Podcasts about mats eriksson

After decades of cutting the national debt, Sweden will now be borrowing money to increase investment in the armed forces. But how much is 300 billion kronor and is it because of what is happening in the White House? Swedish Radio's defence correspondent Mats Eriksson is in the studio to tell us more.We'll also hear hear how how an inside joke among construction workers ended up being mistaken for a two-thousand-year-old gold artefact — and why people are protesting about the right to graze for the country's cows.Presenters: Ulla Engberg and Michael WalshProducer: Kris Boswell

I veckans avsnitt av Ridsportpodden ger Mats Eriksson sin raka syn på kandartvång, dressyrdebatt och polarisering i sociala medier. Programledare är Lina Nydahl, webbchef på Ridsport. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Försvaret får hundratals miljarder av regeringen men oppositionen knorrar lite. Och, vinner politiker på att bjussa på sig själva i nöjessammanhang? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat en historisk satsning på det svenska försvaret. Under de kommande tio åren ska försvaret få 300 miljarder kronor extra. Hur ska det här bekostas, vad ska försvaret köpa för alla pengar och vad tycker egentligen oppositionen?Socialdemokraten Annika Strandhäll, Kristdemokraten Erik Slottner och Liberalen Jan Jönsson medverkade alla i SVT:s program Svenska för Invandrare. Särskilt Jan Jönsson verkade ha hamnat i sitt rätta element. Fenomenet med politiker som bjussar på sig själva är knappast något nytt. Genom åren har många politiker har försökt bejaka sina folkliga sidor, men är det rätt strategi för att nå väljarna?Medverkande: Helena Gissén, Radions inrikespolitiska kommentator. Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter och chef för radions politikgrupp. My Rohwedder, Aftonbladets inrikespolitiska kommentator.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Stridsyxan är nedgrävd, åtminstone tillfälligt, i väntan på nya utspel från Trumps administration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulf Kristersson åker skytteltrafik mellan toppmöten och krismöten nere på kontinenten, här hemma släpps några trevande testballonger upp, men politikerna trevar alltjämt efter nya positioner i takt med att den säkerhetspolitiska kartan ritas om. Vad säger tonläget om det politiska tillståndet? Ska vi låna hundratals miljarder? Kan vi direktupphandla från försvarsindustrin? Och vem ska bestämma vad och hur mycket vi ska anförskaffa – politikerna eller Försvarsmakten?Veckans avsnitt gästas av My Rohwedder, politikkommentator Aftonbladet, Helena Gissén, politikkommentator Ekot och Mats Eriksson, politikreporter Ekot, specialiserad på försvarsfrågor.Programledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson

Regeringen tvingas dra på spenderbyxorna när USA ändrar riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uttalandena från Trumpadministrationen avlöser varandra och ritar om den säkerhetspolitiska kartan i Europa. Hur mycket måste försvaret växa och hur ska det finansieras?Ny opinionsundersökning om hur polis, politik och medier hanterat masskjutningen i Örebro.Medverkande: Fredrik Furtenbach, Helena Gissén, politikkommentatorer och Mats Eriksson, politikreporterProgramledare: Parisa HöglundProducent: Tomas Eriksson

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i december som det börjar blåsa kring Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare.DN berättar att han anställt en person till sitt kansli utan att göra en säkerhetsprövning. Och några dagar senare kommer nästa avslöjande.– En mobiltelefon på Ungerns ambassad som glömdes över natten. Allt medan Ungern var tveksamt till att Sverige skulle släppas in i NATO. Landerholm har antagligen varit där och pratat om det under en middag. Det här är ett par år sedan de här händelserna, säger Mats Eriksson försvarspolitisk reporter på Ekot.Och sen fortsätter det komma avslöjanden om olika klantigheter. Det är hemliga dokument som glöms på en kursgård och en anteckningsbok som glöms på Sveriges Radio efter en intervju.– Det är känsligt för det är något som de här tjänstemännen som jobbar på militära underrättelsetjänsten eller Säpo eller på Utrikesdepartementet med hemliga handlingar i något annat liknande område, FRA. Att lära sig från början att handlingar håller man reda på, kunskap håller man tyst om. Att då den som på ett sätt är högst upp i hierarkin inte har hållit reda på sina handlingar och varit lite småslarvig. Det skapar en väldigt konstig bild, säger Eriksson.Henrik Landerholm är barndomsvän med statsminister Ulf Kristersson, något vissa menar är positiv medan andra ser det som nepotism. Men när det börjar storma kring Landerholm så spiller det över på Kristersson.– Hade det gått bra med Landerholm så hade det inte varit något problem annat än att folk ändå kanske hade tyckt att det var lite konstigt att en sån nära vän sitter och ska ha en så känslig uppgift nära statsministern. Nu så fort det inte gick bra så blev det ju väldigt jobbigt för statsministern. Utreds av SäpoFlera oppositionspartier har varit ute och kritiserat Landerholm och krävts hans avgång. Men vännen och statsminister Ulf Kristersson har hela tiden sagt sig stå bakom Henrik Landerholm.Men när Säpo börjar utreda Landerholm misstänkt för vårdslöshet med hemliguppgift, väljer han att avgå.– Nu kom sista droppen som urholkade stenen att det inleds en förundersökning.TEXT: Kalle GlasMEDVERKANDE:Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid FörsvarshögskolanMats Eriksson, Försvarspolitisk reporter, EkotProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjudklipp från: Sveriges Radio, SVT

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman.– Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot.Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan.– Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet.Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt.Pengaregn över försvaretEn milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer.– Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén.2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs.– Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén.Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven.– Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson.Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober.Medverkande: Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024. Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergLjud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT

Hur har översvämningsdrabbade kommuner rustat sig framåt? Reportern vann Olle Bengtzon-priset 2024 för programmet. Priset lyfter fram journalistik som kritiskt granskar samhällsbyggande och stadsplanering. Lyssna igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Authors: Miriam Pettersson and Mats Eriksson

Det skaver kring EU-stödet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan samlas EU:s ledare i Bryssel för att bland annat diskutera fortsatt stöd till Ukraina. På hemmaplan ställer SD villkor för att acceptera att Sverige och regeringen ställer sig bakom paketet.Ukrainastödet finansieras via EU-budgeten och där har enskilda länder äskat mer pengar till andra saker. Sverigedemokraterna ser detta som oacceptabelt och driver linjen att man ska använda de pengar man redan har.Vi pratar också om Socialdemokraterna och hur de bestämt sig för att dumpa Moderaterna som sin huvudfiende. Vad betyder detta för dynamiken i svensk inrikespolitik?Medverkande: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Ett levande avsnitt där historiens vingslag tar oss lååångt tillbaka i tiden för att gräva fram fossiler. Vid vår sida har vi Mats Eriksson, Professor i paleontologi. Han är även metal head författaren som avlat fram en 419 sidor färgglad metalkoloss: Death - The Antidote To Misery Häng med och hör hur b.la Black Sabbath gitarristen Tony Iommi reagerar på att få en fosill uppkallad efter sig och vilken fossil som är mest metal.

Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler. Det går att minimera skadorna. Men har varningarna tagits på allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Fackliga rättigheter är på tillbakagång i världen, men i USA pågår ett fackligt uppvaknande. Förutom bilarbetarstrejken som har utvidgats kan den största vårdstrejken i USA:s historia bryta ut i veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Anders JelminGäster och röster i programmet:Mats Eriksson, utredare på LO:s internationella enhetGinna Lindberg, USA-korrespondentTekniker:Calle Hedlund

Ulf Kristersson sträcker ut en hand till oppositionen som inte betyder något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksmötets öppnande var en i vanlig ordning en högtidlig tillställning men den efterföljande regeringsförklaringen bjöd på få nyheter. Riksdagsårets första partiledardebatt levererade däremot rubriker, inte minst Magdalena Anderssons debattinlägg riktade mot SD:s Richard Jomshof.Gängkriminaliteten blev av naturliga skäl ett stort debattämne och statsminister Ulf Kristersson sträckte återigen ut en hand till oppositionen om samarbete. Frågan är bara om han menar det på riktigt.Från hjälmar till JASVi pratar också om planerna på att skicka svenskt stridsflyg till Ukraina. Det rör på sig i frågan på regeringskansliet och nu börjar det allt mer likna en fråga om NÄR snarare än OM. Finns det några hinder kvar för att skicka Jas Gripen till Ukraina? Och hur påverkar Turkiet processen?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Susanne Martinsson

Les Eagles ont annoncé une tournée d'adieu jeudi, après 50 ans d'existence, qui débutera le 7 septembre à New York, s'intitulera "The Long Goodbye" : Don Henley, Joe Walsh, Timothy B. Schmit, Vince Gill en Deacon Frey seront de la partie. Tony Iommi, guitariste de Black Sabbath, a reçu une sculpture grandeur nature d'un fossile préhistorique portant son nom, le paléontologue fan de heavy metal Mats Eriksson avait baptisé la nouvelle espèce Drepanoistodus Iommii en l'honneur de son guitariste préféré. Le président ukrainien Volodymyr Zelensky a subi beaucoup de pression et de stress au cours de l'année, il explique à CNN qu'il se tourne vers la musique pour de brefs moments de distraction bienvenus en ces temps difficiles, en particulier vers des groupes comme AC/DC, Guns N' Roses et Eric Clapton. . Interrogé par Devon Ivie de Vulture, Ringo Starr, le batteur qui a fêté le 7 juillet ses 83 ans, a désigné "Love Me Do", le premier single officiel des Beatles, comme la chanson qui a clairement défini sa carrière (George Martin avait fait appel à un batteur de session, Andy White pour l'album et Ringo est sur le single). Soft Cell a annoncé la sortie de deux versions augmentées de son album ‘'*Happiness Not Included'', écrit par les membres Marc Almond et Dave Ball, sorti en 2022 et qui a connu un grand succès, avec des reprises de Giorgio Moroder, X-Ray Spex et Fad Gadget. Clem Burke, le batteur de Blondie, a déclaré que l'ajout de la batterie dans le programme scolaire britannique pourrait "changer la donne" pour les enfants autistes. --- Classic 21 vous informe des dernières actualités du rock, en Belgique et partout ailleurs. Le Journal du Rock, chaque jour à 7h30 et 18h30.

Det politiska spelet är för dig som älskar politik Parisa Höglund och Fredrik Furtenbach guidar dig genom maktens korridorer. Magiskt Nato-datum den första juni när de svenska terrorlagarna träder i kraft. Men än är Natomedlemskapet en hägring och hur blev KD-nestorn Alf Svensson en storspelare i jakten på Ungern och Turkiets godkännande? Muharrem Demirok har satt ner foten kring skolpolitiken och om han får bestämma ska friskolornas vinster begränsas i framtiden. Men hela partiet är inte med på båten och frågan är om fingervisningen i skolfrågan kan vända de dystra C-siffrorna. Och apropå siffror så går vi igenom SCBs stora partisympatiundersökning som landade på torsdagen. Socialdemokraterna går fram och tidöpartierna backar. är det regeringsställningen som ställer till det för Team Kristersson och oppositionspositionen som gynnar Team Andersson? Programledare Parisa Höglund.Medverkande de politiska reportrarna Mats Eriksson, Ekot och Karolina Skoglund, SVT.

