Podcasts about katarinas

I jubileumsavsnittet gästas Lönepodden av Nova Lacanne, lönespecialist och Comp & Ben-manager på Fremantle – tevebolaget bakom några av Sveriges mest älskade produktioner. Nova är en modig röst i branschen som ifrågasätter gamla sanningar, bygger smarta processer från grunden och testar AI i praktiken. Hur är det egentligen att jobba med lön i en kreativ och snabbföränderlig miljö? Och hur vågar man bryta ny mark – även som ensam i sin roll? Lyssna och inspireras av Novas resa, tankesätt och konkreta tips! Zennie Sjölund på Srf konsulterna är Katarinas co-pilot.

Ett populärt livsmedel som även är en symbol för liv, pånyttfödelse, mystik och det sköra vi snackar om ägg så klart! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Lyssnaren Inger stötte på en speciell ägg-delikatess under sina somrar i Kina, Kajsa hade en kollega som alltid åt ägg och filmjölk till lunch och Katarinas pappa fick improvisera när äggkläckningsmaskinen gick sönder!I extramaterialet får vi reda på svaret på ett ljud-mysterium!

Katarina Woxnerud har jobbat som Naprapat sen 1991 med fokus på kvinnors anatomi och ofta i kombination med träning och löpning. Hon är en av grundarna till Hela Kvinnans Klinik och är författare till en lång rad böcker som handlar om kvinnospecifika ämnen – tex. löpning efter förlossning och under klimakteriet. Men hon tar också emot män med bäckenbottenbesvär. Katarina springer själv mycket och tränar för maraton och Iron man och samtalet handlar en hel del om hur smärta uppstår och hur hjärnan reagerar på nervretningar. Vad triggar smärta och vad kan vi göra åt det? Vi får lära oss hur man kan utnyttja de egna smärtdämpande systemen, oavsett om man har ont i ett knä i vardagen eller om det slår till akut på en tävling. Såklart pratar vi också om bäckenbotten och hur den har en avgörande roll i kraftöverföringen i kroppen. Men också hur den påverkas av stress i livet. Dessutom får vi tips på hur man kan tänka när man vill gå tillbaka till löpning igen efter en förlossning! LÄNKAR Vårt tidigare poddavsnitt med Katarina 185 – Bäckenbottenträning för kvinnliga och manliga löpare Följ på instagram @katarinawoxnerud På Woxnerud.se kan du läsa mer om Katarinas böckerm föreläsningar och digitala kurser. Undersökningar eller träning på Hela Kvinnans Klinik https://helakvinnansklinik.se/

Hej och varmt välkommen till den tredje säsongen av - Jag vet vad du skrev.Den här veckan har vi bjudit in Katarina Wennstam, hon är en av Sveriges absolut mest lästa och älskade författare. Hennes första bok, Flickan och skulden, betraktas idag som en kultbok och något väldigt banbrytande. Flickan och skulden, nominerades även till Augustpriset för bästa fackbok och belönades med Vilhelm Moberg-stipendiet, samt Advokatsamfundets Stora Journalistpris.Katarina har en bakgrund som kriminaljournalist i SVT och har varit en frontfigur inom den svenska debatten om kvinnors rättigheter och lika villkor.Just nu är Katarina bokaktuell med sin nya roman - Död mans kvinna, uppföljaren till den oerhört älskade, Döda kvinnor förlåter inte.De båda ingår i serien Sekelskiftesmorden.Vi kommer såklart att fördjupa oss mer om dessa böcker under samtalet och Katarinas skrivprocess.Även denna säsong är i ett exklusivt samarbete med Storytel, som är en av världens största streamingtjänster för ljud och e-böcker och har över 1,5 miljon titlar. Såklart så finns även Död mans kvinna på Storytel, både som ljud och e-bok. För mer information läs mer på Storytels hemsida och ladda även ner deras app för att ta del av en fantastisk tjänst.Tack för att du lyssnar, nu sätter vi igång!

Vi jagar och jagar efter den, vissa livet ut, andra hittar den då och då men kanske bara för en tid. Det är såklart lyckan vi pratar om. Mitt bland alla individualistiska råd om sömn, kost och självförverkliganden så glöms ofta den allra viktigaste pusselbiten bort. Om den och om vetenskapen bakom lycka får du veta det mesta som är värt att veta av veckans gäst. Vi bjöd in den TV-aktuella psykologen, föreläsaren och författaren Katarina Blom, som bland annat gjort succé i USA och England med serien The gentle art of Swedish death cleaning. Vi pratar om tjocka och tunna band, effekten av att vara tillsammans, om hur psykologin bakom verklig lycka ser ut enligt vad forskningen vet idag. Stoppa in dina lurar och ta fram anteckningsblocket i hängmattan, för det här avsnittet är packat med kunskap och klokskap! FOTO: Caroline Andersson Renaud/Bonnier Fakta ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Vill du veta mer om lycka? Följ Katarina på instagram >> www.instagram.com/katarinablom eller köp Katarinas böcker: Lycka på fullt allvar >> https://shorturl.at/Wa0Fh Tillsammanseffekten >> https://shorturl.at/ni2ej Se succéserien "The gentle art of Swedish death cleaning" >> https://www.svtplay.se/den-svenska-konsten-att-dostada ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Tack till vår samarbetspartner! >> Siljan News - för dig som vill bo och jobba i eller besöka Dalarna! www.siljannews.se / www.bojobba.se ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Avsnittet är klippt av grymma Andreas Viklund / Radiomakaren. www.instagram.com/radiomakaren ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 -------------- Följ oss! www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet www.linkedin.com/company/bortom-ekorrhjulet www.bortomekorrhjulet.com -------------- Följ Katta: www.instagram.com/bucketlifese Följ Lotta: www.linkedin.com/in/lotta-nordin-44373a3/

Vi följer upp den månatliga rapporteringen av arbetare till Fora som nu är inne på sin femte månad. Den 1 januari ändrades rapporteringen så att företag med anställda med avtalspension SAF-LO rapporterar varje månad i stället för årligen vilket påverkar ca 100 000 företag.   Trots flera års dialog mellan samverkansgruppen Srf Lönsam och Fora uttryckte Srf Lönsam i höstas frustration över bristande information, vilket försvårade systemanpassningen.   Hur har det gått? Hann systemleverantörerna få ordning på allting och hur har det gått för kunderna? Vår gäst Helene Bergstedt, produktägare för Agda PS, representerar Srf Lönsam. Katarinas bisittare är Zennie Sjölund, branschansvarig för lön på Srf konsulterna och koordinator för Srf Lönsam.  

De flesta känner igen honom som Adam Tensta. Nu är han tillbaka efter ett långt uppehåll, men nu utan Tensta. Vem är den här versionen av Adam Taal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 17 år sen slog han igenom stort, med albumet It's a Tensta thing och hiten My cool. Han vann en grammis för Årets dans/hiphop/soul, och spåddes en internationell karriär.Och han har turnerat i 35 länder och varit förband till artister som Rihanna och Jay-Z, men sa samtidigt nej till skivkontrakt utomlands. Att vara independent, självständig, har varit ett tema genom hela hans karriär. Han var det första affischnamnet att slå igenom i hiphop-kollektivet Respect My Hustle, RMH, som sedan fört fram artister som Silvana Imam, Erik Lundin och Cherrie. De var ett av kollektiven som visade att det går att slå igenom på den svenska musikscenen, utan skivbolag.Det lade grunden för hiphopens väg tillbaka till topplistorna, där genren numer dominerar. Bland annat genom den omdiskuterade gangsterrappen, med skildringar av grovt våld och kriminalitet.I den här Söndagsintervjun berättar Adam Taal om sin syn på generationerna som kom efter, och om varför han tycker att många gangsterrappare är ”fett lata”.”Jag ser mig själv som en grundsten, en konstant”I maj släpper Adam Taal ett nytt album, som bär hans mamma Katarinas namn. Hon gick bort i cancer 2016, och sedan dess har han inte släppt musik.I sitt sommarprat 2018 försökte han lära känna sin mamma Katarina. Han berättade att de delade ett tydligt karaktärsdrag, de har svårt att prata om känslor, att dela med sig av sina problem.Och precis som i karriären är det privat viktigt för Adam Taal att vara en konstant, säger han, att vara oberoende. Varför är det så viktigt att stå på egna ben? Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Har du funderat på hur våra tankar påverkar de val vi gör för vår hälsa? Vill du veta hur du kan manifestera drömkroppen och samtidigt äta det du vill? Häng med i dagens avsnitt där Frida gästas av Katarina Krüger som är mindset coach inom hälsa. Vi pratar vardagslyx och praliner i soffan, tomma nyårslöften och om hur vårt mindset lägger grunden för den hälsa vi eftersträvar. Häng med i dagens avsnitt av Aha moment och lär dig Katarinas och Fridas bästa knep för att omprogrammera dina övertygelser och förkroppsliga ditt Du 2.0. Följ gästen Katarina Krüger på Instagram @Optiwellness.se ⁠Följ Frida på instagram @freedombyfrida⁠

Ja, det finns ju någon form av lögn i dagens samhälle om vad lycka är och hur vi når den. Och det här pratar jag med lyckopsykologen Katarina Blom om i veckans avsnitt. Alltså hur vår lycka formas av vår omvärld och vikten av att reflektera kring varför vi känner längtan efter vissa saker. Leder vi varandra fel? Och hur påverkar individualismen i vårt samhälle vår möjlighet att vara lyckliga? Om omvärlden talar om för oss att ”Om jag bara bestämmer mig så kan jag bli lycklig” - blir det då svårare att faktiskt bli det i en värld där vi behöver varandra? Självklart analyserar vi också det här ur ett jämställdhetsperspektiv, och landar kanske föga förvånande i att allt det här är svårare för kvinnor eftersom kraven ofta är mycket högre på oss ur fler aspekter.  Jag älskade mitt samtal med Katarina och jag hade kunnat prata med henne i typ minst en timme till. Jag tror nämligen det är så enormt viktigt att vi granskar vår omvärld utifrån de perspektiv som kommer upp här om vi vill må bra på riktigt. Köp Katarinas bok Tillsammanseffekten: https://www.adlibris.com/se/bok/tillsammans-effekten-hur-goda-relationer-gor-dig-starkare-lyckligare-och-friskare-9789178875023?gad_source=1&gclid=Cj0KCQiArrCvBhCNARIsAOkAGcVQjweM-CBVhFJr82OtV_3bMl3QLcMu6iHjUNaC4rKA3wgrt3S_YUQaAvMvEALw_wcB Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingela: Ludvig Gawell

