Podcasts about socialstyrelsen

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Vi besiktar bilen varje år, men föraren besiktas inte. Resultatet av Synbesiktningen 2022 visar att tio procent, motsvarande cirka 700 000 bilförare i Sverige, fortfarande kör med så dålig syn att de inte skulle godkännasför körkort idag.Är det rimligt att en äldre man som diagnosticeras med prostatacancer får sina vapen omhändertagna? Borde vapenägare få göra kompetensprov och hälsoundersökning var femte år?Att stärka och utveckla arbetet med tillståndsprövning för skjutvapenDet finns indikationer på att regleringen om att personer som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen inte ska ha vapentillstånd, inte fungerar i enlighet med lagstiftarens intentioner. Mot denna bakgrund har Polismyndigheten och Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att stärka och utveckla arbetet med tillståndsprövning.Legala vapen användes i 6 procent av samtliga fall av dödligt våld under perioden 2014–2021. Jämfört med incidenter av dödligt våld med illegala vapen, är det när legala vapen används vanligare att gärningspersonen är äldre, har ett skadligt bruk av alkohol, har fått vård för psykisk ohälsa, begår brottet mot ett kvinnligt brottsoffer och suiciderar i nära anslutning till brottet. Enligt en svensk studie användes legala skjutvapen i 79 procent av suicid med skjutvapen under tidsperioden 2012–2013. I samma studie anges att av alla personer som suiciderade med legala vapen hade 31 procent varit i kontakt med någon typ av specialiserad sluten- eller öppenvård under det senaste året. I cirka hälften av dessa fall hade personen ifråga haft kontakt med den specialiserade psykiatrin.Vad är det för skillnad på Halloween, Allhelgonadagen, Alla helgonsdag och Alla själars dag egentligen? Vi reder ut det:Halloween: infaller den 31 oktober. ALLLA ÅR. Halloween har ett allt annat än kristet tema och handlar om att mota bort onda andar.AllhelgonadagenInfaller alltid den 1 november. Har varit detsamma som Alla helgons dag men har sedan 1950-talet övergått till att bli mer av en högtid då vi minns våra döda. Många tänder ljus på gravar denna högtid.Alla helgons dagKristen högtid som firas till minne av kyrkans helgon. Infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. I år, 2025 blir det alltså den 1 november. Så Allhelgonadagen och Alla helgons dag är i år på samma dag.Alla Själars dagAlla själars dag infaller söndagen efter alla helgons dag enligt Svenska kyrkan. Traditionellt är det den dag då vi minns och hedrar våra döda närstående. I år alltså den 2 november. Inom den Romersk-katolska kyrkan infaller Alla Själars dag alltid den 2 november och i år betyder det att den sammanfaller med Svenska kyrkans tolkning.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är exempel på tre operationer som är förhållandevis enkla, och därför passar bra för den här typen av satsning, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).Bland annat Läkarföreningen har pekat på att det finns risker för undanträngning av annan vård.”Den risken finns, men regionerna och sjukvården har ju ett ansvar att beakta behovsprincipen. Den är grunden för sjukvården och det vore ansvarslöst att överge den. Däremot så visar de här stimulansmedlen att det går att göra annorlunda. Det ger en knuff i rätt riktning och visar att man kan effektivisera”, säger Elisabet Lann.I veckan meddelade regeringen att de ska utreda om regioner som inte lever upp till vårdgarantin ska kunna få böter.På vilket sätt kortar det köerna att regioner får böter?”Vi tror att det kan ge incitament som verkar i positiv riktning. Idag kan det vara ekonomiskt lönsamt att sätta patienter i kö. Det skapar destruktiva beteenden, och vi kan inte ha såna förutsättningar. Det ska inte löna sig att ha patienter i kö”, säger Elisabet Lann.Oundvikligt på sikt att staten tar över ansvaret för sjukvårdenKristdemokraterna har länge velat att staten ska ta över ansvaret för vården, och efter förra valet fick de igenom att frågan skulle utredas. I våras presenterade den Vårdansvarskommittén, som samlade representanter från alla riksdagspartier och där Elisabet Lann representerade KD, sitt betänkande. Rekommendationen blev att staten ska ta ett tydligare ansvar för sjukvården, men att den inte ska förstatligas.Elisabet Lann menar att ha kvar regionerna är ohållbart.”Även om regionerna här och nu har bättre ekonomi så kräver vårdens utveckling en typ av investeringar där förutsättningarna skiljer sig för mycket åt över landet. Jag tror på sikt att det är oundvikligt, oavsett vad partierna tycker här och nu”, säger hon.I utredningen konstateras bland annat att den statliga styrningen ofta är kortsiktig, och en orsak till det är tillfälliga statsbidrag, och kommittén menar att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall. Men i regeringens budget för 2026 finns en rad riktade statsbidrag, exempelvis för att minska vårdköerna.Elisabet Lann tycker att situationen med köer kräver det.”Jag skulle säga att med de köer och situationer vi har idag så krävs det”, säger hon.I år räknar hälften av regionerna med att de kommer gå med underskott. Samtidigt görs stora framsteg inom vården med nya metoder och mediciner, som gör att det går att hjälpa fler. Den utvecklingen kostar, något som Sveriges Kommuner och Regioner SKR tog upp sin ekonomirapport som presenterades i veckan. För att kunna följa med i den utvecklingen, med ökade ambitioner, menar SKR att det krävs antingen skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Elisabet Lann håller med om att regionerna får svårare och svårare att följa med i utvecklingen.”Det gör att dagens system är ohållbart i längden. Man kan säga att då lägger vi de kostnaderna på staten, regeringen får betala för vårdens utveckling. Men de flesta är överens om att det är en ganska dålig ordning att det är en som betalar, och någon annan som ansvarar för verksamheten. Det blir väldigt sällan effektiv verksamhet av det. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, säger Elisabet Lann.Vems vårdköerI valrörelsen 2022 sa Ebba Busch att vårdköerna var Magdalena Anderssons vårdköer.Vems är köerna nu?”Det är köer som drabbar (...) människor av kött och blod” säger Elisabet Lann.Så det är inte dina köer?”Det är vårdens stora dilemma. Vi jobbar stenhårt för att hitta lösningarna och vända utvecklingen”, säger hon.Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Tobias SandbladProducent: Johanna PalmströmTekniker: Andreas Ericsson Programmet spelades in fredagen 24 oktober 2025.

