Podcasts about andra v

Välkommen till ett nytt spionavsnitt av Geekpodden! I avsnittet  kastar vi oss in i “Spionernas krig” där vi kikar på hur spionerna från Andra Världskriget har blivit en centrala figurer inom popkulturen. Tillsammans med Fredrik & Florian, och i sällskap med författaren och regissören bakom Falk-filmerna Anders Nilsson, dyker vi ner i en värld av... Read more »

I skuggorna av ett världskrig, där maskiner och eld härjade utan gräns, förblev gasernas tystnad märklig. Minnet av äldre slagfält tycktes hålla tillbaka det osynliga vapnet. En paradox i brutaliteten – det fruktade användes knappt, trots att det fanns. Den stora frågan vi ställer oss är helt enkelt varför?Dans tio år gamla video på samma ämne: https://www.youtube.com/watch?v=PUiVnj6wn2gFölj oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comKlippning och ljudbearbetning av Cornelia Boberg. Manus av Dan HörningMusik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I skuggorna av ett världskrig, där maskiner och eld härjade utan gräns, förblev gasernas tystnad märklig. Minnet av äldre slagfält tycktes hålla tillbaka det osynliga vapnet. En paradox i brutaliteten – det fruktade användes knappt, trots att det fanns. Den stora frågan vi ställer oss är helt enkelt varför?Dans tio år gamla video på samma ämne: https://www.youtube.com/watch?v=PUiVnj6wn2gFölj oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comKlippning, ljudbearbetning av Cornelia Boberg. Manus av Dan HörningMusik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5PowcxChurchill, Sarin, Mussolini, Hitler, Abyssinien, Enhet 731 Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Synen på Sveriges agerande under andra världskriget har skiftat rejält: från de första efterkrigsgenerationernas tacksamhet till de senaste decenniernas moraliska avståndstagande. I Dåligt samvete - Sverige och andra världskriget - utmanar Mauricio Rojas den dominerande berättelsen. Rojas går igenom de viktigaste besluten som Per Albins samlingsregering fattade och argumenterar för en mer empatisk syn på regeringens agerande.Välkommen till boklansering! Mauricio Rojas diskuterar sin bok tillsammans med historikern Henrik Berggren, författare till trilogin Landet utanför. Samtalet, som är en liveinspelning av bokens lansering, leds av Johanna Grönbäck.

AVSNITT 7: Åsskar landar på kvällen den 10e december år 1944 i ett ödsligt Köpenhamn. Danmark är ockuperat av Nazityskland och hans nyfunna vän Inger berättar om livet under kriget. På grund av choklai-monstrets planer springer dom till borgmästarens kontor för att få honom att ändra sig och Åsskars idé startar en ny hoppfull tradition i Danmark.  DAGENS REBUS: ⚡️

Efter att ha undersökt hungersstrejk (Hunger), sexmissbruk (Shame) och slaveri (12 years a slave) på bioduken har regissören och konstnären Steve McQueen nu tagit sig an Andra världskriget både i festivalaktuella dramat Blitz som utspelar sig under bombningarna av London och i dokumentären Occupied city om nazisternas ockupation av Amsterdam. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Steve McQueen som är hedersgäst på Stockholm filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SOFIA ANDRUCHOVYTJ FÅNGAR KRIGETS UKRAINA I ROMANEN ”AMADOKA”I en säng på ett sjukhus i Kyjiv ligger en sårad soldat utan minne och historia. Hans ansikte har förstörts till oigenkännlighet... Efter en tid dyker en kvinna upp på sjukhuset. Hon heter Romana och påstår att mannen i sängen är hennes make, Bohdan. Genom att återge historierna han en gång berättade för henne försöker Romana väcka Bohdans minnen till liv. Så inleds romanen ”Amadoka 1” av Sofia Andruchovytj. Den andra delen kommer på svenska nästa år. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat den hyllade författaren.ELSA OCH NATANAEL BESKOW – KÄRLEKSPARET SOM VILLE RÄDDA VÄRLDENI år är det 150 år sedan Elsa Beskow föddes och hennes fantasirika bilderböcker trycks fortfarande i nya upplagor. Vad som hunnit falla mer i glömska är hennes äktenskap och liv med dåtidens riktigt stora kändis - Natanael Beskow. ”Elsa och Natanael Beskow – en kärlekshistoria” heter en ny bok som vill ändra på det, I den berättar kulturjournalisten Annika Persson om parets envetna och gemensamma kamp för ett mer jämlikt och demokratiskt Sverige. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg möter Annika Persson på en plats i Stockholm där Beskows strävan och idéer fortfarande genljuder - mer än hundra år senare.ESSÄ: LINDA SKUGGE OM SYLVIA PLATHS SISTA BREVVad är det som alla i Sylvia Plaths hängivna fanskara identifierar sig med? Linda Skugge som läser den amerikanske poetens sista brev och funderar över hennes paradoxala krav på full kontroll och total frihet.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden återvänder idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i Stilla havet.Inte heller såg man framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sett mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har alltid använt himlakropparna till att lokalisera oss på våra strövtåg över jorden. Numera är det konstgjorda himlakroppar vi navigerar efter. Men satellitnavigeringen är sårbar. Exakt hur illa ute är gps och de övriga formerna av rymdbaserad navigering i hybridkrigföringens tidevarv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nyheterna Radio 06.00

