Podcasts about kunderna

Polisens människohandelsgrupp hittar märkliga annonser på en sajt för eskorttjänster och börjar spana mot en massagesalong i centrala Falun. Kunderna är bara män och bland salongens sopor hittar polisen använda kondomer. I maj 2021 sker så tillslaget. Läsning: Falu-Kuriren om alla sexköpare som straffats Avsnittet har gjorts tillsammans med Falu-Kuriren. Reporter på Falu-Kuriren: Agnes Fäldt. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Regeringen drar in statsbidraget till organisationer som jobbar för konsumenternas intressen, till exempel Sverige konsumenter. Hur påverkar det konsumenternas rättigheter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Erik Jerdén, där vi hör Sveriges Konsumenters generalsekreterare Johanna Hållén, och intervju med Per Bolund, tidigare konsumentminister. Många menar att det är alldeles för lätt att få ett privatlån, vilket leder till att de som tar lån ofta har svårt att betala tillbaka. Nu har Konsumentombudsmannen vunnit en rättstvist om just det här. Intervju med biträdande Konsumentombudsman Kristofer Johannesson.Tesla tystar kunder som anmält företaget till Allmänna reklamationsnämnden. I flera fall har bolaget gjort upp med kunderna själva istället och fått dem att skriva på sekretessavtal. Intervju med Klas Skarin, som granskat detta för tidningen Vi Bilägare.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist

Mats Bohman träffar Olov Hjärtström Baudin, Head of PR & Public Affairs på Umeå Energi, för att diskutera händelserna kring stormen i Umeå i november. De går igenom hur stormen påverkade elförsörjningen, de initiala åtgärderna som vidtogs, utmaningarna i kriskommunikationen, vikten av proaktivitet och transparens, samt lärdomar som dragits för framtiden. De betonar behovet av att ställa frågor, vara proaktiva i krissituationer och att hålla energin uppe under långvariga kriser. Samverkan med andra aktörer och att se möjligheter i svåra situationer är också centrala teman. Ur innehållet •  Umeå Energi stod inför en stor kris med över 5 000 strömlösa kunder. •  Stormen var den värsta medarbetarna sett. •  Transparens i kommunikationen är avgörande. •  Radion är en viktig kanal för att nå ut till kunder. •  Umeå Energi nådde en stor medieuppmärksamhet under krisen. •  Kunderna har blivit bättre på att förbereda sig för kriser. •  Det är viktigt att kommunicera tidigt och löpande. •  Samverkan med andra energibolag var avgörande. •  Våga ställa de dumma frågorna för att förstå. •  Det tar tid att reagera i krissituationer. •  Kundernas stöd kan vara ovärderligt under kriser. •  Krisen kan leda till förbättringar i organisationen. •  Tydlig kommunikation är avgörande för att prioritera rätt. •  Avlösning och återhämtning är viktiga för personalens välmående. Ämnen Umeå Energi, kriskommunikation, storm, elförsörjning, krisledning, transparens, proaktivitet, samverkan, beredskap, lärdomar, krishantering, kommunikation, lärdomar, samverkan, energihantering, kundrelationer, avlösning, prioriteringar, krisorganisation, väderhändelser

Varför sticker vissa företag ut och får fler kunder medan andra försvinner i mängden? Svaret ligger ofta i deras USP – deras Unika Selling Point.  I det här avsnittet av Pixelpodden – en podd om video, handlar det om hur du kan identifiera vad som gör just dig unik – och kanske ännu viktigare – hur du kommunicerar det till dina framtida kunder på ett sätt som verkligen når fram. Jag delar konkreta strategier för hur du använder storytelling, visuella bevis och rätt videoformat på rätt plattformar för att lyfta fram din USP och skapa intresse. Lyssna nu – så hjälps vi år att göra din marknadsföring mer träffsäker!

I veckans avsnitt så pratar jag om 9 sätt att få kunderna att ta beslut snabbare.  In och lyssna nu kör vi!   Är du intresserad utav min säljutbildning The Academy som jag pratar om i avsnittet?  Maila mig på: mikael@arndts.se  

Den så kallade bruttomarginalen, skillnaden mellan vad banken tar betalt i ränta och sina egna upplåningskostnader, ökade från 0,59 till 0,62 procent under det andra kvartalet i år, enligt siffror från Finansinspektionen. Nu uppmanar Finansinspektionen bankkunderna att pruta på sina bolån. Om fler är beredda att byta bank skulle det sannolikt leda till att snitträntan för bolånen pressades nedåt förklarar Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen och Joel Dahlberg, ekonomireporter Svenska Dagbladet

Den så kallade bruttomarginalen, skillnaden mellan vad banken tar betalt i ränta och sina egna upplåningskostnader, ökade från 0,59 till 0,62 procent under det andra kvartalet i år, enligt siffror från Finansinspektionen. Nu uppmanar Finansinspektionen bankkunderna att pruta på sina bolån. Om fler är beredda att byta bank skulle det sannolikt leda till att snitträntan för bolånen pressades nedåt förklarar Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen och Joel Dahlberg, ekonomireporter Svenska Dagbladet

Halva året har gått, därför passar vi på att ringa runt till och för att ta reda på var vi befinner oss just nu och hur första halvåret varit. Vi ringer till Emma Borgström från SkandiaMäklarna i Linköping där vi bland annat hör att det görs mycket affärer igen, så pass att det ibland går FÖR snabbt. Därefter ringer vi Svenska mäklarhusets HR-chef Elisabeth Fogelström som exempelvis ger tips på vad som nyexad mäklare ska tänka på nu när du ger dig ut i arbetslivet! Vi har såklart med oss Hemnet som kommer med spaningar. Stort tack till Hemnet som gör podden möjlig!

Det är dags för det första sommaravsnittet och första caset blir Codemill. Gedda håller i taktpinnen och maler sig igenom detta intressanta case. Codemill är ett litet bolag från Umeå, som erbjuder konsulttjänster men framförallt en intressant mjukvara som genererar repetitiva intäkter. Mjukvaran riktar sig mot bolag i behov av avancerade hjälpmedel inom bland annat videoredigering och hantering. Detta erbjuder Codemill i form av produkterna: Accurate Video, Accurate Player SDK och Cantemo. Bolaget har en imponerande kundlista med FAANG-bolag, Paramount, Disney, Warner Brothers och många fler. Bolaget växer fort, nettokassa, lönsamhet och mycket man gillar i ett case. Lyssna in för att höra mer om det intressanta lilla norrländska bolag!Skriv gärna till oss på: gotttjotomaktier@gmail.comTwitter/X: @GottTjotAktier, @MarkusGedda och @aktiehesten.-(00:03:00) - Codemill(00:08:45) - Värdeerbjudandet(00:14:26) - Accurate video(00:19:59) - Kunderna(00:27:02) - Intäktsfördelning(00:30:54) - Målsättning(00:34:16) - Ägarlistan(00:37:54) - Siffror(00:41:50) - Framtiden(00:54:59) - Risker(00:59:33) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stockholm elbolag, Svealands elbolag, Motala energi och Cheap energy kritiseras hårt av både kunder och myndigheter. Nu berättar anställda och tidigare anställda på koncernen bakom bolagen om hur de uppmanas att ljuga för kunderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Anna Berg och intervju med Fredrik Steen, pressansvarig på koncernen Elify Energy Group, och Thomas Björkström, vd på Konsumenternas energimarknadsbyrå.Vi pratar också om kritik mot att fastighetsmäklare förmedlar så kallade kringtjänster som till exempel bolån och tjänar pengar på det. Intervju med Rickard Engström, forskare på KTH.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Vi gästas av kungen av Peking (Norrköping) Alexander Bergh från SkandiaMäklarna. Vi pratar om ett gäng spännande saker, bland annat om hur man sticker ut, vilket ibland innebär att köpa julkolor för 10 000 kr. Därtill om hur det var att börja mäklarkarriären som en bisyssla till hockeykarriären och vad som krävs för att vara bäst över längre tid. Vi har såklart med oss Hemnet där vi får det senaste från deras köparbarometer. Stort tack till Hemnet som gör podden möjlig!

De kinesiska shoppingapparna Shein och Temu har lockat miljontals kunder i världen i Sverige har Temu vuxit med raketfart sen lanseringen för ett år sen. Men nu kommer kritik mot apparnas aggressiva säljknep och sättet att rekrytera ungdomar som marknadsförare. Kunderna blir manipulerade menar Sveriges Konsumenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter Gabriella Wullf, doktor i företagsekonomi och forskare, Högskolan i Borås. Martin Kits, chef för näringpolitik och opinionsbildning, Svensk Handel Marcello Claure, vice ordförande, SheinIsabella Shumaker, Sonja Mardell, Emilia och Michelle Hruska, Stockholm

Nordnets Sparekonom Frida Bratt är tillbaka i sparpodden för att bl.a prata om rapportsäsongen, vilka är vinnare och förlorare, och hur agerar Nordnets kunder? Och vad händer med ISK-skatten, när kommer de utlovade skattesänkningarna? 02:46 Handelsbanken, 07:35 Volvo, 11:17 Nvidia, 12:54 Embracer, 17:26 Tesla, 23:22 ISK-skatten Disclaimer: Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Veckorna flyger förbi och nu är ett rykande färskt avsnitt av Breakit Podcast ute! Reportrarna Julia Lundin och Åsa Johansson ger dig de senaste nyheterna och från techsfären.Bland annat diskuteras: (1:46) Julia träffar den tidigare VM-golfaren som vill utmana Flightradar24 med sin nya flygspårningstjänst (10:37) Åsa snackar med entreprenörer som tar hjälp av hockeygrabbar för att sprida sitt varumärke: “Gräver där vi står” (15:26) Fem snabba nyheter från veckan: # Meta tappade 2000 miljarder kronor på rapporten# Embracer skrotar strategin – delar koncernen i tre bolag# Kunderna rasar mot Klarna – rättsliga åtgärder hotar # Ödesdag för Tesla: Siffrorna sämre än väntat # Spotify redovisar ett starkt kvartal – och vd:n säljer aktier värda miljarder (19:43) Tung ägarlista i Filip Tysanders nya sparytanbolag – fler investerare hakar på hajpen(27:30) Därför är horsetech glödhett – vi analyserar varför den traditionella branschen är på uppgång (och bolagen som ger sig in i kampen) Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik snackar med Daniel Nilsson, utvecklingsansvarig på Hogia, om långsiktig utveckling. Total avsaknad av silverkulor kring hur utveckling ska bedrivas utlovas! Långlivade system kan - och ska nog - byggas med andra förutsättningar och värderingar än saker som byggs för att snabbt bli klara i en första version. Med modern molntjänst och underhåll blir man aldrig klar. Nytt och komma igång snabbt är inte alls i fokus. Och ingen pratar om vad saker kostar över tiden, nu när det ligger i molnet istället för installerat på en maskin under skrivbordet som man redan betalt för. Hur man jobbar med nya och gamla versioner. Hur man sätter upp team och sprider kunskaper. Massor av iteration, stegvis utveckling och informella kontakter blir det. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Daniel Hogia Bert-Inge Klyv företagen! Bert-Inges bok om att dela upp företaget i flera Mikrotjänster VB 6 När Bert-Inge träffade Bill Gates Aurelia React Knockout Jquery Dependency injection TIFF Azure functions Cosmos DB Azure tables Create React app Facebook gick ner en halvdag Titlar Ett ekonomisystem till sin fru Ekonomisystem med 47K RAM Vi drar nytta av varandra Mikrotjänstarkitektur fast för företaget Kunderna dör med produkten POC-mentaliteten Vi bygger en skateboard Bygg så lite som möjligt Löst ett jobbigt gammalt problem med sjukt ny teknik Maskinprat Driva igenom ett Python-API På köpet med microservices Vad ska det bli av det här? Lådan är ju kvar Du behöver inte fundera på lådan Det äldre och det nya Man sitter där och itererar Så nördigt det kan bli Kratta manegen

Babs Drougge och andra på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Optikjätten Synsam får kritik från både fack och kunder. Kunderna känner sig lurade av företagets abonnemangsupplägg, och Svensk Optikerförening kritiserar att de låter snabbutbildade assistenter genomföra synundersökningar.Sen pratar vi om att dietister och näringsfysiologer i såväl Sverige som Norge larmar om den så kallade Ronaldo-effekten. Den sockerhatande fotbollsstjärnans bara torso riskerar att påverka unga fotbollskillar negativt, och enligt en norsk studie börjar killar kolla ikapp tjejers problematiska syn på sina kroppar.

Det nya app-taxibolaget Fair Taxi ägs av chaufförerna själva och ska ge dem högre lön och drägligare arbetsförhållanden. Men kommer Fair kunna utmana Uber och Bolt? Och hur mycket är vi konsumenter beredda att betala för en bra sak? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bara fyra av tio under trettio år som har en hemförsäkring och många vet inte ens vad är för något. Vi pratar om hur hemförsäkringar fungerar och vad vilka risker det innebär att vara oförsäkrad.

Digitalt distribuerade filmer och böcker kopieringsskyddas ofta med någon typ av DRM (Digital Rights Management). Kunder som köper DRM-skyddade filer kan inte dra nytta av sin lagstadgade rätt att privatkopiera dessa (notera ”privatkopiera”, inte ”piratkopiera”). Kunderna kan också fråntas sin möjlighet att spela upp filmerna eller läsa böckerna. Fram till 2021 sålde Sony både filmer och TV-serier via Playstation Store. Nu står det dock klart att kunder som ”köpte” filmer och TV-serier därigenom i själva verket långtidshyrde dessa. Förra veckan meddelade Sony att de hade ändrat i sina licensavtal med innehållsleverantören Discovery och att Sony därför raderar kundernas ”köpta” Discovery-filmer och -serier. En liknande situation drabbade kunderna som hade ”köpt” böcker i bokbutiken som Microsoft drev fram till 2019. Då valde Microsoft att lägga ned bokbutiken och radera kundernas köpta böcker. Till skillnad från Sony valde Microsoft att betala tillbaka pengarna, men situationen belyste ändå problemet: så länge böcker har DRM-skydd kan säljaren frånta köparen möjligheten att läsa boken. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om de mångåriga problemen med DRM i musik, böcker och filmer. Historiskt har Sony nämligen gjort något ännu värre än att bara radera kundernas köpta filmer. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd227.

I september 2007 döms Carl-Åke Troilius i tingsrätten för våldtäkt men nekar under hela utredningen och rättegången till att han begått något brott. Amelia förföljs av en okänd man och utsätts för flera försök till smutskastning. När Carl-Åke Troilius öppnar sin plastikkirurgklinik i Malmö på 90-talet är han en pionjär. Kunderna står i kö för att få sina bröst förstorade och rynkor utslätade. I takt med att Troilius bygger sitt skönhetsimperium följer ett dokumentärteam läkaren. Tv-serien blir en succé, precis som allt annat Troilius tar sig an. Men han kommer att bli av med allt. Carl-Åke Troilius står snart anklagad för våldtäkt och skönhetsimperiet säljs till hans största konkurrent. Journalisten och författaren Leone Milton kartlägger ett av Sveriges mest häpnadsväckande rättsfall. I den här dokumentären förekommer beskrivningar av övergrepp. Känsliga lyssnare varnas. Medverkande: Leone Milton, författare till boken “Plastikkirurgen” Producent: Simon Moser Exekutive producent: Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio. Med koden VINTER kan du lyssna för halva priset i två månader.

År 2006 står patienterna på kö till Carl-Åke Troilius klinik, och en som tar sig dit för att opereras kommer att bli avgörande för den här historien. Hon heter Amelia, är 23 år och har under en period varit tillsammans med Carl-Åkes son. När Carl-Åke Troilius öppnar sin plastikkirurgklinik i Malmö på 90-talet är han en pionjär. Kunderna står i kö för att få sina bröst förstorade och rynkor utslätade. I takt med att Troilius bygger sitt skönhetsimperium följer ett dokumentärteam läkaren. Tv-serien blir en succé, precis som allt annat Troilius tar sig an. Men han kommer att bli av med allt. Carl-Åke Troilius står snart anklagad för våldtäkt och skönhetsimperiet säljs till hans största konkurrent. Journalisten och författaren Leone Milton kartlägger ett av Sveriges mest häpnadsväckande rättsfall. I den här dokumentären förekommer beskrivningar av övergrepp. Känsliga lyssnare varnas. Medverkande: Leone Milton, författare till boken “Plastikkirurgen” Producent: Simon Moser Exekutive producent: Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio. Med koden VINTER kan du lyssna för halva priset i två månader.