Kritik mot oppositionens höga tonläge och så många ägg ligger egentligen i Nato-korgen. Den liberala debattören och författaren Lena Andersson skrev en text om att våra oppositionspolitiker hamrat in att barnen svälter. Debatten är i full gång och vi frågar oss hur högt tonläge oppositionen tillåts ha.Samtidigt har vi vid nordpolens sydligaste gräns aldrig brytt oss så mycket om ett turkiskt val. Det svenska Natomedlemskapet ligger ju i Turkiets händer och om knappt två månader är det dags för Natotoppmöte.Medverkande: My Rohwedder, politikkommentator på Aftonbladet. Mats Eriksson politikreporter på Ekot med fokus på försvarsfrågor.Programledare: Parisa HöglundProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Christer Tjernell

Elsa Widding lämnar Sverigedemokraterna efter skandalkonferensen. Den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Elsa Widding deltog i en konferens i Stavanger där klimatförnekare samsades med vaccinmotståndare och människor som relativiserar Förintelsen. Det här gillade inte Liberalernas Mats Persson som sågade henne på Twitter.Jimmie Åkesson har varit försiktig i att backa upp sin riksdagsledamot vilket lett till att Elsa Widding beslutat att lämna SD. Hon har dock bestämt sig för att behålla sin riksdagsplats och blir därmed denna riksdagsperiods första politiska vilde. Vad ska hon göra nu?Detta är en politisk vildeBegreppet politisk vilde har många år på nacken och berättelsen bakom det är mer spännande än vad många kanske tror. Fredrik Furtenbach lotsar oss igenom de politiska vildarnas fantastiska historia.Oppositionens skuggbudgetarVi tar också ett grepp om oppositionens skuggbudgetar. Hur mycket vill Vänsterpartiet öppna plånboken? Vad är Socialdemokraternas viktigaste områden? Och hur borgerlig är Centerpartiets ekonomiska politik? Allt och mycket mer i DPS vårskuggbudgetsbonanza.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, inrikespolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Sophie Andersson

Regeringen tampas med klimatkritik, matprisuppläxning, amorteringsproblem, bolåneräntor och förtroendetapp. Klimatpolitiska Rådets rapport gör tummen ner för regeringens klimatpolitik, både denna och den förra regeringen får svidande kritik. För första gången på 20 år leder de politiska besluten till ökade utsläpp. Regeringen sitter i en rävsax när det gäller den ekonomiska krisen, rekordhög inflation, rekordhög ränta, rekordhöga matkostnader och rekordsvag krona, men agerar man på ett håll får det konsekvenser på andra. Fredrik Furtenbach har grottat ner sig i SOM-institutets senaste undersökning om svenskarnas politiska preferenser. Kärnkraft och NATO alltmer populära. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politikreporter på Ekot, och Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Lena BejerotTekniker: Jarri Hänninen

DPS på Folk och försvar 2023 där Rysslands invasion av Ukraina och den svenska försvarsviljan är i fokus. Snart har ett år gått sedan Ryssland inledde sitt anfall mot Ukraina. På försvarskonferensen Folk och försvar i Sälen är kriget ett närvarande ämne i alla samtal.Att kriget skulle förändra mycket för Sverige stod omedelbart klart, men vi undrar ändå på vilka konkreta sätt har detta präglat svensk försvarspolitik och svenskens syn på försvar. Vilket är det största skiftet sedan 24 februari 2022?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot och My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Fabian Begnert

DPS på Folk och försvar 2023 där Sveriges framtida engagemang i försvarsalliansen klarnar. Den 16:e maj 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. När DPS nu följande år besöker försvarskonferensen Folk och försvar är detta av naturliga skäl det stora samtalsämnet.Kristersson om Sveriges NatomedlemskapStatsminister Ulf Kristerssons inledde årets upplaga av Folk och försvar med att konkretisera Sveriges roll i och med ett framtida Natomedlemskap. Det handlar bland annat om deltagande i initiativet för ett gemensamt robotförsvar i Europa, även känt som European Sky Shield Initiative.Samtidigt väntar många svenska politiker otåligt på att Turkiets president Recep Tayep Erdogan ska ge tummen upp för Sverige, och frågan många ställer sig är hur långt den svenska regeringen är villig att gå för ett Nato-medlemskap. Och hur var det med Tobias Billström och hans idéer om PKK-flaggor?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitiker reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Maria Stillberg

Elpriserna slår i taket och fingerpekandet är i full gång. Rysslands krig i Ukraina i kombination med vinterns första köldknäpp leder till rekordpriser på el i Sverige. DPS tar tempen på den politiska energidebatten och reder ut vem som bär skulden för din elräkning.Ny försvarsberedning i skuggan av NatoI veckan blev det klart att regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska ledas av Hans Wallmark (M).Vår försvarskunniga kompis Mats Eriksson förklarar vad Nato-ansökan innebär för gruppens arbete och vad som gick snett när förra försvarsberedningen sprack - eller gjorde den det?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Joar Jonsson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Utrikesminister Tobias Billström säger att Sverige inte ska ha "samröre" med den kurdiska milisen i Syrien YPG och dess politiska gren, partiet PYD. Hör Ekots Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström om hur beskedet tagits emot i Ankara inför mötet om Nato nästa vecka, och politikreporter Mats Eriksson om den svenska regeringens avvägningar."Tonårsrum på hjul" väcker debattI veckan presenterade Transportstyrelsen en rapport med förslag på regeländringar för A-traktorer, även kallade för EPA-traktorer.A-traktorerna har varit föremål för stora diskussioner under den senaste tiden efter att antalet olyckor mer än fördubblats efter en regeländring för två år sedan. Men för ungdomarna vi träffar betyder de frihet och gemenskap. Splittrat USA går till valMellanårsvalet i USA sker nästa vecka, och har stor betydelse för vilken politik president Joe Biden kan föra de kommande åren. I ett splittrat USA besöker vår korrespondent Cecilia Khavar en av få platser där politiken läggs åt sidan och gemenskap råder: fotbollsarenan. Hela programmets innehåll:Timme ettSveriges skärper hållning mot YPG inför Nato-diskussion med TurkietÅteruppbyggnad i UkrainaA-traktorer väcker debattÖversvämningar i PakistanKrönika av Nina WormbsPanelenTimme tvåUSA går till val, rapport från PennsylvaniaAmerikansk fotboll förenarSatir med Public ServiceSexualundervisning förnyasIntervju med Karin SmirnoffKåseri av Mark Levengoodprogramledare Pia Sjögren producent Nina Benner tekniker Joar Jonsson

Ett år har gått sedan mordet på Einár. Hör polisen Reine Berglund som var först på plats, men också varför de ännu inte lyckats gripa någon. Den 21 oktober 2021 skjuts artisten Nils "Einár" Grönberg till döds i ett bostadsområde i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Polisen Reine Berglund ska precis avsluta sitt arbetspass när han och hans kollegor får larm om en skottlossning. Platsen de kommer till beskriver han som spöklik.Mordet på Einár chockar många och får stor uppmärksamhet. För P3 Krim berättar familjens försvarsadvokat Martin Persson om tiden efter mordet och om hoppet att någon ska gripas.Hör också om Einárs bakgrund och hotbild, kidnappningen och varför polisen inte lyckats binda någon till brottet efter närmare 350 förhör.Övriga medverkande:Torsten Alm, utredare Vårbynätverket och kidnappningen av Einár Mats Eriksson, presstalesperson hos StockholmspolisenProgramledare: Linus Lindahl, Fanny HedenmoProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer Ahlbom och Linnéa WanneforsTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Annie Lööf öppnar för att sitta i en S-ledd regering men Nooshi Dadgostar tänker inte vara sämre. Vi sammanfattar också Ekots partiledarutfrågningar och "granskar" politikernas arbetsbörda i samband med valet. Centerpartiets partiledare Annie Lööf meddelar att hon anser att Magdalena Andersson är en bättre statsministerkandidat än Ulf Kristersson. Samtidigt kräver Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar ministerposter för att backa upp Andersson. Vad betyder detta för regeringsfrågan?Politikerna sliter in i det sistaMed knappt en månad kvar till valet är partiledarnas scheman fullspäckade. Det är partiledardebatt på partiledardebatt och utfrågning på utfrågning. Hur intensiv kan en valrörelse bli och var det lugnare förr?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Monica Bergmark

Also, we ask where Sweden's NATO application stands ahead of the summit in Madrid; find out how the Public Health Agency views the risk of monkeypox; and learn about how temperatures can vary within the same city. In this week's program, we speak to Nicholas Aylott, political scientist and associate professor of political science at Södertorn University; Mats Eriksson, political correspondent at Swedish Radio News; Erik Sturegård, medical doctor at the Public Health Agency; and Isabel Ribeiro, who works at SMHI's research department for urban climate.Producer: Brett Ascarelli

Sveriges bråk med Turkiet om ett Natomedlemskap fortsätter. Det gör extra ont hos dem som inte ens ville gå med från början. Erdogan presenterar kravlistaTurkiet står på sig och tänker inte släppa in Sverige och Finland i Nato. Det är åtminstone vad man säger utåt. Men finns det något sätt för Sverige att lirka upp knuten? Kanske kan USA hjälpa till?Slaget om pensionernaDet blåser till strid i riksdagen om pensionerna. I juni ska de röstas och nu är den stora frågan om regeringen kommer att få igenom sitt förslag aka Nooshi-tillägget.MP och L håller valupptaktI helgen håller två av riksdagens småttingar valupptaktsmöte. Miljöpartister och liberaler samlas på respektive ort för att gjuta mod i trupperna inför vad som kan bli antingen en skräll eller en dödsryckning.Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvars- och politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Maria Stillberg

Säkerhetsanalysen är presenterad, i helgen fattar Socialdemokraterna beslut och på måndag väntas Natoansökan vara klappad och klar. Socialdemokraterna håller ledningsmötePå söndagen samlas S-ledningen för att ta beslut i Natofrågan. Om de inte tar rygg på Finland och säger ja till medlemskap kommer allt och alla att bli väldigt förvånade.Sverige och Finland gör gemensam sakSverige och Finland har gått i någon slags takt i hela den här processen. Var det självklart från början, och vilka likheter och skillnader finns i Sveriges och Finlands relation till Ryssland och Nato?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot och Kerstin Kronwall, frilansjournalist för Yle och tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Widman