Rättspsykiatrikern och läkaren Katarina Howner har ett arbete som fascinerar många. Det är bland annat hennes uppgift att undersöka om personer som har begått allvarliga brott bör få fängelsestraff eller rättspsykiatrisk vård. I hennes arbete träffar hon mängder med människor med psykiska personlighetsstörningar – inte minst psykopater. Katarina delar med sig av sina erfarenheter och sin kunskap kring hur en psykopat beter sig, hur man kan lägga märke till dem och vad man kan göra om man träffar en. Vi pratar också om hur man som förälder kan förhindra att ens barn blir psykopat, terroristers psyke och hur det fungerar inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Lyssna på Katarinas podcast - Det Mörka Psyket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rättspsykiatrikern och läkaren Katarina Howner har ett arbete som fascinerar många. Det är bland annat hennes uppgift att undersöka om personer som har begått allvarliga brott bör få fängelsestraff eller rättspsykiatrisk vård. I hennes arbete träffar hon mängder med människor med psykiska personlighetsstörningar – inte minst psykopater. Katarina delar med sig av sina erfarenheter och sin kunskap kring hur en psykopat beter sig, hur man kan lägga märke till dem och vad man kan göra om man träffar en. Vi pratar också om hur man som förälder kan förhindra att ens barn blir psykopat, terroristers psyke och hur det fungerar inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Lyssna på Katarinas podcast - Det Mörka Psyket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt undersöker vi Liljevalchs och dess vårsalong men framförallt träffar Kathinka kaksmula Katarina Braunerhjelm och Jenny Bolander och pratar om Katarinas ridolycka som ledde till en bruten nacke med stor konsekvenser och om vägen tillbaka till ett aktivit liv. Välkomna till Radiokakan.

Katarina lär oss förstå hur vi ska göra stora beställningar av hjärtat för att åka snabbare!  Katarina Ehrenborg är inte bara professor utan även pedagogisk så vi förstår.  Kay testar Katarinas tankar i praktiken och kör ifrån eliten, ja du behöver lyssna för att förstå hela grejen!

Hon är den fattiga och obetydliga tyska prinsessan som lämnar sitt land och sin familj för att gifta in sig i den ryska monarkin. När Katarinas make Peter visar sig oduglig tar hon makten över sitt liv och skaffar sig flera älskare. Men hon tar även makten över Ryssland. Under hela 34 år leder Katarina Rysslands utveckling och hänsynslösa expansion både västerut och österut. Hon inspireras av upplysningens ideal och leder gärna reformer, bara det inte hotar hennes egen makt.

The path to being intoxicated with wine (I do not mean with alcohol) comes in many fashions. Virtually everyone that is consumed with wine has a story to tell. Some left the family wine business to become lawyers or even doctors but the allure brought them back to their roots (full of puns today).  There are not many careers that would align themselves for a switch to wine as does Katarinas first love of history; maybe food, hospitality and a few others would be synergistic but history would be my vote for natural progression to wine. Wine is history. Wine is about the story. All of history has wine. Katarina was taken by wine during her studies and quickly became an academic in the world of wine. Settling in Florence, 100's of kilometers from her native Sweden, Katarina has become an expert in the regions and ways of Italian wine. With over 2000 wine varietals, she has much to learn but that is what wine is about....the chase of the knowledge. Have a listen to Katarina's chase.   PK

Andrea er endelig tilbake, med kjære lille lillebror på brystet. Vi går gjennom del 1 av fødehistorien: alt fra Katarinas perspektiv til den overveldende situasjonen med nytt liv og dødsfall på samme tid. Vi snakker også om overgangen til å bli tobarnsmor, skrubbsår i tissen, kaosdagen på Tusenfryd, upppdragne voksne, hvordan snike seg inn på byen, sexdrømmer som ikke bør finne sted og annet snacks. God lytt!Annonse: Strøm det beste av eksklusive nye serier, storfilmer og originale programmer, til bare 45 kroner per måned i 3 måneder! www.skyshowtime.com

Allt Katarina Barruk säger går rakt in hjärtat och landar på ett ställe som berör, stärker och öppnar upp nya rum. Det handlar om umesamiska, språkrevitalisering och samisk musikbransch. Hatten av! Det här behöver alla höra, helst mer än en gång.  Klicka HÄR för Katarinas hemsida. Och klicka HÄR för Álgguogåhtie.   Gillar du avsnittet? Dela gärna på sociala medier och skriv en recension där du finner podden, det gör att fler hittar Samesystrar. Besök min hemsida och följ mig gärna på Instagram och Facebook för alla uppdateringar.  Nästa avsnitt kommer torsdag 13/4 Foto: Sara Berglund

Katarina Riml, partner och konsult på HOME of Recruitment, delar med sig av sina erfarenheter från de många samarbeten hon haft med verksamheter som på olika sätt fått hennes hjälp och stöd med uppbyggnad eller utveckling av interna rekryteringsfunktioner. Vill du också ha Katarinas hjälp, eller vill du läsa vad hon skrivit på vår blogg om detta? Besök vår hemsida - www.homeofrecruitment.se

2023 ger oss vad vi tål och lite till. Vilken tur att vi har vårt medium Katarina som vägledare. Tarotkort, att vara nere på botten och res sig, kärlek, knivar, djävulens grepp och tarotkort live. Det är vad podden handlar om idag! Plus hur ska man veta om det är äkta häxor och varför reser sig håret på Katarinas armar när hon tittar på Ann? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023 ger oss vad vi tål och lite till. Vilken tur att vi har vårt medium Katarina som vägledare. Tarotkort, att vara nere på botten och res sig, kärlek, knivar, djävulens grepp och tarotkort live. Det är vad podden handlar om idag! Plus hur ska man veta om det är äkta häxor och varför reser sig håret på Katarinas armar när hon tittar på Ann? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej alla fina lyssnare, varmt välkomna till ett nytt avsnitt! Idag möter vi Katarina Mannheimer Ahlström som är aktuell med boken "Jag ska klara det här - om att leda sig själv med kärlek genom sjukdom". Katarina är doktor i kliniskt socialt arbete. Hon arbetar som samtalsterapeut, hypnosterapeut, föreläsare och meditationsledare.  I ett tidigare avsnitt som Katarina medverkat i pratade hon om sin bok Dit hjärtat längtar. Idag ska hon dela med sig av en personlig resa och allt började med ett besked som hon fick i april 2020, när hon drabbades av cancer. Hör om Katarinas process om läkning och hur hennes förhållningssätt till kroppen och livet förändrades. Katarina delar med sig av mentala och känslomässiga verktyg som gjorde underverk för henne genom denna tid, och nu varit till stor hjälp även för andra som befinner sig i liknande situationer.  På vilket sätt lever Katarina idag? Vad blev hennes insikter av denna sjukdomstid? Hur blev det med cancern? Blev hon friskförklarad?  Denna viktiga bok är inte bara en inspiration och självhjälp för de som drabbats av cancer utan också livsråd för oss alla. Och kloka tankar att ta del av. 

Katarina Abrahamsson har i många år jobbat som inredningsarkitekt på bland annat Svenskt Tenn. Numera driver hon egna inredningsprojekt där kunderna är både privatpersoner och företag. Utgångspunkt i Katarinas arbete är samspelet av människor, arkitektur och inredning för att skapa en hållbar inredning och miljö.  I detta avsnitt delar Katarina med sig om sin inredningsfilosofi där hon berättar om sina erfarenheter och tankar gällande val och samspel mellan kulörer, inredning och material. 

Fastighetsentreprenören Katarina Liljestam Beyer har haft anställningar större delen av sin karriär men 40-årskrisen blev början på hennes entreprenörskap. Slumpen avgjorde riktning. Hon sa upp sig från sin anställning utan att ha en tydlig idé eller affärspartner. Vi pratar om hur hon hittade riktning och sammanhang. Idag är hon medgrundare till det moderna konceptet Colive, ett delningsboende för unga vuxna, och mjukvaran Coly som matchar gruppformationer. Hon berättar om ambitionen att lösa samhällsproblem som bostadsbrist och ensamhet genom innovation och hur man får så många som möjligt att trivas tillsammans genom en matchningsalgoritm. Jag är nyfiken på hur bolaget lyckats få med sig the Royalty of Real Estate på tåget och Katarinas största lärdomar i entreprenörskapet so far. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Det här är Thomas Wärfmans sista avsnitt eftersom han nu slutar i Norrköping och börjar en ny tjänst som domprost i Växjö istället. Ett lite vemodigt avslutningsavsnitt med återblickar på 50 avsnitt. Varför startade podden? Hur har den utvecklats? Vad har varit roligast? Lyssna på Thomas och Katarinas reflektioner och givetvis vad som kommer att hända framöver när Kyrkpodden börjar ett nytt kapitel! Vad tycker du om Kyrkpodden? Vad tycker du har varit bäst? Maila på kyrkpodden@svenskakyrkan.se

Fårklippning är något som alla fårägare berörs av, så nu har vi gjort en hel podd på detta tema. - Katarina Karlsson som driver Jakobgården i Överkalix har testat alla varianter av fårklippning. Funderar man på att lära sig att klippa själv finns det många tips och erfarenheter i Tittis och Katarinas samtal. - När ska man klippa och varför? Det reder fårrådgivaren Titti Strömne och Einar ut. Hur vill klipparna att vi ska förbereda oss och fåren inför klippning? - Elin Esperi är av våra skickliga proffsklippare som hjälper fårbönder som inte vill klippa själva. Hon berättar för Einar hur en bra klipplats ser ut och man förbereder fåren. - Något om ull vill vi också ha med. Linnea Eklund är ullklassificerare utbildad i Australien som nu ullkonsultar hemma i Sverige. Vad tror hon kommer att hända med den svenska ullkedjan och hur tycker hon att vi ska tänka för att det ska bli enkelt att ta hand om och sälja ullen? Välkommen till Fårpodden! PS. På hemsidan finns länkar

