Podcasts about sveriges lantbruksuniversitet

Vi letar insekter och hör om ny forskning om naturvänligt jordbruk på Röbäcksdalen i Umeå. Och hör svarttärnornas gälla läten i Kristianstad vattenrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Maria Viklands sänder från forskningsladugården Röbäcksdalen i Umeå. Roger Mugerwa Petterson, entomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar reda på vilka insekter som finns på gården. Här pågår också forskning om hur jordbruket kan bli mer natur- och miljövänligt. Mårten Hetta som är husdjursagronom guidar oss bland gårdens mjölkkor och visar bland annat virtuella stängsel.Och så spanar vi in svarttärnorna som häckar i Hercules naturreservat i Kristianstad vattenrike i Skåne tillsammans med naturvägledare Josefin Svensson. Mörka tärnor som är graciösa som fjärilar!Årets trädgårdskryp är tvestjärten. Varför är den så svår att älska för många människor, och vad finns det för anledning att uppskatta den? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg.Vi får också en vårhälsning från skogarna mellan Storforsen och Moskosel strax söder om polcirkeln, där björkarna är precis i lövsprickningen och det är full fart på tofsmesarna. Reporter Lisa Henkow följer med renskötaren Brita Stina Sjaggo som hittat vårtecknet blommande norna.I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson ryms näbbmöss och gråsuggor. Spillkråkor och blåstång. Nakensnäckor och den första blåsippan. En innehållsförteckning på det som kallas biologisk mångfald.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Pierre Näsman ringer upp Mats Niklasson docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet som har arbetat med biodiversitetsskapande processer i skogen bland annat om skogshistoria och främst med skogsbränder. Mats Niklasson har bland annat forskat i Tyresta Nationalpark om skogsbränder. Dagens program ska handla om den stora skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999. Vad händer med skogen, ekologin efter en sådan brand? Om det och om en massa annat skogsrelaterat ska vi prata om.

I Sverige importerar vi en stor andel av det vi äter. Vad händer i ett krisläge när vår vanliga livsmedelsförsörjning kanske inte längre fungerar? Hur kan innovation stärka beredskapen och göra matsystemet mer hållbart?   Lyssna på ett samtal mellan Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet, Micael Simonsson, startupen Dapibuset och Alexander Alvsilver, Vinnova.   Vi hör också Fredrik Indebetou, vice vd på företaget WA3M. Samtalet leds av Daniel Holmberg.

Ärtmusslorna är bara några millimeter, men föder levande ungar. Vi letar efter dem i Aröds å utanför Ljungskile. Vi hör också om läget för humrarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De är så små att de är lätta att missa - ärtmusslorna. Men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. De lever sitt liv på botten, men är inte fastsittande utan kan sticka ut sin lilla fot och simma runt. Trots att de bara är mellan två och fem millimeter stora föder de levande ungar! Det är svårt att skilja de 20 svenska arterna från varandra, och kunskapen om dem har hittills varit liten. Men en ny studie av forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott, och hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å. Ärtmusslorna trivs där vattnet är rent och syrerikt, så att ha koll på dem betyder också att man har koll på hur en sjö eller å mår. Den här lördagsmorgonen letar Sonja Leidenberger efter ärtmusslor vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän tillsammans med fältreporter Helena Söderlundh.Från små till större vattenlevande organismer: Vi möter hummern i ett reportage där forskaren Matz Berggren berättar att en hummer smakar på allt den ska äta innan den slukar maten, och hur farligt det kan vara att byta skal. Och hur går det för hummern? I veckan kom en ny rapport om just det från Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter Lisa Henkow har pratat med Andreas Sundelöf, hummerforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, om de nya resultaten och hur fisket påverkar hummerbeståndet.Det börjar bli dags för vårtecken! Som att ögonkorallerna leker just nu! Det poffas ut spermier och ägg, både nere på djupet i Kosterhavet, och inne på Tjärnölaboratoriet när Naturmorgon är på besök.Det är så kul när lyssnare hör av sig med inspelningar av märkliga ljud i natten! Vilka djur är det som låter, och vad är det egentligen som händer? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på två sådana frågor.Och varför bodde det en snäcka i brevlådan hela sommaren, och hur kom det sig att massor av snäckor satt uppradade på ett stängsel i Frankrike? Det får snäckexperten Ted von Proschwitz svara på.I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson lyssnat på Ulf Lundells tips om att investera i femtio kilo äpplen. Det kan ge en hel sommar av koltrastsång, nämligen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mammutforskaren om mammutarnas köldanpassningar och o-kambara päls, och ett besök på laxavelsstationen i Nedre Dalälven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.Programledare är Mats Ottosson.

