat Palmyra och Mosul bara alltför tydligt illustrerar. Men just den ursinniga viljan visar samtidigt på minnesmärkenas symboliska tyngd och därmed också vikten av att ha dem kvar på våra kom ihåg-listor för framtiden. Inte minst om själva byggnadsverken förvandlas till grus och aska. Som en sorts arkeologiska ledtrådar, på samma sätt som antikens sju underverk varit för oss under tvåtusen år. Ett trotsigt "Låt stå!" på historiens svarta tavla. Mattias Berg mattias.berg@sr.se

man men england berlin europa dilemma babylon med att av ett sj allt artemis inte jag obs kina sedan mexiko trots taj mahal colosseum kristus sidon mosul redan nordamerika resultatet kinas bygger palmyra vare turkiet euripides fortfarande sju rhodos historiska risken chich bodrum itz maos egyptens enbart lenins unescos plinius sofokles antikens aischylos topplistor pyramiderna mattias berg allan klynne

Avsnitt 73: Om presidentval och smog, Wrocław på Unescos lista över kreativa städer och samarbetet mellan borgmästarna i Warszawa och Budapest

Polenpodden

Play Episode Listen Later Nov 9, 2019 21:09

Medverkande: Marta Dybula Poddvärdar: Magdalena Domeradzka och Ted Bergdahl

budapest lista mellan smog wroc warszawa kreativa samarbetet borgm unescos presidentval

Handverksdager på Røros 2019

Play Episode Listen Later Sep 20, 2019 26:16

- Av det man kan se med det blotte øyet her på Røros, så er det ikke mye som er fra storhetstiden da verket gikk. Da må man bak de panelte fasadene og inn i gårdsrommene, sier Per Øivind Riise fra Røros Museum. - Og Berit Bakosgjelten, avdelingsleder for bygningsvern på Røros Museum legger til at folk blir veldig glade for å se en gammel tømmervegg. men de fleste fasadene ble panelt allerede på 1700-tallet, og da sveitserstilen kom med jernbanen på 1800-tallet, så skulle hele byen se sånn ut. Og på 1930 og 40-tallet og fram til Unescos vernestatus, så var det om å gjøre å plukke ned sveitserstilen. Vernetenkingen har forandret seg mye gjennom tidene, sier Bakosgjelten. I MUSEUM besøker vi «Handverksdager på Røros 2019» som arrangeres for 20.gang i år. Der samles tradisjonshåndverkere fra hele landet, både for å lære av dyktige kursledere og for å treffe hverandre og utveksle erfaringer. Jon Bojer Godal, (82), er av de kurslederne som har lengst erfaring med bygging i tre, både når det gjelder hus, uthus, låver, takkonstruksjoner og for den saks skyld, gamle båter. - Det var et sterkt teknologisk skifte da det amerikanske bindingsverket og hurtige, industrialiserte byggemetoder kom for alvor på 1960-tallet, sier Godal. Da forsvant den tradisjonelle byggeteknikken gradvis mer og mer, og nå er Godal en av dem som forsker på og lærer fra seg handlingsbåren kunnskap. - Det er ikke bare håndbåren kunnskap det handler om, men det er hele handlingsmønsteret vi må forstå bedre, sier Godal. Medvirkende: Per Øyvind Riise, Berit Bakosgjelten, Jon Bojer Godal, Matthias Helje, Ole Jørgen Schreiner, Jan Tore Ovesen. Programleder Øyvind Arntsen. Sendt første gang 21/9 2019

museum av nrk schreiner programleder sendt olej riise unescos

Senegal Special: Museet om svart civilisation och "Slavarnas ö"

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Jun 19, 2019 53:30

Hur beskriver man hela den svarta civilisationen och kulturen genom årtusendena? Och hur symptomatisk för slavhandeln kan en ö i Senegal vara? Vi är på plats vid några kulturhistoriska nyckelplatser. Det är Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem som har träffat forskare, museiintendenter och andra specialister i Senegal för att diskutera frågorna om de svartas historia - och nuläge. Hon har tagit färjan ut till Ile de Gorée, som kommit att förknippas med den transatlantiska slavhandeln. Ön är numera ett av Unescos världsarv just på grund av sin historia som centrum för slavhandeln. Naila Saleem har också besökt ett museiprojekt som blivit verklighet efter femtio års diskussioner: "Musee des civilisations noires", kring den svarta civilisationens historia. Här har kolonialismen fått en nedtonad roll - och intendenten Hamady Bocoum poängterar att den perioden var mycket kort, relativt sett.. - Vår utställning utgår från mänsklighetens vagga för sju miljoner år sedan. I det perspektivet var koloniseringen inte mer än en sekund lång, säger han. Dagens OBS-essä av journalisten Katarina Bjärvall handlar om hjärtats anatomi, mycket konkret men även mer symboliskt. Vi får också höra om Kulturredaktionens längsta podd hittills - där de tre delarna om den kvinnliga rösträttens historia i Sverige, som sänts i FM, har blivit en nästan en och en halv timme lång sammanhängande berättelse. Mattias Berg, som tillsammans med Anna Tullberg gjort podden, presenterar den i studion. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