I vårt mest skidlöpande avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Mattias Skantz uppmaning – igenom en rad olika hyss längs norsk-svenska gränsen under andra världskriget. Eller ja, det var ju rätt våldsamt och så; men ”hyss” passar bättre för det Per berättar om.Per är den som drar på sig lusekoftan den här gången och beskriver de norska motståndsmännens aktioner längs gränsen under kriget. Eftersom vi är som vi är används en helt rimligt stor del av avsnittet till att ärerädda SVERIGES stöd till Norge, men så kan det gå. Mattis bidrag är den här gången att fundera på samer.Stort tack till Mattias! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stāsta izdevniecības "Liels un mazs" izdevēja un līdzīpašniece Alīse Nīgale Pirms 20 gadiem Latvijā radās jauna bērnu grāmatu izdevniecība, un tai vajadzēja atrast nosaukumu un atbilstošu vizuālu simbolu. Grāmata, ar kuru aizsākās šīs izdevniecības darbs, bija Ineses Zanderes dzejoļu krājuma "Iekšiņa un āriņa" jauns, papildināts izdevums, kurš kopš tā laika piedzīvojis jau piecas atkārtotas tirāžas, ilgmūžīgu Jaunā Rīgas teātra izrādi un  muzikālu audioierakstu.  Tieši šajā grāmatā atradās Ūnas Laukmanes oriģinālā tekstililustrācija dzejolim "Lielais un mazais", kas deva ideju un tēlu izdevniecības nosaukumam un logo. lielais mazo nebaida lielais mazam draugs lielais mazo pagaida mazo sev līdz sauc mazais lielam pasmaida mazais lielam draugs mazais lielā nebaidās jo viņš pats liels augs Tekstililustrācija, kurā lielais un mazais bija ieguvuši divu lāču veidolu, un mazais lācis iekārtojies lielā lāča siltajā azotē, radīja spilgtu taktilu ilūziju. Bērni grāmatā paijāja lāču kažociņus, uzreiz nemaz nespējot noticēt, ka sataustīs gludu papīra lapu. Veidojot logo, māksliniece pārvērta šo ilustrāciju grafiskā, lakoniskā tēlā, bet saglabāja siltumu un sirsnību, kas izteica izdevēju pārliecību, ka bērnu un pieaugušo dzīve ir cieši vienota un bērnu literatūra ir svarīga,  līdzvērtīga literatūras daļa.   Tekstila klātbūtne izdevniecības "Liels un mazs" pirmsākumos nebija nejauša. Tā bija daļa no izdevniecības koncepta bērnu grāmatu ilustrācijas attīstībai: iesaistot arī māksliniekus, kas strādā tekstilmākslas, videomākslas, scenogrāfijas, instalāciju, datorgrafikas, glezniecības, tēlniecības, fotomākslas un citos žanros, var latviešu grāmatu ilustrācijas robežas paplašināt, ienest tajā jaunas idejas. Jau vienā no pirmajiem "Liels un mazs" izdevumiem – grāmatā "Pasakas par bērnu dzīvi" – līdzās nostājās Katrīnas Neiburgas inscenētās fotoilustrācijas, Ievas Maurītes grafika, Ginta Gabrāna gaismas instalāciju attēli, Andra Vītoliņa figūras, kas konstruētas no datoru detaļām, un Otto Zitmaņa glezniecība. Tekstila klātbūtne turpinājās Ūnas un Ineses kopdarbā – dzejoļu grāmatā "Dieguburti", un jo krāšņi uzplauka Lupatiņu stāstos un animācijā, iesaistoties māksliniekam Reinim Pētersonam un režisoram Edmundam Jansonam. Ne velti Zeķītei, Cimdiņam, Spilventiņam un Lakatiņam ir dots kopīgais uzvārds – Lupatiņi: visa viņu pasaule un viņi paši veidoti no audumiem.   Režisora Mārtiņa Grauda ideja īstenojās Ineses Zanderes grāmatā "Latviešu zvēri", kurā tika noiets garš ceļš no mākslinieces Laimas Eglītes skicēm līdz Kristapa Kalna fotoilustrācijām. Ilustrācijās dzīvnieku maskās un cilvēku apģērbā tērpti aktieri iedzīvināja meža varoņus Latvijas dabā, bet Rūtas Briedes un Arta Brieža dizains piedāvāja bērnam grāmatā gan izjust dabiska audekla pieskārienu, gan salīdzināt papīrā izgrieztas dzīvnieku pēdas.    Šķiet, ka dažādo žanru klātbūtnes ilustrācijā kulminācija tika sasniegta "Liels un mazs" dzejas bilžu sērijā "BIKIBUKS", kurā dažādu laiku latviešu autoru dzejoļus bērniem ilustrēja mūsdienu mākslinieki, un šis kopums, ko veido 101 grāmatiņa, kļuva par sava veida latviešu mūsdienu mākslas antoloģiju. Tajā atrodama visdažādāko stilu grāmatu grafika, glezniecība, papīra kolāža, plastilīns, skulptūra, instalācija. Netrūka arī Ūnas Laukmanes tekstilmākslas Aspazijas dzejoļa "Viešņa" ilustrācijās. Fotogrāfija bija vidutājs, kas palīdzēja šiem dažādajās tehnikās veidotajiem oriģināldarbiem nonākt drukātās grāmatās. Jau sērijas iznākšanas laikā "Liels un mazs" organizēja mākslas darbu oriģinālu izstādes, kas ļāva tos samērot ar tapušajām grāmatām, bet visvairāk pārsteigumu skatītājiem sagādāja izstāde "BikiMETRS". Tā līdzinājās lappusēm no Bikibuka dienasgrāmatas – atklājot mākslinieku darba procesu, dažādus "bikifaktus" un prototipus – cilvēkus un lietas. Lai gan šo izstādi, kas joprojām turpina apceļot dažādas Latvijas vietas, veidoja lielie, tā bija ērta mazajiem – ar piemērotu ekspozīcijas novietojuma augstumu un iespēju dažās ilustrācijās ielīst un iejusties no iekšpuses!

