Podcasts about Folkpartiet

Det inre partiet antar idag ett ideologiskt grepp utanför vår box när vi talar om sociala mediers vara eller icke vara. Vad bör vi göra när sociala medier för våra barn i en algoritmisk våldsspiral? Hur skulle ett förbud kunna se ut? Eller behöver västvärlden härdas? Folkpartiet och sossarna skulle bli stolta över våra slutsatser. Länkar i urval: https://www.forskning.se/2022/10/11/uppkopplad-nedstamd-hur-mar-unga-av-digitala-medier/ https://www.dn.se/sverige/barnen-berattar-lemlastade-kroppar-vikthets-och-sjalvmord/ https://www.dn.se/sverige/barnen-i-hemmingsmark-har-egna-strategier-for-att-inte-fastna-i-flodet/ Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Vi ska åka till Alhambra, så vi fuskar och spelar in en torsdag, men det finns ändå en hel del att tala om. Skolmaten förr och nu, till exempel, och skälet till att svenskar börjat med amerikansk besticksföring, enligt Richard Tellström. Torsten Ehrenmark som påstod att all glädje utan rotmos är konstlad glädje, Bo Rothstein som skiljer på värderingar och lagar. De senare ska vi följa, de första är fria. Förlagspodden som talat om att AI leder till miljoner ljudböcker som ingen lyssnar på och Johans egna erfarenheter av att läsa in sina Döda vita män och Ladies i en studio bredvid Stefan Sauk, (Den ljudboken finns att ladda ned på ställen där man gör sådant). Johan Pehrson, chef för Folkpartiet som vi fortfarande säger, har fått korvförbud. Liberaler ser numer korvar som ett tecken på att flörta med högerpopulism. DE som gick på regn och rusk-dagis har växt upp och vill jobba — eller till och med sova — ute. Klagomål på att "Äntligen fredag", Johans dagbok, inte är tillräckligt smaskig med personliga avslöjanden. Men vad är det egentligen? Ett tecken på upplösningen mellan det privata och offentliga, menar vi, och varför är det privata fortfarande så spännande. Tjänstemän, bibliotekarier och alla andra som inte längre kan skilja på personliogt engagemang och offentlig roll. Och ett litet minne om vår ölskade hund Morris, salig i åminnelse. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det visioner om Kristus återuppståndelse, missionskyrkliga biståndsdrömmar eller bara stadsradikal identifikation med borgerliga judar i bekantsskapskretsen som har gjort det parti som en gång hette Folkpartiet till svensk politiks mest övertyga Israelvänner? Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson tar sig an en fråga som visar sig vara svårare än man kan tro. Producent: Tove Friman Leffler Ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Nu blir det fullt fokus på utredning! Vi har intervjuat regeringens nya tidskriftsutredare. Och så har vi träffat ärrade aktivister i skuggutredningen kring Public service. I början av juni beslöt regeringen att tillsätta en utredning för att se över ett tidsbegränsat mediestöd till tidskrifter. Uppdraget gick till Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet, med bakgrund som politiker inom Liberalerna och Folkpartiet. I detta avsnitt av Publicistpodden intervjuas hon av programledare Jonas Nordling om det nya uppdraget. Och apropå utredning: I februari tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning kring Public services framtid, under ledning av Kristdemokraternas förre partiledare Göran Hägglund. Som en reaktion på denna utredning bildades kort därefter föreningen Oberoende Public service. Publicistpodden har träffat två ledande aktivister i denna förening, Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg, för att höra närmare vad de egentligen vill. God lyssning! Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på bojonasnordling@gmail.com 

Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad hände egentligen med Folkpartiet? Är de liberala mer än till namnet? och klarar de riksdagsspärren? I den sista delen av sommarens valspecial pratar vi om Liberalerna - om frisinnet, historien och vägen framåt.

(Förrförrförrförrförra veckans avsnitt släpps här öppet för alla gratislyssnare därute) MGP är tillbaka med ännu ett valyra-avsnitt inför den feta valyran som äger rum 19 september! Avsnittet inleds med lite blast from the past i form av Wille Crawfords misslyckade jazzsatsning samt hudfärgsproblematik generellt i samband med sommaren. News on the hour berör Arnolds påstådda gasattack mot en kärringjävel, och även Putins gaskort som han drar mot EU nu och slutligen mot Zelenski kan man anta. Andra nyheter som pratas är Ricky Martins incest-anklagelse vilket leder till en FILOSOFISK FILOFAX! Sen Bidens cancer-anklagelse mot sig själv som leder till säljsamtal till en psyksjuk centerpartist. Veckans Låt är den officiella vallåten 2022 för Liberalismerna men dem vet ej det än. Plus att dem har bytt namn till Folkpartiet igen. Dem skall bli ringda är det tänkt. Constructive Critique delas ut till Dolly och dem vita "reggae"-musikanterna. Vi gör i segmentet Gammal Dänga även ett kärt återbesök till 2018 och spelar upp låten om barnproblem som går i 5/13-takt enligt en musikaliskt påläst lyssnare. Det var allt! Så lång sackers! Detta är MGP's gamla feed där det släpps nåt avsnitt gratis då och då bara. Vill du höra alla gamla avsnitt och nya när de kommer kan du göra det för 49 kr i månaden här: https://underproduktion.se/mgp Registrera dig här: https://underproduktion.se/register/mgp/ Läs mer om vilka podcastappar som stödjer RSS-länkar och instruktioner för hur man drar igång det här: https://underproduktion.se/appar  

Vi pratar om stora och små bokstäver, traskar på med titlar, spår om sångkryss, bevakar blockeringar och klipper till en videosnutt.

Har du också haft tur i livet och vill göra en payback?  Bengt Westerberg var partiledare för dåvarande Folkpartiet, idag Liberalerna, 1983-1995. Han var också socialminister 91-94. Vi pratar om hur viktigt det är att försvara demokratin och att vi riskerar att ta den för given. Opposition och den fria debatten måste finnas men hatet på sociala medier är något annat. Ledare som är rädda för kritik tenderar att tysta den viktiga oppositionen. Makt behöver fördelas så att ledarskapet inte blir totalitärt.

Kommer Liberalernas kändisfront att funka? Får inte partiet tillräckligt med mothugg? Och ligger lösningen i att expropriera fler slumkåkar? I det här avsnittet ger vi Liberalerna precis vad dom vill ha. Från ledarsidan medverkar Laila Vianden och veckans gäst är Csaba Bene Perlenberg, Jönköpingsposten. Programledare: Max KarlssonAnsvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Kommer Liberalernas kändisfront att funka? Får inte partiet tillräckligt med mothugg? Och ligger lösningen i att expropriera fler slumkåkar? I det här avsnittet ger vi Liberalerna precis vad dom vill ha. Från ledarsidan medverkar Laila Vianden och veckans gäst är Csaba Bene Perlenberg, Jönköpingsposten. Programledare: Max KarlssonAnsvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Många framhåller behovet av genomgripande reformer inom bland annat migrations-, bostads- och energipolitiken. Varför uppstår låsta lägen inom politiken och vad krävs för att få till stånd större reformer? Medverkande Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i SNS vetenskapliga råd Per T Ohlsson, journalist, författare och Senior Columnist i Sydsvenskan Eva Uddén Sonnegård, ekon.dr, tidigare statssekreterare (M) och tidigare minister på Sveriges OECD-delegation. Bengt Westerberg, tidigare partiledare för dåvarande Folkpartiet och tidigare socialminister Samtalet leds av Cecilia Garme, journalist och fil.dr i statsvetenskap.

Liberalismen är i akut kris i Sverige och ett av de viktigaste partierna i svensk politisk historia -- det gamla Folkpartiet, numera Liberalerna -- kämpar med minimala opinionssiffror. Men det är inte första gången under ideologins drygt 230-åriga historia som liberalismen är i kris. Men vad är egentligen liberalism? Under hela sin historia har liberalismen innehållit konflikter och paradoxer, inte minst angående demokrati. Henrik Arnstad och Ola Larsmo diskuterar liberalismens ideologi och praktik 1789-2021. Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bengt var partiledare för Folkpartiet 1983–1995, riksdagsledamot 1984–1994 och socialminister i den borgerliga regeringen Carl Bildt 1991–1994. I valet 1985 ökade partiets andel av väljarkåren kraftigt, vilket inte minst förknippades med Westerbergs personliga egenskaper och blev känt som ”Westerbergeffekten”. Bengt har sedan dess haft en rad olika uppdrag som styrelseordförande, styrelseledamot, utredare, konsult och också flitigt deltagit i samhällsdebatten.  Vad är skillnaden mellan socialliberalismen och laissez faire? Vilken betydelse har läsningen för inlärningen i skolan? Vad är Liberalernas plats i dagens politik och har det blivit viktigare för partiet att öka sin makt än att hålla riktningen i sitt moraliska kompass? Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com.  Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/  Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen. Citat från Bengt ”Jag är väldigt kritisk till det beslut man fattade. Jag tycker det skulle vara helt främmande för ett liberalt parti att samverka med och bidra till att ge ökad makt till ett parti som Sverigedemokraterna” ”Skolan är en av de få miljöer som vi alla har egna erfarenhet av, annars pratar vi om miljöer vi vet ganska lite om” ”Det viktigaste om vi ska få en bättre skola det tror jag kanske inte är förstatligandet utan snarare att ge rätt incitament till lärare och samverkan mellan lärare” ”Läsning är en speciell inhämtning av kunskap… Det abstrakta tänkandet påverkas väldigt mycket av bokläsning”

Statsministern möter hård kritik efter uttalandet om Vänsterpartiets historia. Men hur effektivt är det att skrämmas med hjälp av andra politiska partier? I veckans avsnitt av Det politiska spelet går vi till botten med Vänsterpartiets historia och statsministerns uppmärksammade uttalande i DN. Har M och KD fått sin egen skrämselpropaganda inför valet nu? Och så dyker vi ner i efterspelet till Liberalernas partiråd. Har de besvikna partisterna något annat val än att väcka det gamla Folkpartiet till liv igen? Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Susanne Palme Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Statsministern möter hård kritik efter uttalandet om Vänsterpartiets historia. Men hur effektivt är det att skrämmas med hjälp av andra politiska partier? I veckans avsnitt av Det politiska spelet går vi till botten med Vänsterpartiets historia och statsministerns uppmärksammade uttalande i DN. Har M och KD fått sin egen skrämselpropaganda inför valet nu? Och så dyker vi ner i efterspelet till Liberalernas partiråd. Har de besvikna partisterna något annat val än att väcka det gamla Folkpartiet till liv igen? Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Susanne Palme Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

22 januari. Jesper Sandström diskuterar potentiella framtidsscenarier för Liberalerna, med statsvetaren Svend Dahl från Timbro, och Bengt Westerberg, partiledare för dåvarande Folkpartiet, 1983-1995.

Näringslivsprofilen, företagsledaren och före detta politikern Pehr G. Gyllenhammar gästar Framgångspodden från sitt hem i Toronto och delar med sig av sitt händelserika liv. Han var under många år verksam som VD för såväl Skandia som Volvo, han har suttit i mängder av styrelsegrupper, varit påtänkt partiledare för dåvarande Folkpartiet och har även rest runt i Mellanöstern för att mäkla fred!Vi får höra historierna från hans tid som företagsledare, hur han blev extra omtyckt av arbetarna på fabriksgolvet och ledarskapstipsen han tagit med sig därifrån. Han berättar också om uppdraget han fick att resa runt i Mellanöstern för att mäkla fred, om möten med kungligheter och presidenter, och hur allt fick ett hastigt avslut. Dessutom går vi in på hans liv idag, att få barn när man är över 80 år gammal och tiden i karantän. Ett späckat avsnitt med mannen som var med och formade Sverige! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Pehr G. Gyllenhammar - Perspektiv: https://www.adlibris.com/se/sok?filter=author%3APehr%20G.%20Gyllenhammar See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans gäst är Johan Enfeldt som är debattör, skribent och rapportförfattare. Johan har ett förflutet som kommunalpolitiskt engagerad i skolpolitik som medlem Folkpartiet. Efter 23 år i Folkpartiet/Liberalerna är han i dag medlem i Socialdemokraterna. Han har skrivit flera rapporter om marknadsmekanismer i välfärden för Arena Idé och skriver ledare för Dagens Arena. Hans klargörande twitterkonto har många följare. Avsnittet handlar bland annat om en historisk tillbakablick på marknadiseringen av den svenska skolan, reflektioner över vad liberala politiker hade för förväntningar och vad som egentligen hände. Citat från Johan: "Från Folkpartiets sida handlade det väldigt mycket om att man skulle få välja. Och det var ingen som såg att i till och med en ganska liten kommun skulle skolan bli en mångmiljonindustri med dem regelverk vi satte upp." ”Jag brukar säga det om valfriheten. Att det var så att det var liberaler som införde skolplikt. Det gjorde de för att skydda barnen från föräldrarnas fria val att inte sätta dem i skolan. Så skolval är inte alls självklart ur ett liberalt perspektiv.” ”Om vi pratar om att optimera samhällets resurser så är det inte särskilt ekonomiskt effektivt det vi håller på med. När jag var i Vallentuna då hade vi 370 elever som gick ut nian och de gick ut från 3 högstadieskolor. Det vill säga 5 paralleller i varje ungefär. Idag har man ungefär lika många elever, det skiljer några tiotal, och det är 8 eller 9 skolor. Och det är en följd av hur vi organiserar vår skola.” Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per@kornhall.se eller ingela.netz@gmail.com. Läs mer om podden och programledarna på Arena Idés webbsajt  https://arenaide.se/kornhall-netz/

Finns det något som heter folkpartism? I andra avsnittet av den andra säsongen av Ideologpodden djupdyker vi i före detta Folkpartiet, numera Liberalernas, ideologiska grund. Hur tar sig socialliberalismen egentligen uttryck rent politiskt och vad skiljer L från andra partier? Romina Pourmokhtari går inte med på beskrivningen att det finns två liberala partier och betonar det sociala ansvaret som en avgörande del av “folkpartismen”. Lars Leijonborg ifrågasätter begreppet folkpartism, resonerar kring partiets relation till socialdemokratin och berättar om ödesvalet på dåvarande Folkpartiets ungdomsförbundets kongress 1971. Programledare är Amanda Broberg som trots att begreppet folkpartism ifrågasätts klarar sig helskinnad ur det andra avsnittet. Gäster är Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, och Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet. 