Marcel Gralec, który od niedawna pracuje w Szwecji jako underläkare, znalazł egzamin językowy równoważny z egzaminem Swedex, uznawany przez Socialstyrelsen przy ubieganiu się o Legitimation.Jak trafił na tę alternatywę i dlaczego warto poważnie ją rozpatrzyć - dowiesz się z tego nagrania.

Är du störd i huvudet? Troligen inte. Men hur bör Socialstyrelsen i så fall översätta ordet disorder? Läkaren Johan Bengtsson skriver om hur svaret på den enkla frågan kan riskera att spräcka vårdsystemet. Är lösningen att vi slutar fundera på om vi eller våra barn har diagnoser? Detta är del 1 i en artikelserie om Psykiatrisverige. Inläsare: Staffan Dopping

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?”Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla. ”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.Förenligt med barnkonventionenI utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen. ”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.Språkkrav i äldreomsorgenI juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen? ”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.Programledare: Erika MårtenssonKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom alla tider, och i alla typer av kulturer, har vi varit så starkt påverkade av omgivningen att det kunnat leda till något som bär alla tecken på akut sjukdom, men som snarare kan beskrivas som ett psykogent tillstånd. Om det handlar dagens avsnitt.Den som ska berätta för oss om detta är Kjell Asplund. Han är läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen. Han var medicinsk expert i utredningen om Thomas Quick och ledde den interna utredningen på Karolinska Universitetssjukhuset om fallet Paolo Macchiarini. Han har tidigare gett ut boken Fuskarna och nu är han aktuell med ”Tankevirus”. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medicinprofessorn Kjell Asplund intervjuas av Henrik Höjer. Läkaren som blev generaldirektör på Socialstyrelsen är nu aktuell med boken Tankevirus. Hur påverkas våra hjärnor och beteenden av våra medmänniskor? Hur smittas vi av så kallade psykiska epidemier? Och vilka är likheterna mellan den medeltida danssjukan och dagens Tiktoktics?

Medicinprofessorn Kjell Asplund intervjuas av Henrik Höjer. Läkaren som blev generaldirektör på Socialstyrelsen är nu aktuell med boken Tankevirus. Hur påverkas våra hjärnor och beteenden av våra medmänniskor? Hur smittas vi av så kallade psykiska epidemier? Och vilka är likheterna mellan den medeltida danssjukan och dagens Tiktoktics?