kultur sverige senegal civilisation gor svart sveriges radios musee museet unescos naila saleem mattias berg katarina bj kulturredaktionens programledare gunnar bolin

Så kan romantik och jämställdhetskontrakt gå hand i hand

Play Episode Listen Later Mar 18, 2019 40:30

Vad som krävs för att lyckas som filantrop? Och hur kan ett par prata om jämställdhet utan att döda romantiken? Vem diskar hemma idag? Kvinnor är ofta mer stressade än män och nu finns det forskning som visar att ökad jämställdhet kan vara ett effektivt sätt att minska stressen. Är det bra eller dåligt att använda sig av ett jämställdhetskontrakt där det skrivs ner hur föräldraledighet och disk ska fördelas? Psykologen Sandra Lindström och Anne Grönlund, professor i sociologi medverkar. Litteraturen i Göteborg Förra veckan uttryckte Thomas en stor tveksamhet när det gäller Göteborgs lämplighet att bli en av UNESCOs litteraturstäder. Idag får vi därför redan på mer om Göteborgs företräden på litteraturens områden. Med oss från Göteborg har vi Jila Mossaed, poet och ledamot i Svenska Akademien. Så blir du en lyckad filantrop Med anledning av den rekordstora vinsten på en halv miljard undrar Louise vad som krävs för att lyckas som filantrop. Vilka kunskaper är nödvändiga för att pengarna som skänks ska göra den nytta givaren drömmer om? Vi får svaren från Johan Wennström, VD på Brakeley. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

med vem epstein idag vilka vd romantik kvinnor svenska akademien litteraturen unescos nordegren johan wennstr jila mossaed

Glaciärexpressen genom Furkapasset – världens långsammaste expresståg

Klassikern

Play Episode Listen Later Mar 2, 2019 9:26

I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glaciärexpressen som förbinder skidorterna Zermatt och St Moritz brukar kallas ”Världens långsammaste expresståg”. Färden tar åtta timmar och passerar 291 broar och 91 tunnlar, varav Furkatunneln är den längsta med 15,4 km och en stigning på 1500 meter, upp till Furkappassets snövita glaciärlandskap. Sedan 2008 finns denna järnvägssträcka på Unescos världsarvslista. Måns Westfelt läser ur Eyvind Johnsons skildring från sin resa på tåget i Dagbok från Schweiz 1948

schweiz lyssna sedan genom klassikern zermatt sveriges radio play st moritz dagbok alperna glaci unescos gunnar bolin karsten thurfjell ciceroner

Glaciärexpressen genom Furkapasset

Klassikern

Play Episode Listen Later Mar 2, 2019 9:26

I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Glaciärexpressen som förbinder skidorterna Zermatt och St Moritz brukar kallas Världens långsammaste expresståg. Färden tar åtta timmar och passerar 291 broar och 91 tunnlar, varav Furkatunneln är den längsta med 15,4 km och en stigning på 1500 meter, upp till Furkappassets snövita glaciärlandskap. Sedan 2008 finns denna järnvägssträcka på Unescos världsarvslista. Måns Westfelt läser ur Eyvind Johnsons skildring från sin resa på tåget i Dagbok från Schweiz 1948

schweiz sedan genom klassikern zermatt st moritz dagbok alperna glaci unescos gunnar bolin karsten thurfjell ciceroner

