Podcasts about jordens

Prompt indkalder til krisemøde med tre husvenner. For techbosser, AI-forskere og tidligere ansatte i branchen advarer lige nu om systemer, der kan blive sværere at kontrollere, bygge videre på sig selv og i værste fald slå os ihjel. Ja, udslette menneskeracen. Men hvis AI virkelig kan blive så farlig: Hvorfor fortsætter selskaberne så med at bygge den? Hvorfor vil Donald Trump ikke stoppe den? Findes der en løsning? Med i studiet er Anders Søgaard, professor i kunstig intelligens ved KU, Kasper Junge, AI- og softwareingeniør og stifter af Computerlove.tech, og Therese Moreau, journalist og lederskribent på Ingeniøren. Vært: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker i DR, og Marie Høst, techmoderator. Gæster: Kasper Junge, stifter af Computertech.love, Anders Søgaard, professor på KU, og Therese Moreau, redaktør på Ingeniøren.

Hvad nu hvis verdenshistorien ikke kun er en fortælling om mennesket – men én om hele planeten? For mennesket er blot et mikroskopisk blip i en milliarder år gammel planets historie. Og på denne korte tid har vi forandret kloden mere end nogen anden art. Vi befinder os midt i Antropocæn. En geologisk epoke, hvor én art har sat det definerende aftryk, men som samtidig har givet anledning til et hav af nye forbindelser – fra udbredelsen af invasive arter som vandhyacinten og ribbegoplen til nye antibiotikaresistente bakterier og uforudsigelige svampesygdomme. For mens vi har skrevet vores egen historie gennem fortællinger om krig og fred, vækst og tab, har selve planetens geologi, klima og biodiversitet formet sig med os. Hvilke andre historier har udfoldet sig sideløbende med menneskets buldren gennem klodens kontinenter og økosystemer? Og hvad skulle vi gøre uden den infrastruktur, som både sten og planteliv skaber for os? To af årets hovedtalere mødtes for første gang på Bloom for at udforske, hvad der sker, når vi skriver planetens historie i stedet for kun menneskets historie. Antropologen Anna Tsing leverede med sin bog fra 2015 'The Mushroom at the End of the World' en af de mest nyskabende antropologiske undersøgelser af vores økologiske situation. Og geologen Marcia Bjornerud, som med sin bog 'Timefulness' opfordrer os alle til at tænke som geologer og lytte til Jordens sten. Spørger man hende, kan det give os en helt anden og dybere indstilling til tiden, der måske kan kurere os for vores ekstreme kortsynethed. Historiefortællende forskere som Tsing og Bjornerud kan åbne vores øjne for den myriade af forskellige arter og tidsforståelser, som også er vigtige for at få historien på plads – og for at få naturen frem fra kulissen.

Bocky Boy har sångröst. Han använder den dessutom ungefär dygnet runt sedan killingarna och getterna delades upp inför höstens slakt.Vi berättar hur vi använder 50-meters elnät, en ombyggd barnvagn och ganska mycket jordning för att flytta femton getter mellan små betesytor. Tre dagar är ingen magisk siffra: hagens storlek, flocken och hur mycket som faktiskt finns kvar att äta avgör när nätet måste flyttas.Sedan går Tess från att vara livrädd för jordgetingar till att själv vilja plocka mer lingon. Mattias funderar på om ångestodlingen ska skördas eller fräsas ner, medan getterna, hönsen och sniglarna redan har lämnat sina synpunkter.Till sist granskar vi en vampyrmyt: gör en tesked äppelcidervinäger per liter verkligen hönsens dricksvatten säkrare? Svaret är mindre enkelt än både mirakelkur och fullständig bluff.Och du som vet: varför mäter vi plockade bär i liter i stället för kilo?Vårt flyttbara elnät/aggregatsetup ser ut så här:https://youtube.com/shorts/N-NCSb7sus8?is=qNoyTE0gxNUK-_MkGetterna kommer upp till huset och berättar att batteriet / betet har tagit slutElnät: https://www.lantkompaniet.se/hoensnaet-classic-50m-x-112cm-20-stolpar-2-spetsar-voss-farming.htmlElaggregat: https://www.lantkompaniet.se/staengselapparat-impuls-duo-dv80-12v-230v-kombiaggregat-medellanga-staengsel-voss-farming.htmlJordspett: https://www.lantkompaniet.se/voss-farming-driller-inskruvningsjordspett-jordspett-gaenga-80-cm.htmlLänkar och vidare läsning:Virginia Tech: jordning av elstängselSVA: salmonella hos fjäderfäStudie om äppelvinäger i slaktkycklingars dricksvattenSystematisk översikt: organiska syror och salmonella hos slaktkycklingÄppelcidervinäger gör inte bevisligen ”absolut ingenting”. En studie från 2025 fann förändringar i kycklingarnas tarmflora vid 1 ml äppelvinäger per liter vatten. En större metaanalys fann att organiska syror i foder eller dricksvatten i genomsnitt minskade salmonellaförekomst hos slaktkycklingar, men resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Detta bevisar inte att en tesked äppelcidervinäger per liter desinficerar en hobbyflocks dricksvatten – men det utesluter formuleringen ”gör absolut ingenting”. Studien om äppelvinäger, metaanalysenVinäger är inte behandling eller smittskydd mot salmonella. En egenblandad dos ersätter inte hygien, provtagning, myndighetsåtgärder eller veterinär. Salmonellafynd är anmälningspliktiga i Sverige. SVADagligt vattenbyte garanterar inte att bakterier saknas. Det är bra djurhållning, men vatten och kärl kan förorenas av träck, foder, jord och djur. Campylobacter kan dessutom finnas hos fåglar utan att de verkar sjuka. Formuleringarna ”då hinner det inte bildas några bakterier” är lite svepande Jordbruksverket”En meter jordspett per joule, plus en” är inte en universell regel. En meter per joule förekommer som leverantörstumregel, men rekommendationerna varierar mellan aggregat och tillverkare. Jordens fuktighet, spettens längd, antal, avstånd och kontakt med marken spelar stor roll. Följ aggregatets manual och kontrollmät stängslet. Virginia TechVi uppskattar om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Räddningsarbetet pågår för fullt i katastrofdrabbade Nepal. Jordens vattenproblem kan ta formen av förödande ras orsakade av smältande glaciärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mycket tyder på att jätteraset i Nepal är en sorts klimatkatastrof. Utredningen pågår fortfarande, men vi vet att glaciärer smälter snabbt över hela jorden som en konsekvens av den globala uppvärmningen. Och när de blir mindre, blir de också mer instabila. Den här gången var det ett enormt stort ras i ett område med mycket folk och resultaten blev katastrofalt.Vi pratar också om den rubbade vattencykeln på jorden. Årets mottagare av Stockholm Water Prize menar att vi har gått in i en era av vattenkonkurs. Så vad krävs för att få det livsviktiga vattnet att räcka åt alla? I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporterProgramledare och producent: Peter Normark