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.Programledare är Joacim Lindwall.

Hur skiljer man vessla från hermelin? Hur funkar mårdens sexliv? Forskaren Tim Hofmeester tar oss med in i smårovdjurens liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En nyfiken blick och ett rätt så oemotståndligt ansikte. Och en skarp jägare. Det där stämmer in på smårovdjuren mård, iller, vessla och hermelin. Tim Hofmeester, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, har ägnat både sin fritid och sin yrkesliv åt att lära sig mer om de spännande djuren. En snöig, kall morgon i januari berättar han hur man skiljer djuren åt, vad de äter och var de lever. Men än så länge är mycket okänt om dem. Kameror uppe i träden ska öka kunskapen om mårdens reproduktion, snöspårning ska visa i vilken typ av skog vesslor och hermelin helst jagar.Reporter är Lena Näslund och programledare Karin Gyllenklev.Inslaget är hämtat ur direktsändningen av Naturmorgon den 11 januari 2024.

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Jordens livsviktiga rikedom på växter och djur håller på att försvinna. Men samtidigt har våra förutsättningar att hjälpa naturen att resa sig aldrig varit större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Urfolksrepresentanter firade på årets stora FN-möte om biologisk mångfald när dom fick en permanent röst i beslutsfattningen om hur vi ska skapa fred med naturen. Men själva mötet fick aldrig ett ordentligt avslut. Trots det kan räddningsplanen lyckas och en tredjedel av planeten skyddas - om varje land nu tar sitt ansvar.I Klotet hörs: Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, Klotetreporter, Torbjörn Ebenhard, tidigare COP-förhandlare för Sverige och forskningsledare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Peter Normark

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Utan föryngring inget liv. I dag ställs krav på mer av biobaserade råvaror och en större biobaserad kretsloppsekonomi. Framtiden hänger mycket på bra föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Som skogsägare är man enligt skogsvårdslagen tvingad att säkerställa en god föryngring efter avverkning av äldre skog. Detta lagkrav har gällt sedan 1903 och gäller all produktionsskog i Sverige. Detta för att säkerställa att det finns skog till alla efterkommande generationer som lever av och i skogen. Dessutom upplever skogsägare och alla de som förvaltar skog att det är intressant och roligt att se hur plantorna växer och utvecklas oavsett om dessa planterats, är sådda eller är självföryngrade.   För att lyfta den mest centrala och viktigaste frågan inom skogsbruket vilken är föryngring eller återbeskogning samtalar vi med forskaren Kristina Wallertz. Hon är verksam på Asa försökspark som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Kristina har doktorerat inom ämnet skoglig föryngring. Mer specifikt om hur tillgång på extra föda (grenar i träd, rötter i marken etc.) påverkar snytbaggens ätande på gran- och tallplantor. Hon studerade också hur gödsling, etablering och markberedning påverkar tillväxt och tolerans mot snytbaggeskador hos granplantor. Dessutom arbetar Kristina med frågor kring etablering av Douglas och distansutbildning för skogsägare på Linnéuniversitetet.   Vi försöker svara på och reda ut frågor som berör: Varför föryngring/plantering? Håller gamla rekommendationer i förändrat klimat? Vad krävs för en lyckad självföryngring eller plantering? Hur får man en mängd olika trädslag för ökad riskspridning? Markberedning: Varför markberedning och olika metoder. Plantskydd mot skadeinsekter. Avgång om inget skydd. Hur sprids ny kunskap om plantering? Anpassning till olika regioner och lokala förhållanden allt viktigare. Framtiden hänger mycket på föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Naturen vet inte alltid vilket trädslag som passar bäst.  