Dollhuset Oslo Hospital

Play Episode Listen Later Feb 15, 2019 26:20

Historien til Oslo hospital i Gamlebyen i Oslo, starter allerede i middelalderen. Etter noen hundre år som bosted for fattige, ble det landets første psykiatriske sykehus.i 1776 Arkivet til hospitalet er nå innlemmet på prestisjelisten Norges dokumentarv, som er den norske delen av Unescos liste over «verdens umistelige kulturarv». - Her er det historisk materiale av nasjonal interesse og ikke minst er det svært viktig Oslo-historie, sier kunsthistoriker Kirsti Gulowsen. Hun er leder for de private samlingene som er innlemmet i Oslo byarkiv. Arkivet ligger i Maridalsveien 3 i Oslo, i bygninger som tidligere rommet Nora fabrikker. Historiker Hedvig Vollsnes forteller at Oslo hospital er sprunget ut av Franciskanerklosteret som ble etablert på 1200-tallet i det som nå er Gamlebyen i Oslo. - Klosterne på den tiden hadde omsorg for syke og fattige. Etter reformasjonen videreførte Oslo hospital denne virksomheten på sitt vis, forteller Vollsnes. I arkivet til Oslo hospital er det regnskaper, sykejournaler og jordbøker som samlet gir et helt unikt bilde av virksomheten tilbake til tidlig på 1600-tallet. Det fremgår av materialet at Dollhuset – som det er blitt kalt – den første tiden var rett og slett å låse inn de som var sinnsyke. Etter hvert ble det gitt behandling. I dag er Oslo hospital fylt opp med psykiatere og psykologer.. - Virksomheten drives fortsatt så å si i samme ånd, forteller administrerende direktør, Anne Lise Arnesen. Programmet sendt første gang 16/2 2019. Programleder Jan Henrik Ihlebæk

hospitals oslo hun historiens etter norges nrk programmet arkivet unescos gamlebyen

Klimatet hotar kulturarvet och försvunna vattenfall blir konst i Luleå

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Dec 3, 2018 53:30

Runt Medelhavet hotas allt fler kulturarv av översvämningar och jorderosion. Vi har besökt Samos där bland annat det unika Heras tempel riskerar att förstöras. Och Luleåbiennalen gör konst av försvunnet vatten. Idag öppnar FN:s klimattoppmöte i Katowice. Förutom de mänskliga tragedier som följer i extremvädrets spår så drabbas även kulturarvet. På ön Samos till exempel är det inte bara Heras tempel som är upptaget på Unescos världsarvslista. Även Samostunneln som är en 1040 meter lång tunnel genom berget på ön och som försåg Samos med vatten är ett världsarv. Den konstruerades på 530 f. Kr av Eupalinos som anses vara Europas förste kände ingenjör. Det tredje världsarvet är den befästa hamnen i Pythagoreon som har både romerska och grekiska lämningar. De här tre kulturaven togs upp på Unescos lista 1992, och nu hotas flera av dem. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har besökt ön och hon gästar studion. Vi besöker också Luleåbiennalen. Anja Örn har utforskat spåren efter Luleälvens försvunna vattenfall, och hennes konstnärskollega Neda Saeedi, från Iran skildrar hur ett nomadfolk tvingats lämna sin livsstil när kraftverk och sockerfabrik byggdes på deras marker. Med föreställningen Rivers of Färila tar sig Folkteatern till Hälsingland med en berättelse inspirerad av koreografen Per Jonssons liv och verk. Jenny Teleman har sett uppsättningen och gästar studion. Och i dagens OBS-essä berättar Mikael Timm om den amerikanske poeten John Ashbery. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

europa iran kr med rivers kultur blir idag anja obs fn lule katowice konst samos heras vattenfall sveriges radios klimatet hotar john ashbery unescos folkteatern jenny teleman kulturarvet naila saleem mikael timm

195. Vems trosor?

Wahlgren & Wistam

Play Episode Listen Later Nov 24, 2018 60:36

Finns det fake-busshållplatser utanför ålderdomshem i Tyskland? Någon skickar nattliga sms och vi hyllar zombies i Skåne. Vem är Gabriella Löwengrip? Och vill vi egentligen se ut som våra snap-chats alteregon? Pernilla har ingen koll på var hon är. Och kommer reggae hamna på Unescos världsarvlista? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

vem finns pernilla vems trosor unescos

Blir vi friskare om vi får byta plats och äta som italienarna?

