Podcasts about andra v

Författaren bakom Hitchcocks succéfilmer Fåglarna och Rebecca är en mästare på att skildra det obehagliga starkt och realistiskt. Ludvig Josephson slår ett slag för Daphne du Maurier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 25/5 2017. Det är något drömlikt och tablåaktigt med Daphne du Mauriers skildringar av lyckliga tillfällen, av någorlunda normalitet och vardagstrivsel då katastrofen ännu inte inträffat. De liknar snarare idéer om lycka, normalitet och trivsel. Allteftersom det hos du Maurier ständigt lurande obehaget tränger sig på blir ljuden, bilderna och till och med dofterna mer påtagliga, inlevelsen starkare och stilen personligare. Modernista förlag har gett ut två böcker med äldre översättningar av du Mauriers verk: ”Fåglarna och andra noveller” samt romanen ”Rebecca” från 1938. Och det finns alla skäl att än en gång upptäcka den engelska författaren och dramatikern, som levde 1907 till 1989 och gärna lät sig inspireras av den trakt i Cornwall där hon bodde stora delar av sitt liv. I novellen ”Äppelträdet” blir en nyligen pensionerad tjänsteman änkling, då hustrun efter en kort tids sjukdom avlidit. Äktenskapet har varit olyckligt. Utan att någonsin gräla eller höja rösten har hustrun ideligen låtit maken förstå hur mycket hon vantrivs med tillvaron. De mest triviala vardagsbestyr har blivit till bördor som bokstavligen böjt och krökt henne. Onödiga och självpåtagna uppgifter, städmanier, inköpsrundor och andra plikter har utförts med ständigt antydda förebråelser mot maken och alla hans försök att avlasta hustrun har bestämt avvisats med ännu mer skuldbeläggande. När hustrun dör kommer maken snart över det. Pensionerad från sitt kontorsslaveri och med ordnad ekonomi ska han nu ägna sig åt att äta ute, gå på bio och göra en ordentlig semesterresa i det efter Andra Världskriget nu någorlunda återuppbyggda Europa. Men det dröjer inte länge innan han lägger märke till att ett av äppelträden i trädgården faktiskt påminner om den avlidna hustrun. Det avviker från de andra friska träden med sin knotighet och brist på frukt. Och istället för att njuta av tillvaron så som han tänkt, ger sig änklingen in i en allt mer besatt kamp mot äppelträdet som inte lämnar honom någon som helst ro. Och, än en gång, det är något ytligt och klichéartat i skildringarna av hur änklingen turistar i Italien och vågar sig på att bjuda upp unga flickor till dans på en piazza. Interiörerna från det lokala värdshuset, med sitt trivsamma småprat och lugna fryntlighet känns mer som hämtat från en turistbroschyr än en verklig upplevelse. Medan den utförliga beskrivningen av hur hustrun, medan hon ännu är i livet, nästan driver honom från vettet med sina ständiga demonstrativa gäspningar är nästan obscen i sin realism och tydlighet. Som om allt det vackra och roliga i livet ligger oåtkomligt som i ett sånt där påskägg med titthål. Mera ett önsketänkande än något verkligt. Föraningen, obehaget, den brutala fasan är det verkliga, då varenda detalj plötsligt blir synlig och minsta ljud hörbart. Lukterna blir kväljande och sticker i näsan. Paradoxalt nog är det ofta när händelseförloppet hos Daphne du Maurier övergår i det orimliga eller rent hallucinatoriska, som den där känslan av verklighet börjar inträda. I novellen ”Titta inte nu” möter vi det gifta paret som försöker få lite andrum från sorgen efter ett förlorat barn med en semester i Venedig. De solbelysta piazzorna och de pittoreska kanalerna med sina gondoler flimrar distanserat, som om det bländande ljuset skymmer detaljseendet. Först när det skymmer och paret går vilse blir staden synlig och påtaglig. Mycket av händelserna kommer att kretsa kring en syn som mannen får, ett varsel som det ska visa sig. Illusionen är så verklig i sin detaljrikedom att den förleder mannen att ställa till med en ordentlig oreda, där han drar in polis, hotellpersonal och ett par excentriska gamla tvillingsystrar. I den avslutande berättelsen, titelnovellen ”Fåglarna”, går vi från de oroande aningarna och förebuden rakt in i den slutliga katastrofen. Och här är den inte privat och personlig, även om vi följer händelseförloppet genom den heroiskt kämpande familjen Hocken. Nu är det hela samhället och kanske resten av världen som drabbas, då fåglar av alla sorter gemensamt bestämt sig för att invadera hus och hem och attackera allt i sin väg. Från det första olycksbådande knackandet av en näbb på familjen Hockens sovrumsfönster skenar händelseförloppet mot undantagstillstånd och samhällskollaps. Annars trivsamma småfågelarter som kvittrar anspråkslöst i häckar och på åkrar, rasslar nu i flaxande pickande drivor över takets tegelpannor och svärmar in genom fönster och rökgångar i kollektivt ursinne. Liken efter starar och gärdsmygar som störtat in väggar och fönsterrutor ligger travade ända in i familjens förstuga. Och tolkningsmöjligheterna står nästan på kö. Det mer än antyds att de invaderande fågelsvärmarna kan uppfattas som en effekt av såväl rubbningar i det arktiska klimatet som av det hotande tredje världskriget. Precis som ”Fåglarna” blev även romanen ”Rebecca förlaga till en av Hitchcocks mest kända filmer. Här är det inte bara olyckorna och mardrömmarna som gör berättelsen alltmer synlig och tydlig allteftersom de hopar sig. Själva huvudpersonen Rebecca, som vi aldrig möter men som är ständigt närvarande, är till en början osynlig just genom att alla som känt henne, med den demoniska hushållerskan fru Danvers i spetsen, prisar och lovsjunger henne så till den grad att läsaren inte får något som helst grepp om vem hon kan ha varit. Sikten grumlas ännu mer av den änklingens alla tvångsmässiga tabun kring den döda, som han också tvingar på sin nyblivna flickhustru. Nya tabun byggs kring de gamla och Rebecca blir än mer otydlig, tills hon mera är en idé än en tidigare levande person. Först när sanningen om hennes verkliga karaktär uppenbaras får vi syn på människan bakom legenden. Hon får plötsligt ett utseende och en personlighet. På samma sätt som det idylliska slottet Manderley med sina ägor får någon sorts påtaglighet först när dimman tätnar och trädgården bara tillfälligt lyses upp i skenet från nödraketerna från det grundstötta skeppet i havsviken, den kväll som är början till slutet för alla de lögner och illusioner som försänkt godset i ett slags tvingande halvslummer. Att läsa du Maurier är lite som att ställa sig frågan ”Om du och jag bytte sinnen med varandra, skulle vi känna igen världen då?” Vistas vi i samma verklighet? Kan vi lita på våra intryck? Det enda rimliga sättet att förhålla sig till den tanken utan att bli galen, är att till slut, som kvinnan i novellen ”De blå linserna”, ödmjukt böja sig för att det är så här världen ser ut – för mig. Oavsett hur den upplevs av alla andra får man finna sig tillrätta i sin egen illusion, acceptera den och leva i den så gott det går. För vad var egentligen en illusion? Så som världen såg ut innan en oförutsedd händelse, eller så som den efter denna händelse plötsligt framstår? Ludvig Josephson, producent på Sveriges radio Litteratur Daphne du Maurier: Fåglarna och andra noveller. Översättning Gerd Lilliehöök, Lisa Rothstein och Gösta Sellin. Förord av Johan Theorin. Modernista förlag, 2017. Rebecca. Översättning Dagny Henschen och Hilda Holmberg. Förord Mattias Fyhr. Modernista förlag, 2017.