I sina tarmar bär termiterna nyckeln till en bättre framtid på jorden. Men består ett termitsamhälle av individer eller är det snarare en stor hjärna? undrar biologen och författaren Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 4 april 2019. Stöld av ord och idéer sägs vara ett stort bekymmer nuförtiden. Inget är ju enklare än att klippa och klistra i texter som är digitala. Det är säkert sant; problemet är i alla händelser inte nytt. Exempelvis var nobelpristagaren i litteratur, belgaren Maurice Maeterlinck, en ful fisk. Hans berömda bok ”Termiternas liv”, utgiven på svenska 1926, visade sig vara annans egendom. Hela storyn var stulen från Eugène Marais, en obemärkt poet från Sydafrika. Marais, som hade ägnat sitt liv åt att studera och skriva om termiternas underjordiska samhällen, arbetade periodvis även som jurist, varför det föll sig naturligt att väcka åtal mot Maeterlinck. Plagiatet var verkligen flagrant. Men det gick inget vidare. Brott mot upphovsrätten har alltid varit besvärliga; det hela rann ut i sanden varefter Marais, som även var morfinist, avslutade sin plåga på samma sätt som senare Ernest Hemingway. Med hagelbössa. Otack är väldens lön. Lyckligtvis har eftervärlden givit honom rätt, och en av dem som skyndar till hans försvar är den amerikanska författaren Lisa Margonelli. Hon bygger som ett äreminne över honom i boken ”Underbug” vars lockande undertitel – ”An Obsessive Tale of Termites and Technology” – antyder att här ska det bli åka av. Det blir det också. Efteråt är man alldeles matt.Profant och religiöst. Den biotekniker som på syntetisk väg lyckas kopiera den processen kan förändra världen. Så låt oss tala om termiter. Små, charmlösa insekter – i stora, komplicerade samhällen. Lisa Margonelli, som tidigare har skrivit om oljeberoendets historia, halkade in på detta nya spår via den lovande forskningsgren som sysslar med syntetisk biologi. Den dag man lyckas räkna ut hur det går till när termiter i sin matsmältningsapparat bryter ner cellulosa, kan man i princip framställa oändliga mängder energirikt bränsle som sedan kan ersätta oljan utan att vi måste ändra våra levnadsvanor. Där börjar det. Boken ”Underbug” handlar emellertid, som en kritiker skrev, om termiter ungefär på samma sätt som Bibeln handlar om gubbar med skägg: bara delvis. Själva poängen är mer avancerad än så. Termiter finns nästan överallt i tropikerna och därikring. Hittills har man funnit fler än 3 000 olika arter och en del av dem bygger enorma stackar, som till skillnad från vanliga myrstackar oftast består av tätt packad jord, byggnader som kan bli över åtta meter höga. Till historien hör även att Jordens alla termiter tillsammans antas väga tio gånger mer än planetens alla människor. Deras inverkan på ekosystemen är inte oväntat stor. Termiterna, som är närmare släkt med kackerlackorna än myrorna, lever i komplexa kastsystem och livnär sig ofta på svamp som de odlar själva i hålor under marken. De kan alltså även, likt många andra insekter, tillgodogöra sig cellulosa från gräs och trä, en omvandling av energi vars effektivitet har att göra med de bakterier som lever i kräkens tarmar. Den biotekniker som på syntetisk väg lyckas kopiera den processen kan förändra världen. Problemet är bara att i denna knappt synliga tarmsnutt lever i runda slängar 500 olika arter bakterier och andra mikroorganismer som dessutom samarbetar på ett för vetenskapen obegripligt sätt. Vi kan kartlägga deras gener, till och med räkna ut vilka proteiner dessa gener bidrar till att bygga, men allt är ändå ett mysterium. De symbiotiska relationerna har utvecklats under miljontals år; komplexiteten är liksom ogenomtränglig. Än så länge. Forskning pågår. Margonelli reser mycket; hon besöker fältstationer i Arizonas halvöknar, i Namibia och Australien, och träffar en hel rad hyperintelligenta forskare som rekryteras till amerikanska elituniversitet från världens alla hörn. Genetiker och matematiker, ekologer, datorutvecklare, alla möjliga. Efter hand blir det uppenbart att forskarna och termiterna har mycket gemensamt. Samarbetet och symbiosen. Ett slags kollektiv intelligens. Grundfrågan är bedrägligt enkel. Vad är liv? Är det generna? Eller är det kanske processerna, själva metabolismen? Är de enskilda termiterna meningsfulla enheter i sammanhanget? Eller bör vi uppfatta hela termitstacken med alla dess invånare som en superorganism? Det finns inga självklara svar. Frågan om termiterna odlar svamp, eller om svamparna odlar termiter, leder ingen vart, mer än möjligen till skenbart vrickade idéer om termitstacken som en hjärna, och alla småkrypen som nervceller. Det mänskliga medvetandets biologi är ju också en ganska svårbegriplig historia. Haken är just att vi ännu inte förstår biologi på samma sätt som fysik och kemi. På ett par ställen i boken liknas forskningsläget vid Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot”; som om alla dessa teoretiker i gränslandet mellan teknik och biologi bara går och väntar på att någon ska räkna ut och bevisa de komplexa biologiska systemens grundläggande algoritmer. Inom fysiken upptäckte man redan för 200 år sedan termodynamikens grunder, som senare ledde till en kunskapsexplosion inom fysiken, vilken i sin tur gav uppfinningar av allt möjligt, från kärnvapen till mobiltelefoner. Biologin har helt enkelt inte kommit lika långt. Den dagen då vi verkligen förstår hur de symbiotiska relationerna uppkommer och fungerar, och när vi lyckas utveckla teoretiska modeller som gör att vi kan kopiera dem, då öppnar sig oanade möjligheter. Därför bör ingen bli förvånad över att mycket av den här forskningen finansieras av den amerikanska militären. Särskilt stort intresse visar man för den forskning, både om termiter och andra sociala insekter, som handlar om så kallad svärmintelligens. Det autonoma samarbetet. Det militärindustriella komplexets våta dröm är bestyckade drönare, små som bin eller getingar, som kan angripa fienden i stora, autonoma svärmar; tusentals flygande robotar med ett slags kollektiv, artificiell intelligens. Och jag vet, det låter som science fiction. Redan Ernst Jünger var inne på samma spår i en av sina romaner, men faktum är att så kallade robotbin redan finns. Själva hårdvaran utvecklas mycket fort. Haken är just att vi ännu inte förstår biologi på samma sätt som fysik och kemi. Kanske, skriver Lisa Margonelli, kan den döde poeten Eugène Marais bidra med avgörande pusselbitar – han som talade om termiternas själ. Visserligen bara som en metafor, men ändå. Resten är skräckvisioner, obligatoriska numera i böcker om insekter. På sista sidan i ”Underbug” talas om en ryktbar studie från Tyskland, som i händerna på okunniga journalister säger att alla insekter håller på att dö ut. Medier över hela världen larmar om det just nu. Publiken älskar budskapet. Jag hittade på ett uttryck för det där en gång, efter ett annat utbrott av denna ständigt lika bekväma skräck för kommande katastrofer. Att lösa problemen går, men är mycket jobbigare. Apokalypsens ombonade mörker. Det var så jag skrev, och jag tycker att orden står sig än i dag. Fantasier om undergången kan verkligen vara vilsamma, ungefär som självömkan och bitterhet – vilket för övrigt påminner mig om att min formulering långt senare blev stulen. En yngre författare gjorde den till sin. Plagiatet var inte ett av de grövre, men lika fullt en stöld, åtminstone snatteri. Otack är världens lön. Fredrik Sjöberg, författare och biolog

Episode 4 van dit voetbalseizoen is het (bijna) jaarlijks terugkerend gesprek met onze AD Jordens Peters waarin Bjorn en Rob hem uiteraard weer over een veelvoud van thema's rond de club aan de tand voelen. Ook werden er weer heel veel vragen ingestuurd die we ook zo veel mogelijk hebben proberen te beantwoorden. Thema's die voorbij komen zijn oa. het afgelopen siezoen. Penders en van Dessel, zijn ambitie om de klus te klaren bij Roda, het WMC en de grasmat, het 9e seizoen KKD, commerciele groei, transferinkomsten en toevalstreffers, uitsupporters en de lokale driehoek, het doorontwikkelen van de club op organisationeel gebied zowel als op financieel gebied en waar haal je geld vandaan om aansluiting te vinden? Dat en nog veel meer in het 2 uur durend gesprek met een goed gehumeurde Jordens Peters. Geproduceerd en gepresenteerd door: www.southxvi.com www.unive.nl Gesponsord door: Unive: www.unive.nl Jegers Advocaten: www.jegersadvocaten.nl Next Door Hair Kapsalon, nagel- en beautysalon: www.facebook.com/Hairenmore Hotel Restaurant Vijlerhof: www.vijlerhof.nl Bernardushoeve: www.bernardushoeve.nl Van Ooyen Glashandel: vanooyen.com Ask Felix: www.askfelix.nl PC Data: www.pcdata-logistics.com Wullenweber Keukens: wullenweberkeukens.jouwweb.nl Stock Grondverzet: www.facebook.com/stockgrondverzet Stichting Vrienden van Roda: www.rodajcbusiness.nl/hospitality/vrienden-van-roda-jc/ Voetbaltrips.com: www.voetbaltrips.com Sportcafe De Aftrap: www.aftrap-kerkrade.nl Larento VVE Beheer: www.larento.nl Eetcafe De Pintelier: www.eetcafedepintelier.nl Aspro Brews: www.asprobrews.nl Cafe D'r Koffereck: www.instagram.com/koffereck.vols Kwik Consulting

Forsker (og musiker) Johan Olsen savnede som barn en bog, der samlede fysik, biologi og palæontologi, så nu har han selv skrevet den. Det er en fantastisk rejse gennem Jordens historie, mennestekts historier og alt det ind i mellem. Og så er der også plads til en masse gode grin, når Lars Hauberg og Johan Olsen mødes i studiet.

