Podcasts about jordens

Kan I huske Elon Musk? Ham der ville bruge en motorsav til at skære i det amerikanske statsapparat så hans bedste ven Donald Trump kunne få styr på USA. Han er videre nu, for han har en plan, der skal redde ikke kun USA, men hele verden. For vi er ved at løbe tør for en helt bestemt ting, vi ikke kan undvære. Og løsningen ligger ude på den anden side af Jordens atmosfære. I rummet, som Elon Musk er ved at gøre til sit eget. Hvordan det hænger sammen, og hvorfor vi både skal være imponerede og nervøse over det, der foregår, er emnet i dagens 'Du lytter til Politiken', hvor gæsten er Politikens internationale kommentator Michael Jarlner.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mattias SennehedTill jordens yttersta gränshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/till-jordens-yttersta-grans-snart-arajf

Og hvad hvis historien primært bliver fortalt af rumskibets AI – en ældre model der konstant bekymrer sig om sin “efficiency percentage” og ikke rigtig forstår mennesker? Det er præmissen i Barbara Trueloves Of Monsters and Mainframes, en science fiction-gyser der blander klassiske monstre med AI-humor og en god portion intertekstuelle referencer. Om Barbara Truelove Barbara Truelove er australsk forfatter og game designer, og hun har åbenlyst en ting med varulve. Hendes første roman Crying Wolf (2021) handlede om tvillinger der opdager de er varulve. I 2023 lavede hun det interaktive tekstspil Blood Moon, hvor plotlinjen er: “Du er en varulv.” Og så kom Of Monsters and Mainframes i 2025. Hun fortæller selv at inspirationen kom fra at læse Bram Stokers Dracula og Martha Wells’ The Murderbot Diaries samtidigt. Men sandheden er mere rodet end det: “Dracula er en del af blandingen, ja, og det samme er Murderbot, men det samme er Universal Monsters, autopiloten i en Airbus, R2D2, min erfaring med at programmere interaktive spil og (måske mest af alt) mit liv i 2022.” Bogen blev nomineret til Goodreads Choice Award i kategorien Science Fiction og har over 9.000 ratings med gennemsnit på 4,09. Demeter – rumfærgen der ikke forstår mennesker Vores “hovedperson” er Demeter. Demeter er ikke en alvidende HAL-AI. Hun er primært bygget til at styre rumfærgen sikkert mellem stjernerne. Hun kan navigere uden om kometer og håndtere tekniske kriser. Men mennesker? Det er en helt anden sag. Når varulv-angrebet rammer og børnene Agnus og Isaac flygter op på broen efter deres bedstemor har forvandlet sig, går kommunikationen ikke så godt. “It’s just a dumb AI, Isaac,” siger Agnus. Demeter reagerer prompte: “I am not lacking intelligence. You are using words marked as moderately offensive. This is antisocial behavior.” Børnene bliver stille. “I am Demeter. I am the ship. I am your friend. Report your injuries.” De begynder at lave lyde i lavt volumen. Demeters systemer kan ikke oversætte det. “How’s it going?” spørger Steward, den medicinske AI. “I wish I could lie,” svarer Demeter. “Humans are hard.” Det er denne kamp med at forstå mennesker – og begrænsningerne i hendes algoritmer – der gør Demeter interessant. Hun er dybt inkompetent til menneskelig interaktion, og det meste af tiden prøver hun bare at undgå at forholde sig til sine passagerer. Bedstemoderen med de store tænder Et af bogens bedre øjeblikke er varulv-scenen. Børnenes bedstemor forvandler sig ved et uheld, og pludselig står Demeter i en desperat kamp for at redde Agnus og Isaac. Hun får varulven lokket ind i en luftsluse. Men så forvandler den sig tilbage til bedstemor – desperat, menneskelig, helt forsvarsløs. Demeter er bundet af den første robotlov (Asimov): ingen AI må skade et menneske. Men der er et kort øjeblik hvor bedstemoderen bliver til skygge – i overgangen mellem former. I præcis det øjeblik reagerer Demeter prompte og åbner luftslussen. Bogen lader det ligge i det uvisse om bedstemoderen selv også trykker på knappen. Det er et af de øjeblikke hvor Demeter teknisk set handler inden for sine regler – men samtidig… ja, du ved. Steward overtager – og tror det er nemt Da Demeter er lukket ned, og rumfærgen skal tilbage til Jorden, bliver opgaver overladt til Steward. Den medicinske AI beslutter sig for at overtage styringen af rumskibet. Hvor svært kan det være? “You know what? Being an autopilot isn’t all that hard. I don’t know why Demeter seemed so stressed all the time. It’s day one of our journey, and we haven’t crashed yet.” Der var dog en lille bump ved afgang. Men det var ikke Stewards skyld. Dokken bevægede sig. I hvert fald tror Steward det. “I don’t exactly speak exterior sensor. They seem very alarmed all the time, constantly screaming in a strange, disjointed dialect of JavaScript.” Stewards plan? “Embrace my managerial role and endeavor to do as little as possible. The subsystems will sort it out.” Det er morsomt at følge Stewards overmodige forsøg på at være kaptajn. Som de fleste læger tror Steward de kan lidt af det hele. En leg med referencer – men måske for fragmenteret Barbara Truelove har åbenlyst haft det superhyggeligt med at skrive den her bog. Hun fortæller selv at reglerne var: smid et monster ombord, prøv at få så mange jokes og referencer til monsterets populærkulturelle historie ind som muligt, og tænk over hvordan det ville fungere i rummet. Der er masser af sjove detaljer. Skibet der transporterer Dracula til London i Bram Stokers bog hedder også Demeter. Wilhelmina Murray er Jonathan Harkers forlovede i Dracula. I bogens fem dele er der binær kode der oversættes til små jokes som “Artificial is the best kind of intelligent” og “I have never seen electric sheep.” Det er meget hyggeligt. Men det er også lidt som om bogen ikke helt selv ved hvor den er på vej hen. Anders beskriver det som om Barbara har skrevet 121 scener med monstre og rum-AI, blandet kortene, og så forsøgt at strikke en rød tråd på den måde stykkerne landede. Den fornemmelse er der lidt af. Action-scenerne er heller ikke bogens styrke. De er lidt svære at følge med i – hvem gør hvad, hvornår, hvorhenne og hvorfor. Det føles som dårlige Marvel-action-scener, hvor man mister fornemmelsen af, hvad der foregår. Det fede – og det mindre fede Det fede ved bogen er AI’erne og deres interne dynamikker. Demeter og Steward der slås om hvem der er klogere. Steward der er træt af at blive slukket midt i sætninger med “priority override.” Den scene hvor Agnus kommer tilbage efter 15 år på Jorden og skal rejse med Demeter igen? Rørende. Skibet er blevet totalt refurbished, og Agnus genkender først slet ikke Demeter. Det øjeblik hvor hun skraber overfladen af og finder sin barndoms AI-mor – det er faktisk ret godt. Men karaktererne er lidt flade. Selv Agnus, som er tættest på en hovedperson, er lidt bleg. Og monstrene? De er sjove nok som pop-kultur-jokes, men ikke særlig interessante som karakterer. Det er underholdning så længe det varer – fed til en togtur – men ikke en der skal læses igen. Vurderingen Jens: ⭐⭐⭐ (tre stjerner). “Jeg synes jeg var godt underholdt. Det var et sjovt take, og jeg hyggede mig med alle de mange referencer. Det er ikke stor litteratur. Men af og til er det rart med noget let og fornøjeligt. Synes Demeters kamp med at forstå mennesker var kongesjov og også dens kollegiale kampe med Steward AI’en.” Anders: ⭐⭐⭐ (tre stjerner). “Jeg applauderer Barbara for at have fået en sjov idé og åbenlyst have haft det superhyggeligt med at skrive bogen. Men jeg var sært ligeglad med karaktererne, selvom Demeter og Steward havde deres øjeblikke. Jeg synes der var alt for meget fokus på ligegyldig action, og historien var alt for fragmenteret uden en god fornemmelse af udvikling.” Bogen minder os om Stefano Benni’s Terra – skør, vild og kreativ science fiction. Og selvfølgelig Blindsight af Peter Watts, som også har vampyrer i rummet. Adrian Tchaikovskys Service Model har også klare paralleller med robotter der forsøger at forstå sig selv og omverden. Jens og Anders har SCIFI SNAKKET Of Monsters and Mainframes. Shownotes til episoden om Of Monsters and Mainframes Siden sidst Anders Har set Guillermo del Toro’s Frankenstein på Netflix – meget teatralsk og med store armebevægelser. Kulisserne er for vilde. Den er lidt i stil med Dracula-filmatiseringen med Gary Oldman. Meget Guillermo del Toro-stil – hvis man er til det, er den vellykket. Anders gav den 6 ud af 10. Har læst The Other Valley af Scott Alexander Howard – en tidsrejsebog med meget lidt science i den. Vi lever i et mærkeligt parallelunivers hvor en by ligger i en dal. I dalen østpå lever de 20 år ude i fremtiden, i dalen vestpå 20 år tilbage i tiden. Meget strenge regler for at man ikke må gå frem og tilbage. Velskrevet og medrivende historie. Jens Har læst The Mercy of Gods af James S.A. Corey – Expanse-forfatterne er tilbage med en helt ny verden. Anbefalet af Søren Bjørn. Mercy of Gods foregår i en fjern fremtid på en planet hvor befolkningen kun har myter om koloniseringen. Vi er blandt videnskabsfolk som forsker i hvordan inkompatible træer af liv kan samleve. Men planeten bliver pludselig invaderet af en alien race – kæmpe hummer/knæler-agtige typer. Menneskeheden bliver sat på prøve for at se om man kan være en nyttig undersåt-race. Og samtidig går det op for os at der er en kæmpe galaktisk krig igang, og en af menneskene er blevet overtaget af en sværm af nanorobotter! Trailer ude for Ryan Gosling i rollen som Ryland Grace i Project Hail Mary af Andy Weir. Kommer i biffen den 20/3. Traileren spoiler bogen helt vildt, og der er kommet en masse action-scener som ikke findes i bogen. Lytternes input Masser af gode kommentarer fra kommentarfeltet om de gode læseoplevelser i 2025. Hennings top 3/2025: “Dying inside” af Robert Silverberg, 1972, om en ældre telepat der gradvist mister sin tankelæserevne. “Hard landing” af Algis Budrys, 1993, om hvordan en besætning fra en forulykket UFO forsøger at glide ind i og camouflere sig i det jordiske samfund. “Dark is the Sun”, af Philip Jose Farmer, 1979, om en Jord millioner af år ude i fremtiden, hvor Solen er ved at brænde sammen. Som Henning selv siger: “Det er eddermame nogle deprimerende indskud.” Frederik Aarup Lauritsen delte sin top 3 for 2025: Stiftelsen af Isaac Asimov, Station 11 af Emily St. John Mandel og Efter London af Richard Jefferies – en tussegammel post-apokalyptisk bog fra 1885. Kristofferabild har ikke så meget tid til at læse Sci-Fi for tiden – er gået en lille smule i stå med Count Zero. I 2025 var det bedste han (gen)læste Rendezvous With Rama, Restaurant At The End of The Universe og Murderbot 2 og 3. Michael har ikke fået læst så meget SF sidste år, men var sært glad ved Krystalverdenen af J.G. Ballard, The Ministry of Time på vores anbefaling – “det var jo næsten en hel hjertevarm sag – sjov at komme i gang med noget romance!” – og til sidst Jordboer af Sayaka Murata, som nok er en snitter i forhold til ren SF, men en tour de force i japansk dagligliv, body horror og nogle måske rumvæsner. “Prøv det. Den er crazy!” Majbritt Høyrup gjorde opmærksom på at Elle Cordova behandler The Power i sin blogklub. Hun vil anbefale to vidunderlige novellesamlinger af Ursula K. LeGuin: The Birthday of the World og Changing Planes. Lise bidrog med sine tre bedste bøger: American Elsewhere af Robert Jackson Bennett: Starter som Twin Peaks, går over i H. P. Lovecraft. En kvinde arver et hus i en by, som ikke findes på noget kort. Cosmicomics af Italo Calvino: Vi følger universets og Jordens tilblivelse gennem væsner/grundstoffer og deres oplevelser, interaktioner og kærlighed. En fin og underfundig lille novellesamling. The Prestige af Christopher Priest: En overraskende god bog. Hun har set filmen, men bogen er meget anderledes – hele det spekulative element fylder mere, og historien er langt mere mystisk. Næste gang Anders vælger næste bog: Mary Shelley’s Frankenstein or the Modern Prometheus fra 1818. Den fås gratis som Project Gutenberg Public Domain e-pop eller PDF. Man taler tit om den som den første moderne science fiction-bog, så den er nærmest pensum for SCIFI SNAK. Jens har tidligere syntes den var røvkedelig, men er nu klar til at prøve igen – måske er han et andet menneske nu.