Journalisten, författaren och debattören Katarina Wennstam gästar Framgångspodden för att prata om mäns våld mot kvinnor. I hennes böcker och reportage belyser hon ofta ämnen som sexuellt våld och övergrepp mot kvinnor. I 10 år arbetade hon som kriminalreporter på SVT, hon har vunnit massor av priser och skrivit nästan 20 böcker. Vi pratar om allt hennes arbete. de patriarkala struktur vi har i samhället och vad vi kan göra för att förbättra kvinnors situation. Vi får också höra om Katarinas val att leva som särbo, de tuffaste brotten hon skrivit om och hur hon pratar med sina barn om samtycke. Det blev ett viktigt och intressant samtal som väcker både tankar och debatt! Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ I betalt samarbete med AJ Produkter: https://www.ajprodukter.se/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Journalisten, författaren och debattören Katarina Wennstam gästar Framgångspodden för att prata om mäns våld mot kvinnor. I hennes böcker och reportage belyser hon ofta ämnen som sexuellt våld och övergrepp mot kvinnor. I 10 år arbetade hon som kriminalreporter på SVT, hon har vunnit massor av priser och skrivit nästan 20 böcker. Vi pratar om allt hennes arbete. de patriarkala struktur vi har i samhället och vad vi kan göra för att förbättra kvinnors situation. Vi får också höra om Katarinas val att leva som särbo, de tuffaste brotten hon skrivit om och hur hon pratar med sina barn om samtycke. Det blev ett viktigt och intressant samtal som väcker både tankar och debatt! Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ I betalt samarbete med AJ Produkter: https://www.ajprodukter.se/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 44 av ”Talk to me” intervjuar Sarah Dawn Finer journalisten, författaren och debattören Katarina Wennstam. En kvinna med ordets gåva, som berättar målande om uppväxten och vad som format henne till att ställa sig på de utsatta tjejerna och kvinnornas sida och vilja göra förändring på riktigt. Katarinas reportageböcker om övergrepp mot kvinnor har öppnat upp och väckt liv i debatten kring sexuellt våld mot kvinnor.Hennes bok ”Flickan och Skulden” nominerades dessutom till August-priset, och hon tilldelades även Sveriges advokatsamfunds journalistpris. Även i hennes skönlitterära böcker som ”Smuts”, ”Alfahannen” och snart ”Djävulens Advokat”, rör sig karaktärerna kring liknande ämnen och ifrågasätter bla medias nyhetsbevakning och samhällets syn kring våld mot kvinnor. Hon säger sanningar i denna intervju som alla borde höra. Hur påverkade hennes farmors livsval henne? Hur och varför skriver hon? Varför blev hon inte advokat?Hur hanterar hon att filtrera allt mörkt hon ser och måste se i sitt jobb i form av visuellt material på kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld? Vad kostar det henne? Hur har hon själv hanterat det hon blev utsatt för i tonåren?Hon har också varit en av de som kämpat för att ändra sexualbrottslagen till en samtyckeslag. Lagen ändrades i den riktningen 2018. 2019 fick hon pris för FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter, för att ha haft "en avgörande betydelse för den svenska samhällsdebatten om flickors och kvinnors rättigheter på 2000-talet”.Hur har rättsystemet kring dessa frågor blivit bättre och vad är fortfarande problemet? Missa inte heller hennes populära sommar och vinterprat i P1. Detta är ett lärorikt, tänkvärt, långt, känslosamt, rörande och roligt samtal som ni INTE vill missa!!Kommentera & Dela gärna!”Talk to me” Produceras av SDF Entertainment AB See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan gästas vi av det kända mediumet Katarina Zellner, känd från bland annat Fredagspodden med Hannah och Amanda. Vi båda har fått flera readings av henne genom åren och det var väldigt härligt att mötas här i podden igen. Vi har ett mysigt samtal om mediumskapet och passar på att fråga Katarina våra mest nyfikna frågor. I avsnittet: - När spiritualitet blir en flykt istället för läkning - Vad man kan förvänta sig av att gå till ett medium - Katarinas syn på olika livsvägar i livet - Om våra personliga guider och skyddsänglar - Varför man inte alltid får “rätt” framtidsprognos från medium - Hur Katarina kom in på den mediala banan - Lärdomar efter 30 år som spirituell vägledare - Budskap till Holy Crap Community Veckans avsnitt görs i samarbete med AKIND. Mer information hittar ni på akindstore.com. Få 10% på första köpet om du signar upp på nyhetsbrevet. Ha en underbar vecka! Kram & kärlek, 
Amanda och Mathilda Klipp och redigering: Cemil Bedran Yildirim

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad. Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar. Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lycka är lika eftertraktat som svårfångat. Men gör vi rätt saker på jobbet kan arbetet faktiskt ge oss lycka, berättar psykologen och författaren Katarina Blom. En hel del av det som får oss att känna oss lyckliga kan vi få del av genom våra jobb, med rätt förutsättningar. Vi kanske är färre som känner så idag, mitt i en stor kris för både hälsa och ekonomi. Men även kriser innehåller möjligheter. Katarina Blom är psykolog, föreläsare och författare, känd bland annat för sitt Ted Talk You don’t find happiness, you create it. En nyanserad blick på lyckan Hon vill att vi ska montera ner missuppfattningar om lycka och välbefinnande och nyansera det med en mer mänsklig blick. Livet befinner sig i ständig rörelse och så även våra känslor. Det är sunt och ett tecken på att vi är levande. Att inte vara lycklig hela tiden är helt ok. Vårt känsloliv fluktuerar, så är det och så ska det vara. Reflektion och självkännedom Det ligger i den mänskliga naturen att ständigt vilja ha mer och göra saker bättre, säger Katarina. Det är egenskaper som har hjälpt människor att överleva i årtusenden. Men det kan också göra oss ständigt missnöjda med det vi har och är. För att våra urgamla hjärnkonstruktioner ska få balans kan vi träna på att vara nöjda och odla tacksamhet. Det kräver reflektion och självkännedom. Lycka på jobbet Katarina säger att vi mår bra av att anstränga oss. Arbetet kan vara en bra plattform för meningsfullhet och tydlighet. Att höra till ett sammanhang och få bidra till något större än oss själva skapar välbefinnande. Det finns många teorier om vad vi behöver för att må bra som man kan använda på arbetsplatsen. En av dem sammanfattas med akronymen PERMAH: Positiva känslor Engagemang Relationer Mening Ansträngningslycka (ett ord som inte finns i svenskan men som Katarina tycker att vi skulle behöva) Hälsa Vilka är lyckligast i arbetslivet, då? Det är svårt att säga, berättar Katarina, men i en studie kunde man se att de som är högst upp och längst ner i hierarkin är de mest ensamma. Lycka och välbefinnande i kristider  Det är mänskligt att bli stressad och problemfokuserad när vi känner oss oroliga och hotade, säger Katarina. Men det gör oss tyvärr inte till några bra problemlösare. Vi kan behöva hejda våra impulser, förstå våra känslor och stanna upp och reflektera innan vi agerar. Som ledare i kris finns det två vanliga misstag. Det ena är att göra för mycket. Det andra att helt avsäga sig ledarskapet. Den gyllene mellanvägen är att sätta systematiska mål i små steg och att hitta engagemanget i vad alla i en organisation kan fokusera på tillsammans. Basbehov och relationer Och för oss alla är det särskilt viktigt när livet är tufft att vi tar hand om våra basbehov som motion, mat och relationer. Vi har stora möjligheter att påverka varandras mående genom hur vi relaterar till varandra. Katarinas råd är att vi kan tänka som en besättning på en u-båt och ställa oss frågan: hur ska vi klara detta tillsammans? Vi människor är byggda för att hantera utmaningar och det bästa vi kan göra är att hitta möjligheterna i de utmaningar vi står inför. Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har flera bra artiklar om både känslor och beteenden. Den här veckan tipsar vi om ett filmklipp om varför vi borde fira att pandemin har gett oss en paus. Talare är Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm som många känner till från hans sommarprat.

Vad innebär intraprenörskap och vilken roll spelar det i innovation? Entreprenörskap har blivit hett de senaste åren i och med framväxten av den digitala start up-scenen, men intraprenörskap har inte fått samma uppmärksamhet. En som menar att intraprenörskapet är avgörande för att få innovation att hända i etablerade organisationer, är Katarina Blomkvist. Hon har forskat i intraprenörskap och innovation vid Uppsala universitet i över 15 år. Johan Lager pratar med Katarina om hur intraprenörskap skapar värde i ett innovationarbete. Ni kan läsa mer om Katarinas arbete på www.ikompassen.se och www.dailyinnovation.se

Terrordåden i Bryssel 2016 krävde 35 människors liv. En av dem var Katarinas mamma, en av två svenskar som omkom i attentaten. Hon var i stan bara för att hälsa på Katarina och dansa barfota. Av: Gurbet Aslan. Producent: Gustav Asplund.

I ukens episode tar jentene opp noen etterlengtede tema basert på lytterspørsmål fra dere! Trening er en stor del av jentenes hverdag i dag, men slik at det derimot ikke alltid vært. Denne episoden handler om reisen vår inn i treningsverden: Det å være nybegynner på treningssenter, og om Katarinas vei fra å være større som barn - til å nå elske den livsstilen de begge ånder for. Hva har vært nøkkelen for å finne treningsglede? Hvordan ble vi komfortabel på treningssenter? Hvordan takler vi nedturer i motivasjon? Dette er noen av spørsmålene som blir tatt opp! Del 2 kommer neste uke.

