Podcasts about Folkpartiet

Jimmie Åkesson och Ebba Busch är kritiska mot regeringens linje om att EU ska frysa handelsavtalet med Israel. Tecknen på att Liberalerna verkar sugna på att byta namn till Folkpartiet igen och likt Ulf och Ebba har David upptäckt AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den 15 augusti 2025

Det inre partiet antar idag ett ideologiskt grepp utanför vår box när vi talar om sociala mediers vara eller icke vara. Vad bör vi göra när sociala medier för våra barn i en algoritmisk våldsspiral? Hur skulle ett förbud kunna se ut? Eller behöver västvärlden härdas? Folkpartiet och sossarna skulle bli stolta över våra slutsatser. Länkar i urval: https://www.forskning.se/2022/10/11/uppkopplad-nedstamd-hur-mar-unga-av-digitala-medier/ https://www.dn.se/sverige/barnen-berattar-lemlastade-kroppar-vikthets-och-sjalvmord/ https://www.dn.se/sverige/barnen-i-hemmingsmark-har-egna-strategier-for-att-inte-fastna-i-flodet/ Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Vi ska åka till Alhambra, så vi fuskar och spelar in en torsdag, men det finns ändå en hel del att tala om. Skolmaten förr och nu, till exempel, och skälet till att svenskar börjat med amerikansk besticksföring, enligt Richard Tellström. Torsten Ehrenmark som påstod att all glädje utan rotmos är konstlad glädje, Bo Rothstein som skiljer på värderingar och lagar. De senare ska vi följa, de första är fria. Förlagspodden som talat om att AI leder till miljoner ljudböcker som ingen lyssnar på och Johans egna erfarenheter av att läsa in sina Döda vita män och Ladies i en studio bredvid Stefan Sauk, (Den ljudboken finns att ladda ned på ställen där man gör sådant). Johan Pehrson, chef för Folkpartiet som vi fortfarande säger, har fått korvförbud. Liberaler ser numer korvar som ett tecken på att flörta med högerpopulism. DE som gick på regn och rusk-dagis har växt upp och vill jobba — eller till och med sova — ute. Klagomål på att "Äntligen fredag", Johans dagbok, inte är tillräckligt smaskig med personliga avslöjanden. Men vad är det egentligen? Ett tecken på upplösningen mellan det privata och offentliga, menar vi, och varför är det privata fortfarande så spännande. Tjänstemän, bibliotekarier och alla andra som inte längre kan skilja på personliogt engagemang och offentlig roll. Och ett litet minne om vår ölskade hund Morris, salig i åminnelse. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det visioner om Kristus återuppståndelse, missionskyrkliga biståndsdrömmar eller bara stadsradikal identifikation med borgerliga judar i bekantsskapskretsen som har gjort det parti som en gång hette Folkpartiet till svensk politiks mest övertyga Israelvänner? Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson tar sig an en fråga som visar sig vara svårare än man kan tro. Producent: Tove Friman Leffler Ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Nu blir det fullt fokus på utredning! Vi har intervjuat regeringens nya tidskriftsutredare. Och så har vi träffat ärrade aktivister i skuggutredningen kring Public service. I början av juni beslöt regeringen att tillsätta en utredning för att se över ett tidsbegränsat mediestöd till tidskrifter. Uppdraget gick till Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet, med bakgrund som politiker inom Liberalerna och Folkpartiet. I detta avsnitt av Publicistpodden intervjuas hon av programledare Jonas Nordling om det nya uppdraget. Och apropå utredning: I februari tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning kring Public services framtid, under ledning av Kristdemokraternas förre partiledare Göran Hägglund. Som en reaktion på denna utredning bildades kort därefter föreningen Oberoende Public service. Publicistpodden har träffat två ledande aktivister i denna förening, Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg, för att höra närmare vad de egentligen vill. God lyssning! Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på bojonasnordling@gmail.com 

Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad hände egentligen med Folkpartiet? Är de liberala mer än till namnet? och klarar de riksdagsspärren? I den sista delen av sommarens valspecial pratar vi om Liberalerna - om frisinnet, historien och vägen framåt.

(Förrförrförrförrförra veckans avsnitt släpps här öppet för alla gratislyssnare därute) MGP är tillbaka med ännu ett valyra-avsnitt inför den feta valyran som äger rum 19 september! Avsnittet inleds med lite blast from the past i form av Wille Crawfords misslyckade jazzsatsning samt hudfärgsproblematik generellt i samband med sommaren. News on the hour berör Arnolds påstådda gasattack mot en kärringjävel, och även Putins gaskort som han drar mot EU nu och slutligen mot Zelenski kan man anta. Andra nyheter som pratas är Ricky Martins incest-anklagelse vilket leder till en FILOSOFISK FILOFAX! Sen Bidens cancer-anklagelse mot sig själv som leder till säljsamtal till en psyksjuk centerpartist. Veckans Låt är den officiella vallåten 2022 för Liberalismerna men dem vet ej det än. Plus att dem har bytt namn till Folkpartiet igen. Dem skall bli ringda är det tänkt. Constructive Critique delas ut till Dolly och dem vita "reggae"-musikanterna. Vi gör i segmentet Gammal Dänga även ett kärt återbesök till 2018 och spelar upp låten om barnproblem som går i 5/13-takt enligt en musikaliskt påläst lyssnare. Det var allt! Så lång sackers! Detta är MGP's gamla feed där det släpps nåt avsnitt gratis då och då bara. Vill du höra alla gamla avsnitt och nya när de kommer kan du göra det för 49 kr i månaden här: https://underproduktion.se/mgp Registrera dig här: https://underproduktion.se/register/mgp/ Läs mer om vilka podcastappar som stödjer RSS-länkar och instruktioner för hur man drar igång det här: https://underproduktion.se/appar  

Vi pratar om stora och små bokstäver, traskar på med titlar, spår om sångkryss, bevakar blockeringar och klipper till en videosnutt.

Har du också haft tur i livet och vill göra en payback?  Bengt Westerberg var partiledare för dåvarande Folkpartiet, idag Liberalerna, 1983-1995. Han var också socialminister 91-94. Vi pratar om hur viktigt det är att försvara demokratin och att vi riskerar att ta den för given. Opposition och den fria debatten måste finnas men hatet på sociala medier är något annat. Ledare som är rädda för kritik tenderar att tysta den viktiga oppositionen. Makt behöver fördelas så att ledarskapet inte blir totalitärt.

