Podcasts about statens

Johan Berggren, statssekreterare hos ministern för civilt försvar, kommenterar slutrapporten i SNS Beredskapskommission. Rapporten visar hur avvägningar och prioriteringar kan göras när samhällets krisberedskap ska stärkas. Sverige står inför en verklighet där beredskap inte längre främst handlar om förberedelser inför sällanhändelser, pandemier och klimatkriser. I takt med ett försämrat omvärldsläge har samtalet kommit att handla om totalförsvar och hur samhället ska rustas för krig. Näringslivet lyfts ofta som en förutsättning för fungerande beredskap och totalförsvar. Ändå upplever många företag förväntningarna som oklara. Med rapporten som utgångspunkt diskuteras exempel på när beredskapssystemet satts på prov, och de osäkerheter som kvarstår. Under snart tre år har SNS Beredskapskommission utgjort en viktig mötesplats för beredskapsfrågor. Under konferensen lyfts flera av de viktigaste temana för projektet, som hur den svenska förvaltningsmodellen fungerar i kris, privat-offentlig samverkan och hur kostnaderna för beredskapsåtgärder ska fördelas. Medverkande Caroline Asserup, generaldirektör, Energimyndigheten Johan Belfrage, Director innovation & Business Development på Saab Johan Berggren (M), statssekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin Annemarie Gardshol, vd PostNord och ordförande i referensgruppen till SNS Beredskapskommission Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Örebro universitet och ordförande för forskargruppen som är knuten till SNS Beredskapskommission. Rådet består även av Henrik Andersson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Erik Lagersten, särskild utredare civilt försvar, Region Stockholm Johan Lindehag, vd, Ellevio Maja Lundbäck (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Samuel Sköld, biträdande stadsdirektör, Helsingborgs stad Gunilla Svantorp, landshövding i Östergötlands län och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.

Under stora delar av sin skoltid känner sig Marvin utanför och gradvis tappar han fotfästet. Efter flera år av frånvaro blev en trygg vuxen och rätt stöd avgörande för att hitta tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetet med utsatta barn och unga har förändrats mycket i Sverige genom åren, från institutioner och gruppbehandlingar till individuellt anpassade stödinsatser. Samtidigt visar forskning att det ofta är samma faktorer som återkommer när livet tar en ny riktning – relationer, tillit och människor som stannar kvar.Den här veckan möter vi Marvin som under flera år var hemmasittare, vi tittar närmare på fosterhemsvårdens erfarenheter och undersöker vad som kan få unga människor att lämna kriminalitet bakom sig. Kort sagt, hjälp som gör skillnad på riktigt.Medverkande:Samira Said, kriminolog och metodutvecklare på Magelungen Utveckling AB, Annica Carlsson Bergdahl, dokumentärförfattare, Jonathan Eliasson, institutionschef på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Klarälvsgården, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien vid Lunds universitet, Daniel Walleiro och Åsa Johansson, behandlare på Magelungen, samt Marvin Bergström.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Caroline Mathiasen

Det var ett tag sedan. Bajsvatten under broarna och så vidare. Vi har lyckats spela in igen, med ett ganska politiskt avsnitt. Med "politiskt" menar jag att vi far med ord vi inte begriper om saker vi inte förstår. Per valde, på goda grunder, hoppa över detta episka elände och, om vi känner honom som vi tror, kommer han slippa veta vad vi landade i eller utanför då han inte kommer lyssna. Rösta med hjärtat, tyck med magen, sikta med pistolen, ish. /Imperiet podcast

Hur får vi ut mer av den infrastruktur vi redan har? Hur kan fler tåg gå i tid, trängseln minska och transportsystemet fungera bättre i vardagen? Svensk transportpolitik står inför flera utmaningar. Behovet av investeringar i vägar och järnvägar är stort, samtidigt som klimatomställningen kräver elektrifiering och nya bränslen. Dessutom ska transportsystemet vara tillförlitligt i vardagen, stödja näringslivets transporter och fungera även under störningar och kriser. I en ny SNS-rapport analyserar två nationalekonomer hur skatter och avgifter kan utformas för att bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. De visar hur prissättning kan användas för att styra efterfrågan, minska belastningen i transportsystemet och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. I rapporten presenteras ett reformpaket för transportbeskattningen i Sverige. Rapporten lanseras inom ramen för SNS forskningsprojekt SNS Infra. Medverkande Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet Niklas Karlsson (S), skattepolitisk talesperson och ordförande i skatteutskottet Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet Tina Thorsell, samhällspolitiska chef, Transportföretagen Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Hör om det pågående ebolautbrottet med Bundibugyo-viruset i Kongo-Kinshasa, där mer än hundra personer hittills har dött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde? Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Finnes det en enklere jobb enn å være finansminister i Norge? Og vi stiller det vanskelige spørsmålet: Kan det være sånn at folk ikke bare er litt forbanna og rare, men at de vil ha Frp-politikk på ekta? Ellers på menyen: Kristensosialisme, skolestil, storbritane og synkehull.

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?   I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI,  Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro.    Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

I april 1986 exploderar en reaktor på kärnkraftverket i Tjernobyl. Men småbarnsmamman Natalia och de andra invånarna i staden får inte veta vad som hänt. Ett program från 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enorma mängder radioaktiva partiklar slungas ut i atmosfären. Det är en varm och solig vårdag och människor strosar omkring på stan, ovetandes om katastrofen de trampar runt i. Kort efter olyckan dör 28 personer av akut strålsjuka och nästan 200 000 människor tvingas fly. Då vet de inte att de aldrig kommer återvända till sina hem, i den dåvarande sovjetiska delrepubliken Ukraina.Hur kunde reaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl explodera?Myndigheterna mörklägger olyckan för befolkningen i regionen och resten av världen och i den närbelägna staden Pripyat tillåts livet pågå som vanligt. Människor sitter i solen, barn leker utomhus – alla omedvetna om att luften är fylld av radioaktiva partiklar.P3 Dokumentär om Tjernobyl är en berättelse om en av historiens mest allvarliga kärnkraftsolyckor, om vetenskapsmän som satte politisk prestige framför människoliv och om Natalia och hennes familj som befann sig mitt i katastrofen.Medverkande:Natalia Storm, svensktalande dåvarande kärnkrafts-ingenjör på Tjernobyls kärnkraftverk.Oleksii Breus, senior operatör på Tjernobyls kärnkraftverk. Översättning/svensk röst: Dmitrij Makarov.Leif Moberg, före detta strålskyddsexpert på Statens strålskyddsinstitut.Valerij Legasov, kemist och medlem i den Sovjetiska statens kriskommission (på band), svensk röst av David Book.En dokumentär av: Moa Larsson.Producent: Emma Janke.Exekutiv producent: Jon Jordås.Producerad av: Ljudbang.Dokumentären publicerades första gången 2023.

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit en dramatisk kväll i Mellanöstern efter att USA beskjutit och beslagtagit ett iranskt lastfartyg, som ska ha försökt ta sig igenom den amerikanska blockaden. Iran hotar med hämnd och tidigare under helgen skrev Trump att det var slut på att vara ”MR NICE GUY”. Lite senare pratar vi om statsministerparets home makeover. Konsulter valde till exempel en matta åt paret i 19 timmar – för skattepengar, enligt en granskning av Expressen. Det är Statens fastighetsverk som betalar firman som väljer inredningen och det har även gjort att kostnaderna ökat. Ulf Kristersson och Birgitta Ed har inte kommenterat artikeln.

Ring P1 från Göteborg om bland annat överblivna läkemedel, färre Statens servicecenter, motortävlingar och FN. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fästingsäsongen är igång. Varje år får vi spaltmeter av tips på hur vi ska göra för att inte bli bitna av de små blodsugande krypen. Trots alla råd smittas allt fler i Sverige av fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE. Hur kommer det sig? Hur farlig är flyttfågelfästingen? Och blir säsongen allt längre? Gäst: Anna Omazic, forskare och fästingexpert vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I ett extraavsnittet inför valet kommenterar Frida Wallnor och PM Nilsson Stormens Ögas partiledarintervju med Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén. De diskuterar statens roll i samhället och näringslivet, huruvida det behövs nya gruvor och MP:s kritik mot regeringens skattepolitik. PM har dessutom cyklat med Helldén och uppskattade honom som trafikborgarråd i Stockholm när han förnyade staden. Men nu tycker han att Helldén låter som vilken socialist som helst. Avsnittet spelades in den 12:e mars 2026. Lyssna på hela intervjun: https://www.di.se/podcast/stormens-oga/

Vi lägger lupp på det allmänmänskliga behovet sömn och bildar oss snart en bild av utbredda sömnsvårigheter och bristfällig forskning. Henrik slår ett slag för några tekniska lösningar som förenklar sömnrutiner och Tomas river av en anekdot om en person som visade sig sitta upp i sängen hela natten och titta sig omkring. Vi pratar också kort om: boendeformer, holistiskt perspektiv, stress, Statens beredning för medicinsk och social utvrdering (SBU), djupsömn, det glymfatiska systemet, dygnsrytm, melatonin, blått och rött ljus, nesting, Temple Grandin, tyngdtäcken, kroppsuppfattning, white noise, nervsystemet, mörkläggningsmetoder och slutligen ber vi att få önska en god natts sömn.  Mycket nöje!  

