Podcasts about socialstyrelsen

Digitalt vårdbesök kan räcka, enligt Socialstyrelsen. Familjen Trumps affärer i fokus under presidentens resa i Mellanöstern. Därför jublar österbottningar över Eurovisionfavoriten “Bara bada bastu”. Gérard Depardieus offer “nöjd” med filmstjärnans fängelsedom. Programledare: Staffan Dopping.

2024 blev elva kvinnor mördade av en närstående. Många mördade kvinnor har haft myndighetskontakter, men samma brister i samhällets skyddsnät återkommer.– Vi ser att man inte frågar tillräckligt, säger Moa Mannheimer på Socialstyrelsen. Detta är ett specialavsnitt av Krimstad om våld i nära relation. Helsingborgs Dagblad: Fembarnsmamman Zenia hittades död i oljetank Hudiksvalls Tidning: Mordet på Jeanette – och det avgörande mejlet Länstidningen i Södertälje: Sofia kastades från sjätte våningen: “Jag är krossad i bitar” Om du har frågor om våldsutsatthet och vilken hjälp som går att få kan du vända dig till Kvinnofridslinjen eller Stödlinjen för män. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

27 december 1991. På Arlanda samlas passagerarna för att borda SAS Flight SK751 mot Köpenhamn. En av alla dem är 30-åriga Karin Gustavsson.På sistone har hon haft mardrömmar om flygplanskrascher, men trots det är hon ändå ivrig att komma iväg.Men bara minuter efter att planet lyfter skakas planet av två explosioner. Båda motorerna slutar fungera. Och Karin inser att hennes mardröm blivit verklighet.Det här är berättelsen om Gottrörakraschen och om besättningen som med nöd och näppe lyckades undvika en tragedi.Hör alla avsnitt av Kod: Katastrof en dag tidigare helt gratis på Podplay.se eller i appen Podplay.Inläsare: Tind SonebyManus: Caroline MathiasenRedaktör: Alex HaegerProducent: Oliver BergmanProduktionskoordinator: Victoria Rinkous Källor:Cecilia von Hofsten, Karin Gustavsson, 4 minuter och 8 sekunder: miraklet i Gottröra, Idus förlag, 2022Gottrörakraschen, P3 Dokumentär, Sveriges Radio, av Fredrik Johnsson 2008https://www.sverigesradio.se/avsnitt/gottrorakraschen--2Rapport C 1993:57, Luftfartshändelse den 27 december 1991 i Gottröra, AB län, Ärende L-124/9,Statens Haverikommission.https://web.archive.org/web/20160820125528/https://www.havkom.se/assets/reports/C1993_57_Gottrora.pdfFlyghaveriet vid Gottröra den 27 december 1991 - KAMEDO 63, Socialstyrelsen, 1994.https://web.archive.org/web/20230505004255/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/1994-3-15_1994315.pdfPilot Betrayed, Galaxie Productions, Avsnitt 10 ep 3 av “Mayday”, 28 mars 2011.https://www.imdb.com/title/tt1862850/Arne Lapidus, Piloternas fortsatta konflikt om miraklet, expressen, publicerad 15 feb 2018 kl 10.29,uppdaterad 13 nov kl 11.18https://www.expressen.se/nyheter/piloternas-fortsatta-konflikt-om-miraklet/TV4 30 år: Miraklet i Gottröra 1991 - TV4 Play, 9 sep 2020https://www.tv4play.se/korthet/7390ebda5bce8162356e/tv4-30-ar-miraklet-i-gottrora-1991-129-passagerare-overlevde-flygkraschDAILY MAIL, PUBLISHED: 21:42 GMT, 4 February 2013, UPDATED: 21:42 GMT, 4 February 2013https://www.dailymail.co.uk/news/article-2273415/Alitalia-Leased-plane-crash-painted.html