Kossornas planet

Play Episode Listen Later Aug 11, 2018 43:19

Vi besöker Cilento den region i södra Italien som har ovanligt många hundraåringar. Maten är en viktig del i det, tror man. Och i ett svenskt-italienskt forskningsprojekt vill de låta Malmöbor och Cilentobor byta plats. Platsbytet ska bara ske en tid, men forskarna hoppas kunna förstå bättre vad det är som gör invånarna så friska och gamla i Cilento. Svenske forskaren Olle Melander leder den svenska delen. Vi äter också en maträtt som är typiskt för Rom – inälvor och hör journalisten och författaren Kristina Kappelin förklara kopplingen. Pizzan i Neapel har hamnat på Unescos världsarvslista och vi träffar stentuffa pizzaiuolan Teresa Iorio. Dessutom går vi på guidad matmarknadstur i Neapel och för en kommentar om hur miljöhållbar italiensk mat är av Elin Röös, forskaren vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Björn Gunér Lena Nordlund

guns planet bj italien blir dessutom malm uppsala plats maten neapel svenske byta cilento unescos friskare elin r lena nordlund

Fika, böneutrop och skolavslutningar

Konflikt

Play Episode Listen Later Apr 5, 2018 55:48

Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det? Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop? Jo, då får man en debatt om vad kulturarvet egentligen är och vad det ska vara. Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram kulturarvet som en nationell stolthet - något från historien som måste bevaras. Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, något som är ständigt levande och i förändring. När Sverige för några år sedan ratificerade Unescos konvention för det immateriella kulturarvet gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu. Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den franska baguetten på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan. I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att visa på den mångfald som finns i världen. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den: Den har blivit en skönhetstävling, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter. Hör också om "couscouskriget", skolavslutningar i kyrkan, debatten om muslimska böneutrop, och om bråken kring yogans vara eller icke vara. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Abdelaziz Maaloum abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se

argentina hans sverige unesco indien konflikt belgien fika allts frankrikes unescos tim curtis i paris

Bergenspor i Bremen

Vegas sommarpratare podcast

Play Episode Listen Later Dec 8, 2017 26:21

Omkring år tusen lå norske områder under erkebispedømme Bremen-Hamburg. Og det var innbyggere fra Bremen som dominerte handelen på Bryggen i Bergen under siste del av hansatiden. "Bremen er den sjeldne konstruksjonen av å være både by og bundesland, slik også Hamburg er, sier professor i historie Geir Atle Ersland. Gjennom flere programmer i MUSEUM har Ersland fortalt om og forklart hvor viktig dette handelssamarbeidet mellom byer, var i middelalderen. "Vi startet på Bryggen i Bergen, fortatte til Lübeck, videre til Visby på Gotland og nå er vi i Bremen. En viktig by også for Norge, sier han. "Når hansaen etter hvert brøt sammen utpå 1500-tallet fortsatte den i Bergen. Og hovedtyngden av de tyske kjøpmennene på den tiden, kom fra Bremen. I arkivene her i Bremen ligger det faktisk en arkivskatt fra den tiden. Det er det ikke så mange som vet. Det er arkiver som kan belyse historien til kjøpmenn fra Bremen som drev handel i Bergen, forteller Ersland. I restauranten under byens enestående flotte rådhus "Ratskeller Bremen", er det en egen Bergen-nisje og et veggmaleri med bergensmotiv. To spor etter fordums kontakt de to byene imellom. I Bergen er Bryggen på Unescos verdensarvliste, hele gamlebyen i,Lübeck er også på denne listen. I Bremen er det rådhuset og statuen av Roland som har fått verdensarv-status. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk

museum hamburg bergen norge bremen nrk gotland gjennom programleder visby omkring bryggen unescos i bergen

Världsarvet hämmar Faluns utveckling

Stadsinspektionen

Play Episode Listen Later Aug 24, 2017 23:50

Falu Koppargruva finns med på Unescos världsarvslista. Det här gör Faluborna lite tudelade och osäkra. Kan modern arkitektur adderas till gammal arkitetur? Arkitekturskribenten Mark Isitt sätter ner sina fötter på Falumark och kritiken mot stadsbilden låter inte vänta på sig. Centralstationen i Falun verkar ligga mitt ute i ingenstans. - Åt vilket håll ligger stan, funderar Mark en stund innan han slutligen väljer väg och hoppas hamna i Faluns centrum. Han tycker staden känns öde och övergiven, lite som en spökstad långt i från den blomstrande ort som en gång var Sveriges näst största stad. Falu koppargruva och delar av stadsbilden finns på Unescos Världsarvslista, det innebär enorma utvecklingspotential men kan också vara hämmande om man inte fullt förstår betydelsen. Mark Isitt försöker ta reda på om Faluborna är konservativa eller nyskapande. Han konstaterar att det som får ta mest plats i Falun i dag är trafiken, Falun är en trafikapparat. Det som borde vara ett vackert stråk upp mot Falu koppargruva är idag en bred väg med fem rondeller dimensionerad för Detroit-trafik. - Den är så valhänt hanterad att det förvånar mig att inte Unesco lämnat in en anmärkning, fortsätter han. Hos kommunen famlar man, politiker och tjänstemän vet inte vilken väg man ska gå. Ska man ska låta Falun se ut som på 1600-talet eller ska man fasa in nytt med gammalt. Arkitekten Karolina Keyzer menar att det inte borde handla om ny och gammal arkitektur utan om bra och dålig. Hon får medhåll av kollegan Mattias Lind. - Vi kan inte göra nya 1600-talshus, det har passerats. Vi kan göra 2020-tals hus. De som vågar är de som vinner, säger han. Lyssna på inspektionen av hela Falun i ljudklippet Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

detroit unesco sveriges lyssna ska utveckling falun falu unescos faluns centralstationen mark isitt

