Podcasts about annorlunda

Andakterna den här veckan hålls av prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Temat för veckan är Vägar till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Gymnasieskolans aula var fylld av elever. Fler hundra ungdomar hade samlats för en temadag om andlighet och tro. Jag var inbjuden som talare tillsammans med några andra religiösa företrädare. När vi ställde oss på scenen tog det inte lång stund för sorlet att tystna. Det var tydligt att ämnet vi skulle tala om engagerade ungdomarna. Frågorna från eleverna kom främst att handla om tillit, om meningen med livet och om det finns något liv efter döden? Jag tänkte att dessa frågor nog skulle komma upp, därför hade jag förberett mig och tagit med ett litet ägg för att åskådliggöra mina tankar om livet och döden. Ägget är en urgammal symbol för liv. Fylld med kraft sprängs gränserna för det redan kända. Livet som övervinner döden. Att det finns mer att se än det vi just nu kan fatta.När jag hade talat en stund så räckte en kille, som satt ganska långt fram, försiktigt upp sin hand och frågade lite trevande: ”Så du menar alltså att det kan betyda att det inte alltid behöver kännas i livet precis så som det känns just nu?” Text:Ps 16:11Musik:Chess av och med Benny AnderssonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Gudstjänst Palmsöndagen

2025-03-02 Pelle Bäckrud - Ett annorlunda bröd by Tibro Pingst

Slumpmässiga händelser och till synes oviktiga detaljer kan förändra hela världens riktning. Michael Azar funderar över historiens alla möjliga vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om Kleopatras näsa hade varit en aning kortare, så hade hela världshistorien fått ett annat utseende.Jag vet inte om Blaise Pascal har rätt i detta antagande, men det finns någonting djupt tankeväckande – för att inte säga skräckinjagande – i den vision som den franske 1600-tals-tänkaren ställer oss inför.Tänk om vår historia, om var och ens individuella existens, ytterst hänger på sådana små detaljer, på sådana till synes meningslösa tillfälligheter. Vi tror att vi kan påverka historien, vi försöker med vetenskapens hjälp tränga in i de lagar som antas reglera våra liv — och så visar det sig att historiens rörelse i den ena eller den andra riktningen vilar på förförelsekraften i en forntida drottnings framskjutande näsa…Händelserna bakom händelserna – för att låna ett uttryck av Bertolt Brecht – visar sig handla mindre om tvingande orsakskedjor än om synnerligen triviala tilldragelser. Såsom den romerske fältherren Marcus Antonius intensiva förälskelse i Kleopatras anletsdrag, en passion som med tiden inte bara leder dem båda i döden, utan också till rivalen Octavianus upprättande av det romerska kejsardömet.Åtminstone är det så man skulle kunna tolka Pascals fåordiga anmärkning.Eller för att ta ett mer samtida exempel: hösten 1920 råkar kung Alexander av Grekland dö av blodförgiftning efter att ha blivit biten av en av sina apor. Med kungens hastiga dödsfall följer inte bara djup inrikespolitisk turbulens utan också en våldsam förskjutning i den regionala maktbalansen. I en kommentar till händelseförloppet menar Winston Churchill att det inte skulle vara en överdrift att påstå att en enda apas bett härigenom kom att vålla hundratusentals människors död.Utifrån samma perspektiv tycks ibland hela historiens vägval hänga på om en viss kula träffar eller inte träffar sitt mål i ett visst historiskt ögonblick – som till exempel den där ödesdigra dagen i juni 1914 då Gavrilo Princip lyckas skjuta ihjäl den österrikiske ärkehertigen Frantz Ferdinand. Eller den 7 april 1926 då den unga iriska kvinnan – Violet Gibson – tvärtom misslyckas med att träffa Mussolinis huvud och i stället bara rispar hans näsa.”Slumpen är världens bästa romanförfattare”, skriver Honoré de Balzac. Det räcker, förklarar han, med att studera slumpens verkningar för att stimulera den litterära kreativiteten. På ett ställe beskriver Balzac sig rentav som de historiska tillfälligheternas ”sekreterare”, som ett språkrör för det sätt på vilket slumpen genomkorsar det franska samhällets historia och seder.Det är märkliga påståenden med tanke på att samme författare samtidigt hävdar att hans främsta mål är att undersöka ”orsaken eller orsakerna”, det vill säga de underliggande lagar som reglerar det franska 1800-talets sociala verklighet.Balzacs villrådighet utgör i själva verket ett symptom på den tvetydighet som verkar hemsöka all historieskrivning. Ända sedan Herodotos och Thukydides banbrytande verk för närmare 2500 år sedan har historiker försökt navigera mellan dessa båda blickpunkter. Mellan slump och lagbundenhet, mellan det tillfälliga och det nödvändiga, mellan det specifika och det allmänna.Det har visat sig vara en mycket svår balansgång.Å ena sidan behöver historikern utveckla ett sinne för det tillfälliga och det unika i ett historiskt skeende. Men driver man slumpens makt för långt riskerar man att i historien inte se mer än en ”berättelse, berättad av en dåre, full av bråk och vrede och utan betydelse”, för att låna en formulering av Shakespeare.Å andra sidan måste den historiska blicken bortse från tillvarons nycker och tärningskast för att blottlägga de djupgående mönster, maktkamper och lagbundenheter som verkar i det fördolda. Men driver man denna linje alltför långt riskerar man istället att reducera allt som händer till ett utslag av en enda styrande princip. Det må sedan vara den gudomliga försynen, den dialektiska materialismen eller den liberala demokratins omutliga framåtskridande.Så fort man renodlar ett av perspektiven slår det andra tillbaka. Till och med Karl Marx som i sina mest optimistiska stunder tror sig ha blottlagt de principer som styr historien måste i sina konkreta analyser erkänna de små tillfälligheternas betydelse. Några decennier efter Balzacs död förklarar Marx att de omvälvande händelserna under Pariskommunen bör förstås utifrån det kapitalistiska produktionssättets oförlösta motsättningar – men tillägger sedan ändå att den faktiska utvecklingen även påverkas av tusen andra ting, såsom karaktären på de specifika gestalter som leder revolten.Historien, säger Marx, skulle ha ”en mycket besynnerlig karaktär om det inte fanns plats för slump i den”.För att återigen ta en kulas tursamma eller otursamma bana som exempel: Frankrikes och Europas postrevolutionära historia hade troligen sett väldigt annorlunda ut om Napoleon redan år 1796 hade fallit offer för någon av alla de kulor som ven omkring honom under slaget vid Arcola. Ja, visst. Historien skulle säkerligen snabbt ha tvingat fram en annan ledare för Frankrike, men det är långt ifrån säkert att denne skulle ha agerat efter samma mönster och mål som den makthungrige revolutionsgeneralen från Korsika.En mer jordnära analogi kanske kan illustrera saken. Den som vill analysera en bestämd historisk fotbollsmatch gör bäst i att både ha ett öga för de traditioner, principer och regler som gäller inom fotbollen i vidaste mening – och ett vaksamt sinne för den unika karaktären på just de spelare som under den givna dagen står mot varandra. Matchen mellan Sverige och England den 14 november 2012 skulle med stor sannolikhet inte ha fått samma resultat om det inte vore för general Ibrahimovics fyra legendariska mål…Med stor sannolikhet, säger jag. Till historieskrivningens problem hör förvisso att det inte finns någon given metod för att jämföra det som faktiskt har hänt, eller inte hänt, med det som skulle kunna ha hänt. Redan Aristoteles gjorde oss uppmärksamma på detta problem och föreslog därför ett slags arbetsfördelning mellan historikern – som har att begränsa sig till händelser som faktiskt har hänt – och diktaren som i stället bör försöka teckna ”allt det som skulle kunna” hända i människornas värld.Medan den ene sålunda kan säga något om den faktiska storleken på Kleopatras näsa, kan den senare också resonera om de sätt på vilket en näsas form kan väcka de mest våldsamma kärlekspassioner till liv och därigenom – för att återigen citera Pascal – ”bringa härskare, arméer och hela världen ur jämvikt”.Eller rentav skriva en berättelse om hur historien skulle ha artat sig om kung Alexander inte blivit biten av sin apa, om Franz Ferdinand inte gått i graven 1914 – eller om kulan som avlossades mot Donald Trump den 13 juli 2024 hade träffat några centimeter närmare hans näsa.