Katarina Berg som är global HR-chef på Spotify – världens populäraste tjänst för musikstreaming, gästar idag podden. Idag lägger vi vårt fokus på frågor som berör employer branding, HR och rekrytering. Hur hanterar man egentligen 55,000 ansökningshandlingar i månaden? Och hur går man tillväga för att få jobb på Spotify? Dessa frågor och många fler besvaras av Katarina i dagens avsnitt. Trevlig lyssning. Nedan följer avsnittets höjdpunkter i tidsstämplar. [01:15] - Hur är läget på Spotify under dessa corona-tider? [03:10] - Hur arbetar Katarina i rollen som HR-chef nu under rådande omständigheter? [04:25] - Hur arbetar Spotify med sin organisationskultur? [12:45] - Hur har Katarinas resa på Spotify sett ut? [15:30] - Vad är receptet för Spotifys framgång? [20:05] - Katarina berättar om Spotifys utmaningar. [24:45] - Hur ser Katarinas team ut på Spotifys HR-avdelning? [27:05] - Hur arbetar Spotify med rekrytering och automation? [29:25] - Katarina ger sina bästa rekryteringstips! [30:35] - Hur gör man för att få jobb på Spotify? [33:05] - Katarina pratar om kompetensutvisning och internationell rekrytering. [37:45] - Vad kan politiken göra för att skapa bättre förutsättningar för framtidens digitala generation? [40:50] - Fem snabba favoritfrågor [44:05] - Katarina delar med sig av tips till studenter och framtida yrkesverksamma. [45:40] - Så här gör du om du vill veta mer om Katarina Berg och Spotify.

I månadens avsnitt pratar vi med barnmorskan Katarina Svensson Flood. Sedan hon skrev ett inlägg på Facebook om att många unga tjejer kommer till henne med problem de fått på grund av att de har haft hårt sex. I avsnittet diskuterar vi vad som kan vara anledningen till att ungdomar har hårt sex och Katarinas allmänna upplevelser som barnmorska. Producent och programledare: Louise Wernersson Klippare: Tova Forslund

I veckans avsnitt fokuserar vi på hjärtat tillsammans med lektor Katarina Steding- Ehrenborg. Katarina är fysioterapeuten som började forska på hjärtats fysiologi och numera arbetar hon både med idrottare och astronauter för att försöka ta reda på hur extrema belastningar påverkats hjärtats funktion. I det här avsnittet diskuterar vi både hur man studerar hjärtat med en MR vid fysiskt arbete, varför äldre uthållighetsidrottare verkar ha en ökad risk för förmaksflimmer, om det finns någon förklaring till varför maxpulsen minskar när vi blir äldre och hur hjärtat påverkas hos människor som är ute i rymden och inte utsätts för någon gravitation. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har köpt nya benskydd 00:09:19 Veckans gäst, lektor Katarina Steding-Ehrenborg 00:12:46 Varför lämnade Katarina det kliniska för att forska kring fysiologi? 00:14:27 Vad skiljer idrottares hjärtan mot andras vid arbete? 00:16:33 Mycket av det som upplevs som nytt idag visades egentligen för många år sedan 00:21:14 Forskning i Köpenhamn under Bengt Saltin 00:23:28 Vi vet inte säkert varför ett idrottshjärta kan pumpa runt så mycket blod som det faktiskt gör 00:26:46 Hur tar man magnetkamerabilder på ett arbetande hjärta? 00:31:10 Fast anställning som lektor ger en större trygghet för framtiden 00:33:40 De mer seniora forskarna drar in pengar till doktorander och postdocs 00:35:27 Läkare som forskar har en stor trygghet i att de kan börja arbeta mer på klinik om det saknas pengar för vidare forskning 00:40:54 Katarinas bok Hjärtsmart 00:43:20 Kan för mycket träning vara negativt för hjärtat? 00:46:02 Vad innebär ett förmaksflimmer? 00:49:57 Gudiols hypotes kring hur du optimerar hälsa och minimerar ev risk för förmaksflimmer 00:53:47 Det är hos äldre idrottare som hela tiden tränat hårt som risken verkar finnas 00:57:50 Mer träning ger större hälsoeffekter 01:01:52 Träningens påverkan på livslängd 01:05:47 Choklad för att sänka blodtrycket 01:08:20 Varför minskar maxpulsen när vi blir äldre? 01:13:04 Astronauter får en betydande negativ påverkan på hjärtat

I dagens avsnitt gästas vi av Katarina Graffman som är antropolog, föreläsare, och författare. Katarina har hjälpt ett stort antal företag och organisationer att bättre förstå sina kunder genom antropologiska och etnografiska studier. Hon diskuterar sin metod, varför den är relevant, och hur företag kan tänka innan de bestämmer sig för att göra ännu en kundenkät. Läs mer om Katarinas tjänster på www.inclulture.com. Du kan också hitta hennes senaste bok, "På spaning efter den tid som kommer", här.

I dagens program handler det om at lyve for sine børn, når de falder over de voksnes legetøj. Vi taler også om dårlige byttehandler, at sluge tobak, biluheld, folkeskolelærere uden styr på deres fakta, og et godt argument mod at få sig en kat. I Go' morgen Danmark på TV2 har de talt om buttplugs, og det var for grove morgenmadsløjer for familien Danmark. Derfor leder vi efter forældre, som har måttet fortælle deres børn en løgnhistorie om at bortklare noget pinligt. Kims 3-årige søn bladrede rundt en sjofel bog fra Ekstra Bladet og skulle pludselig have forklaret et futtog med 3 mandlige deltagere. Katarinas datter fandt hendes avancerede dildo i lilla diskofarve, og det blev til en større diskussion om ejerforhold. En tidligere medarbejder i den amerikanske stat har afsløret, at Donald Trump overvejede at bytte Puerto Rico for Grønland. Derfor vil vi gerne finde folk, der har lavet utrolige byttehandler. Michael from Jamaica ringer og fortæller om et virkelig urentabelt ur-bytte. Andreas har en historie med fra fransk historie om en altædende, fransk soldat, der skjulte hemmelige dokumenter ved at sluge dem. Derfor efterlyser vi andre folk, der også har skjult noget ved at sluge det. Kenneth forsøgte at skjule en tændt smøg i munden, og Esben slugte snus for undgå sin fars vrede. Vi trækker en seddel fra Bjørne Corydon og skal finde nogen, der er blevet reddet af, at en noget brød sammen. Louise blev slynget ud af en bil, fordi hendes sikkerhedssele brød sammen, hvilket underligt nok endte med at redde hendes liv. Nyhedsbingo sender os på jagt efter nogen, der enten har givet eller modtaget noget helt forkert undervisning i folkeskolen. Lærke fik verdenshjørnerne helt galt i halsen, og Henriks seksualundervisning talte imod bedre vidende teenagedrenge. Vi runder af med en gang "Argumenter mod kæledyr". Det kommer i denne uge fra Hesteviskeren Jon, og det er meget overbevisende. Værter: Andreas Kousholt og Jacob Weil.

Katarina Wennstam är känd för de flesta av er som lyssnar på den här podden. Tidigare kriminalreporter men numera författare, föreläsare och debattör. Hon är en feministisk förkämpe och förebild för många.  Något vi vet är att ansvaret ofta läggs på kvinnor, både när det kommer till övergrepp och att driva frågan om lika möjligheter för alla. Allt hänger ihop, bilden av kvinnor skapar effekter i alla aspekter av våra liv. Idag får ni lyssna till Katarinas tankar om hur vi kan gå ifrån att lägga ansvaret på kvinnorna!

Ida har besøk av programleder - og venninne - Katarina Flatland! Hun har et tilsynelatende perfekt ekteskap, samliv og nå også snart familieliv. Er det virkelig mulig at alt er så bra som det ser ut som? Blir de aldri lei hverandre? Spiller sex en viktig rolle? Og hvordan ble forholdet testet, da Katarinas pappa for noen år tilbake ble akutt og alvorlig syk? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lycka är lika eftertraktat som svårfångat. Men gör vi rätt saker på jobbet kan arbetet faktiskt ge oss lycka, berättar psykologen och författaren Katarina Blom. En hel del av det som får oss att känna oss lyckliga kan vi få del av genom våra jobb, med rätt förutsättningar. Vi kanske är färre som känner så idag, mitt i en stor kris för både hälsa och ekonomi. Men även kriser innehåller möjligheter. Katarina Blom är psykolog, föreläsare och författare, känd bland annat för sitt Ted Talk You don't find happiness, you create it. En nyanserad blick på lyckan Hon vill att vi ska montera ner missuppfattningar om lycka och välbefinnande och nyansera det med en mer mänsklig blick. Livet befinner sig i ständig rörelse och så även våra känslor. Det är sunt och ett tecken på att vi är levande. Medan glädje är en framåtlutad känsla, riktad mot något specifikt, är lycka snarare ett tillstånd. Det är svårt att mäta och att definiera, en sammansättning av tankar och känslor som omfattar mer än en känsla för stunden. Reflektion och självkännedom Det ligger i den mänskliga naturen att ständigt vilja ha mer och göra saker bättre, säger Katarina. Det är egenskaper som har hjälpt människor att överleva i årtusenden. Men det kan också göra oss ständigt missnöjda med det vi har och är. För att våra urgamla hjärnkonstruktioner ska få balans kan vi träna på att vara nöjda och odla tacksamhet. Det kräver reflektion och självkännedom. Lycka på jobbet Katarina säger att vi mår bra av att anstränga oss. Arbetet kan vara en bra plattform för meningsfullhet och tydlighet. Att höra till ett sammanhang och få bidra till något större än oss själva skapar välbefinnande. Det finns många teorier om vad vi behöver för att må bra som man kan använda på arbetsplatsen. En av dem sammanfattas med akronymen PERMAH: Positiva känslor Engagemang Relationer Mening Ansträngningslycka (ett ord som inte finns i svenskan men som Katarina tycker att vi skulle behöva) Hälsa Vilka är lyckligast i arbetslivet, då? Det är svårt att säga, berättar Katarina, men i en studie kunde man se att de som är högst upp och längst ner i hierarkin är de mest ensamma. Lycka och välbefinnande i kristider  Det är mänskligt att bli stressad och problemfokuserad när vi känner oss oroliga och hotade, säger Katarina. Men det gör oss tyvärr inte till några bra problemlösare. Vi kan behöva hejda våra impulser, förstå våra känslor och stanna upp och reflektera innan vi agerar. Som ledare i kris finns det två vanliga misstag. Det ena är att göra för mycket. Det andra att helt avsäga sig ledarskapet. Den gyllene mellanvägen är att sätta systematiska mål i små steg och att hitta engagemanget i vad alla i en organisation kan fokusera på tillsammans. Basbehov och relationer Och för oss alla är det särskilt viktigt när livet är tufft att vi tar hand om våra basbehov som motion, mat och relationer. Vi har stora möjligheter att påverka varandras mående genom hur vi relaterar till varandra. Katarinas råd är att vi kan tänka som en besättning på en u-båt och ställa oss frågan: hur ska vi klara detta tillsammans? Vi människor är byggda för att hantera utmaningar och det bästa vi kan göra är att hitta möjligheterna i de utmaningar vi står inför. I samarbete med motivation.se, Sveriges ledarskapssajt har vi ett tips på en artikel som handlar just om att skapa sin lycka, istället för att tro att den ska komma flygande. Att bryta stillavarande och stillasittande är viktigt både för hälsan på kort och lång sikt, inte minst aktuellt nu när många jobbar hemifrån. Vår partner Twitch Health baserar sina råd på den senaste forskningen och delar både fakta i ett blogginlägg tips i en film för dig som vill ta hand om kroppen när du vet att stilla lite för mycket.