När Carl-Åke Troilius öppnar sin plastikkirurgklinik i Malmö på 90-talet är han en pionjär. Kunderna står i kö för att få sina bröst förstorade och rynkor utslätade. I takt med att Troilius bygger sitt skönhetsimperium följer ett dokumentärteam läkaren. Tv-serien blir en succé, precis som allt annat Troilius tar sig an. Men han kommer att bli av med allt. Carl-Åke Troilius står snart anklagad för våldtäkt och skönhetsimperiet säljs till hans största konkurrent. Journalisten och författaren Leone Milton kartlägger ett av Sveriges mest häpnadsväckande rättsfall. I den här dokumentären förekommer beskrivningar av övergrepp. Känsliga lyssnare varnas. Medverkande: Leone Milton, författare till boken “Plastikkirurgen” Producent: Simon Moser Exekutive producent: Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio. Med koden VINTER kan du lyssna för halva priset i två månader.

Avsnitt 320 Vi har läst regeringens förslag till stadsbudget för 2024 och sammanställer förslagen som påverkar oss bilägare. Vad tycker kunderna om bilhandlarna? Vår stora konsumentundersökning Autoindex ger svar. I biltestet möts tre dieseldrivna mellanklassuvar; Mercedes-Benz GLC, Mazda CX-60 och Skoda Kodiaq. Medverkande: Anders Helgesson, Klas Skarin och Tommy Wahlström.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. När Carl-Åke Troilius öppnar sin plastikkirurgklinik i Malmö på 90-talet är han en pionjär. Kunderna står i kö för att få sina bröst förstorade och rynkor utslätade. I takt med att Troilius bygger sitt skönhetsimperium följer ett dokumentärteam läkaren. Tv-serien blir en succé, precis som allt annat Troilius tar sig an.Men han kommer att bli av med allt. Carl-Åke Troilius står snart anklagad för våldtäkt och skönhetsimperiet säljs till hans största konkurrent. Journalisten och författaren Leone Milton kartlägger ett av Sveriges mest häpnadsväckande rättsfall.I den här dokumentären förekommer beskrivningar av övergrepp. Känsliga lyssnare varnas. Medverkande: Leone Milton, författare till boken “Plastikkirurgen” Producent: Simon Moser Exekutive producent: Tove Friman Leffler Tekniker: Kristofer Kronander Producerat av Podlit

I veckans avsnitt träffar vi Nathalie som för första gången pratar offentligt om sitt tidigare kriminella liv som drogförsäljare. Vi får höra om Nathalies uppväxt med en kriminell pappa och en barndom präglad av kriminalitet och i viss mån, droger. Som 19-åring börjar hon sälja cannabis och kokain, först bara till några få kunder men ganska snabbt växer hennes verksamhet. En verksamhet hon behandlar som sitt eget företag. Kunderna är ”vanliga Svenssons” som köper droger med sina barn i bilen. Vissa jobbar på förskola, andra på kontor i dom fina delarna av Stockholm och några är lärare. Men även om livet kan se glamouröst och rikt ut så är det raka motsatsen. Att alltid vara på jakt från polisen, känna till och veta saker i kriminella konflikter, att inte kunna använda pengarna man tjänar och dessutom befinna sig i kriminella kretsar samtidigt som samvetet skaver. Det här avsnittet känns enormt viktigt. En berättelse från en verklighet vi många gånger inte får ta del av. Men det är viktigt att ta del av. För samhällets problem med narkotika är något vi alla måste känna till och göra något för att förändra. Idag lever Nathalie ett vanligt liv långt bort från kriminalitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas jag av Waystream och VD Fredrik Lundberg. Waystream är ett mindre svenskt IT-bolag som primärt säljer switchar för att tända upp fiber i bostadsrättsföreningar, villor och företag. Kunderna är inte sällan de som äger stadsnäten. I avsnittet får vi lära oss mer om bolaget, produktportföljen, kunderna och hur de särskiljer sig i konkurrensen. Dessutom får vi lära oss mer om värdekedjan, från stadsnätet som beställer fiber, bolaget som drar fiber, Waystream som tänder upp det och operatören som har den slutliga kundkontakten. Waystream är ett mindre bolag i termer av börsvärde så här bör man vara medveten om att det finns en påtaglig likviditetsrisk i aktien. Men som alltid är det mycket roligt att inspireras av de bolag som finns på börsen. Delikat lyssning på dig, Nicklas

Vi är på väg in i en lågkonjuktur, räntan är hög och inflationen är hög. Kunderna tar längre tid på sig att köpa eller köper inte alls. Vad gör du? Faktum är att det finns massor du kan göra för att öka försäljningen. Mikael Weléen ger dig förslag på aktiviteter som kommer att öka din försäljning och komma ut ur lågkonjukturen som en vinnare. 

När Ekot jämfört marknadspriset på el med det snittpris kunder med rörligt månadspris fått betala (exklusive moms) visar det sig att skillnaden ökat kraftigt på ett år. Hur förklarar elbolagen det? Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Olof Wijnbladh, ekonomireporter och Pär Ivarsson, chef för Eknomiekot

När Ekot jämfört marknadspriset på el med det snittpris kunder med rörligt månadspris fått betala (exklusive moms) visar det sig att skillnaden ökat kraftigt på ett år. Hur förklarar elbolagen det? Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Olof Wijnbladh, ekonomireporter och Pär Ivarsson, chef för Eknomiekot

”Nya uppdrag sökes”. Det är oxveckornas oxveckor och Elins telefon har plötsligt slutat ringa. Kunderna som nyss stod på rad drar ut på kontraktskrivandet och hon känner hur existensen gungar. Till slut skriver hon ett inlägg på Instagram – och det fullkomligt rasslar in erbjudanden i inkorgen. Så, varför är vi så rädda för att prata om när det går dåligt? Nya hus, inflation, skenande elpriser och höjda räntor kan dessutom sätta press på vilken relation som helst. Varken Elin eller Kattis har minsta tanke på att vara otrogna, men Vesna Prekopics DN-krönika om trohetens vara eller icke-vara får dem att ringa upp en vän som har en helt annan syn på öppna och stängda relationer. Spännande! Tack och lov går vi mot ljusare tider. Solens strålar genom smutsiga fönster får dem att minnas sina stackars krukväxter som behöver lite extra kärlek just nu. Växtspa-tips utlovas.Trevlig lyssning och trevlig helg.Redigerat av Jonas Sveningsson, Brandline Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ oss på YOUTUBE ---->https://www.youtube.com/@elektrikerpodden3668 VECKANS AVSNITT: Ljudcenter i Halmstad, Ahlsell on tour!  Tillsammans med Ahlsell träffade vi Ljudcenter i Halmstad. Ett unikt koncept där de, genom sin historia som ljud & bild-affär, 2016 gick från att vara en klassisk butik till en kombo av elinstallatör och teknisk försälj. med butik. Vi tror stenhårt på konceptet och det ligger helt rätt i tiden! Efterfrågan på energieffektiva lösningar i kombination med uppkopplade hem kommer bli allt mer aktuellt. Det här är inte för alla men för er som vill bli inspirerade ska ni absolut lyssna på hur Anton och Victor byggt upp sitt företag! Gäster: Anton Larsson - Delägare Victor Lindblom - Delägare Magnus Bengtsson - Ahlsell Utesäljare Tack till våra samarbetspartners!  Bli Wiser-partner ---> https://www.se.com/se/sv/partners/electricians/wiser-approved-installer.jsp PRODUKTNYHET ---> https://www.garo.se/sv/garo-entity Svenskatillverkad kabel från ---> https://www.nexans.se/sv/

Emma Borgström från SkandiaMäklarna, Linköping är 2023 års första gäst och vi pratar om hur hon bygger bättre relationer med sina kunder. Dessutom har Emma nyligen blivit mamma för första gången, så vi pratar också om valet att fortsätta jobba och om hon stött på fördomar mot detta! Hemnet är med oss och ger oss resultatet för årets första köparbarometer. Stort tack till magiska Hemnet som gör podden möjlig!