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som tar över där människor bott. Samtidigt har kriget åter riktat fokus mot platsen. Nyligen slog en rysk drönare hål i den nya säkerhetsinneslutningen som kostat över 15 miljarder kronor att bygga, så att den nu inte längre håller tätt. Reparationen bedöms svår.Intervjuerna till programmet gjordes vid ett seminarium på Strålsäkerhetsmyndigheten, som går att se i sin helhet här.Medverkande: Lena Konovalenko, fysiker och radioekolog, Strålsäkerhetsmyndigheten, uppvuxen i Kiev; Kerstin Lundmark, arbetade vid dåvarande Statens strålskyddsinstitut; Joachim Nilsson, nuklearmedicinsk sjukhusfysiker, knuten till Karolinska institutets kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer; Jack Valentin, tidigare avdelningschef, Strålskyddsinstitutet; Katarina Danestig Sjögren, avdelningschef, Strålsäkerhetsmyndigheten.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMedverkande reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig:”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell.I en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige?”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell.Återaktiverad civilpliktFör att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän. Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 till 32 000 brandmän till 2035 – för att klara behovet vid väpnat angrepp. Hur ska myndigheten klara att fördubbla antalet brandmän när de inte klarar att utbilda för dagens behov?”Vi bygger upp ett system nu, så det blir en liten pilot första året. Men redan 2028–2029 ska vi ta in två tusen. Du ska se de 180, att vi lär oss lite erfarenhet för att komma igång i större skala. Så två tusen är det vi ska utbilda per år, från antingen 2028 eller 2029. Det beror på hur utfallet blir där”, säger Mikael Frisell.Glöms andra hot bort?Statens anslag till det civila försvaret väntas tredubblas mellan 2024 och 2028, från 5,9 miljarder till 19,4 miljarder. Men anslaget som Myndigheten för civilt försvar delar ut till kommuner för att förebygga naturolyckor som skred och översvämningar, något som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringar, de ligger kvar på samma nivå mellan 2024-2028, runt en halv miljard per år.Flera forskare har uttryckt oro för att myndigheten nedprioriterar samhällrisker som klimatförändringar och pandemier när allt fokus hamnar på det civila försvaret och att rusta samhället för ett väpnat angrepp. Hur ser generaldirektör Mikael Frisell på risken att man glömmer samhällskriser som kan stå vid gränsen tidigare än fienden?”Jag förstår vad de menar, men samtidigt pågår det aktiviteter mot Sverige idag. Vi lever i en zon mellan fred och krig där det finns en antagonist som gör saker mot oss för att splittra oss i samhället. Vi ser cyber-attacker, hybrida incidenter, sabotage mot undervattenskablar. Så det hotet finns också vid gränsen. Det går inte att ställa det mot varandra. Vi måste hantera både och. Det lyfter vi fram i den nationella risk och sårbarhetsbedömningen från våren 2025. Där finns det specat, om jag uttrycker mig så slarvigt, 26 olika hot. Men samtidigt säger vi att det värsta hotet för befolkningen och nationen är det militära väpnade angreppet, och det måste vi förbereda oss för”, säger Mikael Frisell.Gäst: Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Henrik DammbergProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier Intervjun spelades in den 6 mars 2026

I denne episoden av Scoochpodden blir vi med på nok en runde i hallene til Statens vegvesen. Slikt innhold har en viss allmenn interesse, og kan etter hvert gi et ferdig utfylt Venn-diagram over hva som faktisk er mulig – og ikke mulig – når det gjelder registrering. Tiden nærmer seg for å finne ut om bilen flyter. Er det best å legge opp et eget opplegg på dypt vann, eller holde seg på grunna sammen med kjentfolk? Vi snakker også om måtehold i samlingen for å unngå overload i synsnerven. Og det blir både olabil og reels-prat!Bli patreon av Scoochpodden å få episodene reklamefrie: https://www.patreon.com/scoochpodFølg oss på facebook: https://www.facebook.com/profile.php?id=100051375947801Instagram: https://www.instagram.com/scoochpod/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De skulle försvara Sverige i händelse av en rysk invasion, men vad ska en hemlig motståndsrörelse syssla med om kriget inte kommer? undrar Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lite utanför Hörby i Skåne bodde i mitten på nittonhundratalet lantbrukaren Karl-Göran Persson. Som alla svenska undersåtar hade han fått beredskapsbroschyren Om kriget kommer i brevlådan, dragit sina slutsatser och under ett par decennier byggde han med tonvis av cement och improviserade armeringar om sitt hus till ett bepansrat fort. Där skulle han hysa kungen och regeringen när kriget kom. Det märkliga byggnadsverket, i folkmun kallat Söderto fästning, står kvar än idag som en ruin i leråkern, orubblig och gåtfull – och något i historien om denne udda prepper gör att den dyker upp i tankarna när jag läser om den hemliga, svenska motståndsrörelse som skapades under kalla kriget för att operera bakom fiendens linjer efter en invasion. Stay behind, som den har kallats, verkar ha bestått av en lätt kufisk samling original och hedersknyfflar, som av patriotism och pliktkänsla gått in i en organisation med synnerligen oklara syften och befogenheter och en struktur och en verksamhet som ter sig ytterst svår att få grepp om. Utom att ett flygplan alltid skulle stå redo att föra kungafamiljen till England vid ett nödläge. Och att medlemmarna ägnade sig åt att åka på mystiska söndagsutflykter, kalla varann för lustiga kodnamn och öva på att gömma papperslappar i hemliga brevlådor.Nej, så kan det förstås inte ha varit. Men intrycket jag får när jag läser statsvetaren Johan Wennströms Sveriges sak var vår, ett första försök till genomlysning av denna dunkla, paramilitära organisation, är just det: av någon sorts oförarglig men ändå käckt hjältemodig Ture Sventon-klubb, ett demokratiskt hemvärn som i bästa svenska samförståndsanda samlades runt det nationella intresset, ”Sveriges sak”. Wennström fyller många luckor, rätar ut en hel del principiella frågetecken kring denna organisation som först kom till allmän kännedom i början på nittiotalet och då under visst ståhej eftersom det tycktes peka på att det militära under-täcket-spelet mellan Nato och det officiellt neutrala Sverige var långt mer både ut- och invecklat än någon dittills hade trott. Wennström tillbakavisar den bilden: Stay behind, eller Metro som den möjligen hette egentligen, var ett helsvenskt initiativ och fungerade, skriver han med en lite rörande jämförelse, ungefär på samma sätt som Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, i samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Att den skulle ha tagit order från Nato och Washington är otroligt, eftersom ledande medlemmar förnekar det i sina dagböcker. Och några andra förstahandskällor verkar svåra att uppbringa. Allt var ju superhemligt.Sådant är förstås ett problem när man skriver historia. Men det som gör just Wennströms historieskrivning lite extra svår att svälja är nog ändå den där idén om att det skulle finnas något sådant som ”Sveriges sak”. Vilket Sverige? frågar jag mig. Det civila, eller det militära? Det offentliga, eller det hemliga? Det neutrala folkhems-Sverige eller det under-täcket-spelande Natolandet Sverige? Arbetarrörelsens eller storföretagens? Det finns något blåögt och enfaldigt i själva premissen, och kanske kan det också förklara det fantastiska faktum att Wennström och hans förlag – landets största – lyckas med konststycket att till omslaget välja just den bild ur Andrej Tarkovskijs Offret, där de berömda trapporna vid Tunnelgatan i Stockholm förvandlas till en krigszon. I denna klärvoajanta scen, inspelad 1985, flyter blod på exakt den plats där Olof Palme skulle mördas bara månader senare – men i boken finns bilden enbart för att illustrera det inbillade hot från öst som motståndsrörelsen skulle bekämpa. Det är oerhört märkligt.Det hör nämligen till saken att Stay behind-nätverket figurerar i spekulationerna om Palmemordet. Utan att ge sig alltför djupt ner i det här kaninhålet är det ändå rimligt att fråga sig vad en hemlig, paramilitär motståndsrörelse egentligen ska hålla på med när kriget, som den förberett sig för, aldrig kommer? Till vad ska den då använda alla sina resurser, all sin dyra radioutrustning, sina hemliga nätverk och internationella kontakter? Inte nödvändigtvis till att mörda landets statsminister, förstås – men som Kari Poutiainen konstaterar i sin bok Den hemliga alliansen inträffade mordet vid en tid när förtroendet mellan landets politiska och militära ledning inte var det bästa, milt uttryckt, och när Palmes engagemang i framför allt kärnvapenfrågan av Reaganadministrationen sågs som ett allvarligt hot mot USA:s och Natos intressen. Hur allvarligt? Tillräckligt allvarligt? Vi vet inte, men Poutiainen, som ihop med sin bror Pertti på nittiotalet ägnade nästan 900 sidor åt att tålmodigt mala sönder den dåvarande Palmeutredningens alla villospår och underlåtenheter i boken Inuti labyrinten, gör här en lika grundlig – 800 sidor lång – historisk genomgång av hur CIA:s och Natos hemliga påverkansoperationer, infiltrationskampanjer och direkta interventioner under kalla kriget bildar ett mönster. Från sextiotalets Indonesien, över sjuttiotalets Chile och Italien, till åttiotalets Nicaragua: inga medel var för brutala. Inga underhuggare för smutsiga. Inga allianser för oheliga.Särskilt dröjer Poutiainen vid fallet med den italienske kristdemokratiske politikern Aldo Moro, kidnappad och mördad av stadsgerillan Röda brigaderna 1978. Moro ville bjuda in kommunistpartiet till regeringsförhandlingar, en absolut röd linje för USA och Nato, och mycket i de efterforskningar som sedan gjorts tyder på att mordet var en klockren CIA-operation, att Röda brigaderna infiltrerats, troligen med folk från maffian men också medlemmar av det italienska Stay behind-nätverket, Gladio. För Poutiainen blir mordet på Olof Palme en uppenbar parallell, en skjutjärnsoperation ägnad att undanröja en besvärlig, men unik och därmed på många sätt rätt sårbar politiker som med sina försök att bygga förtroende hos den sovjetiska perestrojkans ledare såg ut att hota Natos politiska och militära sammanhållning. Vad kunde väl då ligga närmare till hands än att äntligen aktivera detta dolda nätverk av hängivna antikommunister, patrioter och vapenfetischister?Nej: Poutiainen lyckas förstås inte bevisa att det han med ett vidare begrepp beskriver som den Nato-lojala svenska ”säkerhetsstaten” faktiskt låg bakom mordet. Men bara en kik ner i kaninhålet är faktiskt ganska kuslig. Bland det som rör sig i dunklet märks en man i beige, som spårlöst avviker från brottsplatsen; en ljusskygg radiogrupp ledd av en viss ”Barbro” som med sina walkie-talkies lär ha varit ute mordkvällen, och en hemlig Säpo-operation med kodnamnet ”Così fan tutte”. Som en insider uttrycker det: ”det mesta av det svenska motståndet stod på tå” den här natten. Känslan av att veta både allt och ingenting är smått förlamande. Arkiven, i den mån de existerar, brukar ju öppnas när imperierna faller. Den som lever då, får se.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturKari Poutiainen: Den hemliga alliansen – Palmemordet och Stay behind. Karneval förlag, 2025.Johan Wennström: Sveriges sak var vår – Den hemliga svenska motståndsrörelsen. Albert Bonniers förlag, 2025.