Örebro och ÖSK är fortsatt skakat av massmordet i staden tidigare i veckan. Med det i bakhuvudet försöker Fredrik ändå ge en lägesrapport från träningslägret i Spanien. Vilka spelare har imponerat? Hur skulle en ÖSK-elva se ut i dagsläget? Och varför blir Billy besviken på Fredrik?

Om att bo på ett sätt som sticker ut. Generationsboende, kollektiv, båt, husvagn, slott stort som smått annorlunda boenden i Karlavagnen onsdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I GP kan man läsa om 29-åriga Nikola som valt att bo hemma med mamma och pappa så länge han kan – och älskar det! Han ifrågasätter normen med att fly boet så fort man bara kan och lyfter fram det positiva med att umgås med och kunna ta hand om sina äldre föräldrar.Annorlunda boenden i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Dagens avsnitt står inför ett stort problem, för Åsskars röst är försvunnen

Vi pratar om hur Berra briljerade i Musikhjälpen, summerar året och vad vi ska göra annorlunda 2025!

Vi fortsätter att botanisera bland era annorlunda jultraditioner. Det blir bla otraditionellt julbord, skenande hästar, snöbollskrig med farmor och operasjungande papegojor.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om dyra adventskalendrar. Sedan dyker vi ner i den digra skörden av era inskickade berättelser om något annorlunda jultraditioner som finns där ute i stugorna.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Videon: https://www.youtube.com/watch?v=HswyUGkcx-Q&t=129s Susanns hemsida: https://lightatthecenter.se/lightatthecenter/ Andlighet på olika plattformar Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Andlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet

Det här är ett avsnitt som kommer hjälpa dig att ha ett annat perspektiv på hur vi kan se på stress och hur vi kan arbeta för att reglera den, lite vänligare mot dig själv. Du kommer även att få höra om vad det kan ge dig att göra just så - om inte en upplevd sänkt stress skulle vara tillräckligt.      Gillar du podden och det här avsnittet? Hör gärna av dig och berätta! Maila mig på kontakt@halsainuet.se - jag vill gärna veta. Dela även gärna med dig till andra; berätta om podden och avsnittet och hjälp fler att hitta hit och skriv gärna en referens om vad du tycker.  Glöm inte att prenumerera på podden så du får info när nästa avsnitt kommer. Tack för att du lyssnar, delar och återkommer hit!    Läs mer om Rebecca Hedberg på www.halsainuet.se Rebecca arbetar sedan 8 år tillbaka som livscoach och kursledare inom personlig utveckling. Är du på en plats i livet där du längtar efter, eller är redo för att ta ditt nästa steg i livet? Ta kontakt för att boka en tid för samtal. Maila på kontakt@halsainuet.se Eller boka din tid själv här   Varmt välkommen att hänga mer på Instagram @rebeccahedberg.se och/eller på Facebook @halsainuet Du når även Rebecca på kontakt@halsainuet.se  