Andra världskriget avslutades med de första atombomberna i historien över det japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Men atombomberna hade föregåtts av förödande brandbombningar av Tokyo som dödade 100 000-tals människor.Det amerikanska bombkriget i Stilla havet mot Japan under andra världskriget utvecklades successivt. Efter att ha erövrat öar som Saipan och Tinian i Marianerna, kunde amerikanerna etablera baser inom räckhåll för Japan. Dessa baser användes för att genomföra massiva bombningar av japanska städer och industriella mål.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är den avslutande andra delen om bombkriget under andra världskriget.Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.Tokyo var ett viktigt mål för bombattackerna på grund av dess roll som politiskt och industriellt centrum. För att försvaga Japans krigsansträngningar och demoralisera befolkningen genomförde amerikanerna en serie brutala brandbombningar över Tokyo. Dessa bombningar var särskilt förödande eftersom staden till stor del var byggd av trä och saknade effektiva brandskyddssystem.Att amerikanarna den 6 augusti 1945 släpptes atombomben "Little Boy" över Hiroshima berodde på att alla större industristäder redan var sönderbombade. Bomben dödade omedelbart över 70 000 människor och förstörde stora delar av staden. En andra atombomb, "Fat Man", släpptes över Nagasaki den 9 augusti och dödade minst 40 000 människor.Bombningarna i Hiroshima och Nagasaki bidrog till Japans kapitulation och avslutade andra världskriget. Samtidigt har de också väckt moraliska och etiska frågor om användningen av kärnvapen och civila offer.Bild: Nedbränd stadsdel i Tokyo efter flyganfallet den 10 mars 1945. Fotograferad av Ishikawa Koyo, Wikipedia, Public Domain.Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du redo att tänka för mycket på enkla frågor och för lite på svåra frågor? Känner du ibland behovet av att genomföra bajonettanfall över Rehn? Hamnar du rätt ofta i konflikter om/med din älskarinna? Bra, för svälj en baguette, halsa en vinare och ät en limpa Gauloise, för i detta – vårt mest personcentrerade avsnitt hittills – går vi igenom Frankrike som land och krigsskådeplats under andra världskriget. Med andra ord är ämnet 1900-talets bästa comeback-story där ära och och vanära står som spön i backen, men där berättelsen går från Frankrikes fall via dess återuppståndelse till dess (faktiskt!) slutliga seger. Eftersom avsnittet blev pisslångt får du här lite timestamps om du vill hoppa runt lite:0:00:00–1:09:10: mellankrigstiden. Om arvet efter första världskriget, den sanslöst spretiga tredje republiken, den franska upprustningen samt alla defekter med den franska armén inför andra världskriget. 1:09:11–3:34:48: september 1939–juni 1940. Om (den svaga) tyska armén m/39, låtsaskriget, Fall Gelb, Fall Rot och, ja, Frankrikes fall. 3:34:49–5:30:30: juni 1940–november 1942. Om Vichy, vapenviloarmén (dvs. EPA-Reichswehr), motståndsrörelsen, de civila och de som aldrig i helvete tänkte sluta slåss – de fria franska styrkorna. 5:30:31–6:35:26: november 1942–juni 1944. Om Frankrikes väg tillbaka in i kriget, upprättandet av och maktkampen inom CFLN, franska 1. armén, franska expeditionskåren i Italien, det intensifierade förtrycket i Frankrike och spelplanen inför landstigningarna i Normandie. 6:35:27–slut: juni 1944–krigsslutet. Om Normandiefälttåget, Dragoon, Paris befrielse, den deppiga hösten 1944, Vogeserna, Strasbourg, Ardenneroffensiven, Colmar, invasionen av Tyskland och vad det blev av denna podds rätt imposanta persongalleri. … och mycket, mycket, MYCKET mer!Se kartor, bilder m.m. och följ med bättre i kriget på vår hemsida här: https://www.krigshistoriepodden.com/post/frankrike-under-andra-världskriget-i-bilder Gillar du det här avsnittet och vill göra fler sådana här avsnitt möjliga? Stötta oss då genom att bli vår Patreon på https://www.patreon.com/krigshistoriepodden Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer om de största hoten mot en verksamhet inte kommer utifrån – utan redan finns på insidan?I veckans avsnitt av Direktionen dyker vi ner i den fascinerande och nästan kusligt aktuella "Simple Sabotage Field Manual", en handbok som skapades av föregångaren till CIA under Andra världskriget. Syftet var att lära vanliga arbetare i ockuperade områden hur de kunde sabotera nazisternas verksamheter genom små, till synes oskyldiga handlingar i vardagen.Resultatet blev en lista över sabotagebeteenden som påminner förvånansvärt mycket om hur många moderna organisationer fungerar idag.Långa möten utan beslut. Ändlösa remissrundor. Ständiga omtag. Överdriven byråkrati. Rädsla för att fatta beslut. Fokus på process istället för effekt. Belöning av fel beteenden. När man läser manualen är det svårt att inte känna igen sin egen arbetsplats.Men det här avsnittet handlar om mer än organisatorisk ineffektivitet.I en tid där cyberangrepp, insiderhot, infiltration, påverkansoperationer och säkerhetsrisker står högt på agendan inom näringsliv, offentlig sektor och totalförsvar blir frågan särskilt intressant: Vad händer när samma beteenden som en gång användes för att sabotera en fiende normaliseras i våra egna organisationer?Hur påverkas säkerheten av en kultur där ingen vågar ifrågasätta auktoriteter? Vad händer när processer blir viktigare än kritiskt tänkande?Hur skapas sårbarheter när ansvar fördelas på så många nivåer att ingen längre äger riskerna?Det här är ett avsnitt om organisationskultur, ledarskap, säkerhet och mänskliga beteenden. Och om hur små vardagliga handlingar kan få konsekvenser som sträcker sig långt bortom nästa möte eller nästa kvartalsrapport.Annsofi Thunholm är managementkonsult med inriktning konflikthantering och är grundare av SNAFU Rescue Advisors som stöttar personer i konflikter på jobbet som går bortom vanliga missförstånd och sunda argument.Vi hjälper dig navigera toxiska beteenden och maktspel på jobbet.SNAFU Rescue Advisors tror inte på en perfekt värld - vi lär dig att hantera den.Läs mer om konflikthantering och SNAFU Rescue Advisors på www.snafura.se och följ oss gärna på LinkedIn och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Möt Elin Grelsson, vars dokumentärroman Vi behöver inte vara rädda följer paret Lotte och Stefan Zweig in i döden den senare världskänd författare av judisk börd. Hans sista verk, Världen av igår från 1942, når ständigt nya läsare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. LIV ULLMANN OM ETT HELT LIV PÅ DEN VITA DUKENI vår tilldelades Liv Ullmann hederspriset European Lifetime Achievement vid European Film Awards gala. Ullmann filmdebuterade redan 1957 och har gått till filmhistorien inte minst för sina samarbeten med Ingmar Bergman (”Persona”, ”Viskningar och rop” och ”Scener ur ett äktenskap”) och Jan Troell (”Utvandrarna”). Som regissör har Liv Ullmann fortsatt att tolka Ingmar Bergmans berättelser för filmduken. P1 Kulturs Lisa Bergström passade på att sitta ned med Liv Ullmann i samband med en blixtvisit i Stockholm.KERAMIK ÖVER GRÄNSERNA – SVENSK OCH JAPANSK MÄSTARE PÅ NATIONALMUSEUMTvå av 1900-talets främsta keramiker förenades i kärleken till lera och glasyr. På Nationalmuseum i Stockholm möts svensken Wilhelm Kåge (1889–1960) och japanen Shōji Hamada (1894–1978) i en konsthantversksutställning om socialt engagemang och kulturutbyten som mjuk makt. P1 Kulturs Gunnar Bolin gick till Nationalmuseum med kollegan Nina Asarnoj för att titta närmare på detta mästarmöte.ESSÄ: ”SEKTEN ÄR CENTRAL I USA:S SJÄLVA VÄSEN”Vad är det som gör USA så unikt? Det förlovade landets förtrollande kraft står sig stark än idag. Finns svaret i hyperreliteten: det tillstånd där gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut? Det frågar sig författaren och journalisten Göran Rosenberg när han återvänder till en modern klassiker.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.I veckans repris t av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.Bild: Beväpnade civila från den republikanska sidan under slaget vid Irún 1936. Bilden visar hur civilpersoner deltog aktivt i försvaret mot de nationalistiska trupperna under det tidiga skedet av det spanska inbördeskriget. Slaget vid Irún var avgörande för kontrollen över gränsen till Frankrike, och dess utgång innebar att nationalisterna kunde bryta förbindelserna mellan republiken och omvärlden. Okänd fotograf. Bild: Republican forces during the Battle of Irún, 1936. Public domain (CC0). Källa: Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör arkitekten bakom planen för de frysta ryska miljarderna. SD: Döm gängkriminella till livstil. Bondiskytten har vaknat ur kom. Slutrapport om Estonia klar. Programledare: Kristian Åström.