Kommer Liberalernas kändisfront att funka? Får inte partiet tillräckligt med mothugg? Och ligger lösningen i att expropriera fler slumkåkar? I det här avsnittet ger vi Liberalerna precis vad dom vill ha. Från ledarsidan medverkar Laila Vianden och veckans gäst är Csaba Bene Perlenberg, Jönköpingsposten. Programledare: Max KarlssonAnsvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Kommer Liberalernas kändisfront att funka? Får inte partiet tillräckligt med mothugg? Och ligger lösningen i att expropriera fler slumkåkar? I det här avsnittet ger vi Liberalerna precis vad dom vill ha. Från ledarsidan medverkar Laila Vianden och veckans gäst är Csaba Bene Perlenberg, Jönköpingsposten. Programledare: Max KarlssonAnsvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Många framhåller behovet av genomgripande reformer inom bland annat migrations-, bostads- och energipolitiken. Varför uppstår låsta lägen inom politiken och vad krävs för att få till stånd större reformer? Medverkande Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i SNS vetenskapliga råd Per T Ohlsson, journalist, författare och Senior Columnist i Sydsvenskan Eva Uddén Sonnegård, ekon.dr, tidigare statssekreterare (M) och tidigare minister på Sveriges OECD-delegation. Bengt Westerberg, tidigare partiledare för dåvarande Folkpartiet och tidigare socialminister Samtalet leds av Cecilia Garme, journalist och fil.dr i statsvetenskap.

Liberalismen är i akut kris i Sverige och ett av de viktigaste partierna i svensk politisk historia -- det gamla Folkpartiet, numera Liberalerna -- kämpar med minimala opinionssiffror. Men det är inte första gången under ideologins drygt 230-åriga historia som liberalismen är i kris. Men vad är egentligen liberalism? Under hela sin historia har liberalismen innehållit konflikter och paradoxer, inte minst angående demokrati. Henrik Arnstad och Ola Larsmo diskuterar liberalismens ideologi och praktik 1789-2021. Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bengt var partiledare för Folkpartiet 1983–1995, riksdagsledamot 1984–1994 och socialminister i den borgerliga regeringen Carl Bildt 1991–1994. I valet 1985 ökade partiets andel av väljarkåren kraftigt, vilket inte minst förknippades med Westerbergs personliga egenskaper och blev känt som ”Westerbergeffekten”. Bengt har sedan dess haft en rad olika uppdrag som styrelseordförande, styrelseledamot, utredare, konsult och också flitigt deltagit i samhällsdebatten.  Vad är skillnaden mellan socialliberalismen och laissez faire? Vilken betydelse har läsningen för inlärningen i skolan? Vad är Liberalernas plats i dagens politik och har det blivit viktigare för partiet att öka sin makt än att hålla riktningen i sitt moraliska kompass? Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com.  Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/  Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen. Citat från Bengt ”Jag är väldigt kritisk till det beslut man fattade. Jag tycker det skulle vara helt främmande för ett liberalt parti att samverka med och bidra till att ge ökad makt till ett parti som Sverigedemokraterna” ”Skolan är en av de få miljöer som vi alla har egna erfarenhet av, annars pratar vi om miljöer vi vet ganska lite om” ”Det viktigaste om vi ska få en bättre skola det tror jag kanske inte är förstatligandet utan snarare att ge rätt incitament till lärare och samverkan mellan lärare” ”Läsning är en speciell inhämtning av kunskap… Det abstrakta tänkandet påverkas väldigt mycket av bokläsning”

Statsministern möter hård kritik efter uttalandet om Vänsterpartiets historia. Men hur effektivt är det att skrämmas med hjälp av andra politiska partier? I veckans avsnitt av Det politiska spelet går vi till botten med Vänsterpartiets historia och statsministerns uppmärksammade uttalande i DN. Har M och KD fått sin egen skrämselpropaganda inför valet nu? Och så dyker vi ner i efterspelet till Liberalernas partiråd. Har de besvikna partisterna något annat val än att väcka det gamla Folkpartiet till liv igen? Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Susanne Palme Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Statsministern möter hård kritik efter uttalandet om Vänsterpartiets historia. Men hur effektivt är det att skrämmas med hjälp av andra politiska partier? I veckans avsnitt av Det politiska spelet går vi till botten med Vänsterpartiets historia och statsministerns uppmärksammade uttalande i DN. Har M och KD fått sin egen skrämselpropaganda inför valet nu? Och så dyker vi ner i efterspelet till Liberalernas partiråd. Har de besvikna partisterna något annat val än att väcka det gamla Folkpartiet till liv igen? Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Susanne Palme Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

22 januari. Jesper Sandström diskuterar potentiella framtidsscenarier för Liberalerna, med statsvetaren Svend Dahl från Timbro, och Bengt Westerberg, partiledare för dåvarande Folkpartiet, 1983-1995.