Over en åpen Bibel med Torsten Mentzoni (E2632, reprise)

Over en åpen Bibel med Torsten Mentzoni (E2632, reprise)

Over en åpen Bibel med Torsten Mentzoni (E2632, reprise)

Over en åpen Bibel med Torsten Mentzoni (E2632, reprise)

Over en åpen Bibel med Torsten Mentzoni (E2632, reprise)

Ligga med - eller skippa? Jordens enklaste bilåkarlek, med våra egna specialregler. Det är hela innehållet i dagens avsnitt, och det finns en alldeles anledning till det. Vi kanske inte lär ut så mycket eller delar några superkonkreta sextips - men vi bjuder in dig som lyssnar att tjuvlyssna på hur merparten av arbetet med vår sexualitet ser ut, de många, långa samtal som inte är specifikt fokuserat på hur vi vill ha vårt sex utan pågår i vardagen och knyter oss samman, hjälper oss lära känna varandra med humor och lättsamhet, och låter sex vara en del av det. Att ge plats för såna samtal, samtidigt som man gör annat och utan oro att det ska bli fel eller laddat, skapar en stabil, trygg grund för att ha sex som en viktig gemensam grundbult i relationen. Det här är helt enkelt hur våra vardagssamtal ser ut, eller en typ av dem, och det här är vår mängdträning - att hålla på och halvtramsa så här i tid och otid. Så här låter det.Privat coaching för singlar, par och flersammaDigitala sexlektioner i olika ämnenE-kursen och communityt Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvorfor er fotosyntesen en af de vigtigste nøgler til en frugtbar jord? Anders og Michael har igen besøg af Martin Bæk, som dykker ned i samspillet mellem jordliv, planter og mikrobiologi. De taler om grønt plantedække, efterafgrøder, kompost, mikronæringsstoffer og de praktiske greb, der kan styrke jordens frugtbarhed. En faglig fortsættelse af sidste episodes snak om regenerativ dyrkning – med konkrete værktøjer, du kan tage med hjem. I serien “Økologi i Fokus” dykker vi ned i alt omkring den økologiske produktionsform. Med andre ord skal det handle om jordens frugtbarhed, humusindhold, økonomi og omstillingen fra konventionel til økologi. Programmet udkommer hver måned og er støttet af Fonden for Økologisk Landbrug.

Gudstjänst

Hur gick det egentligen till när jorden skapades? Varför förvandlades jordens yta från en glödande massa till en fast yttre skorpa? Hur skapades jordens hav? Och vad kommer egentligen hända med vår jord i framtiden? Vilka olika teorier finns?Wikipedia säger sitt om just jordens uppkomst, utveckling och framtid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jorden er blot én ud af ubegribeligt mange planeter i et ubegribeligt stort univers. Alligevel er den noget helt særligt. Men hvordan opstod vores planet egentlig? Og hvordan har den forandret sig i løbet af de milliarder af år, der er gået siden Jordens fødsel? Vært: Huxi Bach. Gæst: Minik Rosing. Tilrettelægger: Anna Olrik. Producer: Clara Faust Spies. I redaktionen: Linus Stene Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Idag gen-besøger vi et emne vi i sin tid havde Jesper Theilgaard inde og tale om. Verdenshavene og strømmene. Der sker lidt! Her er Karina's noter.AMOC:The Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) is a major system of ocean currents, including the Gulf Stream, that transports warm water to the North Atlantic and colder water south. It acts as a vital heat conveyor, ensuring mild temperatures in Europe. Due to climate change—specifically freshwater influx from melting glaciers—the AMOC is weakening, threatening a potential collapse that could drastically alter global weather patterns.Function: It acts like a conveyor belt, transporting warm, salty water from the tropics to the North Atlantic and cold, deep water back south.Significance: It keeps Europe warmer than other regions at similar latitudes and influences global climate patterns, including the monsoon in Asia.Weakening Trend: Studies suggest the AMOC is at its weakest in over 1,000 years.Risks: A collapse could cause severe consequences, including much colder European winters, accelerated sea-level rise, and shifts in tropical rainfall.Potential Collapse: Research indicates the system is approaching a critical tipping point, with some studies suggesting a potential collapse this century.AMOC collapse could turn Southern Ocean into carbon source, adding 0.2°C to global warming — Potsdam Institute for Climate Impact Research-Klimaforsker: 5 ting, jeg ville ønske, alle vidste om AMOC-havstrømme:Den globale opvarmning gør havvandet lettere, og øget tilførsel af ferskvand fra blandt andet Grønland reducerer saltholdigheden. Det betyder, at mindre af det tungere kolde vand i Nordatlanten synker mod bunden og dermed giver plads til lunere vand i overfladen. Det bremser cirkulationen af det varme og kolde vand og svækker det samlede system.For 12800 år siden - den yngre Dryas periode - dengang Istidens store iskapper var på retræte, mener man at der var en svækkelse af AMOC pga store intense tilførsler af ferskvand fra smeltende iskapper i Nordamerika til Nordatlanten. Under Yngre Dryas opstod en næsten istidslignende periode i Nord- og Vesteuropa, hvor temperaturerne faldt voldsomt inden for få årtier og forblev lave i 1.000 år.Gletsjere rykkede frem igen, og vegetationen ændrede sig hurtigt i retning af mere kuldetolerante arter. Dette kan muligvis været triggeret af et vulkanudbrud: Undervurderet joker kan før have udløst voldsomme klimaforandringerVulkanudbrud puffede dengang til et klimasystem, der i forvejen var ude af balance. Ubalancen skyldtes blandt andet, at enorme mængder fersk smeltevand fossede ud i det nordatlantiske hav fra de flere kilometer tykke iskapper, der dækkede store dele af den nordlige halvkugle. Ferskvandet forstyrrede havets saltbalance og dermed de vigtige nordatlantiske strømme, der fordeler varme fra Jordens sydlige halvkugle til den nordlige.»I istiden var klimaet tæt på et 'tipping point'. Når noget er lige ved at vælte, skal der ikke meget til at skubbe det ud over kanten,« siger en anden af forskerne bag studiet, Peter Ditlevsen, der er professor i klimamodellering på Niels Bohr Institutet i København. https://eu.usatoday.com/story/news/weather/2026/04/23/studies-warn-amoc-ocean-current-in-trouble/89720003007/Udsigterne:AMOC kollaps allerede 2065. Man ved ikke om det er en langsom svækkelse eller et pludseligt skift. Det er IKKE en kommende istid. Det er ændringer i havcirkulationen, som kan gøre vores klima køligere og mere ustabilt.CO2 niveauer som for 2-3 millioner år siden.Regional temperature changes would be even more pronounced than global mean temperature change. In one scenario at CO₂ concentrations of 450ppm – last experienced by the Earth several million years ago, when polar ice was significantly reduced – Antarctic temperatures rise by 6°C while Arctic temperatures drop by 7°C due to AMOC collapse.(fra PIK)Et kollaps af AMOC can frigive CO2 i de sydlige have, hvilket vi

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor-bortas_rydberg@sr.se

RumNyt dykker igen ned i nogle af de mest spændende nyheder fra hele universet. Vi lægger ud med at se på exoplaneter omkring røde dværgstjerner, for at finde ud af hvilke planeter der er mest typiske i Mælkevejen. Derefter kigger vi på den europæisk-kinesiske SMILE-mission, der netop er blevet opsendt for at studere Jordens magnetosfære og rumvejret, med et dansk element fra Terma. Vi skal også høre om astronomer, der har opdaget 15 nye millisekund-pulsarer ved hjælp af radioteleskopet MeerKAT, og om NASAs nye rumhærdede mikrochip. Hovedhistorien denne uge handler om rumturismen – en industri, der har bevist det kan lade sig gøre at sende turister i rummet sådan rent teknisk, men som kæmper økonomisk. Vi ser nærmere på Virgin Galactic, Blue Origin og fremtiden for den suborbitale turisme. Lyt med