Celina Alshareef 2017

Play Episode Listen Later Aug 9, 2017 29:29

I november 2015, mitt i mörka smällkalla vintern, kom Celina Alshareef till Åland som kvotflykting. I dag har hon läst tre kurser i svenska och berättar i sitt sommarprat på Yle Vega om sitt hemland och sin hemstad Aleppo, som det var - före kriget. Jag vill att folk ska veta och känna till att Aleppo var känt för två saker, maten och ekonomin. Staden var ekonomiskt centrum för hela Mellanöstern före den jämnades med marken. Även om sommarpratet till sin ton är ett hyllningsprogram till en av världens äldsta städer och Unescos världsarv, finns här också en mörk underton. Varför kommer galningar och kriminella till mitt hemland för att kriga för att etablera en islamsk stad? frågar sig Celina. Red. Heidi Grandell-Sonck

jag varf aleppo mellan staden unescos

Robåt med lange aner

Play Episode Listen Later Mar 10, 2017 25:49

I flere hundre år er robåten Oselveren blitt bygget etter samme mal. Kanskje har den sine røtter tusen år tilbake. Nå er selve byggeprosessen innlemmet i Unescos verdensarvliste for såkalt immatriell kulturarv. "Det er ikke båten i seg selv som har havnet på lista, men det er hvordan kunnskapen om å bygge båten er videreført fra generasjon til generasjon som er spesielt, sier båtbygger Maik Riebort. Riebort kommer fra hansabyen Greifswald i Tyskland og er utlært Oselver-bygger. Det tar syv år å lære seg denne kunsten. På Oselvarverkstaden i Os bygges det nye Oselvere og gamle restaureres. Det tas inn lærlinger ved jevne mellomrom. Slik sikrer en at kunnskapen føres videre. Båttypen har vært svært viktig for livet på kysten av Vestlandet. Bøndene brukte vinteren på å bygge sine båter. Båtene ble brukt i sildefiske og til transport. Oselveren er lettrodd og har god bæring. Fra slutten av 1800-tallet ble Oselveren også en konkurransebåt- både i roing og seiling. Like viktig som selve byggingen, er utvelgelsen av materialer. Så snart det blir frost i bakken i liene rundt Os, reiser båtbyggerne ut for å plukke ut riktige trær. "Furua bør være minst 250 år gammel. Barken må være tynn, det forteller oss at veden har den nødvendige elastisiteten. Stammen må være rettvokst. Står treet skjevt vil det prøve å rette seg. Da dannes det såkalt trykkved inne i treet og det kan vi ikke bruke, forteller Leif Harald Amundsen.

os lange fra tyskland nrk slik kanskje greifswald vestlandet aner stammen unescos barken

Seminarium från Almedalen: Vem tar ansvar för att skydda det fria ordet?

Medieormen

Play Episode Listen Later Jul 7, 2016 85:50

Frågan om journalisters säkerhet och det fria ordet diskuteras i ett seminarie från Almedalen med bland andra Unescos generaldirektör Irina Bokova och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke En inspelning av seminariet Who will take the political responsibility to protect free speech? (Engelska) från Almedalen, torsdag 7 juli.Medverkande:Irina Bokova, generaldirektör Unesco (Keynote speaker) Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister Khadija Ismayilova, azerbajdzjansk journalist medverkar via internet Maria Persson Löfgren, utrikeskorrespondent Sveriges Radio Jonathan Lundqvist, ordförande Reportrar utan gränser Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef Sveriges Radio

vem att keynote unesco tar ordet ansvar fria sveriges radio almedalen engelska skydda alice bah kuhnke seminarium unescos reportrar thomas mattsson irina bokova maria persson l khadija ismayilova jonathan lundqvist medieormen