Vad utsätts barn för på SiS-hemmen? Louise Neo är föreläsare och barnrättsaktivist med egna erfarenheter av placering och tvångsvård som barn. Vi pratar om nästa generations syn på mobiler och sociala medier, hur och varför hon fick tvångsvård som barn, året hos över 30 olika fosterfamiljer, fysisk och psykisk vanvård på SiS-hemmen, hur barn i Statens institutionsstyrelses vård utsätts för tortyrliknande förhållanden, hennes liv efter tvångsvården, hur vi kan skapa förändring och mycket mer. Följ Louise via @louise.neo och @helare_perspektiv på Instagram, samt på LinkedIn. Kolla även gärna in @sistjejer på Instagram. Yoshi's Podcast hittas på Spotify, Apple Podcasts, YouTube och andra poddplattformar. Prenumerera på https://aljosja.substack.com för att få notiser om nya avsnitt, samt på https://yoshisss.substack.com för att följa mitt skrivande. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Statens It leverer it-drift og services til statslige ministerier, styrelser og selvejende uddannelsesinstitutioner. Statens IT leverer it-services til ca. 60.000 medarbejdere i ministerier, styrelser og selvejende uddannelsesinstitutioner.For nylig udrullede de open source hos Færdselsstyrelsen, der som pilotkunde skal være med til at demonstrere, at det sagtens kan lade sig gøre at køre i open source i staten.Men selvom der hermed drosles ned for antallet af Microsoft licenser, betyder pilotprojekt ikke et endegyldigt farvel til Microsoft og andre af de store udbydere.Det handler om øget fleksibilitet og større konkurrence og dermed lavere udgifter til software.Manden bag planen hedder Michael Ørnø. Han er direktør for Statens It, der er den danske stats it-driftsafdeling.Hør ham fortælle i Techtopia.

Statens roll utmanas när en lång rad privata banker och bolag börjar ge ut egna, digitala, kontanter. Det som driver boomen är den snabba AI-utvecklingen och Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agenter och blockkedjorSynen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare.Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”.The Genius ActEfter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB.Dollar-dominansHittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis.Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJohan Javéus, senior ekonom SEBErik Thedéen, chef RiksbankenChristoffer Malmer, finansdirektör SEBJens Henriksson, vd SwedbankDonald Trump, president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans podd pratar vi om att Tidöpartierna går vidare med förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse trots den massiva kritiken som varit. Vad gör det med människors förtroende för lagstiftningsprocessen? Vi pratar även om att HD ska pröva ett mål där en kvinna dömts för våld mot tjänsteman efter att hon fått en åtalsunderlåtelse för våldsamt motstånd, kostnader för rättsliga biträden och varför JK egentligen begär ersättning för rättegångskostnader när staten vinner i domstol. Dessutom blir det lite förändringar i podden framöver. Med:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns något hopp om bättring på SiS-hemmen? Jessica Söderstrand och Michael Himmlegaard har tidigare jobbat på SiS-hem och varnar nu för allvarliga missförhållanden. Vi pratar om vad hemmen som Statens institutionsstyrelse ansvarar för är och bör vara, övergrepp på barn, hur visselblåsare systematiskt tystas, vad som krävs för att förändring ska ske och mycket mer. Följ Michael Himmlegaard via @himmlegaard på Instagram och Jessica Söderstrand på LinkedIn för mer om ämnet. Yoshi's Podcast hittas på Spotify, Apple Podcasts, YouTube och andra poddplattformar. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

 Avsnitt 303. Före jul bevakade vi Spotifys ankomst till Sverige, nu gör vi en avstämning efter den första månaden. Lite mellanmjölk kanske , men vem hade förväntat sig mer? Ledningen i hybridföretaget Hoi, eller IMHO som det numera heter, börjar inse att slutet är nära. Vi rapporterar om den senaste utvecklingen som alltmer börjar likna en konkurs. Vi följer upp flera förlags intensiva jakt på skönlitterärt och kommersiellt inriktade förläggare. Nu börjar vi se vem som går var och kan sakta identifiera nästa grupp förlag som behöver ersätta flyktade förläggare. Lite råttan på repet om ni frågar journalisten. Harper Collins har gjort sitt val liksom Prinz Publishing men bara HC har gått ut med namnet som är… Statens satsning på fysiska barnböcker till förskola, grundskola och gymnasium, inklusive bibliotek, tar slut vid årets utgång. Tre år av fantastisk tillväxt hos i stort sett alla med barnboksutgivning kommer till ett slut. Hur möter förlagen den utmaningen? Vi spekulerar… Ordfronts senaste årsredovisning visade att kräftgången fortsätter. Så förlagschefen Pelle Andersson fick prata dåliga tider i branschtidningen. Vi insåg att det inte var fruktbart att göra en till sådan intervju så vi lät honom själv definiera läget.   00 25         Spotifys mjukstartar i Sverige 03 03         Är det slutet nu IMHO/Hoi? 07 08         Jakten på kommersiella förläggare 12 33         Sista året för statsbidrag för barnböcker 16 34         Pelle Andersson

