Podcasts about birgitta granberg

När Uggla är borta dansar Ek på bordet. Karlavagnen och Kärlek i P4s Elin Ek hoppar in och sänder fredagstalkshowen den här veckan. Hon berättar om tiden som ”Grynet”, om att träffa Zlatan, men vill också veta mer om de så kallade blå punkterna, de platser i världen där folk lever längre och mer hälsosamt än på andra. Men vill vi verkligen bli äldre om vi nu känt att vi levt färdigt, du hör snart 92-åriga Birgitta Granberg. Dessutom funderar vi kring vad den kulturella hjärnan är? Är kulturen viktig för vårt välmående, det svarar professor emeritus vid Karolinska Institutet, Gunnar Bjursell på. Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey som släpper Kulturkartan med jämna och ojämna mellanrum, svarar på frågor om svenskars relation till andlighet och hur våra värderingar skiljer sig från andra världsmedborgares. Förutom det funderar Elin på vad som är grejen med vandringsägner och vill gärna testa några egna på Creepypoddens och viralgranskaren Jack Werner och pyskologen Anna Bennich-Karlstedt. Till sin hjälp som bisittare har Elin sin vän tillika en Bolibompadrakens manusskrivare, Elsa Gellermark. PROGRAMLEDARE: Elin Ek BISITTARE: Elsa Gellermark PRODUCENT: Maja Åström REDAKTÖR: Åsa Björnerbäck WEBBREDAKTÖR: Ronnie Ritterland TEKNIKER: Elvira Björnfot Du kan som vanligt höra av dig till programmet på följande sätt! Skriv till oss i kommentarsfältet eller delta i chatten! Mejla - vi kör på samma adress som alltid - uggla@sverigesradio.se Häng med andra talkshowlysssnare på vår Facebooksida - Talkshow i P4 Hashtagga oss i sociala medier - #Talkshowip4

Petra Mede och hennes bisittare Andreas Lundstedt vill mata duvor när de blir till åren, men det verkar vara det värsta aktivitet man kan föreslå för någon som befinner sig i, eller över, pensionsåldern. Barbro Westerholm, läkare och riksdagsledamot för Folkpartiet, men också den kvinna som under sin tid som generaldirektör för Socialstyrelsen drev igenom att homosexualitet inte längre skulle räknas som psykisk sjukdom, idag lotsar hon Petra i Petras visioner för livet som 80-åring.  En som vågade prova något nytt när hon fyllt 80 är den nu 91-åriga Birgitta Granberg, hon ställde sig nämligen på scen för att tävla i poesi – poetry slam. Om man då inte vill ta det lugnt och njuta stillhet när vi blir årsrika, utan vill jobba, hur uppfattas man då? Det kommer tidningsdrottningen Amelia Adamo och discjockyen Big Brother Sydney Oneayemi berätta om. Idel åldersförebilder i dagens program, men Petras största idol bor i hennes trappuppgång – grannen Doris Aronson, 94 år, här får du tre av hennes livsråd. Producent: Tommie Jönsson Redaktör: Maja Åström Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland

Denna lördag samtalar Annika med sina gäster om bröder, systrar och endabarn. Till studion kommer tvillingbröderna Rongedal, Henrik och Magnus. Det skiljer inte mer än tretton minuter mellan dem, ändå upplever de båda att den ena är storebror och den andre är lillebror, är det en slump? Elisabeth Schönbeck är beteendevetaren som intresserat sig för syskonforskning och menar att din plats i syskonskaran spelar stor roll för vem du blir. Birgitta Granberg berättar om ett syskon som dog innan hon var född, men ändå var levande genom hela hennes uppväxt. Annika Jankell: Minns själv när den rivaliserande syskonkärleken slog till med full kraft från min äldsta dotter som just förstått att den trevliga mjölkbaren, där hon länge varit stamgäst, nu var ämnad för det lilla knytet som kommit hem med mamma från BB. Minns hur det var för henne att vänja sig vid att bebin hade förstatjing på mammas liljevita kullar fyllda med mjölk. Men det kompenserades med att hennes lillasyster sedermera blev och är den viktigaste personen i hennes liv.

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om livet efter fängelset. Hör Britta Jobe och Richard Karlsson om vägen tillbaka till ett hederligt och drogfritt liv efter avtjänat straff. Båda hjälper nu andra för att ta sig ur ett destruktivt liv. Britta engagerar sig i kvinnor i föreningen Briisa, och Richard unga i X-cons Process Kedjan. Vad händer när någon man älskar begår ett brott? Hör Susanna Lundells historia om hur hon läste på nätet om hur hennes son dödat sin sambo, mamman till Susannas barnbarn. Annikas jourhavande vän, Birgitta Granberg, berättar varför 5 januari 1945 är förknippat med frihet för henne. ANNIKA JANKELL: Minns hur min yngsta dotter en gång frågade om jag skulle älska henne om hon gjorde något riktigt, riktigt dumt och hamnade i fängelse. Ett bra exempel tyckte jag, för då kunde jag verkligen förklara att min enorma moderskärlek inte per automatik inkluderar allt som de jag älskar gör. Det är två helt olika saker. Eftersom minstingen är vetgirig frågade hon om jag skulle förlåta henne? Nu började det bli svårt, plötsligt befann jag mig i något slags gränsland mellan ja och nej, svart och vitt. Det krävdes massa eftertanke, det var en hypotetisk fråga och därför fanns inget klockrent svar, snarare något luddigt som inkluderade att jag skulle förlåta henne, men kanske inte hennes handling. Jag skulle försonas med den, titta framåt och försöka gå vidare.