Näringslivsprofilen, företagsledaren och före detta politikern Pehr G. Gyllenhammar gästar Framgångspodden från sitt hem i Toronto och delar med sig av sitt händelserika liv. Han var under många år verksam som VD för såväl Skandia som Volvo, han har suttit i mängder av styrelsegrupper, varit påtänkt partiledare för dåvarande Folkpartiet och har även rest runt i Mellanöstern för att mäkla fred!Vi får höra historierna från hans tid som företagsledare, hur han blev extra omtyckt av arbetarna på fabriksgolvet och ledarskapstipsen han tagit med sig därifrån. Han berättar också om uppdraget han fick att resa runt i Mellanöstern för att mäkla fred, om möten med kungligheter och presidenter, och hur allt fick ett hastigt avslut. Dessutom går vi in på hans liv idag, att få barn när man är över 80 år gammal och tiden i karantän. Ett späckat avsnitt med mannen som var med och formade Sverige! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Pehr G. Gyllenhammar - Perspektiv: https://www.adlibris.com/se/sok?filter=author%3APehr%20G.%20Gyllenhammar See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans gäst är Johan Enfeldt som är debattör, skribent och rapportförfattare. Johan har ett förflutet som kommunalpolitiskt engagerad i skolpolitik som medlem Folkpartiet. Efter 23 år i Folkpartiet/Liberalerna är han i dag medlem i Socialdemokraterna. Han har skrivit flera rapporter om marknadsmekanismer i välfärden för Arena Idé och skriver ledare för Dagens Arena. Hans klargörande twitterkonto har många följare. Avsnittet handlar bland annat om en historisk tillbakablick på marknadiseringen av den svenska skolan, reflektioner över vad liberala politiker hade för förväntningar och vad som egentligen hände. Citat från Johan: "Från Folkpartiets sida handlade det väldigt mycket om att man skulle få välja. Och det var ingen som såg att i till och med en ganska liten kommun skulle skolan bli en mångmiljonindustri med dem regelverk vi satte upp." ”Jag brukar säga det om valfriheten. Att det var så att det var liberaler som införde skolplikt. Det gjorde de för att skydda barnen från föräldrarnas fria val att inte sätta dem i skolan. Så skolval är inte alls självklart ur ett liberalt perspektiv.” ”Om vi pratar om att optimera samhällets resurser så är det inte särskilt ekonomiskt effektivt det vi håller på med. När jag var i Vallentuna då hade vi 370 elever som gick ut nian och de gick ut från 3 högstadieskolor. Det vill säga 5 paralleller i varje ungefär. Idag har man ungefär lika många elever, det skiljer några tiotal, och det är 8 eller 9 skolor. Och det är en följd av hur vi organiserar vår skola.” Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per@kornhall.se eller ingela.netz@gmail.com. Läs mer om podden och programledarna på Arena Idés webbsajt  https://arenaide.se/kornhall-netz/

Finns det något som heter folkpartism? I andra avsnittet av den andra säsongen av Ideologpodden djupdyker vi i före detta Folkpartiet, numera Liberalernas, ideologiska grund. Hur tar sig socialliberalismen egentligen uttryck rent politiskt och vad skiljer L från andra partier? Romina Pourmokhtari går inte med på beskrivningen att det finns två liberala partier och betonar det sociala ansvaret som en avgörande del av “folkpartismen”. Lars Leijonborg ifrågasätter begreppet folkpartism, resonerar kring partiets relation till socialdemokratin och berättar om ödesvalet på dåvarande Folkpartiets ungdomsförbundets kongress 1971. Programledare är Amanda Broberg som trots att begreppet folkpartism ifrågasätts klarar sig helskinnad ur det andra avsnittet. Gäster är Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, och Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet. 

Jan Björklund är Sveriges nya ambassadör i Rom. Och innan dess har han varit både varit major, svängt sina ben och fötter i TV4:s Let's Dance, varit vice statsminister, och just det, han var ju partiledare Folkpartiet och Liberalerna och satt i regeringen som minister.

USA:s millenniumgeneration upplever sin andra finanskris. Blir det revolution?    En ny undersökning visar att älskvärda människor röstar på vad vi brukade kalla Folkpartiet.   Dessutom: hur påverkar Corona-isoleringen våra tankar? I frågeleken Udda eller Buddha visar det sig att en av poddarna kanske har blivit lite dum i huvudet. Washington ringer Nora görs av Åsa Sandell och Henrik Karlsson.  washingtonringernora@gmail.com  

Sabuni vann kampen om partiledarposten, Anton och Jonas diskuterar vad det innebär och om liberalismens framtid. ✅Stöd vår kanal✅ ✅https://palaestramedia.com/doneraDela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 076 58 04 607▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Bitcoin: 3LyviHpEvvg6fZ2XuC8xyRPUi2JE8pH1Gm▶️Paypal: paypal.me/jonasnilsson38✅Lyssna på Spreaker: https://www.spreaker.com/user/palaestramedia✅Få notifikationer via Telegram: https://t.me/palaestra✅Skriv upp Er på vårt nyhetsbrev på:https://palaestramedia.com/prenumereraSocial Media: ✅ FACEBOOK: https://www.facebook.com/palaestramedia/✅ TWITTER: https://twitter.com/Jonas2Nilsson✅ INSTAGRAM: https://www.instagram.com/jonas.o.e.nilsson

Christmas granskar danska folketinget och vilka som egentligen sitter där medan Jossan hittar en amerikansk guvenör från 1930-talet. Vi diskuterar saker som att barrikera sig med sina tio bästa kompisar, avhoppare från kommunistpartiet och vems pengar man egentligen får använda för att trycka sin tidning.

Både elkrisen och Beyoncés köer fick plats i partiledardebatten som dessutom var Jan Björklunds sista. Vårdköer, gängkriminalitet och det kommunala underskottet men också brödbrist, samvetsfrihet och klimatallianser. Partiledarnas debatt i riksdagen under onsdagen bjöd på både nyord och gamla konfliktlinjer. Men hur stort blir egentligen tomrummet efter Liberalernas avgående ledare Jan Björklund? I veckans podd detaljstuderar vi debatten och fördjupar oss dessutom i metodiken bakom Näringslivets medieinstituts rapport om public service. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Varför är det fortfarande så populärt att ha på sig kalsonger under badbyxorna? Och vad händer om man dricker 25 koppar kaffe om dagen? Många koppar kaffe En ny brittisk studie visar att kaffe inte ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det ska vara möjligt att dricka så mycket som 25 koppar kaffe om dagen utan att det påverkar hjärthälsan negativt. Men vad händer med människan i övrigt vid en så hög kaffekonsumtion? Näringsfysiologen Kristina Andersson reder ut. Kalsongsim Badsäsongen närmar sig och nere vid min badsjö har jag redan sett många unga män bada i kombinationen kalsong badbyxa. Varför är detta mode så seglivat och varför väcker badkläder oavsett om det handlar om kalsonger under badbyxorna, bikinis, toppless eller burkinis debatt? Liberala skillnader  I EU-valet nyligen fick Liberalerna fick 4,13 procent av rösterna medan Centerpartiet fick 10,8. Och det såg ut på ett liknande sätt i höstens riksdagsval även om skillnaden var mindre då. Annat var det i riksdagsvalet 2002: Folkpartiet var med sina 13,4 procent betydligt större än Centern som hamnade på 6,2. Varför har stödet utvecklats på det här sättet? SVT:s politikreporter Mari Forssblad gästar.