Vita bussarna var en aktion i slutet på andra världskriget där Svenska Röda Korset räddade 15 000 koncentrationslägerfångar från Tyskland, främst norrmän och danskar. Aktionen leddes av greve Folke Bernadotte med stöd från den svenska samlingsregeringen.I det kaotiska slutskedet av Tredje riket lyckades Folke Bernadotte i hemliga förhandlingar få ett godkännande för hela operationen av SS-ledaren Heinrich Himmler. I samarbetet med tyskarna tvingades de ansvariga för Vita bussarna ta svåra beslut för att inte äventyra hela aktionen.I avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor i historia, Ulf Zander, vid Lunds universitet om insatsen — dess bakgrund, nyckelpersoner och de etiska dilemman som följde.Är du en vanlig prenumerant för du bara lyssna på tio min. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Tanken på att rädda skandinaver ur tyska koncentrationsläger föddes redan i november 1944 när den norske diplomaten Niels Christian Ditleff presenterade ett förslag till Sveriges utrikesdepartement: att låta Sverige skicka en Röda Kors‑expedition för att evakuera norska och danska fångar från Tyskland.Förslaget togs senare upp av Svenska Röda Korset, som i början av 1945 började förbereda en räddningsaktion med stöd av den svenska samlingsregeringen och Försvarsmakten. Det var då Folke Bernadotte – vice ordförande i Röda Korset – trädde in som koordinator.Den första expeditionen startade redan tidigt 1945 med siktet mot att hämta svenskfödda kvinnor och barn i Tyskland — ett första steg mot det som kom att bli den större Vita bussarna‑aktionen. I praktiken var det konvojer med totalt 36 specialmålade vita bussar samt lastbilar, ambulanser och personbilar körde över hela Tyskland för att främst rädda utmärglade norska och danska koncentrationslägerfångar.Att just Röda Korset fick ansvaret var både praktiskt och principiellt: organisationen hade internationella kontakter, erfarenhet av humanitärt arbete och uppfattades som neutral — vilket var avgörande i ett krig där militära operationer var riskfyllda och politiskt känsliga.Genom att använda sig av militära resurser från svenska staten – fordon, personal och logistik – kunde Röda Korset genomföra en humanitär operation med tydliga skyltar (vita bussar med röda kors och svenska flaggor) för att signalera att det inte rörde sig om militära mål.Folke Bernadotte spelade en huvudroll i att förhandlingarna med Heinrich Himmler, chefen för SS. I februari 1945 reste Bernadotte till Berlin och inledde samtal med tyska myndigheter — bakom Hitlers rygg. Målet var att få tillstånd att transportera skandinaviska fångar ur lägren. Planen var att etablera en flerstegs-raket som började med att samla de skandinaviska fångarna i ett läger, för att senare utverka tillstånd att flytta dem till Sverige.Bildtext: Röda Korsets vita bussar kör genom Odense på väg till Sverige med danska fångar från tyska koncentrationsläger, den 17 april 1945. © Nationalmuseet – National Museum of Denmark, CC BY-SA 2.0.Musik: In Slavic Sorrow av Yagull Music, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest reservdelssvältande avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Jonas Stenvalls begäran – igenom teknisk tjänst i tyska pansarbataljoner under andra världskriget. Det här kommer på provet!Mattis är den som drar på sig blåstället den här gången och går igenom hur tyskarna från kompani till armégrupp såg till (och inte såg till) att stridsvagnarna hölls rullande. Han blandar även ihop ordet ”motor” med ordet ”växellåda” på ett ställe, men va fan. Pers roll är den här gången att göra sitt O-face, där ”O” står för ”OrBat”(vad trodde du?). Stort tack till Jonas! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör om hur Peking använder andra världskrigets historia för att mobilisera Kinas politiska kapital i det globala maktspelet idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historia kan vara ett mäktigt verktyg och Kinas styrande kommunistparti lyfter idag allt oftare fram landets historia under andra världskriget. En historieskrivning uppifrån där en stor del av tyngdpunkten nu läggs på relationerna med Ryssland. Varför pratar Xi Jinping idag om en kinesisk-rysk evig vänskap stöpt i blod och om hur ryssar och kineser slogs sida vid sida och segrade över fascismen? Och hur allvarligt är det att kommunistpartiets språkrör Folkets Dagblad publicerat en artikel där organisationer i Taiwan liknas vid nazister.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare & producent: Björn Djurberg