Mattias SennehedTill jordens yttersta gränshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/till-jordens-yttersta-grans-da-ara1j

Eva-Marie HultbergTill jordens yttersta gränshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/till-jordens-yttersta-grans-nu-ara38Till jordens yttersta gräns (Del 1 NU) – en sammanfattning och några samtalsfrågorLäs från Apg 1:1-12En snabb sammanfattning av den här texten kanske skulle kunna vara: ”Ni behöver inte ha koll på allt… men fr o m nu gäller detta: ni ska få kraft genom Anden och ni ska vittna om mig. Givetvis där ni finns just nu. Men se till att det också blir hela vägen till jordens yttersta gräns. Och det håller ni på med tills vi ses igen. På återseende!”Genom Apostlagärningarna berättas om hur just det börjar ske. Missionshistorien börjar där och då. I Uppenbarelseboken 7:9-10 kan vi läsa om framtidsbilden, om just det där återseendet, hur det ska bli en dag, när uppdraget är slutfört, när Jesus kommit tillbaka. Då finns alla folk och språk med inför Guds tron. Det är det som är Guds tanke och hans uppdrag till oss. Att alla ska fått chansen att höra. Vi läste ju inledningsvis vad Jesus sa alldeles vid sin himmelsfärd…Jesus sa att hans lärjungar, de som följer honom, ska berätta om honom. Och vi läste framtidsvisionen hur det ska se ut vid tidens slut. Alla folk och språk som lovsjunger vid Guds tron. Uppdraget är att nå till jordens yttersta gräns och det gäller tills tiden tar slut. Texten sa oss; fundera inte så mycket på när det är – det viktigaste är att han ska ge er kraft och att ni ska berätta om mig. Det börjar hos Gud, det ska ske genom hans kraft, vi ska bära berättelsen om honom till den som finns närmast, men vi behöver också lyfta blicken och se längre.Det finns ingen tvekan om att Guds målbild, Guds tanke och Jesus´ bud till oss handlar om att alla som lever på den här jorden, alla folk till jordens yttersta gräns ska få höra de goda nyheterna om honom. Vad innebär det för oss nu? Vi ska läsa från Joh 20:21 På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid åt er alla.« 20Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade till dem igen: »Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.«Allt börjar med en Gud som älskar, och därför sänder sin son till människorna. Jesus som blivit sänd till oss, sänder sedan oss till alla folk, till jordens yttersta gräns. Det gäller för oss nu. I den här tiden.Församlingens mission börjar där vi finns, där troende finns.Men vårt uppdrag och vårt ansvar sträcker sig också hela vägen, till jordens yttersta gräns. Där ingår vi alla, i det som är nära där vi är, men OCKSÅ i det som är långt borta, även om inte mer än några få faktiskt åker iväg. Vi behöver hålla lite olika tankar i huvudet samtidigt. Vi behöver tillsammans samtala om hur vi fortsätter att sända missionärer, hur görs det bäst i vår tid, hur ska vi använda våra insamlade pengar, hur fortsätter vår församling att vara en församling som ser internationell mission som självklart… Hur kan vi finnas med i det som vårt samfund satsar och utvecklar när det kommer till mission långt borta.Hur kan vi var och en vara en del i allt detta? Hur kan internationell mission få plats i våra liv? Först: om du faktiskt ibland funderar på din framtid och tankar på utlandstjänst dyker upp – prata med en pastor, eller kanske någon av dem som varit eller är missionärer i vår gemenskap. Ta noga hand om de tankarna.Och för oss alla - Vad är min del när det kommer till kyrkans uppdrag att nå till jordens yttersta gräns. Vad är nästa steg för mig? Kan jag vara med och be? Börja ge pengar? Ge mer pengar? Stödja en av församlingens utsänd...

Bjarne Stensheim, Matt 5:13, Joh 10:27-30, Rom 8:38-39

1) Jordens Magnetfelt2) Mennesker påvirker Jordens massefordeling og dermed magnetfeltet3) Plastik4) Temperaturen for 2025 er kommet ind5) Astronauts return early (a non story?)6) JWST black hole ripping through space:7) Solformørkelse i Spanien------------------------------1:Magnetisk Nord pol vandrer:https://www.sciencealert.com/earths-magnetic-north-pole-is-officially-moving-scientists-just-updated-its-locationEarth's Magnetic North Pole Is Officially Moving – Scientists Just Updated Its Location : ScienceAlertJordens magnetfelt har en Anomali:https://www.sciencealert.com/vast-anomaly-in-earths-magnetic-field-keeps-growing-satellites-revealVast Anomaly in Earth's Magnetic Field Keeps Growing, Satellites Reveal : ScienceAlert-------------2)Humanity Has Dammed So Much Water It's Shifted Earth's Magnetic Poles : ScienceAlerthttps://www.sciencealert.com/humanity-has-dammed-so-much-water-its-shifted-earths-magnetic-polesAs we trap water behind dams, not only does it remove water from the oceans, thus leading to a global sea level fall, it also distributes mass in a different way around the world.Extra weight added to a spinning sphere pulls the weighted part towards the equator, shifting the axis around which the sphere spins. So, redistributing Earth's surface weight re-orientates its spin axis, whether that be through damming water, melting glaciers, or groundwater removal.But it's only Earth's outer crust floating over its gooey inner parts – not the inner goo generating the magnetic field – that shift, leading to a different part of Earth's surface sitting over our planet's inner magnetic north.So, while north itself hasn't really moved in space, Earth's surface has shifted around, over the top of it. This phenomenon is called true polar wander.https://www.sciencealert.com/earths-flipping-magnetic-field-heard-as-a-sound-is-an-unnerving-horror———PlastikThe primary source of plastic isfossil fuels, specifically crude oil and natural gas. Over 99% of plastic is produced from these non-renewable hydrocarbon sources, which are refined into monomers like ethylene and propylene, and then polymerized into plastic materials3) Jagten på det nye plastikhttps://interestingengineering.com/science/biodegradable-plastic-made-from-bambooPlastik fra Avokado sten:https://worldbiomarketinsights.com/biofase-develops-biopolymers-from-avocado-pits/———-4) In 2025, the global average surface temperature was approximately 1.44∘C-1.47∘Cabove the pre-industrial (1850–1900) level. It was confirmed as the third-warmest year on record, trailing behind 2024 and 2023 despite the cooling influence of a La Niña pattern. —————-5) Astronauts return earlyhttps://www.sciencealert.com/nasa-brings-astronauts-home-early-after-unprecedented-medical-issue-in-space?———————6) JWST black hole ripping through space:https://www.sciencealert.com/jwst-confirms-first-runaway-supermassive-black-hole-tearing-through-space——————7) Solformørkelse i Spanien. Man kan komme på rejse med Michael Linden Vørnlehttps://smilrejser.dk/spanien/solformoerkelse-i-spanien-med-astrofysiker-michael-linden-voernle

Har du hørt den 2500 år gamle endetidsprofeti om, hvad der sker når hele verden vender sig mod Jerusalem, og Israel "skal se hen til mig, ham de har gennemboret" (Zak 12, v10)? I den sidste Bibelsnak-episode med Ole Andersen som gæst læser vi, at Jerusalem bliver som et berusende bæger for alle folkeslagene, der prøver at løfte en umulig tung sten, lige indtil israelitterne endelig omvender sig og Gud overnaturligt griber ind gennem "mig, ham de har gennemboret". Men hvorfor omtaler Gud sig lige pludselig som "ham de har gennemboret", og er det rigtigt, at vores tids medier opfører sig mere og mere som Bibelen, der zoomer helt ind på Jerusalems betydning i verden? Og er det så ikke i virkeligheden ophævelsen af forhærdelsens hemmelighed i Romerbrevet kap. 11 (sidste episode)?  Lyt med når Bjarke Brondbjerg og Ole Andersen læser det tiltagende aktuelle profetord i Zakarias' bog kapitel 12.   

Jorden spricker - the earth crack. Vad är det och vad menar man? Inte som något att vara rädd för –utan som en öppning.En plats där det gamla släpper tagetoch nytt ljus får ta form.Låt det här avsnittet bli en stund av trygghet,närvaro och påminnelse om den kraft som redan bor i dig. Självklart också med en övning att ta med ut i världen. Välkommen.