I en värld där känslor i allt större utsträckning konsumeras, och där fiktion och verklighet tycks byta plats, vilken är då konstens och kulturens uppgift? Sonia Hedstrand beskriver en genomgripande förändring i våra samhällen som idag blir allt tydligare, inte minst i den japanska populärkulturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen den 23 augusti 2021.Del 1: Flörten i RomVi har stämt möte vid Piazza Venezia i gryningen. Emanuele är en italiensk kille strax över 20 år som hälsar mig med ett genuint leende och en kindpuss. Under två timmar ska han visa mig sina personliga smultronställen i Rom. Vi småpratar och skrattar medan han guidar mig till de bästa utkiksplatserna runt Forum Romanum och Colosseum, och tar en caffelatte på en liten hipster-caffèteria där han känner baristan. Emanuele är inte bara en snygg och charmig kille, han har även en bra kamera. Poängen med den guidade turen är framförallt att ta fördelaktiga porträtt av mig vid särskilt pittoreska vyer. Samma kväll lägger jag upp fotografierna på sociala medier och slår genast personligt lajkrekord. Emanuele säljer sina privata tjänster på nätet för 85 euro per promenad under rubriken Instagram boyfriend experience, med det unika försäljningsargumentet: en instagram-pojkvän tröttnar aldrig på att ta bilder av dig.Vad är egentligen ett arbete idag? Innebörden av ordet arbete har expanderat de senaste decennierna. Idag är ett arbete i princip vad som helst som en kan tjäna pengar på. Som att köpa och sälja saker på Ebay, youtuba om att en blivit mobbad, visa rumpan på Instagram, eller som jag nyligen såg affischeras runt om i Stockholm: skruva ihop någon annans ikeamöbler, eller utföra vilka hushållsnära tjänster som helst åt den som har brist på tid men desto mer i plånboken.Samtidigt som allt färre unga söker till konstskolor så lönearbetar allt fler med estetisk gestaltning. Emanuele har inte gått någon fotoutbildning eller konstskola. Det behövs inte, de grundläggande kunskaperna i fotografering, som att fokus ska sättas i ögat på den som porträtteras, att använda kort skärpedjup för att objektet ska separeras från bakgrunden med mera, det är allmängods idag. I den digitala barndomen på 1990-talet kunde en arbetslös ungdom få en gratis kurs i bildbehandling av arbetsförmedlingen, vilket snabbt resulterade i ett välbetalt jobb på ett nytt fräscht it-företag. Retusch-jobb för reklam var ett lukrativt extrajobb för konstnärer och aspirerande fotografer. Så är det inte längre. När alla kan fotografera och redigera i sina appar blir bildhanterarna den kreativa klassens proletariat.År 1977 beskrev Susan Sontag i sin berömda bok Om fotografi hur de då mest arbetsdisciplinerade folken; japaner och amerikaner, var de som fotograferade mest idogt på sina semestrar. Hennes analys var att industrisamhället fostrat arbetarna så hårt att ledighetens frånvaro av arbetsplatsens fasta struktur skapade ångest. Fotograferandet blev ett ställföreträdande arbete, en aktivitet som gör att en känner sig produktiv. Idag har fotograferande blivit en del av det arbete för arbete som många av oss kontinuerligt måste utföra för att hålla oss aktuella på arbetsmarknaden, på dejtingmarknadens appar och sajter, och på den vän-marknad som sociala medier utgör. Gränserna mellan dessa livets olika områden har suddats ut, arbetet har trängt in överallt. Många har glömt hur en gör när en är ledig. I den kulturella, om än inte alltid i den ekonomiska, medelklassen går mer och mer (ofta obetald) arbetstid åt till redigering av den egna framställningen och eftersom alla ens vänner är uppslukade av sina olika prekära frilansarbeten är det lätt att känna sig ensam när en väl får semester. Då börjar en instagramma febrilt för att vara med i gemenskapen online.Det är inte många som verkar reflektera över vad det handlar om när jag lägger upp Emanueles snygga foton av mig i Rom på mina konton på sociala medier. Slentrianmässiga lajks rasar in. Kommentarer som såå fina bilder av dig, åtföljs av hjärt-emojis. Människan är fixerad vid bilden av människan. Särskilt den iscensatta, vackraste versionen av en själv. Den enorma ilska som smygfotografering väcker förklarar Susan Sontag med att det fråntar människor rätten att posera som sina idealjag.Instagram-pojkvännen Emanuele var förstås bara en pose. Den enda närmare kontakt kunden får är att hålla honom i handen, i en iscensatt spontan social-medie-trop som kallas follow me; bilden tas ur pojkvännens synvinkel och vi ser hans arm sträckas in i bilden mot kvinnan, fotografiets objekt. Syftet är att fejka för de digitala vännerna att kunden har en semesterflört i romantiska Rom. Posen follow me används även flitigt av resebolag som vill locka manliga kunder, de ska känna att om de köper den där resan till Thailand så får de inte bara paradisstranden på bilden, utan även en härligt leende ung kvinna på köpet. Det spelar ingen roll att alla förstår att det inte är på riktigt, det viktiga är den känsla som kunden köper. För sådär tre decennier sedan eller mer hade jag kanske träffat Emanuele på gatan i Rom och han hade erbjudit sig att visa mig staden gratis. Flörten hade kanske varit på riktigt. Men nu sker mer och mer av mänsklig interaktion genom ekonomiska transaktioner. På ett ytligt plan är det förstås skönt att lämna Emanuele utan att känna att jag är skyldig honom något. En man som ägnar flera timmar åt att guida en okänd kvinna runt Rom skulle i det gamla systemet förväntat sig något i gengäld. Nu har jag köpt mitt oberoende. Skönt Men i ett mer långtgående perspektiv skapar dessa emotionella tjänster problem.Sociologen Arlie Russel Hochschild menar att pengatransaktioner för det som förr var gratis slår sönder nära och djupa relationer. I sin bok The Outsourced Self ställer hon sin mormors värld i en by där alla hjälpte varandra med skörden emot ett samhälle med surrogatmödraskap och andra extrema och allt intimare tjänster, som förstör gåvoekonomin, beroendet av varandra, som inte bara var nödvändigt för överlevnaden, utan även skapade djupa och långa relationer. Att detta blir ett problem visas även av forskning som kommit fram till att rika människor har sämre empati och upplever större ensamhet än fattiga, som tvingats till ömsesidig hjälp för sin överlevnad.Det japanska utrycket muen shakai betecknar smärtan över social ensamhet, att inte känna tillhörighet eller sammanhang i ett relationslöst, alienerat samhälle. I en undersökning från 2006 säger 15 procent av japanerna att de inte har några sociala relationer alls.Den italienske arbetskritikern Franco Bifo Berardi kallar dagens produktionsordning för olyckofabriken. Arbetaren blir själsligt allt fattigare ju mer rikedom hen producerar. Enligt Berardi ger själens underkastelse upphov till en förlust av verklig kontakt med andra, och med sig själv. Det fragmenterade, prekära livet utesluter den stadga som krävs för att vi ska uppleva verklighet och förankring. En viktig poäng med att gå på teater eller film var att komma ut efteråt och mötas av verkligheten. Men idag går vi alltmer sällan ut ur fiktionen, vi går bara automatiskt vidare till nästa avsnitt, och skådespelet på sociala medier pågår dygnet runt. Agentsjukan kallas det när en tjänsteman inom underrättelseverksamhet har svårt att släppa sin roll och vill stanna kvar i sitt spelade liv. Det är så mycket enklare att leva i fiktionen.Del 2: Arbetets skådespeleriUnder en kabuki-teater-föreställning i 1600-talets Edo, dagens Tokyo, kunde män i publiken, inför att vissa populära skådespelare skulle göra entré på scenen, uttrycka sitt gillande med ett stärkande skrik. En dåtida teaterdirektör med känsla för PR kom då på den lysande idén att betala några män för att sitta i publiken och ropa. Denna skådespelande teaterpublik kallas sakura, vilket betyder falsk kund. Sedan dess har statister arbetat undercover i verkligheten som konsertpublik, som köande till restauranger, som bildskön utfyllnad på matchmaking-fester med mera. Men under de senaste åren har sakura-arbetet utvecklats till att handla om relationer. Förmedlingar online som Family Romance eller Hagemashi-tai ( Vi vill göra er lyckliga på japanska) erbjuder tjänster som hyr-pojkvänner, hyr-flickvänner eller hyr-föräldrar. Du kan hyra ett tjejgäng att sjunga karaoke med, eller någon som ber om ursäkt å företagets vägnar till ett annat företag, du kan hyra en vän att gå till Disneyland med, eller en butlertjänst, en man som gör hemarbete åt kvinnor. Jag vill vara singel och fri, men vill ändå vakna till ljudet av en kvinna som lagar mat i mitt kök, som en potentiell spekulant på en så kallad kontrakt-fru i Tokyo sa.Ryuchi Ichinokawa är chef för hyrfamilj-företaget Hagemashi-tai". Han berättar att han inte vill anställa skådespelare eller alltför vackra människor. Likt hemliga agenter ska hans sakura-arbetare kunna passera obemärkt, inte hota kunderna eller deras ovetande bekanta med överdriven skönhet. Liksom hemliga agenter ska de passa in, fylla sin funktion och vara lätta att glömma igen. I en stad som Tokyo på över 13 miljoner invånare är risken minimal att mötas igen av en slump. Detta skådespelarnas prekariat fungerar för att invånare i stora städer inte har mental eller känslomässig förmåga att ta in alla människor de möter. För att hantera ett kaos av intryck måste de reducera andra människor till klippdockor. Ingen ställer några djupare frågor till sakura-arbetarna. Som inhyrda släktingar på ett bröllop räcker det att de följer ett enkelt manus. Mänskliga relationer blir tunna.Den svenske sociologen Roland Paulsen beskriver i sin bok Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin (2010), hur synen på arbete förändrats från historisk tid till idag. Paulsen skriver att trots att vi bara skulle behöva arbeta några timmar i veckan med den utvecklade teknik vi har idag, så arbetar vi nu mer än vi gjorde för 30 år sedan. Arbetet har blivit ett självändamål. Karl Marx tänkte sig att det kreativa arbetet skulle bli självförverkligande när det skedde utanför kapitalismen. Han hade inte räknat med att kreativitet och uttrycksbehov kunde sugas upp och exploateras av samma system. Vårt prioriterande av att förverkliga oss själva genom arbetet har lett till att fler och fler lever som singlar. Det händer då att den passionerade arbetaren kan börja känna sig lite ensam, utan nära relationer. Det är detta problem som den japanska kapitalismen nu löst, genom smidiga emotionella tjänster.Megumi arbetar dagtid på kontor, men på kvällarna går hon till sitt extrajobb som kabakyara, sällskapsdam på en nattklubb, där hon får betalt för att dricka och flörta med män. Hon säger att hon går till jobbet med inställningen att hon ska på fest. Jag spelar olika karaktärer på mitt kontorsjobb och på mitt hostessjobb. Jag anpassar min personlighet efter olika kunder, berättar Megumi. Om en arbetsgivare kräver att arbetaren uppträder med en viss sorts personlighet, så skaffar hon ett extrajobb för att leva ut en annan sida av sig själv. Det kan vara en metod för att klara av ett fragmenterat, prekärt liv. Alla behov kan kanaliseras in i lönearbete. Det är kul, säger Megumi, Det är som cosplay.Mazayuki Okahara är professor i emotionell sociologi vid Keio-universitetet i Tokyo. Han berättar om hur massutbildningen i ett Japan som på 1970-talet stod på höjden av sin ekonomiska utveckling resulterade i ett överflöd av högutbildade arbetare. Fina examina och höga betyg räckte inte längre. Kommunikationsförmåga, charm och utseende blev utslagsgivande konkurrensfördelar för att få ett jobb. Ett japanskt företag anställer hellre en trevlig arbetare med rätt personlighet som kan passa in på arbetsplatsen och sprida en god stämning runt sig, än en som är bäst själva arbetsuppgifterna. Detta i kombination med en historisk förkärlek för tjänster som gör livet bekvämare har resulterat i en servicekultur som professor Okahara beskriver såhär: Du ska inte behöva be flygvärdinnan om ett glas vatten, hon ska ha förstått att du är törstig innan du har sagt något. Även i väst är leenden och trevligt bemötande något som numera konsumeras, från yogaläraren, servitrisen, massören, kassapersonalen.Redan 1956 gav den amerikanske sociologen Erwing Goffman ut den epokgörande boken Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, där han analyserar social interaktion inom amerikansk borgarklass på 1950-talet i teater-termer. För att göra intryck på sin publik måste aktören ha rätt utseende och framföra sin roll korrekt, i en lämplig scenografi. Jaget är en dramatisk effekt, en produkt av scener som spelas upp, skriver Goffman. Som människor förändras vårt humör hela tiden, men som karaktärer måste vi vara konsekventa för att bli trovärdiga. Det sociala spel som Goffman studerade på 50-talet försiggick på fritiden, men idag sker det i allt högre grad på arbetstid.Sociologen Alan Bryman har visat att Disney var det första företaget att lansera hyperkonsumtion, det vill säga konsumtionen av flera sorters varor och tjänster presenterad som en upplevelse, ett slags kommersiellt allkonstverk. På Disneyland och efterföljande företag kallas kunderna för gäster, allmänna utrymmen kallas scener, anställningsintervjuer kallas casting, jobb kallas roller, mellanchefer har huvudroller, arbetskläder kallas kostym. Detta språkbruk och tänkande har blivit allt vanligare inom serviceföretag idag. Disney var också först med att tvinga alla sina arbetare att skratta och le konstant. Deras instruktioner för nyanställda lyder: Kom ihåg att alltid le! Ditt leende är din största tillgång!.I Tokyo kan det på sommaren bli uppemot 40 grader varmt. I den fuktiga hettan går Disneyland-arbetarna omkring och underhåller i tjockt vadderade masker, utklädda till Långben eller Musse Pigg. På förekommen anledning finns det alltid en ambulans på plats, redo att köra skrattande performers som svimmat av värmeslag till sjukhus.På McDonalds i Japan kan kunden beställa ett leende till sin hamburgare. Det står på menyn, och priset är 0 yen. Svenska Pressbyrån har också haft kampanjen: Köp en kaffe så bjuder vi på en rolig historia. Tidigare behövde de lågavlönade servicearbetarna bara fixa kaffet, nu måste de vara roliga också. Gratis bonus för kunden, inget extra betalt för arbetaren.Del 3: Livet i 2,5 dimensionerAlla som upplevt en våldsam förälskelse vet att den är farlig. Den erotiska besattheten av det åtrådda objektet hotar hela ordningen som resten av den förälskades liv vilar på. Hen sover inte, äter inte, kommer för sent till jobbet, glömmer betala räkningar, missar tåget, tappar kontrollen. Särskilt den obesvarade avståndsförälskelsen liknar en drog. Det är bara den åtrådda som är i färg, resten av världen går i gråskala. Offret för passionen riskerar smärtan i att bli avvisad, bli galen av svartsjuka, hamna i en depression. Sådana risker har den prekära informationsarbetaren inte råd att ta i dag. En svacka i prestationen kan göra att hen inte längre kan försörja sig i ett otryggt arbetsliv som kräver konstant närvaro och prestation på topp. Samtidigt är längtan efter förälskelsens berusande lycka om möjligt ännu starkare idag än förr. Begäret triggas av ett ständigt flöde av sex appeal som krämas ut genom alla mediala kanaler, som smörjmedel för konsumtionen. Vi vill uppleva känslan av förälskelse, fast helst utan riskerna det medför. Att detta behov nu möts syntetiskt enligt lagen om utbud och efterfrågan är inte underligt.På 90-talet började unga japanska killar med bristande social förmåga att spela dejting-dataspel. Drivande i denna utveckling är den japanska tekniknörden, den så kallade otakun. En otaku är mest intresserad av att leva alla sina vakna timmar i dataspel, animéserier och manga, och har minimal kontakt med andra levande människor, förutom då han träffar sina otaku-kompisar och pratar om spel, och om de tvådimensionella tjejerna i spelen, vars kroppar har bisarra proportioner.Populärkulturforskaren Toko Tanaka vid Otsuma-universitet i Tokyo beskriver otakun som en person som inte är intresserad av kroppsliga begär, utan går igång på distansen till den åtrådda digitala figuren eller idolen. Otakun kan eller vill inte skilja mellan fiktion och verklighet. Hans motsvarighet kallas reaju (från ordet reality). En reaju är en person som är nöjd med att leva i den tredimensionella verkligheten och har fysiska relationer med andra människor. Tidigare hade de populära reaju-killarna all status och framgång, men när internet blev hett tog nördarna revansch. Mot slutet av 1990-talet kände sig otakun ändå inte riktigt nöjd med det tvådimensionella livet. Han kände ett behov av att få möta dataspelens kawaii, docksöta flickkaraktärer, i den fysiska verkligheten. Ur detta behov uppstod Meidocafé-kulturen i Tokyos teknik- och spelkvarter Akihabara. Begreppet Meido kommer från engelskans maid, tjänsteflicka. På lokaler som @homecafé hälsar tonårsflickor i kortkorta varianter av det franska hembiträdets svartvita uniform med litet spetsförkläde och hätta sina kunder med standardfrasen Välkommen hem, min herre.På det sättet kan män som saknar förmåga att interagera med vad de kallar 3D-kvinnor, köpa sig ofarlig flick-femininitet, och en undergivenhet som de aldrig upplevt IRL. För tonårsflickor som behöver pengar till kläder, smink och dyr fika i Tokyo, där allt kostar pengar, uppstår förstås en jobbmöjlighet. Förutom att servera fika eller enklare maträtter utför flickorna olika små tjänster, som en liten sång eller dans eller en dataspels-runda. Allt finns på menyn med priser noggrant angivna. Kunderna är stammisar och har medlemskort på olika nivåer, från brons upp till platina, beroende på hur många besök de gjort under åren.I ett prekärt samhälle där individen flyttar, byter jobb, frilansar, förlorar kontakt med sin ursprungs-familj och jobbar för mycket för att hinna bygga upp nära vänskaper eller kärleksrelationer, kan meidocaféet vara den enda plats där mannen har kontinuerlig kontakt med en annan människa som regelbundet frågar: Hur har du det? En fråga som blivit bristvara idag.På meidocaféerna är det en stämning som säljs. Den kallas moe och betecknar en specifik känsla av ömhet, beundran, tillgivenhet och förtjusning inför en 2D-karaktär från manga, animé eller dataspel. Att få umgås i sällskap av en fysisk version av sin favoritkaraktär är viktigt för den ofysiske nördmannen. Den riktigt tillfredsställande moekänslan får han när han anar en överensstämmelse mellan den karaktär servitrisen spelar och hennes äkta, oförställda jag. Det är i tillfredsställelsen av att själv få upptäcka denna harmoni som känslan av moe uppstår. Den här sammansmältningen av bildernas två dimensioner och den fysiska verklighetens tre dimensioner utgör den unika 2,5-dimensionen, som allt fler japaner finner sig tillrätta i.2,5 dimensioner är alltså ett begrepp som ursprungligen skildrar ett specifikt kulturellt fenomen kopplat till dataspelskulturen. Men trots detta specifika ursprung är det relevant för en bredare analys av dagens representationssamhälle. För mycket i upplevelseekonomin sker just mittemellan tecknet och det betecknade. Allt större delar av vår erfarenhet pågår mellan det som förr kallades verklighet och den representation som vi nu ägnar allt större del av vår vakna tid åt. Frågan om en kärlek med förhinder mellan människor och artificiell intelligens är framträdande i japansk kultur. I den korta animé-serien Evas tid arbetar humanoida robotar som tjänstehjon, tillgängliga för alla sorters hushållsnära tjänster, inklusive sexuella. Det är lag på att de måste ha en lysande ring ovanför huvudet när de går omkring och gör sina ärenden, så att de är lätta att identifiera som robotar. Men på det hemliga kafét Evas tid släcker de ned sina klassmarkörer, så att ingen vet vem som är vad. Robotar och människor kan umgås på lika villkor, men förvecklingar följer när de förälskar sig över gränserna. Serien väcker tankar om hur vi behandlar service-personal som robotar när vi kräver att de alltid ska vara glada och perfekta. Men den ställer också frågor om kärlek, förälskelse och attraktion. Är detta känslor som bara kan existera inför andra människor? Många japaner erfar just nu motsatsen. Våra känsloliv har blivit allt mer präglade på simulerade stimuli.Kimura Masaki är vd för företaget Tokyo Talent som hyr ut livs levande killar som pojkvänner per timme. Han berättar att en så kallad rental-kareshis jobb är att känna av vad kvinnan vill ha. Jobbet är alltså att ta hänsyn till kvinnans behov, något som många kvinnor upplever saknas hos verkliga män de träffar. En hyrpojkvän ska vara vanlig, men snygg och snäll. Tjänsterna består oftast i att gå på promenad i en park med kunden i några timmar, gå och fika tillsammans, kanske shoppa, hålla handen en stund. Men framförallt får kvinnorna prata om sina känslor. Tjänsten är alltså inte helt olik en terapisession. Kvinnorna behöver någon som lyssnar och förstår dem, någon som är deras typ, förklarar Kimura Masaki och lägger till: För några kunder är verkliga killar inte deras typ, de har konsumerat så mycket spel, manga och filmer att de känner sig mer bekväma närmare fiktionenDel 4: Konstnären i djupskådespeleriets tidevarvAv en säker källa fick jag nyligen höra följande: En konsthandel i Göteborg försökte trissa upp priset på en målning. För att öka köparens intresse ringde de in en anonym arbetare, som de internt kallade gråterska, en tjusig dam som under ett mingel på galleriet, när den potentielle köparen råkade stå inom hörhåll, utgöt sig vältaligt om hur starkt berörd hon var av nämnda konstverk. Konsten har alltid varit del av en emotionell ekonomi där verk laddas med immateriella värden genom känslor. Galleristens jobb är att skapa mystik kring verket och konstnären, för att attrahera rika personer som vill köpa sig en bit av konstnärsromantiken. För att tala med sociologen Pierre Bourdieu: kulturellt och socialt kapital växlas in mot ekonomiskt. Idag har denna förr så obskyra form av konsumtion utsträckts till en stor del av den ständigt växande upplevelse- och servicesektorn.Urbangeografen Richard Florida framhåller i sin bok Den kreativa klassens framväxt (från 2002) den kreativa arbetaren som modell för tillväxt i upplevelseindustrin. Den kreativa arbetaren har tagit vissa av sina viktigaste kännetecken från konstnären eller skådespelaren; hens arbete är att skapa känslor, och hen brinner passionerat för att förverkliga sig själv genom arbetet.Innan den japanska hyrmamman Hiromi Kawada går in i dagens roll sätter hon på sig sin peruk och läser sitt manus, ett papper med information om vem hon utifrån kundens behov ska vara. Likt en skådespelare som arbetar i method acting-traditionen, går hon in i sig själv för att hitta äkta känslor inför sitt framträdande. Ett vanligt jobb är att presenteras som mamma inför kundens nya partner. Fru Kawada berättar att många av hennes barn håller kontakten efteråt, de frågar om råd i livsfrågor och skickar mejl flera år efteråt för att tacka för hennes insats, med bilder på sina barn. Ibland skäller jag på dem, säger hon, om jag ser att de är på väg i en dålig riktning i livet. Hon fortsätter alltså att jobba som mamma även utan ta betalt. Hon säger att hon vill hjälpa vilsna människor. Fru Kawadas chef herr Ichinokawa berättar hur han som inhyrd farbror till ett bröllop börjar gråta av rörelse på den låtsade brorsdotterns stora dag. Då har han gjort ett bra jobb, han känner det han ska känna.År 1983 myntade sociologen Arlie Russel Hochschild begreppet emotionellt arbete. I sin forskning om flygvärdinnors arbetssituation beskriver hon hur de jobbar med sina känslor på flera plan: De måste hantera flygrädda, aggressiva och potentiellt farliga passagerare, undertrycka sina egna känslor av obehag inför berusade män som gör närmanden, och samtidigt kommunicera glädje, trygghet och attraktiv femininitet. Hochschild skiljer på ytskådespeleri, som innebär att arbetaren inte känner den känsla hen försöker förmedla, som i det påklistrade leendet, och djupskådespeleri, då arbetaren på riktigt känner den känsla som krävs för arbetet. I kategorin ytskådespeleri befinner sig traditionellt servitriser och annan servicepersonal, inom djupskådespeleri finns personer som arbetar som barnflickor, vårdare, dagispersonal och lärare. Det är det djupgående skådespelet som alla arbetsköpare eftersträvar idag. De vill knyta upp arbetarna känslomässigt, komma åt deras engagemang genom att få dem att identifiera sig med företagets mål, så att de på riktigt känner att företagets framgång är viktig för dem själva. Men den prekära arbetaren måste inte bara spela sin roll och känna rätt känslor, hen arbetar även, liksom skådespelare alltid gjort, med sitt utseende. De senaste decennierna har även manliga arbetare börjat avkrävas det estetiska arbete som framförallt kvinnor tidigare varit tvungna att utföra, som servitriser, sekreterare, butikspersonal. Den feministiska filmvetaren Laura Mulvey talar om to-be-looked-at-ness, på svenska ungefär att-bli-tittad-på-het, en kvalitet som konstruerades hos den klassiska kvinnliga Hollywoodstjärnan, men i dag gäller mer eller mindre alla. Att bli tittad på är en del av jobbet för många yrkeskategorier idag.Jag följer med sakura-mamman Hiromi Kawada då hon hyrs in för att agera vän till familjen på ett bröllop i Sanrio Puroland, Hello Kittys eget Disneyland. Bröllopet genomförs på en scen, gästerna är publik och vigselförättaren är Kitty-san. Att svara Ja på prästens traditionella fråga: Tager du har blivit simulakra, en performance med inhyrda gäster på en artificiell, kommersiell plats. I Japan är det vanligt att bröllopspar genomför två ceremonier, en traditionell i en shinto-jinja, och en västerländsk variant med den vita klänningen, med risgryn som kastas, med en präst som predikar i en kyrka och så vidare. Men prästen är ingen riktig präst, utan bara en vit man vilken som helst som extrajobbar som präst, och kyrkan är inget heligt rum, utan bara en byggnad som ser ut som idén om en kyrka. Evenemanget har inget med kristen religion att göra, utan det är upplevelsen av ett västerländskt bröllop en vill åt, en bild som en fått av filmer och medier. En stor del av koncentrationen ligger på fotograferingen. Ett bröllop utan fotodokumentation är otänkbart.Sociologen Erwing Goffman som analyserade socialt samspel i termer av dramaturgi på 50- talet beskriver hur vi i den sociala interaktionen försöker framstå som bättre än vi är, vi projicerar ett idealiserat jag. Vilket vi idag framförallt gör på sociala medier. Goffman skriver: Sociala möten är som ceremonier, där vi spelar våra roller enligt en ritual. Samhället är egentligen ett bröllop! Bröllopet är den ultimata performativa konstupplevelsen, likt teceremonin. Men idag går det att köpa den upplevelsen, utan vidare förpliktelser. På senare tid har det även blivit vanligare att kvinnor i Japan inte vill bli hemmafruar, utan fortsätta jobba och vara singlar. Men de vill ändå uppleva sitt drömbröllop. Företag erbjuder därför hela paketet med bröllopsplanering, klänning, kyrka, tårta, blommor, risgryn, fotografering och så vidare. Men bruden genomför ceremonin ensam. Män i en liknande situation erbjuds att gifta sig med sin favorit-animékaraktär i en virtual reality-upplevelse, där en kyss på ett par silikonläppar ingår.Vilken är då konstnärens roll i ett samhälle som är sysselsatt med produktionen av lättsmälta bilder, representation, performativitet, berättelser och känslor? Nu framstår den digitala reproduktionen av bilder och upplevelseekonomin som en kris för den konstnärliga gestaltningen, på ett liknande, men mer grundläggande sätt än uppfinningen av fotografiet blev en kris för måleriet. Hur ska konstnären hantera den här situationen? Romantiken, en historisk period av uppsving för det konstnärliga skapandet, och ett uppvärderande av känslolivet, uppstod som en reaktion på det rationella upplysningsidealet och den gryende massproduktionen. Idag har hela samhället, ekonomin och politiken blivit emotionell och känslostyrd. Kanske måste konstnären, som en reaktion, bli rationell och använda sina kunskaper inom gestaltning för att analysera de känslor och bilder som det övriga samhället producerar.Sonia Hedstrand