Föräldrar som har barn med intellektuella funktionshinder riktar skarp kritik mot det privata omsorgsbolaget Nytida. I Dagens Eko-special ska vi sammanfatta Ekots granskning kring bolaget. Vi ska höra två föräldrar som anser att Nytida har brustit i omsorgen om deras barn, och därför valt att flytta barnen ifrån gruppbostaden i Västerås. Det här var enda utvägen som vi såg. Att köpa en tomt och bygga ett hus. Vi var där varje helg för att se så att han överlevde. Kanske lite överdrivet, men nästintill. Det har nu gått tre år sedan Anders Ericsson valde att flytta sin son Hampus, som har autism och en intellektuell funktionsnedsättning, från gruppbostaden som drivs av det privata omsorgsbolaget Nytida. När vi kommer sitter Hampus i soffan på sitt rum och kollar på Kalle Anka. En favorit. Hampus undrar vad jag är för någon, så vi sätter oss i ett annat rum för att inte störa och bläddrar bland de klagomål som Anders och hans fru tog upp med det privata omsorgsbolaget Nytida. De klarade inte av honom helt enkelt. Det är det man kan läsa här. Vad var värst? Värst var att de inte klarade av hans intimhygien. De fick inte rent honom när han hade bajsat. Det var ju därför vi fick åka dit varje helg och två gånger i veckan för att det var såhär. Det gjorde ju ont, han blev arg, han var blodig i pannan. Hur då blodig? Han slår sig själv om man inte är med och hjälper honom med det. Menar du att självskadebeteendet ökade när han var där? Absolut, 100 procent säkert. Han hade inga märken i dag, det såg du ju. Enligt Anders Ericsson saknade personalen i gruppbostaden den utbildning som krävdes för att kunna ta hand om hans son, städningen fungerade inte och fritidsaktiviteterna uteblev. Nytidas ledstjärna, att det ska vara enkelt för omsorgstagare att påverka, märkte Anders Ericsson inte av. Och han anser att Nytida inte lyssnade på familjens klagomål. Nej. Hur uppfattade du det? Jag uppfattade det som att man inte brydde sig om det. Man har dokumentation, men i verkligheten bryr man sig inte. Man har inte den ambitionen. Andra företag som vill expandera eller höja sin omsättning så vill man vara framåt och utvecklas. Här behöver man inte göra det. Det är brist på platser för funktionshindrade, du behöver inte göra pr för att få nya boenden, nya boenden står på kö. Kan det vara så att ni har ställt för stora krav? Nej, vi har bara velat få det att fungera. Anders Ericssons kritik mot det privata omsorgsbolaget Nytida gäller perioden innan han flyttade sin son Hampus 2017. Men historien upprepar sig. Våren 2019 är det dags för Katarina, som vi kallar henne, att välja gruppbostad åt sin son, som precis som Hampus har autism och en intellektuell funktionsnedsättning. Det privata omsorgsbolaget Nytidas hemsida tilltalar henne. "Här bor du i en naturnära och trygg miljö där du känner närhet, respekt och delaktighet, och där du kan utvecklas som människa." Vad tänker du när du läser det här? Låter fint, vem som helst skulle vilja bo där, det där fungerar inte i vårt fall. Ingenting av det. Det visar sig att Katarinas son har flyttat in i samma gruppbostad i Västerås som Anders Ericssons son Hampus lämnade 2017 på grund av att familjen upplevde stora brister i verksamheten. Enligt mamma Katarina har personalen inte varit ute med hennes son sedan slutet av september, trots att avtalet med Västerås stad tydligt beskriver att de boende i snitt har rätt till två fritidsaktiviteter i veckan. Hon tror att det handlar om pengar. Det kostar, han är personalkrävande. Han har ligger ju på den nivån att han behöver en personal och det här boendet ska tillgodose det här. Kan det vara att du som mamma kräver för mycket? Nä, varför tycker man alltid att föräldrar till barn med särskilda behov kräver för mycket. Enkelt svar nej, jag tycker inte det. Mamma Katarina berättar att hon inte litar på att personalen sköter det medicinska ansvaret. Strax före jul fick sonen åka ambulans efter att ha fått i sig för många doser epilepsimedicin. Giftcentralen tyckte ju att vi skulle åka in till akuten, så ambulans blev ju tillkallad. Och då följde jag med. Enligt sonens journal så ringde personalen 112, efter att han fått i sig för många doser medicin. Mamma Katarina, som själv jobbat i gruppbostad, anser att ambulansfärden orsakades av att dosetten fyllts i på ett felaktigt sätt. Personalen har enligt Katarina inte heller sett till att sonen fått i sig sin medicin, när han inte velat ta den. Man kan inte bara strunta i att ge honom hans medicin. Han har långa och stora kramper som kan vara livshotande. Det privata omsorgsbolaget Nytida i Västerås är en del av den börsnoterade Ambea-koncernen som förra året omsatte 11 miljarder. På huvudkontoret i Solna tar jag hissen för att träffa Niklas Lundin, som i dag är regionchef med ansvar för Västerås. Han har svårt att bemöta kritik som gäller Anders Ericssons son Hampus, eftersom det var för flera år sedan, men säger att alla anhöriga ska kunna lita på att deras klagomål åtgärdas. Alla klagomål ska dokumenteras och åtgärdas så snart som möjligt. Men de här anhöriga upplever ju att de inte har eller har haft en god dialog med er. Hur ska de göra då? Jag upplever att i dag har vi en god dialog. Niklas Lundin vill inte uttala sig i mamma Katarinas fall, utan säger att verksamheten i dag fungerar bra och hänvisar till att Västerås stad godkänt gruppbostaden i sin avtalsuppföljning i höstas. Men hur kan det vara så att ni har så olika bilder. Den här mamman upplever att det inte fungerar alls, och du säger att vi har löst alla problemen? Jag kan inte ta ifrån en anhörig hennes känsla, det jag kan säga att idag har vi väl fungerande verksamheter, vi är godkända i avtalsuppföljning av kommunen. Det är ingen känsla, det finns en dokumenterad ambulansfärd, samtal till giftcentralen, det har ju hänt. Ser inte du att det är brister i hur man hanterar mediciner på era boenden? Som sagt, jag kan inte kommentera det enskilda fallet. Pappa Anders eller mamma Katarina har i vilket fall som helst en helt annan bild av hur Nytidas gruppbostad fungerat och har också vänt sig till Västerås stad. Men de menar att de inte fått det stöd de förväntat sig av kommunen. Jag tycker inte att Västerås stad tar sitt ansvar, säger Katarina. Magnus Johansson är socialdemokratisk ordförande i Nämnden för personer med funktionsnedsättning i Västerås stad. Han vill inte heller uttala sig i mamma Katarinas fall, men säger att kommunen, trots att de precis har godkänt boendet i avtalsuppföljningen, ska granska om det finns brister när det gäller medicineringen. Det är allvarligt när det förekommer avvikelser. Vi kommer gå in och titta på det. Men han känner inte igen bilden av att Västerås stad lyssnar mer på omsorgsbolaget Nytida än de anhöriga. Det är ju såklart jättetråkigt om det finns anhöriga som säger att det är på det sättet. Kommunens uppgift är att agera neutralt i sådana situationer och utreda vad klagomålen innebär. Du säger ju att det är tråkigt, men ni är skyldiga att agera enligt LSS. Jag har ingen uppfattning att vi ställer oss på utförarnas sida i sådana här situationer. De vi är till för är den målgrupp vi är satta att lämna stöd till. Hemma hos Hampus står tv-n fortfarande står på. Anders Ericsson valde till slut att låna pengar, köpa en tomt och bygga huset där sonen Hampus bor i dag. Det trots att han då inte visste att Hampus skulle få personlig assistans beviljad. Mamma Katarina har inte samma möjlighet att bygga ett hus, men tar nu tre år senare hem sin son från samma gruppbostad, också utan att ha fått assistans beviljad. Såhär i efterhand är Anders Ericsson glad över att han valde att flytta sin son från det privata omsorgsbolaget Nytida. Det är som dag och natt, helt klart. Det går inte att jämföra. Han mår mycket bättre, vi mår mycket bättre. Det går inte att jämföra. Anna-Karin Sivberg anna-karin.sivberg@sverigesradio.se