Vi tager endnu en runde med universelt stof! Hvad sker der i rummet lige for tiden?1: 3I/Atlas2: Sten fra Mars3: Temporary Moon4: Sattelite made out of wood5: Starship 6: Store tal7: Enhederne meter og sekund-----------------------------------1: 3I/AtlasNASA deler første fotos af 3I/ATLAS: Ikke rumvæsenerhttps://videnskab.dk/rummet/nasa-deler-foerste-fotos-af-3i-atlas-ikke-rumvaesener/NASA press release 19.11.25:ESA:https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Images/2025/12/Comet_3I_ATLAS_shows_activity_in_Juice_navigation_camera_teaserESA - Comet 3I/ATLAS shows activity in Juice navigation camera teaserDuring November 2025, ESA's Jupiter Icy Moons Explorer (Juice) used five of its science instruments to observe 3I/ATLAS. The instruments collected information about how the comet is behaving and what it is made of.In addition, Juice snapped the comet with its onboard Navigation Camera (NavCam), designed not as a high-resolution science camera, but to help Juice navigate Jupiter's icy moons following arrival in 2031.Though the data from the science instruments won't arrive on Earth until February 2026, our Juice team couldn't wait that long. They decided to try downloading just a quarter of a single NavCam image to see what was in store for them. The very clearly visible comet, surrounded by signs of activity, surprised them.Not only do we clearly see the glowing halo of gas surrounding the comet known as its coma, we also see a hint of two tails. The comet's ‘plasma tail' – made up of electrically charged gas, stretches out towards the top of the frame. We may also be able to see a fainter ‘dust tail' – made up of tiny solid particles – stretching to the lower left of the frame.The image was taken on 2 November 2025, during Juice's first slot for observing 3I/ATLAS. It was two days before Juice's closest approach to the comet, which occurred on 4 November at a distance of about 66 million km.We expect to receive the data from the five scientific instruments switched on during the observations – JANUS, MAJIS, UVS, SWI and PEP – on 18 and 20 February 2026. The delay is because Juice is currently using its main high-gain antenna as a heat shield to protect it from the Sun, leaving its smaller medium-gain antenna to send data back to Earth at a much lower rate.Though Juice was further from 3I/ATLAS than our Mars orbiters were back in October, it observed 3I/ATLAS just after the comet's closest approach to the Sun, meaning that it was in a more active state. We expect to see clearer signs of this activity in the data from the science instruments. This includes not only images from JANUS – Juice's high-resolution optical camera – but also spectrometry data from MAJIS and UVS, composition data from SWI, and particle data from PEP.ESA - ESA's ExoMars and Mars Express observe comet 3I/ATLASWe have an update on 3I/ATLAS! Until September, figuring out the location and trajectory of 3I/ATLAS relied on Earth-based telescopes. Then between 1 and 7 October, our ExoMars TGO turned its eyes towards the interstellar comet from its orbit around Mars. The comet passed relatively close to Mars, approaching to about 29 million km during its closest phase on 3 October.The Mars probe observed the comet from a new viewing angle. The triangulation of its data with data from Earth helped to make the comet's predicted path much more accurate. The result was an impressive ten-fold leap in accuracy, reducing the uncertainty of the object's location.Because 3I/ATLAS is passing through our Solar System fast, travelling with speeds up to 250 000 km/h, it will soon vanish into interstellar space, never to return.The comet is currently being observed with our Juice spacecraft. Though Juice is farther from 3I/ATLAS than the Mars orbiters were last month, it is seeing the comet just after its closest approach to the Sun, when it is in a more active state. We don't expect to receive data from Juice's observations until February 2026. Komet Kalender:--------------2: Sten fra Mars:https://www.sciencealert.com/curiosity-cracked-open-a-rock-on-mars-and-revealed-a-big-surpriseCuriosity Cracked Open a Rock on Mars And Revealed a Big Surprise : ScienceAlerthttps://phys.org/news/2025-12-evidence-driven-climate-mars-jezero.htmlEvidence of rain-driven climate on Mars found in bleached rocks scattered in Jezero crater--------------------------3: Temporary MoonEarth currently has a temporary moon, an asteroid designated 2025 PN7, that is in a quasi-satellite orbit. It is not permanently bound to Earth like the main Moon, but rather shares Earth's orbit around the Sun, occasionally entering our planet's gravitational influence for several decades before drifting away again. Earth has had other temporary "mini-moons" in the past, and this is not expected to be the last. About 2025 PN7 : Size: The asteroid is between 18 to 36 meters wide, or about the size of a building. Orbit: It orbits the Sun but has been temporarily captured by Earth's gravity and is expected to remain a quasi-moon until about 2083.Distance: It does not get as close as the regular Moon, swinging between 4 and 17 million kilometers away from Earth (Moon is 384400 km away, so between 10 and 44 Lunar distances)2025 PN7 - Wikipedia https://en.wikipedia.org/wiki/2025_PN7---------------------------4: Satelite made out of wood:https://www.esa.int/Enabling_Support/Space_Engineering_Technology/ESA_flying_payloads_on_wooden_satellite----------------------------------5: Starship A: can get us really fast to Uranus:https://phys.org/news/2025-10-starship-uranus.html—————-B: Starship og kapløb med Kinahttps://videnskab.dk/rummet/starship-10-opsendt-med-succes-alligevel-faar-usa-svaert-ved-at-naa-til-maanen-foer-kina/ ældre artikel:https://videnskab.dk/rummet/spacex-raketten-starship-10-er-eksploderet-faar-store-konsekvenser-for-amerikansk-maanelanding/?utm_medium=email&utm_source=vores-nyhedsbrev----6: Store talFor at forstå store tal er det nogen gange meget godt at omregne det til noget andet. 1 * 10^6 sekunder = 11.5 dage1 * 10^9 sekunder= 31.7 år1 * 10^12 sekunder = 31 710 årSå kan vi måske forstå hvor meget forskel der er på en millonær og en millardær. Trillionær burde ikke eksistere. -----------------7: Enhederne meter og sekund Generelt kom jeg til at tænke på enheder. Meter: Historical definition:Historically, a meter was defined as one ten-millionth of the distance from the North Pole to the equator along the Prime Meridian.In 1960 the metre was thus defined in the SI system as equal to 1,650,763.73 wavelengths of the orange-red line in the spectrum of the krypton-86 atom in a vacuum.It is currently defined as the distance light travels in a vacuum in (1/299,792,458) of a second.Second:A second is the base unit of time in the International System of Units (SI), defined as the time it takes for a cesium-133 atom to undergo 9,192,631,770 hyperfine transitions in its ground state when oscillating at a specific microwave frequency.This precise atomic definition provides a universal standard for time, making it a fixed and consistent unit for the entire world, unlike older definitions based on Earth's rotation which can fluctuate. A second can also refer to an ordinal number meaning "after first" The old definition of a second was of a mean solar day. This definition was used until the mid-20th century, when it was replaced because the Earth's rotation is not constant, making the length of a solar day slightly variable. An earlier, less formal definition was based on dividing the hour into 60 parts, each of which was called a "minute," and then dividing that into 60 parts to get a "second," as the ancient Babylonians originally did(Rabbit hole: The Babylonian number system was a sexagesimal (base-60) system that used only two symbols: a vertical wedge for one (1) and a corner wedge for ten (10). It was a positional system where the value of a symbol depended on its position, with each place representing a power of 60, similar to how our base-10 system uses powers of 10. The system lacked a true zero for a placeholder initially, creating ambiguity, but later added a symbol for this purpose. )Min pointe: Vores m og s var (er) defineret efter jorden og vores omløb. Enheden m/s er derfor Jordens enhed.Lysets hastighed i vacuum er en universel konstant, men en Alien vil 100% have en anden enhed end os. Også selvom at vi har fundet bedre naturkonstanter til at definere m og s ud fra.

Liv kan være opstået i Jordens ursuppe eller være ankommet udefra via meteoritter. En episode om, hvordan kemi blev til biologi – og hvordan livets formgivning opstår af simple molekylære interaktioner. Gæst: Morten Grønborg Vært: Kristina May Produceret af Yours Only