Ørkener er gode på film, når helten sættes på prøve, eller skurken lider en tørstig død. Men ørkener er også en vital del af planetens kredsløb med unikke økosystemer, vigtige næringsstoffer og global indflydelse på klimaet. Et nyt dansk forskningsprojekt undersøger ørkeners rolle i den helt store sammenhæng. Hvad er koblingen til Jordens iskapper og stråling fra rummet? Og hvorfor ser vi altid Sahara for os, når ørkener i virkeligheden er vidt forskellige? Gæst: Professor Mads Faurschou Knudsen, Institut for Geoscience på Aarhus Universitet. Leder af forskningsprojektet "DUST" om ørkener og deres betydning for klimaet. Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

NASA holdt op med at flyve bemandede Apollo-missioner til Månen i december 1972. På intet tidspunkt hidtil i de rumfartsbegejstrede værters levetid har der været mennesker hverken på eller ude ved Jordens trofaste følgesvend. Indtil den nys overståede og aldeles succesfulde Artemis II-mission tog sin begyndelse med en stort set lydefri nedtælling og opsendelse 1. april, lavede en smuk forbiflyvning af Månen den 6. og endte med et sikkert splashdown i Stillehavet den 10. Nu skete det så endelig efter årtiers venten. Det kan vi ikke lade gå ubemærket hen. Også selv om det, som vi bemærker, er en del anderledes, end vores 6-årige selv ville have troet.***Der er beklageligvis lidt lydproblemer undervejs med 50% af duoen – det håber vi, du kan bære over med.****Nu også på YouTube — hvis du bedst kan lide din podcast med uden video. https://youtube.com/@silberblom****Hvem betaler for Silberbauer & Blomseth?Det gør vi selv. Vores indhold er på ingen måde egnet til sponsorer eller reklamer for proteinpulver, VPN-forbindelse eller e-bøger. Så hosting, udstyr og alt det der er på egen regning. Det eneste vi beder om til gengæld (hvis du altså kan lide det, vi laver) er at du smider stjerner, og måske oven i købet en lille anbefaling, efter os på Apple Podcast. Det betyder alverden. Vi higer jo allesammen efter anerkendelse i en eller anden form. Husk at følge os på Bluesky (@silberblom)Linktree

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet. – Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor-bortas_rydberg@sr.se

Odla hampa på Lilltorp: Brottsligt eller genialiskt?Vågar man odla hampa på ett vanligt svenskt småbruk? I det här avsnittet av Småbrukarpodden bryter vi ny jord på Lilltorp – både bokstavligt och bildligt. Vi tar tag i ”elefanten i rummet” och reder ut varför denna historiska kulturgröda är så omgärdad av stigma, trots att det handlar om laglig industrihampa och inte cannabis.Vi har bytt arbetslivet mot ett arbetsamt liv, och nu har turen kommit till att utforska hur man faktiskt gör för att odla hampa som småbrukare. Vi går igenom allt från de djupa rötternas förmåga att luckra upp packad jord till hur du navigerar i Jordbruksverkets SAM-ansökan med grödkod 42.I detta avsnitt pratar vi om:Jordens kiropraktor: Hur industrihampans kraftiga pålrot borrar sig ner i marken, hämtar näring och skapar luftkanaler åt framtida grödor.Supermat för folk och fä: Vi diskuterar hur du omvandlar skörden till proteinrika hampafrön i köket, och om det går att fodra djuren med det.Vetenskap vs. Fördomar: Vi tittar på forskningen bakom kolbindning (upp till 15 ton $CO_2$ per hektar!) och hur industri hampa fungerar som en livlina för bin under sensommaren.Steg-för-steg för nybörjaren: Praktiska tips på hur du köper EU-certifierat utsäde och skickar in rätt papper till Länsstyrelsen.Detta är startskottet för vår stora intervjuserie Odla Hampa där vi snart gästas av experter och erfarna som kan svara på våra frågor. Vi vill ha med oss dina frågor! Är du nyfiken på att odla hampa, eller hindrar rädslan för vad grannarna ska tro om dig?  Vad är din största fundering kring industrihampa? Lyssna nu och hjälp oss att hitta sanningarna kring denna mångsidiga/kontroversiella gröda!Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Denne gang taler redaktionen om biograffilmene Mission: Bæver, The Bride!, Bakkekøbing - Fuld gas og Scarlet, spillet Resident Evil Requiem samt bogen Skæbnens væv 1: Jordens sten af L. Sherman. Medvirkende: Jakob Stegelmann, Troels Møller, Benjamin Stegelmann, Christopher Andersen, Ida Rud og Regitze Heiberg.

Kan I huske Elon Musk? Ham der ville bruge en motorsav til at skære i det amerikanske statsapparat så hans bedste ven Donald Trump kunne få styr på USA. Han er videre nu, for han har en plan, der skal redde ikke kun USA, men hele verden. For vi er ved at løbe tør for en helt bestemt ting, vi ikke kan undvære. Og løsningen ligger ude på den anden side af Jordens atmosfære. I rummet, som Elon Musk er ved at gøre til sit eget. Hvordan det hænger sammen, og hvorfor vi både skal være imponerede og nervøse over det, der foregår, er emnet i dagens 'Du lytter til Politiken', hvor gæsten er Politikens internationale kommentator Michael Jarlner.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mattias SennehedTill jordens yttersta gränshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/till-jordens-yttersta-grans-snart-arajf