Jan Björklund är Sveriges nya ambassadör i Rom. Och innan dess har han varit både varit major, svängt sina ben och fötter i TV4:s Let's Dance, varit vice statsminister, och just det, han var ju partiledare Folkpartiet och Liberalerna och satt i regeringen som minister.

USA:s millenniumgeneration upplever sin andra finanskris. Blir det revolution?    En ny undersökning visar att älskvärda människor röstar på vad vi brukade kalla Folkpartiet.   Dessutom: hur påverkar Corona-isoleringen våra tankar? I frågeleken Udda eller Buddha visar det sig att en av poddarna kanske har blivit lite dum i huvudet. Washington ringer Nora görs av Åsa Sandell och Henrik Karlsson.  washingtonringernora@gmail.com  

Sabuni vann kampen om partiledarposten, Anton och Jonas diskuterar vad det innebär och om liberalismens framtid. ✅Stöd vår kanal✅ ✅https://palaestramedia.com/doneraDela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 076 58 04 607▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Bitcoin: 3LyviHpEvvg6fZ2XuC8xyRPUi2JE8pH1Gm▶️Paypal: paypal.me/jonasnilsson38✅Lyssna på Spreaker: https://www.spreaker.com/user/palaestramedia✅Få notifikationer via Telegram: https://t.me/palaestra✅Skriv upp Er på vårt nyhetsbrev på:https://palaestramedia.com/prenumereraSocial Media: ✅ FACEBOOK: https://www.facebook.com/palaestramedia/✅ TWITTER: https://twitter.com/Jonas2Nilsson✅ INSTAGRAM: https://www.instagram.com/jonas.o.e.nilsson

Christmas granskar danska folketinget och vilka som egentligen sitter där medan Jossan hittar en amerikansk guvenör från 1930-talet. Vi diskuterar saker som att barrikera sig med sina tio bästa kompisar, avhoppare från kommunistpartiet och vems pengar man egentligen får använda för att trycka sin tidning.

Både elkrisen och Beyoncés köer fick plats i partiledardebatten som dessutom var Jan Björklunds sista. Vårdköer, gängkriminalitet och det kommunala underskottet men också brödbrist, samvetsfrihet och klimatallianser. Partiledarnas debatt i riksdagen under onsdagen bjöd på både nyord och gamla konfliktlinjer. Men hur stort blir egentligen tomrummet efter Liberalernas avgående ledare Jan Björklund? I veckans podd detaljstuderar vi debatten och fördjupar oss dessutom i metodiken bakom Näringslivets medieinstituts rapport om public service. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Varför är det fortfarande så populärt att ha på sig kalsonger under badbyxorna? Och vad händer om man dricker 25 koppar kaffe om dagen? Många koppar kaffe En ny brittisk studie visar att kaffe inte ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det ska vara möjligt att dricka så mycket som 25 koppar kaffe om dagen utan att det påverkar hjärthälsan negativt. Men vad händer med människan i övrigt vid en så hög kaffekonsumtion? Näringsfysiologen Kristina Andersson reder ut. Kalsongsim Badsäsongen närmar sig och nere vid min badsjö har jag redan sett många unga män bada i kombinationen kalsong badbyxa. Varför är detta mode så seglivat och varför väcker badkläder oavsett om det handlar om kalsonger under badbyxorna, bikinis, toppless eller burkinis debatt? Liberala skillnader  I EU-valet nyligen fick Liberalerna fick 4,13 procent av rösterna medan Centerpartiet fick 10,8. Och det såg ut på ett liknande sätt i höstens riksdagsval även om skillnaden var mindre då. Annat var det i riksdagsvalet 2002: Folkpartiet var med sina 13,4 procent betydligt större än Centern som hamnade på 6,2. Varför har stödet utvecklats på det här sättet? SVT:s politikreporter Mari Forssblad gästar.

11 mars. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Liberalerna. Varför går det så dåligt för partiet i opinionen, och vad står partiet egentligen för?Med Tove Lifvendahl och Lydia Wålsten. Svend Dahl, chef för Liberala Nyhetsbyrån, deltar som gäst. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nina har upplevt en märklig pirrig känsla av upprymdhet, medan Maja nyanserar bilden en aning i detta avsnitt som är som en torktumlare av känslor. Men först en intervju med den tidigare partiledaren för Folkpartiet tillika socialminister Bengt Westerberg om turerna kring LSS-utredningen.

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006. Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige Vi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion De tre O:na. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid Hallberg När TV-debatten intog Scandinavium När vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006 En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet och Expressen-journalisten Niklas Svensson haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.

Valet 1991 hette missnöjespartiet Ny demokrati och dåvarande partiledaren för Liberalerna (the party formerly known as Folkpartiet) lämnade på valnatten SVT:s studio i protest. Vad säger politikveteranen om årets val? Hur ska liberala krafter bemöta den globala populismens framfart?

Liberalerna - formerly known as Folkpartiet - är ett av åtta partier i Riksdagen som kämpar om våra röster. Men vad är liberalism för Liberalerna idag? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheten om kroatiska landslagets generositet var påhitt. Vi har pratat med källan bakom. Kinas ambassad till verbal attack mot flera svenska medier och enskild journalist. Dataintrångsskandeln 2006.  Falsk fotbollsnyhet flög över världen så kom den till 230 miljoner kronor skulle Kroatiens silverlag skänka till behövande barn, enligt nyheten som spreds internationellt. Även svenska medier hakade på. Men då var nyheten redan avslöjad som bluff. Vi har hittat och pratat med personen som var källan till alltihop. Reporter: Tonchi Percan Kinas ambassad i hårda utspel mot flera medier Läget för pressfriheten är nattsvart i Kina. Under sommaren har Kina, genom sin ambassad i Stockholm, trappat upp sina aktiviteter mot journalistik även i Sverige. I anslutning till att artiklar om läget i Kina publicerats, inte sällan artiklar som tar upp diktaturens behandling av den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, har ambassaden gått till hård verbal attack mot flera svenska medier på sin hemsida. Frilansjournalisten Jojje Olsson blev nyligen personligen attackerad i ett utskick från ambassaden. Reporter: Therese Rosenvinge  Dataintrånget som skakade valrörelsen 2006 2006 briserade den sk dataintrångsskandalen. Rapporteringen kring hur Folkpartiet olovligen tagit del av information från Socialdemokraternas interna nätverk Sapnet fullkomligt dominerade slutspurten av valrörelsen. Reporter Tove Palén berättar om nyhetsbomben som slog ned på dagen två veckor innan valet.

Jan Björklund och Liberalerna väljer EU som ny huvudfråga inför valet. Men ligger de för högt på abstraktionsstegen för att kunna locka nya väljare? Minuterna efter Sveriges seger mot Schweiz i fotbolls-VM intar Ekots inrikespolitiska kommentatorer Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach Sveriges Radios scen i Almedalen för att sätta Liberalerna under lupp. Kommer satsningen på mer EU vinna väljarnas gunst, eller skrämmer glosor som hybridkrigföring och plurilaterala handelsliberaliseringar bort alla utom de trognaste liberaler? Och skulle Liberalerna vinna på att byta namn igen? PR-konsulten Pelle Strandberg gästar podden och presenterar en helt ny inriktning för partiet. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Ett år till Brexit: Europaparlamentariker Nils Torvalds (Svenska Folkpartiet i Finland) intervjuas i Bryssel ett år före Brexit av Brexitpoddens programledare Johan Rapp och Brexit-specialisten Rickard Ydrenäs kommenterar. Intervjun är den sjätte intervjun i en serie av åtta intervjuer där Brexitpodden tar temperaturen på Brexitförhandlingarna ett år före Brexit. Kontakt redaktionen: info@brexit.se

"Erik Ullenhag är en jätterolig och trevlig människa men förfärlig som politiker." Det säger Mauricio Rojas i Fredagsintervjun. Under sin tid i Folkpartiet myntade han begreppet "utanförskapsområden". Hans då drastiska förslag om integration gjorde honom till sist omöjlig i svensk politik och han valde att lämna Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Erik Ullenhag är en jätterolig och trevlig människa men förfärlig som politiker." Det säger Mauricio Rojas i Fredagsintervjun. Under sin tid i Folkpartiet myntade han begreppet "utanförskapsområden". Hans då drastiska förslag om integration gjorde honom till sist omöjlig i svensk politik och han valde att lämna Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Striden inom Folkpartiet, förlåt Liberalerna, fortsätter och därför klarar sig Jan Björklund kvar. No -go zoner på tapeten efter förslag från Moderaterna. Det och mer i veckans avsnitt.

POLITIKER, FÖRFATTARE. Marit Paulsen talar om att åldras, om Europa och om sin uppväxt under andra världskrigets Norge. Hon berättar att detta Sommarprogram är hennes sista offentliga framträdande. Politikern Marit Paulsen talar om Europas utveckling från 40-talet till vår nutid i sitt Sommarprogram. Vi får höra om hennes uppväxt under andra världskrigets Norge, med storasyskon som var aktiva nazister och en mor som var en så kallad tyskertös. Marit Paulsen berättar också om tiden som svetsare och 70-talets starka vänstervåg, där hon kallades för högerspöke för att hon var engagerad i Metall, och om tiden som gröna-vågare och bonde som bekämpade flygbesprutning. I egenskap av f d EU-parlamentariker talar också Marit Paulsen om EU:s utveckling och om Brexit.    Om Marit Paulsen Suttit i EU-parlamentet för Folkpartiet (numera Liberalerna) i två omgångar. Skrivit över 20 böcker, bland annat Liten Ida som bygger på hennes egen uppväxt i slutet av, och efter, den tyska ockupationen av Norge. Boken har också blivit film. Efter flytten till Sverige jobbade hon i flera år som svetsare på järnbruket i Smedjebacken. Har som politiker varit mycket engagerad i frågor om livsmedel, miljöfrågor och djurskydd. Har 10 barn och 23 barnbarn. Gillar att spela golf och att bo i husvagn. Marit Paulsen har varit Sommarvärd 1975, 1979 och 1995. Producent: Tobias Gruhs