Januar er høysesong for nyttårsforsetter, treningsprogram og livsstilsendringer, men hvordan skal man egentlig trene? Dette er temaet for ukens episode av Åpen journal og ukens gjest er ingen ringere enn Katarinas far og rampelyslegende, Hallvard Flatland. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Möt Katarina Chowra, som driver företaget MapleBloom.com. Katarina är verksam som futurist, innovationsledare, hållbar affärsutvecklare samt coach inom metoden Lean Startup.Katarinas passion är att hjälpa organisationer, stora som små att anpassa sig till den snabb föränderliga världen och maximera nyttan, det vill säga bli bättre på att uppfylla kundernas behov på ett hållbart sätt och samtidigt skapa en framgångsrik affär. Katarina har erfarenhet från att ha coachat fler än 250 Startups, varit grundare, medarbetare och på senare år även hjälpt etablerade bolag att bli mer hållbara, snabbfotade och innovativa.År 2017 tillbringade hon i Silicon Valley tack vare ett stipendium från Wallenbergstiftelsen (utdelat av Vinnova).  Syftet med stipendiet var att identifiera vad vi kan lära oss av Silicon Valley för att förbättra Sveriges innovationskraft. Katarinas styrka är att tidigt identifiera framväxande mönster, växla mellan olika perspektiv och se samband.Hon är djupt intresserad av den nya framväxande världen, som symboliseras av medkänsla, hållbarhet, helhet och av högre systemmedvetande.Missa inte detta tillfälle att lyssna till en inspirerande entreprenör som delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.Förutsättningar för innovation, med spaning från Silicon Valley. Vad behövs för att skapa innovativa lösningar? Vi dyker ner i ämnet och tar inspiration från Silicon Valley.SPARK inspirationsmöten sker i samverkan mellan MarxMedia.se, Knvista kommun och StartUp & Business Center Knivsta.SPARK Podcast presenteras av AlinaSafe.se - Din leverantör av övervakningslösningar inomhus och utomhus!Contact Spark:Call: +46-0700 611 311Mail: spark@marxmedia.se 

Förra julen flydde de in i Mauros studio. I år blir det Katarinas i Radiohuset. Med musiken och orden letar de sig fram till julens känslor. Mauro sjunger och spelar och Katarina försöker styra upp... Programmet gjordes 2019.

UNGpodden gästas av Katarina von Bredow, författare till bland andra "Syskonkärlek", "Flyga högt", "Expert på att rodna", "Som jag vill vara" och oerhört många andra böcker. I detta avsnitt pratar vi, förutom om Katarinas böcker, om dessa böcker: "Fågelflickan" av Johanna Nilsson "Hästpojkarna" av Johan Ehn "The Hate U Give" av Angie Thomas "Sakramentet" av Ann-Sofi Forsmark "Otopia" av Per Nilsson "Sexstrejken" av Åsa Hellberg Bilden på Katarina är tagen av Amelie Herbertsson.

I veckans avsnitt av Uppstickarna möter programledarna Johanna Snickars och Karin Bäcklund den prisbelönade HR-bossen Katarina Berg. Hon berättar om bananskalen som tagit henne till att bli global HR-chef på Spotify, om hur man skapat svenskarnas drömarbetsplats och hur hon infört nydanande personalförmåner som lett till att bl a Barack Obama velat ta ett personligt möte. Dessutom delar hon varför man ska sluta göra "kreativa" jobbansökningar om du vill landa ett jobb på Spotify.Katarina är uppväxt på de sju haven och på sjukhus, med en svensk sjökapten till far och asiatisk "tiger mom". Hon är en åsiktsmaskin, har grav dyslexi, är introvert privat men ställer om till extrovert på jobbet. 2017 utsågs hon av tidningen Chef till Sveriges bästa HR-chef. Det som gjort henne framgångsrik menar hon är att hon varit duktig på att skapa diversifierade team som trivs ihop, vill åstadkomma nånting högre än en själv och vill göra det tillsammans. Hennes pragmatiska ledarfilosofi är att peka ut riktning, röja hinderbanan och vara i vägen så lite som möjligt. Katarinas bästa tips till unga rastlösa människor att det bästa sättet att få ett nytt spännande jobb är att göra ett bra jobb där man är. Spotify toppar ständigt employer brand listorna och tar emot ca 45 000 jobbansökningar varje månad och anställer 100-150 människor i månaden. Hon berättar hur de mer och mer arbetar med automatisering och algoritmer i ansökningsprocessen, men varför de rekryterar fler personer genom proaktiv manuell search än genom ansökningar. Katarina har tagit fram nya värderingsdrivna personalförmåner som t ex månaders betald föräldraledighet för alla medarbetare globalt och att medarbetare själva får välja vilka högtider de vill ta ut semester. Men hon berättar om kollegornas kritik mot henne som presentatör och kommunikatör, och hur hon under två år tog till sig alla råd - vilket gjorde att hon blev helt oförståelig. Därefter har hon lagt ner försöken att vara till lags och blivit en väldigt uppskattad föreläsare.Hon berättar varför hon ser upp till Anna Lindh som ledare, om hur hon höll på att missa sin största framgång då hon tackade nej till ett drömjobb vid 27 års ålder, och sin största fuckup då hon missade mellancheferna i en stor omorganisation. Därtill varför hon inte hör till fanclubben av DISC-analysen (de fyra färgerna) och varför man ska sluta träna upp det man är dålig på och fokusera på sina superkrafter istället. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stylisten och inredare försöker hitta balansen mellan ung och gammal. Jannice "hämnas" förra veckans tantbeskrivning och sågar Katarinas kök. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Så används robotar och HR-tech för att vässa medarbetarupplevelsen i en disruptad bransch. Tommie Cau pratar med PwCs uppmärksammade och modige HR-chef Katarina Roddar. Redan för fem år sedan robotiserade hon företagets revisionsverksamhet och sedan två år utmanar hon och HR-teamet interna processer med ett eget tech lab. Allt för att fortsätta vara relevanta för både kund och medarbetare. I detta avsnitt pratar vi om utmaningen att möta 400 nya unga digitalt krävande medarbetare varje år och vad det ställer för krav på revisions- och konsultjättens medarbetarupplevelse. Vi pratar om behovet av snabb anpassning, vikten av att konstant omvärldsbevaka och utmana internt. Vi pratar om business-caset för att starta ett eget tech lab, konkreta projekt och lösningar HR tech labbet har levererat och hur PwCs HR-team jobbar med ständig förnyelse. Katarina ger även (i det längre avsnittet) sina tips till andra HR-ledare, berättar kort om hennes resa i karriären, ger hennes tydligaste spaningar om HR och sina svar på avsnittets lyssnarfrågor. Lyssna även på bonusavsnittet för att höra Katarinas svara på samtliga av avsnittets lyssnarfrågor. Katarina Roddar är sedan 2016 HR Direktör för PwC Sverige. Dessförinnan har hon varit HR-chef för bl.a. Revision och Skatt på PwC samt jobbar med HR och kompetensutveckling inom både Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet.Läs mer på hrtalks.se

Så används robotar och HR-tech för att vässa medarbetarupplevelsen i en disruptad bransch. Tommie Cau pratar med PwCs uppmärksammade och modige HR-chef Katarina Roddar. Redan för fem år sedan robotiserade hon företagets revisionsverksamhet och sedan två år utmanar hon och HR-teamet interna processer med ett eget tech lab. Allt för att fortsätta vara relevanta för både kund och medarbetare. I detta avsnitt pratar vi om utmaningen att möta 400 nya unga digitalt krävande medarbetare varje år och vad det ställer för krav på revisions- och konsultjättens medarbetarupplevelse. Vi pratar om behovet av snabb anpassning, vikten av att konstant omvärldsbevaka och utmana internt. Vi pratar om business-caset för att starta ett eget tech lab, konkreta projekt och lösningar HR tech labbet har levererat och hur PwCs HR-team jobbar med ständig förnyelse. Katarina ger även (i det längre avsnittet) sina tips till andra HR-ledare, berättar kort om hennes resa i karriären, ger hennes tydligaste spaningar om HR och sina svar på avsnittets lyssnarfrågor. Lyssna även på bonusavsnittet för att höra Katarinas svara på samtliga av avsnittets lyssnarfrågor. Katarina Roddar är sedan 2016 HR Direktör för PwC Sverige. Dessförinnan har hon varit HR-chef för bl.a. Revision och Skatt på PwC samt jobbar med HR och kompetensutveckling inom både Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet.Läs mer på hrtalks.se

Primacura Media radio presenterar relationspodden med Joakim och Katarina Följ med på Joakims och Katarinas semester. Det bjuds på sol bad och glass och vi pratar bland annat om pirattävlingar och åkattraktioner. Mycket nöje! Teknik: Jakob FällbergRedigering: Jakob FällbergVinjett: Viktor Hansson

socialt självmord eller kärlekens samtal – sveriges enda renodlade podcast om roland barthes, avsnitt 12: katarinas döda alibin: tungsint "lajbans" på ung 08. av och med elis monteverde burrau och alicia hansen. klippning hanne poulsen, jingel rebecka rolfart. Support this show http://supporter.acast.com/socialtsjalvmordellerkarlekenssamtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inredaren Jannice och stylisten Katarina pratar om veckan som varit, avokado, Jannices friserade trädgård och Katarinas smarta kjoltips. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet pratar vi om de ofta bortglömda men ack så viktiga musklerna i mage och bäckenbotten med Katarina Woxnerud. Katarina är leg. Naprapat, författare och träningsprofil och skapare av konceptet Mammamage. Nu driver hon Hela kvinnans klinik där hon hjälper kvinnor med diverse problem som kan relateras till musklerna kring underliv och bäckenbotten. Vi pratar bland annat om hur man kan förebygga och återträna sin inre muskulatur för att få en bra funktion som gör att vi inte bara klarar vardagen utan också orkar träna, håller tätt och får bättre sexliv. Vi pratar också om vilken hjälp och vilka hjälpmedel som finns om man har underlivsskador eller har svårt att få kontakt med sina muskler. Katarina berättar vad man ska och inte när det gäller bäckenbottenträning i kombination med annan träning. Vi pratar också om hur klimakteriet påverkar vävnaderna och om och när det kan vara bra att ta kollagentillskott. Du hittar mer information om Katarina och hur hon jobbar här: https://helakvinnansklinik.se Se gärna till att du prenumererar på vårt nyhetsbrev så att du inte missar chansen att vinna ett exemplar av Katarinas bok Mammamage. Vi har två böcker att tävla ut. Du anmäler dig på https://www.vitalista.se