11 mars. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Liberalerna. Varför går det så dåligt för partiet i opinionen, och vad står partiet egentligen för?Med Tove Lifvendahl och Lydia Wålsten. Svend Dahl, chef för Liberala Nyhetsbyrån, deltar som gäst. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nina har upplevt en märklig pirrig känsla av upprymdhet, medan Maja nyanserar bilden en aning i detta avsnitt som är som en torktumlare av känslor. Men först en intervju med den tidigare partiledaren för Folkpartiet tillika socialminister Bengt Westerberg om turerna kring LSS-utredningen.

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006. Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige Vi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion De tre O:na. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid Hallberg När TV-debatten intog Scandinavium När vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006 En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet och Expressen-journalisten Niklas Svensson haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.

Valet 1991 hette missnöjespartiet Ny demokrati och dåvarande partiledaren för Liberalerna (the party formerly known as Folkpartiet) lämnade på valnatten SVT:s studio i protest. Vad säger politikveteranen om årets val? Hur ska liberala krafter bemöta den globala populismens framfart?

Liberalerna - formerly known as Folkpartiet - är ett av åtta partier i Riksdagen som kämpar om våra röster. Men vad är liberalism för Liberalerna idag? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheten om kroatiska landslagets generositet var påhitt. Vi har pratat med källan bakom. Kinas ambassad till verbal attack mot flera svenska medier och enskild journalist. Dataintrångsskandeln 2006.  Falsk fotbollsnyhet flög över världen så kom den till 230 miljoner kronor skulle Kroatiens silverlag skänka till behövande barn, enligt nyheten som spreds internationellt. Även svenska medier hakade på. Men då var nyheten redan avslöjad som bluff. Vi har hittat och pratat med personen som var källan till alltihop. Reporter: Tonchi Percan Kinas ambassad i hårda utspel mot flera medier Läget för pressfriheten är nattsvart i Kina. Under sommaren har Kina, genom sin ambassad i Stockholm, trappat upp sina aktiviteter mot journalistik även i Sverige. I anslutning till att artiklar om läget i Kina publicerats, inte sällan artiklar som tar upp diktaturens behandling av den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, har ambassaden gått till hård verbal attack mot flera svenska medier på sin hemsida. Frilansjournalisten Jojje Olsson blev nyligen personligen attackerad i ett utskick från ambassaden. Reporter: Therese Rosenvinge  Dataintrånget som skakade valrörelsen 2006 2006 briserade den sk dataintrångsskandalen. Rapporteringen kring hur Folkpartiet olovligen tagit del av information från Socialdemokraternas interna nätverk Sapnet fullkomligt dominerade slutspurten av valrörelsen. Reporter Tove Palén berättar om nyhetsbomben som slog ned på dagen två veckor innan valet.

Jan Björklund och Liberalerna väljer EU som ny huvudfråga inför valet. Men ligger de för högt på abstraktionsstegen för att kunna locka nya väljare? Minuterna efter Sveriges seger mot Schweiz i fotbolls-VM intar Ekots inrikespolitiska kommentatorer Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach Sveriges Radios scen i Almedalen för att sätta Liberalerna under lupp. Kommer satsningen på mer EU vinna väljarnas gunst, eller skrämmer glosor som hybridkrigföring och plurilaterala handelsliberaliseringar bort alla utom de trognaste liberaler? Och skulle Liberalerna vinna på att byta namn igen? PR-konsulten Pelle Strandberg gästar podden och presenterar en helt ny inriktning för partiet. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Ett år till Brexit: Europaparlamentariker Nils Torvalds (Svenska Folkpartiet i Finland) intervjuas i Bryssel ett år före Brexit av Brexitpoddens programledare Johan Rapp och Brexit-specialisten Rickard Ydrenäs kommenterar. Intervjun är den sjätte intervjun i en serie av åtta intervjuer där Brexitpodden tar temperaturen på Brexitförhandlingarna ett år före Brexit. Kontakt redaktionen: info@brexit.se

"Erik Ullenhag är en jätterolig och trevlig människa men förfärlig som politiker." Det säger Mauricio Rojas i Fredagsintervjun. Under sin tid i Folkpartiet myntade han begreppet "utanförskapsområden". Hans då drastiska förslag om integration gjorde honom till sist omöjlig i svensk politik och han valde att lämna Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Erik Ullenhag är en jätterolig och trevlig människa men förfärlig som politiker." Det säger Mauricio Rojas i Fredagsintervjun. Under sin tid i Folkpartiet myntade han begreppet "utanförskapsområden". Hans då drastiska förslag om integration gjorde honom till sist omöjlig i svensk politik och han valde att lämna Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Striden inom Folkpartiet, förlåt Liberalerna, fortsätter och därför klarar sig Jan Björklund kvar. No -go zoner på tapeten efter förslag från Moderaterna. Det och mer i veckans avsnitt.

POLITIKER, FÖRFATTARE. Marit Paulsen talar om att åldras, om Europa och om sin uppväxt under andra världskrigets Norge. Hon berättar att detta Sommarprogram är hennes sista offentliga framträdande. Politikern Marit Paulsen talar om Europas utveckling från 40-talet till vår nutid i sitt Sommarprogram. Vi får höra om hennes uppväxt under andra världskrigets Norge, med storasyskon som var aktiva nazister och en mor som var en så kallad tyskertös. Marit Paulsen berättar också om tiden som svetsare och 70-talets starka vänstervåg, där hon kallades för högerspöke för att hon var engagerad i Metall, och om tiden som gröna-vågare och bonde som bekämpade flygbesprutning. I egenskap av f d EU-parlamentariker talar också Marit Paulsen om EU:s utveckling och om Brexit.    Om Marit Paulsen Suttit i EU-parlamentet för Folkpartiet (numera Liberalerna) i två omgångar. Skrivit över 20 böcker, bland annat Liten Ida som bygger på hennes egen uppväxt i slutet av, och efter, den tyska ockupationen av Norge. Boken har också blivit film. Efter flytten till Sverige jobbade hon i flera år som svetsare på järnbruket i Smedjebacken. Har som politiker varit mycket engagerad i frågor om livsmedel, miljöfrågor och djurskydd. Har 10 barn och 23 barnbarn. Gillar att spela golf och att bo i husvagn. Marit Paulsen har varit Sommarvärd 1975, 1979 och 1995. Producent: Tobias Gruhs