Bildeskatter i Bergen

Play Episode Listen Later May 27, 2016 25:38

Bildesamlingen ved Universitetsbiblioteket i Bergen har anslagsvis en million bilder i samlingen. Her blir mye av den visuelle historien i landet tatt vare på. Blant godbitene i arkivet er bildene etter fotograf Knud Knudsen og Sophus Tromholt. «Knudsens bilder er jo en gullgruve og viktig for nasjonen, sier førstebibliotekar Solveig Greve. «Bildene som lærer Sophus Tromholt tok i Finnmark på slutten av 1800-tallet er av internasjonalt format, legger Solveig til. Bildene til Tromholt står på Unescos liste «Memory of the world». «Vi er jo et universitetsbibliotek og bidrar også til å hjelpe forskere med vårt materiale. Som for eksempel isbreforskere. Vi har bilder fra lang tid tilbake som viser hvor store isbreene har vært, forteller Greve. Bildesamlingen i Nygårdsgaten er en utadrettet virksomhet. Folk dropper inn fra gaten – enten for å nyte Knudsens vakre naturbilder fra Norge, eller det kan være slektsforskere som søker etter relevante bilder. «Akkurat nå pågår en utstilling ved Bryggen Museum om Bergensbrannen i 1916. Det er hovedsakelig en fotoutstilling og bildene er det vi som har. Vi har bilder fra de viktigste historiske begivenhetene i Bergen og på Vestlandet, sier førstebibliotekar Solveig Greve. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk.

memory folk bergen norge nrk greve blant nyg solveig programleder akkurat finnmark vestlandet unescos bildene knudsens

04.01.2016 Kulturnytt

sverige ett stationen redakt historiska radiostationen unescos

Play Episode Listen Later Jan 4, 2016 27:12

Alle de store konsertene gjør det lett å selge Oslo som turistdestinasjon - det sier reiselivsorganisasjonen Visit Oslo. Flere toppartister til hovedstaden i 2016. Ylvis-brødrene har tungt ansvar på sine skuldre - må lykkes dersom TvNorge skal få et godt år. Colombia jubler etter at landets nasjonaldans Vallenato er kommet på Unescos liste over verdens kulturarv.

colombia oslo flere nrk vallenato ylvis tvnorge unescos kulturnytt

Bilder av klimatkrisen

Vetenskapsradion Forum

Play Episode Listen Later Nov 16, 2015 24:23

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur fotografier från förr visar klimatets dramatiska påverkan på landskapet, och om att den svenska fikakulturen nu är på väg att bli ett globalt kulturarv. Om några veckor samlas världens länder till det stora klimatmötet i Paris, men för att vår planet ska hamna på rätt väg igen krävs att alla tar sitt ansvar. Ett verktyg för att nå dit kan vara bilder som samtidigt är både vackra och kanske skrämmande. Detta verktyg har ännu inte någon bra benämning på svenska utan kallas environmental photography, och är ett exempel på hur inte bara naturvetare utan också konstnärer och humanister behövs i klimatarbetet. Det berättar fotografen och forskaren Tyrone Martinsson.Den svenska traditionen att fika är ett exempel på en levande svensk tradition, och som sådan kommer den nu sannolikt också att komma med på Unescos lista över immateriella kulturarv. Redan på 70-talet antog Unesco en konvention om skydd för viktiga världsarv, som Egyptens pyramider eller Drottningholms slott i Sverige. Men inte bara byggnader i sten eller andra fysiska miljöer är ju värda att bevara utan också många seder och traditioner, och därför antog Unesco i början av 2000-talet en konvention om att bevara sådana immateriella kulturarv. Vi hör Annika Nordström som är etnolog och arkivchef på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och ansvarig för arbetet med de svenska immateriella kulturarven.Programledare är Urban Björstadius.

men forum bilder sverige av unesco ett detta redan programledare institutet klimatkrisen egyptens unescos vetenskapsradion drottningholms urban bj

Kvanthopp: PODCAST Frivilligarbete på kontorstid / den historiska radiostationen Grimeton

Kvanthopp

Play Episode Listen Later Sep 4, 2015 45:59

Det blir vanligare med att företag uppmuntrar sina anställda att göra frivilligarbete för ett välgörande ändamål - på arbetstid. Ett forskningsprogram på H:fors uni går på djupet med det här. Vi besöker också den historiska, unika radiostationen Grimeton i Sverige. Stationen finns bl.a. på Unescos lista över världsarv. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