I det fjärde avsnittet gästas podden av Katarina Pietrzak. Hon är före detta lärare, Journalist och arbetar idag som Learning designer. Vi diskuterar hennes erfarenheter från klassrummet, vikten av rätt kultur i organisationer och varför samarbetsförmåga är en viktig egenskap för framtiden. Temat för dagens avsnitt: Digital transformation Länk till Katarinas föreläsning: https://www.youtube.com/watch?v=PQZbK5G75jQ Länk till Katarinas Linkedin: https://www.linkedin.com/in/katarinapietrzak/ Länk till kunskapsbanken: https://dagsattdigitalisera.se

Läkare, kvinnorättskämpe, nobelpristagare – och tungomålstalare. Denis Mukweges karismatiska tro på Jesus är den centrala drivkraften i hans fantastiska engagemang för fred och jämställdhet, något som media sällan pratar om. Varför finns en sådan beröringsskräck gentemot pingströrelsen? Dessutom pratar vi om Sarahs och Katarinas debattartikel i Dagen om varför frikyrkan behöver feminism, och den kommande filmen om Jesus som utspelar sig i dagens Sverige! Länkar: Feminismdebatt: https://www.dagen.se/debatt/frikyrkan-har-mycket-att-lara-av-radikalfeminismen-1.1243629  Jesusfilm: https://www.varldenidag.se/nyheter/ny-film-om-jesus-utspelar-sig-i-dagens-sverige/reprlc!bHEiYuMX6du@P0h0h7RWIQ/  Pingstvännen Mukwege: https://helapingsten.com/2018/10/05/denis-mukwege-en-pingstvan-som-forandrar-varlden/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Bjud in oss att tala! https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com För info om hur du kan stödja Jesusfolket, gå till jerusalemprojektet.org/media

Katharina från Värmland flyttade norrut där hennes man slagit sig ner efter att ha arbetsvandrat många år. Men livet blev inte som hon hoppats. Spetälska, död och fattigdom drabbade hennes familj. Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att få höra berättelser om människor som levt i gamla tider och som på olika sätt lämnat spår efter sig. Den här omgången av Släktband har hemmet i fokus. Det kommer att handla om hur folk kämpade för att få behålla sina hem och om när hemmet blev så farligt att familjemedlemmar till och med miste livet, och som idagens program när vi berättar om hur drömmen om ett bättre hem lockade människor att lämna det gamla bakom sig för att söka ett nytt hem på annan plats. Katharina Eriksdotter var en av dom. Hon föddes 1823 i Gräsmark i Värmland och kom så småningom att tvingas flytta till Norrland. Katharinas ättlingar idag vet mycket om hennes liv och vardag tack vare en stor brevsamling som familjen vårdat genom alla år - en brevsamling som faktiskt fortsätter växa hela tiden. - Mellan mina fingrar idag på förmiddagen så dyker det upp ett brev som jag tydligen inte har läst och där skildrar sonen Katharinas sista dagar, hur hon drar sitt sista andetag och hur de är samlade runt omkring henne.  Katarina Näslund berättar om sin farmors farmor Katharina Eriksdotter. Vi sitter i Hembygdsgården i Viksjö strax utanför Härnösand och Katarina har brett ut foton, brev och en nyligen skriven släktbok på det stora matbordet i salen med utsikt över bygden. Hit till Ångermanland kom Katarina Eriksdotter i mitten av 1800-talet efter att ha gått igenom många prövningar i sin hembygd i Värmland. Katharina var äldst av sex syskon och fick som alla andra i hushållet hjälpa till med familjens sysslor. När hon var 19 blev det en plats ledig på gästgiveriet Linnagården som drevs av Erik Persson. Han hade just blivt änkeman och hade tre små barn att ta hand om. - Bara ett drygt år senare så är hon gravid och Erik Persson erkänner att han är far till barnet. Katharina börjar anpassa sig till livet på gästgiveriet och två år senare får hon ytterligare ett barn, en flicka som döps till Augusta. Men Augusta kommer att noteras som stum och fånig i kyrkböckerna, berättar Katarina Näslund. - 1846 gifter sig Katharina med Erik Persson som är 26 år äldre än henne, och när hon gifter sig är hon snart på väg med det tredje barnet, Kajsa, som föds i januari 1848. Och Erik Persson dör i feber i april tre månader senare. Katharina är nu änka med  två barn, ett dog som liten, plus att hon har vårdnaden om Erik Perssons barn i första giftet.  Katharina äger nu Linnagården där det strömmar in körkarlar som rastar sina hästar och antagligen blir det för mycket för henne. Hon säljer gästgiveriet Linnagården och bosätter sig i Forsnäs på en annan gård. Under tiden på Linna har hon lärt känna körkarlen Jan Nilsson som går under namnet Vacker-Jan. Tycke uppstår och 1850 gifter sig de båda och Jan blir ägare och bonde i Forsnäs.        I rask takt föddes nu sönerna Johannes, Nils och Gustav. Men ganska snart visade det sig att hennes man Jan hade överskattat sitt ekonomiska kunnande. Han blev lurad på många olika sätt, bland annat skrev han på borgensförbindelser vilket innebar att han var tvungen att betala andra människors skulder. Till slut var familjen barskrapad och det återstod inget annat för Jan än att ansluta sig till de många värmlänningar som varje år gjorde vandringar norröver där det fanns arbete - 40 mil till fots och sen samma väg tillbaka igen många månader senare. - Han går upp tillsammans med de andra på vårarna, i april, och kommer hem till jul. Katharina försöker hanka sig fram så gott det går. Men 1860 har det gått så långt att de inte längre klarar av att behålla gården i Forsnäs, berättar Katarina Näslund.  - Det blir exekutiv auktion och Katharina och barnen får bo på nåder i ett ensligt beläget torp längre in i skogen. Hon hade ett talesätt som de brukade citera;  Lyckan har många vänner men nöden prövar dem  Katharina härdar ut några år i torpet, men till slut hamnar de till och med i en backstuga. Men då förstår Jan att det inte går att leva så längre. Långfredagen 1866 har Jan gått fram och tillbaka i elva år. - Då sätter han Katharina och barnen på släden och börjar resan norrut. Det tar ett halvår från avresan innan det är på plats i Viksjö där de tilldelas en liten torpstuga i Villola och Jan får arbete som jordbruksarbetare. Jan tillverkar också timmerkälkar som han kan dryga ut kassan med. En specialitet och kunskap han tagit med sig från Värmland. - Vi ska komma ihåg att året efter de anlänt blir det nödår, så livet var hårdast tänkbara.  Nu drabbade också svår sjukdom familjen. Sonen Nils fick den då relativt ovanliga sjukdomen spetälska och dog 21 år gammal. Året var 1874. Och bara sex år senare drabbas Katarinas man Jan av sjukdom och blev sängliggande. - 1880 kan man läsa i breven att Jan är sängliggande och vi förstår att Katharina får sköta försörjningen. Till sin hjälp har hon Augusta som fysiskt är en stark hjälpreda, berättar Katarina Näslund. Men det var inte slut med olyckorna för familjen. När Jan hade varit sängliggande i två hela år råkade Katharina ut för en märklig och olycklig händelse. - Det berättas att hon när hon mjölkade kon en kväll så vispade den svansen över hennes vänstra öga som infekterades och började vara. Hon fick vård på Härnösands lasarett men de kunde inte hjälpa henne. Katharinas öga värkte sönder och från 1882 och de sista 18 åren är hon enögd.  - Hon hade en stor rädsla att hon skulle bli blind på det andra ögat också.   Katharina måste nu -trots sin skada- sköta om sin sjuke man och utföra både hans och hennes egna sysslor. - Jag ser framför mig hur hon vårdar honom i den lilla torpstugan under sex långa år. Jan hade även han fått spetälska. Så står det i kyrkböckerna, berättar Katarina, men om det står inget i de många brev som sonen Gustav skriver. Troligtvis för att det var en skamlig sjukdom. Den lilla familjen med Katharina, hennes spetälske man Jan och dottern Augusta klarade sig någorlunda under fem år. Men så i december 1885 blev situationen ohållbar. Bara nån mil från deras hem ligger Västanå bruk och dit fick de flytta och bli understödstagare på bruket.   Men olyckorna fortsätter att rada upp sig. Bara en månad efter flytten dör Jan 58 år gammal, och då kommer nästa slag. - Det visade sig att inspektorn på Västanå bruk tyckte att Augusta var en belastning och ville att hon skulle skickas tillbaka till Värmland till sin förmyndare. Katharina var då 63 år och tvingades följa med Augusta ner genom landet till Gräsmark.    Katharina bosatte sig hos sonen Gustav och hans familj som flyttat till Fjäls glasbruk i närheten av Hässjö i Medelpad. Katharina kom aldrig mer att få träffa sin dotter Augusta. Men familjen höll kontakt med varandra via brev. Och det är breven som gör att de sentida ättlingarna vet så mycket hur Katharina tänkte. Och nu idag när Katarina Näslund läser breven, inte minst de som kommer från Gustav så blir hon rörd. - Saknaden måste ha varit svår, och de kom aldrig mer att träffa varandra. Nu idag när Katarina Näslund läser breven har hon stor beundran för Gustavs förmåga att skriva vackra och innehållsrika brev trots sporadisk skolgång.  Min kära syster och svåger. Den smärtsamma underrättelsen som ni med detta brev mottager hava ni kanske väntat. Ja vi hava väntat det alla och nu jag härmed underrätta eder att vår moder är död. Hon avsomnade lugnt och stilla tisdagen den 1 maj kl 3 på dagen. För varje dag sågo vi allt mer och mer att slutet närmade sig. Vi sutto omkring hennes säng och förstod att hennes dödskamp snart skulle börja. Min hustru Märta tog hennes hand i sin och sade: Är ni inte glad farmor som får sluta snart? Då slog hon upp sitt enda öga och svarade det tydligaste hon sagt den dagen med ett högt och tydligt: jo då. Så knäppte hon ihop sina händer över bröstet, drog hon några svaga andetag och så var allt slut. Vår moders ande flydde dit inga plågor och ingen värk skall vara mer. Gud välsigne hennes minne. Jag minnes ingenting annat än gott efter henne. Hennes största lycka här i livet tror jag var att få uppskattning av andra. Eder Gustav Psalmen "Jag går mot döden var jag går" spelades på Katharina Eriksdotters begravning den 1 maj år 1900. Katharina och hennes familj var långt ifrån ensamma om att göra den långa vandringen från Värmland till Ångermanland. Hoppet om en bättre framtid norrut delades av många värmlänningar. Norrlandslänen ökade sin befolkning till nästan det dubbla under andra halvan av 1800-talet och de inflyttade värmlänningarna bidrog i hög grad till det. För det hade blivit allt svårare att leva av de små jordlotterna i Värmland och i Norrland behövdes arbetskraft till den nya skogs och träindustrin. Det berättar Peter Olausson som är historiker vid Karlstad universitet och som forskat om värmlänningarnas flyttmönster. Värmlänningar slår sig ner i Norrland - Skälen till att de flyttade var flera; de nya sågverken behövde arbetskraft, och hemma i Värmland hade det blivit allt svårare att försörja en familj när jordlotterna blivit mindre. - Värmland hade varit ett invandrarlän och hade haft en stadig befolkningsökning under flera hundra år, berättar han. Den ökningen nådde sin topp ungefär vid 1860, då strömmarna började gå åt andra hållet. Hemmansdelningen var enorm vilket innebar att man fick väldigt små lotter vid arvsskiften, så små att de inte gick att leva av. - Så folk sökte sig åt olika håll, och i Norrland drog den nya sågverksindustrin folk från Värmland, Dalarna och norrut, berättar han. Skogshantering var något som värmlänningarna behärskade. - Det gjorde de, instämmer Peter Olausson, och de hade med sig en uppfinning som gjorde dem ännu mer attraktiva. Det var en speciell mekanism som kallades "getdoningen". Den kopplade samman timret och hästen på ett flexibelt sätt så att man kunde ta sig fram smidigare genom skogen än vad de gamla stela kopplingarna tillät. Det var särskilt folk från Fryksdalen i Värmland som var kända för att kunna hantera Getdoningen. Arbetsvandringar var något man kände väl till i Värmland, inte minst i Fryksdalen. Det var vanligt att man gav sig iväg kortare eller längre perioder för att arbeta på andra håll. Så det här var folk som inte var så knutna vid sin egen torva. - Nej nej, de har rört på sig under långliga tider. I andra delar av Värmland sökte man sig åt andra håll, många tog sig till exempel söderut till Bohuslän under sillperioderna. Men när det gällde vandringarna norrut, så var framför allt fryksdalingarna pionjärer, och sedan följde andra efter berättar Peter Olausson. Man kan ju undra hur mycket de faktiskt visste när de gav sig iväg. - Jag tror att de gick iväg på mer eller mindre välgrundade rykten, svarar Peter Olausson. Om någon hade varit i till exempel Sundsvall och kom hem och berättade hur det var, så var det väl den bästa reklam man kunde få. Samtidigt så blev ju läskunnigheten allt större och tidningarna började spridas. - På 1860-talet så fanns det flera informationskällor. De här stora flyttströmmarna från Värmland och norrut skedde ju samtidigt som emigrationen till Amerika blev allt större. Man skulle ju kunna tänka sig att Norrlandsvandringen var ett budgetalternativ för den som kände att de måste lämna sitt gamla hem och ordna ett nytt någon annanstans. - Det är klart att det var billigare, det var ju faktiskt vanligt att man gick hela vägen, och alltså inte behövde pengar till biljetten. Men framför allt var det nog mänskligt billigare, för det var ett mindre steg att ta sig till Norrland, där man kunde språket och visste hur det går till. Precis som när det gällde Amerikafararna så var breven som skickades från Norrland hem till familjen i Värmland viktiga när det gällde att locka fler att komma efter. Peter Olausson tar fram ett brev som skickades från Torpshammar, fem mil väster om Sundsvall den 9 maj 1878. Det är en mjölnarson från västra Värmland som varit i Göteborg men som nu berättar för sina föräldrar att han och hans bror istället åkt norrut för att pröva lyckan: Torpshammar den 9 maj 1878 Älskade föräldrar och syskon, tusende tack för det sista brevet. Jag får berätta för er att jag rest från Göteborg hit uppåt därför det blev så dåliga tider. De sätter ner daglönen 10 procent, samt dagen till 9 och en halv timma så jag tyckte det ej bar sig att stanna. Jag reste från Göteborg den 28 april och kom hit den 29:e dennes, men jag har haft ganska trevligt under hela resan och hoppas att det blir bra här med tiden, för här ser ut för till att vara en trevlig trakt fast här har snögat och varit kallt var dag. Jag har inget prästbetyg det torde ni vara bra att taga ut åt mig för det må jag ovillkorligen ha för eljest får jag ej stanna här. Det torde ni göra så fort ni får brevet och sända det hit. Jag får ni sluta för denna gången med en obeskrivlig kär hälsning till eder från eder son. J A Qvarnström - Väldigt mycket i breven handlar om arbetsförtjänsten och arbetsvillkoren, var är det bäst? Sedan handlar det förstås om släkt och vänner som man träffar på, andra värmlänningar som skickar med hälsningar, och så förstås detta att man skickar hem pengar till sina gamla föräldrar. Peter Olausson tror att värmlänningarna som slog sig ner i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten klarade sig ganska bra, inte minst för att de var många och höll ihop. - Värmlänningarna bildade ju ett slags kolonier i delar av Norrland. Många av dem har bibehållit grundidentiteten "Vi kommer från Värmland". Jag har inte kunnat se att värmlänningarna skilde ut sig genom att vara väldigt framgångsrika eller misslyckade, men de var ganska många i jämförelse med folk från andra trakter och kunde hålla ihop och bibehålla sin värmländska identitet, om de nu önskade det. Alnön utanför Sundsvall är ett exempel på en sådan trakt. - Det vet många släktforskare, som har sina rötter där. De arbetsvandringar som folk förr gjorde har sällan lämnat några spår i de offentliga arkiven och därför kan man lätt inbilla sig att folk i gamla tider var mycket mer orörliga än vad som faktiskt var fallet. -När man tittar i de vanliga källorna, som till exempel husförhörslängderna, vad får man för bild då? I allmänhet får man en känsla av att folk var väldigt bofasta, säger Peter Olausson och fortsätter: - Men källorna berättar ju ingenting om vardagsrörligheten, och säger sällan något om till exempel arbetsvandringarna. Den bonde som enligt husförhörslängderna ser ut vara orörlig kanske i själva verket är ute för att arbeta på andra ställen stora delar av året. - Då är det ju bara andra källor, som till exempel brev, som kan berätta något om hur det verkligen var. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström  Uppläsare: Tommy Engman och Per Dahlberg slaktband@sverigeradio.se