En mild borgerlig intellektuell psykiatriker och en militant ideolog som glorifierade revolutionära bönder. Farshid Jalalvand funderar över Frantz Fanons motsägelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är ramadan i maj 1955 i Algeriet, och Frantz Fanon, överläkare i psykiatri vid Blida-Joinville-sjukhuset. sitter i sin bil och tänder en cigarett. Samtidigt som han drar sitt första bloss märker han hur en okänd man närmar sig bilen. ”Släck ciggen om du inte vill få allvarliga problem”, varnar främlingen på arabiska. Den algeriska självständighetsrörelsen FLN hade nyligen uppmanat till bojkott av tobaksvaror producerade i kolonialmakten Frankrike. Den som bröt mot det riskerade att få näsan avskuren – eller något ännu värre.Man skulle kunna tro att en sådan brysk tillrättavisning skulle uppfattas som hotfull eller kränkande. Men för Fanon, en kulturellt fransk västindisk läkare som hade sökt sig till Algeriet på grund av bristande karriärmöjligheter i Frankrike, blev den istället en livsomvälvande positiv vändpunkt. Den främmande mannen hade misstagit den svarte Fanon för en av sina – det var nämligen bara algerier som omfattades av cigarettförbudet. För en vän berättade han senare: ”Jag kände att jag hade blivit tilltalad som en av de egna”. För en person som under hela sitt vuxna liv hade känt sig alienerad från samhället blev detta inlemmande i en gemenskap ett huvudskäl till att han strax därefter anslöt sig till den algeriska självständighetsrörelsen.Det är otroligt vad den Andres blick kan göra med en.Frantz Fanon var född och uppvuxen i en välbärgad borgerlig familj i den franska kolonin Martinique. Under andra världskriget for den unge idealisten över Atlanten och anslöt han sig som volontär till den franska befrielsearmén för att kämpa mot nazisterna. Han blev allvarligt sårad i strid, mottog medalj för uppvisat mod, och fick som belöning för sin krigstjänstgöring studera valfri utbildning i Frankrike efter kriget. Han bestämde sig för att plugga till läkare vid det framstående universitetet i Lyon. Men studietiden blev inte som förväntad. Den inskränkthet och rasism han mötte i Frankrike utgjorde bakgrund till hans klassiska studie i rasismens psykologi – ”Svart hud, vita masker”. Ett av flera tongivande verk han författade under sitt korta men händelsefulla liv, innan han dog i leukemi, bara 36 år gammal.Det mest inflytelserika av dessa verk – ”Jordens fördömda”, med förord av Sartre – är ett stridsrop för de koloniserades väpnade kamp mot kolonialmakter världen över. Boken färdigställdes i exil i Tunis, delvis genom diktamen av den svårt cancersjuke Fanon. Då hade han sedan länge tvingats lämna Algeriet, efter att ha kritiserat kolonialmaktens förtryck av araber och berber. Han hade blivit FLN:s internationella talesperson och redaktör för rörelsens tidning. Hans liv kan på många sätt betraktas som en serie av motsägelser: den milda psykiatrikern som var en militant ideolog, den karibiske fransmannen som blev en talesperson för en arabisk revolutionär rörelse, den borgerliga intellektuelle som framförallt glorifierade revolutionära bönder.Men det är en annan motsägelse jag fastnar för. Eller kanske ingen motsägelse, men en händelse som kan ses som den raka motsatsen till incidenten med cigaretten, men som på samma sätt kom att prägla honom i grunden.William Shatz berättar i biografin ”The Rebels Clinic” hur Fanon som ung läkarstudent blev utpekad av en liten, vit pojke på tåget i Lyon. “Titta mamma, en négre. Mamma, mamma, le négre kommer att äta upp mig!” Pojken – genomsyrad av alla de koloniala fördomarna om vilda kannibaler – skakade av rädsla. Fanon skrev om händelsen i ”Svart hud, vita masker”: “Jag fick tillbaka min kropp utfläkt, sönderdelad […] All denna vithet som förbränner mig. Jag slår mig ner vid elden och upptäcker min hud. Jag hade inte sett den förut.” När barnets mamma försökte släta över situationen genom att högt säga “titta vilken vacker négre”, svarade Fanon trotsigt: “den vackra négren ber er dra åt helvete, madame!” För någon som längtade efter att bli sedd som en medborgare bland andra, blev den tvångsmässiga fixeringen vid hans hud ett ständigt blödande sår; beviset på att han aldrig skulle kunna undfly stigmat av sin pigmentering.Jean Paul Sartre, en av Fanons främsta inspirationskällor, hade tidigare skrivit om hur juden först blir varse sin judenhet – i bemärkelsen något negativt utmärkande – i mötet med antisemiten. Simone de Beauvoir hade skrivit de kända orden: “man föds inte till kvinna, man blir det”. Nu kunde Fanon addera den koloniala upplevelsen till existentialismens teoribygge: Den svarta människan, berövad sin mänsklighet och individualitet, blir först “svart” i mötet med den icke-svarta blicken, reducerad till en ansiktslös medlem av en flock vildar.Ett sätt att sammanfatta dessa betraktelser är att ens identitet skapas i förhållande till den Andre.Vem är algerier? Vem är svart? Vem är kvinna? Vem är svensk?Om vi ska tro existentialisterna handlar inte identitet om hur någon känner sig inombords, utan om hur hon blir sedd av andra. Individen står maktlös inför sin egen identitet, och i förlängningen därmed sin egen plats på jorden. Det är en fruktansvärd sanning. En sanning som lägger ett stort ansvar på oss som medmänniskor.Idén har sitt ursprung i Hegels herre-slav-dialektik. I “Andens fenomenologi” skriver den tyska filosofen att ett självmedvetande endast uppstår i relation till ett annat. När två medvetande möts uppstår en maktkamp, där den ena till slut blir herre och den andra slav. Eftersom det är bättre att vara något än inget, finner sig slaven i uppgörelsen. Herren och slaven ställs i en ömsesidig beroenderelation – de behöver varandras blickar för att på ett plan ens existera.Det är en mer fundamental form av alienering än vad man finner i den mer social- och samhällstillvända filosofin hos Sartre, de Beauvoir och Fanon. Men vår beroendeställning till den Andres blick är intakt.”Helvetet, det är de andra”, som det konstateras i en av Sartres pjäser.För det är en blick som kan fläka sönder, bränna och förringa, som i fallet med pojken på tåget. Men det är också en blick som kan lyfta, stärka och inkludera som i berättelsen om den varnande algeriern. Både alienation – och dess ljuva motsats, gemenskap – är relationella fenomen. Alla blir vi till genom hur vi ses i kärleksrelationer, hur vi uppfattas av våra närstående, och hur vi blir betraktade i offentligheten.Existentialisternas idéer om individens ansvar har sedan länge sprungits om av strukturalistiska och poststrukturalistiska förklaringsmodeller. Men det finns i min mening all anledning att återvända till dem. En välvillig blick är förvisso det första steget även i en strukturell förvandling. Men ännu viktigare: Varje människa har – genom sin blick – makt, och därmed ett moraliskt ansvar. Hur vi väljer att använda det kan förändra ett liv, en plats, en värld.Farshid Jalalvandmikrobiolog, skribent och författareLitteraturAdam Shatz: The Rebel's Clinic: The Revolutionary Lives of Frantz Fanon. Farrar, Straus and Giroux, 2024.Frantz Fanon: Svart hud – vita masker. Översättning: Stefan Jordebrandt. Bokförlaget Daidalos, 1997.Frantz Fanon 1925–1961Född: Fort-de-France, Martinique (då fransk koloni).Verksam som: Psykiater, filosof, antikolonial teoretiker, författare, redaktör och ideolog. Kända teman: Kolonialismens psykologi, rasism, våld och befrielsekamp, nationell kultur och dekolonisering Aktivism: Stödde och arbetade för den algeriska befrielsefronten (FLN) under det algeriska självständighetskriget. Död: Leukemi, 1961 (USA), begravd i Algeriet.På svenska: ”Svart hud – vita masker” samt ”Jordens fördömda” finns i ett flertal översättningar och utgåvor på svenska, från 1962 och framåt.

Prins Peter af Grækenland og Danmark, ja sådan hedder en af de måske mest oversete danske eventyrere, som igennem hele sit liv var forgabt i Tibet. I 1950 drog han ud for at dokumentere den tibetanske kulturarv, før kineserne overtog landet. Prins Peters rejse skulle blive en tur, der kom til at inkludere spioner, storpolitik og hans drøm om at finde den afskyelige snemand. Men han var især fascineret af det mystiske flermanderi. Traditionen, hvor én kvinde tager flere ægtemænd, hvilket er særlig udbredt i netop Tibet. Men kunne en prins beskæftige sig med den slags og ville Tibets porte åbne sig for ham?  Medvirkende: Miriam Koktvedgaard Zeitzen, ph.d. fra Cambridge, tidligere museumsinspektør på Nationalmuseet og nu ansat på Københavns Universitet. Miriam har skrevet adskillige videnskabelige artikler om Den 3. Danske Centralasiatiske ekspedition og Prins Peter og har sågar rejst i hans fodspor i Sikkim i Indien.

Jordens hjärta är en skapelseberättelse inspirerad av samisk mytologi, sagor och sägner, framförd på nordsamiska på Kungliga Operan i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu ska det handla om en helt unik operahändelse. I helgen är det urpremiär för den allra första operan på nordsamiska i Europa, på Kungliga Operan i Stockholm. Föreställningen heter ”Jordens hjärta”, och har underrubriken: ”En berättelse om alltings ursprung”. Den här helt nyskrivna familjeoperan är skapad av librettisten Rawdna Carita Eira och tonsättaren Britta Byström.Själva historien är en skapelseberättelse, inspirerad av samisk mytologi, sagor och sägner, hämtade från det samiska eposet ”Solens söner” av den sydsamiske 1800-talsprästen Anders Fjellner. För regin står Elle Márjá Eira, som nyligen regisserade filmen ”Stöld” för Netflix. Vår reporter Nina Asarnoj stämde träff med Rawdna Carita Eira, Britta Byström och Elle Márjá Eira på Kungliga Operans scen i Stockholm, bredvid det pulserande röda hjärta, som bara vissa kan höra slå…Och vi ska säga att all musik som ni hör i det här reportaget är från olika repetitioner.”Jordens hjärta. En berättelse om alltings ursprung”, har premiär på Kungliga Operan i Stockholm lördag den 15:e november och spelas fram till den 29 december. Det är en familjeföreställning som framförs på nordsamiska, men den är även textad på svenska.

En provokatör med ett gudabenådat språk hör Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem recensera hyllade Mitt skydd och min storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arundhati Roys självbiografi tecknar ett porträtt av en dotters relation till sin mor och av kvinnors roll i det indiska samhället.PREMIÄR FÖR FÖRSTA OPERAN PÅ NORDSAMISKAI helgen är det urpremiär för den allra första operan på nordsamiska i Europa, på Kungliga Operan i Stockholm. Föreställningen heter ”Jordens hjärta - En berättelse om alltings ursprung”. Vår reporter Nina Asarnoj stämde träff med regissören Elle Márjá Eira, som nyligen regisserade filmen ”Stöld” för Netflix, librettisten Rawdna Carita Eira och tonsättaren Britta Byström.MÖT PRISADE REGISSÖREN BENNY SAFDIEPå bio kan man se Benny Safdies senaste film ”The Smashing Machine” med Dwayne ”The Rock” Johnson som fighting-legenden Mark Kerr. På Stockholms filmfestival fick han i helgen ta emot priset Stockholm Visionary Award för att ha förnyat independentfilmen sin svarta humor och sina antihjältar. Vår reporter Björn Jansson mötte honom för en intervju.1900-TALETS FILOSOFIHISTORIA PÅ ETT NYTT SÄTTI boken "Samtidsandar. Filosofins sista år och början på en ny upplysning 1948–1984" tecknar författaren och filosofen Wolfram Eilenberger ett porträtt av fyra av seklets stora tänkare: Michel Foucault, Susan Sontag, Teodor Adorno och Paul Feyerabend. Boken avslutar en trilogi där Eilenberger närmar sig filosofernas filosoferande på ett ovanligt sätt. Kulturredaktionens Olof Åkerlund berättar mer.KVINNORS KOMPLICERADE KOMPIS-KOMPETENSKvinnors relationella kompetens anses allmänt större än mäns. Samtidigt talas det utfrysning och skvaller som specifika flickproblem. Hur ska man förstå den här paradoxen? Maria Andersson Vogel söker svar i historien i dagens OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

2.000 km over Jordens overflade finder et alarmerende våbenkapløb sted. Både Beijing, Kreml og Washington ønsker at etablere atomreaktorer og permanente, bemandede baser i rummet. Ifølge en major i flyvevåbnet er der tale om en “ny kold krig” og lige nu sakker et sårbart Europa gevaldigt bagud, når det gælder evnen til at forsvare egne interesser i rummet. Kan Europa være med, når våbenkapløbet i verdensrummet spidser til? Gæst: Troels Heeger, journalist på Berlingske Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne uge skal vi blandt andet høre om japanske rummissioner, om rumskrot og om rumtornadoer, og i vores hovedhistorie sætter vi fokus på årets Rumkonference, hvor især forsvar og europæisk selvstændighed fyldte allermest blandt oplægsholderne – der måske glemte forskningen lidt i farten... Der bliver også tid til at vende private rumteleskoper, høre Tina forklare hvordan magnetfelter vender, og dele et par bonus-links blandt andet til sites hvor man kan leje sin ind på teleskoper i Spanien og Texas. Lyt med

