Podcasts about pensionssystemet

Det har gått 30 år sedan pensionsreformen klubbades i riksdagen 1994. Tillsammans med Pensionsmyndighetens generaldirektör summerar vi åren som gått och blickar framåt.

Det svenska pensionssystemet, en gång hyllat för sin stabilitet och enkelhet, har över tid blivit alltmer komplext. Hur kan det göras mer begripligt och överblickbart? SNS gästas av bland annat Pensionsmyndighetens generaldirektör och ledamöter i Pensionsgruppen. Medverkande Anna-Kirsti Löfgren, ekonom, LO Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör, Pensionsmyndigheten Staffan Ström, pensionsekonom, Alecta Viktor Wärnick (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet och sitter med i pensionsgruppen Anders Ygeman (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor och sitter med i pensionsgruppen Samtalet modereras av Annika Sundén, docent i nationalekonomi och ledamot i Finanspolitiska rådet.

Bitcoin-kursen slog nye rekorder i marts. Vi taler om, hvorfor den er steget så drastisk, og hvad det betyder for os som investorer. Vi runder også en debat om aktieskat, som har skabt splid i regeringen den seneste måned. Og så taler vi om den ret så store gruppe danskere, der slet ikke sparer op til pension. For det kan nemlig gå ud over tilliden til hele vores pensionssystem. Medvirkende: Karina Rothoff Brix (Landechef i kryptobørsen Firi). Mads Eberhardt (Kryptoanalytiker hos Steno Research). Karina Ransby (Underdirektør i brancheorganisationen Forsikring & Pension). Gustav Elias Dahl (Senioranalytiker hos Arbejderbevægelsens Erhvervsråd). Per Hansen (Investeringsøkonom hos Nordnet).See omnystudio.com/listener for privacy information.

I detta avsnitt möter ni Leif Jakobsson, före detta riksdagsledamot och statssekreterare på finansdepartementet. Vi samtalar om det gamla och det nya pensionssystemet, och hur det fungerar finansiellt.

20 juni. Det svenska pensionssystemet får problem när politikerna blir alltför närgångna. Så beskrivs situationen i dagens podd, där Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, och Jacob Lundberg, chefekonom för tankesmedjan Timbro, diskuterar den senaste tidens turer kring just pensioner. Andreas Ericson ställer frågorna.

Ring P1 från Göteborg om bland annat SVT:s partiledardebatt, pensionssystemet och bedrägerier. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Nyheterna Radio 17.00