Det är stora skillnader mellan vad olika äldreboenden kan kosta i hyra och andra avgifter. Och det skiljer sig åt både mellan olika kommuner och ofta även inom en och samma kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här blev Karin Hassner uppmärksam på när hennes pappa flyttade in på ett äldreboende i Täby kommun, norr om Stockholm. Vi har träffat Karin och hennes mamma Gun Hoppeler. Intervju med Charlotte Fagerstedt, utredare på Socialstyrelsen och Carina Benjaminsson, sakkunnig inom äldreomsorg på PRO.Medan USA:s president Donald Trump far fram som en ångvält genom världspolitiken väljer allt fler bort amerikanska varor och tjänster. De senaste dagarna har den svenska Facebook-gruppen “Bojkotta varor från USA” fått tiotusentals nya medlemmar. Intervju med en av gruppens administratörer Jannike Kohinoor och varumärkesforskaren Eva Ossiansson.Programledare: Anna BergProducent: Erik Laquist

”Vår roll att det ska finnas tillgängliga kunskapsstöd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att vi ska stå för prioriteringar och utvärderingar.” ”Att koppla ihop vården och omsorgen för de med komplexa problem kommer att vara ett bra spår framåt.” Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg, ett brett uppdrag. Hur ser den nye generaldirektören på myndighetens arbete och utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, tandvård och social omsorg framåt? Lyssna till Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen.

Den sexuella hälsan är ett viktigt område i primärvården men både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal kan tycka att det är svårt att ta upp frågor om sexualitet. Gäst i avsnittet är Fox Foxhage, utredare på Socialstyrelsen, som varit med och tagit fram ett samtalsstöd för dig som möter patienter i primärvården och en checklista för chefer. I avsnittet berättar Fox om varför det är viktigt att göra sexualiteten talbar i primärvården, om metoden PLISSIT, hur vi kan ställa frågor och han bemöter också vanliga farhågor som personal kan ha.  Här hittar du samtalsstödet och checklistan: Samtala om sexuell hälsa - Socialstyrelsen   Fox Foxhage

Det här är avsnitt 3 av 3, som handlar om att patienter ska få vård i tid. Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård. Barn och ungdomspsykiatrin är ansträngd på grund av att personalresurserna är begränsade. Vi fördjupar oss i hur vi tillsammans med bland andra svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har påbörjat ett arbete med att analysera tillgängliga personalresurser och visa på vilket handlingsutrymme olika aktörer har för att adressera problemen. Lyssna på Susanne Buchmayer specialist i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, Carl-Magnus Forslund, Specialist i barn- och ungdomspsykiatri Region Skåne, vice ordförande svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri och Åsa Olsson, utredare på Socialstyrelsen.

Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Programmet sändes första gången 20241015.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Ibland kan vanliga besvär vara mer invecklade än man tror. Lena Hjelmérus och Leif Bratt reder ut det mesta om svullna ben. Tidigare program tyresoradion.se/2517 och tyresoradion.se/4403 har bra förklaringar om svullna ben och hjärtsvikt. Det är lite svårare att hitta på 1177, Janus info och Socialstyrelsen men det finns där om man orkar leta.

Ibland kan vanliga besvär vara mer invecklade än man tror. Lena Hjelmérus och Leif Bratt reder ut det mesta om svullna ben. Tidigare program tyresoradion.se/2517 och tyresoradion.se/4403 har bra förklaringar om svullna ben och hjärtsvikt. Det är lite svårare att hitta på 1177, Janus info och Socialstyrelsen men det finns där om man orkar leta.

Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.Sänkt skatt på snusDen första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.För mycket fokus på skärmtidFolkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.Det har anförts att för att för stort fokus har lagts på antalet timmar, istället för på vad unga faktiskt gör på sina datorer och mobiler.– Jag håller med om att vi behöver betona mer framöver vad du tar del av och hur vi kan styra innehållet, hur man kan förhålla sig till olämpligt och skadligt innehåll, säger säger Olivia Wigzell..– Det kom inte fram tillräckligt i början av diskussionen, utan det blev en stor tonvikt på tiden.Utreda avkriminalisering av narkotika är inte prioriterat I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att utarbeta förslag på politik inom området ANDTS. Det vill säga: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Ett nytt förslag på det området väntas från myndigheten snart.I Sverige finns idag en nollvision inom narkotikapolitiken. En konsekvens av det är bland annat att det är straffbart att använda narkotika eller inneha det för eget brukFolkhälsomyndigheten har tidigare velat utreda en avkriminalisering av bruk av narkotika. Men det är inte en prioriterad fråga för Olivia Wigzell:– Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu, säger hon. – Vi har ett ansvar för hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat. Vi kopplar mer och mer hälsoekonomi till våra insatser.Gäst: Olivia Wigzell, ny generaldirektör på FolkhälsomyndighetenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Sara Heyman, utrikesreporter med inriktning på hälsaProducent: Pontus HåkanssonTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in 1 november 2024.