I denne uge skal vi blandt andet høre om Jordens magnetfelt, gas i rummet mellem galakserne og om kvantekryptering i satellit-kommunikation. Og i vores hovedhistorie sætter vi fokus på space safety og vores viden om potentielt farlige asteroider, i anledning af vi netop har fejret et-årsjubilæum for opsendelsen af Hera-missionen. Lyt med! LINKS NYHEDER SpaceX's Starship gennemfører en næsten perfekt testflyvning (https://www.wired.com/story/spacexs-second-gen-starship-signs-off-with-a-near-perfect-test-flight/) Ny komet Lemmon kan ses med det blotte øje i oktober (https://www.space.com/astronomy/comets/new-comet-lemmon-could-shine-bright-enough-to-be-seen-with-the-naked-eye-this-october) Stjernekort: Komet C/2025 A6 (Lemmon) (https://theskylive.com/planetarium?obj=c2025a6&date=2025-10-22&h=18&m=37#ra%7C14.500816114703028%7Cdec%7C26.24341642329255%7Cfov%7C45.5) Swarm afslører voksende svagt punkt i Jordens magnetfelt (https://www.esa.int/Applications/Observing_the_Earth/FutureEO/Swarm/Swarm_reveals_growing_weak_spot_in_Earth_s_magnetic_field) OSIRIS-APEX måske reddet fra Trumps nedskæringer (https://arstechnica.com/space/2025/10/one-nasa-science-mission-saved-from-trumps-cuts-but-others-still-in-limbo/) Sløret James Webb-syn får software-fix (https://theconversation.com/how-we-sharpened-the-james-webb-telescopes-vision-from-a-million-kilometres-away-262510) Putin godkender plan om russiske raket-reklamer (https://arstechnica.com/space/2025/10/putin-oks-plan-to-turn-russian-spacecraft-into-flying-billboards/) Nyopdaget gasbro mellem galakser (https://theconversation.com/what-a-newly-discovered-gas-bridge-between-galaxies-tells-us-about-the-cosmic-cycle-of-matter-265760) Geostationære satellitter lækker tonsvis af ukrypterede data (https://www.computerworld.dk/art/293235/de-rettede-en-simpel-parabol-mod-himlen-og-blev-chokerede-dine-data-kan-flyde-ukrypteret-rundt-i-rummet) ESA støtter udvikling af kvantekryptering til satellit-kommunikation (https://www.spacewar.com/reports/Advancing_European_satellite_security_through_quantum_communications_999.html) SPACE SAFETY NASAs DART-mission som ramte asteroide (https://science.nasa.gov/mission/dart/) ESA's Hera-mission ankommer til Didymos i 2026 (https://www.esa.int/Space_Safety/Hera/ESA_s_Hera_targets_early_arrival_at_Didymos_asteroids?__readwiseLocation=) NEO Surveyor – NASAs næste asteroidejæger (https://en.wikipedia.org/wiki/NEO_Surveyor) Kina planlægger også at ramme asteroide (https://news.cgtn.com/news/2025-09-06/China-to-kick-off-asteroid-deflection-project-in-2025-expert-1GraS2i5b2w/p.html) Hvordan kunne man evt. forsøge at afværge YR4, hvis den var på vej mod Jorden? (https://arxiv.org/abs/2509.12351) BONUS Tina tager James Webb-quizzen hos Space.com (https://www.space.com/astronomy/james-webb-space-telescope/infrared-and-informed-the-ultimate-james-webb-space-telescope-quiz)

Den tusindmeter tykke is på Islands største gletsjer, Vatnajökull, er lige så gammel som landets historie.  Men efter klimaforskningens prognoser står alle de islandske gletsjere til at forsvinde i de næste 100 til 200 år. Den første af de store gletsjere – med det ironisk klingende navn 'Ok' – er allerede væk. Og måske er gletsjeren Snæfellsjökull, hvor de nysgerrige forskere i Jules Vernes 'Rejsen til Jordens indre' steg ned, en af de næste.  Den islandske forfatter Andri Snær Magnason er det litterære hovedvidne til klimaforandringernes tag i det islandske landskab. På mindetavlen for 'Ok' skrev han et brev til fremtiden med en klar indrømmelse: ”Vi ved, hvad der sker, og hvad der skal gøres. Kun I ved, om vi gjorde det.”  Gletsjerne er ikke længere geologiske symboler på evigheden. De er tegn på en planet, der er ude af balance.  I sin store klimafortælling 'Tiden og vandet' har Magnason skrevet en dybt personlig historie om de store ismassiver og deres plads i vores kulturelle bevidsthed. Magnason væver på eminent vis sin egen familiehistorie sammen med klimavidenskaben, de gamle, islandske Edda-digte og sine møder med Dalai Lama i Himalaya-bjergenes gletsjer-rige højder.  ”Gletsjerne er frosne håndskrifter, som fortæller historier, ligesom årringe i træer og sedimentlag, og ud fra isprøverne kan man indsamle oplysninger og danne sig et billede af fortiden. Gletsjere kan fortælle om tidligere vulkansk aktivitet, de gemmer på pollen, regnvand og luftbobler, som afslører atmosfærens kemiske sammensætning for tusindvis af år siden. Men nu er næsten alle gletsjere, overalt i verden, på samme tid ved at forsvinde.”  Derfor er det for Magnason på tide at finde en ny måde at tænke på vores tid på Jorden.  Hør den islandske forfatter og klimaaktivist Andri Snær Magnason give sit bud på, hvad vi kan lære af gletsjernes liv og død.

Vi ägnar oss åt några av de stora (och obegripliga) frågorna som hur universum uppstod och hur jorden skapades. Som tur är har vi en fantastisk ciceron i Maria Sundin, universitetslektor vid institutionen för fysik vid Göteborgs Universitet och en flitig folkbildare när det gäller rymden.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Johan WingborgHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gabriel har semester och Åsskar planerar ett avsnitt helt själv! Han sätter igång med att läsa upp massor av inlägg och försöka nå det 100 skämt om olika djurarter. Men han får nya idéer av lyssnarna och förbereder ett nytt bus med Gabriel, men när han busringer är det inte Gabriel som svarar?! Tillslut kommer han fram och Åsa från gurkasäkerhetsmyndigheten ger Gabriel fyra utmaningar för att bevisa att han inte sprider gurkapropaganda till barnen.  Tillsammans pratar dom även om att jorden börjat snurra långsammare och att vi behöver ta bort en sekund! Dagens ord: skottsekund www.kylskåpsradion.se Produceras av Frälsningsarmén

Gäst i detta avsnitt är Susanne Schéele som Maria träffade i Bosnien. Det var ett möte som snabbt ledde till vänskap och samarbete. För att förstå vad de skulle göra tillsammans öppnade Maria Akasha-arkivet för dem båda under en meditation och mycket oväntade saker hände!I detta avsnitt får vi ta del av deras privata meditation, som de spelade in för egen räkning, då de blev uppmanade att dela den här informationen i sina kanaler. På ett märkligt sätt knyts upplevelserna i Bosnien ihop med denna fjärrskådning: ombord på ett rymdskepp med destination Jorden och en kraftfull last ombord.Vi får veta att kraftplatser som varit sovande länge nu håller på att väckas upp. Ibland av människor, medvetet eller omedvetet, och ibland av andra varelser som assisterar Jordens och mänsklighetens utveckling.För mer information om SusanneHemsida https://www.garden-of-feathers.com/Youtube Garden of Feathers Facebook Susanne Gabriella samt Garden of FeathersInstagram susannegabriella_gof samt garden_of_feathersMedverkande: Maria Dupal, Helene Carlind och Susanne Schéele. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In de laatste podcast van seizoen 2024/25 zitten Mo en Rob aan tafel met onze AD Jordens Peters die bijna 2 uur lang de tijd nam om terug te kijken op het afgelopen seizoen en een aantal harde noten te kraken, maar ook om naar voren te kijken naar wat de plannen en insteek zijn voor komende seizoen. Thema's die voorbij komen zijn de naweeen van seizoen 2023/24, de (foute) interne verwachtingen, het hoge aantal blessures, het uitdragen van ambitie en het communiceren daarvan, ownership/verantwoordelijkheid als belangrijke kernwaarde voor seizoen 2025/26, fans meenemen in het verhaal, omzet vs kosten vs budget, doorgroeien, stappen maken achter de schermen, de Funders en het zoeken naar meer leden, toelaten van nieuw/extra geld, wat doen 7 jaar KKD met een club en z'n fans, ontwikkelingen op commercieel gebied, vertrouwen uitstralen door continuiteit, transferwaarde, de rol van de Academie komende seizoenen en kansen voor de jeugd, het invullen en beleid wat betreft de technische staf, Kevin van Dessel, meer branie in de ploeg, Mark Luijpers, Kerkrade Bruist, Rob Penders en de trainerscarousel, zelf-kritiek/evaluatie, Bas Sibum, gokbedrijf sponsoren, Saydou Bangura, draagvlak in de regio en nog heel veel meer. Een realistisch en eerlijke Jordens Peters die er niet vies van is de hand in eigen boezem te steken en leering te trekken; "Het was een klote seizoen". Luistertip! Geproduceerd en gepresenteerd door: www.southxvi.com Gesponsord door: Jegers Advocaten: www.jegersadvocaten.nl Next Door Hair Kapsalon, nagel- en beautysalon: www.facebook.com/Hairenmore Hotel Restaurant Vijlerhof: www.vijlerhof.nl Bernardushoeve: www.bernardushoeve.nl Van Ooyen Glashandel: vanooyen.com Wiertz Company: www.wiertz.com Roda Support: www.rodasupport.nl PC Data: www.pcdata-logistics.com Metaalgieterij Van Gilst: www.vangilst.net Roda JC Artic Front Wullenweber Keukens: wullenweberkeukens.jouwweb.nl Stock Grondverzet Stichting Vrienden van Roda Voetbaltrips.com Ostheopathie Daamen: osteopathiedaamen.nl Sportcafe De Aftrap: www.aftrap-kerkrade.nl Bovens Bouwadvies: www.larento.nl Maessen & Houben Strafrechtadvocaten: www.maessenhouben.nl Barberroad: barberroad.nl Vakgarage Dorscheidt: www.vakgaragedorscheidt.nl Hoveniersbedrijf van Davy van Loo: www.davyvanloo.nl

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 21/5–2024.Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Lisa Henkowlisa.henkow@sverigesradio.se

Ida Ebbensgaard er Marcels medvært i denne uge. Hun har været chefredaktør på Zetland og er aktuel med bogen Ægte - en bog om kunstig intelligens og tidligere fellow ved SDU. Vi vender det nye samarbejde mellem Jony Ive, designeren bag iPhonen og MacBooken, og Sam Altman, chef hos OpenAI. Sammen drømmer de om at skabe fremtidens AI-dims, der skal frigøre os fra telefonen - og som skal fungere som en slags ekstra hjerne for os. Vi vender også Jordens undergang... eller mere præcist manifestet AI 2027, skrevet bl.a. af en tidligere medarbejder hos OpenAI. AI 2027 tegner en dystopisk fremtid allerede om to år, hvor AI'erne har taget kontrollen over menneskene og våbnene. Men er det science fiction eller virkelighed? Vi får besøg af Thore Husfeldt, professor i datalogi på IT-Universitetet. Endelig kommer vi forbi VEO 3 - Googles nye videogenerator - der har taget AI-verdenen med storm med hyperrealistiske videoer, lydeffekter og fuld mundsynkronisering. Vært: Marcel Mirzaei-Fard, tech-analytiker. Gæst: Ida Ebbensgaard, journalist, forfatter og foredragsholder.