Hon har varit en av de närmsta runt Jan Björklund och är i dag Liberalernas presschef. I det senaste avsnittet av Kommunikationspodden berättar Elin Boberg för programledaren Max Landergård att hon bland annat lärt sig nya saker i rollen som chef. - Jag börjar acceptera det faktum att möten också är arbetstid, säger hon.Var det inte så att du satt i möten med fel personer då?- Nej det tror jag inte.Varför har Folkpartiet bytt namn till Liberalerna, vad menar Elin Boberg med vänsterfeminister och vilka frågor är som mest känsliga att arbeta med i dag?Hör hur Elin Boberg tänker i senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort.- Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn.Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline.Personal har berättat att bältesläggningar ibland användes i förebyggande syfte eller till och med som straff - något som inte är tillåtet enligt lagen. - Det är bältningar i princip dagligen, säger en skötare.- Oftare och oftare blev det så här, berättar en annan skötare. Det två skötarna i personalen har god insyn i vården tillsammans med en läkare som också vittnar:- Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda. Det bara steg. - Man har ingen kontroll riktigt, berättar en av skötarna. Det är en ganska fruktansvärd känsla egentligen när man står där och man vet att nu har Amanda egentligen bara ångest. Och vi kan inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte i alla lägen.Så många gånger var de här bältningarna omotiverade? - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker, alltså, fan, blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i?Kaliber har tagit del av en intern sammanställning över hur många beslut om fastspänning som fattades när det gäller Amanda. Den visar att hon - på bara tre och en halv månad 2014 - satts i bälte 44 gånger.Per-Olof Björck är klinikens verksamhetschef och har det yttersta ansvaret för vården där. - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar. Att använda bälte är tillåtet men bara om personen riskerar att skada sig själv eller andra. Efter programmet har flera hört av sig om sina egna erfarenheter av tvångsvård på BUP-kliniken i Stockholm. En mamma skriver om hur hennes dotter bältades där under en period. De ville ha stopp på bältningarna eftersom de gav dottern högre och starkare ångest. Det var en spiral rakt ner i helvetet när hon blev inlagd, säger hon. En tjej som själv låg inne samtidigt som Amanda skriver så här;De säger att jag inte behöver skrika för att bevisa att jag mår dåligt och behöver stöd, men varför säger de då att de inte har tid när jag gråter och ber så fint jag kan? De säger att jag ska säga till innan jag skadar mig och jag säger till hela tiden men det står en tvåa i min journal och inte en trea och därmed försvinner min rättighet till sällskap i den kalla stenbyggnad som de mot min vilja stängt in mig i. Det finns ingenting att göra, jag spenderar dagarna i bältessängen, med byxor dragna som snaror kring halsen och resten av tiden bara stirrandes ut i tomma intet. Tvångsåtgärder - som bältesläggning eller avskiljning, alltså isolering av patienter - är tillåtna i Sverige idag och hur man får använda dem är noga reglerat i flera lagar. Det finns ingen hundraprocentigt tillförlitlig statistik men när vården använder tvång så ska det rapporteras in till Socialstyrelsen. Enligt deras statistik gjorde BUP-kliniken i Stockholm förra året 108 bältesläggningar som varade upp till fyra timmar. I hela Sverige registrerades 146. Stockholmskliniken stod alltså för mer än sju av tio rapporterade bältningar inom BUP över hela Sverige förra året. Vi har tidigare berättat om att det - redan innan Amandas tid på kliniken - slogs larm om att tvångsmedel användes i en alltför stor omfattning och på ett felaktigt sätt där. Personalen gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som senare riktade allvarlig kritik mot kliniken för att man hade brukat olika tvångsåtgärder på sätt som inte var förenliga med lagen. Varför har bältningarna fortsatt? Och vad säger ansvariga politiker? Jessica Ericsson från Liberalerna - alltså det som tidigare hette Folkpartiet - är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. - Den beskrivning som ges i programmet är fullständigt oacceptabel och fruktansvärd. Jag blev arg, ledsen, frustrerad. För den beskrivningen av patienterna, den beskrivningen av verksamheten ska inte förekomma, inte under några omständigheter. Hur kan det få fortsätta?- Jag hoppas att det inte fortsätter, jag tror att det här handlar om förra året. Ja, förra året, 2014 - då Amanda spändes fast så många gånger - var ett rekordår på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt deras egen statistik över tvångsåtgärder gjordes drygt 100 bältningar det året. Det är fler än det antal som genomfördes under 2011, 2012 och 2013 - tillsammans. - Jag har ju varit på studiebesök på BUP-kliniken alldeles nyligen, berättar Jessica Ericsson. För att skapa min egen bild och den bild som jag fått är att man jobbar väldigt aktivt med komma till rätta med de problem som finns. Och att det har skett ganska stora förändringar bara under året.  Tvångsåtgärderna har minskat ordentligt och framför allt sedan maj ser vi en ordentlig nedgång.Men även om antalet bältningar på BUP-kliniken i Stockholm har minskat de senaste månaderna så kommer 2015 att bli ett nytt rekordår för redan i september hade man gjort fler bältningar än man gjorde under rekordåret 2014. - Jag tror att det är många i den här historien som önskar att de hade gjort vissa saker annorlunda, säger Jessica Ericsson.Enligt Stockholms läns landstings egen statistik så hade man redan i september i år fattat beslut om fastspänning vid 116 tillfällen. Det är alltså fler än under hela 2014.- Det har varit rörigt på kliniken, säger Jessica Ericsson. Man har haft en personalomsättning, det har varit otydliga roller. Man har inte fått ordning på det. Från och med i år har man börjat jobba klart mer aktivt.  - Jag tänker att vi kommer att behöva följa upp det här jäkligt noga, rent ut sagt, på många olika sätt. Det gjordes en fördjupad utredning här från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenterades i slutet av augusti. Den visar att man kommit ganska långt.  Men det är inte bara BUP-kliniken i Stockholm som fått kritik för att man använder tvångsåtgärder mot barn och unga inom den slutna psykiatriska vården. I februari i år slog FN:s Barnrättskommitté ned hårt mot hur isolering och bältningar används i Sverige. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ser allvarligt på kritiken från FN. - Internationellt kallas bälte för The Swedish Belt. Jag vet inte om det finns någon koppling till att man använder det här mer än på andra håll, det vet jag faktiskt inte. Jag kan bara notera att jag inte har sett så stark kritik från Barnrättskommittén när det gäller den typen av tvångsåtgärder när jag tittat i andra länders rapporter.BO har också kartlagt barns erfarenheter av tvångsvård. I samtal med barnen så har han tagit del av många berättelser som liknar Amandas.   - Jag mötte barn som var med om ungefär den mängden bältningar. Jag tycker att bältningar - som Barnrättskommittén är inne på - är väldig problematiskt mot barn och unga över huvud taget. Att i en akut situation inledningsvis hamna i en sån tvångsåtgärd, det är ju illa nog, men om det är något som upprepas gång på gång, då är det ett misslyckande, helt klart. Det som jag har mött, av de barn som jag har pratat med, så blir ju inte vården det som inger hopp om att man ska bli bättre. Det bryter ner det hoppet. Att det blir en miljö som bara präglas av tvång och brist på tillit. Så det blir väldigt problematiskt. Man når inte fram till barnet med det stöd och behandling som barnet behöver.  Många menar att tvångsåtgärder - såsom bältningar - kan undvikas i de allra flesta fall. På Sveriges kommuner och landsting, SKL har man till exempel tagit fram flera alternativa metoder. I projektet Bättre vård - mindre tvång, som pågick mellan 2010 och 2014, lärde man ut de här metoderna till personal på olika avdelningar och kliniker. Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare och projektledare på SKL.- Målsättningen, det finns bara ett mål som det kan vara och det är att minska behovet av tvångsåtgärder. En förutsättning för att nå det målet är att göra patienterna mer delaktiga. - Tillsammans med patienterna gjorde man snyggt på avdelningarna, berättar Ing-Marie Wieselgren. Man bytte möbler och målade. Man gjorde tydliga dagsscheman. Man frågade patienten vad är det som är jobbigt. Ja, det är att vänta. Okej, vi talar om när olika saker ska hända. Vi ser till att du får bestämda tider till läkarsamtal. Men i de här akuta situationerna då, för nu pratar du om att måla väggar och ha fina möbler, men just i de här akuta situationerna vad finns det där för metoder som man kan tillämpa när man ska försöka gå en annan väga än att till exempel bälta en patient?- Framförallt är det att vara tidigare, att se innan. Att tillsammans lära känna när det är en uppladdning på gång. Eller när blir en person rädd. Och vad kan vi göra i stället.  Och att när du väl måste ta till det, att det då upplevs så bra som det bara går av dem som är med om det. Bättre vård - mindre tvång riktade sig främst till vuxenpsykiatrin. Nu har SKL startat ett nytt liknande projekt där metoderna ska läras ut till personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns redan exempel på hur andra kliniker minskat antalet tvångsåtgärder. På BUP i Halland har man utvecklat en egen metod. Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland och sitter även i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris styrelse. - Vi har ju bälte i Halland, men det var flera år sedan någon låg i det nu Nu säger fel. tror inte att det har varit någon på tre år, men det är jag inte säker på. I Halland har de i stor utsträckning lyckats undvika att spänna fast unga i bältessäng. - Men det är ändå en trygghet att det finns möjligheten att göra det, att ha möjligheten men inte använda den utan jobba på relation istället, säger Håkan Jarbin. Man måste skapa en allians snarare än att hindra dem totalt från att skada sig själva. Så vi låter dem skada sig till viss del utan att ingripa med våld och kraft utan försöker ha en dialog och få igång ett annat sätt att hantera det på. De får dunka sig tills det blir blåmärken, de får rispa sig tills det kommer lite blod, vi stoppar inte det. Och stoppar man det direkt så är risken att det blir en upptrappning och ständiga bältesläggningar och då förstärker man det beteendet och det är det beteendet som allting snurrar kring och då har man målat in sig i ett hörn. Och när de börjar de skada sig så försöker vi bortse från det och locka dem till annat.På BUP i Halland har man försökt få patienterna att fundera över vad de vill göra med sina liv, att se framåt, att vara fysiskt aktiv, spela pingis, gå en promenad och ha ett fullt dagsschema.- Och är det så att de försöker skada sig lite till så lägger man en kudde emellan men man går inte i clinch i dem, säger Håkan Jarbin. Det kan ju synas lite tufft att låta någon skada sig men det är så viktigt att det är personen själv som börjar ta vård om sig själv och att man inte får fysiskt bråk kring samarbetet. I första skedet. Man ska inte säga att bälte inte behövs för det gör det, men om man kan ha bälte utan att använda sig av det, då är det det bästa. Det kräver väldigt mycket personal och en väldig förmåga och sinnesnärvaro från personalen att vara med i detta och hitta utvägarna. Och ta risker som det innebär, för det måste man göra. Men då måste man också ha koll på läget och kunna samarbeta. Så det är en jättesvår och jättebesvärlig vård.Både chefsöverläkaren för BUP i Halland, Håkan Jarbin och Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, säger alltså att det finns metoder att ta till som kan minska tvångsåtgärderna inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin. När vi i första programmet i vår serie berättade om Amanda - den flicka som upprepade gånger spänts fast i en bältessäng på BUP-kliniken i Stockholm - så fick vi mejl från Norge. I det berättade en psykiater att när de jobbat med självskadepatienter där, då upptäckte de att ju fler tvångsåtgärder man genomför, desto mer ökar man patientens självskadebeteende. Vi ringer till Norge och Bodø där Juwamer Mavlud arbetar som psykiater på Nordlandssykehuset i Nord-Norge. Han svensk psykiater och när han kom till Norge 1997 reagerade han på hur man behandlade unga med självskadebeteende. - Självskadebeteende blev behandlat nästan som en allvarlig sjukdom. De blev underlagt tvång och tvångsmedicinering och så vidare och så vidare. Jag vill kalla det för desperationsbehandlingsupplägg helt enkelt.Juwamer menar att tvångsåtgärder gör att patienterna riskerar att hamna i ett kroniskt självskadebeteende och påbörjade därför ett förändringsarbete.- Tvång var förbjudet, totalt förbjudet, tvång skulle icke förekomma över huvud taget. Nu arbetar de utifrån huvudtanken att självskadebeteendet inte ska betraktas som en psykisk sjukdom utan som en beteendestörning som patienten själv får ta ansvar för. - Men självaste skadebeteendet är ett symptom som vi kallar för kommunikativt värde, dvs att du kommunicerar med omvärlden för att du inte kan ge uttryck för det som plågar dig. Nyckeln är att man ger ansvar tillbaka till patienten, men det ska inte ske över en natt. I Bodø arbetar de efter principen att patienterna i möjligaste mån ska leva sina liv hemma och inte alls läggas in.- Håll dem borta från avdelningarna så mycket som möjligt för att undvika kronofisering och institutionalisering, säger Juwamer Mavlud. För att undvika att patienterna hamnar i ett kroniskt självskadebeteende, så får de fortsätta att leva i sin vanliga vardag, men med tillgång till en samtalskontakt. Men på Nordlandssykehuset har de också vad som kallas brukarstyrda platser. Om en patient börjar må riktigt dåligt, då kan han eller hon ringa till sjukhuset och be om att få komma in direkt - utan att behöva gå via sin husläkare eller en akutmottagning. De lägger i princip in sig själva.- De ingår ett kontrakt, du kommer in och när du kommer in så är det så att det bli max 4-5 dygn eller kortare, oftast är det väl 2 dygn, berättar Juwamer Mavlud. Det är individuella kontrakt man skriver. Om det är självskador så är det förbjudet att skada dig. Om det är folk som har missbruksproblem, då är det förbjudet att missbruka på avdelningen. Och man skriver individuella kontrakt med de enskilda patienterna som får erbjudande om att komma dit. Alltså, det införde jag, självskadeförbud. Du är välkommen hit men det ingår att icke skada sig själv. Om det sker, även om det så är mitt på natten, så blir du utskriven. Då får du vara på hotell. Trot eller ej blev det ingen självskadning mer.  Under arbetet med Kalibers serie om den slutna barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige så har vi mött flera experter som har strategier för hur man kan undvika situationer liknande den som uppstått på BUP-kliniken i Stockholm. Inom BUP i Halland, som vi hörde om, stoppar man inte direkt unga med skadebeteende från att göra sig själva illa, i Norge har man tvärtom infört nolltollerans. För Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi - och har jobbat med unga kvinnor med gravt självskadebeteende - är lösningen terapi.  - Det är ju någon slags desperat sista lösning när en patient inte kan styra sitt beteende alls.  Och då måste man ju arbeta, för det första med att förebygga så att folk inte ska hamna i en så extrem känslomässig situation. Och för det andra med att hitta andra sätt att hantera den extrema känslan när den väl uppstår. Hur förebygger man sådant? - Man försöker förstå vad är det för situationer som är särskilt sårbara eller särskilt svåra för den här människan att hantera. När är det hennes ångest väcks. Om situation är, till exempel, att hon blir väldigt rädd, då får man dels försöka lära henne egna strategier för att lugna ner henne, dels lära henne att använda personalen i förebyggande syfte. Att säga att nu är jag på väg att bli så här rädd, nu behöver jag känna mig trygg, jag behöver att någon sitter och pratar med mig, något som gör att känslan går ned. Alla känslor kan ju när som helst gå i riktning mot att de blir mer starka eller mindre starka och då måste man lära sig vad som kan dämpa känslan för den här personen. För den som blir patient och har den här typen av svårigheter med sina känslor, hon klarar inte att göra det här själv, då hade de inte varit patient. Hon behöver inte bli tillsagd att Lugna ner dig!, därför att problemet är att hon inte vet hur man gör för att lugna ner sig när det blir så här besvärligt.Åsa Nilsonne är självkritisk till hur man inom vården ibland ser på psykiskt sjuka människor som inte kan styra sitt beteende.- Av någon anledning blir vi inom vården väldigt provocerade av detta. Vi blir inte provocerade när någon får ett epileptiskt anfall, för det förstår vi att personen inte kan rå för. Men vi blir provocerade när någon får ett vredesutbrott eller en panikattack därför att vi tycker att folk borde kunna skärpa sig eller borde förstå att så gör man inte. Då blir det inte sällan konflikter. Det blir inte sällan en slags maktkamp och då kan bältet komma in som ett led i den maktkampen, att man har det maktmedlet att lägga någon i bälte när man inte lyckas lösa problemet på annat sätt.  Vi lämnar vår granskning om bältning och självskadebeteende. I vårt andra program visade vi hur användningen av antipsykotiska läkemedel - såsom neuroleptika - har ökat mycket inom BUP och att det saknas kontroll över de allvarliga biverkningar som kan uppstå - framförallt hos barn.  Förra veckan berättade vi om Claudio som höll på att mista livet när han vårdades på BUP-kliniken i Stockholm. Han var 15 år när han blev sjuk. Så här berättade hans föräldrar om mötet vården.- När han kom dit, den här läkaren, jag kommer aldrig att glömma henne, började proppa honom med mediciner.Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna?- Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma Angela.- Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, berättar Claudios pappa som också heter Claudio.Vi kunde läsa i journalen att Claudio behandlades med fyra olika neuroleptika. När vi låtit experter titta i Claudios journal så menar de att han fått onödigt många mediciner samtidigt. Mediciner som riskerar att ge mycket svåra biverkningar. Dessutom kunde vi konstatera att sättet som Claudio medicinerades på stred både mot Socialstyrelsens och BUP:e egna farmakologiska riktlinjer. För Claudio ledde biverkningarna att han till slut kollapsade.- Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå, berättar hans mamma. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad.Claudio blev väldigt sjuk av medicinerna och familjen har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg. - Till sist, vi trodde att Claudio kommer att dö här. Ja, det trodde vi, berättar föräldrarna.Enligt chefsläkaren Sten Jacobson som sitter i psykiatriledningen för Stockholms sjukvårdsområde - och som ansvarar för vården på BUP-kliniken - bör läkarna vara mycket restriktiva med neuroleptika. - Det är oerhört viktigt. Varför då? - För att neuroleptika har biverkningar. Sten Jacobson anser att det är ytterst väsentligt att läkarna på kliniken följer de riktlinjer som finns. Om de frångår dem måste läkarna kunna motivera sina beslut. Han säger att psykiatriledningen nu kommer att granska Claudios fall - och även hur läkare på kliniken förhåller sig till riktlinjerna. - Självklart måste vi granska det. Jag anser att det är allvarligt. Jessica Ericsson, ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen i Stockholms läns landsting reagerar starkt på Kalibers uppgifter om Claudios vård.- Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät - det lät förskräckligt, helt enkelt - så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur ser det ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sånt ska inte förkomma. Och det är väl jättebra att han har gjort en IVO-anmälan.Stockholms läns landsting ska nu alltså se över sina rutiner. Chefsläkaren i psykiatriledningen, Sten Jacobson, säger att han välkomnar Kalibers granskning. - Min bestämda uppfattning är att det har blivit betydligt bättre på kliniken, men det återstår fortfarande mycket arbete.  Personalen slog larm 2013, man skulle komma till rätta, men så har man ändå inte gjort det. Personalen vittnar fortfarande om att de här avskiljningarna på RIA-avdelningen sker på ett otillåtet sätt. Personal vittnar om att man ibland bältar i förebyggande syfte. Hur kan det bli så, när man har fått den här kritiken och ska förbättra sig, men så blir det inte bättre?  - Jag anser att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande en hel del saker att åtgärda. Och de här Kaliberprogrammen nu, innebär ju att ja, vi har ju alldeles tydligt som ledning, vi måste ju skärpa vår interna granskning, så att vi verkligen är säkra på att förbättringarna faktiskt har skett. Hur ska ni säkerställa, från ledningens sida nu då, att det kommer att bli bättre och mer patientsäkert för de barn och unga som är intagna på kliniken? - Vi gör en genomgripande intern revision av både styrdokumenten men också hur de tillämpas i praktiken. Sten Jacobson är självkritisk också när det gäller Amanda - hon som isolerades i över tre veckor och blev fastspänd i en bältessäng 44 gånger under tre och en halv månad.- Det kan jag hålla med om att där verkar det som att vi har brustit då.   Reportrar: Helene Almqvist och Mikael FunkeResearch: Emilia MellbergProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Folkpartiet ska bli Liberalerna - men vilken -ism ska vi tillskriva politiken som föreslås på landsmötet? Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach tittar på hur Sveriges säkerhetspolitik påverkats av Parisdåden, medan Ginna Lindberg kommer kollar på hur det påverkat det amerikanska presidentvalet. Programledare är Henrik Torehammar.