Samtal mellan Cecilia Winberg och vinnaren av utmärkelsen Årets fysioterapeut 2024: Maria A Hilberth, enhetschef på Socialstyrelsen.

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Det här är avsnitt två av tre som handlar om att patienter ska få vård i tid. Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård. Vi fördjupar vår kunskap kring en av lösningarna som är god och nära vård och som i sin kärna handlar om att stärka förebyggande tidiga insatser och öppna nya möjligheter för vård utanför akutsjukhusen. Lyssna på Maria Taranger som ingår i sjukhusledningen Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och är områdeschef för område sex. Ann-Sofi Isaksson, chef för avdelningen primärvård och regionövergripande verksamheter, koncernstab för uppdrag och produktion, hälsa och sjukvård. Iréne Nilsson Carlsson, Folkhälsoråd på Socialstyrelsen. 

Butiksanställda oroliga efter skjutningar i köpcentrum. / Socialstyrelsen kräver svar från Botkyrka kommun. / Nobelpriset i litteratur till sydkoreanska Han Kang. / Anngret måste lämna sitt hem när försvaret tar tillbaka mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var det rätt av SVT att grilla Björn Ranelid för utspel om evolutionsteorin och migrationspolitiken? Påverkades Socialstyrelsen av translobbyn när riksdagen skulle rösta om den nya könsbyteslagen? Och kommer Iran ångra sin storskaliga attack mot Israel? Det är frågor som tas upp i det här avsnittet av Veckans nyheter. Även Bibelns mysterium med de 70 årsveckorna diskuteras. Se avsnittet som webb-tv: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag i två månader för 10 kronor: https://order.flowy.se/varldenidag/varldenidagdigital/3990/userform?couponNumber=124

Hon var länge ensam om att vara öppet lesbisk i offentligheten, och en av de som banade väg för förändring. Varför är just Mian Lodalen så bra på att bryta mot normer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och aktivisten Mian Lodalen blev ihop med sin första flickvän när homosexualitet ännu var klassat som en sjukdom av Socialstyrelsen i Sverige.Nu, 45 år senare, är situationen en helt annan. Men i sin senaste, tredelade romansvit blickar Mian Lodalen tillbaka på homosexuella människors villkor under 1900-talet.Nu är hon aktuell med den sista delen, Dansaren och demonerna, som handlar om morbrodern Hasse. En historia som fram till nu varit en familjehemlighet.”En nåd att vara ett gammalt homo”Mian Lodalen föddes 1962 i Jönköping. Hon växte upp med skilda föräldrar, som båda var frånvarande.I skolan hade hon svårt för det mesta. Därför kom det som en stor överraskning, för henne själv, när hon i våras blev utnämnd till hedersdoktor vid högskolan i Jönköping.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Vi kommer tillbaka efter en välgörande semester för att prata om detta att vara ledig. David tillskriver en klar blick och ett bra klipp i steget några av de positiva konsekvenser en lyckad ledighet kan ge och Tomas definierar ledighet som fysisk och psykisk rekreation och gör sak av all tid man har att lägga på annat än jobbet när man är ledig. Vi pratar också kort om: Socialstyrelsen, APT, semester, deltagare, brukare, vardagen, arbetsuppgifter, miljöombyte, Grekland, pedagogik, utveckling, relationer, professionalitet, perspektiv, stress, planering, avkoppling och den ständiga jakten på välbefinnande. Mycket nöje!

Ett datafel hos myndigheten Socialstyrelsen gör att många nya läkare, sjuksköterskor och tandläkare inte får sina legitimationer. Fler kommuner borde va med i Funkisfestivalen, tycker arrangörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett datafel hos myndigheten Socialstyrelsen gör att många nya läkare, sjuksköterskor och tandläkare inte får sina legitimationer. Fler kommuner borde va med i Funkisfestivalen, tycker arrangörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård, två av tio patienter får vänta längre än den vårdgaranti som finns. Hur kan regionerna lösa det här? Och hur stödjer Socialstyrelsen det arbetet? Lyssna på John Domenstam, enhetschef för produktionsstyrning region Örebro, Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset i Uppsala och Caroline Kevin, utredare på Socialstyrelsen.