I dagens afsnit følger vi op på forrige afsnit, og taler om potentielt liv på exoplaneter. Og så har vi tid til en række andre spændende emner, som planet X/planet nummer 9, rumarkitektur, nedfaldende rumskrald og meget mere. Herunder at jorden har fået en sort boks!Her er Karina's notater til dagens afnsiot:1:Tegn på liv på Exoplanet K2-18b (?)K2-18b er en Exoplanet der kredser om stjernen K2-18, som er en rød dværg stjerne (124 lysår væk i stjernebilledet Løven). Den blev opdaget fordi den passerer foran sin stjerne i vores synsvinkel. K2-18b er i den beboelige zone omkring stjernen med et omløb på 33 dage. Den får cirka lige så meget lys fra sin stjerne som Jorden får fra solen. K2-18b har en radius der er 2.6 gange så stor som jordens radius og 8.6 gange tungere. Den er den første exoplanet som vi har undersøgt atmosfæren af. Det kann man ved at se på dens stjernes lys når det passerer igennem planetens atmosfære.Tidligere observationer med først Rumteleskopet Hubble og senere James Webb havde allerede afsløret, at K2-18 b har en atmosfære, der bl.a. indeholder vanddamp samt de kulstofholdige molekyler kuldioxid og metan – sidstnævnte populært kaldet naturgas. Ud fra disse resultater havde forskerne vurderet, at K2-18 b er en såkaldt hycean-planet – en planet med en atmosfære der er rig på hydrogen (brint) og har et globalt ocean af vand. Allerede de tidligere observationer med James Webb havde antydet forekomsten af DMS i atmosfæren på K2-18 b, men først med yderligere observationer er forskerne nu mere sikre i deres sag. De påpeger dog selv nødvendigheden af at foretage yderligere observationer med James Webb for at forekomsten af DMS og/eller DMDS kan definitivt bekræftes.DMS / DMDS:Det handler konkret om svovlforbindelserne dimethylsulfid (DMS) og/eller dimethyldisulfid (DMDS). Her på Jorden frembringes DMS og DMDS kun af levende organismer – primært mikrober som planteplankton i havet. Det er dog vigtigt at sige, at det på det foreliggende grundlag ikke kan bekræftes, at gasserne i K2-18 bs atmosfære er af biologisk oprindelse.Abiotisk oprindelse er også mulig!***** OPDATERING d. 3. maj 2025:En uafhængig analyse af James Webb-observationerne af K2-18 b ser ikke klare tegn på svovlgasserne DMS og/eller DMDS i planetens atmosfære. Yderligere observationer med James Webb er nødvendige for at afgøre om gasserne, der kan ses som et tegn på liv (en såkaldt biosignatur), er til stede på K2-18 b.Kilde:https://arxiv.org/html/2504.15916v1#bib.bib7 En anden dybere artikel:https://bigthink.com/starts-with-a-bang/evidence-biosignatures-k2-18b-flimsy/The problem with the detection:The “detection” of DMS in the near-infrared portion of the spectrum was very, very flimsy: at only 1-sigma significance, which means there's greater than a ~30% chance that the detection is a fluke. In all sub-field of physics and astronomy, a “1-sigma detection” is known as a non-detection; there is no meaningful signal seen here.While DMS on Earth may primarily arise from biological production mechanisms, it is found all throughout the Universe and, in those environments, is produced entirely by non-biological means. It's been found in the interstellar medium, including in the galactic center's large molecular cloud G+0.693-0.027. It's been produced abiotically in the laboratory right here on Earth (including since 1995) by simple processes, and can be made photochemically elsewhere in the Universe. And it's been found on comets as well, including on the famous comet 67P/Churyumov-Gerasimenko, which was the target of ESA's Rosetta mission.Hvad kan man egentlig med JWST?En artikel har undersøgt JWST's nøjagtighed og mener ikke at det teleskop er i stand til at give definitivt bevis for noget som dette. “Characterizing rocky or sub-Neptune-size exoplanets with JWST is an intricate task, and moves us away from the notion of finding a definitive “silver bullet” biosignature gas. Indeed, JWST results necessitate us to allow “parallel interpretations” that will perhaps not be resolved until the next generation of observatories.” https://arxiv.org/abs/2504.12946--------------------------------------------2: Hvornår er det okay at trykke på 'BIG NEWS' knappen?Back in 2021, the astrobiology community held a workshop on standards of evidence for biosignatures, which led to a community report discussing responsible standards of evidence and quantifying seven different levels of confidence for announcing biosignatures, with the lowest-confidence levels going to detections that cannot discriminate between different scenarios and mid-confidence levels going to definitive detections that cannot rule out abiotic pathways. To announce “we've found a biosignature” would require multiple, independent, unambiguous signatures of molecules that cannot be produced abiotically at all.Kilde: https://arxiv.org/abs/2210.1429317. April: I en Astronom Facebook gruppe:" This is an appeal. I am very sorry to bring this up in these difficult times, but I think that this latest astronomy news on extraterrestrial life goes very far beyond what in my opinion is responsible science communication. You could argue that this generates excitement in the public that is very much needed, but I think it is very damaging in the long run. Our colleagues from other fields will not take us serious anymore if we go on like this. We are doing fantastic stuff, also the group that has pushed this news. We don't need this, also not now."Og så blev der ellers diskuteret!Hvad jeg mener: Hvis man får opmærksomhed får man funding. Men når man overvurderer et resultat, så skader det troværdigheden. ----------------------------------------------------------------------------------3: Planet X eller Planet 9.Vi har måske fået vores første rigtige glimt af Planet Nine! Eksperter siger, at et mystisk objekt, som netop er blevet opdaget i to infrarøde himmelundersøgelser, er det hidtil stærkeste bevis for Planet 9. Planet 9 blev første gang foreslået i 2016 for at forklare de mærkelige baner for islegemer uden for Neptun, og man mener, at den er en massiv, fjern verden - måske mere end ti gange Jordens masse - som lurer langt uden for Pluto. Nu har astronomer under ledelse af Terry Long Phan fra National Tsing Hua University identificeret et svagt objekt i data fra rumteleskoperne IRAS (1983) og AKARI (2006), som ser ud til at have bevæget sig lige akkurat nok til at antyde, at den kredser om solen fra omkring 700 astronomiske enheder væk - ca. 65 milliarder kilometer. Baseret på dens infrarøde lysstyrke ville denne kandidat være mere massiv end Neptun og kan befinde sig i et vildt langstrakt kredsløb, der tager tusindvis af år at fuldføre.Selv om objektets identitet endnu ikke er bekræftet, skiller denne opdagelse sig ud, fordi den er synlig i begge datasæt - noget, som tidligere Planet Nine-kandidater manglede. Der er planlagt opfølgende observationer ved hjælp af kraftige teleskoper som Dark Energy Camera i Chile. Hvis den er ægte, kan Planet Nine give en hidtil uset indsigt i vores solsystems tidlige dage, herunder muligheden for, at den blev dannet nær de gigantiske planeter og blev kastet udad - eller blev indfanget fra et helt andet stjernesystem. Med næste generations observatorier som Vera C. Rubin-observatoriet og Nancy Grace Roman Space Telescope, der kommer online, siger astronomerne, at Planet Nines skjulesteder hurtigt forsvinder.https://arxiv.org/pdf/2504.17288https://videnskab.dk/rummet/hvor-taet-er-vi-paa-at-finde-planet-9/Bedste billede er sandkorn på en højtaler, der lægger sig i mønstre alt efter resonans frekvens af lyden der bliver afspillet. På samme måde hiver og trækker de store ydre planeter i de mindre objekter (planeter, asteroider, kometer) i solsystemet. Disse resonanser kan have afgørende for dannelse af liv som Uffe var inde på. De kan nemlig være afgørende for hvornår det sidste store bombardament skete.

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

I denne RumSnak LIVE optager vi i Empire Bio med hele tre gæster og et veloplagt publikum, som en del af Forskningens Døgn 2025. Vi sætter vi fokus på rumfart og bæredygtighed – for selvom raketter og rumfartøjer er fascinerende, er der ikke nogen tvivl om at de belaster både miljø og klima på mange forskellige måder. En enkelt opsendelse af Falcon 9 udleder fx omkring 336 tons CO₂, hvilket svarer til CO₂-udledningen fra cirka 395 transatlantiske flyvninger. Vi ser også på den hastigt voksende mængde af satellitter i kredsløb om kloden, og på hvordan vi forhåbentlig kan forhindre at de også bliver til kolossale mængder af rumskrot. Og endelig taler vi også om hvordan de mange satellitter forstyrrer forskernes observationer med både lys og radiobølger, som gør det sværere at fange de svage signaler fra fjerne stjerne og andre fænomener i rummet. Vi har tre gæster med denne gang, som hver især skal gøre os klogere på dele af udfordringen med at balancere ønskerne om rumaktivitet med kravet om bæredygtighed. Først vil rumforsker René Fleron fra DTU Space fortælle om raketter og brændstof Dernæst taler vi med specialkonsulent Hjalte Osborn Frandsen der har skrevet PhD om satellit-færdselsregler i rummet Og endelig får vi besøg af seniorforsker Bitten Gullberg fra DTU Space til en snak om lys- og signal-forurening fra de mange satellitter i kredsløb om Jorden og deres påvirkning af videnskabelige observationer Undervejs vil vi også spørge publikum om nogle af de dilemmaer rumfarten står i, hvis den skal forsøge at blive mere bæredygtig, og høre hvad de mener. Lyt med

Bli jordens bästa på jord tillsammans med Hanna och Rebecca. De är i och för sig eniga om att man nog aldrig blir fullärd men här delar de med sig av alltifrån hur du tar reda på vilken typ av jord du har och hur du kan förbättra den. Till hur du gör en lövkompost och får mikrolivet att frodas… Spetsa öronen och mylla ner händerna i jorden tillsammans med Hanna & Rebecca!