”Alla stater har ett försvar, sitt eget eller någon annans”. Detta uttryck stämmer väl in på Island som sedan andra världskriget varit i USA:s händer. Men betyder det att Island varit helt utan politiskt inflytande? Varför ville stormakterna under andra världskriget och kalla kriget så gärna kontrollera denna karga ö, mitt i Atlanten?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Islands speciella utveckling under 1900-talet.Island är en mycket liten stat även i nordiska mått mätt. Litenheten har islänningarna dock kunnat nyttja till sin fördel, och framför allt har det med geografin att göra. Island ligger placerat mitt i norra Atlanten, och från ön kan passagen mellan öst och väst kontrolleras. Under första halvan av 1900-talet behövde både Storbritannien och USA en plats att dels övervaka den norra passagen till Sovjetunionen, dels mellanlanda flygplan på väg till Europa. Under senare delen av 1900-talet blev Island en viktig utpost i Kalla krigets ubåtsstrategi, och en plats där sovjetiska ubåtar skulle kunna övervakas och stoppas från att närma sig USA:s östkust.Islänningarna har lyckats utnyttja stormakternas intresse för ön för inrikespolitiska vinster, ibland på ett ganska fräckt sätt och med livet som insats. De så kallade ”Torskkrigen” som pågick fram till 1970-talet är utmärkta exempel på detta. Med vetskapen att USA inte skulle tåla att lämna ön kunde Islands regering egenmäktigt utöka sina territoriella anspråk till havs, och låta kustbevakningen preja och hota brittiska trålare, och i slutändan till och med tvinga Royal Navy till reträtt.Bild: Ockupation av Island, juli 1941: Sett från kvartsdäcket på det amerikanska flottans slagskepp USS New York (BB-34), ånga US Atlantic Fleet Ships styr ut ur Reykjaviks hamn, Island vid tiden för den första amerikanska ockupationen i början av juli 1941. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen.Dagens avsnitt är tredje och avslutande delen i en serie om Sverige under andra världskriget. Gäst är som tidigare Henrik Berggren, journalist, historiker och författare till mästerverket ”Landet utanför”. I det här avsnittet fokuserar vi på åren 1943-1945. De allierades framgångar gör att Sverige vågar agera mer självständigt gentemot Nazityskland. Vi samtalar om Sveriges beslut att inte längre tillåta tysk militär på svensk mark, om oron kring Stalins planer för Sverige efter krigets slut, om Sveriges mottagande av de danska judiska flyktingarna och känslorna när freden äntligen kom.Henrik Berggrens bok: https://www.bokus.com/bok/9789113125428/landet-utanfor-sverige-och-kriget-1943-1945/Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige tog sig igenom andra världskriget utan att drabbas av krigets fasor som sina nordiska grannar, men med ett något skamfilat rykte.Sverige hade förklarat sig neutralt vid krigsutbrottet 1939, som många små stater i Europa, men lämnade ett stort materiellt stöd till Finland under Vinterkriget. Efter den tyska ockupationen av Norge tvingades den svenska samlingsregeringen böja sig för långtgående krav från Nazityskland.Detta är den tredje delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Sverige hade tillsammans med andra småstater tvingats bevittna hur stormakterna Storbritannien och Frankrike sålde ut det lilla demokratiska Tjeckoslovakien till det expansionistiska Nazityskland. Men det skulle bli värre. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen, Finland tvingades kämpa för sin existens mot det mäktiga Sovjetunionen och Danmark och Norge ockuperades av Tyskland.20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början men bara sju av dessa klarade att upprätthålla denna neutralitet under hela kriget. För att skydda sig mot potentiella angrepp höll Sverige en hög militär beredskap och en massiv uppgradering av landets försvarsresurser. Över en miljon svenska män inkallades till militärtjänst. De mest omfattande beredskapshöjningarna skedde under vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen, liksom efter Tysklands anfall på Danmark och Norge. Vid dessa tidpunkter var ibland mer än 300 000 män mobiliserade.En viktig faktor i Sveriges neutralitet var landets export av järnmalm till Tyskland, som var avgörande för den tyska krigsindustrin. Trots internationell kritik fortsatte Sverige att exportera järnmalm till Tyskland under hela kriget, även efter det blev klart att Tyskland skulle förlora kriget.För att hantera varubristen och avspärrningen från omvärlden införde Sverige omfattande ransonering av varor och livsmedel. Dessutom uppmuntrades privat odling och tillverkning för att kompensera för bristen på importerade varor.Trots brist på resurser lyckades Sverige genomföra en imponerande upprustning och modernisering av sin militära förmåga under kriget. Detta omfattade allt från förbättrade vapensystem till nya telekommunikationer.Sveriges neutralitetspolitik och anpassning under andra världskriget har varit föremål för mycket debatt och kritik. Vissa hävdar att Sverige borde ha gjort mer för att motstå Nazityskland och hjälpa de allierade. Andra pekar på de komplexa och svåra utmaningar som landet stod inför under denna period.En av de mest kontroversiella aspekterna av Sveriges agerande under kriget är relationen till Nazityskland. Trots sin formella neutralitet gjorde Sverige en rad eftergifter till Tyskland, inklusive tillåtande av tyska militärtransporter på svenska järnvägar och export av järnmalm till den tyska krigsindustrin.Bild: Luftvärnssoldater på post i december 1943 med 7,5 cm lvpjäs m/37. Plats: höjderna vid nuvarande vattentornet i Ystad, Sverige. Källa Carl Gunnar Rosborn, Wikimedia Common, PublicMusik: När fyrarna tänds igen av Frita-Gustaf Sylvain med Ulla Billquist och Willard Ringstrands Orkester, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Sverige under andra världskriget: När historien vägrade vändaKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är andra delen av tre i en serie om Sverige under andra världskriget. Gäst är återigen Henrik Berggren, journalist, historiker och författare till mästerverket ”Landet utanför”. I det här avsnittet fokuserar vi på åren 1940-1942. Kriget tar en plötslig vändning när Nazityskland angriper Sovjetunion i operation Barbarossa. Vi samtalar om Sveriges intensiva handel med Nazityskland, om de nya eftergifterna gentemot Hitler som bröt mot neutraliteten, om hur Sveriges förvandlades till ett övervakningssamhälle och svenska mediers tystnad om Förintelsen.Henrik Berggrens bok: https://www.adlibris.com/se/bok/landet-utanfor-sverige-och-kriget-1940-1942-9789113112459Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men när kriget kom med nazitysk och sovjetisk ockupation såg de sig tvungna att fly till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 1 av 2. När först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte längre någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I den första delen besöker vi Rågöarna och Hapsal, där estlandssvenskarna en gång dominerade, och hör om bakgrunden och om varför flykten blev nödvändig.Medverkande: Einar Mihlberg, Endel Enggrön, Maria Gilbert, alla födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Erik Söderberg, entreprenör och djurbonde Rågöarna, Estland; Göran Hoppe, professor emeritus i kulturgeografi, Uppsala universitet; Ülo Kalm, chef Aibolands museum, Hapsal, Estland.Programledare: Mats Carlsson-Lénart.Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Dagens avsnitt är första delen av tre i en serie om Sverige under andra världskriget. Gäst är historikern och journalisten Henrik Berggren, som skrivit den mästerliga trilogin ”Landet utanför”. I det här avsnittet uppehåller vi oss vid de två första åren 1939-1940. Statsminister Per Albin Hansson slår vakt om neutralitetspolitiken men oron för att Sverige ska dras in i kriget stiger. Vi samtalar om Sveriges engagemang under Finska vinterkriget, chocken när Nazityskland ockuperar Danmark och Norge, oviljan att ta emot judiska flyktingar och de förnedrande eftergifter som Sverige går med på gentemot Hitler.Henrik Berggrens första del: https://www.adlibris.com/se/bok/landet-utanfor-sverige-och-kriget-1939-1940-9789113039527Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken roll spelar fegheten i historien? Patrik Hagman och Joel Halldorf diskuterar Andra världskriget, maktens glamour och hur man gör motstånd mot feghetens kultur, utgående från Eric Vuillards bok Dagordningen.