När andra världskriget bröt ut 1939 hamnade Sverige, som neutral stat, i en prekär situation. Omgivet av krigförande stater hade marinen till uppgift att skydda svenska farvatten, eskortera handelsfartyg och upprätthålla landets suveränitet.Vid krigsutbrottet mobiliserades Karlskrona – flottans huvudstation – omedelbart med extra personal och utrustning. Det bristfälliga luftvärnet, de svaga sambandsvägarna och det splittrade försvaret gjorde anläggningen särskilt sårbar mot luftangrepp. Det moderna luftkriget skulle också göra sig påmint i Karlskrona och Blekinge, genom tusentals kränkningar av det svenska luftrummet.I det fjärde och sista avsnittet av podden Historia Nus serie om Karlskronas historia diskuterar programledaren Urban Lindstedt tillsammans med professor Lars Ericson Wolke stadens roll under kriget. Detta avsnitt är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Karlskrona mobiliserade snabbt äldre försvarsanläggningar och reservpersonal, samt ställde om varvsverksamheten till effektiv snabbservice, underhåll och nyproduktion. Trots dessa insatser förblev luftvärnet otillräckligt, sambandsvägarna bristfälliga och organisationen fragmenterad – moderna rutiner och fartyg var få.Flyghotet blev snabbt påtagligt. Tyskarna bombade städer som Warszawa, Rotterdam och London, och Karlskrona, med närhet till tyska flygbaser, ansågs vara ett troligt mål. Luftvärnet utgjordes främst av äldre 1920-talskanoner, ofta placerade i provisoriska stationer.År 1943 planerade tysk militär en eventuell invasion av Sverige. Kodnamnet Unternehmen Polarfuchs avsåg dock i realiteten en tysk-finländsk offensiv mot Sovjetunionen – inte Sverige. Såvitt vi vet nådde planerna mot Sverige aldrig någon praktisk beredskap.Under krigets slutskede mobiliserade svenska myndigheter för att bistå det ockuperade Danmark genom Operation Rädda Danmark. Det rörde sig inte om en militär invasion, utan om planering för att stödja den danska motståndsrörelsen och förhindra tvångsdemolering i samband med kapitulationen. Sverige förberedde transporter av danska trupper och förnödenheter, och organiserade operationen enligt fastlagda planverk i Malmö och Karlskrona.Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock Audio.Bild: Minsveparen Landsort till sjöss, 1940, ett minsvepningsfartyg byggt 1937 vid Örlogsvarvet i Karlskrona för den svenska marinen. Fartyget är här fångat under gång i Karlskronas yttre örlogshamn, ett tidstypiskt exempel på den svenska flottans minröjningskapacitet under andra världskriget. Okänd fotograf och tillhör Marinmuseums samling (identifikationsnummer IV578). Källa: Marinmuseum / Samling: Kockums i Karlskrona. Licens: Public Domain Mark (PDM) – Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diplomatiska intressen. Utrikesdepartementets avdelning som hanterade skyddsmaktsärenden växte till nästan 200 personer.Särskilt viktig blev den svenska legationen i Tokyo, som tvingades hyra två extra byggnader för all personal som arbetade med skyddsmaktsärenden. På Hawaii arbetade den svenska konsuln under hård press efter det japanska anfallet mot Pearl Harbor med alla skyddsärenden som rörde japanska medborgare. Sverige fungerade också som mellanhand när representanter för den japanska regeringen ville diskutera kapitulation inför USA.Detta är det andra av två avsnitt om Sverige och Östasien under andra världskriget i podden Historia Nu, med programledaren Urban Lindstedt och historikern Ingemar Ottosson, författare till boken Sverige och andra världskriget i Östasien.Svenska diplomater agerade som skyddsmakt för länder som inte längre kunde ha ambassader i Tokyo, såsom USA, Storbritannien och Nederländerna. Sverige övervakade krigsfångeläger, organiserade utbyten av civila och krigsfångar, och förmedlade diplomatiska meddelanden mellan fiendestater.Stockholm blev under kriget en internationell smältdegel för diplomater, affärsmän – och spioner. Den japanska legationen i Stockholm spelade en nyckelroll i ett underrättelsenätverk som samlade information om den allierade krigsinsatsen, särskilt via kontakter i Tyskland, Finland och det neutrala Sverige.Japanska diplomater och underrättelseofficerare opererade ofta under diplomatisk täckmantel, och kunde tack vare Sveriges neutrala hållning röra sig relativt fritt. Genom att utnyttja pressbevakning, kontakter i näringslivet och förtäckta möten med tyskar, lyckades de samla in viktig information om allt från truppförflyttningar till teknisk utveckling.Samtidigt företrädde Sverige även Japans intressen i vissa västländer, om än i mer begränsad omfattning. En särskilt dramatisk episod inträffade under krigets slutskede i Tokyo, där Sveriges envoyé Widar Bagge, som haft nära kontakter med den japanska politiska eliten, via Bunshiro Suzuki – chefredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun – fick reda på att delar av Japans maktapparat ansåg kriget vara förlorat och sökte fred. Genom Sverige försökte man upprätta kanaler till Washington och London för att undersöka möjligheten till ett fredsavtal där kejsarinstitutionen kunde bevaras.Den svenska diplomatiska ledningen vidarebefordrade ett japanskt fredserbjudande till Storbritannien, som i sin tur kontaktade USA. Japan var då berett att överlämna alla erövrade territorier, inklusive Manchukuo. Men USA:s krav på villkorslös kapitulation (unconditional surrender) lämnade inget rum för kompromisser.När Widar Bagge lämnade Tokyo den 13 april 1945 gick även det svenska fredsinitiativet i graven.Bildtext: Sveriges ÖB, general Thörnell, tillsammans med Japans militärattaché i Stockholm, Makoto Onodera som under andra världskriget bedrevs underrättelsearbete i Stockholm.Bilden är hämtad ur nyhetsarkivet hos Högskolan Kristianstad, licens: medieanvändning. MynewsdeskMusik: Japan Taiko av Boomer, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik gentemot Tokyo och upprätthöll aktiva diplomatiska relationer i regionen.Medan bomberna föll över Nanjing i Kina och striderna rasade i Stilla havet, växte Sveriges legation i Tokyo till ett av landets mest betydelsefulla diplomatiska uppdrag. Sveriges främsta intressen i Östasien under 1930-talet var ekonomiska och diplomatiska. Export, import och handelsförbindelser – med produkter som järnmalm, trävaror, industrivaror ‒ var viktiga motiv. Och Sverige fortsatte att upprätthålla goda diplomatiska förbindelser med Japan under hela kriget.Detta är det första av två avsnitt om Sverige och Östasien under andra världskriget i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Ingemar Ottosson, aktuell med boken Sverige och andra världskriget i Östasien.Trots att kriget mellan Japan och Kina hade pågått i flera år när andra världskriget bröt ut i Europa 1939, har det länge stått i skuggan av de europeiska och nordafrikanska krigsskådeplatserna. Detta trots att vissa forskare hävdar att andra världskriget i praktiken började redan 1931, med den så kallade Manchuriska krisen. Då iscensatte japanska officerare den så kallade Mukdenincidenten genom att spränga en del av järnvägen i Manchuriet och skylla på kinesiska trupper. Händelsen blev förevändningen för en snabb japansk ockupation av hela regionen, där man 1932 upprättade marionettstaten Manchukuo med den avsatte kejsaren Puyi som formell ledare.När Nationernas Förbund, med stöd från bland annat Sverige, fördömde Japans agerande, svarade Japan med att lämna organisationen. Detta blottlade det internationella samfundets oförmåga att stoppa aggressionspolitik och markerade början på ett skifte i världspolitiken där stormakter agerade alltmer ensidigt.Sex år senare, i juli 1937, utbröt strider vid Marco Polo-bron nära Peking efter en dispyt kring en försvunnen japansk soldat. Den inledande skottväxlingen mellan japanska och kinesiska trupper eskalerade snabbt och blev upptakten till det andra kinesisk-japanska kriget – en konflikt som skulle komma att bli en av 1900-talets mest förödande. Manchuriet blev därmed upptakten till Japans territoriella expansion, medan striderna vid Marco Polo-bron markerade övergången till ett öppet storkrig i Asien.Sveriges neutrala status under kriget gav dess diplomater ett unikt handlingsutrymme i Östasien. Legationen i Tokyo tjänade inte bara som förbindelsepunkt mellan Sverige och Japan, utan också som ett diplomatiskt nav för andra länder som saknade representation i området. Svenska diplomater vidarebefordrade exempelvis post och förhandlade om fångutväxlingar mellan stridande länder, vilket gav Sverige ett viktigt, om än diskret, inflytande i regionen.Bildtext: Japanska soldater ur 29:e regementet intar stridsställning vid Mukdens lilla västra port under Mukdenincidenten 1931 – en händelse som markerade början på Japans ockupation av Manchuriet. Källa: 勿忘历史：日本发动918事变东北沦丧(5) Fotograf: Okänd Licens: Public Domain.Musik: Japan Taiko av Boomer, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget utvecklades en svensk underrättelsetjänst som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik, känd som G‑trafiken, som gick över svenska telegrafledningar. Knäckandet av G‑trafiken är en bedrift i nivå med britternas arbete med Enigma‑krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte information om norska motståndsmän och flyktingar.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker specialiserad på freds‑ och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är författare till boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992.Historien om den svenska underrättelsetjänstens framväxt är berättelsen om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge byggde upp en underrättelsetjänst som rymde både stora framgångar och dramatiska misslyckanden. Det fanns i praktiken ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget bröt ut. Flera egensinniga chefer byggde upp verksamheten utan manualer – ibland blev den snarast en belastning för politiker, som hade mycket begränsad insyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans odpod: Sport som SSRI, för snajdiga protagonister, det kulturindustriella komplexet och den kulturella platån. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag var 5 år när andra världskriget tog slut. I det här programmet talar jag om vad jag minns från den tiden. Hur hade man det på landet i Sverige medan kriget rasade i alla länder runt omkring oss? Klarade vi oss utan bensin och utan bil? Räckte maten? Kan man äta kaniner? Gunnel Agrell Lundgren berättar om sina minnen.