Säkerhetsanalysen är presenterad, i helgen fattar Socialdemokraterna beslut och på måndag väntas Natoansökan vara klappad och klar. Socialdemokraterna håller ledningsmötePå söndagen samlas S-ledningen för att ta beslut i Natofrågan. Om de inte tar rygg på Finland och säger ja till medlemskap kommer allt och alla att bli väldigt förvånade.Sverige och Finland gör gemensam sakSverige och Finland har gått i någon slags takt i hela den här processen. Var det självklart från början, och vilka likheter och skillnader finns i Sveriges och Finlands relation till Ryssland och Nato?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot och Kerstin Kronwall, frilansjournalist för Yle och tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Widman

Ring P1 från Göteborg med telefonväkteri om Nato med Ekots försvarsreporter Mats Eriksson och Krister Bringéus som gjorde den säkerhetspolitiska utredningen 2016. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Today, Finland's prime minister and president came out officially in favor of Finland joining NATO. What does that mean for Sweden? Swedish Radio's defense correspondent, Mats Eriksson, parses the significance for Sweden of the announcement from the Finnish leadership.Also, we hear from one Ukrainian family who needs to move on after being put up in a Swedish home for a couple of months.And we dip into the world of Eurovision with our expert Kris Boswell, ahead of tonight's Swedish performance in Turin.Producer: Ulla EngbergReporters: Dave Russell, Sujay Dutt

Det svenska Natobeskedet väntar runt hörnet. Hör om hur ett sådant medlemskap skulle kunna se ut och om hur politikerna ställer sig till kärnvapen. Inom två veckor vet vi troligen om Sverige kommer att gå med i Nato eller inte. Nu börjar partiernas kravlistor inför ett sådant medlemskap att ta form - hur ser dessa listor ut, och hur skiljer sig oppositionens från regeringens?Inga kärnvapen i Sverige, eller?En springande fråga för ett eventuellt Natomedlemskap är hur Sverige ställer sig till de kärnvapen som flera medlemsländer innehar. Hur ska vi förhålla oss till dessa, praktiskt och moraliskt?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm

Det svenska Natobeskedet väntar runt hörnet. Hör om hur ett sådant medlemskap skulle kunna se ut och om hur politikerna ställer sig till kärnvapen. Inom två veckor vet vi troligen om Sverige kommer att gå med i Nato eller inte. Nu börjar partiernas kravlistor inför ett sådant medlemskap att ta form - hur ser dessa listor ut, och hur skiljer sig oppositionens från regeringens?Inga kärnvapen i Sverige, eller?En springande fråga för ett eventuellt Natomedlemskap är hur Sverige ställer sig till de kärnvapen som flera medlemsländer innehar. Hur ska vi förhålla oss till dessa, praktiskt och moraliskt?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra stål utan kol med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Regeringen vill satsa två procent av BNP på försvaret. Varför just två procent och hur mycket försvar får vi för pengarna? Regeringen vill höja anslaget till försvaret till två procent. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läge som råder efter Rysslands invasion av Ukraina. Vad säger oppositionen? Och när kan vi räkna med att pengarna når försvarsmakten?Sverige-USA-NatoDen hyperaktuella Nato-debatten gjorde oss nyfikna på Sveriges speciella relation till alliansen och dess främsta företrädare USA. Hur har den relationen sett ut historiskt och vad betyder den i dag?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Johanna Carell

Regeringen vill satsa två procent av BNP på försvaret. Varför just två procent och hur mycket försvar får vi för pengarna? Regeringen vill höja anslaget till försvaret till två procent. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läge som råder efter Rysslands invasion av Ukraina. Vad säger oppositionen? Och när kan vi räkna med att pengarna når försvarsmakten?Sverige-USA-NatoDen hyperaktuella Nato-debatten gjorde oss nyfikna på Sveriges speciella relation till alliansen och dess främsta företrädare USA. Hur har den relationen sett ut historiskt och vad betyder den i dag?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Johanna Carell

Svensk politik går samman i att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Vad betyder detta för Natodebatten? Och hur påverkar det viljan att ta emot flyktingar? Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Svensk politik går samman i att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Vad betyder detta för Natodebatten? Och hur påverkar det viljan att ta emot flyktingar? Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget? Hur länge kan Sverige stå emot ryssen?Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman

Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget? Hur länge kan Sverige stå emot ryssen?Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron.Hur påverkar dialekter vår syn på politiker? Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Julius Bäckman

Avsnittet gästas av Mats Eriksson, disputerad intensivvårdssjuksköterska, forskare och professor i omvårdnadsvetenskap och Beatrice Olsson Duse, specialistutbildad barnsjuksköterska och magister i vårdvetenskap.

2021-06-20 | 60 MINUTER: Denna gång är temat intensivvård av coronapatienter. Jan Lötvall och Ola Stenqvist (professor i anestesiologi - läran om sövning/narkos och olika bedövningsmetoder) samtalar med docent och narkosläkaren Mats Eriksson. "Vetcov - 60 Minuter" spelas in LIVE och allt som diskuteras bygger på era frågor som ni skriver till oss under samtalets gång på chatten. Här finns samtalet på Youtube: https://youtu.be/ylzGRsl-odU Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: vetcov19.se/donera/

In this Intel Conversations in the Cloud audio podcast: TietoEVRY’s Mats Eriksson talks with host Jake Smith about the transformation of the mobile industry with Open RAN (Radio Access Networks) technology that aims to standardize networking industry interfaces and support interoperation between different vendors’ equipment. Mats discusses the services TietoEVRY provides, the FlexRAN offerings with […]

In this Intel Conversations in the Cloud audio podcast: TietoEVRY’s Mats Eriksson talks with host Jake Smith about the transformation of the mobile industry with Open RAN (Radio Access Networks) technology that aims to standardize networking industry interfaces and support interoperation between different vendors’ equipment. Mats discusses the services TietoEVRY provides, the FlexRAN offerings with […]

In this Intel Conversations in the Cloud audio podcast: TietoEVRY’s Mats Eriksson talks with host Jake Smith about the transformation of the mobile industry with Open RAN (Radio Access Networks) technology that aims to standardize networking industry interfaces and support interoperation between different vendors’ equipment. Mats discusses the services TietoEVRY provides, the FlexRAN offerings with […]

TietoEVRY’s Mats Eriksson talks with host Jake Smith about the transformation of the mobile industry with Open RAN (Radio Access Networks) technology that aims to standardize networking industry interfaces and support interoperation between different vendors' equipment. Mats discusses the services TietoEVRY provides, the FlexRAN offerings with Intel, and optimizations with OpenNESS and OpenVINO. Mats explains why Amara's law might apply to the mobile industry and what that means for the global market. For more information about TietoEVRY’s vision for Open RAN, visit: https://www.tietoevry.com/openran Follow TietoEVRY on Twitter at: https://twitter.com/TietoEVRY Follow Jake on Twitter at: https://twitter.com/jakesmithintel

In this Intel Conversations in the Cloud audio podcast: TietoEVRY’s Mats Eriksson talks with host Jake Smith about the transformation of the mobile industry with Open RAN (Radio Access Networks) technology that aims to standardize networking industry interfaces and support interoperation between different vendors’ equipment. Mats discusses the services TietoEVRY provides, the FlexRAN offerings with […]

Fördjupningsseminiarum om Moderaternas idéprogram med Mats Eriksson, Mats Svegfors och Lydia Wålsten. Programledare: Karin Svanborg Sjövall.

Det efterlängtade temat för vårt tredje avsnitt är de urtida djuren och växterna! Utöver fossil nördar vi även ner oss i det "subkambriska peneplanet" och med hjälp av paleontologen Mats Eriksson ökar vi våra chanser att själva bli fossil.

I recently spoke with Alex Dontre the drummer from Psychostick and Mats Eriksson, a metal head from Sweden who is also a researcher. They relayed some fascinating stories about vulnerability, childhood, work and the concept of control. Supported by Black Roos entertainment. Some elements of this podcast may be triggering. If you feel triggered, please seek help.

I dagens avsnitt bland annat: Censur och manipulation på Brottsförebyggande rådet, man i 60-årsåldern dödas på restaurang när han ingriper för att stoppa pågående rånförsök, Joakim Lamotte hånas efter internationellt uppmärksammat reportage i Kronogården i Trollhättan samt Felix Kjellberg tar paus från Youtube under 2020 https://radio.bubb.la/tisdag-17-december-2019/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Brottsförebyggande rådets medarbetare justerar resultat och slutsatser efter påtryckningar uppifrån eller censurerar mindre smickrande beskrivningar om exempelvis polisens arbete, framgår av 35 intervjuer utförda av forskare vid Linköpings universitet Tino Sanandaji kommenterar Brå-avslöjandet Man i 60-årsåldern dödas med ospecificerat tillhygge i samband med rånförsök mot restaurang i Gislaved, ingen gripen Samnytt: 60-åring mördad på restaurang i Gislaved – med machete Flashback: Kjäll Gustafsson dödad i samband med rån på restaurang i Gislaved (2019-12-14) Joakim Lamotte skrev ett tidsinställt Facebookinlägg som skulle publiceras om han inte kom levande från Kronogården i Trollhättan, har blivit intervjuad av brittiska BBC där producenten efter intervjun beklagar sig över att svenska journalister inte talar klarspråk om problemen i Sverige YouTube: Joakim Lamottes reportage från Trollhättan Nyheter Idag: Tänk om maskerade SD-väljare misshandlade och rånade DN-journalister Mattias Karlsson kommenterar drevet mot Joakim Lamotte BBC intervjuar Joakim Lamotte (startar 14:04) Ordningsvakter och väktare slutar patrullera på Kronogården i Trollhättan mellan klockan 18.00 och 03.00 då skyddsombudet anser det vara förenat med allvarlig fara för deras liv och hälsa, gäller fram till 24 januari Mats Eriksson, politisk sekreterare på LO tillika utrikesminister Ann Lindes make, twittrar “om jag tvingas välja så har jag mer sympati för ‘snorungarna' i Kronogården än för swishtiggaren Lamotte”, står på sig efter att formuleringen kritiseras Felix Kjellberg meddelar att han kommer ta en paus från Youtube nästa år, säger att han är trött och vill slippa tänka på vlogging för första gången på tio år PewDiePie: YouTube's New Update Has A BIG FLAW!

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Lunds universitet var som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2018. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet. En handfull av dessa samtal presenteras nu i poddform. Vad i hela världen kan förena hårdrock och urtida fossil? Svaret är geologen Mats Erikssons forskning. Här berättar Mats om hur hans två stora intressen möts. Lovisa Brännstedt leder samtalet.