Vad händer när en svensk militär insats kommer för nära en svensk biståndsinsats? Utvecklingssamtalet den här gången tar upp gråzonen mellan militära insatser och bistånd. Ett samtal med Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén och frilansjournalisten Urban Hamid. Programledare: Erik Halkjaer.

Folkpartiet är det parti i Alliansen som tydligast talar om samarbete med Socialdemokraterna idag. Men hur långt är dom beredda att gå? När det gäller flyktingpolitiken hålls samtal över blockgränsen just nu. Samtidigt är  (FP)  splittrat när det gäller tillfälliga uppehållstillstånd och krav för anhöriginvandring. En av dom oppositionella är Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson i partiet. Hur ser hon på samarbete med (S) och hur mycket kan hon kompromissa i flyktingpolitiken? Birgitta Ohlsson intervjuas av Monica Saarinen

Vi diskuterar ett nytt mål i HD (Byggnadsmålet) och ett ”mål” som inte ens nådde tingsrätten. Vi pratar dos och don’ts på arbetsmarknadsdagar. Och vilka avtalsrättsliga frågor uppstår med anledning av KD:s uppsägning av DÖ? Dessutom ett tips: Om du precis har blivit blåst i ett avtal av den som du ingått avtalet med, så är det ofta en ganska dålig idé att ingå ett nytt avtal med samma avtalspart (ping Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet ang. att KD hoppat av DÖ, men nu vill lägga fram en gemensam Alliansbudget). Dessutom: vad betyder nomenklatur? Vad betyder principlism (obs ingenting, Mårten har hittat på det)? Med vad jämför Mårten att torka sig i rumpan innan man skiter? OCH VI HAR BLIVIT NOMINERADE TILL SVENSKA PODCASTPRISET. Rösta tidigt och ofta! http://www.daytona.se/podcastpriset/2015 Tack Lindahl, G&D, Delphi och Familjens Jurist!

Hur en bild förändrat den svenska inrikespolitiska retoriken kring migration. Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg reder ut om det är en klimatförändring, eller brittsommar och hur talet om öppenhet omsättas i konkret policy - från etableringsreformer till nybyggarlandet Sverige. Inför riksmötets öppnande  nästa vecka - vi listar våra bästa riksdagsöppningar genom tiderna!

Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren. Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot natthimlen. En som intresserat sig för den här nya traditionen är Tora Wall, folklivsforskare vid Nordiska Museet i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Baraxlad topp i kyrkan eller shorts i synagogan? I dagens talkshow funderar Louise Epstein på vad sekulära svenskar kanske borde fundera lite extra på när dom är ute och turistar i världen. Sverige är ett av de länder där befolkningen är minst religiös och det kan ställa till problem för förståelsen för andra som är troende. Karin Olofdotter är diplomat och är chef över främjande-enheten på Utrikesdepartementet. Hon ger tips på vad som är viktigt att hålla i huvudet. Stefan Schubert är forskare i filosofi vid London School of Economics. Han tycker politiker ska grunda fler politiska beslut på forskning. Mer kunskap och mindre ideologi helt enkelt. Alice Bah Kuhnke Kultur- och demokratiminister och Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Folkpartiet håller inte med honom. Barbro Bolonassos är en prisad bibliotekschef i Fisksätra. Hon har jobbat med läsfrämjande under stora delar av sitt yrkesliv och i programmet ger hon tips om vilka böcker man ska läsa för att förstå Sverige.

I vårt 9:e avsnitt är det dags för ett besök i riksdagen. Det första partiet som besvarade vår förfrågan var Folkpartiet och riksdagsledamoten Christer Nylander. ( Vi hoppas naturligtvis att flera följer FP:s exempel ). Christer Nylander är vice ordförande i utbildningsutskottet och veckopendlar från Kristianstad för att kunna utföra sitt jobb inom politiken. Han har höga ambitioner inom skolan och vill likt oss höja statusen för läraryrket. Andra tankar om skolan är att ha höga förväntningar på eleverna, föräldrar som engagerar sig för en bättre skola och Statligt huvudmannaskap för skolan. I veckans avsnitt kommer ni att få lyssna till hur Christer blev politiker, varför just skolan är så intressant att arbeta med och vilken lärare som han vill hylla. Vi får höra hur Christer tycker att skolan borde höjas, tankar om betygen eller varför han började skriva böcker. Till sist Annas önskan om att få leka kurra gömma i riksdagen och Philip avslöjar vad han egentligen tycker om betygen. Denna vecka är första veckan utan hiss eller diss, det hann vi helt enkelt inte med, då vi skulle försöka hinna med att träffa Jan Björklund innan det var tid för votering. Därför blir det en kort hiss och diss här: Hiss: För de som vågar testa nytt och pröva. Diss: För de som aldrig försöker pröva nytt och bara gnäller på det gamla.

Ett samtal mellan Christer Nylander (L) och Christer Isaksson, journalist och bokredaktör, om hur vi lyfter gymnasieskolans yrkesutbildningar och arbetsmarknadens behov i framtiden. Christer inleder sitt kapitel i boken "kompetens för framtiden" om Ulla och Dalia som lärde honom att jobba. Att gå bredvid någon med utbildning och erfarenhet av yrket och lära sig arbetet på plats. Christer menar att många yrken kanske kan läras bäst på en arbetsplats istället för i skolbänken. Han ser gärna ett system med bransch-lärlingar som antas av företaget eller den branschen. Christer Nylander var vid tiden för samtalet vice ordförande i utbildningsutskottet och riksdagsledamot för Liberalerna (dåvarande Folkpartiet)

Petra Mede och hennes bisittare Andreas Lundstedt vill mata duvor när de blir till åren, men det verkar vara det värsta aktivitet man kan föreslå för någon som befinner sig i, eller över, pensionsåldern. Barbro Westerholm, läkare och riksdagsledamot för Folkpartiet, men också den kvinna som under sin tid som generaldirektör för Socialstyrelsen drev igenom att homosexualitet inte längre skulle räknas som psykisk sjukdom, idag lotsar hon Petra i Petras visioner för livet som 80-åring.  En som vågade prova något nytt när hon fyllt 80 är den nu 91-åriga Birgitta Granberg, hon ställde sig nämligen på scen för att tävla i poesi – poetry slam. Om man då inte vill ta det lugnt och njuta stillhet när vi blir årsrika, utan vill jobba, hur uppfattas man då? Det kommer tidningsdrottningen Amelia Adamo och discjockyen Big Brother Sydney Oneayemi berätta om. Idel åldersförebilder i dagens program, men Petras största idol bor i hennes trappuppgång – grannen Doris Aronson, 94 år, här får du tre av hennes livsråd. Producent: Tommie Jönsson Redaktör: Maja Åström Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland

Fridolin har lämnat Bromma för Arlanda. Bokstavligen. Det har lämnats in en vårbudget som Folkpartiet nog helst skjutit ner, och så har panelen diskuterat hur den riktige moderaten ser ut. Med Virtanen, Pettersson, Persson och Schenström.

I vilket Jesper och Erik diskuterar liberalers syn på public service.

Hur ska Alliansen hantera livet i opposition? Statsminister Stefan Löfven vill samarbeta brett i Riksdagen men hur långt är Folkpartiet beredda att gå regeringen till mötes? Och ska de bryta ur vissa delar ur budgeten och rösta ner det i Riksdagen? Folkpartiledaren Jan Björklund är gäst i Ekots Lördagsintervju. Hur ska Alliansen hantera livet i opposition? Statsminister Stefan Löfven vill samarbeta brett i Riksdagen – men hur långt är Folkpartiet beredda att gå regeringen till mötes? Och ska dom bryta ur vissa delar ur budgeten och rösta ner det i Riksdagen? Folkpartiledaren Jan Björklund är gäst i Ekots Lördagsintervju - han intervjuas av Monica Saarinen.