Slaget om Atlanten pågick i olika omfattning under hela andra världskriget. De allierades förluster i fartyg kulminerade under 1942, men trots att nästan 5 000 fartyg sänktes kunde tyskarna egentligen aldrig på allvar hota de allierades krigsinsats. Den tyska flottan var alltför dåligt förbered och de allierades resurser alldeles för stora.USA hade en industriell kapacitet och mänskliga resurser som gav de allierade ett tydligt övertag i kriget mot Hitlertyskland. Men krigsmaterielen och manskapsförstärkningarna måste skeppas över Atlanten där tyska ytfartyg, ubåtar och flygplan gjorde allt för hindra transporterna.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av andra världskrigets mer dramatiska skeenden från slaget om Storbritannien till krigsslutet. Detta är historien om de verkligt avgörande faktorerna i andra världskrigets historia. USA och även Kanada kunde kasta in tyngden av sin industriella kapacitet i vågskålen och genom att överföra resurser över Atlanten göra det möjligt för britterna och ryssarna att hålla ut.Genom utlåningsavtal – Lend lease-avtal – försågs inledningsvis inte minst britterna med krigsmateriel och andra förnödenheter. Från 1941 då USA kom med i kriget efter Hitlers krigsförklaring handlade det om att förbereda en militär intervention i Europa på samma sätt som under första världskriget.Tyskarna var knappast förberedda för ett handelskrig på Atlanten. Den tyska marinen var som dess chef storamiralen Raeder uttryckte saken endast stor nog att möta en hedersam död. Inte minst saknades ubåtar i ett antal som på allvar kunde hota de allierade. Under de inledande åren från 1939 till sommaren 1941 försökte tyskarna med en mix av ytfartygsräder, flyganfall och ubåtsanfall störa de allierades sjöfart. Det gick inledningsvis ganska bra, men mycket snart organiserade britterna, amerikanarna och kanadensarna konvojer och luftskydd. Det faktum att britterna lyckades bryta de tyska koderna som sändes med kodmaskinen Enigma gav en avgjord fördel. Sänkningen av Bismarck i maj 1941 markerade slutet på denna period av ytfartygsräder.Konvojerna skiftade efter det tyska anfallet på Sovjet i juni 1941 till att inte bara handla om inskeppning av materiel och förstärkningar till Storbritannien och Nordafrika utan även till den ryska hamnen i Murkmansk. Under 1942 kulminerade ubåtskriget och slaget på Atlanten. Tyska ubåtar i så kallade vargflockar kunde notera rekordmånga sänkningar under en period då britterna misslyckades med att knäcka den tyska signaleringen och en ny ubåtstaktik användes. När de allierade slutligen lärde sig att hantera den tyska taktiken med hjälp av nya flygplansmodeller, radarsystem, nya lyckade forceringar av den tyska radiotrafiken och ny konvojtaktik ebbade de tyska framgångarna ut. Under de sista krigsåren minskade sänkningarna kraftigt och antalet tyska ubåtar som gick till botten ökade.Av alla de fartyg som korsade Atlanten under kriget sänktes i slutänden bara några procent. Värst drabbade var Murmanskkonvojerna med 8-procentiga förluster. Intressant i sammanhanget är att endast drygt 6 procent av sänkningarna stod tyska ytfartyg för medan tyskt flyg sänkte drygt 13 procent och ubåtarna 70 procent.Churchill sa i efterhand att det enda han fruktade under andra världskriget var att tyskarna skulle lyckas stoppa transporterna över Atlanten. I verkligheten var egentligen aldrig någon fara. Tyskarna var så långt ifrån att svälta ut britterna och ryssarna och de allierades resurser så stora att det aldrig var någon fara. Förlusterna var stora, men nyproduktionen under i princip hela kriget kompenserade för förlusterna.Bild: Handelskonvoj under andra världskriget. Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krypterad radiokommunikation var central för tyskarnas snabbrörliga krigsföring under andra världskriget. Därför vidareutvecklades den civila krypteringsmaskinen Enigma för militärt bruk med extra kodhjul och kopplingar för att mångdubbla möjliga kodnycklar.För att forcera Enigma och andra kryptomaskiner rekryterade brittiska MI5 ”professorstyper” och tusentals medhjälpare till godset Bletchley Park. Ansträngningar som tillsammans med värdefullt förarbete av polackerna kröntes med framgång. De allierades möjlighet att läsa tyskarnas krypterade trafik förkortade kriget väsentligt, enligt flera bedömare.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Andreas Marklund som bland annat undervisar i historia vid Köpenhamns universitet. Han var i flera år forskningschef vid ENIGMA – Museum for post, tele og kommunikation i Köpenhamn. Han är aktuell med boken Bletchley Park – Kodernas krig.Med ett gäng briljanta matematiker som Alan Turing, schackmästare, korsordsmästare och språkexperter kunde britterna i Bletchley Park några mil nordväst om London ta sig ann uppgiften att dekryptera tyskarnas militära kommunikation. Med tiden kom över 9000 människor att arbeta vid Bletchley Park.För att under tidspress lyckas med avkodningen designades och byggdes elektromekaniska kodknäckarmaskiner som kallades Bombes och senare under 1943 byggde man Colossus som räknas som den första programerbara elektroniska datorn. Den stod färdig i januari 1944 och började då användas i avkodningen.Lyssna också på Från furstar brevövervakning till demokratisk massövervakning.Bild: Datorn Mark 2 Colossus var bland de första programmerbara elektroniska datorerna. Den byggdes som hjälpmedel för att knäcka tyskarnas koder under andra världskriget.Musik: Sad Dramatic Cinematic Vocal Trailer av Velimir Andreev, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter gör comeback i veckans något urspårdade avsnitt! Vi startar med ett tungt nyhetssvep, där vi bland annat prata GDC, Nvidia AI, bra grannar, ny feature på Steam och en hel del annat! Efter det ger Peter sinna första intryck av X-Men 79, där de två första avsnitten precis kommit på Disney+. Jonas har tagit tag i The Bear, också den på Disney+. Avslutningsvis spoilar vi skiten ur Tom Hanks och Steven Spielbergs nya Andra Världskriget-serie Masters of the Air. Tack & Förlåt, Puss Hej!