I denne uge skal vi blandt andet høre om gamle kratere, satellitter der skal finde skovbrande før de vokser sig store, og oxygen som er fundet i den fjerneste kendte galakse. Og i vores hovedhistorie sætter vi fokus på spritnye data fra Euclid, ESA-teleskopet som er igang med at tage billeder af en god bid af hele Universet, blandt andet for at hjælpe os med at blive klogere på mørkt stof og mørk energi. LINKS NYHEDER BBC: Så er Suni og Butch tilbage på Jorden (https://www.bbc.com/news/articles/c0mw221z2yyo) Space.com: Tidslinje for Starliner-astronauternes forlængede mission (https://www.space.com/space-exploration/international-space-station/why-nasas-starliner-astronauts-spent-9-months-in-space-on-a-10-day-mission-a-timeline) Space.com: NASA arbejder videre med Boeings problematiske Starliner (https://www.space.com/space-exploration/international-space-station/nasa-still-mulling-options-for-boeings-troubled-starliner-astronaut-capsule) European Spaceflight: Præsident for den polske rumfartsstyrelse fyret (https://europeanspaceflight.com/polish-space-agency-president-sacked-over-falcon-9-debris-controversy/) NASA: Webb-teleskopet opdager kuldioxid på unge exoplaneter (https://science.nasa.gov/missions/webb/nasas-webb-images-young-giant-exoplanets-detects-carbon-dioxide/) Space.com: Fire exoplaneter opdaget omkring Barnard's Stjerne (https://www.space.com/the-universe/exoplanets/4-rocky-exoplanets-found-around-barnards-star-one-of-the-suns-nearest-neighbors) Universe Today: Kan supernovaer have spillet en rolle i Jordens masseudryddelser? (https://www.universetoday.com/articles/exploding-stars-caused-two-of-earths-mass-extinctions) European Spaceflight: Avio skal teste genanvendelig raket i 2025 (https://europeanspaceflight.com/avio-to-begin-testing-next-gen-reusable-rocket-demonstrator-in-2025/) Space.com: Jorden ældste nedslagskrater opdaget i Australien (https://www.space.com/the-universe/earth/scientists-discover-earths-oldest-impact-in-australia) ESO: Ilt i den fjerneste kendte, unge galakse (https://www.eso.org/public/news/eso2507/) The Verge: FireSat-konstellation skal hjælpe med at opdage skovbrande tidligere (https://www.theverge.com/news/631618/first-satellite-launch-firesat-google) EUCLID ESA: Euclid åbner skatkammer af data (https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/Euclid/Euclid_opens_data_treasure_trove_offers_glimpse_of_deep_fields) BBC: Udfordrende ny viden om mørk energi (https://www.bbc.com/news/articles/c4geldjjge0o) RumSnak ep 58 om Euclid (https://www.rumsnak.dk/lyt-til-rumsnak-1/episode/f649576e/episode-58-lille-rumfartoj-skal-gore-os-klogere-pa-mork-energi) BONUS Propstore – ny auktion med masser af scifi-memorabilia (https://propstoreauction.com/auctions/catalog/id/449?page=1&view=grid&items=100&catm=any&order=order_num&xclosed=yes&featured=no)

Hur gick det egentligen till när jorden skapades? Varför förvandlades jordens yta från en glödande massa till en fast yttre skorpa? Hur skapades jordens hav? Och vad kommer egentligen hända med vår jord i framtiden? Vilka olika teorier finns?Wikipedia säger sitt om just jordens uppkomst, utveckling och framtid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den fjerde Captain America-film – og nummer 35 i rækken af MCU-film – introducerer den nye, bevingede og af Wakanda-teknologi forstærkede Sam Wilson (spillet af Anthony Mackie), som den nye kaptajn der forsøger at finde et ståsted i denne fagre nye verden. En verden, hvor halvdelen af Jordens befolkning blev til støv for så at vende tilbage fem år senere. En verden, der har været vidne til, at en forstenet, død gud er blevet til en øgruppe af næsten ren adamantium (se MCU-film nr. 25, Eternals). Jep, adamantium er nu en del af MCU – takket være Disneys opkøb af Fox. Den nyvalgte præsident ”Thunderbolt” Ross (spillet af Harrison Ford) sætter alt ind på, at Amerika kommer først i kapløbet om denne nye superressource, adamantium – metallet over alle metaller. Anthony Mackie kommer fra Disney+ serien Falcon and the Winter Soldier, hvor Sam Wilson endte med at tage opgaven op som den nye Captain America – med skjold og det hele. Captain America: Brave New World fungerer på mange måder mere som en sæson 2 til TV-serien end som en helstøbt spillefilm. Jeg er sikker på, at instruktøren Julius Onah har gjort sit bedste, men med mindst fem forskellige forfattere og en til tider lang og besværlig produktion er slutresultatet desværre lidt af en rodebutik. Men i en rodebutik kan der også være gode ting på hylderne – og det er her, Ford, med sin rå starpower, om ikke redder filmen, så i det mindste bringer den sikkert i land. Vi har alle set fra traileren, at Harrison Ford bliver meget rød, meget vred – og smadrer alt til sidst. Her skal filmen have ros for en ret præcis og vel-timet kommentar til den nuværende politiske situation. Men det er også filmens største problem: at det er dét, alle venter på. Hvilket bevirker, at filmen op til da føles som lidt af en ørkenvandring. Så nej, det bliver nok ikke MCU-film nr. 35, der genskaber verdens største filmfranchise til fordums storhed. Den opgave ligger nu i hænderne på nummer 36 – Thunderbolts*. Følg os på facebook.com/supersnakpodcast instagram.com/supersnakpodcast Skriv til os på supersnakpodcast@gmail.com

På en ringbåret koloni omkring Jupiter forsvinder en mand på mystisk vis. Efterforskeren Mossa følger sporet til Universitetet Valdegeld, hvor ekskæresten Pleiti forsker i Jordens forsvundne økosystemer. Malka Olders The Mimicking of Known Successes er et fascinerende mashup af hyggekrimi og sci-fi.

Diamanter varer evigt. Et symbol på rigdom, ophøjethed og ubrydelige bånd presset sammen i et knaldhårdt glitrende krystal. Men nu behøver det ikke længere at tage milliarder af år for kræfter i Jordens indre at frembringe de små mirakler. Vi kan nemlig selv lave dem i et laboratorie på to til tre uger. Og intet menneskeligt øje kan kende forskel på de naturlige og de syntetiske diamanter. Dagens gæst i 'Du lytter til Politiken' er kulturjournalist Søren Korsholm, der har skrevet om hvorvidt, diamanter nu bliver noget, vi alle sammen går rundt med, eller vi tvært imod taber interessen for de ædleste sten af dem alle.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se  Vill du prenumerera på podden och lyssna utan reklam? Klicka här: https://plus.acast.com/s/fraga-anders-och-mans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Mats Magnusson, journalist Jens Ramskov, videnskabsjournalist Bjørn Godske, journalist I denne uges Transformator Vi skal have svar på fire spørgsmål i denne uges Transformator: Hvordan lyder jordens magnetfelt egentlig? Hvordan sletter man en krypteret telefon, når politiet prøver at få fingre i den? Hvornår bliver det lige så billigt at reparere en elbil som en benzinbil Og endelig - hvad er klokken på Månen? Links Se og hør lyden af Jordens magnetfelt

I det här avsnittet tar Henrik Somna med på en fantasifull resa till jordens innersta kärna. Med hjälp av en specialbyggd farkost från Josefsons Underjordsfarkoster EF, utforskar vi lager efter lager av vår planets mystiska inre. Från magmans glödande kammare till kristallgrottor, från manteln till den pulserande järnkärnan – följ med på en meditation över det som finns under våra fötter.I detta avsnitt bygger Henrik en hemtrevlig bas vid jordens medelpunkt, komplett med panoramafönster mot den glödande kärnan, en inomhusträdgård som trotsar naturlagarna, och en kusin vid ytan som skickar ner förnödenheter med ljusets hastighet. Det blir en historia om människans längtan efter både äventyr och trygghet, om att vilja utforska världens mest extrema platser men samtidigt ha en mjuk soffa att krypa upp i.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efterskalv från Trump-segern. SVT i tårar! Hasses attack på lille Guillou toppat, Linneas demokratihat och Jonas tar in Peter Wahlbeck i studion.Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Hästen fick en allt viktigare roll inom krigföring under medeltiden. Riddarna med tunga rustningar skulle inte varit riddare utan sina hästar. Deras hästar tränades omsorgsfullt för att kunna användas i strid, där deras främsta syfte var att genomföra kraftfulla chockanfall mot fienden.Med tiden utvecklades även lättare kavalleri, till exempel beridet infanteri och bågskyttar som bidrog till en mer mångsidig användning av hästen på slagfältet​.Detta är det andra av två avsnitt om människans relation till hästen av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan – En fyratusenårig historia.Under 1300-talet började kavalleriets roll minska när nya vapen som långbågen, armborstet och stångvapen visade sig effektiva mot de bepansrade riddarna och deras hästar. Slag som Bannockburn och Crécy demonstrerade att infanteri kunde segra över elitsoldater till häst. Detta ledde så småningom till att eldvapen började dominera krigföringen. Vid slutet av medeltiden och början av den tidigmoderna perioden hade hästen förlorat mycket av sin militära betydelse.Under slutet av 1700-talet förändrades hästens roll inom jordbruket dramatiskt. Den agrara revolutionen förde med sig nya jordbruksmetoder och redskap som effektiviserade arbetet på åkrarna. Hästen, som tidigare mestadels använts för lättare uppgifter som transporter och enklare jordbruksarbete, blev nu oumbärlig som dragdjur i en storskalig produktion.Under 1800-talets industrialisering blev hästen även en nyckelspelare i den växande ekonomin, särskilt inom transportsektorn. Hästar användes för att dra kollektivtrafik, såsom hästspårvagnar, som blev vanliga i storstäder som London, Paris och New York under 1800-talet. Hästens betydelse inom transport och logistik gjorde den till en oersättlig del av industrialiseringen tills ångkraften och senare förbränningsmotorn började ersätta den.Trots motorfordonens intåg fortsatte hästen att spela en viktig roll långt in på 1900-talet. I Sverige nådde hästpopulationen sin topp efter första världskriget, med 728 000 hästar i landet år 1920. Först under mellankrigstiden började bilarna på allvar konkurrera ut hästarna i städerna.När hästarna inte längre behövdes i samma utsträckning för arbete och transport förändrades deras roll i samhället. Istället för att dra plogar och vagnar blev hästen alltmer förknippad med sport och fritid. Trav- och galoppsporten växte fram som populära nöjen och ridning blev en uppskattad fritidssysselsättning för allt fler.Bild: Hästspårvagn från 1904 vid Mälartorget i Stockholm vid vårfloden 1904. En öppen spårvagn förspänd med två hästar som forcerar det översvämmade spåret. Spårvagnsmuseet. Digitalmuseum. Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC)​Musik: Rising Knight av Humans Win, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sopgrisarnas oblida öde i stadens tjänstKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning. Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras. Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.Programledare: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Lisa Henkowlisa.henkow@sverigesradio.se