Överallt pratas det om att vi ska äta mer baljväxter det är bra för vår hälsa, vår plånbok och för klimatet. Men hur bär man sig åt för att få in ärtor och bönor i vardagskosten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen! Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta. Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf

Malin kommer in till Södersjukhuset med mystiska symtom. Snart kommer misstanken om ett dödligt virus som varit utrotat i Sverige i 100 år. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I juni år 2000 fyller Malin 19 år. Hon ska fira sin födelsedag med familjen, men när gästerna kommer ligger hon i sängen och klagar på att hon har ont i armen.– Ryck upp dig och ligg inte här och sjåpa dig, säger storebror Niklas innan han lämnar födelsedagsmiddagen.Det är sista gången han ser henne i vaket tillstånd.På sjukhuset förstår man inte vad symtomen beror på. Malin blir hemskickad från akuten tre gånger innan de beslutar att lägga in henne för observation.Några månader tidigare var Malin i ThailandNär läkaren Eva Sjöblom Prinz får höra att Malin varit i Thailand och gosat med en vild hund, börjar hon ana att Malin kan ha fått en dödlig sjukdom som inte går att bota. Virussjukdomen rabies.Snart sprids en rädsla på sjukhuset i Stockholm.– Alla som hade haft hand om henne hade ju utsatts för det, hon hostade ju också, säger sjuksköterskan Helena.Medverkande:Niklas, Malins äldre bror.Lelle, Malins pappa.Hilde, Malins vän.Helena Librand, sjuksköterska.Eva Sjöblom Prinz, läkare på Södersjukhuset.Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker.Texter av Malins mamma Klara. Inlästa av Vivian Cardinal.En dokumentär av: Stina Näslund.Producent: Jon Jordås.Exekutiv producent: Rosa Fernandez.Dokumentären är producerad 2024.

Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Söta och spektakulära djur blir till ambassadörer för sina områden. Något som dras nytta av för att skydda artrika platser och i satsningar när man ska återskapa förstörd natur. Carmague i södra Frankrike har blivit synonymt med vita hästar, svarta tjurar och ljusrosa flamingos.I Hornsö i Småland drömmer man om att återinföra den svarta storken, Odin-svalan kallad, den majestätiska svarta fågeln som i nordisk mytologi sades ledsaga de döda till den andra sidan. Kanske kan den uppnå samma symbolstatus som Carmagues flamingo?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Carl-Gustaf Thulin, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Per Jiborn, Naturskyddsföreningen Kalmar.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Varför går det bättre för svärtan än för ejdern? Forskarna söker svar. Och vi letar efter Sveriges hemligaste fågel tornugglan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.Programledare är Joacim Lindwall.

Rut från klimatnätverket Take Concrete Action är tillbaka! Hur gick det på Gotland 2022? Vad är fucked med pappersmassaindustrin, hur är arbetsmiljön på Sveriges Lantbruksuniversitet och kan man verkligen äga skog? Åk till Gävle 15-19:e juni:: www.takeconcreteaction.info Lyssna på TCA-poddens första avsnitt här: https://soundcloud.com/take-concrete-action/tca-podden-avsnitt-1 Lisa Röstlunds 'Skogslandet' kan du hitta här: https://annas-archive.org/md5/7d1f2f8077478305738d8079c0174ab6 The Hidden Life of Trees: https://annas-archive.org/md5/cd65c91edbe8516efa02a6cf099a841e Tack till GRK North-East för intro Outro var Döden från Södern - Doing the omoralisk eurovisionsschlagerfestival linktr.ee/kominternpodd

Jeannette Eggers lever som hon lär. Förutom att forska om hållbart skogsbruk på Sveriges Lantbruksuniversitet, är hon klimataktivist och engagerad i Scientist Rebellion, som består av forskare som gör civil olydnad för att förmå makthavarna att lyssna på klimatforskningen och agera. Jeannette är också aktiv i Rebellmammorna, en rörelse som växer så det knakar över hela världen, med det självklara kravet att våra barn ska få en rimlig framtid på en beboelig planet. Om du du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens Swishkonto: 123-279 86 92. Tack!