Og hvad hvis historien primært bliver fortalt af rumskibets AI – en ældre model der konstant bekymrer sig om sin “efficiency percentage” og ikke rigtig forstår mennesker? Det er præmissen i Barbara Trueloves Of Monsters and Mainframes, en science fiction-gyser der blander klassiske monstre med AI-humor og en god portion intertekstuelle referencer. Om Barbara Truelove Barbara Truelove er australsk forfatter og game designer, og hun har åbenlyst en ting med varulve. Hendes første roman Crying Wolf (2021) handlede om tvillinger der opdager de er varulve. I 2023 lavede hun det interaktive tekstspil Blood Moon, hvor plotlinjen er: “Du er en varulv.” Og så kom Of Monsters and Mainframes i 2025. Hun fortæller selv at inspirationen kom fra at læse Bram Stokers Dracula og Martha Wells’ The Murderbot Diaries samtidigt. Men sandheden er mere rodet end det: “Dracula er en del af blandingen, ja, og det samme er Murderbot, men det samme er Universal Monsters, autopiloten i en Airbus, R2D2, min erfaring med at programmere interaktive spil og (måske mest af alt) mit liv i 2022.” Bogen blev nomineret til Goodreads Choice Award i kategorien Science Fiction og har over 9.000 ratings med gennemsnit på 4,09. Demeter – rumfærgen der ikke forstår mennesker Vores “hovedperson” er Demeter. Demeter er ikke en alvidende HAL-AI. Hun er primært bygget til at styre rumfærgen sikkert mellem stjernerne. Hun kan navigere uden om kometer og håndtere tekniske kriser. Men mennesker? Det er en helt anden sag. Når varulv-angrebet rammer og børnene Agnus og Isaac flygter op på broen efter deres bedstemor har forvandlet sig, går kommunikationen ikke så godt. “It’s just a dumb AI, Isaac,” siger Agnus. Demeter reagerer prompte: “I am not lacking intelligence. You are using words marked as moderately offensive. This is antisocial behavior.” Børnene bliver stille. “I am Demeter. I am the ship. I am your friend. Report your injuries.” De begynder at lave lyde i lavt volumen. Demeters systemer kan ikke oversætte det. “How’s it going?” spørger Steward, den medicinske AI. “I wish I could lie,” svarer Demeter. “Humans are hard.” Det er denne kamp med at forstå mennesker – og begrænsningerne i hendes algoritmer – der gør Demeter interessant. Hun er dybt inkompetent til menneskelig interaktion, og det meste af tiden prøver hun bare at undgå at forholde sig til sine passagerer. Bedstemoderen med de store tænder Et af bogens bedre øjeblikke er varulv-scenen. Børnenes bedstemor forvandler sig ved et uheld, og pludselig står Demeter i en desperat kamp for at redde Agnus og Isaac. Hun får varulven lokket ind i en luftsluse. Men så forvandler den sig tilbage til bedstemor – desperat, menneskelig, helt forsvarsløs. Demeter er bundet af den første robotlov (Asimov): ingen AI må skade et menneske. Men der er et kort øjeblik hvor bedstemoderen bliver til skygge – i overgangen mellem former. I præcis det øjeblik reagerer Demeter prompte og åbner luftslussen. Bogen lader det ligge i det uvisse om bedstemoderen selv også trykker på knappen. Det er et af de øjeblikke hvor Demeter teknisk set handler inden for sine regler – men samtidig… ja, du ved. Steward overtager – og tror det er nemt Da Demeter er lukket ned, og rumfærgen skal tilbage til Jorden, bliver opgaver overladt til Steward. Den medicinske AI beslutter sig for at overtage styringen af rumskibet. Hvor svært kan det være? “You know what? Being an autopilot isn’t all that hard. I don’t know why Demeter seemed so stressed all the time. It’s day one of our journey, and we haven’t crashed yet.” Der var dog en lille bump ved afgang. Men det var ikke Stewards skyld. Dokken bevægede sig. I hvert fald tror Steward det. “I don’t exactly speak exterior sensor. They seem very alarmed all the time, constantly screaming in a strange, disjointed dialect of JavaScript.” Stewards plan? “Embrace my managerial role and endeavor to do as little as possible. The subsystems will sort it out.” Det er morsomt at følge Stewards overmodige forsøg på at være kaptajn. Som de fleste læger tror Steward de kan lidt af det hele. En leg med referencer – men måske for fragmenteret Barbara Truelove har åbenlyst haft det superhyggeligt med at skrive den her bog. Hun fortæller selv at reglerne var: smid et monster ombord, prøv at få så mange jokes og referencer til monsterets populærkulturelle historie ind som muligt, og tænk over hvordan det ville fungere i rummet. Der er masser af sjove detaljer. Skibet der transporterer Dracula til London i Bram Stokers bog hedder også Demeter. Wilhelmina Murray er Jonathan Harkers forlovede i Dracula. I bogens fem dele er der binær kode der oversættes til små jokes som “Artificial is the best kind of intelligent” og “I have never seen electric sheep.” Det er meget hyggeligt. Men det er også lidt som om bogen ikke helt selv ved hvor den er på vej hen. Anders beskriver det som om Barbara har skrevet 121 scener med monstre og rum-AI, blandet kortene, og så forsøgt at strikke en rød tråd på den måde stykkerne landede. Den fornemmelse er der lidt af. Action-scenerne er heller ikke bogens styrke. De er lidt svære at følge med i – hvem gør hvad, hvornår, hvorhenne og hvorfor. Det føles som dårlige Marvel-action-scener, hvor man mister fornemmelsen af, hvad der foregår. Det fede – og det mindre fede Det fede ved bogen er AI’erne og deres interne dynamikker. Demeter og Steward der slås om hvem der er klogere. Steward der er træt af at blive slukket midt i sætninger med “priority override.” Den scene hvor Agnus kommer tilbage efter 15 år på Jorden og skal rejse med Demeter igen? Rørende. Skibet er blevet totalt refurbished, og Agnus genkender først slet ikke Demeter. Det øjeblik hvor hun skraber overfladen af og finder sin barndoms AI-mor – det er faktisk ret godt. Men karaktererne er lidt flade. Selv Agnus, som er tættest på en hovedperson, er lidt bleg. Og monstrene? De er sjove nok som pop-kultur-jokes, men ikke særlig interessante som karakterer. Det er underholdning så længe det varer – fed til en togtur – men ikke en der skal læses igen. Vurderingen Jens: ⭐⭐⭐ (tre stjerner). “Jeg synes jeg var godt underholdt. Det var et sjovt take, og jeg hyggede mig med alle de mange referencer. Det er ikke stor litteratur. Men af og til er det rart med noget let og fornøjeligt. Synes Demeters kamp med at forstå mennesker var kongesjov og også dens kollegiale kampe med Steward AI’en.” Anders: ⭐⭐⭐ (tre stjerner). “Jeg applauderer Barbara for at have fået en sjov idé og åbenlyst have haft det superhyggeligt med at skrive bogen. Men jeg var sært ligeglad med karaktererne, selvom Demeter og Steward havde deres øjeblikke. Jeg synes der var alt for meget fokus på ligegyldig action, og historien var alt for fragmenteret uden en god fornemmelse af udvikling.” Bogen minder os om Stefano Benni’s Terra – skør, vild og kreativ science fiction. Og selvfølgelig Blindsight af Peter Watts, som også har vampyrer i rummet. Adrian Tchaikovskys Service Model har også klare paralleller med robotter der forsøger at forstå sig selv og omverden. Jens og Anders har SCIFI SNAKKET Of Monsters and Mainframes. Shownotes til episoden om Of Monsters and Mainframes Siden sidst Anders Har set Guillermo del Toro’s Frankenstein på Netflix – meget teatralsk og med store armebevægelser. Kulisserne er for vilde. Den er lidt i stil med Dracula-filmatiseringen med Gary Oldman. Meget Guillermo del Toro-stil – hvis man er til det, er den vellykket. Anders gav den 6 ud af 10. Har læst The Other Valley af Scott Alexander Howard – en tidsrejsebog med meget lidt science i den. Vi lever i et mærkeligt parallelunivers hvor en by ligger i en dal. I dalen østpå lever de 20 år ude i fremtiden, i dalen vestpå 20 år tilbage i tiden. Meget strenge regler for at man ikke må gå frem og tilbage. Velskrevet og medrivende historie. Jens Har læst The Mercy of Gods af James S.A. Corey – Expanse-forfatterne er tilbage med en helt ny verden. Anbefalet af Søren Bjørn. Mercy of Gods foregår i en fjern fremtid på en planet hvor befolkningen kun har myter om koloniseringen. Vi er blandt videnskabsfolk som forsker i hvordan inkompatible træer af liv kan samleve. Men planeten bliver pludselig invaderet af en alien race – kæmpe hummer/knæler-agtige typer. Menneskeheden bliver sat på prøve for at se om man kan være en nyttig undersåt-race. Og samtidig går det op for os at der er en kæmpe galaktisk krig igang, og en af menneskene er blevet overtaget af en sværm af nanorobotter! Trailer ude for Ryan Gosling i rollen som Ryland Grace i Project Hail Mary af Andy Weir. Kommer i biffen den 20/3. Traileren spoiler bogen helt vildt, og der er kommet en masse action-scener som ikke findes i bogen. Lytternes input Masser af gode kommentarer fra kommentarfeltet om de gode læseoplevelser i 2025. Hennings top 3/2025: “Dying inside” af Robert Silverberg, 1972, om en ældre telepat der gradvist mister sin tankelæserevne. “Hard landing” af Algis Budrys, 1993, om hvordan en besætning fra en forulykket UFO forsøger at glide ind i og camouflere sig i det jordiske samfund. “Dark is the Sun”, af Philip Jose Farmer, 1979, om en Jord millioner af år ude i fremtiden, hvor Solen er ved at brænde sammen. Som Henning selv siger: “Det er eddermame nogle deprimerende indskud.” Frederik Aarup Lauritsen delte sin top 3 for 2025: Stiftelsen af Isaac Asimov, Station 11 af Emily St. John Mandel og Efter London af Richard Jefferies – en tussegammel post-apokalyptisk bog fra 1885. Kristofferabild har ikke så meget tid til at læse Sci-Fi for tiden – er gået en lille smule i stå med Count Zero. I 2025 var det bedste han (gen)læste Rendezvous With Rama, Restaurant At The End of The Universe og Murderbot 2 og 3. Michael har ikke fået læst så meget SF sidste år, men var sært glad ved Krystalverdenen af J.G. Ballard, The Ministry of Time på vores anbefaling – “det var jo næsten en hel hjertevarm sag – sjov at komme i gang med noget romance!” – og til sidst Jordboer af Sayaka Murata, som nok er en snitter i forhold til ren SF, men en tour de force i japansk dagligliv, body horror og nogle måske rumvæsner. “Prøv det. Den er crazy!” Majbritt Høyrup gjorde opmærksom på at Elle Cordova behandler The Power i sin blogklub. Hun vil anbefale to vidunderlige novellesamlinger af Ursula K. LeGuin: The Birthday of the World og Changing Planes. Lise bidrog med sine tre bedste bøger: American Elsewhere af Robert Jackson Bennett: Starter som Twin Peaks, går over i H. P. Lovecraft. En kvinde arver et hus i en by, som ikke findes på noget kort. Cosmicomics af Italo Calvino: Vi følger universets og Jordens tilblivelse gennem væsner/grundstoffer og deres oplevelser, interaktioner og kærlighed. En fin og underfundig lille novellesamling. The Prestige af Christopher Priest: En overraskende god bog. Hun har set filmen, men bogen er meget anderledes – hele det spekulative element fylder mere, og historien er langt mere mystisk. Næste gang Anders vælger næste bog: Mary Shelley’s Frankenstein or the Modern Prometheus fra 1818. Den fås gratis som Project Gutenberg Public Domain e-pop eller PDF. Man taler tit om den som den første moderne science fiction-bog, så den er nærmest pensum for SCIFI SNAK. Jens har tidligere syntes den var røvkedelig, men er nu klar til at prøve igen – måske er han et andet menneske nu.