Socialstyrelsen ska ta reda på hur vanligt det är att kriminella utnyttjar personer med funktionsnedsättningar. Jordgubbarna är dyra till midsommar. Många vill handla kläder på second hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Socialstyrelsen ska ta reda på hur vanligt det är att kriminella utnyttjar personer med funktionsnedsättningar. Jordgubbarna är dyra till midsommar. Många vill handla kläder på second hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ska branschen hantera trafikraset från Google? Bör PS-cheferna sluta larma? Och får vi någonsin veta sanningen om Joakim Medins frisläppande? I det 194:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledare Jonas Nordling åter sin panel: Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé och Dagens Media. James Savage, publisher på The Local och ordförande för Utgivarna och Sveriges Tidskrifter. På agendan denna gång stod bland annat: Joakim Medins frigivande Tidöpartiernas plan för Public Service Så påverkar Googles nya AI-söktjänst mediebranschen Expressens skrotar featureavdelning Sverige och EU finansierar amerikansk media Extern v/s intern diskussion kring utgivningsbeslut Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Niklas och Kristina berättar om Socialtjänstens arbete kring den nya Socialtjänstdataregistret och hur du kan förbereda din inom en kommun redan idag. Omsorgspodden leds i detta avsnitt av Cecilia Andersson. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

Vi hämtar oss efter intensiva dagar i Stockholm, inklusive vår första livepodd. Men det vi verkligen försöker förstå är vad som egentligen händer på UD. En sak är säker: UD-etablissemanget gillar inte Ulf Kristerssons idé om en säkerhetsrådgivare. Norrmännen vill utrota syrener och nästan 100 andra arter. Vi ser det som en skymf mot Sverige och Karl XII. Lämpliga motåtgärder bör vidtas. Vi har ätit Stockholms bästa sushi på Susherian på Söder. Det målade taket på Sergels torg är faktiskt snott från David Hockneys pool på Hotel Roosevelt i Los Angeles. Riksdagsstenograferna är inte nöjda med talmannens tomatturné. Susanna håller inte med, men Johan tycker av princip att riksdagsstenograferna alltid har rätt. Borde vi inte alla skänka Trump något värdefullt och helst förgyllt, som han kan ta med sig när han avgår? Qatars vräkiga jumbojet är kanske det som får honom att inte hänga fast vid presidentmakten. Stockholms stad informerar om vatten, men lyckas ge dubbla budskap.Och hur kommer det sig att de som ska utfärda intyg för folk som vill byta juridiskt kön fått order av Socialstyrelsen att undvika alla relevanta frågor? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots granskning av det särskilda statsbidraget mot gängens rekrytering av barn och unga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2023 tilldelades Botkyrka kommun 17 miljoner kronor av Socialstyrelsen. Syftet med statsbidraget var att kommunen skulle starta nya förebyggande insatser för att stoppa de kriminella gängens rekrytering av barn och unga i de fyra utsatta områden som finns i Botkyrka. Ekots granskning visar att medlen bland annat användes till en New York-resa, en skrotad pr-kampanj och pysselmaterial.

Digitalt vårdbesök kan räcka, enligt Socialstyrelsen. Familjen Trumps affärer i fokus under presidentens resa i Mellanöstern. Därför jublar österbottningar över Eurovisionfavoriten “Bara bada bastu”. Gérard Depardieus offer “nöjd” med filmstjärnans fängelsedom. Programledare: Staffan Dopping.

2024 blev elva kvinnor mördade av en närstående. Många mördade kvinnor har haft myndighetskontakter, men samma brister i samhällets skyddsnät återkommer.– Vi ser att man inte frågar tillräckligt, säger Moa Mannheimer på Socialstyrelsen. Detta är ett specialavsnitt av Krimstad om våld i nära relation. Helsingborgs Dagblad: Fembarnsmamman Zenia hittades död i oljetank Hudiksvalls Tidning: Mordet på Jeanette – och det avgörande mejlet Länstidningen i Södertälje: Sofia kastades från sjätte våningen: “Jag är krossad i bitar” Om du har frågor om våldsutsatthet och vilken hjälp som går att få kan du vända dig till Kvinnofridslinjen eller Stödlinjen för män. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