Trots sina 240 mil kust har Sverige i dagsläget bara fyra havsbaserade vindkraftsparker. Varför inte fler? Vilka för- och nackdelar har tekniken? Och vad är på gång? Medverkande: Sara Fogelström, forskare och biträdande föreståndare för Svenskt vindcentrum vid Chalmers tekniska högskola, Per Edström, teknisk chef på Svea Vind Offshore, Lena Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Reporter: Marie Alpman. Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fiskar har smärtreceptorer runt munnen. Och vissa fiskar kan vara vid medvetande flera timmar efter av man skurit huvudet av dem, berättar zoofysiolog Albin Gräns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste tio åren har kunskapen växt kring fiskars känsel, och också kring hur de kan tänkas uppleva att bli uppfiskade. Även intresset har ökat, berättar Albin Gräns, zoofysiolog som arbetar med djurvälfärd på Sveriges Lantbruksuniversitet.Men det är svårt att generalisera kring en så stor och diversifierad djurgrupp – det finns runt 35 000 olika fiskarter.Reporter: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1.

Att vi får mat på bordet är beroende av att hela kedjan i livsmedelssystemet hänger ihop. Från lantbrukens produktion av råvaror, via processindustrin, handeln och hela vägen fram till oss konsumenter. Men på senare år har vi upptäckt att kedjan inte alltid hänger ihop det. Det finns glapp här och där. Covid-19-pandemin, extremväder och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har uppdagat brister som behöver åtgärdas för att vi ska få ett hållbart livsmedelssystem och en stärkt livsmedelsberedskap. Men hur kan vi nå dit? Vad säger forskningen? Och vad kan svenskt lantbruk göra? Det ska vi prata om den här gången.. Medverkande: Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet och programchef för forskningsprojektet Mistra Food Futures. Carl-Johan Bertilsson, lantbrukare som driver olika verksamheter inom de gröna näringarna, bland annat ett kopensionat. Hanna Karlsson Potter, forskare vid institutionen för energi och teknik (lantbrukets teknik och system) samt forskare vid Mistra Food Futures. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage av Jenny Berntson Djurvall får vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.I kråkvinkeln sjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.Programledare är Karin Gyllenklev.

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.Programledare är Joacim Lindwall.

Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDEJeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitetAlasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Programmet är en återutsändning från september 2023.Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp. Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska. Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra chans? Medverkande: Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet, koordinator för SAMS – Samarbete för minskat matsvinn. Per Kålbäck, kökschef i Flens kommun Mattias Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskar i projektet Återkoppling som åtgärd för minskat matsvinn i hushåll.

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

När Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest så tänkte professor Susanna Sternberg Lewerin genast det här är en jättekatastrof. Men det finns strategier som visat sig fungera mot utbrott i andra länder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör vi om varför det är så svårt att undvika spridning av viruset, och hur hårt det drabbar tamgrisar om det tar sig in hos dem. Vi hör om de drastiska åtgärder som hittills vidtagits mot smittan, och hur det påverkar människor i runt Fagersta där ett område nästan lika stort som Öland har belagts med restriktioner. Och så får vi veta att det går att utrota smittan med rätt metoder, vilket skett i ett par europeiska länder. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket; Terje Lund, reporter P4 Västmanland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem. Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Reporter: Izabella RosengrenProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Kriget i Ukraina har förutom stort mänskligt lidande också en enorm miljöpåverkan. Nu har ett pilotprojekt inletts i ett samarbete mellan ukrainska och svenska forskare för att kartlägga förstörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals tunga industrier och oljedepåer har skjutits sönder vilket har lett till utsläpp av tungmetaller och olja i stor skala. Den största enskilda katastrofen är sprängningen av Kachovkadammen, som var en viktig källa till vatten. Den händelsen gjorde att mängder av förorenande ämnen spolades ut i omgivningen.Att kartlägga all den miljöpåverkan som kriget för med sig är en nära omöjlig uppgift men i ett pilotprojekt ska ukrainska och svenska forskare utbyta kunskap för att få en bättre överblick.I programmet hörs bland andra Viktor Karamushka som är miljöforskare vid det nationella Universitetet Kiev-Mohyla-akademin, och Richard Johnson, professor vid Institutionen för vatten och miljö, avdelningen för ekologi och biodiversitet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Det blir allt fler vilda djur i stan. Många tycker det är roligt med djurlivet, men ibland blir det skav. Få kommuner har en plan för hur de vill jobba när djur och människor blir grannar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett seniorboende i Uppsala har en grävling med fyra ungar flyttat in. Grävlingsfamiljen har mest blivit ett trevligt samtalsämne, men en del har också ringt till kommunen och klagat. Hur kommunerna arbetar med vilda djur i stan skiljer sig mycket åt. En undersökning som forskaren Fredrik Widemo har gjort visar också att få kommuner har en plan för hur de vill göra med djur i stan.MedverkandeRoland ErikssonMaj-Britt Swärdh Fredrik Widemo, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Martin Grundkvist, viltvårdare i Uppsala kommun.Programledare Cecilia Ohlén, cecilia.ohlen@sverigesradio.se.Producent Mikael BorgertLjudmix Nisse Lundin