Mattias SennehedTill jordens yttersta gränshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/till-jordens-yttersta-grans-da-ara1j

Eva-Marie HultbergTill jordens yttersta gränshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/till-jordens-yttersta-grans-nu-ara38Till jordens yttersta gräns (Del 1 NU) – en sammanfattning och några samtalsfrågorLäs från Apg 1:1-12En snabb sammanfattning av den här texten kanske skulle kunna vara: ”Ni behöver inte ha koll på allt… men fr o m nu gäller detta: ni ska få kraft genom Anden och ni ska vittna om mig. Givetvis där ni finns just nu. Men se till att det också blir hela vägen till jordens yttersta gräns. Och det håller ni på med tills vi ses igen. På återseende!”Genom Apostlagärningarna berättas om hur just det börjar ske. Missionshistorien börjar där och då. I Uppenbarelseboken 7:9-10 kan vi läsa om framtidsbilden, om just det där återseendet, hur det ska bli en dag, när uppdraget är slutfört, när Jesus kommit tillbaka. Då finns alla folk och språk med inför Guds tron. Det är det som är Guds tanke och hans uppdrag till oss. Att alla ska fått chansen att höra. Vi läste ju inledningsvis vad Jesus sa alldeles vid sin himmelsfärd…Jesus sa att hans lärjungar, de som följer honom, ska berätta om honom. Och vi läste framtidsvisionen hur det ska se ut vid tidens slut. Alla folk och språk som lovsjunger vid Guds tron. Uppdraget är att nå till jordens yttersta gräns och det gäller tills tiden tar slut. Texten sa oss; fundera inte så mycket på när det är – det viktigaste är att han ska ge er kraft och att ni ska berätta om mig. Det börjar hos Gud, det ska ske genom hans kraft, vi ska bära berättelsen om honom till den som finns närmast, men vi behöver också lyfta blicken och se längre.Det finns ingen tvekan om att Guds målbild, Guds tanke och Jesus´ bud till oss handlar om att alla som lever på den här jorden, alla folk till jordens yttersta gräns ska få höra de goda nyheterna om honom. Vad innebär det för oss nu? Vi ska läsa från Joh 20:21 På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid åt er alla.« 20Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade till dem igen: »Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.«Allt börjar med en Gud som älskar, och därför sänder sin son till människorna. Jesus som blivit sänd till oss, sänder sedan oss till alla folk, till jordens yttersta gräns. Det gäller för oss nu. I den här tiden.Församlingens mission börjar där vi finns, där troende finns.Men vårt uppdrag och vårt ansvar sträcker sig också hela vägen, till jordens yttersta gräns. Där ingår vi alla, i det som är nära där vi är, men OCKSÅ i det som är långt borta, även om inte mer än några få faktiskt åker iväg. Vi behöver hålla lite olika tankar i huvudet samtidigt. Vi behöver tillsammans samtala om hur vi fortsätter att sända missionärer, hur görs det bäst i vår tid, hur ska vi använda våra insamlade pengar, hur fortsätter vår församling att vara en församling som ser internationell mission som självklart… Hur kan vi finnas med i det som vårt samfund satsar och utvecklar när det kommer till mission långt borta.Hur kan vi var och en vara en del i allt detta? Hur kan internationell mission få plats i våra liv? Först: om du faktiskt ibland funderar på din framtid och tankar på utlandstjänst dyker upp – prata med en pastor, eller kanske någon av dem som varit eller är missionärer i vår gemenskap. Ta noga hand om de tankarna.Och för oss alla - Vad är min del när det kommer till kyrkans uppdrag att nå till jordens yttersta gräns. Vad är nästa steg för mig? Kan jag vara med och be? Börja ge pengar? Ge mer pengar? Stödja en av församlingens utsänd...

Bjarne Stensheim, Matt 5:13, Joh 10:27-30, Rom 8:38-39

1) Jordens Magnetfelt2) Mennesker påvirker Jordens massefordeling og dermed magnetfeltet3) Plastik4) Temperaturen for 2025 er kommet ind5) Astronauts return early (a non story?)6) JWST black hole ripping through space:7) Solformørkelse i Spanien------------------------------1:Magnetisk Nord pol vandrer:https://www.sciencealert.com/earths-magnetic-north-pole-is-officially-moving-scientists-just-updated-its-locationEarth's Magnetic North Pole Is Officially Moving – Scientists Just Updated Its Location : ScienceAlertJordens magnetfelt har en Anomali:https://www.sciencealert.com/vast-anomaly-in-earths-magnetic-field-keeps-growing-satellites-revealVast Anomaly in Earth's Magnetic Field Keeps Growing, Satellites Reveal : ScienceAlert-------------2)Humanity Has Dammed So Much Water It's Shifted Earth's Magnetic Poles : ScienceAlerthttps://www.sciencealert.com/humanity-has-dammed-so-much-water-its-shifted-earths-magnetic-polesAs we trap water behind dams, not only does it remove water from the oceans, thus leading to a global sea level fall, it also distributes mass in a different way around the world.Extra weight added to a spinning sphere pulls the weighted part towards the equator, shifting the axis around which the sphere spins. So, redistributing Earth's surface weight re-orientates its spin axis, whether that be through damming water, melting glaciers, or groundwater removal.But it's only Earth's outer crust floating over its gooey inner parts – not the inner goo generating the magnetic field – that shift, leading to a different part of Earth's surface sitting over our planet's inner magnetic north.So, while north itself hasn't really moved in space, Earth's surface has shifted around, over the top of it. This phenomenon is called true polar wander.https://www.sciencealert.com/earths-flipping-magnetic-field-heard-as-a-sound-is-an-unnerving-horror———PlastikThe primary source of plastic isfossil fuels, specifically crude oil and natural gas. Over 99% of plastic is produced from these non-renewable hydrocarbon sources, which are refined into monomers like ethylene and propylene, and then polymerized into plastic materials3) Jagten på det nye plastikhttps://interestingengineering.com/science/biodegradable-plastic-made-from-bambooPlastik fra Avokado sten:https://worldbiomarketinsights.com/biofase-develops-biopolymers-from-avocado-pits/———-4) In 2025, the global average surface temperature was approximately 1.44∘C-1.47∘Cabove the pre-industrial (1850–1900) level. It was confirmed as the third-warmest year on record, trailing behind 2024 and 2023 despite the cooling influence of a La Niña pattern. —————-5) Astronauts return earlyhttps://www.sciencealert.com/nasa-brings-astronauts-home-early-after-unprecedented-medical-issue-in-space?———————6) JWST black hole ripping through space:https://www.sciencealert.com/jwst-confirms-first-runaway-supermassive-black-hole-tearing-through-space——————7) Solformørkelse i Spanien. Man kan komme på rejse med Michael Linden Vørnlehttps://smilrejser.dk/spanien/solformoerkelse-i-spanien-med-astrofysiker-michael-linden-voernle