Oscarsgalan är inte bara filmens stora gala, utan galornas stora gala! Det är uppklädda superstjärnor, glamour, spänning och en hel del skandaler dessutom! Fokuset är dock på det många älskar mest, filmen!   Två av poddens filmfantaster, Fredrik & Florian, har i vanlig ordning gett sig i kast med att analysera, hylla och dessutom tagit fram galans stora vinnare!   Och det är ett magnifikt år som skall få ett bokslut! Året då Barbie blev den stora snackisen och året då Oppenheimer fick sin plats i rampljuset. Bakom dessa giganter smyger bland andra den bästa Andra Världskriget-filmen sedan Schindlers List (enligt Spielberg), Lanthimos skruvade fantasyrulle och Scorseses episka mastodontrulle.   Detta är avsnittet för dig som vill veta det viktigaste inför 2024 Oscarsgala! Fram med champagnen så kör vi!   Medverkande:

B17 ”Flying Fortress” har en särskild plats i den amerikanska minneskulturen runt andra världskriget. När européer tänker på de främsta stridsplanen under andra världskriget tänker vi gärna på jaktplanen, Spitfire, Mitsubishi Zero eller Bf109 Messerschmitt. För amerikansk del däremot, så är det snarare de tunga bombplanen som blivit ikoniska.B17 skulle i formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved B17 Flying Fortress och dess unika roll under andra världskriget.Man kan fråga sig varför B17 blev så centrala? Vad var det med amerikansk flygstrategi och industri som gjorde just de tunga bombplanen så viktiga, och samtidigt så ikoniska för den amerikanska insatsen under andra världskriget.För att förstå utvecklingen av B17 måste man se till erfarenheterna från första världskriget i Europa, för det var slutsatserna från detta krig och denna krigsscen som satte ramarna för mellankrigstidens amerikanska bombflygsstrategi. När man i USA var på väg att bygga upp ett flygvapen så tittade man mycket på den brittiska erfarenheten från krigen, men saknade samtidigt den direkta psykologiska erfarenheten av få civilbefolkningen bombad. I kombination med de geografiska förutsättningarna för USA, ansåg de amerikanska militärstrategerna därför att de tunga bombplan skulle vara den överlägset bästa strategin för deras inträde i luftkrigföringen.Det man behövde var ett tungt plan som var snabbt och tillräckligt bepansrat för att kunna ta sig in i fiendens luftrum och släppa sin last på strategiska punkter. För att kompensera för avsaknaden av jaktplan skulle bombplanen beväpnas med maskingevär i alla riktningar för att kunna mota fiender i luften. Det var av denna orsak som Boeing B17 fick namnet ”Flying fortress”. I formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten skulle B17 forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.Verkligheten skulle möta de amerikanska piloterna i luften. Bristen på jaktplan innebar oerhörda förluster i Europa och nyttan med de amerikanska bombföretagen på tysk mark var tveksam. Trots det så överlevde planet sig själv kulturellt och har förblivit en ikon för den amerikanska demokratins kraftsamling under kriget.Bild: Boeing B-17 Flygande fästningar 398th Bombardment Group på bombuppdrag till Neumünster i Tyskland den 13 april 1945. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur ”Den andra världen” av Lars Gustaf AnderssonDIKTSAMLING: Den andra världen (Ellerströms, 2023)MUSIK: Maurice Ravel: Petit poucet ur Ma mère l'OyeEXEKUTÖR: Joint venture percussion duo, marimba och vibrafon