Hon har varit en av de närmsta runt Jan Björklund och är i dag Liberalernas presschef. I det senaste avsnittet av Kommunikationspodden berättar Elin Boberg för programledaren Max Landergård att hon bland annat lärt sig nya saker i rollen som chef. - Jag börjar acceptera det faktum att möten också är arbetstid, säger hon.Var det inte så att du satt i möten med fel personer då?- Nej det tror jag inte.Varför har Folkpartiet bytt namn till Liberalerna, vad menar Elin Boberg med vänsterfeminister och vilka frågor är som mest känsliga att arbeta med i dag?Hör hur Elin Boberg tänker i senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort.- Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn.Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline.Personal har berättat att bältesläggningar ibland användes i förebyggande syfte eller till och med som straff - något som inte är tillåtet enligt lagen. - Det är bältningar i princip dagligen, säger en skötare.- Oftare och oftare blev det så här, berättar en annan skötare. Det två skötarna i personalen har god insyn i vården tillsammans med en läkare som också vittnar:- Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda. Det bara steg. - Man har ingen kontroll riktigt, berättar en av skötarna. Det är en ganska fruktansvärd känsla egentligen när man står där och man vet att nu har Amanda egentligen bara ångest. Och vi kan inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte i alla lägen.Så många gånger var de här bältningarna omotiverade? - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker, alltså, fan, blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i?Kaliber har tagit del av en intern sammanställning över hur många beslut om fastspänning som fattades när det gäller Amanda. Den visar att hon - på bara tre och en halv månad 2014 - satts i bälte 44 gånger.Per-Olof Björck är klinikens verksamhetschef och har det yttersta ansvaret för vården där. - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar. Att använda bälte är tillåtet men bara om personen riskerar att skada sig själv eller andra. Efter programmet har flera hört av sig om sina egna erfarenheter av tvångsvård på BUP-kliniken i Stockholm. En mamma skriver om hur hennes dotter bältades där under en period. De ville ha stopp på bältningarna eftersom de gav dottern högre och starkare ångest. Det var en spiral rakt ner i helvetet när hon blev inlagd, säger hon. En tjej som själv låg inne samtidigt som Amanda skriver så här;De säger att jag inte behöver skrika för att bevisa att jag mår dåligt och behöver stöd, men varför säger de då att de inte har tid när jag gråter och ber så fint jag kan? De säger att jag ska säga till innan jag skadar mig och jag säger till hela tiden men det står en tvåa i min journal och inte en trea och därmed försvinner min rättighet till sällskap i den kalla stenbyggnad som de mot min vilja stängt in mig i. Det finns ingenting att göra, jag spenderar dagarna i bältessängen, med byxor dragna som snaror kring halsen och resten av tiden bara stirrandes ut i tomma intet. Tvångsåtgärder - som bältesläggning eller avskiljning, alltså isolering av patienter - är tillåtna i Sverige idag och hur man får använda dem är noga reglerat i flera lagar. Det finns ingen hundraprocentigt tillförlitlig statistik men när vården använder tvång så ska det rapporteras in till Socialstyrelsen. Enligt deras statistik gjorde BUP-kliniken i Stockholm förra året 108 bältesläggningar som varade upp till fyra timmar. I hela Sverige registrerades 146. Stockholmskliniken stod alltså för mer än sju av tio rapporterade bältningar inom BUP över hela Sverige förra året. Vi har tidigare berättat om att det - redan innan Amandas tid på kliniken - slogs larm om att tvångsmedel användes i en alltför stor omfattning och på ett felaktigt sätt där. Personalen gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som senare riktade allvarlig kritik mot kliniken för att man hade brukat olika tvångsåtgärder på sätt som inte var förenliga med lagen. Varför har bältningarna fortsatt? Och vad säger ansvariga politiker? Jessica Ericsson från Liberalerna - alltså det som tidigare hette Folkpartiet - är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. - Den beskrivning som ges i programmet är fullständigt oacceptabel och fruktansvärd. Jag blev arg, ledsen, frustrerad. För den beskrivningen av patienterna, den beskrivningen av verksamheten ska inte förekomma, inte under några omständigheter. Hur kan det få fortsätta?- Jag hoppas att det inte fortsätter, jag tror att det här handlar om förra året. Ja, förra året, 2014 - då Amanda spändes fast så många gånger - var ett rekordår på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt deras egen statistik över tvångsåtgärder gjordes drygt 100 bältningar det året. Det är fler än det antal som genomfördes under 2011, 2012 och 2013 - tillsammans. - Jag har ju varit på studiebesök på BUP-kliniken alldeles nyligen, berättar Jessica Ericsson. För att skapa min egen bild och den bild som jag fått är att man jobbar väldigt aktivt med komma till rätta med de problem som finns. Och att det har skett ganska stora förändringar bara under året.  Tvångsåtgärderna har minskat ordentligt och framför allt sedan maj ser vi en ordentlig nedgång.Men även om antalet bältningar på BUP-kliniken i Stockholm har minskat de senaste månaderna så kommer 2015 att bli ett nytt rekordår för redan i september hade man gjort fler bältningar än man gjorde under rekordåret 2014. - Jag tror att det är många i den här historien som önskar att de hade gjort vissa saker annorlunda, säger Jessica Ericsson.Enligt Stockholms läns landstings egen statistik så hade man redan i september i år fattat beslut om fastspänning vid 116 tillfällen. Det är alltså fler än under hela 2014.- Det har varit rörigt på kliniken, säger Jessica Ericsson. Man har haft en personalomsättning, det har varit otydliga roller. Man har inte fått ordning på det. Från och med i år har man börjat jobba klart mer aktivt.  - Jag tänker att vi kommer att behöva följa upp det här jäkligt noga, rent ut sagt, på många olika sätt. Det gjordes en fördjupad utredning här från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenterades i slutet av augusti. Den visar att man kommit ganska långt.  Men det är inte bara BUP-kliniken i Stockholm som fått kritik för att man använder tvångsåtgärder mot barn och unga inom den slutna psykiatriska vården. I februari i år slog FN:s Barnrättskommitté ned hårt mot hur isolering och bältningar används i Sverige. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ser allvarligt på kritiken från FN. - Internationellt kallas bälte för The Swedish Belt. Jag vet inte om det finns någon koppling till att man använder det här mer än på andra håll, det vet jag faktiskt inte. Jag kan bara notera att jag inte har sett så stark kritik från Barnrättskommittén när det gäller den typen av tvångsåtgärder när jag tittat i andra länders rapporter.BO har också kartlagt barns erfarenheter av tvångsvård. I samtal med barnen så har han tagit del av många berättelser som liknar Amandas.   - Jag mötte barn som var med om ungefär den mängden bältningar. Jag tycker att bältningar - som Barnrättskommittén är inne på - är väldig problematiskt mot barn och unga över huvud taget. Att i en akut situation inledningsvis hamna i en sån tvångsåtgärd, det är ju illa nog, men om det är något som upprepas gång på gång, då är det ett misslyckande, helt klart. Det som jag har mött, av de barn som jag har pratat med, så blir ju inte vården det som inger hopp om att man ska bli bättre. Det bryter ner det hoppet. Att det blir en miljö som bara präglas av tvång och brist på tillit. Så det blir väldigt problematiskt. Man når inte fram till barnet med det stöd och behandling som barnet behöver.  Många menar att tvångsåtgärder - såsom bältningar - kan undvikas i de allra flesta fall. På Sveriges kommuner och landsting, SKL har man till exempel tagit fram flera alternativa metoder. I projektet Bättre vård - mindre tvång, som pågick mellan 2010 och 2014, lärde man ut de här metoderna till personal på olika avdelningar och kliniker. Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare och projektledare på SKL.- Målsättningen, det finns bara ett mål som det kan vara och det är att minska behovet av tvångsåtgärder. En förutsättning för att nå det målet är att göra patienterna mer delaktiga. - Tillsammans med patienterna gjorde man snyggt på avdelningarna, berättar Ing-Marie Wieselgren. Man bytte möbler och målade. Man gjorde tydliga dagsscheman. Man frågade patienten vad är det som är jobbigt. Ja, det är att vänta. Okej, vi talar om när olika saker ska hända. Vi ser till att du får bestämda tider till läkarsamtal. Men i de här akuta situationerna då, för nu pratar du om att måla väggar och ha fina möbler, men just i de här akuta situationerna vad finns det där för metoder som man kan tillämpa när man ska försöka gå en annan väga än att till exempel bälta en patient?- Framförallt är det att vara tidigare, att se innan. Att tillsammans lära känna när det är en uppladdning på gång. Eller när blir en person rädd. Och vad kan vi göra i stället.  Och att när du väl måste ta till det, att det då upplevs så bra som det bara går av dem som är med om det. Bättre vård - mindre tvång riktade sig främst till vuxenpsykiatrin. Nu har SKL startat ett nytt liknande projekt där metoderna ska läras ut till personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns redan exempel på hur andra kliniker minskat antalet tvångsåtgärder. På BUP i Halland har man utvecklat en egen metod. Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland och sitter även i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris styrelse. - Vi har ju bälte i Halland, men det var flera år sedan någon låg i det nu Nu säger fel. tror inte att det har varit någon på tre år, men det är jag inte säker på. I Halland har de i stor utsträckning lyckats undvika att spänna fast unga i bältessäng. - Men det är ändå en trygghet att det finns möjligheten att göra det, att ha möjligheten men inte använda den utan jobba på relation istället, säger Håkan Jarbin. Man måste skapa en allians snarare än att hindra dem totalt från att skada sig själva. Så vi låter dem skada sig till viss del utan att ingripa med våld och kraft utan försöker ha en dialog och få igång ett annat sätt att hantera det på. De får dunka sig tills det blir blåmärken, de får rispa sig tills det kommer lite blod, vi stoppar inte det. Och stoppar man det direkt så är risken att det blir en upptrappning och ständiga bältesläggningar och då förstärker man det beteendet och det är det beteendet som allting snurrar kring och då har man målat in sig i ett hörn. Och när de börjar de skada sig så försöker vi bortse från det och locka dem till annat.På BUP i Halland har man försökt få patienterna att fundera över vad de vill göra med sina liv, att se framåt, att vara fysiskt aktiv, spela pingis, gå en promenad och ha ett fullt dagsschema.- Och är det så att de försöker skada sig lite till så lägger man en kudde emellan men man går inte i clinch i dem, säger Håkan Jarbin. Det kan ju synas lite tufft att låta någon skada sig men det är så viktigt att det är personen själv som börjar ta vård om sig själv och att man inte får fysiskt bråk kring samarbetet. I första skedet. Man ska inte säga att bälte inte behövs för det gör det, men om man kan ha bälte utan att använda sig av det, då är det det bästa. Det kräver väldigt mycket personal och en väldig förmåga och sinnesnärvaro från personalen att vara med i detta och hitta utvägarna. Och ta risker som det innebär, för det måste man göra. Men då måste man också ha koll på läget och kunna samarbeta. Så det är en jättesvår och jättebesvärlig vård.Både chefsöverläkaren för BUP i Halland, Håkan Jarbin och Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, säger alltså att det finns metoder att ta till som kan minska tvångsåtgärderna inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin. När vi i första programmet i vår serie berättade om Amanda - den flicka som upprepade gånger spänts fast i en bältessäng på BUP-kliniken i Stockholm - så fick vi mejl från Norge. I det berättade en psykiater att när de jobbat med självskadepatienter där, då upptäckte de att ju fler tvångsåtgärder man genomför, desto mer ökar man patientens självskadebeteende. Vi ringer till Norge och Bodø där Juwamer Mavlud arbetar som psykiater på Nordlandssykehuset i Nord-Norge. Han svensk psykiater och när han kom till Norge 1997 reagerade han på hur man behandlade unga med självskadebeteende. - Självskadebeteende blev behandlat nästan som en allvarlig sjukdom. De blev underlagt tvång och tvångsmedicinering och så vidare och så vidare. Jag vill kalla det för desperationsbehandlingsupplägg helt enkelt.Juwamer menar att tvångsåtgärder gör att patienterna riskerar att hamna i ett kroniskt självskadebeteende och påbörjade därför ett förändringsarbete.- Tvång var förbjudet, totalt förbjudet, tvång skulle icke förekomma över huvud taget. Nu arbetar de utifrån huvudtanken att självskadebeteendet inte ska betraktas som en psykisk sjukdom utan som en beteendestörning som patienten själv får ta ansvar för. - Men självaste skadebeteendet är ett symptom som vi kallar för kommunikativt värde, dvs att du kommunicerar med omvärlden för att du inte kan ge uttryck för det som plågar dig. Nyckeln är att man ger ansvar tillbaka till patienten, men det ska inte ske över en natt. I Bodø arbetar de efter principen att patienterna i möjligaste mån ska leva sina liv hemma och inte alls läggas in.- Håll dem borta från avdelningarna så mycket som möjligt för att undvika kronofisering och institutionalisering, säger Juwamer Mavlud. För att undvika att patienterna hamnar i ett kroniskt självskadebeteende, så får de fortsätta att leva i sin vanliga vardag, men med tillgång till en samtalskontakt. Men på Nordlandssykehuset har de också vad som kallas brukarstyrda platser. Om en patient börjar må riktigt dåligt, då kan han eller hon ringa till sjukhuset och be om att få komma in direkt - utan att behöva gå via sin husläkare eller en akutmottagning. De lägger i princip in sig själva.- De ingår ett kontrakt, du kommer in och när du kommer in så är det så att det bli max 4-5 dygn eller kortare, oftast är det väl 2 dygn, berättar Juwamer Mavlud. Det är individuella kontrakt man skriver. Om det är självskador så är det förbjudet att skada dig. Om det är folk som har missbruksproblem, då är det förbjudet att missbruka på avdelningen. Och man skriver individuella kontrakt med de enskilda patienterna som får erbjudande om att komma dit. Alltså, det införde jag, självskadeförbud. Du är välkommen hit men det ingår att icke skada sig själv. Om det sker, även om det så är mitt på natten, så blir du utskriven. Då får du vara på hotell. Trot eller ej blev det ingen självskadning mer.  