Följ med ombord på forskningsfartyget R/V Svea, som undersöker tillståndet i de svenska haven och vad de ökande temperaturerna i Östersjön får för konsekvenser för arterna och ekosystemen. Programmet spelades in i Visby 29 juni 2023. Då visade satellitobservationer att Östersjön var fyra grader varmare än normalt.Medverkande: Jens Olsson, Ulf Bergström och Joakim Hjelm, havsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLUProducent och programledare: Daniel Värjödaniel.varjo@sverigesradio.se

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter. I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun. Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på. I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel.Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent.Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i butikerna.Vad är det som har hänt? Har något förändrats? Ska man vara orolig? Hur ska vi förhålla oss till äggen.- I Sverige avlivas alltid hönsen när man har fått in salmonellasmitta. Och lokalerna saneras mycket noga, säger Lotta Berg, veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. - Men det är inte lätt att sanera en byggnad, och det är inte ovanligt att man får göra det mer än en gång.Lotta Berg förklarar vad salmonella är, hur det kan ta sig in på en gård.- Det finns egentligen ingen forskning som visar att det är vanligare med salmonellautbrott på stora besättningar. Men däremot blir konsekvenserna så mycket större när det är i en stor besättning.Fler hönor får avlivas och det kan bli brist på ägg när en stor leverantör plötsligt inte kan leverera som vanligt. Det blir konsekvenser för samhället och inte bara den enskilda bonden.Det kan vara lättare att få in salmonella om man t ex har hobbyhöns, för att amatören inte har samma säkerhetstänk och rigorösa regler att följa för att undvika smitta. Bara det att man går in till hönsen med sina skor kan innebära en risk för smitta.I många andra länder betraktas salmonella som nåt som man får leva med. I Sverige har vi bestämt oss för att hindra salmonella från att nå maten.- Den går inte att utrota som smittkoppor, säger Lotta Berg. I Sverige har man jobbat med att ta bort det från livsmedelskedjan. Det innebär noggranna regler, provtagning och sanering. I många andra länder är det inte så. Detta system kom till efter ett stort salmonellautbrott 1953. 9000 smittade, 2000 hamnade på sjukhus och 90 personer dog. Smittan spårades till ett slakteri i Alvesta och det var främst via charkprodukter som smittan spreds.Det hittas ungefär lika många fall på djur varje år. De utbrott som varit under våren hör till den normala mängden. Så det är ingen ökning. Och det allra viktigaste är att det inte ska nå livsmedelskedjan.Det är runt 3000 personer per år som drabbas av salmonella. Tre fjärdedelar av dem har drabbats utomlands. - De andra har ätit importerade livsmedel som inte varit salmonellafria fast de borde vara det. Eller i enstaka fall folk som har smittats i Sverige.Det är t ex mer än tio gånger vanligare med salmonella hos människa i USA, jämfört med Sverige.Tips för att undvika salmonellasmitta via ägg. Förvara äggen kallt. Se till att äggen är rena och oskadade. Risken för att smittas av salmonella när du använder råa svenska ägg från kommersiella producenter är mycket låg.Generella tips: blanda inte rått och tillagat. Lägg inte stekt kött på skärbrädan som det råa köttet legat på. Förvara råvaror kallt. Bryt inte kylkedjan. Om det är varm sommar, se till att de kommer snabbt in i kylskåpet, eller ha en kylklamp med när du handlar.Tvätta händer och redskap före och efter hanterandet.Tillaga väl.

Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket. Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?Programledare är Karin Gyllenklev.