Ho ho hoFörra året snackade jag om den största lögnen i världshistorien: Att pengar har värde. Jag snackade om det faktum att valutor tappar värde i en allt snabbare takt och att alla som inte redan är rika och har tillgångar blir överkörda av inflation. Att det som egentligen är värdefullt är reella tillgångar. Saker som är begränsat. Bostäder, mark, vatten, mat, toalettpapper… m.m. I mars när hela världen stängde ner fick vi alla se under några veckor vad som verkligen är viktigt för oss. Och jag tror det bara var en försmak av vad som kommer ske. Därför har jag gjort mitt livs största bet under året. Jag har köpt en stuga med 80 dekar skog och odlingsbar mark, med en fjällbäck för vatten och solpaneler för ström, som den preppern man är. Jag tror inte apokalypsen kommer. Men alla statliga valutor i världen håller på att kollapsa och digitalisering kommer göra många permanent arbetslösa, och mycket mer oro kommer komma som konsekvens av det här. Tidigare har jag varit rädd för att låna pengar. Eftersom räntorna har gått ner i 30 års tid och jag har tänkt att någon gång måste det vända, under dessa 30 år har vem som helst har kunnat bli rik genom att låna så mycket pengar som möjligt och köpa fastigheter, aktier och tillgångar. För folk har bara lånat ännu mer pengar för att köpa samma tillgångar ett år senare med lägre ränta. Man kan ju tycka att det måste vända någon gång. Men nej. När valutor kollapsar så sker något annat. Alla har så mycket lån idag, så om räntorna går upp, så går inte bara individer i konkurs och tvingas sälja sina bostäder, många av världens största ekonomier på nationell basis kommer gå i konkurs. Pensionssystemet kraschar omedelbart. Alla bidrag försvinner. Alla statligt anställda blir momentant arbetslösa. För länder som är nettoimportörer börjar hyllorna stå tomma. Världen lever på kredit. Det är ett system som kommer ändras en dag. Men fram till dess kommer vi fortsätta se mer av detsamma. Världens politiker kommer hålla liv i den här bubblan så länge dom kan, genom att hålla räntorna låga och ge ut pengar direkt till folk om det är det som krävs. Det gör dom redan. Konsekvensen kommer att bli valutakollaps. Och som en riddare skinande rustning rider bitcoin in på scenen. För första gången i världshistorien erbjuder bitcoin pengar med en bestämd mängd och inflation som ingen politiker kan manipulera, ett system som ingen kan hacka, lura, frysa eller stjäla. Det här systemet kommer betyda slutet för rika banker och bankirer som vi idag känner dom, som institutioner som trycker pengar från ingenting och tar betalt för att låna ut dom till dig och mig. Det betyder slutet för oproduktiva zombieföretag som inte går med vinst, och som överlever bara genom att refinansiera lån. Det betyder slutet för politiker som vill spendera mer pengar än vad sina medborgare har. För att skynda på den här processen har jag genomfört något som kallas en spekulativ attack på en valuta. Jag har lånat kronor, och köpt bitcoin. Lånat pengar i en valuta som tappar värde för varje dag, och köpt en valuta som stiger i värde för varje dag. Det är inte ofta i världshistorien man ser en sådan möjlighet. Men under 1900-talet skedde något liknande när regeringar började blanda in mässing, koppar och andra metaller i sina guld och silvermynt. Folk visste att guld och silver var värdefullt, samtidigt som folk visste att mynt med dom andra metallerna var värdelösa. Det smarta folk då gjorde var att spara alla guld och silvermynt, medan man spenderade dom nya billigare mynten.  Alla valutor som tidigare haft en peg til guld har gått under på liknande sätt. Det här skedde också med papperspengar på 70-talet. Folk inser att regeringen trycker mer papperspengar, alltså kvitton på guld, än vad dom har guld. Så folk började till slut ta alla papperspengar dom hade för att kvittera ut sitt guld som dom har rätt till, ända tills guldet är nära slut och banker och regeringen måste sluta med sin guldstandard. Guld är bra för att det är väldigt begränsat, går inte att förstöra över tid, det är igenkännbart m.m. Men guld är tungt, dyrt att frakta, svårt att handla med i en digital värld och har under historien alltid blivit centraliserat hos banker och centralbanker, och sen manipulerat av regeringar med papperskvitton eller utspätt med billigare metaller. Vi är i starten av en lavin. En lavin av digitalisering och global valutakollaps. Och i denna kris finns kanske århundradets största ekonomiska möjlighet. Dom allra rikaste kommer fortsätta köpa konst, mark, unika bilar och guld för att bevara köpkraft när valutor devalveras. Men vad ska dom fattigaste göra? Om man har 1000 kronor och vet att dom kan vara värdelösa imorgon om man inte investerar dom? Du måste investera det omedelbart, enkelt, digitalt, i någonting som du kan byta eller sälja på söndag nästa vecka om du vill det. Då är bitcoin lösningen. Jag är rädd att framtiden kommer bestå av två statsskick - det kommer finnas länder som drivs av totalitär kontroll, kommunism och höga skatter. Och så kommer det finnas länder med fria marknader, många entreprenörer, stor frihet och låga skatter. Så fråga dig själv. Vart vill du bo? Vart vill du bidra? Vill du jobba för en ständigt större statsapparat som går med förlust varje år, där alla har en känsla av att dom jobbar hårdare och hårdare, samtidigt som dom har råd med mindre och mindre, och dom rikaste får mer och mer. Detta sker om du sparar i kronor, euro eller dollar. Eller vill du jobba för dig själv, jobba mindre och mindre, men ändå ha råd med mer för varje år, samtidigt som världens förmögenhet fördelas jämnare över alla efter hur mycket man bidrar. Detta sker om du köper bitcoin. Det finns en anledning till att bitcoin är årtiondets bästa investering. En anledning till att det fortsätter växa och vinner marknadsandelar varje dag. En anledning att dom som köper bitcoin blir religiösa anhängare av det.  Anledningen är att det är en uppfinning på storlek med eld, hjulet och internet. Uppfinningen är det perfekta pengasystemet. Hållbart, mätbart, utbytesbart, portabelt, delbart, uniformt, begränsat, accepterat. Okorruptbart. Gör oss båda en tjänst. Och köp nu innan majoriteten förstår det här, så blir vi båda rika och kan skratta hela vägen till banken, och skratta åt banken också när mattan dras bort under dom. Det är på tiden att världen får lite goda nyheter. Stötta bitcoin så räddar vi världen lite fortare. Rösta inte blått eller rött. Rösta bitcoin. Bara då får vi se riktig ändring. Gott nytt år  