Himmelriket är som en surdeg, sa Jesus. Men är fermenteringsprocessen verkligen räddningen på alla problem? Lars Hermansson funderar över bakterier som skapar bubblor i tillvaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Två unga kvinnor står på en rund plattform av trä klädda i bruna nattlinnen och hanterar en gigantisk surdeg tillsammans. Degen tynger och väller och klibbar och vill hela tiden ned på golvet. En naturlig gravitation som kvinnorna med hjälp av sina kroppar med yttersta möda förhindrar. Kampen med degen bara pågår, kvinnorna svettas, nattlinnena blir degiga, snart ser man inte var kroppen börjar och degen slutar, det är ganska hemskt alltihop, och det pågår bara några meter från där vi sitter och dricker kaffe och äter bullar. Det är en performanceföreställning, den heter The cumbersome dough, konstnärerna heter Heidi Edström och Ester Olofsson. Jag såg den på konstmässan Supermarket i Stockholm 2017. Bilderna har etsats sig fast.Svenska är inte det enda språk där ordet deg också syftar på pengar. Engelskan har sitt dough. Italienare och fransmän är mer analytiska och går direkt på degens ursprung vetet, i franskans blé och italienskans grana. På svenska kan man också dega, det vill säga slöa, vara overksam. När ordet deg som slang för pengar etablerades i Sverige för snart hundra år sedan kanske för att pengar med räntan ökade i omfång lite som en deg, om man lämnade dem overksamma på banken. Räntan härmar, kan man säga, den transformativa kraft som finns i den mikroorganism vi kallar jäst. Andra och besläktade mikroorganismer som kan förändra och förädla är bakterierna. Vi talar om bakteriekulturer och jästkulturer och avser då den jäsande, bubblande, delvis självgenerande, kemiska kontext som sätter fart på grejer, gör yoghurt av mjölken, vin av druvsaften, bröd av vatten och mjöl. Jag höll på att säga vin av vatten, men det var det ju Jesus som gjorde.Det är ingen slump att det är två fermenterade produkter, bröd och vin, som fått representera Jesu kött och blod i den så kallade transsubstantiationsläran. Det påstår i alla fall den amerikanske matjournalisten och fermenteringsgurun Sandor Katz i sin bok Fermentation as metaphor. Idag försöker vi förklara fermenteringsprocesser vetenskapligt, men i förmoderna samhällen sågs förloppet ofta som något mystiskt, lite grand i samma tassemark som alkemin, bara lite mer vardagligt – fermentering är ju ytterst (eller innerst) än i dag ett livsnödvändigt sätt att konservera livsmedel och underlätta för kroppen att tillgodogöra sig dess näringsämnen. Men bakterier är som bekant inte bara hälsobringande utan kan också vara farliga.Med läkarvetenskapens framgångar i kampen mot smittsamma bakteriella sjukdomar som tbc och salmonella i början av nittonhundratalet kom också en fobi för bakterier och en strävan efter renhet som tog sig uttryck inte bara i en nedlåtande attityd till surkål och andra fermenterade produkter, utan också rent konkret i form av sterilisering av kök och badrum, samt inte minst en paketeringsiver. Maten skulle till varje pris skyddas från utifrån kommande angrepp, i slutändan av denna utveckling hittar vi förstås vakuumförpackningen. Den här renhetsivern har sedan länge kommit att förknippas med sånt som rasrenhet och xenofobi, och de fermenteringsaktivister som idag blir allt vanligare i gränslandet mellan konst, filosofi och restaurangnäring ser den bakteriella kontamineringen som ett sätt att symboliskt syresätta stelnade tankemönster och liksom ”bubbla upp” slutna samhällssystem.En central gestalt i denna rörelse är den iranske filosofen och författaren Reza Negarestani. I en berömd föreläsning beskriver han ”decay”, alltså förfall eller röta (fermenteringsprocessen är ju en form av röta) som en process där levande och dött inte går att skilja åt. I boken Cyclonopedia skriver han ”… i rötan lever varelsen vidare genom att blurra in sig i andra varelser utan att helt förlora sitt ontologiska register.” Fermentering som en form av transcendens alltså. Kanske är det därför islänningarna äter jäst rocka, en allt annat än väldoftande maträtt, på Thorlaksmäss, alltså dagen före julafton. Den isländske författaren Guðni Elísson beskriver vällustigt i romanen ”Ljusfångaren” hur fiskarna ligger ovanpå varandra i staplar och citat ”förgeggas uteslutande i sitt eget illamående.” ”För endast islänningarna”, skriver han, ”anser sig fullärda i fermentering, för så kallas konsten att förruttnelsemarinera en fisk i dess egna utsöndringar…” Slut citat. Inget Jesusbarn utan en förädlande stank först alltså.Men hos de konstnärer och aktivister som idag samlas i avlägsna, pittoreska byar och äter lokalt odlade fermenterade produkter tillsammans, är det den politiska potentialen i jäsningsprocessen, snarare än den andliga, som dominerar. Denna fermenteringsaktivismen har förstås sina rötter i såväl slow food-rörelsen som 1970-talets gröna våg, och visst kan det vara frestande att i mikroorganismerna se en symbol för småfolket, och i kålhuvudet en bild för övermakten. Men man blir ju inte automatiskt en bättre människa bara av att äta surkål och brygga öl. Det om något har väl historien visat.Idag är det inte många som rynkar på näsan åt surdegsbröd. Tvärtom. Annorlunda var det på Bibelns tid. I såväl Gamla som Nya testamentet finns en utbredd skepsis mot surdegsbröd. Särskilt i Gamla testamentet förekommer mängder av rena förbud eller påbud att hellre välja osyrat. Anledningen enligt en samstämmig teologisk expertis är att metoden att syra bröd uppfanns i Egypten, och i det strängt reglerade judiska samhället ansågs allt som var främmande som oheligt och därmed oförenligt med ett sant gudsfruktigt leverne. I Nya testamentet är inställningen mer ambivalent. ”Låt oss därför fira högtiden, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.” skriver Paulus i första Korintierbrevet. Men både Lukas och Matteus återger Jesu liknelse om himmelriket som en surdeg ”som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.” Och jag ser återigen framför mig Heidi Edström och Ester Olofsson, hur de står där i sina bruna degkletiga nattlinnen med surdegen mellan sig, och hur allt till slut blir deg och deg blir allt. Och det är vare sig ett gott eller ett ont. Det bara är. Genomsyrat.Lars Hermansson, författare och kritikerLitteraturGuðni Elísson: Ljusfångaren. Översättning av John Swedenmark. Ett utdrag publicerat i tidksriften Ord&Bild 2 2023.Reza Negarestani: Cyclonopedia. Complicity with anonymous materials. re.press, 2008.Sandor Ellix Katz: Fermentation as Metaphor. Chelsea Green Publishing Co, 2020.

Karin Bastin och Isabelle Monfrini medelålderskrisar. Häng med!

Trendspanaren, föreläsaren och omvärldsanalytikern Göran Adlén har i över 20 år gett tankeställare som berör till både företag och privatpersoner. Han har vid flera tillfällen blivit prisad för sina föreläsningar, han har skrivit åtta böcker och gjort sig känd för sina framtidsspaningar. Vi pratar om vikten av att våga göra annorlunda, gå utanför sin comfort zone och inte alltid följa strömmen - för att bli framgångsrik både i karriären och i sig själv. Göran delar med sig av sina spaningar kring framtidens arbetsplatser, vad som kommer bli viktigt för kommande generationer och varför vi gör fel i att vänta på motivation. Vi får också ta del av Görans otroliga hälsoresa, och höra om hatet han inte hade räknat med. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Görans hemsida och boka föreläsning genom Talarpoolen.Följ Göran på Instagram och LinkedIn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trendspanaren, föreläsaren och omvärldsanalytikern Göran Adlén har i över 20 år gett tankeställare som berör till både företag och privatpersoner. Han har vid flera tillfällen blivit prisad för sina föreläsningar, han har skrivit åtta böcker och gjort sig känd för sina framtidsspaningar. Vi pratar om vikten av att våga göra annorlunda, gå utanför sin comfort zone och inte alltid följa strömmen - för att bli framgångsrik både i karriären och i sig själv. Göran delar med sig av sina spaningar kring framtidens arbetsplatser, vad som kommer bli viktigt för kommande generationer och varför vi gör fel i att vänta på motivation. Vi får också ta del av Görans otroliga hälsoresa, och höra om hatet han inte hade räknat med. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Görans hemsida och boka föreläsning genom Talarpoolen.Följ Göran på Instagram och LinkedIn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här:Sassa brassa mandelmassaHej, hej, hejIK FrejHeja Gröndaaaal!En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. ”Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien”, som Hodell uttryckte saken.Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten.Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing.Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna.Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen ”Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord”, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla.Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen.Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings ”Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply”, och Almqvists ”Kan man ej säga: / 'Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll'? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: ‘Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål!”I en artikel i Aftonbladet 1964, ”Dikt vid språkets gräns”, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där ”den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - ‘en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner'”. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en ”naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor”.Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens:”Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare).”Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap.Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats.Räta linjer, korrekta åsikter.Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna.Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: ”Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B”.Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson.Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som ”en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet”.Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända.Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt.I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder ”Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes,” låter det så här när Hodell gått loss med bläcket:Vi stridde gemensamt för hem härdDå våra k rändesEj herNär vEj hermenDet äck på Sveriges bAtt eter pengar. Det är skoch tempelmen kasta soch taVi ör eg k, et skiljan det v vilja.Magnus Haglund