Petter Flordal på Madden Analytics, ett verktyg som hjälper e-handlare att planera sitt lager. Joni var dubbelbokad så Jasmin körde inspelningen själv men Joni och Jasmin pratar om intervjun. Petter säger att deras kunder säger om Madden Analytics “äntligen kan vi prognostisera lagerbehoven så att vi slipper sitta med överlager”. Det effektiviserar kundernas arbetstid och kunna göra besparingar. Kunderna slipper stora och tunga spreadsheets och verktyget gör tunga beräkningar åt dem. De har hållt på under 2 år, i början hjälpte de olika e-handlare att samla data och förstå hur deras varor säljs hos olika återförsäljare. Då såg de att återförsäljarna hade svårt att hålla koll på sin egen data och göra prognoser, och då föddes idén till produkten som finns idag. Den kunde de testa ganska snabbt på sina kunder, få feedback på den och jobba vidare. Sättet de är datadrivna på är att de är väldigt nära sina kunder och har kontinuerlig dialog med dem. Där får de feedback på befintliga produkten och de kan också be om feedback på nya idéer de har. Vi pratar om Madden Analytics har Product/Market Fit och vad det skulle kunna innebära. Datadrivet är en podd av scilla.studio. Vill du ha hjälp med att komma igång med experiment i ditt team? Hör av dig till oss på scilla.studio eller på Linkedin. Vill du vara med och berätta om hur ditt företag jobbar med att jobba datadrivet? Hör av dig till oss på Linkedin: Vi som leder podden heter Joni Lindgren och Jasmin Yaya. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/datadrivet/message

I veckans avsnitt kikar vi lite närmare på amerikanska teknikindexet NASDAQ som nu "firar" ett år sedan nedgången inleddes 22 november ifjol. Vilka aktier har gått bäst sedan årslägsta och vilka aktier har våra kunder köpt på sig senaste året? Dessutom pratar vi lite grann om ISK-skatten nästa år eftersom vi nu vet vad skatten blir, så hur bör man tänka? Delikat lyssning på er, Johanna & Nicklas

Engagemang och arbetsglädje gör att personalen trivs och mår bra, de gör ett bättre jobb och det blir lättare att rekrytera. Kunderna gillar engagerade leverantörer. Problemet är att många företag har rutiner som tar död på arbetglädjen, de letar fel och problem istället för att leta efter det som fungerar. Gunnel Ryner ger sina bästa tips för att inte hamna i gnällträsket. Vi pratar om vad ledningen kan göra, vad personalen kan göra och vad du själv kan göra för att skapa engagemang och arbetsglädje på din arbetsplats. 

I detta avsnitt träffar vi Simon Forslund som är e-handelsansvarig på Bra sommarmöbler. Bra sommarmöbler är ett familjeföretag som grundades 1995. Simon har varit med i bolaget sedan 2014 då han fick ansvar över bolagets e-handelssatsning. Hans tidigare erfarenhet av e-handel kom från ett UF-företag, under gymnasiet, som sålde mobilskal. Detta drev han först tillsammans med några kompisar och sedan på egen hand fram till det att han valde att satsa på familjeföretagets e-handel. Idag är de totalt 4 personer som arbetar med e-handeln och totalt 15 personer som arbetar som fastanställda i bolaget. Den största delen av försäljningen sker under perioden mars till augusti där de förra året omsatte 80 miljoner kronor. Av detta har cirka 60% av försäljning genomförts via e-handeln. Kunderna kommer dock ganska ofta in på webbsidan efter att ha besökt deras fysiska showroom där de arbetar aktivt med att driva försäljning till e-handeln. Medverkande: Simon Forslund Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel

Kundernas förväntningar på logistiken har ökat de senaste två åren. Men norrmän accepterar längre leveranstider än svenskar och danskar. Norrmännen returnerar dessutom i mindre utsträckning än sina skandinaviska grannar. Bekvämlighet är det som driver e-handeln framåt i Norden, i takt med att snabba hemleveranser och leveransboxar byggs ut utmanas de traditionella butikerna allt mer. Inom segment med hög konkurrens är snabba, transparenta och träffsäkra leveranser är en nyckel för att lyckas. I detta avsnitt av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kjersti Pedersen, ansvarig för Bring Research samt Peter Brühl, head of commercial Bring Shelfless. Detta är ett betalt samarbete mellan podden Ehandelstrender och Shelfless - en fulfillmenttjänst från Bring Det går att prata om nordisk e-handelsmarknad trots EU-gränser. Det som fungerar i Sverige brukar även fungera i Norge, medan danskarna kräver mer erbjudande för att slå till. Lokalisering till svenska, norska och danska marknaden är en hygienfaktor när man säljer till grannländerna. Samtidigt överväger likheterna i Norden – vilket gör det möjligt att tala om en nordisk e-handelsmarknad. Svenska varumärken har ett gott rykte i Norge, men det är viktigt att själv tulla in varorna i Norge så det inte kommer en räkning på moms och tull efteråt. Logistikaktören Bring Shelfless storsatsar på Norden genom nya automatiserade lager utanför Oslo, Köpenhamn och Stockholm. Bring har också köpt in sig i den svenska tpl-aktören Dreamlogistics med lager i Borås, Habo och Ängelholm. Shelfless - en fulfillmenttjänst från Bring https://direc.to/h1NH

I detta avsnitt träffar vi Anders Gran, vd och medgrundare på Twiik. Företaget utvecklar lösningar som gör det möjligt för tränare och gym att skapa innovativa digitala träningstjänster. Därmed digitaliseras tjänsteerbjudanden och bra träning görs tillgänglig för en större målgrupp. Twiik är en av få aktörer som kombinerar en användarvänlig plattform anpassad för digital coachning med ett komplett integrerat säljsystem som hjälper tränare och gym att skapa skalbara affärer. Kunderna – som utgörs av både multi-site gymkedjor och enskilda personliga tränare – får ett komplett verktyg som kan integreras i den befintliga verksamheten. Häng med i ett samtal som kretsar mycket kring digitalisering av träningstjänster, men som även täcker in pandemiåren, börsnotering och en snabbt ökande tillväxt för bolaget. Twiik på Instagram: @twiik.me Twiik på webben: twiik.me .   .   . Följ Sweaty Business: Brian van den Brink: @fitbybrian.se  Instagram: @sweatybusinessmedia Linkedin: Sweaty Business Media Facebook: Sweaty Business Web: sweatybusiness.se

Äntligen! Anette Lovas gästar oss den här veckan för att snacka koncept och tester som får dig att förstå kunderna bättre.Anette har en riktigt mastig bakgrund inom alla möjliga branscher och segment, men alltid med fokus på kundupplevelsen och att kunna ta bättre beslut genom att förstå kunderna. Idag är Anette Agile Coach på H&M och jobbar där med att stötta i att ställa om arbetssättet till mer agilt och kundfokuserat.Häng med så får du en inblick i UX-arbetet och ett gäng riktigt bra tips när det gäller att jobba med koncept och tester!Honeypot Podcast med Fredrik Heghammar & Alexander Wennerberg LarssonProduceras av hives.co See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Andreas Hurtig är investerare och djurälskare som engagerat sig i projektet Awake. Med hans hjälp har ett nytt djursjukhus kunnat öppna i Stockholm, och det är inte vilket djursjukhus som helst. I säsongens andra avsnitt av Allt för friskare djur träffar vi Andreas som berättar om djursjukhuset, välgörenhetsprojektet Awake Outreach och sina framtidsdrömmar om att utveckla konceptet.