Liv kan være opstået i Jordens ursuppe eller være ankommet udefra via meteoritter. En episode om, hvordan kemi blev til biologi – og hvordan livets formgivning opstår af simple molekylære interaktioner. Gæst: Morten Grønborg Vært: Kristina May Produceret af Yours Only

Prins Peter af Grækenland og Danmark, ja sådan hedder en af de måske mest oversete danske eventyrere, som igennem hele sit liv var forgabt i Tibet. I 1950 drog han ud for at dokumentere den tibetanske kulturarv, før kineserne overtog landet. Prins Peters rejse skulle blive en tur, der kom til at inkludere spioner, storpolitik og hans drøm om at finde den afskyelige snemand. Men han var især fascineret af det mystiske flermanderi. Traditionen, hvor én kvinde tager flere ægtemænd, hvilket er særlig udbredt i netop Tibet. Men kunne en prins beskæftige sig med den slags og ville Tibets porte åbne sig for ham?  Medvirkende: Miriam Koktvedgaard Zeitzen, ph.d. fra Cambridge, tidligere museumsinspektør på Nationalmuseet og nu ansat på Københavns Universitet. Miriam har skrevet adskillige videnskabelige artikler om Den 3. Danske Centralasiatiske ekspedition og Prins Peter og har sågar rejst i hans fodspor i Sikkim i Indien.

Jordens hjärta är en skapelseberättelse inspirerad av samisk mytologi, sagor och sägner, framförd på nordsamiska på Kungliga Operan i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu ska det handla om en helt unik operahändelse. I helgen är det urpremiär för den allra första operan på nordsamiska i Europa, på Kungliga Operan i Stockholm. Föreställningen heter ”Jordens hjärta”, och har underrubriken: ”En berättelse om alltings ursprung”. Den här helt nyskrivna familjeoperan är skapad av librettisten Rawdna Carita Eira och tonsättaren Britta Byström.Själva historien är en skapelseberättelse, inspirerad av samisk mytologi, sagor och sägner, hämtade från det samiska eposet ”Solens söner” av den sydsamiske 1800-talsprästen Anders Fjellner. För regin står Elle Márjá Eira, som nyligen regisserade filmen ”Stöld” för Netflix. Vår reporter Nina Asarnoj stämde träff med Rawdna Carita Eira, Britta Byström och Elle Márjá Eira på Kungliga Operans scen i Stockholm, bredvid det pulserande röda hjärta, som bara vissa kan höra slå…Och vi ska säga att all musik som ni hör i det här reportaget är från olika repetitioner.”Jordens hjärta. En berättelse om alltings ursprung”, har premiär på Kungliga Operan i Stockholm lördag den 15:e november och spelas fram till den 29 december. Det är en familjeföreställning som framförs på nordsamiska, men den är även textad på svenska.

2.000 km over Jordens overflade finder et alarmerende våbenkapløb sted. Både Beijing, Kreml og Washington ønsker at etablere atomreaktorer og permanente, bemandede baser i rummet. Ifølge en major i flyvevåbnet er der tale om en “ny kold krig” og lige nu sakker et sårbart Europa gevaldigt bagud, når det gælder evnen til at forsvare egne interesser i rummet. Kan Europa være med, når våbenkapløbet i verdensrummet spidser til? Gæst: Troels Heeger, journalist på Berlingske Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne uge skal vi blandt andet høre om japanske rummissioner, om rumskrot og om rumtornadoer, og i vores hovedhistorie sætter vi fokus på årets Rumkonference, hvor især forsvar og europæisk selvstændighed fyldte allermest blandt oplægsholderne – der måske glemte forskningen lidt i farten... Der bliver også tid til at vende private rumteleskoper, høre Tina forklare hvordan magnetfelter vender, og dele et par bonus-links blandt andet til sites hvor man kan leje sin ind på teleskoper i Spanien og Texas. Lyt med

I denne uge skal vi blandt andet høre om Jordens magnetfelt, gas i rummet mellem galakserne og om kvantekryptering i satellit-kommunikation. Og i vores hovedhistorie sætter vi fokus på space safety og vores viden om potentielt farlige asteroider, i anledning af vi netop har fejret et-årsjubilæum for opsendelsen af Hera-missionen. Lyt med! LINKS NYHEDER SpaceX's Starship gennemfører en næsten perfekt testflyvning (https://www.wired.com/story/spacexs-second-gen-starship-signs-off-with-a-near-perfect-test-flight/) Ny komet Lemmon kan ses med det blotte øje i oktober (https://www.space.com/astronomy/comets/new-comet-lemmon-could-shine-bright-enough-to-be-seen-with-the-naked-eye-this-october) Stjernekort: Komet C/2025 A6 (Lemmon) (https://theskylive.com/planetarium?obj=c2025a6&date=2025-10-22&h=18&m=37#ra%7C14.500816114703028%7Cdec%7C26.24341642329255%7Cfov%7C45.5) Swarm afslører voksende svagt punkt i Jordens magnetfelt (https://www.esa.int/Applications/Observing_the_Earth/FutureEO/Swarm/Swarm_reveals_growing_weak_spot_in_Earth_s_magnetic_field) OSIRIS-APEX måske reddet fra Trumps nedskæringer (https://arstechnica.com/space/2025/10/one-nasa-science-mission-saved-from-trumps-cuts-but-others-still-in-limbo/) Sløret James Webb-syn får software-fix (https://theconversation.com/how-we-sharpened-the-james-webb-telescopes-vision-from-a-million-kilometres-away-262510) Putin godkender plan om russiske raket-reklamer (https://arstechnica.com/space/2025/10/putin-oks-plan-to-turn-russian-spacecraft-into-flying-billboards/) Nyopdaget gasbro mellem galakser (https://theconversation.com/what-a-newly-discovered-gas-bridge-between-galaxies-tells-us-about-the-cosmic-cycle-of-matter-265760) Geostationære satellitter lækker tonsvis af ukrypterede data (https://www.computerworld.dk/art/293235/de-rettede-en-simpel-parabol-mod-himlen-og-blev-chokerede-dine-data-kan-flyde-ukrypteret-rundt-i-rummet) ESA støtter udvikling af kvantekryptering til satellit-kommunikation (https://www.spacewar.com/reports/Advancing_European_satellite_security_through_quantum_communications_999.html) SPACE SAFETY NASAs DART-mission som ramte asteroide (https://science.nasa.gov/mission/dart/) ESA's Hera-mission ankommer til Didymos i 2026 (https://www.esa.int/Space_Safety/Hera/ESA_s_Hera_targets_early_arrival_at_Didymos_asteroids?__readwiseLocation=) NEO Surveyor – NASAs næste asteroidejæger (https://en.wikipedia.org/wiki/NEO_Surveyor) Kina planlægger også at ramme asteroide (https://news.cgtn.com/news/2025-09-06/China-to-kick-off-asteroid-deflection-project-in-2025-expert-1GraS2i5b2w/p.html) Hvordan kunne man evt. forsøge at afværge YR4, hvis den var på vej mod Jorden? (https://arxiv.org/abs/2509.12351) BONUS Tina tager James Webb-quizzen hos Space.com (https://www.space.com/astronomy/james-webb-space-telescope/infrared-and-informed-the-ultimate-james-webb-space-telescope-quiz)

Vi ägnar oss åt några av de stora (och obegripliga) frågorna som hur universum uppstod och hur jorden skapades. Som tur är har vi en fantastisk ciceron i Maria Sundin, universitetslektor vid institutionen för fysik vid Göteborgs Universitet och en flitig folkbildare när det gäller rymden.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Johan WingborgHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 21/5–2024.Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Lisa Henkowlisa.henkow@sverigesradio.se

Ida Ebbensgaard er Marcels medvært i denne uge. Hun har været chefredaktør på Zetland og er aktuel med bogen Ægte - en bog om kunstig intelligens og tidligere fellow ved SDU. Vi vender det nye samarbejde mellem Jony Ive, designeren bag iPhonen og MacBooken, og Sam Altman, chef hos OpenAI. Sammen drømmer de om at skabe fremtidens AI-dims, der skal frigøre os fra telefonen - og som skal fungere som en slags ekstra hjerne for os. Vi vender også Jordens undergang... eller mere præcist manifestet AI 2027, skrevet bl.a. af en tidligere medarbejder hos OpenAI. AI 2027 tegner en dystopisk fremtid allerede om to år, hvor AI'erne har taget kontrollen over menneskene og våbnene. Men er det science fiction eller virkelighed? Vi får besøg af Thore Husfeldt, professor i datalogi på IT-Universitetet. Endelig kommer vi forbi VEO 3 - Googles nye videogenerator - der har taget AI-verdenen med storm med hyperrealistiske videoer, lydeffekter og fuld mundsynkronisering. Vært: Marcel Mirzaei-Fard, tech-analytiker. Gæst: Ida Ebbensgaard, journalist, forfatter og foredragsholder.