Under arbetet med Kalibers serie om den slutna barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige så har vi mött flera experter som har strategier för hur man kan undvika situationer liknande den som uppstått på BUP-kliniken i Stockholm. Inom BUP i Halland, som vi hörde om, stoppar man inte direkt unga med skadebeteende från att göra sig själva illa, i Norge har man tvärtom infört nolltollerans. För Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi - och har jobbat med unga kvinnor med gravt självskadebeteende - är lösningen terapi.  - Det är ju någon slags desperat sista lösning när en patient inte kan styra sitt beteende alls.  Och då måste man ju arbeta, för det första med att förebygga så att folk inte ska hamna i en så extrem känslomässig situation. Och för det andra med att hitta andra sätt att hantera den extrema känslan när den väl uppstår. Hur förebygger man sådant? - Man försöker förstå vad är det för situationer som är särskilt sårbara eller särskilt svåra för den här människan att hantera. När är det hennes ångest väcks. Om situation är, till exempel, att hon blir väldigt rädd, då får man dels försöka lära henne egna strategier för att lugna ner henne, dels lära henne att använda personalen i förebyggande syfte. Att säga att nu är jag på väg att bli så här rädd, nu behöver jag känna mig trygg, jag behöver att någon sitter och pratar med mig, något som gör att känslan går ned. Alla känslor kan ju när som helst gå i riktning mot att de blir mer starka eller mindre starka och då måste man lära sig vad som kan dämpa känslan för den här personen. För den som blir patient och har den här typen av svårigheter med sina känslor, hon klarar inte att göra det här själv, då hade de inte varit patient. Hon behöver inte bli tillsagd att Lugna ner dig!, därför att problemet är att hon inte vet hur man gör för att lugna ner sig när det blir så här besvärligt.Åsa Nilsonne är självkritisk till hur man inom vården ibland ser på psykiskt sjuka människor som inte kan styra sitt beteende.- Av någon anledning blir vi inom vården väldigt provocerade av detta. Vi blir inte provocerade när någon får ett epileptiskt anfall, för det förstår vi att personen inte kan rå för. Men vi blir provocerade när någon får ett vredesutbrott eller en panikattack därför att vi tycker att folk borde kunna skärpa sig eller borde förstå att så gör man inte. Då blir det inte sällan konflikter. Det blir inte sällan en slags maktkamp och då kan bältet komma in som ett led i den maktkampen, att man har det maktmedlet att lägga någon i bälte när man inte lyckas lösa problemet på annat sätt.  Vi lämnar vår granskning om bältning och självskadebeteende. I vårt andra program visade vi hur användningen av antipsykotiska läkemedel - såsom neuroleptika - har ökat mycket inom BUP och att det saknas kontroll över de allvarliga biverkningar som kan uppstå - framförallt hos barn.  Förra veckan berättade vi om Claudio som höll på att mista livet när han vårdades på BUP-kliniken i Stockholm. Han var 15 år när han blev sjuk. Så här berättade hans föräldrar om mötet vården.- När han kom dit, den här läkaren, jag kommer aldrig att glömma henne, började proppa honom med mediciner.Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna?- Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma Angela.- Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, berättar Claudios pappa som också heter Claudio.Vi kunde läsa i journalen att Claudio behandlades med fyra olika neuroleptika. När vi låtit experter titta i Claudios journal så menar de att han fått onödigt många mediciner samtidigt. Mediciner som riskerar att ge mycket svåra biverkningar. Dessutom kunde vi konstatera att sättet som Claudio medicinerades på stred både mot Socialstyrelsens och BUP:e egna farmakologiska riktlinjer. För Claudio ledde biverkningarna att han till slut kollapsade.- Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå, berättar hans mamma. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad.Claudio blev väldigt sjuk av medicinerna och familjen har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg. - Till sist, vi trodde att Claudio kommer att dö här. Ja, det trodde vi, berättar föräldrarna.Enligt chefsläkaren Sten Jacobson som sitter i psykiatriledningen för Stockholms sjukvårdsområde - och som ansvarar för vården på BUP-kliniken - bör läkarna vara mycket restriktiva med neuroleptika. - Det är oerhört viktigt. Varför då? - För att neuroleptika har biverkningar. Sten Jacobson anser att det är ytterst väsentligt att läkarna på kliniken följer de riktlinjer som finns. Om de frångår dem måste läkarna kunna motivera sina beslut. Han säger att psykiatriledningen nu kommer att granska Claudios fall - och även hur läkare på kliniken förhåller sig till riktlinjerna. - Självklart måste vi granska det. Jag anser att det är allvarligt. Jessica Ericsson, ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen i Stockholms läns landsting reagerar starkt på Kalibers uppgifter om Claudios vård.- Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät - det lät förskräckligt, helt enkelt - så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur ser det ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sånt ska inte förkomma. Och det är väl jättebra att han har gjort en IVO-anmälan.Stockholms läns landsting ska nu alltså se över sina rutiner. Chefsläkaren i psykiatriledningen, Sten Jacobson, säger att han välkomnar Kalibers granskning. - Min bestämda uppfattning är att det har blivit betydligt bättre på kliniken, men det återstår fortfarande mycket arbete.  Personalen slog larm 2013, man skulle komma till rätta, men så har man ändå inte gjort det. Personalen vittnar fortfarande om att de här avskiljningarna på RIA-avdelningen sker på ett otillåtet sätt. Personal vittnar om att man ibland bältar i förebyggande syfte. Hur kan det bli så, när man har fått den här kritiken och ska förbättra sig, men så blir det inte bättre?  - Jag anser att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande en hel del saker att åtgärda. Och de här Kaliberprogrammen nu, innebär ju att ja, vi har ju alldeles tydligt som ledning, vi måste ju skärpa vår interna granskning, så att vi verkligen är säkra på att förbättringarna faktiskt har skett. Hur ska ni säkerställa, från ledningens sida nu då, att det kommer att bli bättre och mer patientsäkert för de barn och unga som är intagna på kliniken? - Vi gör en genomgripande intern revision av både styrdokumenten men också hur de tillämpas i praktiken. Sten Jacobson är självkritisk också när det gäller Amanda - hon som isolerades i över tre veckor och blev fastspänd i en bältessäng 44 gånger under tre och en halv månad.- Det kan jag hålla med om att där verkar det som att vi har brustit då.   Reportrar: Helene Almqvist och Mikael FunkeResearch: Emilia MellbergProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Folkpartiet ska bli Liberalerna - men vilken -ism ska vi tillskriva politiken som föreslås på landsmötet? Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach tittar på hur Sveriges säkerhetspolitik påverkats av Parisdåden, medan Ginna Lindberg kommer kollar på hur det påverkat det amerikanska presidentvalet. Programledare är Henrik Torehammar.