Partiene på rødgrønn side har blitt enige om innholdet i Statsbudsjettet for 2026. Hva får det å si for klimagassutslippene og den grønne omstillingen av Norge?Etter en intens start på den politiske uken, der MDG truet med å felle Støre om Arbeiderpartiet ikke kom dem i møte, er uenigheter nå ryddet av veien og AP, SP, SV, Rødt og MDG har samlet seg om statsbudsjettet for neste år.I denne Klimax-episoden diskuterer Anders Bjartnes, Kirsten Å. Øystese og Lars-Henrik Paarup Michelsen det viktigste innholdet i budsjettet sett med klima- og energibriller, det politiske spillet og hvilke partier som kom best ut av det.Episoden ble spilt inn torsdag 4. desember.Lenker til omtalte saker og nyttig bakgrunn:Budsjettforlik 03.12.2025: Statens inntekter og utgifter 2026 Budsjettforlik 03.12.2025: Verbaler Budsjettforlik 03.12.2025: Mandat til omstillingsutvalet Representantforslag fra SV: Konsesjonsordning for etablering av datasentre Norsk klimastiftelse-notat 04.12.2025: Paris-vennlig olje? Opptak fra Petropraten 04.12.2025: Er norsk oljevirksomhet i tråd med Parisavtalen? Rapport frå DNV: Energy Transition Outlook Norway 2025 NRK 03.12.2025: NORWEP mister all statlig støtte: – Vi må sette kroken på døra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Møde nr. 23 i salen 1) 3. behandling af lovforslag nr. L 12: Forslag til lov om ændring af lov om kapitalmarkeder, lov om finansiel virksomhed, lov om investeringsforeninger m.v. og forskellige andre love. (Ophævelse af national prospektgrænse, delvis ophævelse af forbud mod aktieklasser i finansielle virksomheder, forsikringsselskaber og fondsmæglerselskaber, ændring af offentliggørelseskrav ved optagelse til handel på en multilateral handelsfacilitet, styrkelse af Finanstilsynets uafhængighed m.v.). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 2) 3. behandling af lovforslag nr. L 6: Forslag til lov om foranstaltninger til fremme af et brinttransmissionssystem fra Esbjerg til den dansk-tyske landegrænse. Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 3) 3. behandling af lovforslag nr. L 7: Forslag til lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi. (Statens afholdelse af Energinets forundersøgelsesomkostninger vedrørende arealer til havvindmølleparker). Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 4) 3. behandling af lovforslag nr. L 29: Forslag til lov om ændring af barselsudligningsloven. (Forhøjelse af bidragssatsen til barselsudligningsordningen). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 5) 3. behandling af lovforslag nr. L 30: Forslag til lov om ændring af lov om Arbejdsmarkedets Tillægspension, lov om arbejdsskadesikring og lov om Lønmodtagernes Dyrtidsfond. (Indførelse af en statslig finansieringsgaranti, bortfald af aktuarberetningen, skærpede krav til it- og cybersikkerhed for ATP og LD Fonde, ny takststruktur på arbejdsskadeområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025. 2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 6) 3. behandling af lovforslag nr. L 31 A: Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsmiljø. (Tydeliggørelse af Sikkerhedsstyrelsens tilsyn med autorisationsordningen på asbestområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 7) 3. behandling af lovforslag nr. L 31 B: Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsskadesikring. (Lempelse af anmeldepligten for arbejdsulykker). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 8) 3. behandling af lovforslag nr. L 5: Forslag til lov om ændring af udlændingeloven, lov om Det Centrale Personregister og forskellige andre love. (Afskæring af offentlige tilbud m.v. til udlændinge, som opholder sig ulovligt i Danmark). Af udlændinge- og integrationsministeren (Rasmus Stoklund). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 24.10.2025. Betænkning 25.11.2025. 2. behandling 27.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling. Ændringsforslag nr. 1 af 02.12.2025 til 3. behandling af udlændinge- og integrationsministeren (Rsamus Stoklund)). 9) 3. behandling af lovforslag nr. L 40: Forslag til lov om ændring af ældreloven. (Videreførelse af ordning om plejevederlag ved pasning af døende på Færøerne og i Grønland). Af ældreministeren (Mette Kierkgaard). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 04.11.2025. Betænkning 26.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 10) 3. behandling af lovforslag nr. L 39: Forslag til lov om ændring af lov om leje, lov om leje af almene boliger, lov om ejerlejligheder og lov om andelsboligforeninger og andre boligfællesskaber. (Ret til etablering af ladepunkt til elektrisk køretøj). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 11) 1. behandling af lovforslag nr. L 78: Forslag til lov om ændring af sundhedsloven. (Indførelse af national opgavebeskrivelse og basisfunktion for det almenmedicinske tilbud, aftale om vilkår for alment praktiserende læger, differentieret honorarstruktur, etablering af Praksisklagenævn m.v.). Af indenrigs- og sundhedsministeren (Sophie Løhde). (Fremsættelse 19.11.2025). 12) 1. behandling af lovforslag nr. L 79: Forslag til lov om ændring af registreringsafgiftsloven, brændstofforbrugsafgiftsloven, lov om afgift af naturgas og bygas m.v. og forskellige andre love. (Udskydelse af indfasningen af højere registreringsafgift for nulemissionskøretøjer, fritagelse af nulemissionspersonbiler, der anvendes til erhvervsmæssig persontransport, for periodiske afgifter og udvidelse af procesformål til energi anvendt til CO2-fangst med henblik på geologisk lagring). Af skatteministeren (Ane Halsboe-Jørgensen). (Fremsættelse 19.11.2025). 13) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 26: Forslag til folketingsbeslutning om lavere moms på fødevarer og styrket forbrugerbeskyttelse. Af Pelle Dragsted (EL) m.fl. (Fremsættelse 07.11.2025). 14) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 27: Forslag til folketingsbeslutning om nedsættelse af en granskningskommission til undersøgelse af Samsamsagen. Af Udvalget for Forretningsordenen. (Forslag som fremsat (i betænkning) 05.11.2025. Anmeldelse (i salen) 07.11.2025).