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

I denne RumSnak LIVE optager vi i Empire Bio med hele tre gæster og et veloplagt publikum, som en del af Forskningens Døgn 2025. Vi sætter vi fokus på rumfart og bæredygtighed – for selvom raketter og rumfartøjer er fascinerende, er der ikke nogen tvivl om at de belaster både miljø og klima på mange forskellige måder. En enkelt opsendelse af Falcon 9 udleder fx omkring 336 tons CO₂, hvilket svarer til CO₂-udledningen fra cirka 395 transatlantiske flyvninger. Vi ser også på den hastigt voksende mængde af satellitter i kredsløb om kloden, og på hvordan vi forhåbentlig kan forhindre at de også bliver til kolossale mængder af rumskrot. Og endelig taler vi også om hvordan de mange satellitter forstyrrer forskernes observationer med både lys og radiobølger, som gør det sværere at fange de svage signaler fra fjerne stjerne og andre fænomener i rummet. Vi har tre gæster med denne gang, som hver især skal gøre os klogere på dele af udfordringen med at balancere ønskerne om rumaktivitet med kravet om bæredygtighed. Først vil rumforsker René Fleron fra DTU Space fortælle om raketter og brændstof Dernæst taler vi med specialkonsulent Hjalte Osborn Frandsen der har skrevet PhD om satellit-færdselsregler i rummet Og endelig får vi besøg af seniorforsker Bitten Gullberg fra DTU Space til en snak om lys- og signal-forurening fra de mange satellitter i kredsløb om Jorden og deres påvirkning af videnskabelige observationer Undervejs vil vi også spørge publikum om nogle af de dilemmaer rumfarten står i, hvis den skal forsøge at blive mere bæredygtig, og høre hvad de mener. Lyt med

I denne uge skal vi blandt andet høre om gamle kratere, satellitter der skal finde skovbrande før de vokser sig store, og oxygen som er fundet i den fjerneste kendte galakse. Og i vores hovedhistorie sætter vi fokus på spritnye data fra Euclid, ESA-teleskopet som er igang med at tage billeder af en god bid af hele Universet, blandt andet for at hjælpe os med at blive klogere på mørkt stof og mørk energi. LINKS NYHEDER BBC: Så er Suni og Butch tilbage på Jorden (https://www.bbc.com/news/articles/c0mw221z2yyo) Space.com: Tidslinje for Starliner-astronauternes forlængede mission (https://www.space.com/space-exploration/international-space-station/why-nasas-starliner-astronauts-spent-9-months-in-space-on-a-10-day-mission-a-timeline) Space.com: NASA arbejder videre med Boeings problematiske Starliner (https://www.space.com/space-exploration/international-space-station/nasa-still-mulling-options-for-boeings-troubled-starliner-astronaut-capsule) European Spaceflight: Præsident for den polske rumfartsstyrelse fyret (https://europeanspaceflight.com/polish-space-agency-president-sacked-over-falcon-9-debris-controversy/) NASA: Webb-teleskopet opdager kuldioxid på unge exoplaneter (https://science.nasa.gov/missions/webb/nasas-webb-images-young-giant-exoplanets-detects-carbon-dioxide/) Space.com: Fire exoplaneter opdaget omkring Barnard's Stjerne (https://www.space.com/the-universe/exoplanets/4-rocky-exoplanets-found-around-barnards-star-one-of-the-suns-nearest-neighbors) Universe Today: Kan supernovaer have spillet en rolle i Jordens masseudryddelser? (https://www.universetoday.com/articles/exploding-stars-caused-two-of-earths-mass-extinctions) European Spaceflight: Avio skal teste genanvendelig raket i 2025 (https://europeanspaceflight.com/avio-to-begin-testing-next-gen-reusable-rocket-demonstrator-in-2025/) Space.com: Jorden ældste nedslagskrater opdaget i Australien (https://www.space.com/the-universe/earth/scientists-discover-earths-oldest-impact-in-australia) ESO: Ilt i den fjerneste kendte, unge galakse (https://www.eso.org/public/news/eso2507/) The Verge: FireSat-konstellation skal hjælpe med at opdage skovbrande tidligere (https://www.theverge.com/news/631618/first-satellite-launch-firesat-google) EUCLID ESA: Euclid åbner skatkammer af data (https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/Euclid/Euclid_opens_data_treasure_trove_offers_glimpse_of_deep_fields) BBC: Udfordrende ny viden om mørk energi (https://www.bbc.com/news/articles/c4geldjjge0o) RumSnak ep 58 om Euclid (https://www.rumsnak.dk/lyt-til-rumsnak-1/episode/f649576e/episode-58-lille-rumfartoj-skal-gore-os-klogere-pa-mork-energi) BONUS Propstore – ny auktion med masser af scifi-memorabilia (https://propstoreauction.com/auctions/catalog/id/449?page=1&view=grid&items=100&catm=any&order=order_num&xclosed=yes&featured=no)

På en ringbåret koloni omkring Jupiter forsvinder en mand på mystisk vis. Efterforskeren Mossa følger sporet til Universitetet Valdegeld, hvor ekskæresten Pleiti forsker i Jordens forsvundne økosystemer. Malka Olders The Mimicking of Known Successes er et fascinerende mashup af hyggekrimi og sci-fi.

Diamanter varer evigt. Et symbol på rigdom, ophøjethed og ubrydelige bånd presset sammen i et knaldhårdt glitrende krystal. Men nu behøver det ikke længere at tage milliarder af år for kræfter i Jordens indre at frembringe de små mirakler. Vi kan nemlig selv lave dem i et laboratorie på to til tre uger. Og intet menneskeligt øje kan kende forskel på de naturlige og de syntetiske diamanter. Dagens gæst i 'Du lytter til Politiken' er kulturjournalist Søren Korsholm, der har skrevet om hvorvidt, diamanter nu bliver noget, vi alle sammen går rundt med, eller vi tvært imod taber interessen for de ædleste sten af dem alle.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I det här avsnittet tar Henrik Somna med på en fantasifull resa till jordens innersta kärna. Med hjälp av en specialbyggd farkost från Josefsons Underjordsfarkoster EF, utforskar vi lager efter lager av vår planets mystiska inre. Från magmans glödande kammare till kristallgrottor, från manteln till den pulserande järnkärnan – följ med på en meditation över det som finns under våra fötter.I detta avsnitt bygger Henrik en hemtrevlig bas vid jordens medelpunkt, komplett med panoramafönster mot den glödande kärnan, en inomhusträdgård som trotsar naturlagarna, och en kusin vid ytan som skickar ner förnödenheter med ljusets hastighet. Det blir en historia om människans längtan efter både äventyr och trygghet, om att vilja utforska världens mest extrema platser men samtidigt ha en mjuk soffa att krypa upp i.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efterskalv från Trump-segern. SVT i tårar! Hasses attack på lille Guillou toppat, Linneas demokratihat och Jonas tar in Peter Wahlbeck i studion.Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning. Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras. Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.Programledare: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se