Vad händer när en svensk militär insats kommer för nära en svensk biståndsinsats? Utvecklingssamtalet den här gången tar upp gråzonen mellan militära insatser och bistånd. Ett samtal med Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén och frilansjournalisten Urban Hamid. Programledare: Erik Halkjaer.

Folkpartiet är det parti i Alliansen som tydligast talar om samarbete med Socialdemokraterna idag. Men hur långt är dom beredda att gå? När det gäller flyktingpolitiken hålls samtal över blockgränsen just nu. Samtidigt är  (FP)  splittrat när det gäller tillfälliga uppehållstillstånd och krav för anhöriginvandring. En av dom oppositionella är Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson i partiet. Hur ser hon på samarbete med (S) och hur mycket kan hon kompromissa i flyktingpolitiken? Birgitta Ohlsson intervjuas av Monica Saarinen

Vi diskuterar ett nytt mål i HD (Byggnadsmålet) och ett ”mål” som inte ens nådde tingsrätten. Vi pratar dos och don’ts på arbetsmarknadsdagar. Och vilka avtalsrättsliga frågor uppstår med anledning av KD:s uppsägning av DÖ? Dessutom ett tips: Om du precis har blivit blåst i ett avtal av den som du ingått avtalet med, så är det ofta en ganska dålig idé att ingå ett nytt avtal med samma avtalspart (ping Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet ang. att KD hoppat av DÖ, men nu vill lägga fram en gemensam Alliansbudget). Dessutom: vad betyder nomenklatur? Vad betyder principlism (obs ingenting, Mårten har hittat på det)? Med vad jämför Mårten att torka sig i rumpan innan man skiter? OCH VI HAR BLIVIT NOMINERADE TILL SVENSKA PODCASTPRISET. Rösta tidigt och ofta! http://www.daytona.se/podcastpriset/2015 Tack Lindahl, G&D, Delphi och Familjens Jurist!

Hur en bild förändrat den svenska inrikespolitiska retoriken kring migration. Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg reder ut om det är en klimatförändring, eller brittsommar och hur talet om öppenhet omsättas i konkret policy - från etableringsreformer till nybyggarlandet Sverige. Inför riksmötets öppnande  nästa vecka - vi listar våra bästa riksdagsöppningar genom tiderna!

Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren. Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot natthimlen. En som intresserat sig för den här nya traditionen är Tora Wall, folklivsforskare vid Nordiska Museet i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Fridolin har lämnat Bromma för Arlanda. Bokstavligen. Det har lämnats in en vårbudget som Folkpartiet nog helst skjutit ner, och så har panelen diskuterat hur den riktige moderaten ser ut. Med Virtanen, Pettersson, Persson och Schenström.

Efter valnatten är Avner försvunnen. Hans uppträdande på SD:s valvaka har skapat rabalder från alla håll och han känner sig tvungen att fly. Verklighetens Sigge Dabrowski hittar honom i Israel på gränsen till Gaza. Hör sista delen i berättelsen om Avners resa till Sion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta har hänt: Vår reporter Sigge Dabrowski träffar en märklig man på en perrong en sen natt i Stockholm. Han får ett visitkort tryckt i sin hand: "Svensk-Judisk Dialog" står det på det. Under valnatten dyker han upp igen – iTV-rutan. Det är direktsändning från Sverigedemokraternas valvaka. På scen och firar med partitopparna står en man iklädd judisk kippa och i handen en israelisk flagga. Han kallar sig för Avner Jonathan Ben Israel. Men han heter också nåt annat: Babak Hejazi. Och han väcker rabalder från alla håll och kanter. Han polisanmäls för saker han skriver om muslimer på Facebook. Folkpartiet som först hade ett intresserat möte med honom kallar honom extrem. Nazister kallar honom infiltratör. Judiska centret kallar honom fejk och Sverigedemokraterna tar också avstånd. Nu vill Sigge få tag i honom. Men Avner är försvunnen. Och polisen är efter honom. Vart har han tagit vägen? Men plötsligt dyker Avner upp i ett videoklipp, från Israel. Han blir intervjuad och säger att svenska regeringen vill utrota Israel som stat. I sista delen av berättelsen Avners resa till Sion har vi kommit fram till det heliga landet. Verkligheten träffar Avner i Israel, i en liten stad precis på gränsen till Gaza. Hit har han flyttat. Eller flytt – för samtidigt som han blev polisanmäld så har han själv personskydd efter valvakan.