I en värld där känslor i allt större utsträckning konsumeras, och där fiktion och verklighet tycks byta plats, vilken är då konstens och kulturens uppgift? Sonia Hedstrand beskriver en genomgripande förändring i våra samhällen som idag blir allt tydligare, inte minst i den japanska populärkulturen. Del 1: Flörten i Rom Vi har stämt möte vid Piazza Venezia i gryningen. Emanuele är en italiensk kille strax över 20 år som hälsar mig med ett genuint leende och en kindpuss. Under två timmar ska han visa mig sina personliga smultronställen i Rom. Vi småpratar och skrattar medan han guidar mig till de bästa utkiksplatserna runt Forum Romanum och Colosseum, och tar en caffelatte på en liten hipster-caffèteria där han känner baristan. Emanuele är inte bara en snygg och charmig kille, han har även en bra kamera. Poängen med den guidade turen är framförallt att ta fördelaktiga porträtt av mig vid särskilt pittoreska vyer. Samma kväll lägger jag upp fotografierna på sociala medier och slår genast personligt lajkrekord. Emanuele säljer sina privata tjänster på nätet för 85 euro per promenad under rubriken Instagram boyfriend experience, med det unika försäljningsargumentet: en instagram-pojkvän tröttnar aldrig på att ta bilder av dig. Vad är egentligen ett arbete idag? Innebörden av ordet arbete har expanderat de senaste decennierna. Idag är ett arbete i princip vad som helst som en kan tjäna pengar på. Som att köpa och sälja saker på Ebay, youtuba om att en blivit mobbad, visa rumpan på Instagram, eller som jag nyligen såg affischeras runt om i Stockholm: skruva ihop någon annans ikeamöbler, eller utföra vilka hushållsnära tjänster som helst åt den som har brist på tid men desto mer i plånboken. Samtidigt som allt färre unga söker till konstskolor så lönearbetar allt fler med estetisk gestaltning. Emanuele har inte gått någon fotoutbildning eller konstskola. Det behövs inte, de grundläggande kunskaperna i fotografering, som att fokus ska sättas i ögat på den som porträtteras, att använda kort skärpedjup för att objektet ska separeras från bakgrunden med mera, det är allmängods idag. I den digitala barndomen på 1990-talet kunde en arbetslös ungdom få en gratis kurs i bildbehandling av arbetsförmedlingen, vilket snabbt resulterade i ett välbetalt jobb på ett nytt fräscht it-företag. Retusch-jobb för reklam var ett lukrativt extrajobb för konstnärer och aspirerande fotografer. Så är det inte längre. När alla kan fotografera och redigera i sina appar blir bildhanterarna den kreativa klassens proletariat. År 1977 beskrev Susan Sontag i sin berömda bok Om fotografi hur de då mest arbetsdisciplinerade folken; japaner och amerikaner, var de som fotograferade mest idogt på sina semestrar. Hennes analys var att industrisamhället fostrat arbetarna så hårt att ledighetens frånvaro av arbetsplatsens fasta struktur skapade ångest. Fotograferandet blev ett ställföreträdande arbete, en aktivitet som gör att en känner sig produktiv. Idag har fotograferande blivit en del av det arbete för arbete som många av oss kontinuerligt måste utföra för att hålla oss aktuella på arbetsmarknaden, på dejtingmarknadens appar och sajter, och på den vän-marknad som sociala medier utgör. Gränserna mellan dessa livets olika områden har suddats ut, arbetet har trängt in överallt. Många har glömt hur en gör när en är ledig. I den kulturella, om än inte alltid i den ekonomiska, medelklassen går mer och mer (ofta obetald) arbetstid åt till redigering av den egna framställningen och eftersom alla ens vänner är uppslukade av sina olika prekära frilansarbeten är det lätt att känna sig ensam när en väl får semester. Då börjar en instagramma febrilt för att vara med i gemenskapen online. Det är inte många som verkar reflektera över vad det handlar om när jag lägger upp Emanueles snygga foton av mig i Rom på mina konton på sociala medier. Slentrianmässiga lajks rasar in. Kommentarer som såå fina bilder av dig, åtföljs av hjärt-emojis. Människan är fixerad vid bilden av människan. Särskilt den iscensatta, vackraste versionen av en själv. Den enorma ilska som smygfotografering väcker förklarar Susan Sontag med att det fråntar människor rätten att posera som sina idealjag. Instagram-pojkvännen Emanuele var förstås bara en pose. Den enda närmare kontakt kunden får är att hålla honom i handen, i en iscensatt spontan social-medie-trop som kallas follow me; bilden tas ur pojkvännens synvinkel och vi ser hans arm sträckas in i bilden mot kvinnan, fotografiets objekt. Syftet är att fejka för de digitala vännerna att kunden har en semesterflört i romantiska Rom. Posen follow me används även flitigt av resebolag som vill locka manliga kunder, de ska känna att om de köper den där resan till Thailand så får de inte bara paradisstranden på bilden, utan även en härligt leende ung kvinna på köpet. Det spelar ingen roll att alla förstår att det inte är på riktigt, det viktiga är den känsla som kunden köper. För sådär tre decennier sedan eller mer hade jag kanske träffat Emanuele på gatan i Rom och han hade erbjudit sig att visa mig staden gratis. Flörten hade kanske varit på riktigt. Men nu sker mer och mer av mänsklig interaktion genom ekonomiska transaktioner. På ett ytligt plan är det förstås skönt att lämna Emanuele utan att känna att jag är skyldig honom något. En man som ägnar flera timmar åt att guida en okänd kvinna runt Rom skulle i det gamla systemet förväntat sig något i gengäld. Nu har jag köpt mitt oberoende. Skönt Men i ett mer långtgående perspektiv skapar dessa emotionella tjänster problem. Sociologen Arlie Russel Hochschild menar att pengatransaktioner för det som förr var gratis slår sönder nära och djupa relationer. I sin bok The Outsourced Self ställer hon sin mormors värld i en by där alla hjälpte varandra med skörden emot ett samhälle med surrogatmödraskap och andra extrema och allt intimare tjänster, som förstör gåvoekonomin, beroendet av varandra, som inte bara var nödvändigt för överlevnaden, utan även skapade djupa och långa relationer. Att detta blir ett problem visas även av forskning som kommit fram till att rika människor har sämre empati och upplever större ensamhet än fattiga, som tvingats till ömsesidig hjälp för sin överlevnad. Det japanska utrycket muen shakai betecknar smärtan över social ensamhet, att inte känna tillhörighet eller sammanhang i ett relationslöst, alienerat samhälle. I en undersökning från 2006 säger 15 procent av japanerna att de inte har några sociala relationer alls. Den italienske arbetskritikern Franco Bifo Berardi kallar dagens produktionsordning för olyckofabriken. Arbetaren blir själsligt allt fattigare ju mer rikedom hen producerar. Enligt Berardi ger själens underkastelse upphov till en förlust av verklig kontakt med andra, och med sig själv. Det fragmenterade, prekära livet utesluter den stadga som krävs för att vi ska uppleva verklighet och förankring. En viktig poäng med att gå på teater eller film var att komma ut efteråt och mötas av verkligheten. Men idag går vi alltmer sällan ut ur fiktionen, vi går bara automatiskt vidare till nästa avsnitt, och skådespelet på sociala medier pågår dygnet runt. Agentsjukan kallas det när en tjänsteman inom underrättelseverksamhet har svårt att släppa sin roll och vill stanna kvar i sitt spelade liv. Det är så mycket enklare att leva i fiktionen. Del 2: Arbetets skådespeleri Under en kabuki-teater-föreställning i 1600-talets Edo, dagens Tokyo, kunde män i publiken, inför att vissa populära skådespelare skulle göra entré på scenen, uttrycka sitt gillande med ett stärkande skrik. En dåtida teaterdirektör med känsla för PR kom då på den lysande idén att betala några män för att sitta i publiken och ropa. Denna skådespelande teaterpublik kallas sakura, vilket betyder falsk kund. Sedan dess har statister arbetat undercover i verkligheten som konsertpublik, som köande till restauranger, som bildskön utfyllnad på matchmaking-fester med mera. Men under de senaste åren har sakura-arbetet utvecklats till att handla om relationer. Förmedlingar online som Family Romance eller Hagemashi-tai ( Vi vill göra er lyckliga på japanska) erbjuder tjänster som hyr-pojkvänner, hyr-flickvänner eller hyr-föräldrar. Du kan hyra ett tjejgäng att sjunga karaoke med, eller någon som ber om ursäkt å företagets vägnar till ett annat företag, du kan hyra en vän att gå till Disneyland med, eller en butlertjänst, en man som gör hemarbete åt kvinnor. Jag vill vara singel och fri, men vill ändå vakna till ljudet av en kvinna som lagar mat i mitt kök, som en potentiell spekulant på en så kallad kontrakt-fru i Tokyo sa. Ryuchi Ichinokawa är chef för hyrfamilj-företaget Hagemashi-tai". Han berättar att han inte vill anställa skådespelare eller alltför vackra människor. Likt hemliga agenter ska hans sakura-arbetare kunna passera obemärkt, inte hota kunderna eller deras ovetande bekanta med överdriven skönhet. Liksom hemliga agenter ska de passa in, fylla sin funktion och vara lätta att glömma igen. I en stad som Tokyo på över 13 miljoner invånare är risken minimal att mötas igen av en slump. Detta skådespelarnas prekariat fungerar för att invånare i stora städer inte har mental eller känslomässig förmåga att ta in alla människor de möter. För att hantera ett kaos av intryck måste de reducera andra människor till klippdockor. Ingen ställer några djupare frågor till sakura-arbetarna. Som inhyrda släktingar på ett bröllop räcker det att de följer ett enkelt manus. Mänskliga relationer blir tunna. Den svenske sociologen Roland Paulsen beskriver i sin bok Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin (2010), hur synen på arbete förändrats från historisk tid till idag. Paulsen skriver att trots att vi bara skulle behöva arbeta några timmar i veckan med den utvecklade teknik vi har idag, så arbetar vi nu mer än vi gjorde för 30 år sedan. Arbetet har blivit ett självändamål. Karl Marx tänkte sig att det kreativa arbetet skulle bli självförverkligande när det skedde utanför kapitalismen. Han hade inte räknat med att kreativitet och uttrycksbehov kunde sugas upp och exploateras av samma system. Vårt prioriterande av att förverkliga oss själva genom arbetet har lett till att fler och fler lever som singlar. Det händer då att den passionerade arbetaren kan börja känna sig lite ensam, utan nära relationer. Det är detta problem som den japanska kapitalismen nu löst, genom smidiga emotionella tjänster. Megumi arbetar dagtid på kontor, men på kvällarna går hon till sitt extrajobb som kabakyara, sällskapsdam på en nattklubb, där hon får betalt för att dricka och flörta med män. Hon säger att hon går till jobbet med inställningen att hon ska på fest. Jag spelar olika karaktärer på mitt kontorsjobb och på mitt hostessjobb. Jag anpassar min personlighet efter olika kunder, berättar Megumi. Om en arbetsgivare kräver att arbetaren uppträder med en viss sorts personlighet, så skaffar hon ett extrajobb för att leva ut en annan sida av sig själv. Det kan vara en metod för att klara av ett fragmenterat, prekärt liv. Alla behov kan kanaliseras in i lönearbete. Det är kul, säger Megumi, Det är som cosplay. Mazayuki Okahara är professor i emotionell sociologi vid Keio-universitetet i Tokyo. Han berättar om hur massutbildningen i ett Japan som på 1970-talet stod på höjden av sin ekonomiska utveckling resulterade i ett överflöd av högutbildade arbetare. Fina examina och höga betyg räckte inte längre. Kommunikationsförmåga, charm och utseende blev utslagsgivande konkurrensfördelar för att få ett jobb. Ett japanskt företag anställer hellre en trevlig arbetare med rätt personlighet som kan passa in på arbetsplatsen och sprida en god stämning runt sig, än en som är bäst själva arbetsuppgifterna. Detta i kombination med en historisk förkärlek för tjänster som gör livet bekvämare har resulterat i en servicekultur som professor Okahara beskriver såhär: Du ska inte behöva be flygvärdinnan om ett glas vatten, hon ska ha förstått att du är törstig innan du har sagt något. Även i väst är leenden och trevligt bemötande något som numera konsumeras, från yogaläraren, servitrisen, massören, kassapersonalen. Redan 1956 gav den amerikanske sociologen Erwing Goffman ut den epokgörande boken Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, där han analyserar social interaktion inom amerikansk borgarklass på 1950-talet i teater-termer. För att göra intryck på sin publik måste aktören ha rätt utseende och framföra sin roll korrekt, i en lämplig scenografi. Jaget är en dramatisk effekt, en produkt av scener som spelas upp, skriver Goffman. Som människor förändras vårt humör hela tiden, men som karaktärer måste vi vara konsekventa för att bli trovärdiga. Det sociala spel som Goffman studerade på 50-talet försiggick på fritiden, men idag sker det i allt högre grad på arbetstid. Sociologen Alan Bryman har visat att Disney var det första företaget att lansera hyperkonsumtion, det vill säga konsumtionen av flera sorters varor och tjänster presenterad som en upplevelse, ett slags kommersiellt allkonstverk. På Disneyland och efterföljande företag kallas kunderna för gäster, allmänna utrymmen kallas scener, anställningsintervjuer kallas casting, jobb kallas roller, mellanchefer har huvudroller, arbetskläder kallas kostym. Detta språkbruk och tänkande har blivit allt vanligare inom serviceföretag idag. Disney var också först med att tvinga alla sina arbetare att skratta och le konstant. Deras instruktioner för nyanställda lyder: Kom ihåg att alltid le! Ditt leende är din största tillgång!. I Tokyo kan det på sommaren bli uppemot 40 grader varmt. I den fuktiga hettan går Disneyland-arbetarna omkring och underhåller i tjockt vadderade masker, utklädda till Långben eller Musse Pigg. På förekommen anledning finns det alltid en ambulans på plats, redo att köra skrattande performers som svimmat av värmeslag till sjukhus. På McDonalds i Japan kan kunden beställa ett leende till sin hamburgare. Det står på menyn, och priset är 0 yen. Svenska Pressbyrån har också haft kampanjen: Köp en kaffe så bjuder vi på en rolig historia. Tidigare behövde de lågavlönade servicearbetarna bara fixa kaffet, nu måste de vara roliga också. Gratis bonus för kunden, inget extra betalt för arbetaren. Del 3: Livet i 2,5 dimensioner Alla som upplevt en våldsam förälskelse vet att den är farlig. Den erotiska besattheten av det åtrådda objektet hotar hela ordningen som resten av den förälskades liv vilar på. Hen sover inte, äter inte, kommer för sent till jobbet, glömmer betala räkningar, missar tåget, tappar kontrollen. Särskilt den obesvarade avståndsförälskelsen liknar en drog. Det är bara den åtrådda som är i färg, resten av världen går i gråskala. Offret för passionen riskerar smärtan i att bli avvisad, bli galen av svartsjuka, hamna i en depression. Sådana risker har den prekära informationsarbetaren inte råd att ta i dag. En svacka i prestationen kan göra att hen inte längre kan försörja sig i ett otryggt arbetsliv som kräver konstant närvaro och prestation på topp. Samtidigt är längtan efter förälskelsens berusande lycka om möjligt ännu starkare idag än förr. Begäret triggas av ett ständigt flöde av sex appeal som krämas ut genom alla mediala kanaler, som smörjmedel för konsumtionen. Vi vill uppleva känslan av förälskelse, fast helst utan riskerna det medför. Att detta behov nu möts syntetiskt enligt lagen om utbud och efterfrågan är inte underligt. På 90-talet började unga japanska killar med bristande social förmåga att spela dejting-dataspel. Drivande i denna utveckling är den japanska tekniknörden, den så kallade otakun. En otaku är mest intresserad av att leva alla sina vakna timmar i dataspel, animéserier och manga, och har minimal kontakt med andra levande människor, förutom då han träffar sina otaku-kompisar och pratar om spel, och om de tvådimensionella tjejerna i spelen, vars kroppar har bisarra proportioner. Populärkulturforskaren Toko Tanaka vid Otsuma-universitet i Tokyo beskriver otakun som en person som inte är intresserad av kroppsliga begär, utan går igång på distansen till den åtrådda digitala figuren eller idolen. Otakun kan eller vill inte skilja mellan fiktion och verklighet. Hans motsvarighet kallas reaju (från ordet reality). En reaju är en person som är nöjd med att leva i den tredimensionella verkligheten och har fysiska relationer med andra människor. Tidigare hade de populära reaju-killarna all status och framgång, men när internet blev hett tog nördarna revansch. Mot slutet av 1990-talet kände sig otakun ändå inte riktigt nöjd med det tvådimensionella livet. Han kände ett behov av att få möta dataspelens kawaii, docksöta flickkaraktärer, i den fysiska verkligheten. Ur detta behov uppstod Meidocafé-kulturen i Tokyos teknik- och spelkvarter Akihabara. Begreppet Meido kommer från engelskans maid, tjänsteflicka. På lokaler som @homecafé hälsar tonårsflickor i kortkorta varianter av det franska hembiträdets svartvita uniform med litet spetsförkläde och hätta sina kunder med standardfrasen Välkommen hem, min herre. På det sättet kan män som saknar förmåga att interagera med vad de kallar 3D-kvinnor, köpa sig ofarlig flick-femininitet, och en undergivenhet som de aldrig upplevt IRL. För tonårsflickor som behöver pengar till kläder, smink och dyr fika i Tokyo, där allt kostar pengar, uppstår förstås en jobbmöjlighet. Förutom att servera fika eller enklare maträtter utför flickorna olika små tjänster, som en liten sång eller dans eller en dataspels-runda. Allt finns på menyn med priser noggrant angivna. Kunderna är stammisar och har medlemskort på olika nivåer, från brons upp till platina, beroende på hur många besök de gjort under åren. I ett prekärt samhälle där individen flyttar, byter jobb, frilansar, förlorar kontakt med sin ursprungs-familj och jobbar för mycket för att hinna bygga upp nära vänskaper eller kärleksrelationer, kan meidocaféet vara den enda plats där mannen har kontinuerlig kontakt med en annan människa som regelbundet frågar: Hur har du det? En fråga som blivit bristvara idag. På meidocaféerna är det en stämning som säljs. Den kallas moe och betecknar en specifik känsla av ömhet, beundran, tillgivenhet och förtjusning inför en 2D-karaktär från manga, animé eller dataspel. Att få umgås i sällskap av en fysisk version av sin favoritkaraktär är viktigt för den ofysiske nördmannen. Den riktigt tillfredsställande moekänslan får han när han anar en överensstämmelse mellan den karaktär servitrisen spelar och hennes äkta, oförställda jag. Det är i tillfredsställelsen av att själv få upptäcka denna harmoni som känslan av moe uppstår. Den här sammansmältningen av bildernas två dimensioner och den fysiska verklighetens tre dimensioner utgör den unika 2,5-dimensionen, som allt fler japaner finner sig tillrätta i. 2,5 dimensioner är alltså ett begrepp som ursprungligen skildrar ett specifikt kulturellt fenomen kopplat till dataspelskulturen. Men trots detta specifika ursprung är det relevant för en bredare analys av dagens representationssamhälle. För mycket i upplevelseekonomin sker just mittemellan tecknet och det betecknade. Allt större delar av vår erfarenhet pågår mellan det som förr kallades verklighet och den representation som vi nu ägnar allt större del av vår vakna tid åt. Frågan om en kärlek med förhinder mellan människor och artificiell intelligens är framträdande i japansk kultur. I den korta animé-serien Evas tid arbetar humanoida robotar som tjänstehjon, tillgängliga för alla sorters hushållsnära tjänster, inklusive sexuella. Det är lag på att de måste ha en lysande ring ovanför huvudet när de går omkring och gör sina ärenden, så att de är lätta att identifiera som robotar. Men på det hemliga kafét Evas tid släcker de ned sina klassmarkörer, så att ingen vet vem som är vad. Robotar och människor kan umgås på lika villkor, men förvecklingar följer när de förälskar sig över gränserna. Serien väcker tankar om hur vi behandlar service-personal som robotar när vi kräver att de alltid ska vara glada och perfekta. Men den ställer också frågor om kärlek, förälskelse och attraktion. Är detta känslor som bara kan existera inför andra människor? Många japaner erfar just nu motsatsen. Våra känsloliv har blivit allt mer präglade på simulerade stimuli. Kimura Masaki är vd för företaget Tokyo Talent som hyr ut livs levande killar som pojkvänner per timme. Han berättar att en så kallad rental-kareshis jobb är att känna av vad kvinnan vill ha. Jobbet är alltså att ta hänsyn till kvinnans behov, något som många kvinnor upplever saknas hos verkliga män de träffar. En hyrpojkvän ska vara vanlig, men snygg och snäll. Tjänsterna består oftast i att gå på promenad i en park med kunden i några timmar, gå och fika tillsammans, kanske shoppa, hålla handen en stund. Men framförallt får kvinnorna prata om sina känslor. Tjänsten är alltså inte helt olik en terapisession. Kvinnorna behöver någon som lyssnar och förstår dem, någon som är deras typ, förklarar Kimura Masaki och lägger till: För några kunder är verkliga killar inte deras typ, de har konsumerat så mycket spel, manga och filmer att de känner sig mer bekväma närmare fiktionen Del 4: Konstnären i djupskådespeleriets tidevarv Av en säker källa fick jag nyligen höra följande: En konsthandel i Göteborg försökte trissa upp priset på en målning. För att öka köparens intresse ringde de in en anonym arbetare, som de internt kallade gråterska, en tjusig dam som under ett mingel på galleriet, när den potentielle köparen råkade stå inom hörhåll, utgöt sig vältaligt om hur starkt berörd hon var av nämnda konstverk. Konsten har alltid varit del av en emotionell ekonomi där verk laddas med immateriella värden genom känslor. Galleristens jobb är att skapa mystik kring verket och konstnären, för att attrahera rika personer som vill köpa sig en bit av konstnärsromantiken. För att tala med sociologen Pierre Bourdieu: kulturellt och socialt kapital växlas in mot ekonomiskt. Idag har denna förr så obskyra form av konsumtion utsträckts till en stor del av den ständigt växande upplevelse- och servicesektorn. Urbangeografen Richard Florida framhåller i sin bok Den kreativa klassens framväxt (från 2002) den kreativa arbetaren som modell för tillväxt i upplevelseindustrin. Den kreativa arbetaren har tagit vissa av sina viktigaste kännetecken från konstnären eller skådespelaren; hens arbete är att skapa känslor, och hen brinner passionerat för att förverkliga sig själv genom arbetet. Innan den japanska hyrmamman Hiromi Kawada går in i dagens roll sätter hon på sig sin peruk och läser sitt manus, ett papper med information om vem hon utifrån kundens behov ska vara. Likt en skådespelare som arbetar i method acting-traditionen, går hon in i sig själv för att hitta äkta känslor inför sitt framträdande. Ett vanligt jobb är att presenteras som mamma inför kundens nya partner. Fru Kawada berättar att många av hennes barn håller kontakten efteråt, de frågar om råd i livsfrågor och skickar mejl flera år efteråt för att tacka för hennes insats, med bilder på sina barn. Ibland skäller jag på dem, säger hon, om jag ser att de är på väg i en dålig riktning i livet. Hon fortsätter alltså att jobba som mamma även utan ta betalt. Hon säger att hon vill hjälpa vilsna människor. Fru Kawadas chef herr Ichinokawa berättar hur han som inhyrd farbror till ett bröllop börjar gråta av rörelse på den låtsade brorsdotterns stora dag. Då har han gjort ett bra jobb, han känner det han ska känna. År 1983 myntade sociologen Arlie Russel Hochschild begreppet emotionellt arbete. I sin forskning om flygvärdinnors arbetssituation beskriver hon hur de jobbar med sina känslor på flera plan: De måste hantera flygrädda, aggressiva och potentiellt farliga passagerare, undertrycka sina egna känslor av obehag inför berusade män som gör närmanden, och samtidigt kommunicera glädje, trygghet och attraktiv femininitet. Hochschild skiljer på ytskådespeleri, som innebär att arbetaren inte känner den känsla hen försöker förmedla, som i det påklistrade leendet, och djupskådespeleri, då arbetaren på riktigt känner den känsla som krävs för arbetet. I kategorin ytskådespeleri befinner sig traditionellt servitriser och annan servicepersonal, inom djupskådespeleri finns personer som arbetar som barnflickor, vårdare, dagispersonal och lärare. Det är det djupgående skådespelet som alla arbetsköpare eftersträvar idag. De vill knyta upp arbetarna känslomässigt, komma åt deras engagemang genom att få dem att identifiera sig med företagets mål, så att de på riktigt känner att företagets framgång är viktig för dem själva. Men den prekära arbetaren måste inte bara spela sin roll och känna rätt känslor, hen arbetar även, liksom skådespelare alltid gjort, med sitt utseende. De senaste decennierna har även manliga arbetare börjat avkrävas det estetiska arbete som framförallt kvinnor tidigare varit tvungna att utföra, som servitriser, sekreterare, butikspersonal. Den feministiska filmvetaren Laura Mulvey talar om to-be-looked-at-ness, på svenska ungefär att-bli-tittad-på-het, en kvalitet som konstruerades hos den klassiska kvinnliga Hollywoodstjärnan, men i dag gäller mer eller mindre alla. Att bli tittad på är en del av jobbet för många yrkeskategorier idag. Jag följer med sakura-mamman Hiromi Kawada då hon hyrs in för att agera vän till familjen på ett bröllop i Sanrio Puroland, Hello Kittys eget Disneyland. Bröllopet genomförs på en scen, gästerna är publik och vigselförättaren är Kitty-san. Att svara Ja på prästens traditionella fråga: Tager du har blivit simulakra, en performance med inhyrda gäster på en artificiell, kommersiell plats. I Japan är det vanligt att bröllopspar genomför två ceremonier, en traditionell i en shinto-jinja, och en västerländsk variant med den vita klänningen, med risgryn som kastas, med en präst som predikar i en kyrka och så vidare. Men prästen är ingen riktig präst, utan bara en vit man vilken som helst som extrajobbar som präst, och kyrkan är inget heligt rum, utan bara en byggnad som ser ut som idén om en kyrka. Evenemanget har inget med kristen religion att göra, utan det är upplevelsen av ett västerländskt bröllop en vill åt, en bild som en fått av filmer och medier. En stor del av koncentrationen ligger på fotograferingen. Ett bröllop utan fotodokumentation är otänkbart. Sociologen Erwing Goffman som analyserade socialt samspel i termer av dramaturgi på 50- talet beskriver hur vi i den sociala interaktionen försöker framstå som bättre än vi är, vi projicerar ett idealiserat jag. Vilket vi idag framförallt gör på sociala medier. Goffman skriver: Sociala möten är som ceremonier, där vi spelar våra roller enligt en ritual. Samhället är egentligen ett bröllop! Bröllopet är den ultimata performativa konstupplevelsen, likt teceremonin. Men idag går det att köpa den upplevelsen, utan vidare förpliktelser. På senare tid har det även blivit vanligare att kvinnor i Japan inte vill bli hemmafruar, utan fortsätta jobba och vara singlar. Men de vill ändå uppleva sitt drömbröllop. Företag erbjuder därför hela paketet med bröllopsplanering, klänning, kyrka, tårta, blommor, risgryn, fotografering och så vidare. Men bruden genomför ceremonin ensam. Män i en liknande situation erbjuds att gifta sig med sin favorit-animékaraktär i en virtual reality-upplevelse, där en kyss på ett par silikonläppar ingår. Vilken är då konstnärens roll i ett samhälle som är sysselsatt med produktionen av lättsmälta bilder, representation, performativitet, berättelser och känslor? Nu framstår den digitala reproduktionen av bilder och upplevelseekonomin som en kris för den konstnärliga gestaltningen, på ett liknande, men mer grundläggande sätt än uppfinningen av fotografiet blev en kris för måleriet. Hur ska konstnären hantera den här situationen? Romantiken, en historisk period av uppsving för det konstnärliga skapandet, och ett uppvärderande av känslolivet, uppstod som en reaktion på det rationella upplysningsidealet och den gryende massproduktionen. Idag har hela samhället, ekonomin och politiken blivit emotionell och känslostyrd. Kanske måste konstnären, som en reaktion, bli rationell och använda sina kunskaper inom gestaltning för att analysera de känslor och bilder som det övriga samhället producerar. Sonia Hedstrand