Den här veckan får vi möta pastor och biträdande kyrkoledare Joakim Hagerius från Equmeniakyrkan. Varje dag reflekterar han kring helgon och helighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:I kristen tro är det genom att läsa bibeltexterna genom Jesus liv och ord som jag får hjälp att förstå och fördjupa dem. Han ger alla texter nytt ljus. I berättelsen om den sista måltiden i Johannes evangelium återges även ett längre avskedstal av Jesus till lärjungarna. I detta tal säger Jesus att han snart kommer att ”helga sig till ett offer” för dem. Det är ett märkligt uttryck, att göra sig själv helige eller att gå en helig väg, men det ska snart bli tydligt vad han menar, och dessutom vill han att lärjungarna ska gå samma väg. Hela sammanhanget med den sista måltiden och det som sker runt bordet pekar mot Jesus död. Måltiden inleds med att han tvättar lärjungarnas fötter. Jesus ödmjukar sig och möter de behov som finns. Fötterna som tvättas har en djupare innebörd. Det är också ett tecken på hans kommande död, men också en undervisning om vad det innebär att följa Jesus på korsets väg.Text:2 Mos 3:5 och Joh 17:19Musik:O huvud blodigt sårat med Anders Widmark trioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Julia började tidigt i livet med olika självskadebeteende, hon utvecklade Anorexia och senare i livet även ett beroende av både alkohol och andra droger. Känslan av att känna sig annorlunda har följt Julia från dess att hon var en liten flicka. Hennes sett att hantera sina känslor och tankar var att fly på olika sätt. Även prestation blev för henne ett sätt att hantera sitt liv. Idag lever Juli både nykter och drogfri och har slutat med sina självskadebeteenden. Hon delar naket och ärligt med sig av sitt liv, hur det var och hur livet är idag.

ENABLERS – en podcast om att möjliggöra sig själv Öppna, sårbara och nyfikna samtal om hur vi blir de vi är och gör det vi gör.   Veckans avsnitt: Malin Lindner & Thomas Ek i ett samtal om att driva företag med magkänsla, våga göra fel och vara annorlunda i sin företagsvision, att erkänna och visa sina tillkortakommanden som ledare och chef, bekräftelsebehov och att leva livet fullt ut.   Vem är Thomas: Thomas Ek har levt sitt liv efter mottot "hellre säga ja än nej". Han grundade tillsammans med sin bror OBH Nordica – ett företag som blev marknadsledande inom husgeråd och hemelektronik. 2010 sålde de bolaget och i dag föreläser Thomas gärna och ofta om sina år som entreprenör och vad han lärt sig om att driva ett framgångsrikt företag med magkänsla.   Här hittar du Thomas Ek: LinkedIn   Kontakta Malin: malin@malinlindner.com IG @malinlindner www.malinlindner.com

I tisdagens Karlavagnen hör du om vigslarna som bryter de traditionella tankesätten. Hur hamnade kärleksparen längst ut på en klippa, barfota på en sommaräng eller rentav under vattnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är en annorlunda vigsel för dig? Är det att gifta sig flera tusen meter upp i luften hängandes i en fallskärm eller handlar det om att säga ja till varandra i funktionärstältet under O-ringen för att ni älskar orientering.Kan en annorlunda vigsel vara att manifestera sin kärlek på ett ännu tydligare sätt eller vad handlar det om?Kanske krävs det också en del mod. Både att prova sina egna förväntningar men att också utmana andras tankar om hur en vigsel ska vara. Vi pratar med Moni Höglund, som är präst i Svenska Kyrkan, om hur hon ser på vigseln och vilka trender hon märker av.Om bröllop som sticker ut med Olof WretlingRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 21:40.

Det är dags för Eurovision på hemmaplan! Årets tävling drar igång i Malmö, med två semifinaler på tisdag respektive torsdag och så finalen på lördag. Men medan förväntningarna på showen är skyhöga har mycket av förhandssnacket handlat om de krig och konflikter som pågår i Europa och hur de påverkar tävlingen och säkerheten. Det är helt enkelt ingen vanlig Eurovision vi har framför oss.Så vad kan vi vänta oss? Hur mycket kommer musiken att hamna i bakgrunden? Och när allt ska avgöras: vem vinner på lördag? Gäst: Tobbe Ek, Aftonbladets schlagerexpert. Programledare och producent: Olivia Svenson.