De etablerade partierna underskattade göteborgarnas ilska över trängselskatten. Ett färdigförhandlat väg- och järnvägspaket och en skatt som tagits ut i över ett och ett halvt år hjälpte inte. Det blev ett tydligt nej i folkomröstningen på valdagen. Kaliber nyhetsdokumentär: Käftsmällen som kom som en kalldusch. Det skulle bli en enkel match i folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg. De etablerade partierna räknade med ett ja. Men göteborgarna ville annorlunda. Dagen efter folkomröstningen vaknade Göteborgs etablerade partier med en baksmälla. - Alla seriösa partier var för att behålla trängselskatten. De, som vi säger i Göteborg, fepplade eller schabblade bort det här. - Som många var jag nog förvånad över att det blev ett sånt beslut och väldigt fundersam om hur fan det här ska gå. - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det västsvenska paketet.  - Men borde ni ha gjort mer? - När man har resultatet i hand borde man förstås ha gjort mer. Det här är några röster i Kalibers nyhetsdokumentär om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Vi kommer återkomma till dem, men först ska ni får träffa Kaj Helenius. Han bor med sin fru och två katter  i Backa Röd på Hisingen i Göteborg. Han har jobbat på Volvo och byggt bilar sedan 1963, men nu är han pensionär sedan 15 år. Kaj Helenius visar upp de senaste räkningarna för trängselskatten från Transportstyrelsen. - Vi har två stycken här, den första är min. Jag betalar 137 kronor för att jag har kört min dotter till hennes arbetsplats på Tagenevägen på torsdagar och hämtar henne på torsdagar. Jag åker tolv kilometer fram och tillbaka och det har kostat mig så mycket pengar.  Han kör fram och tillbaka för att hämta och lämna sin dotter och passerar kamerorna som tar betalt för trängselskatten.  - Min fru jobbar inom störningsjouren, det är en kommunal instans, hon har 179 kronor här i augusti månad.  Strax över 300 kronor för augusti månad betalar Kaj Helenius och hans fru för trängselskatten.  De bor i ett lummigt hyreshusområde i norra Göteborg, där moståndet mot trängselskatt är som kraftigast. 91 procent i Backa Röd röstade nej på frågan ”Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?”  - Ingen politiker hade fattat hur mycket det drabbade gemene man, det tror jag inte.  Kaj Helenius tror inte att politikerna förstod hur trängselskatten drabbar folk. Det blev ett nej från göteborgarna till trängselskatten med 57 procent mot 43 procent ja. Göteborgarna röstade nej till de pengar som ska betala en stor del av olika väg- och järnvägsprojekt. De röstade nej till trängselskatt som inblandade politiker redan är överens om och har beslutat om.  Och betalstationerna sitter redan uppe och tickar in pengar.  Det som har väckt många göteborgares ilska är bland annat betalstationernas placering. I Backa Röd till exempel måste de som bor där betala trängselskatt för att åka och handla i sitt eget område, alltså utan att åka in till centrala stan.    - Till exempel här i Backa, här är mycket arbetare och invandrare. Jag tror att många inte förstod vad syftet är med det här. När de gjorde det på ett så klumpigt sätt när de satte spärrarna på såna ställen. Då drabbade det människor. De som kanske inte i grunden inte förstod vitsen med trängselskatten.  - När du åker till Bäckebol och handlar då klarar du dig inte på en timme, det finns så mycket annat att titta på också. Då åker du på samma avgift igen. -Finns det ingen annan affär? -Det finns Netto, men människor åker inte och handlar mat i första hand, utan de åker till de affärer som säljer kläder och allt möjligt.  Hur kommer det sig att göteborgarna röstade nej till trängselskatten? Och hur kunde politikerna missa hur vindarna blåste? Nu står politikerna med resultatet från göteborgarna att de inte vill betala de här vägsatsningarna med trängselskatt - hur ska de hantera det?  Kaliber nyhetsdokumentär. I dag om folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg.  För att förstå varför en folkomröstning överhuvudtaget hölls när trängselskatten redan var på plats måste vi gå tillbaka flera år.  Det har tidigare varit tradition att staten står för notan när stora satsningar på infrastruktur ska göras i Sverige. Men numera ställs det ibland krav på kommunerna att själva stå för delar av kostnaden. Först ut att införa trängselskatt i Sverige var Stockholm 2006 för att få pengar till  bland annat vägar. Styrande Socialdemokraterna i Göteborg lovade tidigt en folkomröstning om det skulle bli vägavgifter. Det här för att betala stora väg, järnvägs- och tunnelprojekt. Det som senare kom att kallas Västsvenska paketet och som beräknas kosta 34 miljarder kronor. När staten 2008 var beredd att skjuta till pengar för fick politiker i Göteborgsregionen bråttom och de kom överens om att trängselskatt skulle betala en del – 14 miljarder kronor. Då ändrade sig Socialdemokraterna i frågan om att hålla en folkomröstning för göteborgarna och både Göteborgs kommunfullmäktige och riksdagen klubbade igenom det hela 2010.  I Stockholm tog beslutsprocessen om trängselskatt flera år och man genomförde en testperiod innan folkomröstningen, där stockholmarna sa ja. Det gick betydligt snabbare i Göteborg och de styrande skippade en folkomröstning. Kritiken lät inte vänta på sig. Från P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Motståndet mot trängselskatten har nu lett till ett nytt politiskt parti. Partit kallar sig Vägvalet och ställer upp i kommunalvalet i höst.  Göteborgs enda kvällstidning, Göteborgs-Tidningen, GT, startade en kampanj för att samla in namnunderskrifter så att man den vägen skulle få till en folkomröstning om trängselskatt. Och det gick vägen. P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Ett 100-tal åskådare lämnade mer än 55 000 namnunderskrifter till ordförande för kommunfullmäktige.  GT fick in det antal röster som krävs för att frågan skulle beslutas om av Göteborgspolitikerna. Och efter timmar av manglande i kommunfullmäktige i maj 2013, där moderater vände i frågan om folkomröstning och var oeniga inom partiet, beslutades att en folkomröstning skulle genomföras i Göteborg. Det blev 28 röster mot 53 i beslutet i kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras.  När beslutet om en folkomröstning togs hade betalstationerna suttit uppe i Göteborg och tickat in pengar i nästan ett halvår. På valdagen den 14 september i år röstade så göteborgarna om trängselskatt. Och det blev alltså ett nej till med drygt 73 procent valdeltagande. Då hade betalstationerna suttit uppe i över ett och ett halvt år.  Det blev alltså ett nej, trots opinionsundersökningar som visat motsatsen. Det blev ett nej, trots att samtliga partier, utom Sverigedemokraterna och det lokala enfrågepartiet  Vägvalet, var överens om trängselskatten som en del av betalningen av Västsvenska paketet. Mikael Gilljam är professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet. Kaliber träffar honom vid Hagakyrkan, den plats där en planerad underjordisk pendelstation beräknas byggas och stå klar om dryga tio år. - Jag blev förvånad. Jag trodde att det var en lätt match för hela etablissemanget, de etablerade partierna, att de skulle kunna brotta ner Vägvalet och Sverigedemokraterna. Hade de bedrivit någon form av kampanj hade de säkert gjort det också, säger professor Mikael Gilljam och  ifrågasätter alltså att de etablerade partierna fört någon kampanj för att göteborgarna skulle rösta ja till trängselskatten. - Och jag kan inte förstå varför de inte gjorde det, utan de, som vi säger i Göteborg, ”fepplade” bort, eller schabblade bort det här. Och nu sitter de där med…i någon slags rävsax och det är därför det blivit alldeles tyst. Ingen säger någonting, om varken situationen i Göteborg som parlamentariskt är krånglig, det kan ju vara en bidragande orsak. Men inte heller hur man tänker gå vidare med att hantera det här besvärliga folkomröstningsresultatet. - De schabblade bort det säger du? - Ja, jag tror att, hade man bedrivit en kampanj och gått ut och bett sina egna väljare att rösta ja och förklarat varför man ska rösta ja. Jag kan knappt minnas att jag såg någon kampanj över huvudtaget. Och det kan ju finnas skäl till att man inte bedrev någon kampanj. - Man kanske trodde att det skulle ordna sig ändå. Man kanske tänker att man ska lämna väljarna i fred och inte blanda sig i. Men jag tror att frågan är alldeles för viktig. Det kan inte ha varit det. Det fanns opinionsmätningar som pekade på att ja-sidan skulle vinna och att man då slog sig till ro med det. Jag gissar att det är samma fenomen som med Sverigedemokraterna. Vissa saker är svårare att mäta än andra och har man inte mätt det förut så kan man inte kalibrera sina mätinstrument. Opinionen om trängselskatt är någonting nytt, precis som Sverigedemokraterna är ett nytt parti, och opinionsinstituten är inte så duktiga att man kan lita på dem, säger Gilljam och fortsätter:  - Det jag hoppas att det inte var, men som jag inte kan utesluta, det är väl att man tänkte sig att ”den här folkomröstningen tänker inte vi bry oss om i alla fall så varför ska vi gå ut och lägga tid på att kampanja när vi kan bedriva valrörelse för att bli återvalda till fullmäktige istället. Och sen, även om folket röstar nej så tänker vi köra över den folkomröstningen i alla fall.” Jag har inga belägg för att det är så men, jag förstår inte varför man inte la mer kraft.  Men det är fler som är kritiska. Gunilla Grahn-Hinnfors är politisk reporter på Göteborgs-Posten; Göteborgs största tidning. Hon visar mig runt på redaktionen som ligger ett stenkast från nybyggda Gamla Ullevi och med fönster mot Centralen. Gunilla Grahn-Hinnfors har skrivit mycket om frågan om trängselskatt. - När det gäller trängselskatten och det Västsvenska paketet har de etablerade partierna haft samma åsikt och det har inte varit en fråga som har splittrat dem. Då har man valt bort,  i alldeles för högutsträckning tror jag, och trott att man skulle kunna glida igenom och få ett ja, utan att anstränga sig, säger hon. - Jag tycker att det är allvarligt att man dels inte haft någon plan B eller strategi för vad som skulle hända om det blev ett nej, för det verkar man inte ha haft utan man har bara trott att det skulle gå att köra igenom och att man i så liten utsträckning nu pratar om hur vi ska hantera detta. Det man säger nu är att vi ska tillbaka till parterna. Så får vi se vad som händer sen. Hade man tagit ansvar lite tidigare hade man ju tagit några underhandskontakter. - Frågan är så infekterad också så det här påverkar hela politiken. Det ställer tilliten till våra valda politiker inte i ett så klädsamt ljus. Det är ett jätteproblem att man på vägen förlorar så hemskt mycket av tilltro till andra politikområden också. Det här gäller inte bara trängselskatt, utan det här gäller väldigt mycket mer. Professorn i statsvetenskap, Mikael Gilljam och Göteborgs-Postens politiska reporter Gunilla Grahn-Hinnfors tycker alltså inte att det förts någon större ja-kampanj för trängselskatten inför folkomröstningen. Kaliber ringer runt till de partier som var för trängselskatten. De håller inte med om att kampanjen saknades.  - Vi har ju debatterat och diskuterat den här frågan varje dag, till exempel på Kungsportsplatsen, där vi hade valstuga och där vi också hade eget material just om detta som vi hade tagit fram som vi satte Folkpartiets logga på, säger Pär Gustavsson från Folkpartiet.  - Min upplevelse var att det var svårt att föra en diskussion om trängselskatten i valkampanjen. Väljarna var inte så intresserade av att diskutera just den frågan med oss verkar det som, säger Max Reijer från Miljöpartiet.  - Om det finns en kritik mot oss som var ja-partier för att det inte fanns några praktiska insatser så tycker jag inte att den kritiken träffar oss i Socialdemokraterna först, säger Moa-Lisa Fransson, Socialdemokraterna.  - Vi har ju drivit en valrörelse till kommun, region, riksdag och folkomröstning och då har vi lagt fokus på de frågorna som vi framför allt tycker är viktigast. Då handlar det om barn och ungas uppväxtvillkor, det handlar om valfrihet och värdighet i äldreomsorgen, om behovet av ett nytt ledarskap i Göteborg och så vidare. Men självklart har vi haft med att vi är för det Västsvenska paketet och säger ja till trängselskatten just för att vi behöver satsningar på infrastrukturen. - Hade ni någon kampanj enbart om trängselskatten? - Nej det har vi inte haft, säger Jakob Hallman från Kristdemokraterna.  Partierna som varit för trängselskatten tycker alltså att de fört kampanjer.  43 procent av göteborgarna röstade ja till att ha kvar trängselskatten och mest positiva var de i centrum. Jag beger mig uppåt Johanneberg i centrala Göteborg, där flest röstat ja till att ha kvar trängselskatten, som i nuläget ligger på mellan 8 och 18 kronor vissa tider på vardagar. En av de som röstade ja till den var Anna Åhlund.  - För att jag tror att det behövs. Vi måste finansiera de stora samhällsbyggnadsprojekten i Göteborg de närmaste åren och jag har inte sett några andra förslag om hur man ska finansiera det, säger hon.  Anna Åhlund är civilingenjör, och jag träffar henne en onsdagskväll, när hon är på språng, iklädd träningskläder en onsdagkväll ett stenkast från där hon bor. Hon pendlar 14 mil med bil varje dag till och från jobbet och betalar ungefär en femhundring i trängselskatt varje månad. Trots att hon påverkas ekonomiskt av trängselskatten genom bilpendlingen är hon alltså positiv till trängselskatten och att den finansierar Västsvenska paketet. Och för Anna Åhlunds del behövdes ingen folkomröstning. - Ärligt talat tyckte jag att det var onödigt med en folkomröstning för politikerna hade redan tagit sitt beslut och satt upp alla stationer. Sätta upp stationer är inte ett gratis projekt det heller och det tror jag många glömmer bort. Tar vi bort det är det flera miljarder av våra egna pengar som vi bara kastar i sjön. - Det var väl bra på så sätt att det väckte en debatt om hur man ska göra och det gav väl någon signal till politikerna, men så långt som till folkomröstning tycker jag inte att det behövde gå för min del i alla fall. -Har du sett någon kampanj kring folkomröstningen? - Nej jag har inte sett någon kampanj alls, vare sig Nej eller Ja.  