I veckans avsnitt: Kunderna är tillbaka i Ullared – då hotas Gekås av ny huvudvärk. Förklaringen bakom Intersports stora resultatlyft. IT-attacken mot Coop: ”Som att vara i stormens öga”.

Föreställ er en dag när spottloskorna på det svenska, aldrig tar slut. En dag då någon har gett floskelmaskinen raketbränsle, och hyllningarna till det utländska kan höras utanför vårt solsystem. Så kryddar du det med kramar, för att visa att "vi måste börja gilla varandra oavsett hur vi än ser ut." - Och, som grädde på moset så bjuds det på fotbollsplaner - mot rasism, och blonda flickor i slöjor. Då har du en dag i elevernas liv, på gymnasieskolan i Botkyrka. Undrar du vad i hela fridens namn det var som hände? Lyssna då på det här programmet!UPPSKATTAR DU PODDEN? DÅ VORE DET ALLA TIDERS OM DU HJÄLPER TILL MED DELMÅLET PÅ 4000 KR, TILL UPPGRADERINGAR AV UTRUSTNINGEN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(10 Juli 2021)* Eleverna hurrade när blonda skolflickor äntrade scenen iförda slöjor.* Enda svensken i personalen - Kunderna med invandrarbakgrund säger: "Vad skönt att du är svensk," och föredrar att fråga honom om hjälp.* Vi går tydligen runt med en "karaktärslös fasad," är "själlösa" och vill egentligen "vara invandrare."* Han vill att muslimsk religiös klädsel, borde vara ett plus på arbetsintervjuer.* Dags att skrota invandringspolitik, och istället införa hemvändarpolitik?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Johan Widén & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FICK INTE LÄGENHETEN - UTSATTE POLIS FÖR SOMALISK BITATTACKhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/fick-inte-laegenheten-utsatte-polis-foerAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 17 Juli.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLECover: "The Serpentine Offering" by Dimmu Borgir (Kvinnor kan growla)https://youtu.be/TCwDlmiudp0?t=43JOHAND-A-D - Bad Crazinesshttps://www.youtube.com/watch?v=HEe2_wr6TQ4LENNARTIntroduktion Sommar i Swebbtv - Sommarpratare hela listan.https://swebbtv.se/w/a8dac397-c60f-489d-ad50-08bc54566e6dTOMASRing Swebbtv Live nr 101 med Helena Edlund och Lennart Matikainen.https://swebbtv.se/w/e00f9646-3109-464a-8ec3-2e3eded59729

Cervera Vintage är ett smart exempel på hur en traditionell detaljhandelskedja använder e-handel tillsammans med butiksnätet för att skapa en ny cirkulär affärsmodell. Genom att erbjuda kunderna värdering och försäljning av vintage-porslin och vintage-köksutrustning på nätet har de skapat en trafikmagnet och profilerar sig gentemot konkurrenterna. Cervera Vinage kan dra fördel av det vanliga Cerveras e-handelskompetens och Cerveras varumärke får ett lyft av Cervera Vintage. Målsättningen är att verksamheten ska sälja 6 000 order i år samt med tiden gå med vinst. I avsnitt 174 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Emma Ohlson, verksamhetschef för Cervera Vintage och tidigare verksamhetschef för Stockholms Auktionsverk Fine Art. Cervera Vintage har fått ett stort gensvar hos kunderna sedan lanseringen den 9 september 2020. Säljande kunder skickar information och bilder på objekten via Cerveras e-butik, sedan värderar Cervera Vintage objekten. Kunderna kan sedan lämna in dem i valfri butik och få betalt direkt. Cervera Vintage idé är att göra det enkelt för kunderna att sälja äldre porslin som samlar damm i något skåp och samtidigt göra det enkelt för kunder att köpa vintage-porslin. Tidigare har denna typ av försäljning skett på auktioner eller marknadsplatser som kräver en hel del administration av både säljare och köpare. Vintage är en variant av begreppet begagnat som signalerar lite finare produkter. När vi går från begreppet begagnat till vintage eller pre-loved händer det något med hur vi ser på att köpa redan använda produkter. Bilar säljs normalt som begagnade, medan kläder kan vara allt från second hand, till vintage och pre-loved. Plattformen Zalando säljer återanvänt mode under begreppet pre-owned fashion på sin tyska sajt.

Spobik, som står för Sports and bikes, mer än fördubblade omsättningen förra året. Framgångsfaktorerna är specialisering på cyklar och hockeyutrustning med allt fokus på nätet. Målsättningen är att bli störst i Sverige och även satsa på marknader utanför Sverige. Spobik har lyckats möta den enorma efterfrågan på cyklar under pandemin eftersom de sommaren 2020 valde att köpa in så mycket cyklar det gick från sina leverantörer, före höstens branschmässor när man normalt beställer cyklar. Under en bilfärd till en tillverkare i tjeckien köpte de in 20 000 cyklar från bilen. I avsnitt 173 av podden Ehandelstrender besöker programledaren Urban Lindstedt Jönköping för att samtala med Spobiks vd och grundare Peter Arvidsson. Peter Arvidsson insåg kraften i e-handel för specialiserade sporthandel när han drev tillfälliga butiker vid stora sportevenemang som Vättern runt och Vansbrosimmet. Spobik, som 2019 omsatte 51 miljoner kronor, köpte konkursboet efter det betydligt större Cykelkraft i januari 2020. Cykelkrafts e-handelsplattform lockade, men det krävdes hårt arbete för att rensa upp i konkursboet. Och Spobik har valt att behålla varumärket Cykelkraft eftersom det var väl inarbetat. Hockeyutrusning sälja under varumärket Hockeystore, men alla har samma lager och backend. Franchise är en affärsmodell som verkligen utmanas av e-handelns snabba tillväxt. Peter Arvidsson, som varit franchisetagare inom Team Sportia i 20 år, valde att hoppa av och starta egen e-handel när Team Sportia drev sin näthandel i konkurs. Nu driver han nätbutikerna Spobik, Hockeystore samt Cykelkraft med stor framgång. Kunderna kräver ett stort utbud och kunnig personal – det kan inte vanliga sporthandlare erbjuda. Det är därför specialiserade sporthandlare och nätbutiker går så bra. Lyssna också på avsnitt 171 med Lexingtons grundare Kristina Lindhe och avsnitt 109 om Kjell & Co smarta omnikanalstrategi.

Direct-to-consumer (D2C) är en av de starkaste e-handelstrenderna just nu med framgångsrika svenska varumärken som Caia Cosmetics, Desenio, Stronger och RevolutionRace som säljer direkt till konsument. D2C-varumärken lever nära sin målgrupp. D2C-varumärken startas ofta utifrån ett självupplevt problem. Vilket ger en närhet till målgruppen och eftersom D2C-varumärken kapar mellanhänderna kan de lägga mer pengar på produktutveckling. I avsnitt 172 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Påhlman Spenger, vd & grundare Fashion Tech Group samt Emma Lindgren, head of public relations Svea Ekonomi. Den starka D2C-trenden har möjliggjorts av att det är enklare idag att utveckla och tillverka produkter än tidigare. Dessutom har ett ekosystem av e-handelsleverantörer gjort det enkelt att starta en nätbutik. Via sociala medier och influencers går det att med begränsade resurser att hitta sin målgrupp. Björn Påhlman Spenger förespråkar en strategi där man går så långt att man lägger börjar med att sälja prototyper som inte finns som färdig produkt för att testa intresset och få kontakt med målgruppen. Emma Lindgren ser många segment där det fortfarande inte finns starka D2C-varumärken och förutspår en fortsatt stark tillväxt inom D2C. D2C handlar inte bara om startups även etablerade globala varumärken som Nike har sedan 2017 valt att sluta sälja på marknadsplatser som Amazon och dragit ned på antalet återförsäljare och d2c står nu för 40 procent av Nikes intäkter. Om du gillade detta avsnitt bör du lyssna på avsnitt 151 om Asket eller avsnitt 120 om RevolutionRace.