27 december 1991. På Arlanda samlas passagerarna för att borda SAS Flight SK751 mot Köpenhamn. En av alla dem är 30-åriga Karin Gustavsson.På sistone har hon haft mardrömmar om flygplanskrascher, men trots det är hon ändå ivrig att komma iväg.Men bara minuter efter att planet lyfter skakas planet av två explosioner. Båda motorerna slutar fungera. Och Karin inser att hennes mardröm blivit verklighet.Det här är berättelsen om Gottrörakraschen och om besättningen som med nöd och näppe lyckades undvika en tragedi.Hör alla avsnitt av Kod: Katastrof en dag tidigare helt gratis på Podplay.se eller i appen Podplay.Inläsare: Tind SonebyManus: Caroline MathiasenRedaktör: Alex HaegerProducent: Oliver BergmanProduktionskoordinator: Victoria Rinkous Källor:Cecilia von Hofsten, Karin Gustavsson, 4 minuter och 8 sekunder: miraklet i Gottröra, Idus förlag, 2022Gottrörakraschen, P3 Dokumentär, Sveriges Radio, av Fredrik Johnsson 2008https://www.sverigesradio.se/avsnitt/gottrorakraschen--2Rapport C 1993:57, Luftfartshändelse den 27 december 1991 i Gottröra, AB län, Ärende L-124/9,Statens Haverikommission.https://web.archive.org/web/20160820125528/https://www.havkom.se/assets/reports/C1993_57_Gottrora.pdfFlyghaveriet vid Gottröra den 27 december 1991 - KAMEDO 63, Socialstyrelsen, 1994.https://web.archive.org/web/20230505004255/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/1994-3-15_1994315.pdfPilot Betrayed, Galaxie Productions, Avsnitt 10 ep 3 av “Mayday”, 28 mars 2011.https://www.imdb.com/title/tt1862850/Arne Lapidus, Piloternas fortsatta konflikt om miraklet, expressen, publicerad 15 feb 2018 kl 10.29,uppdaterad 13 nov kl 11.18https://www.expressen.se/nyheter/piloternas-fortsatta-konflikt-om-miraklet/TV4 30 år: Miraklet i Gottröra 1991 - TV4 Play, 9 sep 2020https://www.tv4play.se/korthet/7390ebda5bce8162356e/tv4-30-ar-miraklet-i-gottrora-1991-129-passagerare-overlevde-flygkraschDAILY MAIL, PUBLISHED: 21:42 GMT, 4 February 2013, UPDATED: 21:42 GMT, 4 February 2013https://www.dailymail.co.uk/news/article-2273415/Alitalia-Leased-plane-crash-painted.html

Det är stora skillnader mellan vad olika äldreboenden kan kosta i hyra och andra avgifter. Och det skiljer sig åt både mellan olika kommuner och ofta även inom en och samma kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här blev Karin Hassner uppmärksam på när hennes pappa flyttade in på ett äldreboende i Täby kommun, norr om Stockholm. Vi har träffat Karin och hennes mamma Gun Hoppeler. Intervju med Charlotte Fagerstedt, utredare på Socialstyrelsen och Carina Benjaminsson, sakkunnig inom äldreomsorg på PRO.Medan USA:s president Donald Trump far fram som en ångvält genom världspolitiken väljer allt fler bort amerikanska varor och tjänster. De senaste dagarna har den svenska Facebook-gruppen “Bojkotta varor från USA” fått tiotusentals nya medlemmar. Intervju med en av gruppens administratörer Jannike Kohinoor och varumärkesforskaren Eva Ossiansson.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist

”Vår roll att det ska finnas tillgängliga kunskapsstöd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att vi ska stå för prioriteringar och utvärderingar.” ”Att koppla ihop vården och omsorgen för de med komplexa problem kommer att vara ett bra spår framåt.” Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg, ett brett uppdrag. Hur ser den nye generaldirektören på myndighetens arbete och utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, tandvård och social omsorg framåt? Lyssna till Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen.

Den sexuella hälsan är ett viktigt område i primärvården men både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal kan tycka att det är svårt att ta upp frågor om sexualitet. Gäst i avsnittet är Fox Foxhage, utredare på Socialstyrelsen, som varit med och tagit fram ett samtalsstöd för dig som möter patienter i primärvården och en checklista för chefer. I avsnittet berättar Fox om varför det är viktigt att göra sexualiteten talbar i primärvården, om metoden PLISSIT, hur vi kan ställa frågor och han bemöter också vanliga farhågor som personal kan ha.  Här hittar du samtalsstödet och checklistan: Samtala om sexuell hälsa - Socialstyrelsen   Fox Foxhage

Det här är avsnitt 3 av 3, som handlar om att patienter ska få vård i tid. Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård. Barn och ungdomspsykiatrin är ansträngd på grund av att personalresurserna är begränsade. Vi fördjupar oss i hur vi tillsammans med bland andra svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har påbörjat ett arbete med att analysera tillgängliga personalresurser och visa på vilket handlingsutrymme olika aktörer har för att adressera problemen. Lyssna på Susanne Buchmayer specialist i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Carl-Magnus Forslund, Specialist i barn- och ungdomspsykiatri Region Skåne, vice ordförande svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri och Åsa Olsson, utredare på Socialstyrelsen.

Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Programmet sändes första gången 20241015.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Ibland kan vanliga besvär vara mer invecklade än man tror. Lena Hjelmérus och Leif Bratt reder ut det mesta om svullna ben. Tidigare program tyresoradion.se/2517 och tyresoradion.se/4403 har bra förklaringar om svullna ben och hjärtsvikt. Det är lite svårare att hitta på 1177, Janus info och Socialstyrelsen men det finns där om man orkar leta.

Ibland kan vanliga besvär vara mer invecklade än man tror. Lena Hjelmérus och Leif Bratt reder ut det mesta om svullna ben. Tidigare program tyresoradion.se/2517 och tyresoradion.se/4403 har bra förklaringar om svullna ben och hjärtsvikt. Det är lite svårare att hitta på 1177, Janus info och Socialstyrelsen men det finns där om man orkar leta.

Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.Sänkt skatt på snusDen första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.För mycket fokus på skärmtidFolkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.Det har anförts att för att för stort fokus har lagts på antalet timmar, istället för på vad unga faktiskt gör på sina datorer och mobiler.– Jag håller med om att vi behöver betona mer framöver vad du tar del av och hur vi kan styra innehållet, hur man kan förhålla sig till olämpligt och skadligt innehåll, säger säger Olivia Wigzell..– Det kom inte fram tillräckligt i början av diskussionen, utan det blev en stor tonvikt på tiden.Utreda avkriminalisering av narkotika är inte prioriterat I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att utarbeta förslag på politik inom området ANDTS. Det vill säga: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Ett nytt förslag på det området väntas från myndigheten snart.I Sverige finns idag en nollvision inom narkotikapolitiken. En konsekvens av det är bland annat att det är straffbart att använda narkotika eller inneha det för eget brukFolkhälsomyndigheten har tidigare velat utreda en avkriminalisering av bruk av narkotika. Men det är inte en prioriterad fråga för Olivia Wigzell:– Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu, säger hon. – Vi har ett ansvar för hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat. Vi kopplar mer och mer hälsoekonomi till våra insatser.Gäst: Olivia Wigzell, ny generaldirektör på FolkhälsomyndighetenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Sara Heyman, utrikesreporter med inriktning på hälsaProducent: Pontus HåkanssonTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in 1 november 2024.

Samtal mellan Cecilia Winberg och vinnaren av utmärkelsen Årets fysioterapeut 2024: Maria A Hilberth, enhetschef på Socialstyrelsen.