För 300 år sedan föddes en av historiens viktigaste filosofer: Immanuel Kant. Thomas Steinfeld reflekterar över en tänkare och människa, som inte alls var så fyrkantig som det påståtts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Med berömda filosofer följer alltid anekdoter, avsedda att ta ner de stora tänkarna på jorden. Ibland rent bokstavligt, som när det sägs att Thales från Miletos omkring 600 år före Kristus var så upptagen av att studera stjärnorna att han inte såg var han gick, och föll ner i en grop. Med Immanuel Kant är det annorlunda. Också han formulerade banbrytande hypoteser om himlafenomenen, men stod stadigt på marken. Hans liv brukade beskrivas som så trist och inrutat att folket i Königsberg ställde sina klockor efter den pietistiske professorns promenader. Hela sitt liv tillbringade han i den Ostpreussiska staden, dagens Kaliningrad, och gifte sig aldrig.Desto större väsen av sig gjorde hans kritiska filosofi. Än i dag drar filosofihistorien en gräns mellan Kant och allt som kommit före honom. En gräns han var väl medveten om. ”Det låter arrogant och självupptaget”, skrev han år 1785, att påstå ”att det inte fanns någon filosofi alls innan den kritiska filosofin utvecklades”.De tidigare filosoferna hade haft sina uppfattningar om förnuftet, världen och många olika ämnen. För det mesta motsade de varandra, bevisen blev torftiga, och någon enighet skulle det aldrig bli. Kant kallade den äldre filosofin ”doktrinär”: den utgick i hans uppfattning från lärosatser som enbart i viss mån tålde att omprövas. Deras beviskraft skulle vara förankrad någon annanstans, framför allt i den gudomliga ordningen.Det framstår som ett radikalt brott, men Kants lära var också en syntes. På kontinenten hade René Descartes under 1600-talet försökt att bygga en ny filosofi från grunden, men utgått från det rena tänkandet allena. Denna rationalism hade sin motpart i den brittiska empirismen, som utgick från erfarenheten. Jag tänker alltså är jag, skrev Descartes. Människans föds som ett oskrivet blad, menade John Locke. För att förena de två skapade Kant en filosofi som skulle vara i djupare mening mänsklig: den transcendentala idealismen.Kants första kritik – ”Kritik av det rena förnuftet” från år 1781 – ägnar sig åt vetskapen a priori, det vill säga: utan erfarenhet. Rum och tid, förklarade han, är ingenting objektivt eller reellt, utan ett synsätt, som utvecklas av oss själva för att över huvud taget kunna göra sinnliga erfarenheter. Hur kan jag veta, låter den första filosofiska frågan efter Kant. Eller mera utförligt: Hur är det över huvud taget möjligt att saker och ting, händelser och fantasier från yttre världen hamnar i mitt medvetande, och att dessa föreställningar eller tankar kan antas att vara sanna? Svaret må vara lätt, om det handlar sig om sinnligt närvarande föremål. De finns där, de kan man se, höra eller röra vid. Svaret må till och med vara enkelt om det handlar sig om etiska idéer. De påverkar beteendet. Annorlunda är det med abstrakta ting: med själ, mening, sanning, orsak, kraft, vilja eller identitet. Vad dessa ting är, förklarar Kant, förstår människan först när hon börjar fundera över sig själv, när hon betraktar sig själv så som hon vore en annan, genom att tänka sig själv.Det är svårt att idag föreställa sig vilken radikal omvälvning detta medförde: Den nya filosofin blev på allvar en mer vetenskaplig disciplin, i högsta rad föremål för kritiska prövningar, för bevis och motbevis. Hela akademiska institutioner började att leta efter tankefel, bristande teoretiska fundament och dolda implikationer, ständigt förnyande och utvidgande den kantianska läran. Universitetet i Jena i Thüringen, en högskola av dittills ringa betydelse, mest känd för sina oroliga studenter och deras iver för att slåss med varandra, blev plötsligt Tysklands, om inte Europas viktigaste universitet: Professorskåren bestod efter år 1790 mestadels av anhängare till Kant, med följden att filosofin upphörde att vara ett ämne underordnat teologin, rättsvetenskapen och medicinen. I stället blev den den allt överordnade läran: Den som visste hur man vet blev herre över alla kunskaper.På så vis skapades en akademisk ordning som snart spriddes till en mängd andra universitet – också i Norden: Med filosofin som allmän vetenskap blev enskilda ämnen som historia, fysik och biologi till aktualiseringar av ett överordnat system.Så småningom utvidgade Kant den kritiska läran till den praktiska filosofin: Vad skall jag göra? Vad kan jag hoppas på? Och framför allt: Vad är frihet? Mest känd från denna sedernas lära är det så kallade kategoriska imperativet: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag. Upplysningens universella anspråk gällde inte bara individens rättigheter, utan i lika hög grad hennes skyldigheter.Det tredje och sista stora verket, ”Kritik av omdömeskraften” från 1790, ägnade Kant åt både praktisk och teoretisk filosofi, men framför allt åt svårfångade omdömesförmågor kring smak, skönhet och intuitiv förståelse. Hans berömda definition av skönhetsupplevelsen som ”välbehag utan allt intresse” kommer härifrån.Men ju mer Kant utvecklade sin filosofi, desto klarare blev det att den hade brister i fundamentet: Nog kunde han förklara övergången från det teoretiska till det praktiska förnuftet, och från den sinnliga iakttagelsen till förståndet. Men var började det hela, var fanns premissen ur vilken hela systemet kunde härledas? Runt år 1800 hade en hel filosofisk industri börjat att leta efter grunden före grunden: i jaget, i åskådningen, i världsanden, överallt. Alla ville fullända vad Kant hade börjat, dock utan att lyckas.Den nya ordningen bröt dock samman efter att Hegel, den siste stora filosofen i den av Kant grundade kritisk-idealistiska skolan, dog år 1831. De underordnade akademiska discipliner gick sina egna vägar. Tomheten som den stora filosofin lämnade efter sig sysselsätter vetenskapsteoretikerna än idag.Och historierna om filosoferna fortsätter att berättas. För det visade sig att Kant inte riktigt var den tråkmåns man ibland anklagade honom för att vara. I själva verket var han en spirituell sällskapsmänniska, som kunde ta sig både ett och två glas. Ibland, så vet man idag, blev han så berusad att inte hittade hem. Men kanske var han bara för upptagen av den stora frågan: Hur vet man att man vet? Och varför? Sanningen är, än idag: Man vet inte. Förmodligen visste inga filosofer mer om denna fråga än de kritiska. De förpassades till historien, för länge sedan. När Kant började filosofera, så fick han börja om från början. Man borde kanske försöka en gång till, med och utan honom.Thomas Steinfeldförfattare och professor kulturvetenskap

Annorlunda avsnitt med fokus på samtalet och inte bara tipsen. Självklart får ni mina drag och Malin ger sina tipps till Klosterskogen. Riktigt trevligt avsnitt med en blandning av kul och allvar. Hålltillgodo. /Robban

Launch Sermon PlayerPredikare: Jakob Rönnersfors Bibeltext: Apostlagärningarna 4:23-33

I det här avsnittet av GIF-podden hälsar vi på hos GIF Sundsvalls nyförvärv Yacqub Finey. Han berättar om sin väg fram genom fotbollen. Till stor del handlar det om att bli vän med en kropp som inte ser ut som alla andras. Yacqub Finey är 200 centimeter och sex millimeter lång, men spelar med en teknik som en futsalspelare. Hur det är möjligt? Frågar du honom så är det en gåva från Gud. Finey berättar hur det var att plockas upp av IFK Göteborg, slå sig fram och bli målskytt i P19-finalen och så småningom få känna på A-laget. Men också om att bli ratad, hur Västra Frölunda plockade upp honom när han tvivlade som mest på sin egen förmåga, och hur ett helt team gick samman för att rädda hans fotbollskarriär. I dag har det tagit honom till GIF Sundsvall för en ny chans som elitspelare. Välkommen med feedback till @GIFpodden i sociala medier!