Man älskar ju riktiga energiknippen, och om det är någon som personifierar detta är det Sebastian Scherdin från Husman Hagberg, Sundbyberg. Kunderna verkar tycka likadant, för Sebastian är nämligen Sundbybergs mest anlitade och rekommenderade mäklare. I avsnittet berättar Sebastian om hur mäklarkarriären mer eller mindre började med att han fick sparken, på grunder han själv varken förstod eller köpte. Men som det mesta här i livet handlar det mer om hur man reagerar på sina motgångar, något Sebastian visat med råge. Sedan dess har han inte gått utan försäljning en enda månad på fyra år och numer driver han kedjans nya kontor. Men självklart tar vi också ett rejält grepp kring att sälja in sig själv och Sebastian delar sina bästa tips, däribland ”strumptricket”. Du får även lära dig hur man håller det man lovat. I veckans spaning från Hemnet blir vi påminda om att vi närmar oss sista nomineringsdatumet för Guldhemmetgalan – så in och nominera nu! Och i Action med Bernhard blir det full fart i form av tre formidabla tips för att jobba med igenkänningsfaktorer.

Med tanke på rådande omständigheter är det fler företag som behöver ställa om för att kommunicera bättre med sina kunder genom de digitala kanalerna. I det här avsnittet bjuder jag på några områden som ni kan arbeta med för att öka synligheten för era kunder i de digitala kanalerna.Det här avsnittet finns även som artikel: https://nivide.se/blogg/sa-kan-ditt-foretag-stalla-om-for-att-na-kunderna-digitalt/ (här hittar du även en bild på målmatrisen). Här kan du hämta min Feedly-lista med över 100 bloggar om digital marknadsföring:https://nivide.se/blogg/fem-resurser-som-gor-dig-till-en-battre-digital-marknadsforare/Hämta vår e-bok om sökmarknadsföring: https://nivide.se/e-bok-sokmarknadsforing/Hämta vår e-bok om social selling: https://nivide.se/e-bok-social-selling/Få mer tips, inspiration och kunskap här:Bläddra i podd-arkivet för fler avsnitt med tips och råd kring digital strategi, sökmarknadsföring och social selling. Gå med i Digital Marketing Academy för att ta del av kommande artiklar, podcasts och få samtidigt alla Nivides e-böcker https://nivide.se/bli-inspirerad/ Nivides blogg: www.nivide.se/blogg Följ Nivide på Facebook: https://www.facebook.com/nivideab/ Följ Nivide på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/nivide Följ Nivide på Instagram: https://instagram.com/nivide_malmo Följ Johan på Twitter: @johanabergVill du anlita Johan på ditt företag? Läs mer här: https://nivide.se/radgivning/ Glöm inte att prenumerera för att bli notifierad om nya avsnitt. Tack för att du lyssnar! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SAS dröjer med att ersätta kunder för inställda resor och det finns stora frågetecken kring bolagets agerande gentemot kunderna. Hösten är en tid för omstart och efter det turbulenta börsåret hittills mår fondsparandet bra av en genomgång. Bufferten kan också behöva en översyn efter semestern. Det är några av sakerna som Di:s Hans Bolander och Jenny Petersson pratar om i säsongens första podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt blir en av våra kollegor på internpostservice hyllad av en kund som säger "han har alltid har positiv energi och lyfter andra". Vi hör också när kvalitetsspecialist Stefan Lindblom berättar om hur projektet "PostNord lyssnar" gör hans postenhjärta varmt och hur mottagarmakt ger oss fina betyg från våra kunder.     

Du kanske har tappat 50-90% av dina kunder. Vad kan du göra åt det? Vi ger dig en konkret modell i tre steg för hur du kan hitta nya kunder och se ljuset igen. Lyssna och börja se möjligheterna i din verksamhet. 

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Willem Fock startade reklambyrå redan 1983. Idag driver han Wobot Creative Software, ett mjukvaruföretag som fokuserar på digitalisering för marknadsförare, kreatörer och reklambyråer. Kunderna är ofta kedjeföretag och Willem berättar om vad man ska tänka på när man skapar ett varumärke eller en logga. Dagens avsnitt leds av Karin Kisker, FranchiseNet och Bo Sjöholm, MAQS Advokatbyrå.

Det finns en motsättning mellan konvertering och upplevelse inom e-handeln - att sälja för dagen eller bygga varumärke långsiktigt. För att hitta rätt här gäller det att förstå hur digitaliseringen har förändrat våra beteenden. Idag ska vi försöka förstå kunderna. Människan har inte förändrats mycket de senaste 40 000 åren, samtidigt är miljön i ständig förändring. De senaste 20 åren har digitaliseringen av handelslandskapet givit kunderna nya verktyg för research och inköp. Idag har vi nya möjligheter att förstå kunderna - vi tittar på beteenden istället för demografi. I avsnitt 130 av podden Ehandelstrender samtalar programledare Urban Lindstedt med Patrik Stoopendahl, head of science på analysföretaget Odyssey samt industridoktorand vid Högskolan i Borås och Johanna Allhorn, chefredaktör på Ehandel. Patrik Stoopendahl citerar en McKinsey-rapport om personaliseringens död, av det enkla skälet att det inte fungerar i praktiken. Hans recept är att mäta kundernas alla touchpoints för att förstå dem bättre samt att bygga varumärke långsiktigt. En viktig insikt efter att han följt en grupp kunder nära i sin forskning är att 80 procent av kundresan sker utanför nätbutikerna. När det handlar om lustfyllda planerade inköp kan kunden lägga mycket tid på att läsa på om produkter och studera produktrecensioner innan köpet genomförs. Johanna Allhorn på Ehandel.se är svältfödd på inspiration på dagens nätbutiker, med möjligt undantag för vissa modebutiker. Mycket görs efter en tidig e-handelsmodell där allt handlar om att sälja billigt till många. Frågan är om den modellen är hållbar i längden?

Adyen var en av de största technoteringarna i Europa ifjol (Euronext/Amsterdam) och börsintroduktionen blev en succé. Aktien steg +90% första dagen och +185% senaste året. I denna episod får du lyssna till bolagets CFO Ingo Uytdehaage som berättar om bolaget, framtidsutsikterna och deras teknologiska plattform. Bolaget grundades 2006 och har byggt en helt ny infrastruktur för betalningar och erbjuder denna till företag för att ta betalt på nätet, i mobilen och fysisk handel. Marknaden tror att omsättningen ska stiga +44% och vinsten +48% om året under perioden 2018-2021 (CAGR). Kunderna är välkända såsom Netflix, Spotify, HM m.fl. Så lär känna denna betalgigant med ett börsvärde på över 200 miljarder som varit lite av en doldis i svenska börskretsar. Trevlig lyssning, Nicklas

Hur kan du skriva så kunderna köper? En som vet är copywritern, författaren och säljbrevsexperten Krister Maxe. Med flera böcker i ämnet och med stora globala företag som kunder, så ger han dig här tipsen som ger dig mer försäljning. Att han dessutom var medgrundare till Säljpodden, när allt startade 2012, är en fin bonus! Krister Maxe – CopywriterHan vet hur man ska skriva så kunderna köper. Med hundratals säljkampanjer i ryggen och med fem böcker om säljbrev, reklam, och direktmarknadsföring, så har han koll på hur man gör. I det här avsnittet berättar han om några skrivtips som kan öka din försäljning. Ett tips är att hålla sig til en sak. Till exempel, så var det en av anledningarna till att Donald Trump vann över Hillary Clinton. För vem kommer ihåg Hillarys budskap? ********************Säljpodden samarbetar med CRM-uppstickaren Membrain. Gå in på Membrains hemsida och klicka på “Book a demo” för att få en visning av ett modernt system, som för din säljprocess framåt! Säljpodden samarbetar även med prospekteringsverktyget Qualifier.ai. Det är ett verktyg som inte bara letar upp nya prospekt, utan också automatiskt kontaktar dem. Så gå direkt in på deras hemsida för att boka en demo.******************** Krister var min medgrundare till Säljpodden 2012 och vi tar upp några av sakerna vi pratade om redan på den tiden. Du får dels lite tillbakablickar och så många diskussioner om hur man ska skriva så kunderna köper. I tider av näthandel, så är det extra viktigt att inte lämna kunder i sticket. Att hålla en hög servicegrad och höra av sig till befintliga kunder med jämna mellanrum, är något många säljare glömmer. Därför tror vi båda på, att kundvård är något som bör premieras mer. Om du blir sugen på att gå Krister Maxes kurser eller gratis webinar i copywriting, så ska du gå in på www.maxe.nu och anmäla dig! /Mattias P.S. Prenumerera på Säljpodden i iTunes, Spotify eller på Säljpodden.se. Gå också gärna med i Säljpoddens grupper på Facebook, Instagram och Linkedin. Tack! D.S Inlägget Skriva så kunderna köper – Krister Maxe dök först upp på Säljpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Miranda säljer sex. Kunderna finns över hela världen och hon säger att hon gör det för att hon tjänar bra och då kan göra vad hon vill. Nu arbetar hon för att avkriminalisera sexköp även i Sverige. Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt.  Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Enligt regeringen har sen svenska sexköpslagen varit mycket positiv. Programmet är gjort 2019 av Julia Wiraeus.

En snäll, smart och unik vän - det vill kunderna ha för att ta oss energibolag i hand. Energibolagens uppvaknande för att vårda sina kundrelationer är ett måste, men det är ingen lätt sak att navigera rätt. För kunderna blir allt mer nogräknade och vill se starka och unika varumärken. Image och en känsla av att bli omhändertagen är viktigt om kunden ska bli nöjd. Hur ska energibolagen lyckas uppfylla dessa önskemål? I det nittonde avsnittet av podden Framtidskraft borrar vi oss ner i kundrelationen med hjälp av Laurina Qvarnström på SKI Svenskt Kvalitetsindex, som har mätt kundnöjdheten i energibranschen i 15 år. Hur ser relationen mellan kunder och energiföretag ut, på vilket sätt förändras förutsättningarna just nu och framför allt: hur ska energibolagen lyckas attrahera kunderna?

Sociala medier är en del i Inbound Marketing-strategin (så klart). Men oj vad det är mycket att hålla reda på! Kunderna är ju på sociala medier dygnet runt och därför fungerar måste många företag tänka om - "hur ska vi göra för att kommunicera med kunderna utanför kontorstid?".Dessutom är det väldigt vanligt att företags So Me-kommunikation inte har något tydligt ägarskap eller strategier. Hör Annica berätta hur man kan göra för att få ordning och reda! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

30 juli. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras varför nästan ingen handlar på Coop längre. Med Edvard Hollertz, Maria Ludvigsson och Jesper Sandström. Som gäster deltar Fredrik Sandgren och Tobias Rydergren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt pratar jag med Andreas och Carina som grundat Smilebutiken som säljer kläder till främst barn och kvinnor. Smilebutiken startades som en fysisk butik för cirka femton år sedan av det dåvarande paret Andreas Weiss och Carina Toss. Hela deras entreprenörsresa har haft ett tydligt fokus på kunden och det var därför inte konstigt att det var kundernas önskemål om en e-handel som var anledningen till att näthandeln blev verklighet. Idag är kunderna med i många av de strategiska beslut som fattas kring sortiment och färger. Kunderna är också sedan flera år tillbaka delägare i affärskonceptet och en viktig faktor för deras framgång. Smilebutiken vann även Prisjakts utmärkelse som årets nätbutik i kategorin kläder, skor och accessoarer både 2017 och 2018. Tog in kapital via Crowdfunding Redan 2017 valde ägarna till Smilebutiken att genom en investeringsrunda ta in kapital för att ytterligare satsa på sortimentsbredd och e-handel. Ett år senare gjorde de ytterligare en runda och under sommaren 2019 pågår nu den tredje kapitalrundan. Målet denna gång är att få in fem miljonor kronor. Pengarna ska främst användas till att utveckla och bredda deras egna varumärken Slaskis och Way of Sweden samt för att investera i en utökad teknisk kompetens genom nyanställning. De siktar på att detta år nå 30 miljoner kronor i omsättning och att inom några år landa på 50-100 miljoner kronor i omsättning med en nettovinst på 18-23%.   Värd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel

Om man som bostadsrättsköpare köper en lägenhet som ännu inte är byggd, men som blir kraftigt försenad mot den första prognosen - måste man då fullfölja sitt köp? Förseningar av nya bostadsrätter kan tillåtas på obestämd tid och de kan upplåtas i hus som ännu inte finns har Stockholms tingsrätt slagit fast i en dom. Men det är fel, menar advokat Jörn Liljeström på Creo Advokater som företräder ett stort antal köpare som inte vill gå vidare och köpa en nyproducerad bostadsrätt. Hör varför han tror att Hovrätten kommer att ge en annan dom. Hör också Mäklarsamfundets chefsjurist Jonas Anderberg förklara varför regelverket behöver förnyas och hur konsumentskyddet kan stärkas. Och hur han tror att marknaden kommer att utvecklas framåt. Innehåll: 01.22: Veckans Aktuellt med Linda Jonsson 07.24: Samtal med Jörn Liljeström, Creo Advokater 29.52: Kommentar av Jonas Anderberg, Mäklarsamfundet Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Jobbar du med rätt saker i ditt företag? Vi pratar om hur man kan förena sin passion, skicklighet och lönsamhet i sitt företag. Om du blir tydlig mot dig själv och din omgivning i vad du gör och vem du är, kommer ditt företag bli lönsamt. Kunderna kommer få lättare att hitta till dig och du själv får lättare att prioritera. Vi presenterar en modell för att hitta sin kärnverksamhet. Ladda ner mallen för produkt/marknadsmatrisen här.

Swish används idag av nästan 7 miljoner svenskar och är det fjärde mest populära betalsätt på nätet. Swish ser sig som en plattform för betalningar för partners att innovera på - inte som en konkurrent till faktura eller kortbetalningar. En som gör det möjligt är Sofia Norén, kommunikations och tillväxtchef på Swish. Hon har arbetat i Kina – vilket gör att hon ser större möjligheter med betalningar än många av oss hemmasittare. Betalningarna är en viktig del i köpresan. Så viktig att den betraktas som en hygienfaktor. Samtidigt är köpresor fyllda av smärtpunkter som får oss att lämna butiken eller stänga ner browsern. Därför ifrågasätter Sofia Norén om det måste finnas en traditionell kassa i en butik. Kunderna borde kunna betala i provrummet genom att skanna en QR-kod. Trots stora tekniska problem som tvingade Swish att stänga ner sina nätbetalningar under ett år för att bygga om plattformen från grunden har Swish etablerat sig som det fjärde största betalsättet på nätet. Med en växande organisation är Swish en aktör att räkna med inom nätbetalningar. Swish har potentialen att bli betalmedlet som knyter samma den fysiska kanalen med nätet. I avsnitt 108 av podden eHandelstrender samtalar programledare Urban Lindstedt med Sofia Norén, kommunikations och tillväxtchef på Swish. Hon har tidigare varit marknadsförare på Mat.se och föreläser ofta om detaljhandelns utveckling.

När lyssnade någon på dig senast? Hur kände du dig? Den som kan lyssna skapar förtroende och gillande. Kunderna älskar leverantörer som lyssnar. Medarbetare gör ett bättre jobb och blir mer engagerade om chefen lyssnar på dem. Jag pratar om värdet av att lyssna och hur man kan träna upp sin förmåga att lyssna. 

Skrämselhicka på börserna efter Trumps hot. Intervju med KD:s toppkandidat Sara Skyttedal inför det kommande EU-valet. Och SJ får bottenbetyg av kunderna, hör mer om undersökningen.Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ta hand om de små kunderna - PG Wettsjö

Få kunderna att prata I detta avsnitt av sälj- oc [...]