Dramatens förre vd tvingades bort, anklagad för att inte ha tagit frågor om arbetsmiljö på allvar. Hur ska nationalscenens nya ledare återskapa förtroendet hos sina medarbetare och hos allmänheten? Maria Groop Russel, vd för Dramaten är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Jenny Teleman, journalist på Sveriges Radios kulturredaktion. Därefter om försvarsberedningen. C, L, M och KD lämnar beredningen eftersom de är oense med Socialdemokraterna om finansieringen. Vad händer nu? Samtal med Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot. Programledare: Cecilia Bodström Producent: Viktor Mattsson

Mats Eriksson är en riktig mångsysslare. Till vardags driver han sin verksamhet Stall Mats Eriksson samt jobbar på Svenska Ridsportförbundet. Utöver det är han också ridlärare, tränare, tävlat Grand Prix, seminassistent och internationell dressyrdomare på trestjärnig nivå. Framgångsekipaget är en podcast om framgången bakom ett ekipage. Ett ekipage är inte endast häst och ryttare utan bakom dem finns ett helt team av nyckelpersoner som tillsammans skapar framgång. Framgångsekipaget träffar flera av Sveriges mest framgångsrika aktörer inom ridsporten. Ni får höra hur deras väg har varit fram till där de är idag men ni får också höra vår syn på vad som gör ett ekipage framgångsrikt och allt som rör ridsporten. För kontakt och samarbeten maila: framgangsekipaget@gmail.com Instagram: sgstabledressage annapersssson

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Hur står sig det nygamla pensionssystemet mot det gamla och vad vill partierna göra för pensionärerna? Podden tar sig an pensionerna och tar tempen på ämnet i årets valrörelse. Vilket parti erbjuder pensionärerna mest och finns det ens en homogen grupp som passar in i den kategorin längre? Dessutom: vad sa egentligen Göran Persson om det svenska pensionssystemet till en grupp Nya Zeeländska studenter som fick den enda svenska reportern på plats att spetsa öronen? Ekots Tomas Ramberg, Mats Eriksson och Birgitta Johansson delar med sig av många års pensionspolitikbevakning.  Programledare: Henrik Torehammar Producent: Parisa Höglund

I dagens program får vi råd om hur vi kan bli mindre mobilfipplande. Dessutom undrar vi hur det går med att kunna boka tåg i Europa, och så reder vi ut varför kungen ibland bär camo-klädsel. Igår invigdes P18 på Gotland, ett nytt regemente ska ta form under kommande år. Kungen invigde det hela, men varför bär han ibland kamouflage-mönstrad uniform och ibland inte? Vi frågar Mats Eriksson, Ekots inrikespolitiska reporter. Det kan kännas rent hopplöst svårt att sluta sträcka sig efter sin mobil, eller pilla på den så fort tillfälle ges. Psykologen Siri Helle hjälper oss idag att tänka kring 2000-talets snuttefilt. Det är hart när omöjligt att hemifrån boka tågresor i Europa. Idag kommer SJ:s Thomas Silbersky hit och förklarar ifall bokning av utrikesbiljetter skulle kunna gå som på räls. Dessutom får vi veta att silvermedaljörerna i Schweiz visst fick ett härligt mottagande igår när de landade hemma efter hockey-VM, inget officiellt arrangerat men ett par tusen personer hade slutit upp på flygplatsen och viftade med flaggor. Flera lyssnare hörde av sig med tipset efter att ha hört oss säga att man inte officiellt arrangerar firande där för silver. Tack för dem!   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

LO satsar 30 miljoner på att Socialdemokraterna ska vinna valet i september. Men vad vill dom ha för pengarna? Och vad är LO:s lösning på den infekterade hamnkonflikten i Göteborg? LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Dessutom historien om Helikopter 14 - försvarsinköpet som försenades med nästan 10 år och som nu är för dyr för att använda. Ekots försvarpolitiska reporter Mats Eriksson guidar oss genom Helikopter 14:s alla turer.

Står ryssen för dörren eller har försvarsberedningen fått säkerhetsläget helt om bakfoten? Det politiska spelet gör en extrapodd från och om Folk och Försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Varför bråkar försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström? När får vi en robotarmé? Och är Beatrice Ask Sveriges bästa prepper? Den här gången med Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach, Ekots politikreporter Mats Eriksson och Svenska Dagbladets politikreporter Annie Reuterskiöld.  Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Försvarsberedningen konstaterade i en rapport strax före jul att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Dom lämnar också flera förslag på hur totalförsvarets förmåga ska förbättras. Men hur ser regeringen på hotbilden mot Sverige - har den ökat? Och hur vill regeringen i så fall möta det? Ekots reporter Mats Eriksson kommenterar. Dessutom om brott och - åtgärder. De svenska politikerna förespråkar allt som oftast hårdare tag mot brottsligheten. Men vad är det som verkligen fungerar om man vill få ner den grova brottsligheten? Hör kriminologerna Camila Salazar Atias på Fryshuset och Manne Gerell vid Malmö universitet. Och Robert Andersson, kriminolog vid Linnéuniversitetet som forskar om svensk kriminalpolitik om hur den politiska debatten om brott har förändrats de senaste 20 åren.

Idag sänder vi ett specialprogram med samlat material från Klubbhuset Pelarens podcast. Pelaren är stationerad på Åland och har fungerat som stöd till människor med psykisk ohälsa sedan 2010. I deras podcast får vi höra ett urval personliga berättelser av klubbhusets medlemmar. Elin intervjuas och Rosie intervjuar om övergångsarbete. Julia Demander berättar om självskadebeteenden, Mats Eriksson om psykisk ohälsa och MS Stefan berättar om sig själv och sitt liv. Richardas medlemsberättelse Lisbet och Rosie om klubbhuset

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde beskrivs som alltmer osäkert. Flera oppositionspartier vill ge försvaret mer pengar. Men vad vill regeringen? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte är beredd att förhandla i den offentliga debatten om större anslag till försvaret. Han ser  också allvarligt på rapporterna om att Ryssland lagt sig i det amerikanska valet och menar att det inte går att utesluta en likanande händelse i Sverige.Analys av Ekots politikreporter Mats Eriksson.FÖRDJUPNING: Om den feministiska utrikespolitiken: Hur ny är den egentligen och kommer den att märkas under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd?Hör den före detta utrikesministern Lena Hjelm Wallén (S) och före detta biståndsministern Gunilla Carlsson (M) blicka tillbaka på den politik kring jämställdhet och kvinnofrågor som först under tidigare regeringar. Samt samtal med Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan om vad en feministisk utrikespolitik är, egentligen.

Sjuksköterskor som säger upp sig på löpande band, cancersjuka barn som skjutsas runt mellan landstingen och gamla farbröder som måste åka 30 mil för en vanlig rutinkontroll. Var du bor, vilket kön du har och vilken klass du tillhör kan betyda skillnaden mellan liv och död. Här hittar du chatten från sändningen P1 Debatt om den svenska sjukvården inför publik på Studion, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Deltagare: Ann Westin, ståuppare med förflutet som undersköterska och mentalskötare Inez Abrahamzon, journalist och debattör med förflutet som ordförande för Hela Sverige ska leva Alexandra Charles, ordförande i och grundare av 1,6 miljonerklubben och 2,6 miljonerklubben, ideella föreningar som arbetar för kvinnors hälsa Maciej Zaremba, journalist på Dagens Nyheter, som i en serie reportage skrivit om vårdsituationen i Sverige. Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet; har jobbat länge för jämställd och rättvis vård. Jonnie Roupé, pappa till cancersjuka Lilly; som tvingas åka till andra län för behandling, då det är brist på vårdplats i hemlandstinget. Lena Nutti, vars multisjuke far har 35 mils resväg till närmaste vårdplats. Samson Beshir, som har en sjuk anhörig som blir bemött annorlunda av läkare då hen har ett annat modersmål än svenska. Jakob Lederman, Leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård Mona Heurgren, chef för enheten för öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Mats Eriksson, ordföranden sjukvårdsdelegationen, SKL, Sveriges kommuner och landsting Emma Henriksson, kristdemokratisk gruppledare i riksdagen och ordförande i Socialutskottet. Åsa Mörner, Leg. sjuksköterska och barnmorska, huvudskyddsombud i Vårdförbundet i Örebro. Bita Eshraghi, ST-läkare, Söder Sjukhusets Kvinnoklinik, Stockholm. Karl Sallin, ST-läkare vid Astrid Lindgrens-barnsjukhus, Solna, Svenska Läkarförbundet i etikdelegationen. Harriet Hedlund, Socialdemokrat, ordf i nämnden för folkhälsa och primärvård i Västerbottens läns landsting   Programledare: Alexandra Pascalidou. Här finns ett Facebookevenemang för debatten, som är gratis att delta i.

Möjligheterna till att skaffa barn om du inte kan få några på egen hand naturligt ser olika ut. Paret Titti och Leif har försökt att få barn i flera år utan att lyckas. I studion hör du också Barbro Westerholm (FP) och Mats Eriksson som är Moderat och ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings sjukvårdsdelegation. Vi gästar Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm som ställer till med restfest i Stockholm för att bjuda på mat som egentligen skulle slängts från en matbutik i närheten. Vad kan man tjäna på att lag och äta istället för att kasta? Att sätta in en dödsannons i tidningen när någon nära har avlidit är populärt i Sverige, men priset är helt oproportionerligt jämfört med vad det kostar när man ska annonsera om att man har gift sig till exempel. Varför är det så och vad finns det för andra alternativ till papperstidningen? Plånbokens expert på försäkringsfrågor, Gunnar Olsson svarar på lyssnarfrågor.