Det är bara maj – och nu varnar både MSB och SMHI för risken för skogsbränder. Samtidigt minns vi den rekordvarma och rekordtorra sommaren 2018 med fasa. Så många som 50 bränder härjade samtidigt, och skogar för hundratals miljoner förvandlades till aska. På vissa ställen fick människor evakueras från sina hem. Är det en ny katastrofsommar vi har framför oss? Var är läget dåligt ut redan nu? Hur ska vi förbereda oss? Och finns resurserna? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar. Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Färna ekopark lyssnar Per Angelstam efter hackspettar. Och en mulen marsdag i Trollhättan bjuder på oväntat mycket fågel i 13-årige Gabriel Lundqvists sällskap. Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.Och så följer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.När ängar och betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?Programledare är Joacim Lindwall.

Äpplet Aroma och plommonet Jubileum två av 75 sorter som Balsgård tagit fram för svenska jordar. I en tid när det pratas om ökad självförsörjning läggs verksamheten ner, förutom förädling av äpple. - Det är tragiskt, säger Åke Truedsson, odlare och privat sortförädlare. Säger man att vi ska producera mer egen mat i landet så innebär det mer växtförädling.- Jag har bitter erfarenhet av att köpa nåt som inte har gått genom Balsgård. Äpple från ett baltiskt företag. År tre hade alla kräfta, säger Lena Israelsson, journalist och författare med trädgård som specialitet. Båda är oroliga för vad som ska hända med frukt- och bärodlingen i Sverige. Kommer det att finnas några sorter i framtiden som går att odla här? Balsgård ligger utanför Kristianstad. Det startades 1942 efter krig, hungerkris och två riktigt kalla vintrar i Sverige. En fjärdedel av alla fruktträd hade dött under de kalla vintrarna och svenskarna behövde nya och bättre sorter för att kunna bli mer självförsörjande på frukt.Under 80 år har man samlat in och testodlat existerande frukt- och bärsorter i olika zoner för att se vilka som passar bäst att odla under svenska förhållanden. Man har också förädlat fram nya sorter — äpplen som Aroma, Alice och Folke, plommonet Jubileum, och havtorn, vinbär, blåbär, smultron, smulgubbe, krusbär, björnbär med mera.Länge har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, haft svårt att hitta finansiering till den här typen av verksamhet. Förädling är ett långsiktigt arbete, svårt att få forskningsmedel till. I höstas valde ledningen att stänga Balsgård. Förädlingsarbetet av äpplen flyttas till Alnarp, men arbetet med övriga frukt- och bärslag upphör. - Det är en resursfråga, säger Håkan Schroeder, vicedekan på SLU i Alnarp. Och vi har prioriterat äpple.Genmaterialet från andra bär och frukter sparas med förhoppningen att nya resurser ska dyka upp framöver. - Det finns möjlighet att sätta igång och förädla många fler växtslag, om vi får resurser till att göra det, säger Kimmo Rumpunen, växtförädlare på SLU.- Växtförädling är helt avgörande för att säkra framtidens tillgång till livsmedel, säger Håkan Schroeder på SLU.