Vi slår oss ner i värmen och pratar i luftiga ordalag om det där med tilltal på jobbet och gör vårt yttersta för att undvika generaliseringar om kommunikation och bemötande. David introducerar ordet lågtravande som motsats till högtravande på tal om hur vi upplevs och försöker samtala i podden och Tomas högläser från ett 9 år gammalt kunskapsunderlag signerat Socialstyrelsen om hur man kan anpassa sitt tilltal för att minska stress och utagerande beteenden. Vi pratar också kort om: egentligt budskap, chefer, hab-ledare, dokument, inbjudande tilltal, nivåanpassning, syfte och egentligt syfte, känslor, relationer, situationsstyrt, du-reformen, byta ämne, metod, pedagogik, relation, KASAM, salutogent förhållningssätt, lågaffektivt bemötande, empowerment, tonalitet, nyfikenhet och den ständiga jakten på välmående!   

Screening är en systematisk undersökning av en del av befolkningen för att hitta sjukdomar i ett tidigt skede. I det här avsnittet kommer vi att fördjupa vår kunskap kring screening – varför är det bra men också varför är det inte alltid bra. Många ifrågasätter att det inte screenas för fler sjukdomar och förstår inte varför man behöver gå igenom en omfattande utredning innan en rekommendation om ett nytt screeningprogram tas fram. Lyssna på Anders Tegnell, ledamot i screeningrådet, Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi och Mina Abbasi, screeningsamordnare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Per Ek, enhetschef på Socialstyrelsen. (2024-05-21)

2024-04-29 sändningen ny svensk synth från Ulvtharm och Socialstyrelsen. Internationellt från Aeronaut V, Empire State Human, Zwe1händer, Denuit, Houses Of Heaven feat Douglas McCarthy och Minuit Machine.

Ledarhundens dag Det är den 24 april och ledarhundens dag! Det firar vi genom att Isabelle Ulfsdotter tar oss med till äventyrliga Hasse Börjesson, som bland annat reser till Nordnorge och fiskar tillsammans med sin ledarhund Jara. Hasse har rest mer sedan han förlorade synen än tidigare och han älskar vildmarken i Lofoten, där han har spelat in de fantastiska naturljud som vi får höra i reportaget. Diskrimineringsombudsmannen DO har i allt fler fall satt ner foten och påvisat diskriminering av ledarhundsförare. Nu har DO uttalat sig i fallet då Isabelle Ulfsdotter blev nekad studentboende med sin ledarhund. Vi får en pratstund med Isabelle och Niklas Mattsson, som kommenterar DO:s allt tydligare hållning. Ledsagning på agendan i riksdagen Den 11 april bjöd Synskadades Riksförbund tillsammans med Christofer Bergenblock (C) och Dan Hovskär (KD) in till ett lunchseminarium på ämnet ledsagning. Socialstyrelsen redogjorde för resultaten i sin kartläggning som snart har ett år på nacken och Thaer Tomma från Unga med synnedsättning gav ett starkt vittnesmål om hur begränsande livet blir när man som ung försöker forma sin tillvaro utan ledsagning.   Länk till inslaget om ledsagning från LoR: Ledsagning på riksdagens bord | Läns och Riksnytt (lansochriksnytt.se) Läns och Riksnytt finns även som app: LoR Play – Appar på Google Play LoR Play i App Store (apple.com) Mänskliga rättigheter, CRPD och Genève Den 11–12 mars 2024 träffade Sveriges regering FN:s övervakningskommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och fick kritik på en rad punkter. Anna Quarnström, förbundsjurist, samt Cecilia Ekstrand, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, var på plats i Genéve. För Synpodden berättar de om granskningen och hur Sverige brister i sitt rättighetsarbete. Universell utformning Isabelle Ulfsdotter har träffat Emil Erdtman under hans disputation, då han lade fram sin avhandling ”Universell utformning i praktiken – förståelse, genomförande och samskapande”. Vi får höra vad universell utformning handlar om och hur det kan användas för att göra samhället mer tillgängligt. Techpepp I Techpepp kör vi denna gång Windows och pratar om spännande nyheter i skärmläsaren Jaws 2024. Vi börjar med funktionen Picture smart som genom kraften i AI nu också kan tolka bilder. Notera dock att denna funktion fortfarande är i betastadiet och behöver därför aktiveras via alternativet ”Kommande funktioner” under Inställningsmenyn i Jaws. Claudio visar följande skiktade kommandon för Picture smart: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan C, för att beskriva den aktiva kontrollen. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan W, för att beskriva det aktiva fönstret. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan S, för att beskriva hela skärmen. ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av P och sedan frågetecken, för att få upp en lista med tillgängliga kommandon. (Notera att frågetecken går att använda i alla dessa skiktade kommandon i Jaws för att läsa mera), så vill du utforska fler kommandon kan du använda: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av frågetecken, för att få upp en lista med alla tillgängliga skiktade kommandon. Vi kikar även på funktionen Ansikte i fokus som används för att kontrollera så att datorns kamera fungerar korrekt och fokuserar på dig. För att aktivera Ansikte i fokus använts det skiktade kommandot: ·        Jaws-tangenten + mellanslag följt av F och sedan O, tabba runt i dialogen som öppnas för att hitta fler kontroller och alternativ. Sist men inte minst nämner vi också funktionen Delad punktskrift som möjliggör visning från två olika ställen eller vyer på samma punktrad genom olika möjliga så kallade Punktskriftsvyer. För att öppna dialogen över tillgängliga Punktskriftvyer används kortkommandot: Jaws-tangenten + alt + V, i dialogen som öppnas finns en lista över olika vyer/alternativ, tabba för att läsa om respektive Punktskriftsvy. På följande länk finns detaljerade instruktioner om samtliga nyheter i Jaws 2024: Vad är nytt i JAWS 2024 Programledare: Claudio Quitral och Monica Walldén Reporter: Isabelle Ulfsdotter Ljudtekniker: Johan Häglerud