I lördagens Hultling i P4 samtalar Katarina med sina gäster om att resa, på gott och ont. Med i samtalet finns bland andra resenärerna Jan Collberg och Hanna Mi Jakobson, som berättar om sina erfarenheter av familjesemestrar respektive en ensam cykelfärd genom Nord- och Sydamerika. Författaren Thomas von Seth berättar om charterns historia och Hillevi Persson från organisationen Schyst Resande tipsar om hur vi kan blir bättre resenärer, med större hänsyn till miljö och lokalbefolkning. Hör också Vagabonds redaktör Per J Andersson sia om framtidens resor och tredje örat Birgitta Granberg tänka tillbaka på 30-talets reseäventyr i pappas nya bil. KATARINA HULTLING: Flygplatser är en av de mest levande miljöer jag vet. Alla människor som är på väg... vart ska de? Var kommer de ifrån? Jag kan sitta i timmar och bara titta på folk. Hur de är klädda, eller rör sig - eller för sig. Allra helst på stora internationella flygplatser, som London Heathrow till exempel. En knutpunkt där flyg från världens alla hörn taxar in och taxar ut i en strid ström. Där de resvana blandas med helt oerfarna i kön till säkerhetskontrollen och kontrollanterna med sina bistra ansiktsuttryck verkar less på att vi aldrig lär oss att vattenflaskor inte får följa med. Att nagelsaxar är förbjudna, att mobiler och datorer ska läggas i lådorna och att fickorna ska tömmas, skärp tas av.

I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om det svåra samtalet, om att vara budbärare eller mottagare. Ari Riabacke har fått ta emot många svåra samtal. Hans far begick självmord, hans mor omkom i en bilolycka och när han var omkring de trettio förlorade han sin hustru i cancer och stod plötsligt ensam med en 2-åring och en sex veckor gammal bebis. Idag känner han sig lyckligt lottad. Hur? Hör honom berätta. Läkaren Claes Hultling kämpar för att alla inom vården ska våga ta det svåra samtalet, våga vara själsliga barnmorskor och förlösa människor i sin sorg. Varför? Det berättar han på lördag. Just nu sänds en programserie i Sveriges Television som heter När livet vänder. Där träffar programledaren Anja Kontor åtta personer som alla varit med om svåra förluster. Psykologen Birgitta Wiking Boman berättar om ledarutbildningarna hon håller för chefer i det svåra samtalet. För vad säger man när företaget måste göra sig av med folk eller en medarbetare är i kris och inte klarar sina arbetsuppgifter? Birgitta Granberg ger oss som vanligt sin 88-åriga syn på ämnet. Den här gången berättar hon om ett svårt samtal från sin tid som lärare – om när Erik 8 år förlorade sin far och ändå kom till skolan nästa dag. KATARINA HULTLING: Sedan den gången har jag alltid hört av mig när jag nåtts av sorgebesked. Jag har sagt att jag inte vet vad jag ska säga men att jag hör av mig för att säga just det… och att jag finns där om det skulle behövas. Det har fungerat. Varje gång hittills. Jag tror det är väldigt få som vill vara ensamma i sin sorg eller smärta. Vi vill prata och bearbeta.

I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om löften - nyårslöften, äktenskapslöften, vallöften men också om att vara ett löfte, en talang. Du hör kända och okända röster om sina nyårslöften, bland andra sportjournalisten Arne Hegerfors och mästerkocken Sigrid Bárány. Damlandslagets Kosovare Asllani har kallats fotbollslöfte sen hon var sex år, vad gör det med prestationsångesten? Till studion kommer paret Inga-Lisa och Alf Sigling som förnyade sina äktenskapslöften efter femtio år tillsammans. Hur var det att återigen höra att den du lever med vill älska dig i nöd och lust? Journalisten Björn Häger samlade på vallöften under sin tid som politiskt reporter på Ekot. Hör om kryphålet i marknadsföringslagen som gör det möjligt för en politiker att lova precis vad som helst på valaffischerna. Peter Hansson älskar nyårslöften och psykologen Jenny Jägerfeld berättar hur du lättare gör för att hålla dem. Tredje örat Birgitta Granberg avger inga löften vid det nya året, men niger för nymånen. "Jag har varit rökare. Och jag vet inte hur många nyårsaftnar som varit fyllda av alldeles för många cigaretter – BARA för att jag skulle sluta dagen efter. Det gällde liksom att passa på och suga ut det göttaste medans tid var. Och ångesten när löftet bröts efter någon vecka…"