Lou Hedström Bokinge är på väg att hälsa på sin dotter i Johanneberg när jag träffar henne utanför en matbutik. För henne var det självklart att rösta ja till trängselskatten. Hon tror att det är olika anledningar till att göteborgarna röstat nej.  - Det kan ju bero på massa olika saker, det kan bero på att man inte är insatt eller har samma värderingar som jag har. Det kan också vara ett självändamål, att det kostar pengar, då brukar  man rösta för att det inte ska drabba en själv då rent ekonomiskt, då kanske man skiter i miljön, säger hon. Anna Åhlund och Lou Hedström Bokinge röstade ja kring trängselskatten för miljön och för att väg- och tunnelprojekt ska kunna finansieras. Men vad säger de som röstade nej? Vad ligger bakom det? - Ja, jag sa nej till trängselskatten för att jag tycker att den drabbar orättvist, säger Susanne Eriksson, som också bor i Johanneberg, grejar med sin telefon när jag stör henne för att fråga om trängselskatten. Hon himlar lite med ögonen när jag tar upp ämnet, som stötts och blötts så mycket i Göteborg senaste åren. I hennes familj, som pendlar med bil, innebär det ökade kostander och  hon nämner just orättvisan, som hon upplever med trängselskatten. - Att vi inte har kunnat välja, vi bor ju i centrum och har på något sätt blivit instängda av trängselskatten om man jobbar utanför den zonen så att man varken kommer till eller från jobbet utan att få en ökad kostnad som ligger på 600-700 kronor i månaden vilket drabbar väldigt snett. -Har du sett någon kampanj kring trängselskatt? - Jag har sett kampanj om både och, avslutar Susanne Eriksson.  Nej-sägaren Kaj Helenius: - När en så stor ändring görs i samhället som med trängselskatten måste den informationen vara så tydlig att alla människor förstår den.   Vi är tillbaka hos Kaj Helenius i Backa Röd och jag vill veta mer om vad som ligger bakom hans motstånd till trängselskatt. Han har länge röstat på Socialdemokraterna men han ser en förändring som av partiet som gör honom tveksam.  - Jag röstade på sossarna sista valet också, men ärligt talat tog det emot. -Varför då? - Invandringen och trängselskatten, det drabbar arbetarklassens människor mycket mer än de som bor inne i Haga. Kaj Helenius som alltså under många val tillbaka röstat på Socialdemokraterna är mer tveksam till partiet nu på grund av frågor som handlar om trängselskatten, invandringen, de socialdemokratiska idéerna som han tyckte var tydligare förr. Han tror att folk lagt in något mer i frågan om trängselskatt än frågan som stod på röstsedeln.  Det är dags för en sammanfattning. Statsvetaren på Göteborgs universitet, Mikael Gilljam, och Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors, ifrågasätter Göteborgspolitikers kampanjande av trängselskattsfrågan. Och göteborgare jag pratat med som röstat, varje sig det är ja eller nej, har också funderat kring kommunikationen som kommit från politikerna. Vad säger då politikerna? Anneli Hulthén är socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen och moderaten Jonas Ransgård vice ordförande.  Jonas Ransgård  blev liksom många andra förvånad över att vakna upp till ett nej till trängselskatten dagen efter göteborgarna fått säga sitt. Men kritiken mot att de inte fört någon tydlig kampanj för varför trängselskatten behövs håller han inte med om. - Jag tycker att vi vid alla tillfällen frågan kommit upp på har varit mycket  tydliga från alliansens sida vad vår linje var, att vi förespråkar ett ja i folkomröstningen för vi behöver de här investeringarna till Västsverige. Jag tycker inte att vi har darrat på det här alls. -Det är ju en skillnad att svara på frågan när man får den och driva en kampanj? - Ja, vi har ju också i våra debattartiklar framhållit att vi tycker att det Västsvenska paketet är viktigt, sen går det alltid att prata mer om frågor, men vi har varit tydliga med vår linje. -Men borde ni gjort mer? -  När man har resultatet i hand så borde vi förstås ha gjort mer. -Hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Det är svårt att säga, det kan ju också vara att vindarna ändrade sig. Normalt pekar ju opinionsundersökningarna hyfsat rätt, men det händer mycket i en valrörelse också. - Men det visade sig också att det var splittrat i ert parti? - Ja, jag tror att alla partiers sympatisörer utom i Miljöpartiets och Vägvalets är en väldigt splittrad bild hur man ser på detta. Jonas Ransgård pratar om en splittrad bild om hur man ser på trängselskatten och Västsvenska paketet. Drygt tre veckor före valet visade sig en splittring inom partiet, där en ledande moderat ifrågasatte vissa delar av järnvägsprojektet i motsats till egna partiet. Det här medförde uppmärksamhet kring frågan. Moderaterna är ett av de partierna som backade i Göteborg, med tre mandat. Socialdemokraterna, som styrt Göteborg under de senaste 20 åren, backade ännu mer och förlorade fem mandat. Jag träffar Anneli Hulthén, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, i Rådhuset, där kommunledningen numera håller till. Hon vill i likhet med Moderaterna, inte heller kännas vid att Socialdemokraterna inte fört någon ja-kampanj och därmed sjabblade bort frågan om trängselskatt. - Det var flera partier som drog ett stort lass. Socialdemokraterna gjorde det och Miljöpartiet drog också ett stort lass när det gällde det Västsvenska paketet i valrörelsen och gav ett tydligt besked. - Däremot är jag skarpt kritisk till moderaternas icke-kampanj och ibland dubbla budskap som man förde under hela valrörelsen. - Hur såg er kampanj ut då? - Då handlade det om att Johan Nyhus, som är ansvarigt kommunalråd, var uppe i alla debatter som fanns. Vi försökte att bemöta den kritik som fanns till exempel mot Västlänken i debattartiklar. Vi sökte också stöd med andra partier i fullmäktige i debattartiklar men fick nej på det för då skulle det upplevas som ett etablissemang sades det. - Mikael Gilljam sa till mig att jag hoppas att de inte struntade i att kampanja för att de ändå inte kommer att bry sig om resultatet? - Den tolkningen får stå för Mikael Gilljam, jag skulle nog aldrig kunna uttala mig eller tänka någon tanke så ens som politiker. - Men hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Jag tror inte att vi missade vart vindarna blåste. Däremot hade vi inte räknat med att de sista 14 dagarna inte bara handlade om trängselskatten, utan en ihop koppling mellan trängselskatten och Västlänken och helt plötsligt så blossade det upp en jättediskussion om Västlänken. Västlänken som Annelie Hultén pratar om är en stor järnvägstunnel som ingår i det stora infrastrukturpaketet. - Det finns också en kritik från Mikael Gilljam, men även Gunilla Grahn-Hinnfors om att det varit tyst från er politiker. Vad är din kommentar? - Det kanske har varit tyst men det är faktiskt så att det inte bara har varit den här frågan som ska avhandlas efter valet och vårt besked har varit att det är bra att ha majoritet på plats både här, i regionen och i riksdagen innan vi diskuterar hur vi ska ta frågan vidare. Och vi Socialdemokrater och rödgröna har vid upprepade tillfällen sökt kontakt med övriga partier för att få ett samtal om just denna fråga. Nu står politikerna i Göteborg alltså inför att omförhandla om trafiksatsningarna man redan beslutat om, inte bara inom alla etablerade partier, utan även staten, Västra Götalands-regionen och Region Halland. Eller att inte lyssna på folkomröstningen och riskera att det blir en svekdebatt. - Svekdebatt om man uppfattar folkomröstningen som definitiv, men det är fortfarande en rådgivande folkomröstning och svekdebatten har väl funnits med hela tiden, eftersom diskussionen om folkomröstning har funnits med redan från start och när vi avvisade det så fortsatte diskussionen. Så den svekdebatten har ju redan diskuterats i många år redan. Då får man ta ställning som politiker, vad är det du ska göra, ska du bara avbryta, ska du låta detta bara försvinna eller ska du stå upp för det som du skrivit på en gång i tiden. - Vad lutar det åt för dig? - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det Västsvenska paketet. - Då är det bättre att köra över göteborgarna? - Nej, det är det inte. Men vi ska ju träffa parterna och se, finns det några andra varianter på att skaffa 14 miljarder kronor och senast idag så såg jag att den statliga budgeten såg ju inte fullt så frisk ut som man skulle kunna tro. Jag tror att det är rätt många runt om i landet som ser att ska det mer infrastrukturpengar ut, så är det kanske inte på Göteborg det ska falla utan det finns andra hål att fylla också. - Det låter lite som att det lutar åt att vi får köra på? - Det är ju det avgörandet vi får ta som politiker. Men jag kan inte säga det för det är inte bara jag som ensamt bestämmer över paketet. Det är fler parter i det här, det är därför vi ska sätta oss med parterna och jag tror att ingen av de andra parterna upplever att de har 14 miljarder över. Och moderaternas Jonas Ransgård, vad tycker han om hur göteborgarnas nej till trängselskatt ska hanteras? - Vi behöver få till viktiga investeringar, vi behöver respektera folkomröstningsresultatet och det behöver kombineras på något sätt. Hur det är möjligt det får nog de här samtalen med parterna visa, vi kan ju inte bestämma över detta helt själva, säger Jonas Ransgård. Jonas Ransgård, moderat vice ordförande i kommunstyrelsen, vill alltså kombinera att lyssna på folkomröstningen och satsa på infrastrukturen. Kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten, Anneli Hulthén vill stå upp för redan påskrivna avtal. Det finns fortfarande många frågetecken kring politiken i Göteborg. De rödgröna vill styra staden i minoritet med stöd av Feministiskt initiativ. Vilka som får igenom budgeten avgörs i november och trängselskattmotståndarna Sverigedemokraterna och Vägvalet är tillsammans tungan på vågen.  Kaliber är strax slut. Du har hört om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Där göteborgarna röstade nej. Och de etablerade partierna missade vart valvindarna blåste. Nu slickar de såren och funderar på hur ska hantera folkomröstningsresultatet.  Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors,  pekar på problemen. - De sitter i ett klassiskt dilemma där det verkligen inte finns en bra lösning. Hur de sen än gör kommer det att bli svek. Det handlar om att stan förtvivlat väl behöver den här typen av infrastruktur. Man har låst varandra vid ett paket där ingen är helnöjd men alla har fått något. Man har ett jätteproblem, samtidigt som man har ett nej och samtidigt måste man ju finansiera detta paket och hur ska man göra det? Från Anna Åhlund som röstade ja och Kaj Helenius som röstade nej kommer tydliga svar. - Jag tror inte att man kommer att ta bort det helt men jag tror att man kommer att förändra det. Man måste ju lyssna på folkomröstningen på något sätt, men det vore dumdristigt och slopa helt och hållet, eftersom man redan investerat så himla mycket i det, säger Anna Åhlund. - Jag tror att de kommer att köra över nejet, det är en så ekonomisk och politisk så stor sak att de sparkar sig själv i röven om de låter nejet få full verkan och det är jag rädd för, avslutar Kaj Helenius.  Reporter: Sylvia Dahlén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Vi snackar Feminist frequency-debaklet, spelvärlden, folk som hotar och hatar, valår och sverigedemokrater. Sedan försöker vi muntra upp oss genom att diskutera bra spel till Playstation 4. Länkar Feminist frequency Aktuell video - Women as background decoration - och del två Grand theft auto Assassin’s creed Thief Dragon age Bioware Mass effect Marylin Manson Bungie konsulterar Anita Anita kan inte ens sova hemma Spelutvecklare som stödjer Feminist frequencys arbete Joss Whedon Whedons tweet - såg video och såg sedan samma sak på twitter Det finns fler kvinnor som spelar än män under 25 års ålder Chris Plants artikel - An awful week to care about video games Temper tantrum - ungefär vredesutbrott Sonys onlinechefs flyg blev bombhotat Playstation networl slogs ut DDoS - distributed denial of service - överbelastningsattack mot ett system från många system SVOT-styrka griper en counterstrikespelare Vilhelmina Situationen i Ukraina Situationen i Irak Israel-Palestina Isis - Islamic state of Iraq and the Levant - jihadistgrupp i mellanöstern Folkpartiet vill rusta upp militären The last of us - ett av de mest berömda storspelen 2013 Playstation 4 Infamous second son Sucker punch - studion bakom Infamous med mera Watch dogs Rogue legacy Fez Towerfall ascension Playstation plus Skyrim Destiny Cover-based shooter Apple bygger för sitt nionde september-event iWatch Appsnack hade liten tävling om att gissa vad som ska presenteras NFC - near field communication - teknik för trådlös kommunikation på korta avstånd. Förknippas ofta med betalning Apple TV Hackversionen av Plex Apple TV-klient - fanns redan 2011 Titlar Shit, vilken dålig person jag är ibland Hur kan vi befästa mansrollen Det är hennes fel alltihopa Folk som bestämmer sig för att känna sig förorättade En attack mot min dumhet Alla som gör spel ska skämmas Jag har varit tolv en gång i tiden Misär och dåliga beslut Spelet är mellan spelet