Maginotlinjen är antagligen världens största och dyraste försvarslinje, men likväl ett totalt fiasko. Maginotlinjen har sedan Frankrikes fall sommaren 1940 blivit en symbol för en uppblåst övertro på fortifikationer.Projektet påbörjades under sent 1920-tal med ett antal testanläggningar. Under tidiga 1930-talet började dock pengarna flöda in, inte minst tack vare den gamle veteranen och krigsministern André Maginots politiska arbete. Snart kunde ett hundratals fort och tusentals utposter byggas upp längs med den tyska gränsen, och vid andra världskrigets utbrott stod anläggningen till stor del klar.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om Maginotlinjen.Den bakomliggande idén var att Maginotlinjen skulle tvinga den tyska krigsmakten att ta vägen genom Belgien för att nå Frankrike. Därigenom skulle man kunna möta tysken i ett koncentrerat försvar, och därtill tvinga med Storbritannien på sin sida eftersom Belgien och Storbritannien hade allierat sig. Så långt var det rätt. Problemet var bara att Tyskarna hade en annan plan och gick igenom Ardennerskogen istället och kunde därigenom komma fransmännen in på livet. Anläggningen tappade sin roll snabbt.Som försvarsverk var Maginotlinjen dock inget annat än state-of-the-art. Anläggningarna var byggda enligt principen flexibelt djupförsvar. Försvarslinjen var flera kilometer bred och syftet var att forten skulle samverka och kapsla in anfallaren inom försvarszonen i kombination med ett understödjande infanteri.Även i Sverige tittade man avundsjukt på anläggningen, och i sin samtid lockade den till filmer och deckarhistorier. I slutändan skulle dock anläggningen bli till ingen nytta, och idag är den istället ihågkommen som en symbol för Frankrikes isolationistiska försvarspolitik under mellankrigstiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Precis när Andra Världskriget tagit slut föds Leonard Lake. Han är ett efterlängtat och älskat barn. Men 40 år senare har han förvandlats till en seriemördare, sadist och våldtäktsman. Här är första avsnitten av sommarspecialen om Leonard Lake och hans mördarpartner Charles Ng.

Det stod klart för de flesta att Nazityskland skulle förlora kriget efter slaget om Stalingrad i februari 1943. Men den svenska samlingsregeringen var långsamma att utnyttja det förhandlingsutrymme som de tyska krigsmotgångarna skapade.Den tyska permittenttrafiken genom Sverige pågick ända fram till i augusti 1943. Och arresteringen av 1200 protesterande norska studenter och deportationerna av de norska judarna väckte bara lama protester från den svenska regeringen. Och avstegen från neutralitetspolitiken gentemot de allierade var försiktigt motvillig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Henrik Berggren som är aktuell med boken Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945. Del tre i en trilogi om Sverige under andra världskriget.Historikern Alf W. Johansson har beskrivit regeringens protest mot arresteringen av de norska studenterna den 1 december 1943 som ”en av historiens vändpunkter då historien vägrade vända". Tysklands utrikesminister von Ribbentrop reagerade med ilska på att Sverige lades sig i de ”norsk-tyska relationerna”. Och regeringen gick aldrig från protester till handling gentemot Tyskland.Samtidigt arbetade hela statsmakten för att underlätta de danska judarnas flykt till Sverige i oktober 1943. Förintelsens fasor hade med tiden kommit allt närmare, när grannlandets judar skulle deporteras.Bild: Flyktingar. Folke Bernadottes expedition med de Vita bussarna. Ankomst till Sverige via Helsingborg och Malmö, Foto: KW Gullers, Nordiska Museet, Digitala Museet, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Manhattan Fog av New Library Sounds, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 och 26 januari samlas några av Sveriges främsta historiepoddare i en livepodd om Ukrainas historia under andra världskriget. Den 25 januari i Göteborg är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu, professor Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden samt författaren och journalisten Niclas Sennerteg från podden Fronten som samtalar.Den 26 januari i Stockholm är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu samt professor Martin Hårdstedt och doktor Peter Bennesved från Militärhistoriepodden som samtalar.Läs mer och köp biljetter på www.historia.nu/ukraina Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 och 26 januari samlas några av Sveriges främsta historiepoddare i en livepodd om Ukrainas historia under andra världskriget. Den 25 januari i Göteborg är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu, professor Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden samt författaren och journalisten Niclas Sennerteg från podden Fronten som samtalar.Den 26 januari i Stockholm är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu samt professor Martin Hårdstedt och doktor Peter Bennesved från Militärhistoriepodden som samtalar.Läs mer och köp biljetter på www.historia.nu/ukraina Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är det andra avsnittet där vi följer Dina och Jonas berättelser, om hur de överlevde förintelsen och till slut, mot alla odds, finner den stora kärleken i just varandra. Vi kommer också prata med Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut som länge arbetat med traumabearbetning. I avsnittet hör vi också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen (i avsnittet namnges hon fel - korrekt efternamn är Sahlström).

Föreställ dig att växa upp i en värld där man tidigt får lära sig att man inte har rätt att existera. Att vara jagad och leva gömd för att man är jude. I de kommande två avsnitten möter vi Dina och Jovan som berättar om sina liv och barndomar under andra världskriget. Vi hör också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen (i avsnittet namnges hon fel - korrekt efternamn är Sahlström).

Morgan och David funderar och associerar kring träd och annan växtlighet. Vi ringer också upp en lyssnare som finns utanför Sveriges gränser, och så blir det extra mycket tävling! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör gärna av dig till SöndagsMorgan i P4! Mejla sondagsmorganip4@sverigesradio.se eller skicka ett sms till 72250: skriv P4, gör ett mellanslag och skriv sedan din text.

Böckerna Moment 22 och Myteriet på Caine är några av de bästa romanerna om andra världskriget. Båda handlar om något som är allt mer aktuellt i vår tid – psykisk ohälsa i utsatta situationer. Kvartals Henrik Höjer har läst dem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Heinrich Böll tillbringar november 1943 och fram till den 2:e december vid fronten utanför Kertj på Krim. Den 2:e december såras Böll av granatsplitter i huvudet och evakueras till ett fältsjukhus i Odessa. 

I november 1943 anländer infanteristen Heinrich Böll till Krimhalvön och sätts in i 50:e infanteridivisionen. Röda armén är på offensiven och genomför en stor landstigning österifrån mot städerna Kertj och Eltigen.

Tyske författaren Heinrich Böll erhöll Nobelpriset i litteratur 1972 mitt under en mycket produktiv karriär. Hans mest kända bok är "Katharina Blums förlorade heder" från 1974. Men under andra världskriget var han infanterist i Wehrmacht från 1939-1945 och tjänstgjorde i Polen, Frankrike, Rumänien, Ungern och Sovjetunionen. 2001 gavs en bok ut med hans brevkorrespondens under kriget och det är dem vi har som grund när vi skildrar hans upplevelser och erfarenheter från kriget.