Vi möter två digitala nomader. Yasmine Morrison och Sofia Lindman. Vill du bli en nomad? Vi pratar exempel på yrken, din personlighet, gig-ekonomi och apor?! Digitala nomader 1: Så gör du Vi har i tidigare poddar diskuterat gig-ekonomi och även varit inne på digitala nomader. Nu dyker vi djupare i de senare. Möt Yasmine Morrison från svenskanomader.se “Medias bild är en person med dator i hängmatta på stranden. Men den digitala nomadens kärna är livsstilen; att kunna jobba digitalt och platsoberoende. Graden av mobilitet och global citizenship varierar stort. Kanske flyttar man till Norrland eller så reser man i olika världsdelar.” Låter som en dröm, men man ska vara medveten om att det finns baksidor: stor risk att man blir rotlös när man flyttar runt, särskilt när man blir lite äldre kan det vara svårt att få djupare kontakter. Frilans garanterar inte en inkomst. Beställningar kommer i kluster. Du måste kunna motivera dig själv. Prokastrinering fungerar inte. Vad vill du med livet? Är frihet viktigt? Vill du välja var och när du jobbar? Och med vad? Tycker du om att ständigt utmana dig själv, lära dig? Är du en entreprenör? Fundera på din bakgrund. Som person underlättar det om man är framåtlutad, positiv, förändringsbenägen. Däremot behöver du inte sälja allt du har för att köra! Är ditt utbildningsval, yrke eller intresse redan digitalt? Fungerar ditt jobb på distans? Dagislärare är förstås svårt, men många yrken kan verkligen vara helt eller delvis på distans. Kanske arbetar du med IT, sociala medier, marknadsföring, utveckling, SEO, analytics, design, kommunikation. Är du redan konsult eller frilansare? Gå in på nomadlist.com, svenskanomader.se, facebookgruppen svenska digitala nomader för inspiration och kolla youtube. Kombinera ditt intresse med digitala företag. Många gör redan foto- och resereportage. Om du är kock, erbjud dig att göra om Linas matkasses twitterflöde! Eller nicha dig på youtubefilmer om såser. Gärna på engelska förstås! Du är inte ensam: Lär du känna en digital nomad får du ett globalt nätverk!! Yasmine Morrison, Jonas Jaani (03:32 - 26:14) Digitala nomader 2: Jagad av apor “Jag är en idéspruta, entreprenörssjäl, älskar äventyr och brownies.” Möt Sofia Lindman, en färsk digital nomad och social media coordinator. “Jag ville fly mina vanliga rutiner, känna att jag kan skräddarsy min dag, att allt kan hända. Men det krävs mycket hårt arbete.” säger Sofia Lindman, som packade väskan för ett halvår sedan. “Den digitala nomaden har alltid med sig sitt jobb. Du måste vara din egen bästa vän. Du spenderar mycket tid själv och har många ytliga kontakter. Du - och din väska - måste vara ditt egna hem.” Kunderna undrar ofta var Sofia befinner sig idag. Svaret kan vara Sri Lanka eller Bali. Oavsett var hon vaknar börjar dagen på den nya platsen med en googling: “Best café to work in”. Utrustningen är en mobil med landets SIM-kort och en standard MacBook med Slack. Sofias uppmaning är att våga kasta sig ut! Skriv inlägg, prata med folk, låt ditt nätverk veta. Se till att ha en plan, strukturera dig, sätt en budget. Kanske väljer du inte ens att frilansa, du behöver inte vara ensam och ta tillfälliga gig. Moderna företag låter sina anställda arbeta på distans - hör av dig! Funkar det inte för dig så har du i alla fall vågat prova. Vem vill se tillbaka på sitt liv och känna att “jag försökte aldrig”? Sofia Lindman, Jonas Jaani (28:27-45:54) PRENUMERERA – podcast EffekteniPhone, Android, Spotify, e-post Mer information / Länkar Nomadlist Svenska Nomader Svenska Nomader - Facebook grupp Yasmine Morrison på LinkedInSofia Lindman på LinkedIn PODD: Gig-ekonomi. En vinnare för digitala nomader. (avsnitt 78) Följ oss på LinkedIn och prenumerera på podcasten Effekten där du hittar dina övriga poddar (tex Spotify och Apple Podcast). Vi inspirera och ger dig erfarenheter och kunskap om digitaliseringen. I bloggen så finns aktuella ämnen och på Twitter finns kort...

Under galan Årets Företagare i Sverige 2018 delades stipendiet #GeTillbaka ut av Företagarna tillsammans med Wasabi Web och SJ. Priset går till unga företagare som är förebilder och ambassadörer för ungt entreprenörskap och hållbarhet, har en långsiktig ambition med sitt engagemang och visar på ett gott ledarskap. I veckans avsnitt har vi glädjen att gästas av årets stipendiater – Heaven Bereket och Henning Gillberg. Günther har hamnat i blåsväder i medierna. En intervju i Dagens Industri resulterade i en mindre lyckad rubriksättning. I podden berättar Günther hur du ska hantera ett mediedrev. Och är ”Grit” ett onödigt buzzword eller något att verkligen inspireras av? Heaven Bereket är grundare av The Bambino Project som började som ett projekt för att motverka rotaviruset i Etiopien och nu växt till en välgörenhetsorganisation som betalar alla hälsokostnader för över 1 400 barn i Ghana, Etiopien och Kenya. Målet med projektet är att kunna hjälpa en halv miljon barn. Henning Gillberg är grundare av Repamera som lagar kläder & skor online – över hela Sverige. Projektet grundades januari 2017 och inledningsvis cyklade Henning Gillberg och hämtade kläder i Malmö som han sedan tog till lokala skräddare. Kunderna var nöjda och varumärket har växt till en nationell verksamhet. Han är även initiativtagare till projektet White Monday som visar upp alternativ till ny konsumtion och motverkar masskonsumtion. I #Företagarpodden berättar de om motgångarna och framgången och om hur #GeTillbaka lett till nya affärer, vänskap och kontakter. Lyssna nu!

13-14 November gick Pulsen omsorgs användardagar av stapeln. Många kunder var samlade och omsorgspodden var på plats. Kunderna fick anmäla sig i förväg till olika spår och i dagarna två diskuterades exempelvis hur framtida e-tjänster skall se ut för kommuninvånarna. Kunderna kunde även mingla runt i en minimässa där bland annat Pulsen omsorg visade upp hur combines nya gränssnitt kommer att se ut. Omsorgspodden fanns på plats vid minimässan och vi hade nöjet att intervjua Täby och Falkenberg. Vi passade även på att i slutet av dag två intervjua en av omsorgs produktägare som varit med och anordnat kundeventet. In och lyssna och ta del av tre olika klipp i ett avsnitt!

Fri frakt ger kunder i hela världen - marknadsför dig där kunderna finns! Fler smarta marknadsföringstips kan du få från Jessica Lingonstierna, från Acquo of Sweden, om du lyssnar på det här avsnittet. Hon är entreprenören från Norrköping som idag säljer vackra, coola och unika gummistövlar i hela världen!Spana in stövlarna här: https://acquoofsweden.com/Har du Facebook? Då kan du kolla på en film med bilder på stövlarna här: https://www.facebook.com/natverkspodden/videos/712982492434773/ (Sponsrat avsnitt)

Energibranschens utveckling ska vara kunddriven. Vad innebär det i praktiken och finns kunddrivet i energifrågorna eller är det bara ett önsketänkande? Vad är nyckeln till att få kunder som driver på? I det tolfte avsnittet av energipodden Framtidskraft möter vi Anna Stode, konsult på CFI Group och Joachim Lindborg, teknisk chef på Sustianable innovation. De resonerar bland annat om kunddriv som en överlevnadsfråga och ger exempel på hur energibranschen kan möta sina kunder på en förändrad marknad.

Kunderna och deras behov ligger i fokus hos Wasa Kredit. All utveckling och förbättring styrs av en tydlig agenda: att leverera trygghet och säkra villkor med kunden i centrum. Wasa Kredit är ett finansbolag inom länsförsäkringsgruppen. Där har Alexandra i tre år verkat som CIO. Hon menar att mötet med kunden är av yttersta vikt. Produkten behöver inte vara helt perfekt om det finns en mötesplats. Den farligaste fallgropen är att inte våga förändra och testa nytt. Både på en individ som en organisationsnivå. Wasa Kredit siktar långsiktigt, där kunderna är prioritet - något som Alexandra själv anser är unikt med just Wasa Kredit. Lyssna på detta spännande samtal med Alexandra Fürst, CIO på Wasa Kredit.

Energifabriken vill göra sina kunder framgångsrika och fossilfria. Det har varit ett vinnande koncept för de växer i raketfart. Produkterna är biodiesel, HVO och RME. Hur lyckas de växa så fort och samtidigt hålla  ihop med sex delägare? Svaren får du i detta avsnitt.  Läs även bloggavsnittet till podden på www.entreprenorsdriv.se 

Att synas i träfflistan när folk googlar är steg ett i ditt företags marknadsföring. Det tycker i alla fall Michael Wahlgren, SEO-expert, som gästar detta avsnitt. Lär dig knepen för att komma i gång, eller utveckla din strategi på Google! Är det teknik på avancerad nivå, eller några enkla grepp att ta till när du ändå jobbar med din hemsida? Michael Wahlgren, expert på SEO och grundare av Sökpodden gästar Julia Selander och Günther Mårder och berättar hur du som företagare kan tänka för att komma i gång med detta, enligt honom grundläggande steg i din marknadsföring. Vad betyder SEO? Hur funkar Google och andra sökmotorer? Vad är skillnaden mellan SEO och betalda sökord som Adwords och vad ska jag använda när? Varför spelar SEO roll för mig som småföretagare? Vad är potentialen med att inte glömma denna typ av marknadsföring? Fixar jag detta själv? Vad krävs? Hur mycket tid tar det? Faktaruta rekomendera podden

I kölvattnet på nedläggningen av Nordic Design Collective funderar vi på om marknadsplatser verkligen är bra för kunderna i avsnitt #34 av podden E-handelstrender. Varför är det så svårt att driva en marknadsplats? Optikmarknaden är digitalt omogen. Vi tar tempen på en intressant e-handelsmarknad som har sin digitala resa kvar att genomföra. Vilken optikkedja har gjort det bäst? Poddarna är oense om framtiden för Facebook Marketplace. Och Urban förklarar varför han avskyr ordet blocket-dödare. Varför läggs Halens ner? Blev konkurrensen för hård eller glömde man sina gamla kunder. Medverkande i det 34:e avsnittet av podcasten E-handelstrender är Urban Lindstedt, journalist, Christer Pettersson, e-handelschef på Arvato och Carin Blom, detaljhandelsexpert på Postnord.

Skobutiken Twilight är speciell. Ambitionen från ägaren Zandra Gröndal är också att besökarna ska känna sig speciella. I början av april utsågs Zandra till Årets företagare i Falun, enligt juryn just därför att hon och butiken Twilight står för något utöver det vanliga, och för hennes sätt att skapa och välja ut sina produkter. Programledare Pelle Marklund. Vinjettmusik Erik Jansson. Avsnittets längd är cirka 23 minuter.

Energibranschen måste sluta med självömkan och att leva på gamla meriter. För att möta framtidens utmaningar behöver vi nya affärsmodeller där vi inkluderar kunderna, skaffar digitala kompisar och jobbar med trovärdigheten gentemot samhället. I det fjärde avsnittet av energipodden Framtidskraft får vi höra sanningar från energiminister Ibrahim Baylan, Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma och Vattenfalls strategichef Andreas Regnell.

Hur fungerar karensdagen om man jobbar en stund? Jenny förklarar regelverket och belyser de vanligaste fulknepen. Günther pratar med Offertas vd Jens Nilsson om hur man vinner kunderna samt om ett nytt, världsunikt samarbete som ska hjälpa företagare till bättre affärer. En kommunpolitiker har antagit Günthers utmaning och Jenny berättar vad som gäller när man vill dela ut vinst till de anställda.

De som inser betydelsen av god service och gott bemötande får mycket tillbaka. Kunderna blir indirekta säljare av dina tjänster i och med deras positiva upplevelse. Vi talar om service och bemötande, det enklaste och billigaste sättet att öka sin försäljning. På köpet blir arbetet roligare och företaget blir mer attraktiv som arbetsgivare.

En diskussion med två entreprenörer med helt olika företag om hur man skapar ett erbjudande som attraherar kunderna.

Den här podden handlar om kundvård, långsiktlighet och “life-time value of a customer”. Dvs värdet dina kunder ger dig i form av flera affärer över tid. Om du vill ha nöjda återkommande kunder ska du lägga energi på att vårda dina kundrelationer. Det är lättare att sälja till dina nuvarande kunder än att jaga nya hela […] Inlägget #31 Ta vara på kunderna du har och sälj mer dök först upp på Greger Hillman.

Avsnitt 18 av Markets podcast bjuder på e-handel, kundernas drömgalleria och påskgodis.Thomas Ohlén har kikat närmare på e-handeln i Sverige, där den största andelen per hushåll hamnar i de mindre orterna i Norrlands inland. Hur påverkas de fysiska butikerna?En rykande färsk rapport visar vad kunderna vill att deras drömgalleria ska innehålla. David och Birgitta avslöjar nästan för mycket av innehållet när Mikael Sydner vill veta mer.Årets påskägg i podcasten levereras av Maria Gramer och Daniel Norman som frossar i plockgodisets och snackens sköna värld.

Hur får kunder och skattebetalare del av vinstfesten? Bankerna tjänar nu rekordmycket pengar. Sammanlagt gjorde de fyra storbankerna en vinst på omkring 100 miljarder under förra året. Samtidigt var det inte länge sedan några banker hade så allvarliga problem att staten, IMF och EU - därmed skattebetalarna - tvingades gå in och rädda dem från hotet om konkurs. Skattebetalare och kunder fick vara med och garantera bankernas överlevnad under finanskrisen. På vilket sätt betalar bankerna tillbaka? Gäst i Ekots lördagsintervju lördagen den 21 februari är Anders Sundström, styrelseordförande i Swedbank. Han intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Bankerna tjänar nu rekordmycket pengar. Sammanlagt gjorde de fyra storbankerna en vinst på ca 100 miljarder under förra året. Samtidigt var det inte länge sedan några banker hade så allvarliga problem att staten, IMF och EU – därmed skattebetalarna – tvingades gå in och rädda dem från hotet om konkurs. Skattebetalare och kunder fick vara med och garantera bankernas överlevnad under finanskrisen. På vilket sätt betalar bankerna tillbaka?    Gäst i Ekots lördagsintervju lördagen den 21 februari är Anders Sundström, styrelseordförande i Swedbank. Han intervjuas av Jörgen Huitfeldt.

Hur skulle det vara om alla varor såldes utan skrymmande förpackningar i din lokala matbutik? Förpackningar uppfattas ofta av den miljövänliga kunden som onödiga och skadliga för miljön. ICAs miljöchef Maria Smith säger att fler kunder efterfrågar varor utan förpackningar och tror att de kommer att öka. Klotet besöker en affär i Tyskland som säljer alla varor helt utan förpackningar. Kunderna får helt enkelt ta med sig sina egna behållare och fylla med vad de vill. Men är det självklart att det bästa för miljön är att skippa plast, papp och metall runt våra livsmedel?

Bestig Kebnekajse utan att lukta svett. Eller skär upp middagsköttet på en bakteriefri skärbräda. Allt fler produkter silverbehandlas och säljs med argumentet att de är lukt- och bakteriefria. Men bacillskräcken är ett miljöhot mot både människor och mot naturen, enligt kritikerna. Efter flera års minskning ökar återigen hushållens utsläpp av silver. Kemikalieinspektionen utreder just nu ett eventuellt förbud. Semester i grönsakslandet Rensa ogräs och plantera sparris i utbyte mot mat och boende. Alltfler drar på sig stövlarna på semestern och betalar för sig genom att jobba. Den ideella organisationen Wwoof förmedlar kontakter till ekologiska gårdar i hela världen. Från flygande Jakob till surdegshotell Innehållet i våra matkassar förändras ständigt. Vi påverkas av alltifrån mattrender till hälsotips. På senare år har de fettfria produkterna fått maka på sig till förmån för varor med lågt glykemiskt index och Södermalm i Stockholm har fått ett surdegshotell. Men vilka är det egentligen som styr utvecklingen? Kunderna eller branschen? Expertsvar - Jag är sambo sedan ett år tillbaka med en man som äger ett hus och vill inte riskera  att bli utsparkad. Vad skriver vi för papper då? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av vår expert inom fastighets- och familjerätt, Margareta Brattström.