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Butiksanställda oroliga efter skjutningar i köpcentrum. / Socialstyrelsen kräver svar från Botkyrka kommun. / Nobelpriset i litteratur till sydkoreanska Han Kang. / Anngret måste lämna sitt hem när försvaret tar tillbaka mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon var länge ensam om att vara öppet lesbisk i offentligheten, och en av de som banade väg för förändring. Varför är just Mian Lodalen så bra på att bryta mot normer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och aktivisten Mian Lodalen blev ihop med sin första flickvän när homosexualitet ännu var klassat som en sjukdom av Socialstyrelsen i Sverige.Nu, 45 år senare, är situationen en helt annan. Men i sin senaste, tredelade romansvit blickar Mian Lodalen tillbaka på homosexuella människors villkor under 1900-talet.Nu är hon aktuell med den sista delen, Dansaren och demonerna, som handlar om morbrodern Hasse. En historia som fram till nu varit en familjehemlighet.”En nåd att vara ett gammalt homo”Mian Lodalen föddes 1962 i Jönköping. Hon växte upp med skilda föräldrar, som båda var frånvarande.I skolan hade hon svårt för det mesta. Därför kom det som en stor överraskning, för henne själv, när hon i våras blev utnämnd till hedersdoktor vid högskolan i Jönköping.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Ett datafel hos myndigheten Socialstyrelsen gör att många nya läkare, sjuksköterskor och tandläkare inte får sina legitimationer. Fler kommuner borde va med i Funkisfestivalen, tycker arrangörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett datafel hos myndigheten Socialstyrelsen gör att många nya läkare, sjuksköterskor och tandläkare inte får sina legitimationer. Fler kommuner borde va med i Funkisfestivalen, tycker arrangörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har skett flera uppmärksammade hundattacker under den senaste tiden i Sverige. I en ny utredning slår Statskontoret fast att myndigheterna inte har gjort tillräckligt för att förhindra anfallen och de vill nu se en lagändring. Enligt statistik från Socialstyrelsen har de dödliga hundattackerna ökat. Vad beror utvecklingen på och hur skulle en lagändring kunna se ut? Gäst: Andreas Svensson, docent i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från Sveriges Radio och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Över tre miljoner svenskar dricker alkohol på ett sätt som räknas som riskbruk. Det visar en ny rapport från Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning som har utgått från de riktlinjer som Socialstyrelsen presenterade i höstas. Samtidigt visar en ny studie hur alkohol gör att hjärnan åldras i förtid, även när det gäller mindre mängder. Vad ligger bakom svenskarnas riskbruk? Är riktlinjerna rimliga eller inte? Och vad säger den nya forskningen? Gäst: Sven Andréasson, professor emeritus vid Karolinska institutet, alkoholläkare och medskribent till rapporten ”Alkohol och hjärnan”. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från Aftonbladet, TV4 och Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

1998 hittas fyraårige Kevin död i Arvika. Två bröder pekas ut som skyldiga. Först långt senare ska man komma fram till att de är oskyldiga. För att fler barn inte ska bli felaktigt utpekade görs lagen om men ändringen får också kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det var som att bli född på nytt, nu var den stämpeln borta”, säger Robin Dahlén. Idag är Robin Dahlén 30 år, men när han var fem år pekades han, och hans två år äldre bror, ut av polisen som ansvariga till att deras 4-åriga kompis Kevin dog. Det kom att kallas Kevinfallet och först 2018, efter flera granskningar i media, stod det klart att bröderna var helt oskyldiga. Barn under 15 år är inte straffmyndiga men deras skuld kan prövas ändå, i en så kallad bevistalan. Tidigare har barnets föräldrar, socialtjänsten eller Socialstyrelsen kunnat begära att en åklagare ska väcka bevistalan. Det blir en slags rättegång men något straff döms inte ut. Istället blir ”domen” ett underlag för åtgärder från socialtjänsten. Robin Dahlén hade önskat att det väckts bevistalan i hans och broderns fall men det gjordes inte. ”Hade vi fått en bevistalan, då hade vi aldrig blivit uthängda eller dömda”, säger Robin Dahlén.Mediagranskningarna av Kevinfallet, men också andra fall av felaktigt utpekade barn, ledde till att lagstiftningen kring bevistalan sågs över. I somras ändrades lagen, nu gäller att åklagare ska väcka bevistalan om brottet har ett straff på minst fem år eller om det finns synnerliga skäl. Men lagändringen får också kritik. ”Det är inte sällan som de här rättegångarna sker tillsammans med äldre personer som åtalats, och då ska de här yngre sitta tillsammans med äldre gängkriminella och blir ju rätt exponerade i förhållande till dem”, säger åklagaren Lisa dos Santos. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi LundegårdLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 15-årige Hugo föddes som Klara, men har alltid, sedan han var riktigt liten, själv uppfattat sig som pojke. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön man tilldelades vid födseln inte stämmer med ens könsidentitet. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av den svenska transvården.StopphormonMen 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige: behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av den svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att hans kropp skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som. Hugos kropp skulle bli en kvinnas.TestosteronEn gång i månaden åker nu Hugos mamma Frida med tåg från Västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.KönsbekräftandeOch Hugos familj är inte ensamma om att ha gjort ett drastiskt val. Även de långa köerna för utredning i Sverige har fått familjer att vända sig utomlands. Kliniken i England, där Hugo får sin könsbekräftande vård, uppger att dom har hundratals patienter från Sverige.Köer till transvårdDokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.Vi har bytt ut namnen på de personer som medverkar i programmet. Ett program från 2024.Reporter Ester Chiedza RoxbergProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias Miselli

Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning. Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus.Låg på is efter halka i nästan tre timmarI dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags.Så mycket hjälper broddar vid halkaVi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt.Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigeradio.seMED: Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.