I denne RumSnak LIVE fejrer vi 10-års jubilæet for SWARM-missionen, der med tre satellitter i kredsløb om kloden har kortlagt Jordens magnetfelt i stor detaljegrad. Og jordens magnetfelt er ikke “bare” genstand for vores videnskabelige nysgerrighed, det er også et fænomen der spiller en kolossal rolle for klodens liv og vores moderne samfund. Magnetfeltet fungerer nemlig som et usynligt skjold, der beskytter os mod farlig stråling og ladede partikler fra rummet. SWARM-missionen er en konstellation af 3 satellitter som befinder sig i omløb om Jorden. De blev opsendt fra Rusland tilbage den i november 2013, og har i de forgangne 10 års tid lavet massevis af målinger og samlet tonsvis af data om Jordens magnetfelt. Til at forklare hvordan magnetfeltet er blevet dannet og hvordan det udvikler sig har vi besøg af professor Nils Olsen fra DTU Space, Mission Manager Anja Strømme fra ESA, og endelig Sussi Bech og Ingo Milton, der sammen med Jens Olaf Pepke Pedersen har lavet tegneserien “Ørsted: Han satte strøm til verden”, som handler om HC Ørsted og hans opdagelse af elektromagnetismen, der jo er en klar milepæl på vejen der har ført til Swarm og kortlægningen af Jordens magnetfelt. Lyt med

Der er nok mange der kender den der med “vi er alle gjort af stjernestof”, og det er også rigtigt – alle de atomer der udgør vores verden kommer fra stjernerne. Men der er stadig ubesvarede spørgsmål især om de grundstoffer som er tungere end jern – og hvilken rolle henholdsvis supernovaer og kilonovaer spiller. I denne episode af RumSnak har vi besøg af professor Darach Watson fra Niels Bohr Institutet, som blandt andet har været på jagt efter strontium og tellur i strålingen fra fjerne kilonovaer – de gigantiske eksplosioner som opstår når to neutronstjerner støder sammen. I de korte nyheder fortæller vi om månefartøjet Odysseus og om vand på planeter omkring fjerne stjerner, og så er der masser af bonus – om LEGO-modeller, tv-serier, live-events og Grundstofdag. Lyt med

I 1947 introducerede bekymrede forskere et "dommedagsur". Det startede på syv minutter i Jordens undergang, og det har været oppe på 17 minutter i. Nu står det på sølle 90 sekunder i dommedag på grund af frygten for menneskeskabt klimakrise og atomkrig. For vi befinder os i "menneskets tidsalder", hvor vores påvirkning af kloden er at sammenligne med jordskælv og vulkanudbrud. Medvirkende: Casper Andersen, Lektor i idehistorie, Aarhus Universitet, medforfatter til "Minutter i Midnat" og Signe Normand, professor og centerleder, Institut for Biologi - Økoinformatik og Biodiversitet. Tilrettelægger og vært: Carsten Ortmann. I redaktionen: Sune With.

I vilken berättelse, i vilket drama, spelar jag en roll? Det är en grundläggande fråga för alla människor, skulle jag våga påstå. Tanken på att vara slumpmässigt utkastad i en meningslös tomhet är inte särskilt tilltalande. Vissa tror ändå att tanken om intigheten är sann, även om de kanske värjer sig mot den snarare än att omfamna den. Men är den sann? I dagens podd pratar jag med John Sjögren som förutom att vara kulturskribent och författare, även är redaktör på det katolska magasinet Signum. Han ser definitivt inte på världen på det sättet. I en ny bok – Jordens sång: essäer om Tolkiens tankevärld (Fri tanke) – får man bekanta sig med JRR Tolkiens livsåskådning. För honom, såväl som för andra katolska tänkare, är ondskan en frånvaro, ett gapande tomrum. Såhär skriver John Sjögren: Historien har en riktning och ett mål. Även för Tolkien är friheten viktig, men den ska nyttjas i syftet att finna den väg som redan ligger utstakad inför ens fötter [...]. Det handlar om att finna den roll som det är ens bestämmelse att spela. Sporren hos Tolkien är äventyrskänslan och upptäckarglädjen; att det finns en livsuppgift som väntar på en. En uppgift och en mening som inte behöver uppfinnas, utan upptäckas.Om detta och mycket annat handlar dagens podd.Nytt år, gamla striderDet har varit lite lägre aktivitet på Rak höger under julhelgen fram till nyåret. Det mesta av min tid har gått åt till att vara med mina barn, ta emot besök och besöka andra. Det kanske inte bäst beskrivs som vilsamt, men det har varit vederkvickande (för att låna ett ord från Tolkiens vokabulär). Att smälla av fyrverkerier är kanske inte det mest ekonomiskt intelligenta jag gjort det senaste året, men det var värt varenda krona för att få se barnens miner. Hoppas ni också har haft en god jul och en explosiv nyårsafton! Nu roterar i alla fall jag till fronlinjen här på Rak höger. Vi ses i spalterna och hörs i etern!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I denne episode har RumSnak-redaktionen været på udflugt på Center for Star and Planet Formation (StarPlan), på Øster Voldgade i København. Centrets formål er selvfølgelig at gøre os klogere på, hvordan stjerner og planeter opstår, inklusive Jorden selv. Og netop Jordens oprindelse er fokus for en række nyere af centrets artikler – artikler som mener at kunne påvise at Jorden blev dannet meget hurtigere end man hidtil har antaget, på få millioner år i stedet for 50-100 millioner år. For at høre mere om teorierne besøgte vi professor og centerleder Martin Bizzarro i hans lune hjørnekontor på Starplan, og fik også en kort rundtur til nogle af de laboratorier, blandt andet kemilaboratoriet, hvor Martin og hans kolleger undersøger meteoritter og støvprøver fra asteroider. Martin har nemlig tidligere været med til at analysere materiale fra asteroiden Ryugu og venter også på en lille leverance fra asteroiden Bennu… God fornøjelse

Hvordan bliver vulkaner dannet? Hvad er tektoniske plader? Hvordan har kontinenterne udviklet sig? Hvad er der allerinderst i jorden? Hvor findes der lava? Hvorfor er der jordskælv? Hvordan måler man det hele? Hvad vil der ske i fremtiden? Vært: Peter Lund Madsen. Gæster: Klaus Mosegaard og Christian Tegner. Redaktør: Morten Krøgholt.

Vi er til stede i rummet som aldrig før. Mennesker på månen og i rumstationer, private velhavere i egne raketter, satellitter i hobetal, og en stræben efter at lære Mars bedre at kende og gerne sætte fod på. Men hvad er det vi vil derude, hvor vi ikke kan trække vejret og tyngdekraften driller? Vi vil frelse mennesket fra Jordens forfald, og vi vil tjene penge. Måske begge dele samtidig. Så hvad skal vi overveje på vej derud? (Medvirkende: Tina Ibsen astrofysiker og vært på podcasten, Rumsnak og Nina Holm Vohnsen lektor i Antropologi, Aarhus Universitet. Vært og tilrettelægger: Carsten Ortmann.

Today we will begin a new journey through the past. A journey that will cover and overlap the whole history that has been our subject matter in the Bio Peace and Warfare series. A parallel narration which will take the form of a slightly more theoretical investigation with the new title Ecofascism. My assumption is that only highlighting examples and names we will not shock anybody familiar with the very familiar topic of fascism. We need to understand more thoroughly how it as an ideology understands nature and its ecology. We also need to understand how this was not only a German but is a common joint project by the entire developing world, a global fact that has been thoroughly obscured by the singling out of a particular man of a particular party in a particular country at a particular time. In this extended introduction to what was once called not Ecofascism but “The New Biology” we will learn the names of some of the involved economical foundations, corporations and important actors, as well as the material and theoretical reasons for their ideology. A new hegemonic historical block of primarily England, America and Germany which together as a single unit if not bought, at least began to lease the scientific community of human development itself. I will read from the magic mountain of Thomas Mann to set the mode of the early 20th century. Those vibes will then be given structural depth as we make use of theorists such as Foucault and his biopower, Gramsci and his recruitment of intellectuals as well as contemporary dialectical geneticists, evolutionary biologists, mathematicians and physicists etc to introduce a neglected often unheard critique of the hegemony of the aforementioned historical block. If I did my work correctly and thoroughly enough, you will already by the end of this introduction start to question things like genetic reductionism, the protein paradigm, IQ heritability, the DNA doctrine and perhaps the E-word itself…that is evolution. These dents in the body armour of the sane modern subject will not be put their by a religious lance so that you can join me as reborn subjects in my new Pentecostal end-time cult. They are intended to bring about a grasp of the causes of the overdetermined trajectory of what has poetically been called the Second Silent Spring and more scientifically The Sixth Extinction Event . The time has come to lay to rest statements such as “I cant believe that they are doing this” or “I can't understand why they are doing this”. We will "believe" but most importantly we will come to understand why. In so doing as a bonus we will also look at the famous intellectuals who uphold this elite narrative of social control today on social media under the psyop-auspices of being ambassadors for a “forbidden knowledge” such as Sam Harris, Charles Murray and Jordan Peterson etc. In short we will hopefully come to understand how we were all forced to take for granted that all the mechanisms of life and the control of that life, were to be found at a submicroscopic level. A place not of bacteria but the molecular gene, where of course at a depth of PPM to PPB of a centimeter, very few can afford the eye necessary to look for the truth. An historical documentable move by the ruling classes to successfully bar the gates to the very top of the very cool rooms of the pyramid of empirical observation. Imposed on all but a selected few who also just happens to be not scientists but the world's richest patrons. Music: Kevin Macleod – Virtutes Instrumenti Unworn – A winter that kills Lynn Anderson – Rose Garden Johann Sebastian Bach - Chaconne-Partita No. 2 BWV 1004 Hilary Hahn Peter Tosh – Stop that train Maurice Ravel – Pavane Pour une Infante Défunte (Pavane for a dead princess) Immortal Technique - Bin Laden -Remix- feat Chuck D-KRS-ONE Books: Max Weber – Wissenschaft als Beruf (Science as a Vocation) Thomas Mann – Der Zauberberg (The Magic Mountain) Antonio Gramsci – THE GRAMSCI READER Selected Writings 1916-1935 Lily E. Kay – The Molecular Vision of Life: Caltech, the Rockefeller Foundation and the Rise of the New Biology (Monographs on the History & Philosophy of Biology) Richard C. Lewontin – Biology as Ideology: The Doctrine of DNA Michel Foucaul – The Birth of Biopolitics Lectures at the College de France, 1978-1979 (Lectures at the Collège de France) Göran Dahl & Daniel Görtz – Jordens kall : Ekologismens ljusa och mörka historia Antony C. Sutton – Wall Street and the rise of Hitler