Matpriserna har skjutit i höjden, och många har ägnat julhandeln åt att hitta röda prislappar. Varför är maten så dyr, och när blir den billigare igen? Plus, gör det här att Sverige blir mer som Norge? Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen Joakim Wirén, analytiker HUI Producent: Philip RamqvistTekniker: Susanne Martinsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Få saker är så höstliga som att gå ut i skogen och plocka svamp. Vad bör man tänka på när man plockar svamp? Anders Dahlberg, som är professor i mykologi och svampforskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger att det finns upp till hundra riktigt bra matsvampar i Sverige. Han har också skrivit boken “Svamparnas förunderliga liv”, om svampar och svampplockning.I avsnittet berättar han att om du smakar på en giftig svamp så är det vanligtvis inte någon fara om biten är mindre än en sockerbit. Det är faktiskt vanligare att svampplockare mår dåligt av svamp som är ätlig, men som blivit dålig. Svamp som kanske legat länge i en plastpåse och blivit oätlig. Det finns ändå ungefär tio giftiga svampar du ska hålla dig borta från, vit flugsvamp är en av dem.FördjupningDu kan höra en längre intervju med Anders Dahlberg i avsnitt 97 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du hittar i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken. Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.Ett av Sveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.Medverkar gör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennart och Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Jenny Berntson Djurvall.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Påven till Kanada för att be om ursäkt till ursprungsbefolkningI slutet av nästa vecka åker påven Franciskus till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för de övergrepp som elever vid katolska internatskolor utsattes för. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland andra katolska kyrkan. Barnen fick inte tala sitt språk och många utsattes för vanvård, våld och övergrepp. Tusentals barn dog under tiden på internatskolorna.Syftet var att utrota ursprungsbefolkningens kultur genom att kapa familjebanden. Men frågan är hur långt påvens ursäkt räcker?PKK, kurderna och NATOSverige har skrivit under en avsiktsförklaring med Turkiet för att landet ska godkänna Sverige som nato-medlen. Men för många svenska kurder innebär detta ett svek, och för vissa, ett trauma.Centralt för den här diskussionen är PKK, som klassas som en terrororganisation av Sverige och EU. Men vad är PKK? Och hur förhåller sig den organisationen till andra beväpnade kurdiska grupper?Här är hela innehållet i programmet:Timme ettUSA:s president Joe Biden besökte Saudiarabien, vad blev resultatet? Samtal med USA-kännaren Karin Henriksson.Påven reser till Kanada för att be om ursäkt. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland annat katolska kyrkan. Men vad betyder en ursäkt från påven? Reportage av Paloma Vangpreecha.I Lettland har en strid om gamla sovjetiska monument seglat upp i kölvattnet av kriget i Ukraina. Reportage av Nina Benner.På Grönland hoppas nu vissa att landet ska få spela fotboll under egen flagg, och fotbollen kan komma att bli en del i kampen om självständighet från Danmark. Reportage av David Rasmusson.Krönika av Nina Wormbs.Panelen om veckans inrikespolitik.Timme tvåPKK är klassat som en terrororganisation i Sverige, men varför? Vad skiljer egentligen PKK från andra kurdiska organisationer? Reportage av Edgar Mannheimer.Satir från Utkantssverige.Bråttom att avvärja hoten mot den biologiska mångfalden. Samtal med Torbjörn Ebenhard från Sveriges Lantbruksuniversitet.Regeringen vill begränsa möjligheten att gå före kön med privata sjukvårdsförsäkringar. Reportage av Ulrika Fjällborg.Om "rockgubbarna" som tycks turnera i all oändlighet. Rolling Stones, Iggy Pop, Kiss, Bob Dylan, Tom Jones med flera, är några av de manliga 70-plussare som spelar i Sverige i sommar. Vad driver dem att hålla igång? Samtal med musikjournalisten Fredrik Strage.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare Anna OscariusProducent Mona HambraeusTekniker Joachim Persson

Det sägs ofta att vårt svenska djurskydd är i världsklass, men vad innebär det i praktiken? Hur skiljer sig våra lagar och regler från andra länder och vad skulle kunna bli ännu bättre? Gäst är Anna Larsson, djuromsorgschef på Scan med en examen från Sveriges Lantbruksuniversitet i etologi och djurskydd. Dessutom medverkar Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.Vill du läsa mer? Gå in på www.scan.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Rabarber började sin karriär som magmedicin. Därför fick den lanseras med flärdfulla namn för att vi skulle vilja äta den. Och den funkar till så mycket mer än det söta. - Det var inte självklart att man skulle äta rabarbern. Den var så förknippad med magsjukdomar, berättar författaren och journalisten Ingar Nilsson.Hon kallar sig Rabarberdrottningen och har bl a skrivit boken Rabarber.Rabarberroten användes inom den kinesiska medicinen mot magåkommor. Också i Europa var rabarbern från början en medicinalväxt.- På 1600-talet kostade rabarberrot mer än opium, säger Ingar. Man visste inte var den kom från utan importerade ett pulver.Rabarbern, som är en grönsak, kom till Sverige i mitten av 1700-talet, också då som medicinalväxt.För att folk skulle vilja äta den marknadsfördes den i England med flärdfulla namn, som Champagne och Victoria och Albert, efter drottningen och prinsen. Rabarbern är mångtusenårig och det finns en massa olika sorter. Ändå tas det fram nya. De två nyaste svenska rabarbersorterna är Barbro och Berit. De togs fram av Kimmo Rumpunen, växtförädlare på Sveriges Lantbruksuniversitet, för att industrin ville ha bättre rabarber till marmelad och sylt. Arbetet tog 20 år.- Det är den tid det tar att korsa fram nya sorter, säger Kimmo.- Rabarber fungerar väldigt bra i drycker, tipsar han. Och borde användas mer istället för citron.