Under andra världskriget tjänstgjorde hundratusentals kvinnor i Sovjetunionen i stridande förband. I länder som USA, Storbritannien och Finland gjorde kvinnor främst insatser i stödjande funktioner, såsom sjukvård, rustningsindustri och administration.Kvinnorna mötte ofta hårt motstånd inom de egna leden men användes också i propagandan som förebilder. Efter andra världskriget försvann deras historier ofta till förmån för de stridande männen. Det dröjde ända till 1989 innan kvinnor i Sverige fick tjänstgöra i alla positioner inom försvaret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna Larsdotter, som är aktuell med boken Glömda soldater – Kvinnor i andra världskriget.Andra världskriget var ett totalt krig där civila drabbades hårt av terrorbombning och övergrepp. Gränsen mellan det civila och militära suddades också ut, eftersom produktionen av krigsmateriel och mat i allra högsta grad avgjorde kriget.Under andra världskriget fick kvinnor en större roll, även om de sällan syns i de vanliga skildringarna av kriget. De befann sig på alla fronter – som sjuksköterskor, kökspersonal, luftvärnssoldater, signalister och tolkar. Undantagsvis verkade de även som piloter, prickskyttar, partisaner och agenter.De drevs både av pliktkänsla och patriotism, men också av en längtan efter frihet och att bryta de gränser som tidens kvinnoroll satte upp. Ofta möttes de av fördomar och diskriminering, men också av beundran och tacksamhet.Detta är en ommixad repris.Bild: Den sovjetiska krypskytten Ludmila Pavlitjenko, Wikipedia.Musik: Rhythm of the Action av Jon Presstone, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till ett nytt spionavsnitt av Geekpodden! I avsnittet  kastar vi oss in i “Spionernas krig” där vi kikar på hur spionerna från Andra Världskriget har blivit en centrala figurer inom popkulturen. Tillsammans med Fredrik & Florian, och i sällskap med författaren och regissören bakom Falk-filmerna Anders Nilsson, dyker vi ner i en värld av... Read more »