Hemmasittarpoddens Community: https://www.skool.com/hemmasittarpodden-7532/about I dagens avsnitt får ni möta Hillevi Stråge. Hon är föräldracoach med 20 års erfarenhet inom barnpsykiatrin, BUP och socialtjänsten. Den röda tråden genom alla hennes roller har dock alltid varit att göra skillnad för utsatta barn och ungdomar. Vi pratar bland annat om:  Vad man gör när man känner sig maktlös och har tappat hoppet.  Vad det innebär att vara en förebild för sina barn.  Att man alltid måste utgå ifrån barnet i fråga. Problemen uppstår när man börjar testa sig fram utan att först ha förstått vad barnet behöver för hjälp. Ett samtal fullspäckat med praktiska tips och tankesätt som fungerar. Hur vet jag det? Jo, för hon har själv testat dem. För några år sedan fick hon testa sin egna medicin då ett av hennes barn inte längre kom iväg till skolan. Detta är ett samtal jag tror kan hjälpa många där ute så sprid det gärna vidare!  Länkar: Hillevis gratis Facebook-grupp - Starka föräldrar: https://www.facebook.com/share/oNqBvU8D1zXXnKdG/?mibextid=K35XfP  Hillevis egna podd - Annorlunda barn: https://open.spotify.com/show/0sOrhpAGOU739DPB7IZDwQ?si=P1qFXRBdT_WvFrKfYWM1Eg 

Det finns två sätt att förhålla sig till insikten om tillvarons smärta. Isabella Nilsson prövar att leva enligt esteternas livshållning och tar ett sagolikt skutt över existensvillkoren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Alla visdomsläror värda namnet har kommit fram till samma sak: allt är tomhet idel tomhet och jaget en fiktion. Och det finns, om jag förstår saken rätt, två metoder för en upplyst människa att förhålla sig till och förlika sig med den smärtsamma insikten. Den ena metoden går ut på att helt enkelt sluta spela med, sluta upprätthålla fiktionen och bli en existentiell slacker. Detta kallas kynism. Kynism är en filosofisk strömming som föraktar konventioner och betraktar världen med den illusionslösa blicken hos en herrelös gatuhund. Ordet kynism kommer av grekiskans ord för just hundaktig. Den andra metoden för att förlika sig med världens illusoriska natur kallas esteticism – eller romantik om man så vill – och går tvärtom ut på att bejaka illusionen, bejaka berättandet, göra livet till ett konstverk, göra livet till litteratur. Eftersom kynikerna framförallt är kända för att slarva med hygienen, bo i tunnor och vara allmänt douchiga har jag hittills känt mig mer manad att pröva esteternas livshållning. En stor del av en estets uppdrag går ut på att omvandla tyngd till lätthet.Buddha sa något i stil med att smärtan är två pilar: den första är smärtan i sig, och den andra är upplevelsen av den. Den första kan man inte påverka, men den andra har man makt över. På anslagstavlan hos min sångpedagog på Musikgymnasiet satt den populärpsykologiska kontentan av denna liknelse uppnålad: ”Det är inte hur man har det, det är hur man tar det.”Mm. Livet är inte lätt. Men kanske går det att ta lätt på livet? Jag minns när jag var sju år gammal och en fredagseftermiddag plötsligt ledsnade på min belägenhet som människobarn. I bilen hem från fritids förvandlade jag mig istället till en ekorre vid namn Yoghurt. Jag lyckades sedan vidmakthålla denna förvandling, utan avbrott, under hela veckoslutet. Inventering av skafferiets vinterförråd av salta jordnötter, klättrande i våningssängen och borstande av min långa ludna svans – allt utan minsta gråtklump i halsen vid tanken på Spice Girls-bilderna som tjejerna i sexan lurat av mig efter roliga timmen! En snudd på heroisk låtsaslek med andra ord, ett sagolikt ekorrskutt högt över de existensvillkor som blivit mig givna. Men inbillningskraft är inte en outsinlig energikälla, skulle det visa sig. Lagom till måndagens första lektion var jag så utmattad av fantiserandet att jag somnade vid bänken i klassrummet, med matteboken som kudde. När jag vaknade var jag återigen ett människobarn och mina klasskamrater skrattade åt mig. Den vanligaste tyngdborttrollande låtsasleken bland vuxna människor är förälskelsen. Genom att låtsas att lidandets upphörande sammanfaller med föreningen med den älskade lyckas människor lyfta sig själva ur verklighetens kvicksand för att istället, och nu citerar jag en gammal schlager, ”fly on the wings of love”. Denna illusoriska förflyttning från realitetsgyttjan till poesihimlen brukar inom psykologin kallas ”sublimering”. Att sublimera är att ta ett befintligt lidande och berätta sin vackraste historia om det. Helst så vacker att huden knottrar sig i en ilande sensation av bitterljuv upphetsning. Ja, den lidande måste berätta för sig själv om sitt lidande på ett sådant sätt att lidandet framstår som intressant snarare än meningslöst. Buddhas pilar; smärtan går inte att trolla bort, men den går att få lite hyfs och stil på. Romanförfattare är i regel mycket bra på detta slags sublimerande berättande, det finns inte ett enda missbruk (av allt från kärlek och andra rusmedel till apati och andra bedövningsmedel) som inte en bra författare kan förläna ett drogromantiskt skimmer. Jag tänkte på detta när jag för några veckor sedan läste Marguerite Duras ”Lol V. Steins hänförelse”. Titelhjältinnan Lol är sådan att man som läsare blir attraherad av hennes sömngångaraktiga likgiltighet. Det är Duras största brist som författare, att livets faddhet alltid framstår som sexig. Naturligtvis är det även hennes största förtjänst som författare. Jag är själv författare och min omgivning skulle troligen beskriva mig som en litteraturälskare. Detta eftersom jag oftast stannar hemma ”med näsan i en bok” hellre än att interagera med nämnda omgivning. Till förmån för litteraturen – bejakandet av illusionen – har jag försummat att skaffa mig sådant som ett yrke, en familj och kunskaper i basal matlagning. Människor tenderar således att dra slutsatsen att litteraturen är mycket viktig för mig och att jag håller det skrivna ordet oändligt mycket högre än den levda verkligheten. Låt mig förtydliga. Valet mellan liv och litteratur var ett val mellan pest eller kolera. Jag valde kolera. Jaha. Varför inte lika gärna pest då? Kan man undra. Båda sjukdomarna är ju ytterligt plågsamma? Jo, därför att koleran har en diffus air av romantik som pesten saknar. Det vill säga, litteraturen är lika otillfredsställande som verkligheten men litteraturen har vad verkligheten saknar: känsla för stil.Somliga människor värdesätter den nakna sanningen. Jag, som är romantiker och estet, föredrar den vackert draperade lögnen.Om nu verkligheten är sann bara därför att den är naken? Med naken menar jag ostrukturerad, formlös, ogestaltad. Litteraturen består av samma smärtsamma beståndsdelar som verkligheten, bara ordnade på ett så vackert sätt som möjligt. Med vackert menar jag trösterikt, hoppingivande, smärtstillande. Annorlunda uttryckt: litteraturen och fantasin är, i bästa fall, en struktur som skapar upplevelsen att det mänskliga lidandet har en mening. Verkligheten är, i vanliga fall, ett plottrigt virrvarr som berövar människan denna upplevelse.Alla visdomsläror värda namnet har kommit fram till samma sak: allt är tomhet idel tomhet och jaget en fiktion. Och det finns, om jag förstår saken rätt, två metoder för en upplyst människa att förhålla sig till och förlika sig med den smärtsamma insikten.Den kaotiska människosanningen å ena sidan. Den strukturerade ekorrlögnen å andra sidan. Isabella Nilsson, författare och översättare.