MIK-kurs podcast 1

Johnny Andrén's posts

Play Episode Listen Later Apr 2, 2015 7:21

Vi diskuterar tillsammans litteratur. Vi går båda en kurs på Högskolan i Borås och lär mer om MIK = Media- och informationskunnighet. Vi är: Zahra Safaie från Mediapoolen och Johnny Andrén från Borås Stad. - Vi diskuterar kring Unescos ramverk "Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen"

kurs bor stad medie unescos

Har du fridd

Play Episode Listen Later Feb 6, 2015 26:26

Arkivet til Norsk Etnologisk Gransking, NEG, ble i desember 2014 ført inn på Unescos liste over Verdens hukommelse. Førti tusen personlige beretninger om hverdagsliv i arbeid og fritid. Livsminner og konkrete opplysninger om hygiene og begravelsesskikker, seksualopplysning, vedhogst og sykler. Dette er bare noen få av de mer enn tre hundre temaene NEG har arbeidet med siden starten i 1946. I MUSEUM i dag forteller blant andre seksjonsleder Audun Kjus på Norsk Folkemuseum om hva som finnes i arkivet, og vi får noen smakebiter av svarene fra den helt siste undersøkelsen : Har du fridd ? Eller har noen fridd til deg ? Vi kan røpe at alt er som før. Mannen skal ned på kne og kvinnen vil bli overrasket. Men det finnes unntak. Sendt første gang 7/2 2015. Programleder Øyvind Arntsen

men eller dette mannen neg verdens nrk har du programleder sendt arkivet unescos norsk folkemuseum

Et redselskabinett

Play Episode Listen Later Jul 18, 2014 26:20

I 1857 sto Pleiestiftelse nr 1 ferdig i Bergen. I tillegg var Reitgjerdet ved Trondheim nettopp bygget som leprasykehus og man hadde Reknes i Molde pluss et eget forskningssykehus for lepra i Bergen. Allerede før reformasjonen var St. Jørgens hospital et hjem for spedalske. – Dette er den største satsingen noensinne i Norge på å utrydde en sykdom, sier professor i forebyggende medisin, Lorentz M Irgens. Stortinget vedtok flere lover om isolasjon og behandling, men selv om Armauer Hansen ble berømt for å finne leprabasillen, var det ingen kur mot sykdommen. – Lepra er en immunsviktsykdom som forutsetter proteinmangel og flere andre betingelser, sier Irgens, som i MUSEUM viser fram det originale laboratoriet til Armauer Hansen. Der oppbevares det fortsatt originale kroppsdeler på sprit fra leprapasienter. Det var Lorentz Irgens som i sin tid fant det store lepraarkivet på loftet i Pleiestiftelsen. Nå er disse dokumentene tatt opp på Unescos liste over verdens hukommelse og blir oppbevart på Statsarkivet i Bergen. Der møter vi Yngve Nedrebø og Sigurd Sandmo som forteller om internasjonal forskning omkring lepraens historie, en sykdom som fortsatt er ukontrollert i både India, Brasil og Myanmar. – Den siste leprapasienten i Norge døde i 2004, og det er svært usannsynlig at lepra igjen blir et problem i Norge, sier professor Irgens. Programleder Øyvind Arntsen. Sendt første gang i 2009

museum brasil myanmar bergen dette norge nrk trondheim molde allerede lepra stortinget programleder sendt unescos

Bergkunst i verdensklasse

Play Episode Listen Later Oct 4, 2013 26:30

Ved Alta Museum arbeides det med å gjøre den lokale bergkunsten tilgjengelig for alle på internett. De mange helleristningsfeltene i kommunen ble innlemmet på UNESCOS verdensarvliste i 1985. Siden den gang er det funnet flere nye felt og antall enkeltristninger nærmer seg 7000. Vårt mål er at forskere rundt om i verden nå kan besøke vår bergkunst gjennom databasen vi utvikler, sier prosjektleder Lars Julsrud. Med i programmet er også Heidi Johansen og Karin Tansem. Reporter JAn Henrik Ihlebæk. Sendt første gang 5/10 2013

med siden nrk sendt unescos

17.06.2013 Kulturnytt 0805

wikipedia verdens nrk eske gudbrandsdalen unescos kulturnytt

Play Episode Listen Later Jun 17, 2013 24:27

Wikipedia ber om seks millioner kroner i årlig statsstøtte. Støttes av hovedkonkurrent... Verdens største korallrev kan komme med på Unescos verdensarvliste i løpet av kort tid. Eske med bilder , gjenstander og hemmelige beskjeder fra krigen funnet etter motstandskvinne i Gudbrandsdalen

19.12.2012 Kulturnytt 0805

hollywood nrk gj universitetet civitas unescos kulturnytt

Play Episode Listen Later Dec 19, 2012 22:53

Gjør voldelige filmer fra Hollywood verden mer utrygg? Det mener mange amerikanere etter den siste skytetragedien i USA Hipsterkulturen må inn på Unescos kulturarvliste, mener professor ved Universitetet i Oslo ''' Og vår anmelder er glad for at den høyreorienterte tenketanken Civitas har skrevet bok om kulturpolitikk som vil provosere like mye på høyre, som på venstresiden.