Kan Christopher Garplind gaslighta sig genom en sändning? Är Hanna Hellquist Sir Väs? Ja blir svaret enligt dagens sändning. En stor nyhet avslöjas om en viss artist som ska gästa Eftermiddag i P3 (15 november) och ångest fås. Effie Karabuda berättar om att dina nära och kära kan bestämma din partner. Emelie Rosenqvist från P3 Klassikern snackar Mary Shelleys Frankenstein. P3 Nyheters Lana Zand om desinformationskampanjerna om Socialstyrelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

15 september. Redaktionen sammanfattar veckans händelser. Paulina Neuding har tittat på tv och funderar över transvården, Tove Lifvendahl gratulerar kungen och Mattias Svensson tycker inte vi ska bry oss så mycket om Socialstyrelsen. Andreas Ericson står för frågorna.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 29 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår frågor/problem mejla support@underproduktion.se. Ola fortsätter prata om debatten om kulturens värde och att ett av problemen är att det inte längre finns status i att kunna lyssna varv på varv på en lite träig Elvis Costello-skiva. Jonatan är arg för att Socialstyrelsen har lyssnat på Stormens utveckling-avsnittet där Ola återberättade vad Huberman säger om alkohol. Sofia Lilly Jönssons artikel: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/xgvynX/sofia-lilly-jonsson-om-elvis-costello Bok som refereras: W David Marx - Status and Culture

Dricker du mer än tio starköl per vecka? Eller minst fyra glas vin en kväll i månaden? Då ska du erbjudas vård, enligt Socialstyrelsens nya rekommendationer. - Socialstyrelsen uppgraderar sina råd om riskbruk av alkohol: stöd bör erbjudas den som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. - Anledningen till rådets ändring är ny forskning som visar att män löper större risk för alkoholrelaterade skador, inklusive ökad risk för cancer, än tidigare trott. - De nya råden gäller både män och kvinnor, med 2024 som planerat släppdatum för en uppdaterad version av riktlinjerna efter ändringen. Det gäller mao att passa på nu innan årskiftet... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Programmet sändes första gången 7 februari 2023.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Idag får var tionde svensk tonårsflicka läkemedel som dämpar deras känsloliv och tros orsaka ökad självmordsrisk, trots att det saknas evidens för att de hjälper mot depression hos barn och ungdomar. Riktlinjerna från Socialstyrelsen för antidepressiva läkemedel har skrivits av två läkare som haft uppdrag av läkemedelsindustrin, skriver barnpsykiatern Göran Högberg som begärt ut jävsdeklarationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måns Rosén är professorn i folkhälsovetenskap som varit chef på både Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen och SBU. Nu som pensionär vågar han berätta hur han tror att vi bör leva för att hålla oss friska och glada så länge som möjligt. 

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol. Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. – Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?Producent, Shang Imam.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Oro i TaiwanÄnda sedan Rysslands invasion av Ukraina för över ett år sedan har många funderat på om något liknande skulle kunna hända i Taiwan.Självförsvarskurser blir snabbt fullbokade, och militärtjänsten gjorts längre. Hör Björn Djurbergs reportage från Taiwan. Tyst om kärnavfallsfråganFrån att ha varit på väg att avvecklas så händer det nuförtiden mycket med svensk kärnkraft. Små så kallade SMR-reaktorer kan bli verklighet inom några år. Men en fråga hörs sällan i debatten: den om det radioaktiva avfallet. Sveriges vanligaste jobb blir "skyddat"Undersköterska är Sveriges vanligaste jobb, omkring 180 000 personer arbetar som det, enligt Socialstyrelsen.I sommar blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Syftet är att öka kvaliteten och patientsäkerheten i vård- och omsorgen men kommer den skyddade titeln också att innebär att statusen för yrket ökar?Hela programmet: Timme ett: Nya frågetecken kring Nord StreamReportage från TaiwanKärnkraftsdebatten och avfallsfråganFotboll och kris för BBCKrönika av Katarina BarrlingPanelenTimme två: Undersköterskorna, får de ett statuslyft?Satir med Public Service"Lejon och Lamm", ny roman Irländsk våg inför OscarsgalanDödshjälp på Nya ZeelandKåseri av Mark LevengoodProgramledare Sara Stenholm Producent Nina Benner Tekniker Jacob Gustavsson

Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se