Fler eller färre platser i framtidens sjukvård? Kaliber handlar idag om balansen mellan en kostnadseffektiv vård och ett spel med människoliv. De två senaste veckorna har Kaliber berättat om krisen med plats- och personalbrist i vården. När vi gick igenom förra årets Lex Maria-beslut, där sjukhusen själva anmält allvarliga vårdskador, upptäckte vi att plats- eller personalbrist på sjukhusen var bidragande orsak i var tionde fall. Vi hittade 35 dödsfall och 24 skadade patienter. Vi berättade om elvaåriga Fredrik Sundqvist, som dog delvis därför att det var platsbrist på infektionskliniken när han kom in till Gävle sjukhus. Hans mamma Maja Sundqvist berättade: – Och det är också en sådan grej de säger “För vi har inga grejer här”, säger de, för vi har ingen antibiotika här. Det hade funnits om vi hade varit på barnkliniken. Det är ju också en sån där grej, det finns inte rum, det ska ju finnas saker i alla rum, eller åtminstone nära. Fredrik hade vattkoppor som lett till blodförgiftning. Vården av honom tog för lång tid. – Man förstod inte hur sjuk han var. Ja, det är så svårt. Vi undersökte också orsakerna till platsbristen på sjukhusen. Det visade sig att tre av fyra landsting har tvingats stänga ner vårdplatser på grund av personalbrist. Sjuksköterskor lämnar sjukhusen därför att stressnivån blivit för hög. My Morin som är sjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm berättar om situationen där: – För mig som jobbar på akutmottagningen så har vi sedan några år tillbaka en ganska ohållbar situation, där vi jobbar i lokaler som är byggda för ungefär 160 patienter per dygn medan vi förra året hade ungefär 300 patienter per dygn som passerade våra lokaler. Kalibers granskning visade också att platsbristen beror på att färdigvårdade patienter ligger kvar på sjukhusen och att samarbetet mellan kommuner och landsting brister. Ofta är det äldre sköra patienter som tar upp sängar på sjukhusens avdelningar. Men hur blev det så här, och hur ser framtidens sjukvård ut? Det ska vi försöka bena ut i dagens Kaliber. Sverige är det land i EU med minst antal vårdplatser per invånare. Så har det inte alltid varit. I slutet av 60-talet fanns det mer an 120 000 vardplatser på svenska sjukhus. Men i och med Aldreformen på 90-talet tog kommunerna over ett stort ansvar for aldrevarden fran landstingen. Antalet sjukhusplatser där man kan lägga in patienter sjönk då. Därefter har nedgangen fortsatt. De sista åren har drygt tre tusen vårdplatser försvunnit på de somatiska vårdavdelningarna på svenska sjukhus, enligt Sveriges kommuner och landsting, och i dag har vi drygt 20 000 platser. Det här är helt rätt utveckling, det menar en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, Mats Eriksson. Han är moderat ordförande i Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation. Under en paneldiskussion om platsbristen i vården i Almedalen för två år sedan sa han: – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Mats Eriksson vill alltså inte utöka antalet vårdplatser på sjukhusen förrän han sett att vården har uppnått full effektivitet. Vi ska återkomma till honom senare i programmet. Men nu till ett av framtidens sjukhusbyggen. Vi klättrar upp för en smal metalltrappa till en plattform med högt staket runtom. – Man ska inte ha anlag för svindel här. Vi tittar ner på det som ska bli ett av Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna som beräknas stå klart 2017. Informatör Katarina Monhagen visar. – Det till vänster här är de fem sjukhusbyggnaderna som kommer upp ur det nya sjukhuset, och sen har vi de äldre delarna här. Rakt fram här så håller man på med förberedelserna för Akademiska stråket. Och även behandlingsbyggnaden som kommer upp här. Men det nya sjukhuset har fått hård kritik, bland annat från Landstingets egna revisorer, som befarar att bygget kommer att förvärra platsbristen i länet. Hur många sjukhussängar kommer vi ha i Sverige de närmsta åren? Kaliber frågade samtliga 21 landsting om de planerar att öka eller minska antalet sjukhusplatser framöver. Sex landsting svarade att ska öppna nya platser. Två ska dra ner. De flesta planerar ingen förändring. Det pågår en livlig debatt om antalet vårdplatser i Sverige. Vissa menar att vi har för få sjukhussängar. Andra säger att det är en naturlig konsekvens av att vården har moderniserats. En av dem som givit sig in i diskussionen är Pelle Gustafson, docent i ortopedi. Antalet vårdplatser är inte avgörande, skrev han i en debattartikel för några månader sen, han delar den åsikten med många beslutsfattare inom vården. Pelle Gustafson menar att svensk sjukvård orättvist svartmålas i media. Pelle Gustafson tar emot i en kontorsbyggnad i centrala Stockholm: – När vi är som sämst i svensk sjukvård är vi oftast väldigt bra i ett internationellt perspektiv. De länder som går att jämföra med. Och det är det som är den stora styrkan i svensk sjukvård skulle jag vilja säga. Om man tittar på var vi ligger i behandlingsresultat så kan vi mäta oss med vilket land som helst inom vilket område som helst. Den svenska hjärtinfarktvården är 30% bättre än den brittiska, vi har världens näst lägsta spädbarnsdödlighet, vi har världens bästa överlevnad och funktionsförmåga efter stroke, vi har världens bästa överlevnad i AIDS, man kan räkna upp hur många siffror som helst. Det finns mycket att vara stolt över i svensk sjukvård, men det finns också mycket som kan bli bättre. Pelle Gustafson säger att det är för enkelt att bara ropa på mer resurser när det gäller bristen på vårdplatser. – Vi måste lära oss mer om hur vi använder de vårdplatser vi har för det går inte att ärligt säga att vi alltid har vårdplatsbrist för det har vi inte. Vi har periodvis brist på vårdplatser och det ställer till stora bekymmer, så problemet ska inte viftas bort, men lösningen är sannolikt inte att alltid ha fler sängar. Lösningen är att vi lär oss mer om hur vi använder de sängar vi har. Det perfekta antalet patienter per sjukhussängar är omdiskuterat, men en vanlig uppfattning att 90 procent beläggning på ett sjukhus är lagom, då har man några sängar lediga om det skulle krisa sig. Att ha alltför få patienter per plats på ett sjukhus blir dyrt eftersom man då måste stå med massa tomma sängar. Och sambandet mellan antal vårdplatser per invånare och överbeläggningar är inte helt enkelt. Fenomenet med patienter i korridorer och på fel avdelning finns också i landsting med relativt sett många vårdplatser per invånare. Vårdplatsdebattören Pelle Gustafson säger att det inte är rimligt att lägga ännu mer pengar på sjukvården. – Det är också viktigt att andelen av bnp som går till sjukvård inte stiger, för det indikerar en situation som USA nu hamnat i. De ligger på nästan 18% av sin bnp och det stiger. Om sjukvården drar iväg och ökar så kommer rättsväsendet dra iväg och så kommer skolan göra det och så kommer alla andra samhällssektorer öka på det här sättet. Det förstår vem som helst att det har vi inte råd med tillslut. Genom att effektivisera patientens väg genom sjukhuset kan man lösa platsbristen, säger Pelle Gustafson. Men många av dem som arbetar ute på sjukhusen har svårt att se att det går att effektivisera vården mer. My Morin på Södersjukhusets akutmottagning igen: – Det går inte att till minsta lilla detalj effektivisera att hjälpa en 87-årig dam på toaletten. Det är omvårdnad, det är mänsklig kontakt. Det är samtal och det är beröring och det är så många olika saker i det och det är så otroligt individuellt. Många av de My Morin tar emot på akuten är gamla sköra patienter med flera olika sjukdomar som ingen tagit ett övergripande ansvar för i den högspecialiserade vården, de kommer därför in igen gång på gång. – Människor springer runt omkring dig hela tiden, det är hög ljudnivå, skarpa lampor och ljus….  Jag och mina kollegor kommer förbi och försöker titta till dig så gott vi hinner medan vi samtidigt försöker hålla liv i de allvarligt sjuka. Det är den gruppen av patienter som till absoluta majoritet hamnar mellan stolarna. På Helsingborgs lasarett möter vi KG Prütz. Han är njur- och internmedicinare och har arbetat som läkare sedan början av 80-talet. Visst, vården har moderniserats säger han, men omsorgen om människor kan inte gå fortare. – Det tar lika lång tid idag att studera in en stråkkvartett av Beethowen eller Mozart och att framföra den på ett njutbart sätt som det gjorde för 200 år sedan och det tar lika lång tid att trösta en ledsen människa idag som håller på att dö som det gjorde för 10, 15 eller 100 år sedan. Man får inte glömma bort att sjukvården i grunden är en humanitär verksamhet, den måste klara av båda de här sakerna, vi måste bli bättre och utnyttja de medicinska framstegen och teknologiförbättringarna och produktivitetsökningsmöjligheterna, men vi får inte tappa den humanitära, den mänskliga sidan, omvårdnadssidan. Är den hotad idag? – Jag tror den är hotad. När Helsingborgs lasarett byggs om blir det 30 vårdplatser färre. Landstingsledningen säger att de ska kompenseras med 12 på Landskronas lasarett och en satsning på avancerad sjukvård i hemmet, men KG  Prütz tror inte att man kan dra ner mer på antalet sjukhussängar.   – Det blir lätt så att man tror att allting kan skötas hemma, ‘folk behöver inte ligga på sjukhuset, den bästa sängen är den egna sängen i hemmet' säger man men det är inte tryggt, säkert eller bra att vårdas för en akut hjärtinfarkt eller en svår blodförgiftning hemma i den egna sängen. Då riskerar ett antal människor att dö i förtid om man ska bedriva vården där vid den typen av sjukdomar. Också lungläkaren Charlotta Berling på Helsingborgs lasarett är orolig för hur det ska gå:   – Som det är nu så upplever jag att vi har för få vårdplatser, helt klart, och skulle man utöver detta ta bort ytterligare 30 vårdplatser... jag kan inte se framför mig hur det skulle kunna bli en rimlig situation varken för patienter eller personal. Det är helt otänkbart. Vi återvänder till byggplatsen för Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna. Liksom Helsingborgs lasarett förlorar Karolinska sjukhuset vårdplatser men den nya byggnaden, närmare bestämt 110 stycken. Men varje säng står å andra sidan i enkelrum, och ett högteknologiskt sådant. I ett showroom visar Annika Tibell, som är medicinsk chef på programkontoret, hur ett vårdrum på det nya sjukhuset kommer att se ut. – Vi har ett stort hygienutrymme. Alla patienter har ett eget hygienutrymme och det är extremt viktigt. Ska vi gå in och titta? – Man minskar spridningsrisken för infektioner väldigt mycket därför att de här multiresistenta bakterierna vi har och som är mycket mer frekventa i vår omvärld än i Sverige än så länge tack och lov, de bär vi ofta med oss i avföringen om vi har dem. Det innebär att just hygienutrymmet toaletten är en stor risk för att patienter … det här sprids mellan patienter eller genom personalen till patienterna. Badrummet är rymligt med en långsmal spegel framför handfatet så att man kan se också om man sitter i rullstol. I enda hörnet är en dusch och i det andra hörnet. Vad är det för skåp där i hörnet? – Det är vad vi kallar för desinfektor. Där desinficerar man pottor eller en rondskål för att man har kräkts eller så. Och på gammaldags avdelningar så var det ofta en desinfektor på avdelningen. Det här tog man med sig genom korridoren och sprang genom korridoren för att göra rent de här