I vårt mest industriella avsnitt hittills går vi igenom svinstora fabriker under andra världskriget; dvs. sånt som faktiskt är krigsavgörande snarare än ointressant skit i stil med förbandsmassor som krockar.Per inleder med Detroit Tank Arsenal; en töntigt stor fabrik som producerade ca en fjärdedel av alla amerikanska stridsvagnar under hela kriget – trots att hela bygget bestod av blåställsgubbar och konstant retooling. Mattis fortsätter sedan med tyskarnas bidrag; dvs. Nibelungenwerke, dvs. en på flera sätt industriell mardröm som trots nycker, bombmattor och TysklandLOL faktiskt lyckades spotta ur sig en ansenlig mängd vagnar.Dessutom: blåställsromantik, 70 kilo ritningar, sistaminutenändringar, tysk ”effektivitet”, nassarnas egen naturskyddsförening, ändrade planer, snus och mycket mer!Vill du beställa merch med Axel Stigbergers (@alexstigbergart) ÄRORIKA fan-art ”Sankt Conrads lärjungar”, gör det här: https://krigshistoriepodden.myshopify.com/search?q=sankt+conrads+l%C3%A4rjungar Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Andrée har lagatmat som under kristidsåren. Matransonering: 117 gram mjöl i veckan, 1 ägg, 238 gram kött, 28 gram ost. En tid då det åts kanin, ekorre, grävling, kråka och skata. När man gjorde låtsasgrädde av mjölk, mjöl och socker. Marie Andrée och hennes man driver Beredskapsmuseet i Viken utanför Helsingborg. Det handlar om livet i Sverige under andra världskriget, 1939 till 1945. Männen var inkallade och kvinnorna fick göra allt, både arbeta och sköta hushållet. Utan hushållsmaskiner och med ransonering på maten.Man åt kanin, grävling, kråka, råka och skata. Myndigheterna berättade att ekorre var mycket nyttigare än kyckling.Marie berättar hur ransoneringskorten fungerade. Och hur det gick när hon själv skulle leva på samma sätt. Hon bjuder på en kristidslunch, trerätters till och med, som avslutas med en kristidskaka — utan ägg och smör.Marie är oroad för vad som skulle hända vid en ny kristid.- Vi har inga svenska konserver, säger hon. Det mesta som inte är i säsong är fryst idag. Om det skulle bli ransonering av el så kan ju butikerna inte ha allt det frysta.Men hon är ändå positiv.- Jag tycker inte man ska tänka grått eller tråkigt, om det blir kristid. Istället ska man tänka: nu tar vi vara på det här, vi gör det bästa av det.

När Sovjetunionen anföll Finland i den 30 november 1939 försvarade sig Finland tappert mot den Röda armén. Striderna blev bittra, men Finland lyckades behålla sin självständighet till priset av stora landavträdelser, tiotusentals döda och ännu fler skadade.Några som kom att glömmas bort i den heroiska kampen var de tiotusentals finska soldater som traumatiserades av sina krigsupplevelser. De fysiskt skadade blev hjältar, medan några av de traumatiserade avrättades för desertering och andra stigmatiserades som psykiskt undermåliga.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Sargade själar – De finska soldaternas krigstrauman 1939-1945 av Ville Kivimäki (f. 1976) docent i Finlands historia vid Tammerfors universitet och verksam inom Finska Akademiens specialistforskning för upplevelsehistoria. Det här är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.Tiotusentals finska soldater traumatiserades svårt under Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Granatchock blev ett begrepp redan under första världskrigets skyttegravskrig. I de hårda försvarsstriderna i Finland under andra världskriget bröt många soldater ihop till helt förvirrade, skakande och ångestfyllda spillror – de beskrevs som omskakade.Bild: Maskingevärsplacering ca 5 km norr om Lemet 1940, okänd fotograf, Skytten på bilden är troligen Edvin Kallio. SA-kurva, Public Domain.Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För fem år sedan lanserade Sverigedemokraterna propagandafilmen "Ett folk, ett parti -- Socialdemokraternas historia" som sprider lögner om socialdemokraternas ageranden under andra världskriget. Den koppling som filmen gör mellan socialdemokratisk och nazitysk politik saknar vetenskaplig grund och är falsk, konstaterade omedelbart historikerna. Men vilken är sanningen? Hur agerade socialdemokraterna när den svenska utrikespolitiken var som mest kontroversiell under kriget? Exempelvis angående judar, permittenttrafiken (tysktågen) och handelspolitiken? Vilken makt hade socialdemokraterna inom samlingsregeringen som styrde Sverige 1939-1945? Henrik Arnstad samtalar med Ola Larsmo, ljudtekniker Per Juhlin (Beppo).Support this show http://supporter.acast.com/ensvensktiger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt, Wilhelm Agrell och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistVill du fördjupa dig ytterligare i historien om kalla kriget och Sveriges 1900-tal? Vi rekommenderar:Agrell, Wilhelm: Catalinaaffären (2021) https://historiskamedia.se/bok/catalinaaffaren/Agrell, Wilhelm: Sprickor i järnridån (2019) https://historiskamedia.se/bok/sprickor-i-jarnridan/Agrell, Wilhelm: Stig Wennerström: myten om en svensk storspion (2020)Bennesved, Peter: Sheltered society: civilian air raid shelters in Sweden 1918-40 and beyond (2020) Frankson, Anders: Sverige under kalla kriget: myter och legender (2021)  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är svårt att säga att det inte finns nog många berättelser om och perspektiv på andra världskriget. Dagens avsnitt är dock en av de mindre ofta undersökta. Det vågar vi påstå. I såväl de franska som de brittiska leden fanns hundra och åter hundratusentals människor från de afrikanska kolonierna. De stred mot tyskar i Frankrike och Nordafrika, samt mot japaner i Burma.Vi försöker denna gång få grepp om hur och varför afrikaner hamnade i europeiska arméer. Hur deras verklighet i kriget såg ut samt vilka följder det afrikanska andra världskriget fick.Läslista:Schimanski, Folke, De bortglömda: andra världskriget i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika, Leopard, Stockholm, 2015"Africas Forgotten World War II Veterans" i Deutsche Welle 2/6 2016Morrow, John "Black Africans in World War II: The Soldiers' Stories" i the Annals of the American Academy 11/2010 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mikael Nilsson är historiker och docent i historia sedan 2017. Han forskade under många år om bland annat svenskt militärtekniskt samarbete med USA, samt amerikansk propagandaverksamhet i Sverige under kalla kriget. Sedan 2015 har Mikael kommit att specialisera sig på Hitler och nazismen. Han har forskat och undervisat på bl.a. KTH och Försvarshögskolan, skrivit flertalet böcker och gjort en dokumentär om CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige. Mikael är aktuell med boken Historiemissbrukarna som syftar till att göra upp med felaktigheter inom populärvetenskapliga litteraturen om Sveriges roll, skuld och politik under andra världskriget. Bokens idé kom efter ett Twitterbråk med Aron Flam, författare av Det Här Är en Svensk Tiger. Var Sverige neutralt? Tog Sverige emot stulet guld? Vad säger andra historiker? Och varför är det så viktigt att bemöta, enligt Mikael? Han besvarar alla frågor men stannar inte där. Mikael ger även mig en (inte så liten) känga. P3 Dokumentär: CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige Tingstendebatten i Studio Ett http://tingstendebatten.se/ Aron Flams besök i LoungePodden 2020   Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz på Instagram Twitter Linkedin Youtube