Har du en fråga du vill få svar på, skicka ett DM till Maratonpoddens Instakonto eller mejla till maratonpodden@gmail.com. Maratonpoddens expertpanel besvarar dina frågor om träning, kost, idrottspsykologi, skador och annat. Den här gången besvarar näringsfysiologen Kristina Andersson en fråga om hur man kan tänka kring kost när man springer. Behöver man göra ändringar och hur i så fall? Och hur ska man tänka kring timing, alltså när man äter?Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

God jul! I dagens avsnitt pratar vi om året som har gått, ett år med både framgång och motgång. Vi blickar tillbaka på årets höjdpunkter i reaktionsvideos, podd, och vloggar, och mycket mer!

Veckans gäst är Nina Wikner, Doktor i ekonomi, skribent, feministisk debattör och författare av boken Feministfällan. Att prata om jämställdhet som en PK fråga är ju en fälla många bolag trillar i, vilket jag pratar med Nina Wikner om i veckans avsnitt. Hon använder uttryck som feministisk organisationspsykologi vilket vi dyker ner i under vårat samtal. Men vi pratar också om andra fällor, nämligen feministfällor, eftersom Nina skrivit boken Feministfällan som är är ett stridsrop till en rörelse som Nina tyckte behövde påminnas om att vi vill något så radikalt som att skapa ett samhälle med samma möjligheter för alla. Vilka fällor trillar vi i? Och hur kan vi ta oss ur dem? Nina är enormt påläst inom ämnet jämställdhet och skicklig på att dela med sig av den, så det här är ett avsnitt som jag tror både kan lära er massor och bidra med nya perspektiv. Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Vi går igenom en lista med jullåtar som aldrig borde ha spelats in och det uppstår en het diskussion under Lailas ordjakt!

Denna jul är inget sig likt i Betlehem, om influencers i USA som uppmuntrar sina följare att läsa Koranen som ett stöd för palestinierna; och om hur samfund i Järva anordnar aktiviteter för unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör prästen Sally Azar i Betlehem om en annorlunda jul: ”I år är julgranen dekorerad med våra böner, ingen här har lust att fira jul när vårt folk dör bara någon timme härifrån.”Det har gått två månader sedan Hamas attack i Israel och i spåren av kriget som följde har Islam fått ett uppsving i sociala medier där unga amerikaner uppmuntrar varandra att läsa koranen och konvertera till Islam. Många av de som hakar på trenden tycker att koranens budskap är förenliga med progressiva värderingar. Hör bland andra Misha Euceph, podcast-producent som driver Quran Book Club på Instagram, Luke Burgis, författare som skrivit boken ”Wanting: The Power of Mimetic Desire in Everyday Life” och Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.Många talar om att gängkriminaliteten bäst motarbetas genom att nå unga tidigt. Vilken skillnad kan trossamfunden göra för att vara en trygg plats för unga? Vi besöker Järvaområdet och talar med Abdul Kader Habib, chaplan i församlingen Khadija center i Kista och Julia Adolfsson, verksamhetsansvarig Frälsningsarmén i Husby. Hör även Lars Trägårdh, professor i historia vid Uppsala universitet, forskat på civilsamhällets roll i samhället.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

Vad är det som gör att vissa lyckas och andra inte? Att jobba hårt? Det gör alla. Att jobba smart? Ja! Visst behöver man jobba hårt, men utan att jobba smart kommer det bara leda till att du jobbar ihjäl dig utan uppsidan. Därför har Gustaf rest världen runt för att träffa framgångsrika entreprenörer och läst 100-tals böcker om och med framgångsrika människor – för att luska ut vilka principer de har använt för att lyckas. Och här är hans 10 favoriter som har fungerat extremt väl i många entreprenörers liv. Tänk på – om du gör som alla andra, får du samma resultat som alla andra. Och de som lyckas absolut bäst gör faktiskt saker väldigt annorlunda. Info: Avsnittet är en del av StartUp-resan – där vi följer entreprenören Stina från idé till framgångsrikt företag. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Sara är förkyld! Vi svarar på en fråga om orden "annorlunda", "olika", "skillnad" och "annan", vi pratar om våra syskon och Isabelle vill veta skillnaden mellan "snabbt" och "fort".

Denna veckan gästas vi av Matilda Heindow. Många känner kanske till hennes instagramkonto crazyheadcomics. Det gjorde ju även vi, totalt ovetandes om att personen bakom kontot var en svensk tjej, ett kreativt geni? Vi pratar i alla fall om hur det är att har flera diagnoser samtidigt, om att växa upp med mycket psykisk ohälsa och om att inte få hjälp av vården. Att känna sig som ett hopplöst fall. Att vara en patient med "komplex problematik". Precis vad man vill höra. Eller inte. Men också om att hitta sina egna verktyg och redskap för att må bra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla människor skulle tjäna på att lite oftare tänka annorlunda. Konformitet är inte bara dötrist utan kan till och med vara livsfarligt. Den som visar att den tänker annorlunda uppfattas dessutom ofta som coolare och blir mer omtyckt. Lina och Björn går igenom anledningar till att vi människor så ofta hänfaller åt grupptänk och vad man kan göra för att bli den där personen som går mot strömmen. Avsnittet är ett samarbete med Systembolaget.Klipp och musik:Labrinth - Express YourselfDead Poets Society - ConformitySex And The CityNyhetsmorgon, TV4SeinfeldMean Girls (2011)Rosa Parks Interview (1956)10c - Think DifferentToreel - Stand Up For YorurselfDavid Bowie - Rebel RebelSimpsonsmail: dummamanniskor@gmail.comredigering: Peter Malmqvistproducent: Clara Wallin Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur är det här med jobbet egentligen? I dagens avsnitt vänder och vrider vi på sätt man kan förhålla sig till sitt jobb på. Vad händer när det logiska nästa steget inte känns så bra? Är karriären linjär och vilken är den röda tråden bra ledare emellan? Elsa berättar om sina osäkra tidiga år och Sofia slår ett slag för att jobba hårt. Ett avsnitt om samtids-trenden quiet quitting, att drivas av att göra riktigt bra ifrån sig och vara tillförlitlig, eller bara vara lost. Välkommen! www.instagram.com/billgrenwood