kärlen. Här gör vi det inne hos patienten vilket också minskar risken för spridning av bakterier. Att bygga så att spridningen av bakterier minskas är en viktig prioritering. Men så fort sängplatserna är för få och patienter hamnar i korridoren eller på fel avdelning ökar risken för spridning. Jan Halldin är pensionerad läkare som själv nyligen hamnade på sjukhus, vilket fick honom att fundera över platsbristen. Han opererades på Karolinska universitetssjukhusets öron-näsa-hals-klinik och blev då kringflyttad. – På kvällen vid halv tio-tiotiden kom en äldre sjuksköterska och sa att “tyvärr du måste byta rum för att vi får in en annan patient som inte tillhör öron”. Men det var den här utlokaliseringen då att de måste ta in en patient. Den måste ha det här rummet och då måste jag flytta till ett annat rum, ett fyrbäddsrum där det låg tre patienter. Jan blödde ur näsan och var allmänt omtumlad efter narkosen och operationen. Även om allt gick bra funderade han ändå i efterhand på hur säkert det där var. – Det finns ju väldigt mycket infektioner, man är ju väldigt känslig för det. Så känner man ju en viss oro och så. Så det är ju inte bra, det bad de om ursäkt för. Och jag förstod att personalen hade en väldig arbetsstress och ville gärna berätta för mig hur det var. Sjuksköterskorna berättade för honom om en pressad arbetssituation, hög personalomsättning och låga löner. På Karolinska universitetssjukhuset där han låg är just nu 160 platser stängda därför att man har för få sjuksköterskor. – Den här arbetsstressen och så vidare som det innebär att jobba i vården gör att folk flyr vården. Och det här ständiga ekonomitänket. Istället måste ju sådant som etik ligga i framkanten. Sjukvården är inte som att producera olika materiella saker, som bilar, utan det är något helt annat. Jan Halldin tycker att antalet vårdplatser per invånare är ett bra mått på vårdens kvalitet. – Vårdplatser är något som är väldigt konkret, det går att mäta och det är en förutsättning för att det blir en kvalitet i vården. Sen är de svårt att mäta kvalitet i vården. Vi har minskat alldeles för mycket. Det här med dagkirurgi, den utvecklingen inom vården har vi ju sett i andra länder också. Men varför ska Sverige ligga i botten? Det sker ju konsekvenser. Folk ligger och dör för att vi inte har antalet vårdplatser. Kan vi acceptera det i ett så kallat välfärdsland som Sverige ändå ska vara. Det tycker inte jag. I Kaliber i dag undersöker vi om vi har för få vårdplatser på sjukhusen i Sverige och hur det kommer att se ut i framtiden. De senaste veckorna har vi beskrivit hur patienter har dött och skadats när vårdplatser och personal saknas på sjukhusen. I 15 av 21 landsting har man stängda sjukhusplatser därför att man inte har lyckats behålla sin personal. Vi har hört läkare och sköterskor berätta hur de varje dag använder mycket tid till att hitta plats till patienterna och att arbetssituationen blir allt mer ohållbar. Vår enkät till landstingen visar att majoriteten av dem inte kommer att skapa fler vårdplatser de närmsta åren. Vad är då lösningen på sjukvårdens utmaningar? Ett nytt, högspecialiserat sjukhus byggs alltså i Stockholm. Men det kommer inte kunna ta emot fler patienter, snarare färre. Landstingsledningen säger att de 110 vårdplatser som försvinner där kommer att ersättas med 870 platser på andra sjukhus. Samtidigt har landstinget stora problem med att bemanna de sjukhusplatser man redan har därför att man saknar personal. Hur ska man klara att öppna hundratals nya vårdplatser när man redan idag tvingats stänga över 200 i brist på framför allt sjuksköterskor? – Platser är lätt att ordna men det hjälper ju inte om man inte har personal att bemanna de här avdelningarna med, säger Jan Nygren, ordförande i styrelsen för Danderyds sjukhus, ett av de andra akutsjukhusen i Stockholm. Nygren undrar hur det ska gå när Nya Karolinska Solna öppnar: – Jag är orolig för att hela det investeringsprogram som kom igång en aning för sent för bland annat Danderyd och Södersjukhuset inte kommer vara klart och då har vi ett dubbelt problem, nämligen att vi kanske generellt sett inte har tillräckligt med platser och vi har dessutom två akutmottagningar som inte är färdigbyggda då kan 2017-2018 bli ett problem för de akut sjuka i Stockholms län, utöver de problem vi redan har ska jag väl säga. Hur skulle du beskriva de problem ni redan har? – Det handlar väldigt mycket om sjuksköterskebrist, där akutsjukhusen tyvärr råkar sämst ut. Jag får signaler från våra personalansvariga på Danderyds sjukhus som säger att inte på 25 år har man upplevt något liknande, så det har gradvis blivit värre och värre. Stockholms läns landstings ledning svarar att man i år har varit framgångsrikt med sin rekrytering av personal och att man kommer klara att bemanna sjukhusplatserna. Förlängd introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor hoppas man ska hjälpa upp situationen. Landstingspolitikerna har också budgeterat 59 miljoner i år för att kunna attrahera de allra bästa specialistsjuksköterskorna till viktiga positioner. Men Jan Nygren menar att akutsjukhusen behöver mer resurser än så för att kunna behålla sin personal. – Vi kan knappast skära ner verksamheten ännu mer, stänga vårdplatser leder bara till ökade problem på akuten och det kostar både i kvalitet, vilket är det viktigaste i vården men också i pengar. Så resurser, ekonomiska resurser till akutsjukhusen så att vi kan åtminstone tillfälligt kan erbjuda något bättre villkor för de sjuksköterskor som vi behöver på nätter, obekväm arbetstid, etcetera med mera. Ulf Ljungblad är före detta sjukhusdirektör i både Sverige och i Norge. Han är en av de debattörer som skrivit artiklar om vårdens utmaningar. Han tycker att sjukvården borde organiseras om helt i Sverige för att råda bot på platsbristen. Bland annat borde man separera akutvård från planerad vård. – Problemet med akutsjukhusen är att där kolliderar den planerade vården och den akuta vården. Det är detta som skapar kaos. Det är som att bilindustrin skulle bedriva garantiservice och reparationer samtidigt som de producerar bilarna. Det blir inge bra säkert. Ja, sjukhusen är speciella organisationer på det sättet att de både ger akut vård och planerad vård. Det går inte att slimma ett sjukhus på samma sätt som en bilfabrik, man måste alltid ha beredskap för det akuta. Häromveckan rapporterade Ekot att mer än var tredje läkare på landets akutmottagningar är olegitimerade. Ulf Ljungblad menar att bristen på kompetent personal på akuten gör sjukhusen mindre effektiva, oerfarna läkare tenderar att lägga in patienter i onödan. – Det är alldeles för okvalificerade doktorer på akutintaget. De doktorerna har alldeles för liten tillgång till kompetenta doktorer. Det finns sällan någon doktor som är komplett ansvarig för att akutintaget fungerar. Dessutom är sällan akutintaget prioriterat av sjukhusen och sjukhusledningarna. Det är den plats som det är mest ointressant för doktorerna att arbeta på. Det är ett hundgöra att gå på akutintaget. Det ska vara de mest kompetenta doktorerna som är på akutintaget för det är där de svåraste avgörandena tas. Men i Sverige och många andra länder är det ju faktiskt tvärtom. Vårdens framtida utmaningar handlar mycket om prioriteringar. Hur mycket vård ska ges, och till vem? En allt äldre befolkning med allt fler sjukdomar kommer ställa stora krav. Tack vare den medicinska utvecklingen kan vi göra oändligt mycket mer än tidigare, men begränsningarna i pengar, personal och sjukhussängar finns kvar. Det betyder att vårdpersonal allt oftare ställs inför etiska dilemman där de måste välja att aktivt avstå från möjliga behandlingar. Intensivvårdssjuksköterskan Emanuel Sjöström på intensiven på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge efterfrågar tydliga prioriteringar från chefer och politiker: – Kravet som jag vill ställa på både organisationen och på lagen och på de som bestämmer, ‘hur vill du att vården ska va? Vilka vill du ge vården till?' för vi kan vårda alla och det kan vi göra länge. Men alla får inte plats, utan ni måste bestämma er. Hur ska vården se ut? Ska vi vända varannan timme för att minska trycksår eller för att lungorna ska må bra? Eller var fjärde timma? För att ska vi borsta tänderna för att undvika lunginflammation eller ska vi göra det bara två gånger per dag? Mats Eriksson är moderat politiker och ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och landsting. Vi ställer sjuksköterskan Emanuel Sjöströms fråga om prioriteringar till honom. – Vi har ju fastslaget i Sveriges Riksdag en prioriteringsutredning, men om jag får vara lite mer personlig, för mig är inte det viktigaste att förlänga livet till varje pris med enstaka dagar, veckor eller månader. Sen kan jag förstå problematiken som medarbetare i vården står inför, vem ska fatta det beslutet? För mig är det en dialog som måste till. Det går inte att fatta ett politiskt beslut som säger “så här är det” för det kan kanske vara olika beroende på vilken individ det är och vilken situation man är i. De senaste veckorna har Kaliber berättat om patienter som dör på grund av platsbrist och att sjukhuspersonal säger upp sig när bristen på sjukhusplatser gör arbetet för tungt. Vi påminner Mats Eriksson, en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, om vad han sa på seminariet för två år sen. – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Ser du att botten är nådd vad gäller antal sjukvårdsplatser i Sverige? – Jag hoppas att vi inom en väldig snar framtid har hittat de här väldigt optimala och bra flödena så att man får sin vård på rätt ställe. Man blir inte inskickad i ambulans från ett äldreboende utan man får sitt behov tillgodosett där, vi har en hemsjukvård som kan lösa mycket mer i hemmet. Vi har ungefär tio procent vårdskador i Sverige. Det är så i hela världen. Det är inte ok, vi måste jobba med att få ner den betydligt. Det blir väldigt många personer som ligger i en säng som vården själv har åsamkat en vårdskada. Ofta är det infektioner. Det finns ganska mycket att göra. När vi har detta så nära optimalt som går, har vi fortfarande platsbrist på sjukhusen, då ska jag vara den förste som fattar sådana beslut. Vi har träffat mycket vårdpersonal som säger att det går säkert att göra saker effektivare, men som det ser ut här och nu så behövs det fler platser. – Ja och det kan det finnas, men jag är säker på att vi är inne i en period där man jobbar mkt med kommunerna, hittar rätt flöden, minska onödiga inläggningar och vårdskador och jag tycker man ska göra det först, ibland måste man ha lite is i magen i detta. Men vi ser ju redan nu att patienter har dött och kommit till skada på grund av platsbrist. Har man inte nått botten då? – Nej för jag tycker inte att vi jobbar optimalt än med kommuner och hemsjukvården och så. Det är oerhört tragiskt, men vi måste också räkna med att sjukvården är en delvis lite riskfylld bransch. Den ska ju helst inte vara riskfylld för att det möjligen är fel kompetens eller fattas platser, men det är möten mellan människor och man kan ha komplicerade tillstånd där inte alltid symptomen är så jättelättlästa. Det kommer alltid tror jag att ske misstag eller brister i vården men de ska ju vara så få som möjligt. Reporter/producent: Maja Lagercrantz och Anna Iversen Exekutiv producent: Thomas Björklund kaliber@sverigesradio.se