Stort valtest ges i avsnitt 84! Men det handlar inte om trista partifrågor utan om något mycket mer catchy. Det blir de skavande thailändska tröjsömmarna samt det skeva i ishinksutövandet där man inte bör göra som George W Bush, utan som Charlie Sheen!

Skånes Taltidning 35-2014. Det går bra för svenska friidrottare vid handikapp-EM i friidrott med guld och bronsmedaljer till hoppande herrar. Våra politikerintervjuer inför valet fortsätter med Folkpartiet som vill satsa på tillgänglig kollektivtrafik medan färdtjänsten ska vara ett komplement. Och Sverigedemokraterna ställer vård till papperslösa mot gratis buss för äldre. Lyss till det nya numret av Skånes Taltidning.

Folkpartiets Jan Björklund frågas ut av Ekots Monica Saarinen och Lasse Johansson. Följ utfrågningen i P1-morgon och i vår livekommentering. Till chatten med Jan Björklund - Till fler nyheter om utfrågningen Ekots partiledarutfrågningar inför valet sänds i P1-morgon, med start 07:15 måndag till torsdag veckorna 34 och 35. Utfrågningen sänds direkt i P1, i appen Sveriges Radio Play, och i webb-tv på sverigesradio.se/val. Du som lyssnar bjuds in att skicka in dina förslag till utfrågningens kortfrågor. Läs mer och inspireras av tidigare års utfrågningar här. Efter utfrågningen svarar partiledarna på lyssnarnas chattfrågor - direkt i vår liverapportering. Och när Ring P1 drar igång 09:20 är partiledarna med för att prata direkt med lyssnarna. Se klipp ur utfrågningen med Folkpartiet inför förra valet nedan:

Med nästan fyra veckor kvar till riksdagsvalet startar Plånboken sin satsning på din ekonomi. Hur påverkas den av hur det går i valet och hur ska du tänka för att välja rätt? Först så tar vi en titt på barnfamiljen och dess ekonomi. Vi träffar tvåbarnsmamman Caisa Alroth som anser att hon och hennes familj har tjänat på Regeringens politik de senaste åren. Vi hör också Sofia Johansson som även hon är mamma, men hon kan inte förstå varför hon ska betala för att de som har råd att utnyttja skattelättnader som RUT och ROT. Ulla Andersson från Vänsterpartiet och Carl B Hamilton från Folkpartiet debatterar i studion och Plånbokens expert på privatekonomi Annika Creutzer förklarar hur politiken påverkar din ekonomi. Plånboken har tagit reda vilka som är dom värsta miljöbovarna när det gäller biltvätt, och hur man bli en så kallad fintvättare. Plånbokens expert på pensioner Mikael Nyman svara på lyssnarnas frågor.

Benny Lindholm är ordförande för Liberala Studenter och kandiderar till Riksdagen för Folkpartiet i Uppsala. Avsnittet fördjupar högre studier och forskningspolitiken. Detta avsnitt är sponsrat av Jernkontoret

Tal i Almedalen av Jan Björklund, partiledare Folkpartiet. Efterföljande analys av bland andra Ekots inrikespolitiske chef Fredrik Furtenbach.

Vi tog tåget till Göteborg för att träffa Adam Cwejman som kandiderar till riksdagen för Folkpartiet i Göteborg. Vi diskuterar liberalism, hur det fungerar med lägstalöner och framförallt integration som Adam jobbar med till vardags. 

Maria Johansson brinner för mångfald, lika rättigheter och fri rörlighet. Hon har nyligen gått med i Folkpartiet och står listad som kandidat nummer 11 till Europaparlamentet. Maria föddes med benskörhet och har sen tidig ålder ett starkt rättvisetänk. Intervjun i textformat (pdf): Avsnitt 4

Anna Mårtensson och Patrick Nzamba avslöjar bland annat hur snacket gick bakom rubrikerna med polisledningen inför 1 maj-demonstrationen.

Om resan med livet som insats: syriska flyktingar som drunknar i Medelhavet, hamnar i egyptiskt häkte eller får fira i värmländska Ekshärad. Vem är ansvarig för dödslotteriet i skuggan av Europas allt tätare gränser? Finns det några alternativ? Hör migrationsministern om Sveriges roll, förtvivlade anhöriga som vädjar om humanitet och lättade flyktingar som kommit i hamn. På flykt undan kriget i Syrien försökte fyrabarnsmamman Soha Arifi ta sig över Medelhavet till Europa och vidare till Sverige där hennes systrar lever med sina familjer. Men resan slutade i en katastrof. Tre av hennes döttrar drunknade när den överfyllda båten gick under. Dessutom förlorade Soha Arifi den syster som också befann sig med på resan, och har nu ansvar för hennes fyra barn. En månad senare sitter de fortfarande inspärrade i häkte i Alexandria där Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade dem. Och nu hotas de av utvisning tillbaka till Syrien. I Umeå träffar Konflikts Daniela Marquardt systrarna Neda och Muna som kämpar förtvivlat för att få hit systern och syskonbarnen.  Varför kan Sveriges och Europas ledaren inte visa lite medmänsklighet, undrar de.  Frågan går till migrationsminister Tobias Billström som medverkar i samtal tillsammans med Cecilia Uddén.  Medan migrationsministern förespråkar en utvidgning av kvotflyktingsystemet för att underlätta för fler flyktingar att komma till Europa, finns det andra röster inom alliansen som vill gå längre. Folkpartiet föreslår ett europeiskt asylvisum. Det är orimligt att visum bara beviljas för turism, arbete eller släktträffar men inte för den som söker asyl säger partistyrelseledamoten Frida Johansson Metso. Hon tror också att den negativa opinionen mot flyktingar i Europa håller på att svänga efter tragedierna i Medelhavet. Reporter Johanna Melén har intervjuat henne. Hittills i år har drygt 12.000 syrier lyckats ta sig hela vägen till Sverige. Här räknar de med en fristad men den gäller inte alla. På flyktingförläggningen Wermlandia i värmländska Ekshärad bor Fadi al Khatib som nyligen fick permanent uppehållstillstånd och Fadi Alkabra som fått avslag på sin asylansökan. Nu måste han tillbaka till Italien, där kommer han inte att kunna återfölrenas med sin fru och två barn som lever i ett flyktingläger i Damaskus. Reporter Julia Lundberg träffade de båda männen vars framtid nu ser så olika ut. Christer Zettergren, Migrationsverkets omvärldschef och Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet medverkar i fortsatt samtal om människors rätt till och behov av skydd som krockar med EU:s allt tätare gränser. Programledare: Daniela Marquardt Producenter: Kajsa Boglind och Johanna Melén    

Korruption är något som har börjat synas mer och mer under denna regering.  Frågan är, har den blivit vanligare? Eller har journalister blivit bättre på att granska? Vi tror på en blanding av dessa, men främst har nog journalister blivit bättre på att skriva om de fel som alliansen ständigt gör. Istället för att nyheten rinner ut i sanden så blir det en mer långvarig rapportering om händelsen.    Vi återkommer till de privata apotekens eviga kamp att bli av med Apoteket AB som fortfarande är störst bäst och vackrast. Bland annat har Apotek hjärtat sagt öppet att de vill att Apoteket AB inte ska öppna några fler butiker för att de har alldeles för stor marknads andel på hela 35,4%. Var man inte för en frimarknad förut när frågan om en avreglering kom upp på debatt? Det kan man fråga sig.   Detta och mer hör du i detta avsnitt. Klicka här för att lyssna.   Misär Sverige  

Ryssland i dess former kan vara ganska deprimerande eller komiskt. Det beror så klart på hur man ser det, men vi ser ingen anledning att vara deprimerande och tar hellre det komiska synsättet. Vi pratar givetvis om Sveriges och Vitrysslands diplomatiska kris. Vi pratar även om Rysslands sätt att förbjuda oppositionen succesivt.    Vi hittade även en lista över Reinfeldts "kriser" över det gånga året. "Stackare". Vid närmare eftergranskning så kan man konstatera att dessa händelser kan hända i princip vem som helst. Men det är intressant ändå. När man talar om alliansen så kommer jag in på alla dessa barnotor som helst plötsligt har börjat uppenbara sig. Jag tänker givetvis på Annie Lööfs departement och tillväxtverkets härliga firmafester, den senare hade en nota på cirka en miljon kronor (!). Vi förundrade också över hur media inte verkar se detta some "intressanta" nyheter medan de kan slänga in en känga mot Mona Sahlin då och då om hennes Toblerone inköp. Det känns som att vi har att göra med en partisk media. Usch.   Lyssna på detta avsnitt genom att klicka här!   Misär Sverige.

Göinge är där allt händer, nazister som dödshotar statsministern och moderater som lobbar för dödstraff. I detta avsnitt går vi till botten vad som egentligen händer i Göinge som ligger så klart i de svenska sydstaterna. Det som är mest förbluffande med moderaten som är för dödstraff är att han verkligen står för det i efterhand. Vilket sverige demokraterna tenderar att inte göra när de säger något dumt. det bör tillläggas att moderaten i fråga studerar juridik.    Vi tar även upp Utöya då det har varit årsdag sedan massakern. Vi tar givetvis upp Reinfeldts frånvaro från minnescermonin som blev en pina för det svenska folket. Många, inklusive oss, drar slutsatsen att Reinfeldt inte bryr sig ett dugg om de anhöriga och offren i den tragiska masakern för nästan exakt ett år sedan. Inte ens vi trodde att Reinfeldt skulle sjunka till en sådan låg nivå.    Vi tog oss även friheten att såga Håkan Juholt då han helt plötsligt fått luft från ingenstans och börjar säga ännu mer absurda grejer om sin avgång. Detta måste vara första gången vi sågar någon från vänsterblocket, tyvärr. Men vad kan vi säga, det här ju Juholt.   Lyssna för att ta reda mer om detta och andra godsaker i veckans podcast avsnitt som är något sent upplagt (mitt fel) men vi hoppas att det ska smaka ändå! Vi hörs på fredag.   Lyssna här!   PS. Vi testar även ett nytt intro till våra avsnitt it detta avsnitt, se det som ett jubileum för vårat 20e avsnitt! DS.   Misär Sverige

Annie Lööf slutar aldrig att säga humoristiska grejer. Senaste gången var fakiskt igår när jag hittade en skärmdump på facebook från en aktuellt intervju med Lööf (inslaget var textat). Bilden ser ni nedan.   I avsnittet tar vi även upp diverse nazisters upptåg, bland annata #hängutmigmed trenden på twitter, där vi givetvis själva har medverkat.   För att lyssna på avsnittet så trycker du här.   Misär Sverige

Maktmissbruk inom alliansen är inte direkt någon nyhet. Nu senast har handelsministern använt sin  makt till att bestraffa en flygplatskontrollant. Detta på grund av en rutinmässig visitering som skedde "på finare sätt" då kontrollanten visste att det var handelsministern. Men detta var inte tillräckligt, handelsministern kände sig kränkt och fick kontrollanten omplacerat och utan lön på okänd summa.  Vi tar även upp OS2012 i detta avsnitt, dock är det inte sports relaterat utan det handlar om ett annat M, Mc Donalds givetivs. De har använt sin makt (sitt stora kapital) och begränsat försäljningen av pommes frites i London under OS till bara Mc Donalds och några får hak som serverar med fisk (man fick låta Fish n' chipsen vara, annars hade folk blivit arga antagligen). Vi diskuterar utifrån detta om kapitalismen och hur motsägelsefull den är.   SL och SD är även något vi tar upp i detta avsnitt bland andra saker som ni helt enkelt får lyssna på. Lyssna på avsnittet här.   Misär Sverige

Att Kina är ett framgångsrikt export land råder inga tvivel om. Det som å andra sidan är nytt är att Björklund tycker att vi ska ha samma standard som Kina, för att kunna konkurera. Menade han då att vi ska ha folk som sover under bänkarna på industrierna?    Som vanligt tar det inte lång tid innan Grekland kommer upp på tapeten, denna gång handlar det om Anders Borgs inställning till Grekland. Nu har han helt förlorat hoppet på Grekland och tror på en konkurs. Sånt här finns i avsnittet och lite mer smått och gott. Hur skulle vi kunna undgå SD och Almedalsveckan?    För att lyssna på avsnittet; klicka här!   Misär Sverige 

Detta avsnitt handlar främst om SD. Vi har kommit fram till att SD är politikens främsta humorkälla. Dera utspel kan nästan få vem som helst att både bli äcklade men ändå underhålla, lite som en dålig stå-uppkomiker. Nåväl, i detta pratar vi lite om "sydlandskapen" som vi så fyndigt kommer på under resans gång. Enligt en viss Sverigedemokrat har de någon form av milis som kommer att bekämpa islamiseringen.    Vad finns det mer att säga än att du borde klicka här för att lyssna på spektaklet! Glöm inte att använda #SDsfel på twitter och kom på några roliga saker som man kan beskylla SD för!   Misär Sverige

ACTA har kanske mött sin död i EU nu. I veckan röstades nämligen ACTA-föredraget, där det skulle bli lättare att övervaka datatrafik som bland annat moderaterna röstade för i en omröstning i riksdagen, blev nedröstade av EU-utskottet som har hand om sådana frågor. När ett utskott har röstat ner brukar förslaget i regel inte överleva länge i parlamentet.    Vi tar även upp godis såsom FAS 3, Sverige största arbetsform som vi liknar med halvslaveri, halv mest för att man får väldigt lite betalt för att jobba heltid, ni fattar. Vi tar även upp Reinfeltds nya länehöjning, som han beslutade om helt själv. Givetvis talar vi om SD, vem kan motstå?   För att lyssna klicka här!   Misär Sverige

Folkpartiledaren Jan Björklund har för vana att hålla en hög profil. Koalitionsregeringens kompromisser har inte hindrat honom från att i offentligheten hårdlansera Folkpartiets egna ståndpunkter. En vana som på sistone tagits över också av dom andra mindre regeringspartierna. Men varken Alliansen eller Folkpartiet verkar locka nya väljare. I säsongen sista lördagsintervju frågas Folkpartiets ordförande Jan Björklund ut av Tomas Ramberg.