Møde nr. 23 i salen 1) 3. behandling af lovforslag nr. L 12: Forslag til lov om ændring af lov om kapitalmarkeder, lov om finansiel virksomhed, lov om investeringsforeninger m.v. og forskellige andre love. (Ophævelse af national prospektgrænse, delvis ophævelse af forbud mod aktieklasser i finansielle virksomheder, forsikringsselskaber og fondsmæglerselskaber, ændring af offentliggørelseskrav ved optagelse til handel på en multilateral handelsfacilitet, styrkelse af Finanstilsynets uafhængighed m.v.). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 2) 3. behandling af lovforslag nr. L 6: Forslag til lov om foranstaltninger til fremme af et brinttransmissionssystem fra Esbjerg til den dansk-tyske landegrænse. Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 3) 3. behandling af lovforslag nr. L 7: Forslag til lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi. (Statens afholdelse af Energinets forundersøgelsesomkostninger vedrørende arealer til havvindmølleparker). Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 4) 3. behandling af lovforslag nr. L 29: Forslag til lov om ændring af barselsudligningsloven. (Forhøjelse af bidragssatsen til barselsudligningsordningen). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 5) 3. behandling af lovforslag nr. L 30: Forslag til lov om ændring af lov om Arbejdsmarkedets Tillægspension, lov om arbejdsskadesikring og lov om Lønmodtagernes Dyrtidsfond. (Indførelse af en statslig finansieringsgaranti, bortfald af aktuarberetningen, skærpede krav til it- og cybersikkerhed for ATP og LD Fonde, ny takststruktur på arbejdsskadeområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025. 2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 6) 3. behandling af lovforslag nr. L 31 A: Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsmiljø. (Tydeliggørelse af Sikkerhedsstyrelsens tilsyn med autorisationsordningen på asbestområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 7) 3. behandling af lovforslag nr. L 31 B: Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsskadesikring. (Lempelse af anmeldepligten for arbejdsulykker). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 8) 3. behandling af lovforslag nr. L 5: Forslag til lov om ændring af udlændingeloven, lov om Det Centrale Personregister og forskellige andre love. (Afskæring af offentlige tilbud m.v. til udlændinge, som opholder sig ulovligt i Danmark). Af udlændinge- og integrationsministeren (Rasmus Stoklund). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 24.10.2025. Betænkning 25.11.2025. 2. behandling 27.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling. Ændringsforslag nr. 1 af 02.12.2025 til 3. behandling af udlændinge- og integrationsministeren (Rsamus Stoklund)). 9) 3. behandling af lovforslag nr. L 40: Forslag til lov om ændring af ældreloven. (Videreførelse af ordning om plejevederlag ved pasning af døende på Færøerne og i Grønland). Af ældreministeren (Mette Kierkgaard). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 04.11.2025. Betænkning 26.11.2025. 2. behandling 02.12.2025). 10) 3. behandling af lovforslag nr. L 39: Forslag til lov om ændring af lov om leje, lov om leje af almene boliger, lov om ejerlejligheder og lov om andelsboligforeninger og andre boligfællesskaber. (Ret til etablering af ladepunkt til elektrisk køretøj). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025. 2. behandling 02.12.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 11) 1. behandling af lovforslag nr. L 78: Forslag til lov om ændring af sundhedsloven. (Indførelse af national opgavebeskrivelse og basisfunktion for det almenmedicinske tilbud, aftale om vilkår for alment praktiserende læger, differentieret honorarstruktur, etablering af Praksisklagenævn m.v.). Af indenrigs- og sundhedsministeren (Sophie Løhde). (Fremsættelse 19.11.2025). 12) 1. behandling af lovforslag nr. L 79: Forslag til lov om ændring af registreringsafgiftsloven, brændstofforbrugsafgiftsloven, lov om afgift af naturgas og bygas m.v. og forskellige andre love. (Udskydelse af indfasningen af højere registreringsafgift for nulemissionskøretøjer, fritagelse af nulemissionspersonbiler, der anvendes til erhvervsmæssig persontransport, for periodiske afgifter og udvidelse af procesformål til energi anvendt til CO2-fangst med henblik på geologisk lagring). Af skatteministeren (Ane Halsboe-Jørgensen). (Fremsættelse 19.11.2025). 13) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 26: Forslag til folketingsbeslutning om lavere moms på fødevarer og styrket forbrugerbeskyttelse. Af Pelle Dragsted (EL) m.fl. (Fremsættelse 07.11.2025). 14) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 27: Forslag til folketingsbeslutning om nedsættelse af en granskningskommission til undersøgelse af Samsamsagen. Af Udvalget for Forretningsordenen. (Forslag som fremsat (i betænkning) 05.11.2025. Anmeldelse (i salen) 07.11.2025).

År 2029 beräknas Öresundsbron vara avbetalad och vi står inför ett vägval. Ska avgifterna tas bort, som på andra svenska broar, eller vara kvar för att finansiera ny infrastruktur i Öresundsregionen? I den senaste infrastrukturpropositionen öppnar regeringen för det senare, vilket bryter mot nuvarande praxis där avgifter tas bort när en bro är betald. Medverkande Björn Hasselgren, senior rådgivare långsiktig planering, Trafikverket Anna Jähnke (M), regionråd i Region Skåne och ordförande för regionala utvecklingsnämnden Johan Nyström, affilierad forskare i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt Nyfou Niels Paarup-Petersen (C), riksdagsledamot Jonas Westin, universitetslektor i nationalekonomi vid Institutionen för matematik och matematisk statistik samt forskare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Møde nr. 21 i salen 1) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 1 [afstemning]: Forespørgsel til miljøministeren om regeringens indsats for at sikre rent drikkevand. Af Leila Stockmarr (EL) m.fl. (Anmeldelse 09.10.2025. Fremme 21.10.2025. Forhandling 27.11.2025. Forslag til vedtagelse nr. V 9 af Leila Stockmarr (EL), Claus Jørgensen (SF), Katrine Robsøe (RV) og Torsten Gejl (ALT). Forslag til vedtagelse nr. V 10 af Thomas Monberg (S), Erling Bonnesen (V), Kim Edberg Andersen (DD), Sólbjørg Jakobsen (LA) og Henrik Frandsen (M)). 2) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 3 [afstemning]: Forespørgsel til udlændinge- og integrationsministeren om dansk beslutningskompetence på udlændingeområdet. Af Mikkel Bjørn (DF) m.fl. (Anmeldelse 21.10.2025. Fremme 23.10.2025. Forhandling 28.11.2025. Forslag til vedtagelse nr. V 11 af Mikkel Bjørn (DF), Peter Skaarup (DD), Steffen Larsen (LA) og Frederik Bloch Münster (KF). Forslag til vedtagelse nr. V 12 af Frederik Vad (S), Hans Andersen (V) og Mohammad Rona (M). Forslag til vedtagelse nr. V 13 af Mads Olsen (SF)). 3) 3. behandling af lovforslag nr. L 37: Forslag til lov om produktionsrabat til film- og serieproduktion. Af kulturministeren (Jakob Engel-Schmidt). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 19.11.2025. 2. behandling 27.11.2025). 4) 3. behandling af lovforslag nr. L 11: Forslag til lov om ændring af lov om krigsforsikring af skibe. (Statslig låneramme, udvidelse af forsikringsdækning og ændring af, hvilke skibe der er omfattet af loven m.v.). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 20.11.2025. 2. behandling 25.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 5) 3. behandling af lovforslag nr. L 13: Forslag til lov om ændring af årsregnskabsloven, lov om finansiel virksomhed, lov om forsikringsvirksomhed og lov om fondsmæglerselskaber og investeringsservice og -aktiviteter. (Udskydelse af virksomheders pligt til rapportering om bæredygtighed og afregistrering af revisorer eller uafhængige erklæringsudbydere vedrørende bæredygtighedsrapportering). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 20.11.2025. Omtrykt. 2. behandling 25.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 6) 3. behandling af lovforslag nr. L 14: Forslag til lov om ændring af lov om sikkerhed for gasanlæg og gasinstallationer (gassikkerhedsloven). (Udvidelse af lovens anvendelsesområde og indførelse af regler om godkendelse af tredjeparter). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 20.11.2025. 2. behandling 25.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 7) 2. behandling af lovforslag nr. L 12: Forslag til lov om ændring af lov om kapitalmarkeder, lov om finansiel virksomhed, lov om investeringsforeninger m.v. og forskellige andre love. (Ophævelse af national prospektgrænse, delvis ophævelse af forbud mod aktieklasser i finansielle virksomheder, forsikringsselskaber og fondsmæglerselskaber, ændring af offentliggørelseskrav ved optagelse til handel på en multilateral handelsfacilitet, styrkelse af Finanstilsynets uafhængighed m.v.). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 8) 2. behandling af lovforslag nr. L 6: Forslag til lov om foranstaltninger til fremme af et brinttransmissionssystem fra Esbjerg til den dansk-tyske landegrænse. Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 9) 2. behandling af lovforslag nr. L 7: Forslag til lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi. (Statens afholdelse af Energinets forundersøgelsesomkostninger vedrørende arealer til havvindmølleparker). Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 10) 2. behandling af lovforslag nr. L 9: Forslag til lov om ophævelse af 37 love på Transportministeriets område. Af transportministeren (Thomas Danielsen). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 25.11.2025). 11) 2. behandling af lovforslag nr. L 10: Forslag til lov om anlæg af ny midtjysk motorvej (strækningerne mellem Klode Mølle og Løvel vest om Viborg og mellem Give og Billund Vest). Af transportministeren (Thomas Danielsen). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 25.11.2025). 12) 2. behandling af lovforslag nr. L 29: Forslag til lov om ændring af barselsudligningsloven. (Forhøjelse af bidragssatsen til barselsudligningsordningen). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025). 13) 2. behandling af lovforslag nr. L 30: Forslag til lov om ændring af lov om Arbejdsmarkedets Tillægspension, lov om arbejdsskadesikring og lov om Lønmodtagernes Dyrtidsfond. (Indførelse af en statslig finansieringsgaranti, bortfald af aktuarberetningen, skærpede krav til it- og cybersikkerhed for ATP og LD Fonde, ny takststruktur på arbejdsskadeområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025). 14) 2. behandling af lovforslag nr. L 31: Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsmiljø og lov om arbejdsskadesikring. (Lempelse af anmeldepligten for arbejdsulykker, tydeliggørelse af Sikkerhedsstyrelsens tilsyn med autorisationsordningen på asbestområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025). 15) 2. behandling af lovforslag nr. L 40: Forslag til lov om ændring af ældreloven. (Videreførelse af ordning om plejevederlag ved pasning af døende på Færøerne og i Grønland). Af ældreministeren (Mette Kierkgaard). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 04.11.2025. Betænkning 26.11.2025). 16) 2. behandling af lovforslag nr. L 39: Forslag til lov om ændring af lov om leje, lov om leje af almene boliger, lov om ejerlejligheder og lov om andelsboligforeninger og andre boligfællesskaber. (Ret til etablering af ladepunkt til elektrisk køretøj). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 17) 2. behandling af lovforslag nr. L 46: Forslag til lov om ændring af lov om Det Økonomiske Råd og Det Miljøøkonomiske Råd. (Implementering af dele af direktiv om krav til medlemsstaternes budgetmæssige rammer vedrørende uafhængige finanspolitiske institutioner). Af økonomiministeren (Stephanie Lose). (Fremsættelse 21.10.2025. 1. behandling 04.11.2025. Betænkning 27.11.2025). 18) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 4: Forslag til folketingsbeslutning om nedsættelse af en uafhængig privatlivskommission. Af Helene Brydensholt (ALT), Karina Lorentzen Dehnhardt (SF), Steffen Larsen (LA), Rosa Lund (EL) og Zenia Stampe (RV). (Fremsættelse 08.10.2025). 19) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 3: Forslag til folketingsbeslutning om forbedring af retssikkerheden for udsatte borgere, der indgår økonomisk forpligtende aftaler under falske forudsætninger. Af Karina Lorentzen Dehnhardt (SF) og Theresa Berg Andersen (SF). (Fremsættelse 08.10.2025). 20) 1. behandling af lovforslag nr. L 76: Forslag til lov om ændring af lov om beskyttelsesrum og CER-loven. (Styrkede beføjelser og tilsynsforanstaltninger på beskyttelsesrumsområdet m.v.). Af ministeren for samfundssikkerhed og beredskab (Torsten Schack Pedersen). (Fremsættelse 07.11.2025). 21) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 13: Forslag til folketingsbeslutning om mindre kuld i svineavlen. Af Søren Egge Rasmussen (EL) m.fl. (Fremsættelse 09.10.2025). 22) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 17: Forslag til folketingsbeslutning om mulighed for central affaldssortering i kommunerne. Af Lars Boje Mathiesen (BP). (Fremsættelse 23.10.2025).