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden återvänder idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i Stilla havet.Inte heller såg man framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sett mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest skidlöpande avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Mattias Skantz uppmaning – igenom en rad olika hyss längs norsk-svenska gränsen under andra världskriget. Eller ja, det var ju rätt våldsamt och så; men ”hyss” passar bättre för det Per berättar om.Per är den som drar på sig lusekoftan den här gången och beskriver de norska motståndsmännens aktioner längs gränsen under kriget. Eftersom vi är som vi är används en helt rimligt stor del av avsnittet till att ärerädda SVERIGES stöd till Norge, men så kan det gå. Mattis bidrag är den här gången att fundera på samer.Stort tack till Mattias! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Alla stater har ett försvar, sitt eget eller någon annans”. Detta uttryck stämmer väl in på Island som sedan andra världskriget varit i USA:s händer. Men betyder det att Island varit helt utan politiskt inflytande? Varför ville stormakterna under andra världskriget och kalla kriget så gärna kontrollera denna karga ö, mitt i Atlanten?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Islands speciella utveckling under 1900-talet.Island är en mycket liten stat även i nordiska mått mätt. Litenheten har islänningarna dock kunnat nyttja till sin fördel, och framför allt har det med geografin att göra. Island ligger placerat mitt i norra Atlanten, och från ön kan passagen mellan öst och väst kontrolleras. Under första halvan av 1900-talet behövde både Storbritannien och USA en plats att dels övervaka den norra passagen till Sovjetunionen, dels mellanlanda flygplan på väg till Europa. Under senare delen av 1900-talet blev Island en viktig utpost i Kalla krigets ubåtsstrategi, och en plats där sovjetiska ubåtar skulle kunna övervakas och stoppas från att närma sig USA:s östkust.Islänningarna har lyckats utnyttja stormakternas intresse för ön för inrikespolitiska vinster, ibland på ett ganska fräckt sätt och med livet som insats. De så kallade ”Torskkrigen” som pågick fram till 1970-talet är utmärkta exempel på detta. Med vetskapen att USA inte skulle tåla att lämna ön kunde Islands regering egenmäktigt utöka sina territoriella anspråk till havs, och låta kustbevakningen preja och hota brittiska trålare, och i slutändan till och med tvinga Royal Navy till reträtt.Bild: Ockupation av Island, juli 1941: Sett från kvartsdäcket på det amerikanska flottans slagskepp USS New York (BB-34), ånga US Atlantic Fleet Ships styr ut ur Reykjaviks hamn, Island vid tiden för den första amerikanska ockupationen i början av juli 1941. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige tog sig igenom andra världskriget utan att drabbas av krigets fasor som sina nordiska grannar, men med ett något skamfilat rykte.Sverige hade förklarat sig neutralt vid krigsutbrottet 1939, som många små stater i Europa, men lämnade ett stort materiellt stöd till Finland under Vinterkriget. Efter den tyska ockupationen av Norge tvingades den svenska samlingsregeringen böja sig för långtgående krav från Nazityskland.Detta är den tredje delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Sverige hade tillsammans med andra småstater tvingats bevittna hur stormakterna Storbritannien och Frankrike sålde ut det lilla demokratiska Tjeckoslovakien till det expansionistiska Nazityskland. Men det skulle bli värre. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen, Finland tvingades kämpa för sin existens mot det mäktiga Sovjetunionen och Danmark och Norge ockuperades av Tyskland.20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början men bara sju av dessa klarade att upprätthålla denna neutralitet under hela kriget. För att skydda sig mot potentiella angrepp höll Sverige en hög militär beredskap och en massiv uppgradering av landets försvarsresurser. Över en miljon svenska män inkallades till militärtjänst. De mest omfattande beredskapshöjningarna skedde under vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen, liksom efter Tysklands anfall på Danmark och Norge. Vid dessa tidpunkter var ibland mer än 300 000 män mobiliserade.En viktig faktor i Sveriges neutralitet var landets export av järnmalm till Tyskland, som var avgörande för den tyska krigsindustrin. Trots internationell kritik fortsatte Sverige att exportera järnmalm till Tyskland under hela kriget, även efter det blev klart att Tyskland skulle förlora kriget.För att hantera varubristen och avspärrningen från omvärlden införde Sverige omfattande ransonering av varor och livsmedel. Dessutom uppmuntrades privat odling och tillverkning för att kompensera för bristen på importerade varor.Trots brist på resurser lyckades Sverige genomföra en imponerande upprustning och modernisering av sin militära förmåga under kriget. Detta omfattade allt från förbättrade vapensystem till nya telekommunikationer.Sveriges neutralitetspolitik och anpassning under andra världskriget har varit föremål för mycket debatt och kritik. Vissa hävdar att Sverige borde ha gjort mer för att motstå Nazityskland och hjälpa de allierade. Andra pekar på de komplexa och svåra utmaningar som landet stod inför under denna period.En av de mest kontroversiella aspekterna av Sveriges agerande under kriget är relationen till Nazityskland. Trots sin formella neutralitet gjorde Sverige en rad eftergifter till Tyskland, inklusive tillåtande av tyska militärtransporter på svenska järnvägar och export av järnmalm till den tyska krigsindustrin.Bild: Luftvärnssoldater på post i december 1943 med 7,5 cm lvpjäs m/37. Plats: höjderna vid nuvarande vattentornet i Ystad, Sverige. Källa Carl Gunnar Rosborn, Wikimedia Common, PublicMusik: När fyrarna tänds igen av Frita-Gustaf Sylvain med Ulla Billquist och Willard Ringstrands Orkester, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Sverige under andra världskriget: När historien vägrade vändaKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig.Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland.Programledare: Mats Carlsson-Lénart.Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Slaget om Atlanten pågick i olika omfattning under hela andra världskriget. De allierades förluster i fartyg kulminerade under 1942, men trots att nästan 5 000 fartyg sänktes kunde tyskarna egentligen aldrig på allvar hota de allierades krigsinsats. Den tyska flottan var alltför dåligt förbered och de allierades resurser alldeles för stora.USA hade en industriell kapacitet och mänskliga resurser som gav de allierade ett tydligt övertag i kriget mot Hitlertyskland. Men krigsmaterielen och manskapsförstärkningarna måste skeppas över Atlanten där tyska ytfartyg, ubåtar och flygplan gjorde allt för hindra transporterna.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av andra världskrigets mer dramatiska skeenden från slaget om Storbritannien till krigsslutet. Detta är historien om de verkligt avgörande faktorerna i andra världskrigets historia. USA och även Kanada kunde kasta in tyngden av sin industriella kapacitet i vågskålen och genom att överföra resurser över Atlanten göra det möjligt för britterna och ryssarna att hålla ut.Genom utlåningsavtal – Lend lease-avtal – försågs inledningsvis inte minst britterna med krigsmateriel och andra förnödenheter. Från 1941 då USA kom med i kriget efter Hitlers krigsförklaring handlade det om att förbereda en militär intervention i Europa på samma sätt som under första världskriget.Tyskarna var knappast förberedda för ett handelskrig på Atlanten. Den tyska marinen var som dess chef storamiralen Raeder uttryckte saken endast stor nog att möta en hedersam död. Inte minst saknades ubåtar i ett antal som på allvar kunde hota de allierade. Under de inledande åren från 1939 till sommaren 1941 försökte tyskarna med en mix av ytfartygsräder, flyganfall och ubåtsanfall störa de allierades sjöfart. Det gick inledningsvis ganska bra, men mycket snart organiserade britterna, amerikanarna och kanadensarna konvojer och luftskydd. Det faktum att britterna lyckades bryta de tyska koderna som sändes med kodmaskinen Enigma gav en avgjord fördel. Sänkningen av Bismarck i maj 1941 markerade slutet på denna period av ytfartygsräder.Konvojerna skiftade efter det tyska anfallet på Sovjet i juni 1941 till att inte bara handla om inskeppning av materiel och förstärkningar till Storbritannien och Nordafrika utan även till den ryska hamnen i Murkmansk. Under 1942 kulminerade ubåtskriget och slaget på Atlanten. Tyska ubåtar i så kallade vargflockar kunde notera rekordmånga sänkningar under en period då britterna misslyckades med att knäcka den tyska signaleringen och en ny ubåtstaktik användes. När de allierade slutligen lärde sig att hantera den tyska taktiken med hjälp av nya flygplansmodeller, radarsystem, nya lyckade forceringar av den tyska radiotrafiken och ny konvojtaktik ebbade de tyska framgångarna ut. Under de sista krigsåren minskade sänkningarna kraftigt och antalet tyska ubåtar som gick till botten ökade.Av alla de fartyg som korsade Atlanten under kriget sänktes i slutänden bara några procent. Värst drabbade var Murmanskkonvojerna med 8-procentiga förluster. Intressant i sammanhanget är att endast drygt 6 procent av sänkningarna stod tyska ytfartyg för medan tyskt flyg sänkte drygt 13 procent och ubåtarna 70 procent.Churchill sa i efterhand att det enda han fruktade under andra världskriget var att tyskarna skulle lyckas stoppa transporterna över Atlanten. I verkligheten var egentligen aldrig någon fara. Tyskarna var så långt ifrån att svälta ut britterna och ryssarna och de allierades resurser så stora att det aldrig var någon fara. Förlusterna var stora, men nyproduktionen under i princip hela kriget kompenserade för förlusterna.Bild: Handelskonvoj under andra världskriget. Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krypterad radiokommunikation var central för tyskarnas snabbrörliga krigsföring under andra världskriget. Därför vidareutvecklades den civila krypteringsmaskinen Enigma för militärt bruk med extra kodhjul och kopplingar för att mångdubbla möjliga kodnycklar.För att forcera Enigma och andra kryptomaskiner rekryterade brittiska MI5 ”professorstyper” och tusentals medhjälpare till godset Bletchley Park. Ansträngningar som tillsammans med värdefullt förarbete av polackerna kröntes med framgång. De allierades möjlighet att läsa tyskarnas krypterade trafik förkortade kriget väsentligt, enligt flera bedömare.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Andreas Marklund som bland annat undervisar i historia vid Köpenhamns universitet. Han var i flera år forskningschef vid ENIGMA – Museum for post, tele og kommunikation i Köpenhamn. Han är aktuell med boken Bletchley Park – Kodernas krig.Med ett gäng briljanta matematiker som Alan Turing, schackmästare, korsordsmästare och språkexperter kunde britterna i Bletchley Park några mil nordväst om London ta sig ann uppgiften att dekryptera tyskarnas militära kommunikation. Med tiden kom över 9000 människor att arbeta vid Bletchley Park.För att under tidspress lyckas med avkodningen designades och byggdes elektromekaniska kodknäckarmaskiner som kallades Bombes och senare under 1943 byggde man Colossus som räknas som den första programerbara elektroniska datorn. Den stod färdig i januari 1944 och började då användas i avkodningen.Lyssna också på Från furstar brevövervakning till demokratisk massövervakning.Bild: Datorn Mark 2 Colossus var bland de första programmerbara elektroniska datorerna. Den byggdes som hjälpmedel för att knäcka tyskarnas koder under andra världskriget.Musik: Sad Dramatic Cinematic Vocal Trailer av Velimir Andreev, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter gör comeback i veckans något urspårdade avsnitt! Vi startar med ett tungt nyhetssvep, där vi bland annat prata GDC, Nvidia AI, bra grannar, ny feature på Steam och en hel del annat! Efter det ger Peter sinna första intryck av X-Men 79, där de två första avsnitten precis kommit på Disney+. Jonas har tagit tag i The Bear, också den på Disney+. Avslutningsvis spoilar vi skiten ur Tom Hanks och Steven Spielbergs nya Andra Världskriget-serie Masters of the Air. Tack & Förlåt, Puss Hej!