Överbeläggningar och felplacerade patienter är vardag på landets sjukhus. Förra veckan visade vi att platsbristen leder till att patienter dör. I dag berättar vi om en ond cirkel där arbetsbelastningen får sjuksköterskor att säga upp sig. Men först till en av de patienter som blivit svensk sjukvårds Svarte Petter. Vill du ha kaffet eller kakan? – Kakan. Sture Lundquist sitter i sin permobil i solen utanför korttidsboendet Sjöglimten i Norrtälje och äter toscakaka. För ett halvår sedan var han en pigg 89-åring som spelade gitarr och klarade sig själv utan hemtjänst. I dag kan han inte gå själv, och han behöver hjälp med allt från att laga mat till att gå på toaletten. – Jag är uppfödd att jag ska klara mig själv så långt det går men… men när man inte kan göra nåt med händerna... Det var i höstas som Sture föll och bröt både nacken och lårbenet. På sjukhuset fick han också lunginflammation och på grund av platsbrist flyttades han flera gånger mellan olika avdelningar. När han var färdigbehandlad var han fortfarande för svag för att klara sig hemma. Han skulle ha behövt rehabilitering men där fanns ingen sådan plats.  Istället  blev han kvar en månad på sjukhuset i väntan på att komma till det kommunala boendet Sjöglimtens korttidsboende. Men här kan han inte heller stanna kvar.  – De vet ju inte vad de ska göra av mig egentligen utan det förslag de har det är då att om jag nu kan klara mig hemma, eh… Ja, Sture ska troligen flytta hem till lägenheten i Norrtälje igen, efter att ha bott på olika sjukhus och boenden ända sedan september. I förra veckans Kaliber berättade vi att många vårdskador på landets sjukhus kan kopplas till brist på vårdplatser eller personal. Bland förra årets Lex Maria-beslut fann vi 35 dödsfall som helt eller delvis orsakats av plats- eller personalbrist. Nu handlar det alltså om orsakerna. Vårdplatserna på sjukhus har minskat de senaste åren och Sverige har nu minst platser per 1000 invånare i västvärlden. Vår sjukvård har blivit effektivare och behandlingarna går allt snabbare. Samtidigt blir befolkningen äldre och personer som Sture Lundqvist förväntas klara sig själva högre upp i åldrarna. – Jag kan äta själv…   Över kaffet och toscakakan förklarar Sture hur kroppen påverkats av det senaste halvårets åkommor… – …men händerna de är okänsliga de här händerna och jag har svårigheter att trycka på knappar och... Jag klarar tv:n ganska bra. När benbrottet och lunginflammationen läkt blev Sture alltså kvar på sjukhuset en månad. Det fanns ingen plats inom rehabiliteringen och han var för svag för att skickas hem. Kommunen kunde inte heller ordna plats på ett lämpligt boende. Istället upptog han en sjukhusplats i onödan. Norrtälje kommun har haft ont om platser på särskilda boenden, men Cristine Dahlbom-Nygren på Sjukvårds- och omsorgskontoret säger till Kaliber att det blivit bättre och att man från och med i år kommer att ha tillräckligt många platser. Enligt lag är kommunerna skyldiga att skaffa fram särskilt boende eller hemtjänst inom fem dagar efter det att patienten är behandlats klart på sjukhus. Klarar kommunerna inte det måste de betala en straffavgift för varje dag som patienten ligger kvar på sjukhus. Förra året fick landets kommuner betala 174 miljoner kr till sjukhusen i såna avgifter. Det visar Kalibers enkät till samtliga landsting. – Ännu dyrare blir det för sjukhusen som måste upplåta sina sängar åt färdigbehandlade patienter. Enligt Socialstyrelsen kostar det landstingen 1,7 miljarder under 2012 – alltså tio gånger mer än för kommunerna. Ett av sjukhusen som har problem att få iväg sina färdigbehandlade patienter är Danderyd Sjukhus i Stockholm. – Då ser vi att på kvinnokliniken finns det platser… Chefläkare Carl-Göran Ericsson sitter framför sin dator där han kan följa hur många lediga platser de olika avdelningarna har timma för timma. Det är några dagar efter jul och sjukhuset har många överbeläggningar, det vill säga fler patienter än vad det finns vårdplatser och personal för. – På ortopedsidan finns det en del platser… de kommer säkert bli fulla… och kanske behöver det läggas ortopedplatser på kirurgen också. Telefonen ringer och Carl-Göran Ericsson lyfter luren: – Jag tror att det här är från akutmottagningen… Eriksson...hej.   Carl-Göran blir uppringd av en läkare från akuten som undrar vad hon ska göra med en patient hon inte har någon ledig plats för. Flera av sjukhusets sängar är upptagna av äldre patienter som är färdigbehandlade och som väntar på att kommunen ska ordna särskilt boende åt dem. – Jag har nyss haft kontakt med infektion också och de har speciell smitta där på någon sal så att de inte kan lägga mer än en patient där. Carl-Göran Ericsson instruerar akutläkaren hur hon ska placera patienterna… – ...och då tycker jag att man redan nu planerar in flyttning av fyra till sex patienter till kirurgen från medicin, sådana som är stabila, färdigbehandlade.   Fem vardagar är alltså den maxtid kommuner har på sig att få fram ett på särskilt boende eller hemtjänst så att patienterna kan lämna sjukhuset när de vårdats färdigt där. Men såhär vid storhelger med många röda dagar kan fem vardagar bli betydligt längre tid berättar chefläkare Carl-Göran Ericsson när han har lagt på luren.   – De här fem dagarna om man utnyttjar de här fem dagarna kan de bli 17 dagar över helgerna, så jag skulle vilja säga att det är ett lagstadgat systemfel att fem dagar kan bli sjutton. Och hur mycket kostar det er för varje dag som patienten ligger kvar fast att den inte borde? – Pengar är inte huvudproblemet egentligen även om det kostar oss kanske ungefär 6-7 000 kr per dygn och efter fem dagar får vi, jag tror 3 400 från kommunen, då kostar det oss 3000 så att säga emellan, men den stora kostnaden är ju i slitaget i personal, det är otroligt jobbigt att ha överbeläggningar och att väcka patienter för att flytta till andra avdelningar. Det är inte bra att patienter med en åkomma vårdas på fel klinik, det är större risk för vårdskador och därigenom längre vårdtider. Så det är det stora, riskerna för patienterna och slitage för personal. Det är dom som får betala. Ja, ett problem för landets pressade sjukhus är att det ligger kvar patienter som är färdigbehandlade men som kommunerna inte tar emot. Patienterna blir ofta en slags Svarte Petter som både kommuner och landsting vill bli av med. – Vi skulle behöva överenskommelse med alla kommuner om att man har en funktion som tar emot och vårdplanerar patienter, alla röda dagar, sju dagar i veckan året om. Det skulle lösa vårt problem det är jag säker på. Carl-Göran Ericsson undrar varför samarbetsorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) inte tagit tag i problemet som funnits länge. – Sveriges kommuner och landsting det hörs ju på namnet att man borde se till att det blir en optimal samverkan. Ska vi börjar med att du presenterar dig? – Ja, Mats Eriksson, är ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation….. Varför har ni inte fixat det här med samordningen? – Vi jobbar med frågan mellan två olika delegationer här. Det viktiga är väl att man inte ska behöva ligga fem dagar heller… utan när man inte behöver sjukhusets resurser så ska man ligga någon annanstans. Men den här lagen har ju funnits länge? – Man kan nog säga att samarbete är lite svårt. Sen har vi sagt till staten att det kanske är dags att förändra lagstiftningen, men det är inte gjort än. Nyligen tillsatte regeringen en utredning som ska se över femdagarsregeln och samarbetet mellan kommun och landsting. Men det är inte bara att patienter ligger kvar för länge som gör att det saknas platser på sjukhusen, det finns en annan och kanske ännu viktigare orsak – det fattas sjuksköterskor. Sen Kaliber besökte Danderyds sjukhus i vintras har platsbristen där förvärrats. Man har nämligen tvingats stänga 33 platser därför att man saknar sjuksköterskor. Och samma sak händer på många sjukhus. På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm står 160 sängar tomma på grund av sjuksköterskebrist. En avdelning bemannas helt av hyrpersonal. På en annan avdelning bestämde man sig i höstat för att hyra in sig på privata mottagningar på stan för att kunna operera sina patienter.   – Då hyrde vi extern operationssal hos privata vårdgivare där vi åkte ut själva som operatörer och så hyrde vi övrig personal och tog med oss våra egna patienter.   Gunilla Tegerstedt är tillfördordnad områdeschef för gynekologi på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där man bland annat behandlar kvinnor med förlossningsskador, cystor och  endometrios. Eftersom operationsavdelningen saknar sköterskor kan patienter få vänta i upp till 8 månader på operation här, och det var därför som de valde att hyra in sig hos privata vårdgivare berättar Gunilla Tegerstedt:  --Vi tittade på vår operationskö och så valde vi ut de patienterna, de mest friska. För att på de här privata vårdenheterna vill man helst ha friska patienter, de ska vara lätta att söva, och det innebär att våra sjukaste patienter, de kunde vi inte operera så de står kvar ju kvar i kön. Så då åkte era läkare ut till de här privata vårdgivarna på stan och opererade i deras operationssalar? – Precis, så gick det till. Det låter dyrt att hyra in sig på privata ställen… – Ja det var förstås dyrt, det kostade mellan 45 och 65 000 per operationssal per dag. Som Karolinska fick stå för, fast att man redan har sina egna operationssalar? – Ja. Det var alltså för att det saknades narkos- och operationssköterskor som avdelningen hyrde in sig hos privata vårdgivare under nio dagar till en kostnad av cirka en halv miljon kr. Hur kommer det sig att de här privata vårdgivarna där ni hyrde in er kan rekrytera sjuksköterskor men att Karolinska inte kan det? – Delvis är det förstås löner, men inte bara det, jag tror också att det är många som lockas av att arbeta på små enheter där man ej behöver gå jour, där man kan jobba dagtid, där man kan arbeta med friska patienter.   