Ja, vi strundade i avsnitt 13, problem? För övrigt är vi tillbaka efter ett kortare uppehåll. Detta på grund av resa till Grekland. Krisen märktes inte av speciellt mycket på turistön Rhodos, men den fanns ändå där. -- I Veckans podcastavsnitt tar vi upp lite av MUF:s dumheter som de gjorde förra veckan. Vi talar givetvis om deras 100 förslag för fler jobb. Efter en närmare titt på dessa punkter blev det uppenbart att de måste ha varit berusade när kom på punkterna. -- Vi tar givetvis upp mer saker än så. Men det avslöjar vi inte nu utan rekommenderar att du trycker här för att lyssna på hela avsnittet i stället. Det blev ett lite längre avsnitt än vanligt. Men det ska nog gå bra ändå! -- Misär Sverige

Eurovision song contest gick av stapeln i lördags, ur vilken Sverige gick ur som enfaldig vinnare! Det blev en eufori som Sverige sent skulle glömma (haha). Men givetvis var inte alla nöjda med detta, partiet jag söker efter är inga mindre än SD. Björn Söder gjorde ett uttalande att mångkulturen förstörs i eurovision då allt felr och fler länder sjunger på engelska (!?). Söder menar vidare att eurovision kommer att bli en dyr historia för Sverige. Utan att ens tänka på att det är väldigt luckerativt att annordna ett sådant evenemang. - Vi har en gäst i studion som vi givetvis snackar med. Detta är ett litet test för att se hur det fungerar med gäster i programmet. Vi måste passa på att be om ursäkt för bruset på gästens mikrofon, då vi inte har tillgång till några andra kablage var vi tvugna att använda den dåliga kabeln (denna kabel har gett hos besvär förr). - Sedan vill vi också meddela att det eventuellt inte blir något avsnitt denna lördag 9e Juni då en av oss åker till krishärjade Grekland. Men vi får se vad som händer, det kanske blir någon skype-historia! Hursomhelst kommer vi lägga upp en liten bonus om ni skulle sakna våra ljuva stämmor! - På återseende och trevlig sommar till våra trogna lyssnare/läsare. Om ni vill lyssna på detta avsnitt så tycker vi att ni ska klicka här. - Misär Sverige

I veckan har EU varit ute i farten igen, den här gången handlar det återigen om snuset. Underförstått vill EU att snuset ska väck. Detta genom att förbjuda vissa smakämnen som nästan uteslutande återfinns i snus. Alla svenska EU-pralamentariker är enade om att snuset måste få finnas kvar, till varje pris. Man kan tro, med titeln till veckans avsnitt att vi vill att snuset ska väck, det vill vi inte. End of story. - Denna vecka snuddar vi även det kungliga dopet. Vi tar upp facebook aktierna, våld i skolan och mycket mer. Vi har även en ny programpunkt i slutet av avsnittet. Missa inte! - För att lyssna på avnsittet trycker man, som vanligt, här! - Misär Sverige

Nyhetstorka är i alla fall vad vi har upplevt. Det har givetivs hänt någonting. T.ex. Reinfeldts tillsynes korkade uttalande om etniska svenskar mitt i livet. Detta för att bortförklara arbetslösheten som faktiskt bara har ökat sedan han kom till makten. Reinfeldt kunde benämna 2006 års arbetslöshet som "massarbetslöshet". Idag, 2012, är det minsann andra bullar. Arbetslösheten är idag högre än vad den var 2006, inte minst bland ungdomar. Borgarna slutar aldrig förvåna. .. Vi har haft lite tekniska problem i och med den nya studion. Så vi ber om överseende över detta och hoppas på att problemet är löst tills nästa avsnitt! Men tills dess så ska du klicka här för att lyssna på avsnittet! .. Misär Sverige

Apoteksmonopolet blev som sagt privatiserat till 60% av marknaden. Detta skulle bidra till att fler apotek skulle våga sig till landsbygden. Priserna på läkemedel skulle också pressas neråt tack var privatiseringen. Det visade sig bli kontraproduktivt. Nu står vi här med snart inga apotek, dålig service och höjda priser. Vem hade kunnat förutse detta!? -I detta avsnitt tar vi även upp andra saker som valet i Grekland, partiledardebbaten i söndags, Obamas ställningstagande i homoäktenskap och mycket annat. Missa inte! -Nu kan du även lämna en kommentar längst ner på framsidan, som en liten gästbok. Det enda du behöver är att ha ett facebook-konto. Kom ihåg gilla oss på facebook och följa på twitter. Sprid givetvis vidare!-Som utlovats kommer bilder på Gyllene Grynings partisymboler. OBS! Vi tar avstånd från Nazismen. I fall ni inte redan visste det.Gyllene Grynings partisymbol.Likheten med Nazitysklandsswastika är slående.Ännu en likhet med Nazityskland.-För att lyssna på avsnittet, klicka här.-Misär Sverige

Bussen kanske är nyckeln till att vinna valet. I alla fall om man fråga borgarna. I veckan åkte de till, hör och häpna, Willys i Nacka för att prata med ungdomar och hitta på fejkstatistik. Givetvis var det någon form av reaktion till opositionens skuggbudgetar som lanserades under veckan. Missa inte detta avsnitt av Misär Sverige! - Lyssna på avsnittet här! - Ps. nu kanske ni undrar varför titeln på inlägget inte stämmer överrens med själva ljud filen. Detta beror på att jag kom på ett mycket bättre namn och orkade inte ändra namnet på filen för att det är alldeles för jobbigt och jag är alldeles för lat. Ds. - Misär Sverige

Privata vårdbolag är nuförtiden populärt. Men vad är deras nackdelar? Profiteringen och det konstanta behovet av att effektivisera tjänsterna så att de kostar så lite så möjligt, antagligen. Ännu en Caremaskandal har uppenbarat sig och man kan ju tycka att Caremaskandal borde bli ett officiellt svenskt ord. I detta avsnitt fortsätter vi att prata om Breivik, eftersom det är på tapeten. - Vi kommer även in på kriminalpolitik där vi behandlar främst USA:s lagar och straff. Vi reflekterar helt enkelt om deras rättsystem och jag som Kriminolog har mycket att säga om det. Vi tar även upp mycket annat. Så detta bör inte missas. Ironiskt nog så blev detta podcastavsnitt längre än "superavnsittet". - På tal om tapet har vi gjort lite renoveringar av podcaststudion. Vi har målat om lite grand med en ny fräsch grön färg. Det var trevligt tyckte vi. Dagen avslutades med ett podcastavsnitt för att inviga den "nya" studion. Egentligen är vi fortfarande samma skit, fast med annorlunda strösel. - Den som vill lyssna på avsnittet klickar här, som vanligt. Vi kanske ses på nätrot '12? - Misär Sverige

Händelserik vecka måste jag säga. Vi var ju tvungna att till och med solla lite bland vårt material. Det handlar såklart om vårbudgeten, Breivik, EU och mycket annat. Det heter inte superavsnitt utan anledning! Kom ihåg att ni kan fråga vad som helst (nästan) så tar vi nog upp frågan i nästa podcastavsnitt. Vi kommer att delta i Nätrot 2012, kanske vi ses där? Vill du lyssna, som jag rekommenderar, så bör du trycka här! Misär Sverige

Sannfinländarna är ju roliga. I detta avsnitt tar vi upp deras utspel om armbindlar. Ni kommer även få höra lite finlandsvenska stämmer i dagens avsnitt. Vidare går vi in på det outrötterliga ämnet bostadspolitik och mycket annat. Det bör även tilläggas att vi har en hemlig kändis som ska uppträda i slutet av avsnittet! Klicka här för att lyssna på avsnittet! Misär Sverige

Vapen är ju trevligt. Det har varit på tapeten ett tag. Vi tar upp varför libiraliseringar av vapenlagar är dåliga. Moderattidningar, utrikespolitik och fackethat. Missa inte detta påskavsnitt! För att lyssna på avsnitter tycker jag att ni ska trycka här. Glad påsk! Misär Sverige

Camilla Lindberg blev för många känd då hon som enda borgerliga riksdagsledamot röstade nej till den så kallade FRA-lagen 2008.

Privatiseringar, man skulle kunna säga att detta avsnitt handlar till stor del av privatiseringar. I söndags röstade invånarna på Eckerö mot utförsäljning av allmännyttan. Så klart blev Moderaterna lite griniga över nederlaget. I detta avsnitt har vi också börjat försöka med lyssnarfrågor. Om ni har några frågor så kan ni maila, skriva på twitter och facebook så tar vi säkert upp det i nästa avsnitt! Hör mer om detta och annat. Hoppnas ni gillar det. För att lyssna på avsnittet klicka här. Misär Sverige

Det blivande flyktninghuset i Vallentuna blev vandaliserat. Vi tar upp detta samt mycket annat såsom bostadspolitik och arbetsmarknadspolitik. Hoppas ni kommer att gilla det. Sprid vidare om ni gillar och glöm inte bort att premunuera. Vi vill varna känsliga (Nazister) för hårda ord, sanning och humor. För att lyssna på podcasten så föreslår jag att ni klickar här! Misär Sverige

Trots regeringsmakt, valseger och S-kollaps bekymrar sig borgerliga debattörer för regeringsalliansens framtid. De mindre partierna krymper och moderaternas roll liknar allt mer det "statsbärande" parti som Fredrik Reinfeldt talat om. Hittills är Folkpartiet det alliansparti som klarat sig bäst. Hur vill Jan Björklund driva politik i skuggan av Moderaterna? Folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund intervjuades av Tomas Ramberg.

- Jag lärde mig om en multibegåvad man som gick in i människans inre med samma frenesi som han skrev läror i algebra och bergshantering. Jag lärde också känna de svärmiska herrnhutarna och förstod plötsligt i vilka vatten Swedenborgs lära färdades med sin rikedom på sinnlighet. Så beskriver tonsättaren Jonas Forssell sitt möte med Emanuel Swedenborg. Nu har han skrivit en opera om Swedenborg som har premiär i Malmö i helgen och som också direktsänds i P2. Hör Jonas Forssell i Kvartsamtalet om vad Swedenborg kan säga oss idag och hur hans tankevärld påverkat Jonas Forssell som människa och tonsättare. Nu ska dansk radio lägga vikt vid det kristna kulturarvet. De nya skrivningarna i Public Service avtalet har gett nytt bränsle till en redan infekterad debatt om dansk identitet och synen på kulturmöten. Bör också Sveriges Radio verka tydligare för ett kristet kulturarv? Debatt mellan Mattias Karlsson, Sverigedemokraterna och Christer Nylander, Folkpartiet. I Israel följer man spänt utvecklingen i Egypten. President Mubarak har inte varit särskild populär bland israeler, men han har i varje fall varit motståndare till Hamas, som är en utlöpare av Muslimska brödraskapet. Om Egypten får en ledning med islamistiska inslag sker en förbrödning mellan Egypten och Hamas och fredsavtalet från 1979 i fara, anser Yossi Klein Halevi vid Shalom Hartman Institute i Jerusalem. Kan muslimska församlingar bidra till integrationen? Enligt ny sociologisk forskning från Mitt Universitet samverkar en majoritet av muslimska församlingar med det omgivande samhället och det flesta församlingar har ett omfattande socialt arbete. Professor i sociologi Klas Borell berättar om undersökningen som är den första i sitt slag i Europa. Himmel och helvete i de sydafrikanska lokalvalen i Utrikeskrönikan av Maria Sjöqvist, SRs afrikakorrespondent. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergen

Alla ska ha jobb. Det är ett mål som alla partier i Sverige sträver efter. Sociologen Roland Paulsen tycker däremot att arbete är överskattat ./// Jan Björklund, skominister och partiledare för Folkpartiet, har kommit en massa förslag vad som behöver ändras i skolan. Förslag nummer 1: Rektorer ska få rätt att förbjuda elever och lärare att bära slöja i skolan. Han tycker att det stör kommunikationen.Den blinda journalisten Anna Blindchick Bergholtz förklarar hur man kan kommunicera utan att se. /// Björklunds förslag nummer 2: Föräldrar till bråkiga barn ska följa med till skolan. Vi pratar med föräldrarexperten Simon Svensson från Tankesmedjan i P3 om förslaget.

Medan den ekonomiska krisen tycks vara på väg att lätta ska regeringspartierna enas om en budget inför nästa val. Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna har haft ovanligt tydliga krav på satsningar i profilfrågor. Moderaternas partiombud har en lång lista med önskemål på stämman. Samtidigt ska Sverige som EU-ordförande samla till eftervård av krisen. Hur ska Borg klara alla krav? Han intervjuades av Lasse Johansson.

Pastorn, företagsledaren eller språkröret - vem som är den perfekte partiledaren varierar mellan olika partier. Det säger statsvetaren Jenny Madestam som forskar om föreställningar om det ideala ledarskapet i svenska partier. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar hon om varför en intellektuell storstadsbo är perfekt som partiledare i Folkpartiet men helt otänkbar som partiledare i Centerpartiet. Dessutom får vi följa med på utställningen Danz - från dansbandskungar till techno. Dansen har följt människan som social varelse i årtusenden, och genom olika nedslag i danshistorien ges en uppfattning om dansens betydelse under skilda epoker. Museichefen Pernilla Schedin guidar runt på Vänermuseet i Lidköping. Programledare är Urban Björstadius. Dessutom repris lördag 20 juni kl 23:35