Oscarsgalan är inte bara filmens stora gala, utan galornas stora gala! Det är uppklädda superstjärnor, glamour, spänning och en hel del skandaler dessutom! Fokuset är dock på det många älskar mest, filmen!   Två av poddens filmfantaster, Fredrik & Florian, har i vanlig ordning gett sig i kast med att analysera, hylla och dessutom tagit fram galans stora vinnare!   Och det är ett magnifikt år som skall få ett bokslut! Året då Barbie blev den stora snackisen och året då Oppenheimer fick sin plats i rampljuset. Bakom dessa giganter smyger bland andra den bästa Andra Världskriget-filmen sedan Schindlers List (enligt Spielberg), Lanthimos skruvade fantasyrulle och Scorseses episka mastodontrulle.   Detta är avsnittet för dig som vill veta det viktigaste inför 2024 Oscarsgala! Fram med champagnen så kör vi!   Medverkande:

B17 ”Flying Fortress” har en särskild plats i den amerikanska minneskulturen runt andra världskriget. När européer tänker på de främsta stridsplanen under andra världskriget tänker vi gärna på jaktplanen, Spitfire, Mitsubishi Zero eller Bf109 Messerschmitt. För amerikansk del däremot, så är det snarare de tunga bombplanen som blivit ikoniska.B17 skulle i formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved B17 Flying Fortress och dess unika roll under andra världskriget.Man kan fråga sig varför B17 blev så centrala? Vad var det med amerikansk flygstrategi och industri som gjorde just de tunga bombplanen så viktiga, och samtidigt så ikoniska för den amerikanska insatsen under andra världskriget.För att förstå utvecklingen av B17 måste man se till erfarenheterna från första världskriget i Europa, för det var slutsatserna från detta krig och denna krigsscen som satte ramarna för mellankrigstidens amerikanska bombflygsstrategi. När man i USA var på väg att bygga upp ett flygvapen så tittade man mycket på den brittiska erfarenheten från krigen, men saknade samtidigt den direkta psykologiska erfarenheten av få civilbefolkningen bombad. I kombination med de geografiska förutsättningarna för USA, ansåg de amerikanska militärstrategerna därför att de tunga bombplan skulle vara den överlägset bästa strategin för deras inträde i luftkrigföringen.Det man behövde var ett tungt plan som var snabbt och tillräckligt bepansrat för att kunna ta sig in i fiendens luftrum och släppa sin last på strategiska punkter. För att kompensera för avsaknaden av jaktplan skulle bombplanen beväpnas med maskingevär i alla riktningar för att kunna mota fiender i luften. Det var av denna orsak som Boeing B17 fick namnet ”Flying fortress”. I formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten skulle B17 forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.Verkligheten skulle möta de amerikanska piloterna i luften. Bristen på jaktplan innebar oerhörda förluster i Europa och nyttan med de amerikanska bombföretagen på tysk mark var tveksam. Trots det så överlevde planet sig själv kulturellt och har förblivit en ikon för den amerikanska demokratins kraftsamling under kriget.Bild: Boeing B-17 Flygande fästningar 398th Bombardment Group på bombuppdrag till Neumünster i Tyskland den 13 april 1945. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur ”Den andra världen” av Lars Gustaf AnderssonDIKTSAMLING: Den andra världen (Ellerströms, 2023)MUSIK: Maurice Ravel: Petit poucet ur Ma mère l'OyeEXEKUTÖR: Joint venture percussion duo, marimba och vibrafon

Maginotlinjen är antagligen världens största och dyraste försvarslinje, men likväl ett totalt fiasko. Maginotlinjen har sedan Frankrikes fall sommaren 1940 blivit en symbol för en uppblåst övertro på fortifikationer.Projektet påbörjades under sent 1920-tal med ett antal testanläggningar. Under tidiga 1930-talet började dock pengarna flöda in, inte minst tack vare den gamle veteranen och krigsministern André Maginots politiska arbete. Snart kunde ett hundratals fort och tusentals utposter byggas upp längs med den tyska gränsen, och vid andra världskrigets utbrott stod anläggningen till stor del klar.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om Maginotlinjen.Den bakomliggande idén var att Maginotlinjen skulle tvinga den tyska krigsmakten att ta vägen genom Belgien för att nå Frankrike. Därigenom skulle man kunna möta tysken i ett koncentrerat försvar, och därtill tvinga med Storbritannien på sin sida eftersom Belgien och Storbritannien hade allierat sig. Så långt var det rätt. Problemet var bara att Tyskarna hade en annan plan och gick igenom Ardennerskogen istället och kunde därigenom komma fransmännen in på livet. Anläggningen tappade sin roll snabbt.Som försvarsverk var Maginotlinjen dock inget annat än state-of-the-art. Anläggningarna var byggda enligt principen flexibelt djupförsvar. Försvarslinjen var flera kilometer bred och syftet var att forten skulle samverka och kapsla in anfallaren inom försvarszonen i kombination med ett understödjande infanteri.Även i Sverige tittade man avundsjukt på anläggningen, och i sin samtid lockade den till filmer och deckarhistorier. I slutändan skulle dock anläggningen bli till ingen nytta, och idag är den istället ihågkommen som en symbol för Frankrikes isolationistiska försvarspolitik under mellankrigstiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Precis när Andra Världskriget tagit slut föds Leonard Lake. Han är ett efterlängtat och älskat barn. Men 40 år senare har han förvandlats till en seriemördare, sadist och våldtäktsman. Här är första avsnitten av sommarspecialen om Leonard Lake och hans mördarpartner Charles Ng.

Det stod klart för de flesta att Nazityskland skulle förlora kriget efter slaget om Stalingrad i februari 1943. Men den svenska samlingsregeringen var långsamma att utnyttja det förhandlingsutrymme som de tyska krigsmotgångarna skapade.Den tyska permittenttrafiken genom Sverige pågick ända fram till i augusti 1943. Och arresteringen av 1200 protesterande norska studenter och deportationerna av de norska judarna väckte bara lama protester från den svenska regeringen. Och avstegen från neutralitetspolitiken gentemot de allierade var försiktigt motvillig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Henrik Berggren som är aktuell med boken Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945. Del tre i en trilogi om Sverige under andra världskriget.Historikern Alf W. Johansson har beskrivit regeringens protest mot arresteringen av de norska studenterna den 1 december 1943 som ”en av historiens vändpunkter då historien vägrade vända". Tysklands utrikesminister von Ribbentrop reagerade med ilska på att Sverige lades sig i de ”norsk-tyska relationerna”. Och regeringen gick aldrig från protester till handling gentemot Tyskland.Samtidigt arbetade hela statsmakten för att underlätta de danska judarnas flykt till Sverige i oktober 1943. Förintelsens fasor hade med tiden kommit allt närmare, när grannlandets judar skulle deporteras.Bild: Flyktingar. Folke Bernadottes expedition med de Vita bussarna. Ankomst till Sverige via Helsingborg och Malmö, Foto: KW Gullers, Nordiska Museet, Digitala Museet, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Manhattan Fog av New Library Sounds, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 och 26 januari samlas några av Sveriges främsta historiepoddare i en livepodd om Ukrainas historia under andra världskriget. Den 25 januari i Göteborg är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu, professor Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden samt författaren och journalisten Niclas Sennerteg från podden Fronten som samtalar.Den 26 januari i Stockholm är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu samt professor Martin Hårdstedt och doktor Peter Bennesved från Militärhistoriepodden som samtalar.Läs mer och köp biljetter på www.historia.nu/ukraina Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 och 26 januari samlas några av Sveriges främsta historiepoddare i en livepodd om Ukrainas historia under andra världskriget. Den 25 januari i Göteborg är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu, professor Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden samt författaren och journalisten Niclas Sennerteg från podden Fronten som samtalar.Den 26 januari i Stockholm är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu samt professor Martin Hårdstedt och doktor Peter Bennesved från Militärhistoriepodden som samtalar.Läs mer och köp biljetter på www.historia.nu/ukraina Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är det andra avsnittet där vi följer Dina och Jonas berättelser, om hur de överlevde förintelsen och till slut, mot alla odds, finner den stora kärleken i just varandra. Vi kommer också prata med Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut som länge arbetat med traumabearbetning. I avsnittet hör vi också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen (i avsnittet namnges hon fel - korrekt efternamn är Sahlström).