Møde nr. 21 i salen 1) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 1 [afstemning]: Forespørgsel til miljøministeren om regeringens indsats for at sikre rent drikkevand. Af Leila Stockmarr (EL) m.fl. (Anmeldelse 09.10.2025. Fremme 21.10.2025. Forhandling 27.11.2025. Forslag til vedtagelse nr. V 9 af Leila Stockmarr (EL), Claus Jørgensen (SF), Katrine Robsøe (RV) og Torsten Gejl (ALT). Forslag til vedtagelse nr. V 10 af Thomas Monberg (S), Erling Bonnesen (V), Kim Edberg Andersen (DD), Sólbjørg Jakobsen (LA) og Henrik Frandsen (M)). 2) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 3 [afstemning]: Forespørgsel til udlændinge- og integrationsministeren om dansk beslutningskompetence på udlændingeområdet. Af Mikkel Bjørn (DF) m.fl. (Anmeldelse 21.10.2025. Fremme 23.10.2025. Forhandling 28.11.2025. Forslag til vedtagelse nr. V 11 af Mikkel Bjørn (DF), Peter Skaarup (DD), Steffen Larsen (LA) og Frederik Bloch Münster (KF). Forslag til vedtagelse nr. V 12 af Frederik Vad (S), Hans Andersen (V) og Mohammad Rona (M). Forslag til vedtagelse nr. V 13 af Mads Olsen (SF)). 3) 3. behandling af lovforslag nr. L 37: Forslag til lov om produktionsrabat til film- og serieproduktion. Af kulturministeren (Jakob Engel-Schmidt). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 19.11.2025. 2. behandling 27.11.2025). 4) 3. behandling af lovforslag nr. L 11: Forslag til lov om ændring af lov om krigsforsikring af skibe. (Statslig låneramme, udvidelse af forsikringsdækning og ændring af, hvilke skibe der er omfattet af loven m.v.). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 20.11.2025. 2. behandling 25.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 5) 3. behandling af lovforslag nr. L 13: Forslag til lov om ændring af årsregnskabsloven, lov om finansiel virksomhed, lov om forsikringsvirksomhed og lov om fondsmæglerselskaber og investeringsservice og -aktiviteter. (Udskydelse af virksomheders pligt til rapportering om bæredygtighed og afregistrering af revisorer eller uafhængige erklæringsudbydere vedrørende bæredygtighedsrapportering). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 20.11.2025. Omtrykt. 2. behandling 25.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 6) 3. behandling af lovforslag nr. L 14: Forslag til lov om ændring af lov om sikkerhed for gasanlæg og gasinstallationer (gassikkerhedsloven). (Udvidelse af lovens anvendelsesområde og indførelse af regler om godkendelse af tredjeparter). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 20.11.2025. 2. behandling 25.11.2025. Lovforslaget optrykt efter 2. behandling). 7) 2. behandling af lovforslag nr. L 12: Forslag til lov om ændring af lov om kapitalmarkeder, lov om finansiel virksomhed, lov om investeringsforeninger m.v. og forskellige andre love. (Ophævelse af national prospektgrænse, delvis ophævelse af forbud mod aktieklasser i finansielle virksomheder, forsikringsselskaber og fondsmæglerselskaber, ændring af offentliggørelseskrav ved optagelse til handel på en multilateral handelsfacilitet, styrkelse af Finanstilsynets uafhængighed m.v.). Af erhvervsministeren (Morten Bødskov). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 8) 2. behandling af lovforslag nr. L 6: Forslag til lov om foranstaltninger til fremme af et brinttransmissionssystem fra Esbjerg til den dansk-tyske landegrænse. Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 9) 2. behandling af lovforslag nr. L 7: Forslag til lov om ændring af lov om fremme af vedvarende energi. (Statens afholdelse af Energinets forundersøgelsesomkostninger vedrørende arealer til havvindmølleparker). Af klima-, energi- og forsyningsministeren (Lars Aagaard). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 10) 2. behandling af lovforslag nr. L 9: Forslag til lov om ophævelse af 37 love på Transportministeriets område. Af transportministeren (Thomas Danielsen). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 25.11.2025). 11) 2. behandling af lovforslag nr. L 10: Forslag til lov om anlæg af ny midtjysk motorvej (strækningerne mellem Klode Mølle og Løvel vest om Viborg og mellem Give og Billund Vest). Af transportministeren (Thomas Danielsen). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 25.11.2025). 12) 2. behandling af lovforslag nr. L 29: Forslag til lov om ændring af barselsudligningsloven. (Forhøjelse af bidragssatsen til barselsudligningsordningen). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025). 13) 2. behandling af lovforslag nr. L 30: Forslag til lov om ændring af lov om Arbejdsmarkedets Tillægspension, lov om arbejdsskadesikring og lov om Lønmodtagernes Dyrtidsfond. (Indførelse af en statslig finansieringsgaranti, bortfald af aktuarberetningen, skærpede krav til it- og cybersikkerhed for ATP og LD Fonde, ny takststruktur på arbejdsskadeområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025). 14) 2. behandling af lovforslag nr. L 31: Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsmiljø og lov om arbejdsskadesikring. (Lempelse af anmeldepligten for arbejdsulykker, tydeliggørelse af Sikkerhedsstyrelsens tilsyn med autorisationsordningen på asbestområdet m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Kaare Dybvad Bek). (Fremsættelse 08.10.2025. 1. behandling 21.10.2025. Betænkning 26.11.2025). 15) 2. behandling af lovforslag nr. L 40: Forslag til lov om ændring af ældreloven. (Videreførelse af ordning om plejevederlag ved pasning af døende på Færøerne og i Grønland). Af ældreministeren (Mette Kierkgaard). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 04.11.2025. Betænkning 26.11.2025). 16) 2. behandling af lovforslag nr. L 39: Forslag til lov om ændring af lov om leje, lov om leje af almene boliger, lov om ejerlejligheder og lov om andelsboligforeninger og andre boligfællesskaber. (Ret til etablering af ladepunkt til elektrisk køretøj). Af social- og boligministeren (Sophie Hæstorp Andersen). (Fremsættelse 09.10.2025. 1. behandling 23.10.2025. Betænkning 27.11.2025). 17) 2. behandling af lovforslag nr. L 46: Forslag til lov om ændring af lov om Det Økonomiske Råd og Det Miljøøkonomiske Råd. (Implementering af dele af direktiv om krav til medlemsstaternes budgetmæssige rammer vedrørende uafhængige finanspolitiske institutioner). Af økonomiministeren (Stephanie Lose). (Fremsættelse 21.10.2025. 1. behandling 04.11.2025. Betænkning 27.11.2025). 18) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 4: Forslag til folketingsbeslutning om nedsættelse af en uafhængig privatlivskommission. Af Helene Brydensholt (ALT), Karina Lorentzen Dehnhardt (SF), Steffen Larsen (LA), Rosa Lund (EL) og Zenia Stampe (RV). (Fremsættelse 08.10.2025). 19) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 3: Forslag til folketingsbeslutning om forbedring af retssikkerheden for udsatte borgere, der indgår økonomisk forpligtende aftaler under falske forudsætninger. Af Karina Lorentzen Dehnhardt (SF) og Theresa Berg Andersen (SF). (Fremsættelse 08.10.2025). 20) 1. behandling af lovforslag nr. L 76: Forslag til lov om ændring af lov om beskyttelsesrum og CER-loven. (Styrkede beføjelser og tilsynsforanstaltninger på beskyttelsesrumsområdet m.v.). Af ministeren for samfundssikkerhed og beredskab (Torsten Schack Pedersen). (Fremsættelse 07.11.2025). 21) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 13: Forslag til folketingsbeslutning om mindre kuld i svineavlen. Af Søren Egge Rasmussen (EL) m.fl. (Fremsættelse 09.10.2025). 22) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 17: Forslag til folketingsbeslutning om mulighed for central affaldssortering i kommunerne. Af Lars Boje Mathiesen (BP). (Fremsættelse 23.10.2025).