Så det är lite lättare arbete helt enkelt? – Ja. I år planerar kliniken att öppna en egen dagmottagning för att beta av köerna. Gunilla Tegerstedt säger att det var problematisk att hyra in sig hos privata vårdgivare – även om det var bra för de patienter som på så sätt fick sin operation. – Alltså vi tänkte på våra patienter… vi var ledsna för att de inte kunde bli opererade så vi kände patienterna och de kunde lita på vi följde med och att vi opererade på det sätt som vi skulle ha gjort i Huddinge. Och varför har ni inte fortsatt med det här nu då? – Det beror mycket på att det är svårt att välja ut patienterna som är tillräckligt friska för att operera i den här privata enheten för där vill de ha bara patienter som är friska typ, som är lätta att söva, som inte har för mycket andra sjukdomar, helst unga också. Så då blev det lite konstig prioritering, att de friskaste fick vård först? – Absolut så blev det. Medan universitetssjukhusets kirurger opererade patienterna på privata mottagningar i city stod alltså deras egna operationssalar i Huddinge tomma. Vi besöker ännu en sal som är tom i brist på sjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Specialistsjuksköterskan Emanuel Sjöström visar runt på intensivvårdsavdelningen: - Så då går vi in på en sal som egentligen är tom nu då men, det här är en fyra-sal och här... när vi har plats för 12 patienter då är den här salen också full. Så är det här ett av de rummen som är tomma på grund av personalbrist? – Exakt. Intensivvårdsrummet ser ut som ur en Science fiction film. Det är nästan 100 kvadrat stort, med två högteknologiska sängar och tillhörande datorer, respiratorer och dialysapparater. De här vårdplatserna kostar 40 000 kr per dygn och är till för människor som svävar mellan liv och död. – Nu simulerar vi att det här är en patient med den här lungan och om man är så trött att man inte andas, då går respiratorn in och andas åt en och då larmar den först och talar om att nu måste ni komma och kolla… Det finns 12 sådana här platser här i Huddinge men sedan några månader tillbaka står två av dem tomma. Inte för att det saknas patienter utan för att det saknas sjuksköterskor. – Om vi hade haft tillräckligt många sköterskor skulle vi kunna ha fler vårdplatser, vad som händer och har hänt under den här tiden är att vi varit tvungna att jobba mycket extrapass, sjuksköterskor och undersköterskor måste jobba dubbelpass, båda dag-kväll eller kväll-natt... Emanuel berättar att 12 specialistsjuksköterskor på den här avdelningen har sagt upp sig bara sen i januari – Det är många faktorer som spelar roll, det är inte bara en punkt men faktum är ändå att vi har för lite personal och att de som finns här mår jättedåligt just nu. Emanuel berättar att jobbet som sjuksköterska har blivit tyngre under de 12 år han jobbat här: – Jag tycker att arbetsgivaren försöker att möta eländet med att dra ner på vårdplatser men lyckas ändå inte för det räcker ändå inte för det är så många som slutar och så många vårdtunga patienter att ta hand om. Stockholm är det landsting i landet som har minst antal vårdplatser per person. När hundratals platser dessutom stängs i brist på personal så ökar trycket ytterligare på avdelningarna Just det, de där breven som du prata om… – Du kan få se lite hur de ser ut här... Emanuel Sjöström som är avdelningens skyddsombud har bett sina kollegor skriva ner hur de upplever arbetssituationen på intensiven, nu läser han upp några citat ur breven. – ”Tack Emanuel, valde att säga upp mig igår då jag kände att det blivit för mycket och måste se till min hälsa, tungt men genomtänkt beslut.”  /Vänligen sjuksköterska... – En läkare skriver: ”…känns sorgligt att det gått så långt…” – En annan läkare har skrivit: ”…för alla, framför allt IVA-sköterskorna är läget ohållbart, det handlar trots allt om en arbetsplats om inte ett krigstillstånd...” – Och så är det ett långt brev från en sköterska… och….”Jag är som sagt förtvivlad… och utmattad i själen av allt detta jag ser heller ingen ljusning som kan hålla modet uppe. Tvärt om ser jag ju att vi inom kort har förlorat ett dussin sköterskor till… som då lämnar för en mer mänsklig arbetsbelastning. Det här låter förtvivlat, det är det också men vi kan inte säga att vi ska dra ner på platser för det har vi redan gjort och det betyder att patienter som behöver vård dör i förtid…” – Sen avslutar hon med ”Det här blev ett riktigt klagobrev, tack för att ni ville lyssna. Jag är i grunden stolt över mitt jobb och det jag gör.” Klas Östman är presschef på Karolinska universitetssjukhuset. Hur kommer det sig då att ni inte kan hålla alla de här platserna öppna som ni borde hålla öppna? – Brist på sjuksköterskor – Det är hela förklaringen egentligen. Och varför kan ni då inte bemanna med sjuksköterskor? – Därför vi lyckas inte anställa fler. Och varför lyckas ni inte med det? – Därför att det inte finns tillräckligt många, det är nationell brist på sjuksköterskor, och sen har vi ju som universitetsjukhus med väldigt avancerad vård också lite speciellt för vi kan ju inte ta vilka sjuksköterskor som helst, det är inte i första hand de nyutexaminerade grundutbildade sjuksköterskor som vi behöver, vi behöver ju erfarna och gärna specialistutbildade sjuksköterskor och de trollar man inte fram hur som helst. Men det är ju inte bara det att ni inte lyckas anställa nya sjuksköterskor till exempel, som på Intensivvårdsavdelningen i Huddinge där jag var och där väldigt många har slutat nu.   – Det där varierar, men generellt sätt så har vi inte jättestor personalomsättning, den ligger på ungefär 10 procent per år. Sen är det vissa kliniker som har speciellt stora problem, svårt att rekrytera och många som slutar… det blir ju en ond cirkel därför att om många slutar blir arbetssituationen pressad och då blir det svårt att rekrytera flera. Karolinska universitetssjukhuset har bland annat infört trainee-utbildningar och karriärsstegar för att locka sjuksköterskor. Och den medarbetare som rekryterar en ny sjuksköterska får 25 000 kr i bonus. Men det tycks inte hjälpa - just nu fattas 160 sjuksköterskor på sjukhuset. Stockholms läns landsting gick förra året med nästan en miljard i överskott. Vi frågar Klas Östman varför man inte bara höjer sjuksköterskornas löner? – 5000...det är i själva verket lite mer… Han tar fram miniräknaren i mobilen. – Om du höjer lönerna för dem med 2000 kr per år blir det 24 000 per år per sköterska… 132 miljoner. Vad är det du har räknat ut här? – Jag har räknat ut att det skulle kosta 132 miljoner om vi höjde alla sköterskors löner rakt av med 2000 kr i månaden, så skulle det kosta 132 miljoner på ett år. Och det har ni inte råd med, eller? – Nej. Men har ni råd att ha stå med så många tomma platser som ni inte får betalt för av landstinget? – Nej. Hur mycket kostar det? – Det blir ju också hundratals miljoner i värsta fall… Hur stort problem är det här med sköterskebristen för Karolinska sjukhuset skulle du säga? – Jag skulle säga att det är vårt största problem precis som jag tror att det är för de allra flesta sjukhus i Sverige. Över hela Sverige stängs vårdplatser på sjukhusen därför att det fattas sjuksköterskor. Kaliber har frågat samtliga landsting om de just nu har stängda vårdplatser på grund av personalbrist. 15 av 21 landsting svarade ja. På Helsingborgs lasarett tex, har man stängt sex platser på grund av sjuksköterskebrist. Samtidigt ökar trycket från patienter, berättar sjuksköterskan Anja Backlund. – Jag tror att det är fler äldre som behöver vård och söker sig in till sjukhuset. Anja Backlund säger att det blivit vanligare att sjukhuset har fler patienter än vad det finns platser och personal för. – Framför allt de sista 4-5 åren har man märkt en konstant ökning, innan kunde det vara perioder när det var högre tryck och vi hade kanske överbeläggningar nån kort stund, men sista åren så känns det som att trycket har varit högt året runt. På Akademiska sjukhuset i Uppsala sade flera sjuksköterskor och läkare upp sig förra året. Det ledde till att man tvingades stänga vårdplatser. Just nu är mellan 50 och 60 platser stängda på grund av personalbrist. Infektionsläkare Erik Salaneck berättar om en avdelning där personalen går på knäna. – Arbetsbelastningen, stressnivån, känslan av att inte ha utfört ett gott arbete när dagen är slut har bidragit till detta. Jag vet att många har uppgett också den inte särskilt positiva löneutvecklingen på det här universitetssjukhuset som ytterligare en anledning så det finns ju många faktorer. Det är definitivt så att vi har slitit ut våra sköterskor och inte betalat dem tillräckligt. Erik Salaneck menar att ett stort problem är att man dragit ner på antalet vårdplatser. – Om man inte är insatt i sjukvården kan tycka att färre vårdplatser, att det blir mindre arbete men det blir precis tvärt om. Vi ska utföra samma uppdrag med mindre resurser så vi har precis lika många patienter som kommer in på sjukhuset men vi har färre sängar att lägga dem på. De betyder att det blir mer flyttningar mellan avdelningar, snabbare hemgångar, de som ligger inne är alla väldigt sjuka. En sköterska som för tio-15 år sedan hade hand om 10 patienter kanske hade fem som var dåliga och fem som var på väg att bli bättre. Nu har samma sköterska samma antal patienter men de är betydligt mer vårdkrävande. De behöver fler insatser. Det är alltså jobbigare att ta hand om tio patienter idag än för tio-femton år sen. Divisionschef Mikael Köhler på Akademiska sjukhuset håller med om att de inskrivna patienterna kräver mer vård idag än tidigare. Han säger att sjukhuset just nu ser över lönerna och hur mycket personal som behövs för varje sängplats. Men det här med att många sjuksköterskor slår larm om att de tycker att arbetsmiljön har blivit alldeles för tuff på sjukhusavdelningarna, kan det spela in? – Det kan spela in. Vi har ett problem med att rekrytera sjuksköterskor, men vi har ett starkt inflöde. Men vi har under en period hamnat efter. Det ska sägas. På Gävle Sjukhus har över hälften av sjuksköterskorna på akuten sagt upp sig på drygt ett år. Sjuksköterskan Rafael Saers säger att sjuksköterskebristen märks: – Dels blir det ju svårt att täcka korttidsfrånvaron, att folk blir sjukskrivna, det är svårt att få in vikarier. Sen är det ju svårt att lägga ett schema som blir vettigt. Det sätts upp listor på många olösta pass. Man blir ofta inringd på lediga dagar för att komma in och täcka korttidsfrånvaro och så. Gävle sjukhus har inte stängt nåra vårdplatser trots att det saknas sköterskor. Divisionschef Helena Björkman, säger att man försöker rekrytera ny personal. Och genom intervjuer försöker man ta reda på varför de gamla har slutat. – Det finns många orsaker till det förstås, och de stora delarna handlar om arbetstider, ökad arbetsbelastning, ökad mängd patienter som kommer. Det är liksom grundproblematiken. Och det är ett problem som vi delar med många andra akutmottagningar. Ja, allt sjukare och allt äldre patienter som behandlas för allt fler åkommor i ett allt högre tempo skapar en tung arbetsbelastning på många avdelningar. När sjuksköterskor säger upp sig en efter en tvingas sjukhusen stänga vårdplatser. I dagens Kaliber har vi hört att platsbrist ofta är detsamma som personalbrist, och att 15 av 21 landsting just nu har stängt sjukhusplatser därför att det saknas personal. Vi har också hört att äldre patienter ofta ligger kvar på sjukhus efter att de behandlats klart därför att kommunerna inte ordnar särskilt boende till dem i tid. 174 miljoner kr fick kommunerna betala i straffavgift till sjukhusen under förr året.   89-årige Sture Lundquist i Norrtälje ska snart flytta hem till sin lägenhet igen, för korttidsboendet där han vårdas idag är just bara ett korttidsboende. Men han oroar sig lite för hur det ska gå eftersom han har svårt att röra sig, ser dåligt och behöver hjälp med det mesta. Tror du att det går att flytta hem? – Ehh… ja de har ju gjort i ordning här hemma så... med alla attiraljer och telefoner och grejer och nu ska vi hem och prova…. men som sagt jag behöver ju hjälp på morgonen, och middag och kvällen. Nästa vecka fortsätter granskningen av platsbristen i svensk sjukvård. Då får vi höra vad Sveriges kommuner och landsting vill göra åt problemet. Reporter/producent: Maja Lagercrantz och Anna Iversen Exekutiv producent: Thomas Björklund kaliber@sverigesradio.se