Det har skett flera uppmärksammade hundattacker under den senaste tiden i Sverige. I en ny utredning slår Statskontoret fast att myndigheterna inte har gjort tillräckligt för att förhindra anfallen och de vill nu se en lagändring. Enligt statistik från Socialstyrelsen har de dödliga hundattackerna ökat. Vad beror utvecklingen på och hur skulle en lagändring kunna se ut? Gäst: Andreas Svensson, docent i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från Sveriges Radio och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Över tre miljoner svenskar dricker alkohol på ett sätt som räknas som riskbruk. Det visar en ny rapport från Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning som har utgått från de riktlinjer som Socialstyrelsen presenterade i höstas. Samtidigt visar en ny studie hur alkohol gör att hjärnan åldras i förtid, även när det gäller mindre mängder. Vad ligger bakom svenskarnas riskbruk? Är riktlinjerna rimliga eller inte? Och vad säger den nya forskningen? Gäst: Sven Andréasson, professor emeritus vid Karolinska institutet, alkoholläkare och medskribent till rapporten ”Alkohol och hjärnan”. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från Aftonbladet, TV4 och Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

1998 hittas fyraårige Kevin död i Arvika. Två bröder pekas ut som skyldiga. Först långt senare ska man komma fram till att de är oskyldiga. För att fler barn inte ska bli felaktigt utpekade görs lagen om men ändringen får också kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det var som att bli född på nytt, nu var den stämpeln borta”, säger Robin Dahlén. Idag är Robin Dahlén 30 år, men när han var fem år pekades han, och hans två år äldre bror, ut av polisen som ansvariga till att deras 4-åriga kompis Kevin dog. Det kom att kallas Kevinfallet och först 2018, efter flera granskningar i media, stod det klart att bröderna var helt oskyldiga. Barn under 15 år är inte straffmyndiga men deras skuld kan prövas ändå, i en så kallad bevistalan. Tidigare har barnets föräldrar, socialtjänsten eller Socialstyrelsen kunnat begära att en åklagare ska väcka bevistalan. Det blir en slags rättegång men något straff döms inte ut. Istället blir ”domen” ett underlag för åtgärder från socialtjänsten. Robin Dahlén hade önskat att det väckts bevistalan i hans och broderns fall men det gjordes inte. ”Hade vi fått en bevistalan, då hade vi aldrig blivit uthängda eller dömda”, säger Robin Dahlén.Mediagranskningarna av Kevinfallet, men också andra fall av felaktigt utpekade barn, ledde till att lagstiftningen kring bevistalan sågs över. I somras ändrades lagen, nu gäller att åklagare ska väcka bevistalan om brottet har ett straff på minst fem år eller om det finns synnerliga skäl. Men lagändringen får också kritik. ”Det är inte sällan som de här rättegångarna sker tillsammans med äldre personer som åtalats, och då ska de här yngre sitta tillsammans med äldre gängkriminella och blir ju rätt exponerade i förhållande till dem”, säger åklagaren Lisa dos Santos. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi LundegårdLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 15-årige Hugo föddes som Klara, men har alltid, sedan han var riktigt liten, själv uppfattat sig som pojke. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön man tilldelades vid födseln inte stämmer med ens könsidentitet. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av den svenska transvården.StopphormonMen 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige: behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av den svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att hans kropp skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som. Hugos kropp skulle bli en kvinnas.TestosteronEn gång i månaden åker nu Hugos mamma Frida med tåg från Västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.KönsbekräftandeOch Hugos familj är inte ensamma om att ha gjort ett drastiskt val. Även de långa köerna för utredning i Sverige har fått familjer att vända sig utomlands. Kliniken i England, där Hugo får sin könsbekräftande vård, uppger att dom har hundratals patienter från Sverige.Köer till transvårdDokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.Vi har bytt ut namnen på de personer som medverkar i programmet. Ett program från 2024.Reporter Ester Chiedza RoxbergProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias Miselli

Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning. Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus.Låg på is efter halka i nästan tre timmarI dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags.Så mycket hjälper broddar vid halkaVi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt.Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigeradio.seMED: Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.

Kan Christopher Garplind gaslighta sig genom en sändning? Är Hanna Hellquist Sir Väs? Ja blir svaret enligt dagens sändning. En stor nyhet avslöjas om en viss artist som ska gästa Eftermiddag i P3 (15 november) och ångest fås. Effie Karabuda berättar om att dina nära och kära kan bestämma din partner. Emelie Rosenqvist från P3 Klassikern snackar Mary Shelleys Frankenstein. P3 Nyheters Lana Zand om desinformationskampanjerna om Socialstyrelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

15 september. Redaktionen sammanfattar veckans händelser. Paulina Neuding har tittat på tv och funderar över transvården, Tove Lifvendahl gratulerar kungen och Mattias Svensson tycker inte vi ska bry oss så mycket om Socialstyrelsen. Andreas Ericson står för frågorna.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 29 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår frågor/problem mejla support@underproduktion.se. Ola fortsätter prata om debatten om kulturens värde och att ett av problemen är att det inte längre finns status i att kunna lyssna varv på varv på en lite träig Elvis Costello-skiva. Jonatan är arg för att Socialstyrelsen har lyssnat på Stormens utveckling-avsnittet där Ola återberättade vad Huberman säger om alkohol. Sofia Lilly Jönssons artikel: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/xgvynX/sofia-lilly-jonsson-om-elvis-costello Bok som refereras: W David Marx - Status and Culture

Dricker du mer än tio starköl per vecka? Eller minst fyra glas vin en kväll i månaden? Då ska du erbjudas vård, enligt Socialstyrelsens nya rekommendationer. - Socialstyrelsen uppgraderar sina råd om riskbruk av alkohol: stöd bör erbjudas den som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. - Anledningen till rådets ändring är ny forskning som visar att män löper större risk för alkoholrelaterade skador, inklusive ökad risk för cancer, än tidigare trott. - De nya råden gäller både män och kvinnor, med 2024 som planerat släppdatum för en uppdaterad version av riktlinjerna efter ändringen. Det gäller mao att passa på nu innan årskiftet... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Programmet sändes första gången 7 februari 2023.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Idag får var tionde svensk tonårsflicka läkemedel som dämpar deras känsloliv och tros orsaka ökad självmordsrisk, trots att det saknas evidens för att de hjälper mot depression hos barn och ungdomar. Riktlinjerna från Socialstyrelsen för antidepressiva läkemedel har skrivits av två läkare som haft uppdrag av läkemedelsindustrin, skriver barnpsykiatern Göran Högberg som begärt ut jävsdeklarationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måns Rosén är professorn i folkhälsovetenskap som varit chef på både Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen och SBU. Nu som pensionär vågar han berätta hur han tror att vi bör leva för att hålla oss friska och glada så länge som möjligt. 