Hur står sig det nygamla pensionssystemet mot det gamla och vad vill partierna göra för pensionärerna? Podden tar sig an pensionerna och tar tempen på ämnet i årets valrörelse. Vilket parti erbjuder pensionärerna mest och finns det ens en homogen grupp som passar in i den kategorin längre? Dessutom: vad sa egentligen Göran Persson om det svenska pensionssystemet till en grupp Nya Zeeländska studenter som fick den enda svenska reportern på plats att spetsa öronen? Ekots Tomas Ramberg, Mats Eriksson och Birgitta Johansson delar med sig av många års pensionspolitikbevakning.  Programledare: Henrik Torehammar Producent: Parisa Höglund

- Det är inte rimligt att den som har arbetat hela sitt liv ska ha mindre att leva av än den som inte har arbetat. Det säger SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson i Seniorpodden, som den här gången handlar om höstens riksdagsval. Pensionerna har under de senaste månaderna seglat upp som en fråga där i stort sett alla partier lovar mer till pensionärerna.  - Jag är övertygad om att det menade man inte heller när man gjorde om pensionssystemet att det skulle få sådana effekter. Men det har ju hänt så oerhört mycket runt pensionssystemet under de här åren.  - Så utifrån vårt perspektiv är det nödvändigt att se över pensionssystemet och att man tar det i beaktande att det måste löna sig att arbeta, säger Eva Eriksson, som nu tycker det får vara slut på lappande och lagande och nu ta de stora greppen och se över hela pensionssystemet.

Pensionssystemet är underfinansierat redan idag, och värre blir det. Joel Dahlberg berättar i sin bok "Pensionsbluffen"  allt du helst inte velat veta om det nya pensionssystemet men som du snarast bör sätta dig in i för att kunna påverka din egen pension. Han listar även några mysterier med dagens system: * Varför går det inte att förutsäga sin pension, som på ATP-tiden? * Varför är det viktigt med eget sparande? * Varför är premiepensionssparandet omöjligt som idé? * Varför sänktes pensionerna 2010 och 2011? * Varför ska pensionärerna sponsra Pensionsmyndighetens kick-off?

Pensionssystemet är näst intill omöjligt att begripa. Det går inte för en arbetande människa att få veta hur stor pensionen blir den dagen det är dags. Det hävdar en av landets skickligaste finansanalytiker. De 1,8 miljoner svenskar som redan är pensionärer anser sig lurade på hundratals miljarder kronor och vill ha kompensation nu. Men politikerna vill istället att vi alla, även dagens pensionärer, tar ansvar för att det finns pengar i systemet även i framtiden. Dagens system har en flytande pensionsålder och nu arbetar hela etablissemanget hårt för att vi som jobbar inte ska ta ut vår pension förrän vi fyllt 68 eller 69 år. Då kan samhället ha råd att betala våra pensioner. När de fem pensionärsorganisationerna i landet gick samman och ordnade ett seminarium för sina medlemmar om pensionssystemet så var många i publiken inte alls nöjda utan snarare frustrerade. De hade kommit dit med en massa frågor men dom fick inte många svar, summerade PRO:s ordförande Curt Persson. Under dagen är det bara en enda av dem som talar från scenenTALAR som är riktigt arg och som högljutt kräver rättvisa för alla pensionärer. Det är den förre generaldirektören för Riksförsäkringsverket K G Scherman. Det nya pensionssystemet är obegripligt för alla. Det hävdar den kände finansanalytikern Peter Malmqvist som vill att det ska vara betydligt enklare att kunna räkna ut vilken pension man kan vänta. Vi i Sverige tenderar till att sluta jobba när vi är på topp och vi slutar tvärt. På dagen när vi fyller 65. Detta måste vi ändra på, sa Ulf Kristersson, socialförsäkringsministern på pensionssystemseminariet. - På 40-talet handlade politiken om att sänka pensionsåldern. Måste slets ut på dåliga och farliga arbetsplatser. Idag, sa Kristersson, måste vi höja pensionsåldern. Vi måste lösa arbetsmiljöproblemen och de gamla fördomarna måste bekämpas.