Mode på italienska del 2 – hur blev den italienske mannen en stilförebild?

Stil

Play Episode Listen Later May 11, 2012 54:30

Milanos meste modekung Giorgio Armani åtnjuter idag, vid 78 års ålder, en position som landets mest framgångsrika modeskapare. Ja, han är en av världens största. Men det var inte för så länge sedan han startade sin business - som tog fart i rekordtakt. I veckans STIL stannar vi kvar i Milano där vi fortsätter att titta närmare på hur Italien egentligen kom att susa fram och bli till det inflytelserika modeland det idag är. 1982 placerade tidningen Time Giorgio Armani på omslaget av tidningen med rubriken ”Giorgio's Gorgeous Style”. Det fick Yves Saint Laurents affärspartner Pierre Bergé att ilsket fnysa: ”Bah, Giorgio Armani! Förutom vit tryffel, pasta och opera har italienarna inget att komma med”. Men så hade inte bara Armani, utan hela Italiens modeindustri, börjat utgöra ett rejält hot mot modet från Frankrike efter andra världskriget. Och invånarna omfamnade sitt mode. I en fransk guidebok från 50-talet kunde man till exempel läsa: ”Italienare vill inte gå obemärkta förbi. De lägger enormt stor vikt vid sin klädsel, åtminstone vid de plagg de bär på gatan”. Författaren noterade även att italienska män klädde sig spektakulärt snyggt. För det var inte bara damkläder som hjälpte till att putsa upp Italiens rykte, det var även herrkläder. I veckans program berättar vi mer om hur det gick till. Vi har även mött en av dagens italienska herrdesigner på frammarsch, Andrea Pompilio bosatt i Milano. Under flera år arbetade han för modehus som Alessandro Dell'Acqua, Prada, Calvin Klein och Yves Saint Laurent, innan han bestämde sig för att satsa på egna kollektioner. Andrea Pompilios herrkläder tar avstamp i det klassiska italienska herrmodet, men lägger till färg och en stor portion lekfullhet. Och inspirationen kommer alltid från just den italienske mannen. Men om många tittade på Italien så har även Italien blickat ut och snappat åt sig talanger, och inte bara när det gäller fotboll. I Milano hittar man även den svenske art directorn Joel Berg, som där driver en välrenommerad designstudio. Under flera år har han varit ansvarig för formgivningen av dagstidningen La Repubblicas weekendbilaga ”D”, en stor och tjock tidning som ägnar en stor del av sitt innehåll åt mode. Mer om Joel och italienskt förhållande till mode i media får vi höra i programmet. Och så tar vi en titt på vilken roll som kulturarvet spelar för Italiens mode, och den image som det vill förmedla. I Italien finns 44 av de platser som av FN:s organ Unescos utsetts till världsarv (det vill säga kultur- och naturmiljöer som anses vara enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten) och ungefär 5000 museer. Men det är dyrt att upprätthålla dem och nu har även modemärken gjort en insats. Det italienska märket Tod's ägare Diego Della Valle har satsat 25 miljoner euro av sina egna pengar på att restaurera Colosseum i Rom. Det berättar vi också mer om. Veckans gäst är Kristina Kappelin, författare och korrespondent för Sveriges Television i Italien där hon är bosatt sedan många år.

men rom tod italien milano stil prada bah mannen veckans giorgio blev fn calvin klein colosseum frankrike italiens yves saint laurent giorgio armani italienska sveriges television italienske pierre berg unescos italienare milanos i italien joel berg kristina kappelin

Kulturnytt 0805 09.02.12

berlin skandal munch norsk nrk unescos myndighetene kulturnytt

Play Episode Listen Later Feb 9, 2012 20:27

Skandaløst lite penger til Munch-feiring, mener etterkommmerne og oppsisijonen. Myndighetene lovet å prioritere den immaterielle kulturarven i fjor, men rekker ikke UNESCOs søknadsfrist i år heller. Norsk-tysk film deltar i hovedkonkurransen under filmfsetivalen i Berlin - som åpner idag.

Sverre Ødegaard -utstillingen , MUSEUM X-tra