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol. Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. – Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?Producent, Shang Imam.

Avsnittets gäst Hanna Stjernlöf har många järn i elden. Förutom att sköta det vokala i Socialstyrelsen så har hon minst två andra bandprojekt och driver Klubb Livrädd i Karlstad som fixar punk- och hardcorespelningar.  Hon berättar om hur hon hittat sitt skrik, var kreativiteten kommer ifrån, konsten att kombinera familjeliv med bandliv, den lokala undergroundscenen, skrivande och mycket mer.  Socialstyrelsen hittar du på Bandcamp

Ciyaaryahanka Zlatan Ibrahimovic oo 41 jir ah ayaa ka mid noqonaya xulka qaran ee tartanka isreereebka koobka Yurub. Hayadda hoggaanka bulshada Socialstyrelsen ayaa soo bandhigtay shaashad aqooneed loogu talo galey sidii looga hortegi lahaa falalka qudha la isaga jaro. 11-kii maarso ayaa ku aadanayd saddexsanoguuradii markii uu qofkii ugu horreeyay Iswiidhen uu la geeriyooday cudurkii safmareenka ee covid-19.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Oro i TaiwanÄnda sedan Rysslands invasion av Ukraina för över ett år sedan har många funderat på om något liknande skulle kunna hända i Taiwan.Självförsvarskurser blir snabbt fullbokade, och militärtjänsten gjorts längre. Hör Björn Djurbergs reportage från Taiwan. Tyst om kärnavfallsfråganFrån att ha varit på väg att avvecklas så händer det nuförtiden mycket med svensk kärnkraft. Små så kallade SMR-reaktorer kan bli verklighet inom några år. Men en fråga hörs sällan i debatten: den om det radioaktiva avfallet. Sveriges vanligaste jobb blir "skyddat"Undersköterska är Sveriges vanligaste jobb, omkring 180 000 personer arbetar som det, enligt Socialstyrelsen.I sommar blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Syftet är att öka kvaliteten och patientsäkerheten i vård- och omsorgen men kommer den skyddade titeln också att innebär att statusen för yrket ökar?Hela programmet: Timme ett: Nya frågetecken kring Nord StreamReportage från TaiwanKärnkraftsdebatten och avfallsfråganFotboll och kris för BBCKrönika av Katarina BarrlingPanelenTimme två: Undersköterskorna, får de ett statuslyft?Satir med Public Service"Lejon och Lamm", ny roman Irländsk våg inför OscarsgalanDödshjälp på Nya ZeelandKåseri av Mark LevengoodProgramledare Sara Stenholm Producent Nina Benner Tekniker Jacob Gustavsson

Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Socialstyrelsen sa förra veckan fortsatt nej till mammografi för kvinnor över 74 år. Vissa regioner gör det ändå, men bröstcancerscreening som saknar vetenskapligt stöd för 74-plussare kan därför vara i strid med strålskyddslagen. Efter beskedet från Socialstyrelsen hörde många lyssnare av sig till Ring P1. I Vetenskapsradion Hälsa försöker vi reda ut vad som gäller.Region Norrbotten har länge legat i framkant med mammografi. Politikerna har också beslutat att friska kvinnor upp till 80 år ska få genomgå bröstcancerscreening. Men det gjorde att Socialstyrelsen på nytt undersökte om det finns vetenskapligt grund för den typen av verksamhet, och den visade att det inte finns. Kan vara i strid mot lagen för de över 74 årRadiologen Joakim Ramos, som är ordförande i nationella gruppen för mammografi för regionala cancercentrum i samverkan, säger att mammografi utan symtom inte uppfyller strålskyddslagens krav på berättigande, och att det därför i princip är olagligt. I Norrbotten får ändå omkring 250 äldre kvinnor som är oroliga mammografi, trots att det inte finns någon vetenskap som visar att det ger hälsovinster.Bara europeisk forskning om mammografiSocialstyrelsens utredning om att det inte finns forskning om effekterna av bröstcancerscreening för kvinnor över 74 år grundar sig enbart på europeiska data. Man har valt att inte utgå från amerikanska studier trots att många kvinnor som är äldre än 74 år gör mammografi i USA. Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen, säger att de resultaten inte är överförbara till Sverige. Långa avstånd gör att kvinnor avstårAvstånden för att ta sig till mammografi försvårar för en del. Lyssnaren Mari tänker därför avstå från mammografi eftersom det blir krångligt och dyrt, med en resa 5 mil med egen bil och 30 mil med buss enkel väg, och en hel dag som går åt. Detta sen region Norrbotten satsar på nya apparater med tomosyntes, istället för ambulerande vagnar med äldre mammografer. Ny pilotstudie om kontrastmammografiMycket forskning pågår i Sverige, med tomosyntes som ger tredimmensionella bilder av bröstet. En pilotstudie planeras också med att spruta in kontrastmedel i armen samtidigt som mammografi för att på så vis få en tydligare bild av eventuella tumörer. Tanken är att mammografin på så vis ska kunna bli mer individualiserad beroende på risk. Men Socialstyrelsen kan inte peka med hela handen och säga att det är den typen av forskning behövs. Medverkar gör Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen för nationella riktlinjer, Bodil Sundbom som är biträdande verksamhetschef för bild och funktionsmedicin i Norrbotten, Joakim Ramos, ordförande i nationella arbetsgruppen för mammografi för regionala cancercentrum i samverkan, Per Hall, professor i onkologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset. Dessutom lyssnarna Mari, Märit Eriksson, Leni Aronsson, Maud Sundström och Linnea Gustafsson som alla hade tagit kontakt med Ring P1 efter Vetenskapsradions inslag förra veckan om mammografi.Har du andra tips på ämnen där Vetenskapsradion Hälsa kan djupdyka i forskningen så mejla till vet@sverigesradio.se Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@Sverigesradio.se

Emelie & Daniel (vocalist & guitarist) of Sweden's Powerviolence act XIAO debut a new song with us this week!We discuss everything from indie music and classic rock to shoegaze, their local scenes, promoters, Fast As Fuck fest, tape VS vinyl, niche VS unity, sleep deprivation, tours, their changing political climate, jock gamers and new music still to come.Converge, 64 Spiders, Landscapes, Socialstyrelsen, Slödder, Gränslandet, Affect, Axe Rash, Bleachdrinker, Lifecrusher, Firewalker, Ampere, Orchid, Trash Talk, Alice In Chains, Iron Lung, Sex Prisoner, Hatred Surge, Fugazi, World Of Pleasure, Aerosmith, Coke Bust and many more!

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den? I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende. TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj. Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel. Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah Maanta oo arbaco ah taariikhduna tahay 21 december 2022, ayaa ah maalinta sannadka ugu mugdisan iyo weliba habeenka ugu dheer iyo maalinta oo ugu gaaban. Cudurka fin-daayeerka ayaa dhowaantan loo heley magac cusub oo ingiriisi ah mpox. Midkaasina oo hadda ay hayadda hoggaanka bulshada Socialstyrelsen ay iminka magacaa ansixisay. Faafidda cudurka ayuu ugu badnaa galbeedka iyo bartamaha Afrika, halka habka ugu badan ee lagu kala qaadayeyna ey ahayd ragga isu taga. Laanta caafimadka ee WHO ayaa xaqiijisay in magacan findaayeerka sidoo kale loo isticmaalay si cunsurinimo ku dheehan tahay, haddey noqon lahayd aaladda internetka iyo qeeybaha kale ee bulshada. Berri oo khamiis ah ayuu wasiirka arrimaha dibadda Sweden, Tobias Billström wuxuu u safri doonaa dalka Turkiga, isagoo halkaas kula kulmi doona dhiggiisa Turkiga Mevlüt Cavusoglu.

Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott. Metoder som vilar på vetenskap och forskning. En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.   Lotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.  Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget. Det finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan.  Men det är få utbildade i metoden i Sverige, så det är oklart när de tonåringar och föräldrar som behöver hjälp kan få ta del av det här.   Programmet sändes för första gången i november ifjol.PLE: Annika Östman Producent: Jonna Westin