Marins regering sprängde budgeten och satte pengar också på annat än coronan under pandemiåren. Det skriver statens revisionsverk i en färsk rapport. Statens utgifter ökade med 41 miljarder euro på de fyra år som pandemin härjade - och hälften hade inget med pandemin att göra, hävdas i rapporten, som redan hunnit kritiseras av bland annat finansministeriet och socialdemokraterna. Hur borde vi läsa dessa siffror och vad kan vi lära oss av hur pandemin hanterades? Riksdagsledamoten Matias Mäkynen (sdp) och ekonomiexperten Johnny Åkerholm diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Gott och blandat från PK-paradiset Sverige0:00:00 PK-moraset nya Saltkråkan0:10:55 Det gröna skattepengaregnet fortsätter0:21:45 Överförmynderi i alla dess former0:33:50 Mer dagis, mental och social utträngningseffekt0:56:15 Afrikaner i Sverige har inte råd att skaffa barn0:59:35 Arrangerade äktenskap en framtidslösning?1:06:35 Statens lajvar försäkringsbolag1:08:35 Socialtjänstens övergrepp i Uddevalla1:19:20 Sodomi1:27:00 Prideflaggan skrämmer till återvandring1:32:25 Prideprusseluska kränkt av 15-årig elev Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så blev kronjuvelstölden politisk dynamit. Kan Potter trolla Sverige till VM? Witkoff, Kushner landar i Israel efter omtalad tv-intervju. Kinas tillväxt hotar EU:s industrier. Och poliser ska få utbildningen betald. Programledare: Magnus Thorén.

Just nu förbereder sig björnarna för sin långa vintervila. Vi sänder från björntäta Strömsund i Jämtland. VI lär oss också om både matsvamp och giftsvamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få djur väcker så många känslor som björnen. Allt från den trygga lurviga nallebjörnen vi ger till en nyfödd baby, till att det är det djur vi oftast är allra räddast att stå öga mot öga med i skogen.Vi sänder Naturmorgon direkt från björnskogen i en av Sveriges björnrikaste kommuner, Strömsund i norra Jämtland. Naturbevakare Niklas Persson från Länsstyrelsen i Jämtland och Ole Jakob Sørensen, professor emeritus vid Nord University, ger oss en inblick i björnens liv. Till exempel hur den just nu förbereder sig för att gå i ide, och hur den sedan klarar sig i sex månader utan mat, vatten eller ens möjlighet att kissa. Och hur känner man igen ett björnide på vintern?Vi får också höra om den inventering som pågår just nu i Jämtlands och Västernorrlands län, där allmänheten hjälper till genom att samla in björnspillning. På så sätt kan man få koll på hur stor björnstammen är. Undersökningen görs vart femte år.Just nu är det högsäsong för svamp på många håll i landet. Från mykologiveckan i skånska Höör får vi tips på både goda matsvampar och sådana vi verkligen ska undvika – fem riktigt giftiga svampar. Dessutom träffar vi på svampen med det lustiga namnet skräling.Även fästingarna hänger i en bit in på hösten. Men hur ser fästingens liv ut egentligen? Hur övervintrar de och hur gamla blir de? Det undrar lyssnaren Katarina Gyllensten. Vi ringer upp Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt för att höra om de olika faserna en fästing går igenom och hur många blodmåltider den äter under ett liv.Och så tittar vi upp i luften. Kanske tänker vi oss luftrummet som ett stort, tomt rum där fåglar, fladdermöss och insekter flyger ganska slumpmässigt. Men så är det inte. I luften finns såväl våningsplan som trafikleder, berättar Cecilia Nilsson, biolog och forskare vid Lunds universitet. Exempelvis kan dubbelbeckasinen flyga på 8 000 meters höjd medan en fladdermus håller sig på betydligt lägre höjder.I veckans kråkvinkel ger Karin Gyllenklev råd till alla som rör sig i skogen nu på hösten: Klä dig inte som en älg, snarare som en zebra.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)  Intro, Jakob Forssmed menar under en utfrågning att det inte finns något finare än vaccin.2)  I detta avsnitt behandlar vi vaccinets historia i Sverige genom att bland annat gå igenom material från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal som behandlar den samtida kritiken mot den då obligatoriska smittkoppsvaccineringen i Sverige. Ett tvång som upprätthölls i inte mindre än 160 år mellan 1816-1976. I avsnittet drar vi också paralleller till vår samtid då det nyligen bland de styrande i vårt land börjat att talas om ett återinförande av obligatorisk vaccinering i Sverige.3) Outro 1 Magnus Bergman med låten Ljusspår. https://www.youtube.com/watch?v=1rFQ07-K66E&list=RD1rFQ07-K66E&start_radio=14) Outro 2 Vi ställer frågor under ett seminarie på Sahlgrenska Akademien den 12:e Maj 2025 med titeln, Vad vet vi om kunskap, en tankeväckande föreläsning med Ingmarie Skoglund5) Outro 3 Ulf Peder Olrog med låten Konserverad gröt. https://www.youtube.com/watch?v=BsnTiiAZYfU&list=RDBsnTiiAZYfU&start_radio=16) Outro 4 Martin läser ur material som inte hanns med i avsnittet. 7) Länkar till avsnittet: Länk till Kungliga biblioteket där böckerna som behandlas i avsnittet kan laddas ner. https://www.kb.se/hitta-och-bestall/samlingsbloggen/blogginlagg/2021-05-26-virus-och-vaccin.htmlDet material som vi läser ur är: 1908 Jundell Isak, Vaccinets påstådda faror 1881 Knodt Emil, Smittkoppsympningen skärskådad 1903 Debatt i svensk damtidning A Rosenberg, Om vaccinationen Smittkoppsympningen i Stockholm 1913 och dess lärdomar utgiven av Svenska förbundet mot vaccinationstvånget. 1916 Saxon Johan Det nya vaccinationsattentatet mot folkhälsan 1932 Statens offentliga utredningar, betänkande angående smittkoppsympningen Arkivpodden om när hela Sverige skulle vaccineras år 1810 https://podcasts.apple.com/se/podcast/dokumenten-ber%C3%A4ttar-12-n%C3%A4r-hela-sverige-skulle-vaccineras/id1544456086?i=1000510745773  SOM institutets utredning med titeln Starkt stöd för obligatorisk barnvaccinering som utgavs år 2019. https://www.gu.se/sites/default/files/2020-04/231-250%20Lindvall%2C%20R%C3%B6nnerstrand%20o%20Sandelin.pdf   Erik Ottossons motion från 2020 gällande införande av obligatoriskt barnvaccinationsprogram https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/obligatoriskt-allmant-vaccinationsprogram-for-barn_h8021756/

Sveriges statsepidemiolog har tvingats bort från sitt uppdrag – och kritiserar nu folkhälsomyndigheten för att sätta politiska ideal framför medicinsk kompetens.   Hur styrs egentligen Sveriges myndigheter? Varför fungerar den svenska förvaltningen allt sämre? Och vad händer med ett land som sätter politisk opportunism framför verklig expertis?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om STATENS FÖRFALL.