I vårt vidrigaste avsnitt hittills så går vi igenom andra världskrigets värsta slagfält – Buna–Gona. Det här blev grimdark.Mattis ägnar rätt mycket tid åt Papua Nya Guineas klimat och terräng – båda ytterst människofientliga – och använder några väl valda (och fullkomligt gräsliga) citat för att beskriva precis hur mardrömslikt det blev när japaner, amerikaner och australiensare mötte varandra i mangroveträsk. Per förklarar å sin sida hur lukt, värme och luftfuktighet alla konspirerade för att göra slagfältet till en maskin som bröt ner soldatsinnen samt beskriver även ingående kunaigräs och varför du inte ska gå igenom det. I all denna misär nämner de från och till även själva slaget.Dessutom: malaria, dengue, beriberi, b-vitaminbrist, svartvattenfeber, trauman, extrem brutalitet, likmaskar, vedervärdiga lukter, tät djungel, nattsvarta dagar, stormangrepp genom midjedjup lera och (tråkigt nog) mycket mer. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45.En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffas vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under andra världskriget tjänstgjorde 100 000-tals kvinnor i Sovjetunionen i stridande förband. I länder som USA, Storbritannien och Finland gjorde kvinnor främst insatser i stödjande funktioner som sjukvård, rustningsindustri och administration. Kvinnorna mötte ofta hårt motstånd i de egna leden, men användes också i propagandan som förebilder. Efter andra världskriget försvann ofta kvinnornas historier till förmån för stridande män. Och det tog ända fram till 1989 innan kvinnor i Sverige kunde tjänstgöra i alla positioner.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna Larsdotter, som är aktuell med boken Glömda soldater – Kvinnor i andra världskriget.Andra världskriget var det totala kriget där civila drabbades hårt av terrorbombning och övergrepp. Gränserna mellan det civila och militära suddades också ut eftersom produktionen av krigsmaterial och mat i allra högsta grad avgjorde kriget. Under andra världskriget fick kvinnorna en större roll, även om de sällan syns i de vanliga skildringarna av kriget. De befann sig på alla fronter, som sjuksköterskor, kökspersonal, luftvärnssoldater, signalister och tolkar. Men undantagsvis även som piloter, prickskyttar, partisaner och agenter.De drevs både av pliktkänsla och patriotism, men också en längtan efter frihet och att bryta de gränser som tidens kvinnoroll satte upp. Ofta följde fördomar och diskriminering, men också beundran och tacksamhet. Lyssna också på De svenska SS-fruarna som skulle föda führerns barn.Bild: Den sovjetiska krypskytten Ludmila Pavlotjenko, Wikipedia.Musik: Rhythm Of The Action avJon Presstone, Soudblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Sarit Monastyrski heter jag. Jag pratar väldigt sällan om det som hände min familj. Min farmor Fella, min farfar Heniek, min morfar Stefan och min mormor Eda. Alla har dom samma bakgrund. Det är en del utav min mormor Edas historia ni ska få höra." Kvällspassets Sarit Monastyrski delar med sig av sin mormor Edas berättelse och upplevelser från Förintelsen under Andra Världskriget. Det är oerhört smärtsam, sorglig och viktig lyssning.

Sångerskan, skådespelaren och minst sagt legendaren Siw Malmkvist gästar Framgångspodden! Hon har spelat in inte mindre än 600 låtar på tio olika språk, år 1964 hon blev den första svensken på Billboard-listan och 2016 valdes hon in i Swedish Music Hall of Fame. Under hösten har vi även sett henne som en av deltagarna i TV4s ”Så mycket bättre”.Vi pratar om hela hennes liv från uppväxten i ett barnrikehus i Landskrona till att bli en av Sveriges mest framgångsrika artister. Vi får höra om låtarna som format henne, minnena från Andra Världskriget, relationen till Astrid Lindgren och om felsägningen i Tyskland som skulle kunna ha fått hennes karriär på fall. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med IHM Business School: https://www.ihm.se/I betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sångerskan, skådespelaren och minst sagt legendaren Siw Malmkvist gästar Framgångspodden! Hon har spelat in inte mindre än 600 låtar på tio olika språk, år 1964 hon blev den första svensken på Billboard-listan och 2016 valdes hon in i Swedish Music Hall of Fame. Under hösten har vi även sett henne som en av deltagarna i TV4s ”Så mycket bättre”.Vi pratar om hela hennes liv från uppväxten i ett barnrikehus i Landskrona till att bli en av Sveriges mest framgångsrika artister. Vi får höra om låtarna som format henne, minnena från Andra Världskriget, relationen till Astrid Lindgren och om felsägningen i Tyskland som skulle kunna ha fått hennes karriär på fall. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med IHM Business School: https://www.ihm.se/I betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.