Ibland kan man tröttna på gamla traditioner och att saker och ting görs likadant år efter år. Hur gör du i år? Blir det samma mat, julpynt och gäster runt julbordet? Julen närmar sig. Men innan dess hinner man tänka om och tänka nytt.Vilka förändringar bjuder du på i år? Avstår du från något? Vill du att allt kring jul blir som vanligt eller passar du på att ändra något? Kanske blir det äntligen den jul du har längtat efter att få uppleva.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 21:40 i P4 och i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Jan Leijonhielm, nestor i den svenska underrättelsetjänsten, intervjuas av Henrik Höjer. Jan Leijonhielm berättar om sitt liv som specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Varför har Sverige ofta varit landet Annorlunda även inom underrättelseväsendet och vad innebär termen "combining the dots"? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jan Leijonhielm, nestor i den svenska underrättelsetjänsten, intervjuas av Henrik Höjer. Jan Leijonhielm berättar om sitt liv som specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Varför har Sverige ofta varit landet Annorlunda även inom underrättelseväsendet och vad innebär termen "combining the dots"? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Jenny Erpenbeck är född och uppvuxen i DDR. I mer än 30 år har hon värjt sig för att skriva den stora romanen om tiden för Östtysklands sammanbrott och murens fall. Men så läste hon sina gamla dagböcker från 1980-talets Östberlin och där uppenbarade sig historien som hon behövde berätta. Anna Tullberg intervjuar Jenny Erpenbeck om höstens hyllade roman "Kairos", som är översatt till svenska av Ulrika Wallenström.

Vardagen rullar på med liknande rutiner för de flesta av oss. Men utan att man hade kunnat förutse det, händer det något som vänder upp och ner på allt. Plötsligt blir man bonuspappa eller får reda på att ens bakgrund är en annan än den man trodde. Kropp & Själ är på Bokmässan och träffar författare som alla har saker att säga om att möta livsförändringar. Nicolas Lunabba har skrivit boken Blir du ledsen om jag dör? som handlar om hur han lät en ung kille flytta in hos honom för att bo på hans soffa.  Rent krasst handlade det om att jag inte ville att han skulle dö, det var instinkten. För han var inte bara vild, han var odräglig, säger han. Medverkar i programmet gör: Nicolas Lunabba, författare till boken Blir du ledsen om jag dör?, Patrik Lundberg, författare till Adoptionerna, Frida Boisen, författare till Våga våga, Jenny Jägerfeld som skrivit Min storslagna kärlek, Torbjörn Flygt, författare till Slugger, Peter Alestig, som skrivit Världen som väntar och Kayo Mpoyi, författare till boken En övning i revolution. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfProgrammet är förinspelat. 

Har du valt ett sätt att bo som andra uppfattar som lite annorlunda? Har du lämnat den vanliga villan eller lägenheten och istället valt något helt annat. Då vill vi höra om det i Karlavagnen i kväll! Det är mycket snack om bopriser och räntor just nu. Men i kväll fokuserar vi på dig som valt ett helt annat sätt att bo på än de allra flesta. Hör av dig och berätta om ditt annorlunda boende på 020-22 10 30 eller karlavagnen@sverigesradio.se!Bor du i en husbil året runt? Låter trångt, men också väldigt fritt. Hur är det att kunna flytta sitt "hus" när som helst? Eller har du bosatt dig på en båt, eller kanske en husbåt? Hur klarar du vintern? Berätta!Är ditt annorlunda boende en annorlunda byggnad? Har du byggt om en gammal kyrka, ett gammalt stationshus eller en fabrikslokal? Är du nöjd med resultatet?Bor du i ett kollektiv, eller kanske i ett generationsboende? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att bo så tätt inpå vänner eller släktingar?Blir det en snackis på festen när du berättar hur du bor? Då ska du höra av dig till kvällens programledare Johan Signert och berätta om ditt annorlunda boende!Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21.Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se.Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson

Den nya dokumentären "Drömmammor sökes" berättar om Daniel som vill bli pappa, men inte i en traditionell parrelation. Istället vänder han sig till gifta paret Johanna och Katharina, som han ser som "drömmammor". Är du också en del av en familj som utmanar normerna? Som inte bara består av "mamma, pappa, barn"? Fredagens Karlavagnen i P4 sätter ljuset på "annorlunda" familjer, alltså familjekonstellationer som kanske inte är riktigt som den traditionella bilden av en familj. Du som känner igen dig, hör av dig i kväll och berätta!Är du förälder som valt att skaffa barn på egen hand, utan en partner i ditt liv? Hur har det gått? Vilka reaktioner har du fått från omgivningen?Är ni fler än två vuxna som valt att leva tillsammans som en familj, i ett polyamoröst förhållande? Hur kom ni fram till att detta var det rätta för er?Kanske är ni gifta och har barn, men har valt att inte bo ihop? Hur fungerar en särbo-familj?Lever ni i ett kollektiv, flera familjer tillsammans? Vad är fördelarna och utmaningarna med det?Eller är du uppvuxen som barn i en "annorlunda" familj? Vilka är dina erfarenheter?Hör av dig till kvällens programledare Johan Signert och berätta om din annorlunda familj! Borde vi ens säga "annorlunda" om detta?Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21.Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se.Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson

Är det någon skillnad på att dejta som 30åring och 60plussare? Det kommer du få reda på i veckans avsnitt där jag coachar en 63-årig singelkvinna som upplever att hon verkligen ansträngt sig för att dejtandet ska fungera, men ändå inte fått det resultat hon önskar. Vi pratar om att känna in vem som ger dig energi, hitta balans i samtal, relationer och dig själv, och om kraften i att kunna föreställa dig en röd klänning... Välkommen in i coachingrummet! Just nu får du hela 25% rabatt på ALLA Happy Datings e-kurser! Ange koden PODCAST25 så dras rabatten automatiskt (gäller tom 15/9-21) HAPPY DATINGS E-KURSER: www.happydating.se/ekurs E-KURS: LÄR DIG SKAPA EMOTIONELL KONTAKT www.happydating.se/emotionellkontakt E-KURS: FLIRTSKOLAN www.happydating.se/flirtskolan E-KURS: DIGITALT DEJTANDE www.happydating.se/digitaltdejtande E-KURS: ALDRIG MER EN STEL FIKADEJT www.happydating.se/fikadejt BOK: Dejting börjar med dig! www.happydating.se/bok FÖLJ HAPPY DATING PÅ INSTAGRAM: @happydating.se www.instagram.com/happydating.se