"Om jag räknar snällt så har jag sedan jag flyttade hemifrån, flyttat 20 gånger! Med hela mitt bohag och allt. Jag skulle nog därför inte säga att bostaden i sig är det viktigaste egentligen, utan att livet man fyller bostaden med är viktigast. Men ändå... när livet är gott och vi har bytt bostad har det alltid varit känslan i rummen som betytt mest. Helhetskänslan. I varje bostad har jag tyckt väldigt mycket om somliga saker - och tyckt mindre om andra. Det är ju sällan hundra procent toppenbra från början när man byter bostad och byter man ofta - som vi gjort de senaste åren - så tar det tid innan hemmet liksom sätter sig och blir som man vill ha det." -Katarina Hultling I lördagens Hultling i P4 handlar det om relationen till vår bostad. Katarina får besök av Torkild Akander Michaelsen som bor ombord på en båt med sin familj - mitt i staden, mäklaren Håkan Forslycke berättar om vad folk tror att dom tycker är viktigt när de köper bostad, inredningsskribenten Viveca Carlsson går igenom våra drömbostäder genom åren och Sara Lindblom berättar om sina år i Palestina - och hur folk där ser på sina bostäder. Dessutom ringer Katarina upp sitt tredje öra, Birgitta Granberg, som ger sin syn på detta med bostadens betydelse. Producent: Erik Klarén

Om någon dör i ens närhet är det en vädigt stor sorg. En plåga kan det ju vara för den eller dem som lever vidare. Men det handlar ju om deras känslor, inte känslor hos den som dött. Jag menar inte att jag inte vill leva! Tvärtom - jag har allt att leva för. Man, barn, familj, vänner - allt. Men om det nu gick så illa att jag dog, då känner jag att det viktigaste är att mina efterlevande kommer ihåg mig, pratar om mig och låter mig vara med i beslut och händelser i deras liv. Att jag dött kan de ju inte göra något åt, men de kan hålla minnet av mig levande i deras vardag. Och göra något gott av det. -Katarina Hultling I lördagens program handlar det om döden. Ragnar Hedenius, 81, kommer till studion och berättar om sina detaljerade planer han har för sin begravning och om hur lättad han blev när han insåg att kunde styra hur han skulle dö. Ragnars barnbarn Karin Gyllenklev kommer också och berättar om hur det är att ha en så planerande morfar. Prästen Kristina Ljunggren talar om sin professionella relation till döden och så träffar vi Göran Grip - läkaren som upplevt flera näradödenupplevelser. Dessutom kommer sjuksköterskan Charlotte Weiner som följer sina patienters sista timmar. Katarinas tredje öra är Sveriges äldsta estradpoet - Birgitta Granberg. Producent: Erik Klarén

Förr stod vi på klippkanter och tjöt i näverlurar. Vi byggde eldar och skapade röksignaler. Vi slog på djungeltrummor, dansade för sol och regn i massritualer. Allt för att bli hörda och kommunicera såväl med gudar som med vanligt folk. Se oss, hör oss, hör vår bön. Nu fortsätter vi att ropa, men i helt andra apparater. - Gunilla Röör Gunilla Röör och gäster samtalar om vårt behov av att göra våra röster hörda. De medverkande rör sig på två helt olika arenor, men där det i allra högsta grad handlar om att uttrycka sin åsikter. Sveriges yngste riksdagsledamot 20-åriga Anton Abele och Sveriges äldsta Poetryslam-utövare 88-åriga Birgitta Granberg. Medverkar gör också Täppas Fogelberg, programledaren som ständigt möter människor som vill höja sin röster och det i debattprogrammet Ring P1. Producent Emmy Bergkvist

Vid Andra världskrigets krigsutbrott 1939 så förklarade sig Sverige neutralt. Mindre än ett år efter krigsutbrottet så rullade svenska tåg fulla med tyska soldater över svenskt territorium. Permittenttrafiken, som den kom att kallas var bara en i raden av eftergifter som Sverige gjorde till Aldolf Hitlers Tyskland. Bruno Manz var en tysk korpral som färdades genom Sverige till norra Östfronten i Finland. Som andra tysktåg från Norge så stannde Brunos tåg byn Krokom i jämtland. Där stod den då 15-åriga Birgitta Granberg och bytte choklad mot cigaretter med tyska soldater genom tågfönsterna. När vapenstilleståndet inträdde i Finland 1944 hamnade Bruno Manz i Björnfjell i Norge, 40 meter från lapplandsjägaren Sten Losenborg som vaktade den svenska gränsen. Dessa tre personers vägar korsades för 70 år sedan, utan att de möttes. Nu sammanlänkas deras röster och historier i denna dokumentär, med historiska tillbakablickar av Lars Gyllenhaal och kommentarer av Staffan Thorsell och Maria-Pia Boëthius. Andra världskriget mellan 1939 och 1945 krävde 60 miljoner människors liv. Producent: Carl-Magnus Helgegren