Is the flipping of Earth's magnetic field a concern? Why might half-filled ice cube trays freeze faster? Why does sex make you sleepy? Why might you get an 'electric shock' from moving your head? Is nicotine addictive? Why does scratching an itch feel so good? Why do we have different blood groups? What are statins? Could we ever see the dark side of the moon? Dr Chris Smith and Clarence Ford have all the answers... Like this podcast? Please help us by supporting the Naked Scientists

Is the flipping of Earth's magnetic field a concern? Why might half-filled ice cube trays freeze faster? Why does sex make you sleepy? Why might you get an 'electric shock' from moving your head? Is nicotine addictive? Why does scratching an itch feel so good? Why do we have different blood groups? What are statins? Could we ever see the dark side of the moon? Dr Chris Smith and Clarence Ford have all the answers... Like this podcast? Please help us by supporting the Naked Scientists

Fattigdom har blitt en uventet valgkampsak i verdens riktigste land. Vi har fått Thomas Seltzers NRK-serie om nyfattigdommen i Norge. Og vi har fått en ny rapport fra Statens institutt for forbruksforskning som sier at barnefamilier trenger 800 000 i inntekt for å ikke være utrygge. Så sto Generasjonspartiets Gyda Oddekalv der i en debatt hos Gutta, i sin designkjole til 13 000 kroner og klaget på avokadoprisene. Det reiser spørsmålet: Er fattigdomsdebatten bare en bløff?Valgets kval er Morgenbladets valgkamppodkast. Alle hverdager frem til valget skal et knippe av avisens kommentatorer og journalister gi mening til det politiske spillet om makten i Norge. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Til tross for at formuesskatten kun utgjør 1,1 prosent av Statens samlede skatte- og avgiftsinntekter, er det ingen annen skatt som skaper like mye politisk bråk og hissige diskusjoner.Vår ambisjon i ukens episode av Finansredaksjonen er å si noe objektivt om hva formuesskatt, så får dere lyttere avgjøre om vi lykkes med det.Det er få land som har en formuesskatt tilsvarende den vi har i Norge, men Sveits er faktisk ett av dem. Men de aller fleste land skattlegger ulike typer formue, som for eksempel arv og eiendom.Frp vil fjerne formuesskatten helt, mens Høyre vil fjerne den på arbeidende kapital. Et begrep de fleste økonomer får utslett av høre. Hvorfor det? Er det ikke rimelig at en bedriftseier slipper å betale formuesskatt av maskiner, varelagre og annet utstyr som er helt nødvendig for at bedriften skal kunne tilby sine varer og tjenester?All kapital jobber, er det korte svaret til finansredaktør Terje Erikstad og kommentator Bård Bjerkholt i episoden. Hør hele episoden for utfyllende svar. I episoden kommer vi med forslag til hvordan formuesskatten kan endres, slik at den får mindre skadelige effekter på gründere og småbedriftseiere.Hør DNs mange podkast-episoder fra Arendalsuka. Du finner dem på DN.no/arendalsuka eller på Spotify, Apple podkast under Den politiske situasjonen eller Finansredaksjonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad siger man i Israel til, at palæstinensere dør af sult? Sydkorea fjerner propaganda-højtalere mod Nordkorea. En ny app skal tjekke din alder, inden du klikker ind på pornosider. Vært: Amalie Schroll Munk og Adrian Busk. Medvirkende: Sune Haugbølle, professor i mellemøststudier på RUC. Sidsel Harder, sociolog ved Københavns Universitet med speciale i porno.

Fästingarna brukar gå i dvala under vintern, men i år har det varit så milt att fästingarna hållit sig vakna. I södra Sverige hittades fem gånger fler fästingar redan i januari jämfört med samma tid förra året. Betyder det här att vi måste se upp för fästingar året om? Hur ska vi tänka kring vaccin? Och går det att skydda sig mot de allra farligaste sjukdomarna? Gäst: Anders Lindström, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Producent och programledare: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet, TV4, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

På Östersjöns botten ligger tusentals skeppsvrak som bär på vår historia. Men det finns ett hot mot den unika kulturskatten - vrakplundrare. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Kustbevakningen har i uppdrag att skydda vraken. Sommaren 2020 får en befälhavare syn på en fiskebåt där det hänger dykardräkter på tork över relingen. På båten finns tre män i övre medelåldern som dykt i decennier. En vecka varje sommar pausar de familjelivet för att umgås med varandra och dyka vid vrak, bada bastu, äta räkor och dricka öl. Nu blir de huvudpersoner i Sveriges genom tiderna största vrakplundringshärva. Döms till fängelseMännen ombord förklarar att de har koll på lagen och att de inte gjort något otillåtet. Men genom en omfattande utredning, där mobiltelefoner, dykloggböcker och beslagtagna föremål granskas, läggs ett pussel som kommer att få stor inverkan på hur vi skyddar och bevarar vår marina historia.Medverkande”Patrik”, hobbydykare och vrakentusiast.”Hans”, kompis med ”Patrik” och hobbydykare.”Anna”, ”Patriks” sambo.Peter Åhlander, befälhavare på Kustbevakningen.Therese Dorsch, fd utredare på Kustbevakningen.Jim Hansson, marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer.En dokumentär av: Pernilla Wadebäck.Producent: Lars Truedson, Tredje statsmakten Media.Exekutiv producent: Ida Lundqvist, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2025.

Jörgen Huitfeldt är journalist och chefredaktör på Kvartal. Han har en bakgrund på Sveriges Radio, där han under många år var programledare för Studio Ett, innan han 2017 gick vidare till Kvartal för att fortsätta med fördjupande journalistik. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 22 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 januari. I en rapport från tankesmedjan Timbro föreslås en ny miljözon i Stockholm där bilar med förbränningsmotor får betala högre avgift. Är det rätt väg att gå? Andreas Ericson gästas av rapportförfattaren Per Ankersjö, Patrick Krassén, policychef på Företagarna, och Roger Pyddoke, senior forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Dagens erhvervsoverblik: Statens køb af ATP's og canadiske OTPP's aktier i Kastrups ejer gør Københavns Lufthavne godt 50 pct. mere værd end ejeren af Frankfurt Lufthavn. Fem år og seks måneders fængsel, lyder dommen til formanden for den kollapsede spilleforening Optimizer, Christian Hansen, tidligere Christian Machholdt Østergaard. Ekspertgruppe kommer med løsning til at udbrede “rygraden” i den grønne omstilling, der er under stort pres. Et forslag involverer tvang, hvilken klimaminister hilser velkommen. Vært: Frederik Vincent (frvi@borsen.dk)

Bland föräldrar i Sverige gror en känsla av att barnen inte helt och hållet är deras, skriver journalisten Edel Irén Lappin. Skruvarna dras nu åt från alla håll, allt från förslag om obligatorisk förskola, bidragsstyrning, starkare skolplikt, utreseförbud och hårdare tilltag mot religiösa och kulturella uttryck. Det är ett socialdemokratiskt familjefientligt tankegods som förs vidare av Tidöregeringens inofficielle ideolog Lars Trägårdh, menar Lappin. Inläsare: Magnus Thorén

Länge har ni väntat, Västmanland! I dag kommer Historiepodden till er och stiger rakt ner i silvergruvans mörker. Här kommer nämligen ett mustigt avsnitt om den gruva om under några decennier på 1500-talet hjälpte till att lägga grunden till stormaktspolitiken.Vi pratar om silver, att turista i stormakten Sverige och mycket mer därtill. Det blev ett intressant avsnitt som via förankringen i det lokala lyckades säga en hel del om både det nationella och globala i olika århundraden.—Glöm inte plåtarna till föreställningen på China teatern i Stockholm 14 maj. Krigochfred.se—Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000Engelbertsson, Bob ”På besök i Silvergruvan” Populär historia mars 1995Engelbertsson, Bob, 'Sala silvergruva under gångna sekler', Dædalus (Stockholm)., 1995(63), s. 93-115, 1995Oscarsson, L. Ingemar, På besök i stormaktstidens Sverige, Natur & Kultur Allmänlitteratur, 2024 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.