Föreställ dig att växa upp i en värld där man tidigt får lära sig att man inte har rätt att existera. Att vara jagad och leva gömd för att man är jude. I de kommande två avsnitten möter vi Dina och Jovan som berättar om sina liv och barndomar under andra världskriget. Vi hör också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen (i avsnittet namnges hon fel - korrekt efternamn är Sahlström).

Morgan och David funderar och associerar kring träd och annan växtlighet. Vi ringer också upp en lyssnare som finns utanför Sveriges gränser, och så blir det extra mycket tävling! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör gärna av dig till SöndagsMorgan i P4! Mejla sondagsmorganip4@sverigesradio.se eller skicka ett sms till 72250: skriv P4, gör ett mellanslag och skriv sedan din text.

Böckerna Moment 22 och Myteriet på Caine är några av de bästa romanerna om andra världskriget. Båda handlar om något som är allt mer aktuellt i vår tid – psykisk ohälsa i utsatta situationer. Kvartals Henrik Höjer har läst dem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Heinrich Böll tillbringar november 1943 och fram till den 2:e december vid fronten utanför Kertj på Krim. Den 2:e december såras Böll av granatsplitter i huvudet och evakueras till ett fältsjukhus i Odessa. 

I november 1943 anländer infanteristen Heinrich Böll till Krimhalvön och sätts in i 50:e infanteridivisionen. Röda armén är på offensiven och genomför en stor landstigning österifrån mot städerna Kertj och Eltigen.

Tyske författaren Heinrich Böll erhöll Nobelpriset i litteratur 1972 mitt under en mycket produktiv karriär. Hans mest kända bok är "Katharina Blums förlorade heder" från 1974. Men under andra världskriget var han infanterist i Wehrmacht från 1939-1945 och tjänstgjorde i Polen, Frankrike, Rumänien, Ungern och Sovjetunionen. 2001 gavs en bok ut med hans brevkorrespondens under kriget och det är dem vi har som grund när vi skildrar hans upplevelser och erfarenheter från kriget.

I vårt mest industriella avsnitt hittills går vi igenom svinstora fabriker under andra världskriget; dvs. sånt som faktiskt är krigsavgörande snarare än ointressant skit i stil med förbandsmassor som krockar.Per inleder med Detroit Tank Arsenal; en töntigt stor fabrik som producerade ca en fjärdedel av alla amerikanska stridsvagnar under hela kriget – trots att hela bygget bestod av blåställsgubbar och konstant retooling. Mattis fortsätter sedan med tyskarnas bidrag; dvs. Nibelungenwerke, dvs. en på flera sätt industriell mardröm som trots nycker, bombmattor och TysklandLOL faktiskt lyckades spotta ur sig en ansenlig mängd vagnar.Dessutom: blåställsromantik, 70 kilo ritningar, sistaminutenändringar, tysk ”effektivitet”, nassarnas egen naturskyddsförening, ändrade planer, snus och mycket mer!Vill du beställa merch med Axel Stigbergers (@alexstigbergart) ÄRORIKA fan-art ”Sankt Conrads lärjungar”, gör det här: https://krigshistoriepodden.myshopify.com/search?q=sankt+conrads+l%C3%A4rjungar Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Andrée har lagatmat som under kristidsåren. Matransonering: 117 gram mjöl i veckan, 1 ägg, 238 gram kött, 28 gram ost. En tid då det åts kanin, ekorre, grävling, kråka och skata. När man gjorde låtsasgrädde av mjölk, mjöl och socker. Marie Andrée och hennes man driver Beredskapsmuseet i Viken utanför Helsingborg. Det handlar om livet i Sverige under andra världskriget, 1939 till 1945. Männen var inkallade och kvinnorna fick göra allt, både arbeta och sköta hushållet. Utan hushållsmaskiner och med ransonering på maten.Man åt kanin, grävling, kråka, råka och skata. Myndigheterna berättade att ekorre var mycket nyttigare än kyckling.Marie berättar hur ransoneringskorten fungerade. Och hur det gick när hon själv skulle leva på samma sätt. Hon bjuder på en kristidslunch, trerätters till och med, som avslutas med en kristidskaka — utan ägg och smör.Marie är oroad för vad som skulle hända vid en ny kristid.- Vi har inga svenska konserver, säger hon. Det mesta som inte är i säsong är fryst idag. Om det skulle bli ransonering av el så kan ju butikerna inte ha allt det frysta.Men hon är ändå positiv.- Jag tycker inte man ska tänka grått eller tråkigt, om det blir kristid. Istället ska man tänka: nu tar vi vara på det här, vi gör det bästa av det.

När Sovjetunionen anföll Finland i den 30 november 1939 försvarade sig Finland tappert mot den Röda armén. Striderna blev bittra, men Finland lyckades behålla sin självständighet till priset av stora landavträdelser, tiotusentals döda och ännu fler skadade.Några som kom att glömmas bort i den heroiska kampen var de tiotusentals finska soldater som traumatiserades av sina krigsupplevelser. De fysiskt skadade blev hjältar, medan några av de traumatiserade avrättades för desertering och andra stigmatiserades som psykiskt undermåliga.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Sargade själar – De finska soldaternas krigstrauman 1939-1945 av Ville Kivimäki (f. 1976) docent i Finlands historia vid Tammerfors universitet och verksam inom Finska Akademiens specialistforskning för upplevelsehistoria. Det här är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.Tiotusentals finska soldater traumatiserades svårt under Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Granatchock blev ett begrepp redan under första världskrigets skyttegravskrig. I de hårda försvarsstriderna i Finland under andra världskriget bröt många soldater ihop till helt förvirrade, skakande och ångestfyllda spillror – de beskrevs som omskakade.Bild: Maskingevärsplacering ca 5 km norr om Lemet 1940, okänd fotograf, Skytten på bilden är troligen Edvin Kallio. SA-kurva, Public Domain.Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt, Wilhelm Agrell och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistVill du fördjupa dig ytterligare i historien om kalla kriget och Sveriges 1900-tal? Vi rekommenderar:Agrell, Wilhelm: Catalinaaffären (2021) https://historiskamedia.se/bok/catalinaaffaren/Agrell, Wilhelm: Sprickor i järnridån (2019) https://historiskamedia.se/bok/sprickor-i-jarnridan/Agrell, Wilhelm: Stig Wennerström: myten om en svensk storspion (2020)Bennesved, Peter: Sheltered society: civilian air raid shelters in Sweden 1918-40 and beyond (2020) Frankson, Anders: Sverige under kalla kriget: myter och legender (2021)  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är svårt att säga att det inte finns nog många berättelser om och perspektiv på andra världskriget. Dagens avsnitt är dock en av de mindre ofta undersökta. Det vågar vi påstå. I såväl de franska som de brittiska leden fanns hundra och åter hundratusentals människor från de afrikanska kolonierna. De stred mot tyskar i Frankrike och Nordafrika, samt mot japaner i Burma.Vi försöker denna gång få grepp om hur och varför afrikaner hamnade i europeiska arméer. Hur deras verklighet i kriget såg ut samt vilka följder det afrikanska andra världskriget fick.Läslista:Schimanski, Folke, De bortglömda: andra världskriget i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika, Leopard, Stockholm, 2015"Africas Forgotten World War II Veterans" i Deutsche Welle 2/6 2016Morrow, John "Black Africans in World War II: The Soldiers' Stories" i the Annals of the American Academy 11/2010 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45.En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffas vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.