Att plantera så många träd att alla kan se minst tre stycken från sitt hem är en gyllene regel som skulle främja både hälsa och miljö, menar forskare. Men hur ska det gå till i praktiken? Träd, träd, trädNär bebyggelsen förtätats i många städer är tillgången på träd inte längre självklar och det finns landskapsarkitekter som tror att mycket skulle vara vunnet om man införde tydliga regler för hur många träd det ska i människors närhet. På senare år har riktlinjen 3-30-300 fått en hel del uppmärksamhet. Vad handlar den om? Och hur säker kan man vara på att grönska verkligen ökar människans psykiska välbefinnande? Gäster: Johan Östberg, docent i landskapsarkitektur på Sveriges Lantbruksuniversitet och Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare, Stockholms universitet. Slutdebatt inför valet av ärkebiskopI morgon avgörs det vem som blir Sveriges nästa ärkebiskop. Därför har vi bjudit in biskoparna Martin Modéus och Johan Dahlman - båda vill efterträda Antje Jackelén som går i pension i höst. Hur vill de båda kandidaterna bromsa medlemsflykten från svenska kyrkan och ska en ärkebiskop uttala sig i politiska frågor? Och så lyssnar vi på biskoparnas favoritpsalmer. Vad berättar de om deras kristna tro?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Vad vi äter har stor påverkan på vår miljö. Nu håller nya hållbara matprodukter på att tas fram, baserade på svamp, insekter och alger till exempel. Men varför är det så svårt att ställa om? Medverkar gör Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås. I programmet hörs också Johan Höglund, professor i engelsk litteratur vid Linnéuniversitetet. Programledare: Sara Sällström  sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin  jonna.westin@sverigesradio.se 

På en höjd i brandområdet i Hälsingland spanar vi efter järv. Vi besöker en småländsk skog med höga naturvärden som ändå riskerar avverkning. Järven är vårt största mårddjur. Sedan den fridlystes 1969 har den sakta återhämtat sig, och har nu börjat visa sig i skogslandet ända ner till Värmland och Gävleborg.Vår fältreporter Joacim Lindwall spanar denna morgon efter det brunlurviga rovdjuret tillsammans med biologen Petter Hillborg. De skidar på höga åsar och kryper in i ett gömsle. Platsen är det stora område som brann sommaren 2018 i Ljusdals kommun i Hälsingland.Vi besöker också en barrskog i Småland med höga naturvärden. Skogsekolog Steve Daurer och Jan Brenander från Oskarshamnsbygdens fågelklubb inventerar skogen och vill skydda den från avverkning. Men länsstyrelsen har begränsade resurser för att bilda naturreservat, och i Kalmar län prioriteras just nu den spillra som finns av ädellövskog.Silje Rustad brukar rida när det är mörkt ute. I pannlampans sken har hon sett något svampliknande på trädstammarna. Svampen ser nästan ut att lysa. Men vad är det för något? Det vet Göran Thor på Sveriges Lantbruksuniversitet.Solen glittrar på vattenytan och två gräsänder är fullt upptagna med att föröka sig. Det är en lyssnare som har fångat detta på film och i och med det passar vi på att berätta om gräsändernas skruvade parning. De är en av få fågelarter som faktiskt har penis.Och vi får en färsk fågelsånglektion! Den kan tyckas enkel för det handlar bara om en art - staren. Men den låter som minst 30 andra fågelarter ... och som en räv.I veckans kråkvinkel möter vi en bästis som är alldeles för snäll: naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Helena Röcklinsberg är lektor i djuretik på Sveriges Lantbruksuniversitet där hon forskar i djuretiska frågor och undervisar blivande veterinärer, djursjukskötare och husdjursagronomer i de djuretiska frågorna och guidar dem i att göra egna reflektioner och ställningstaganden. I årets Veterinärkongress, som har temat etik och teknik, håller hon i en etikverkstad och en föreläsning på ämnet, och i veckans av Allt för friskare djur berättar hon om sitt arbete och hur vi kan reflektera över djuretiska ställningstaganden i klinisk praxis.