Katerina Pitzner er kendt som diamanthandler, men i dette interview kommer du helt tæt på hendes livsfilosofi og hvor hun lufter sine egne clairvoyante evner. Med sin anden bog, Sjælens Begær, har Katerina Pitzner startet en samtale om begrebet “Soul Mates”. Ifølge Katerina er der flere former for soul mates, og det handler mere om kharmiske forbindelser end filmisk kærlighedshistorie. Med fortællingerne i Katarinas bog, Sjælens Begær, mærker man let hvor meget vildere den sjælelige kærlighed er. Lyt med når vi taler om hvorfor det kan være så kompliceret at være i et forhold, hvordan man finder harmonien i et parforhold og hvad formålet med soul mates er. Jeg spørger også til hvordan hun håndterer at fornuft vægtes over følelser og hvad sand rigdom er. Nyd et formidabelt og fuldstændig unikt interview med Katerina Pitzner, der iøvrigt har kanaliseret ordene til sin bog. Tjek links via Facebook.com/thesoundofabetterlife          

Podden för dig som älskar inredning, mode och stil. Stilexperten Katarina och inredaren Jannike Wistrand drar igång säsong två med att rensa hemmet och planera stilen. Drömmigast just nu borde väl ändå vara Katarinas accessoar.. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Frusen? Med stilexperten Katarinas tips klär du dig både varmt och snyggt i vinter. Inredaren Jannice guidar dig rätt bland adventsljusstakar och julstjärnor. Katarinas make känner sig snuvad på sällskap och Jannice vill hälsa till... God lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Då var det äntligen dags för Victoria att tillsammans med Katarina Hagberg berätta mer om metoden, som de beskriver i sin bok Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost. Victoria Carinci är hälsocoach och funktionsmedicinsk terapeut och Katarina Hagberg har en magister i biomedicin och är skribent inom medicin och hälsa. I veckans avsnitt berättar de bl.a. mer om vad Clean Reset verkligen är, hur det går till, den gemensamma orsaken till en rad olika symtom samt hur man kan använda metoden om man vill optimera sin hälsa. Vi får också höra Katarinas fantastiska berättelse om hur hon blev friskförklarad från en autoimmun sjukdom. Passa på att köpa boken nu till kampanjpris hos Adlibris! Under en begränsad tid erbjuder de boken för endast 175 kr (ordinarie pris 198 kr). För att få det priset måste du följa denna länk. adlibris.com/se/kampanj/clean-reset Missa inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev. All information om hur du kan vinna ett exemplar av boken, samt hur du anmäler dig till vårt Clean Reset -grupprogram kommer vi skicka ut inom kort. Anmäl dig på Vitalista.se Läs mer om Katarina Hagberg på fysiomedia.se

Vår framtida kommunitetsmedlem Katarina Viola Hedman joinar oss i ett samtal om den intellektuella fåfänga som gör att karismatisk frikyrklighet anses ha låg status medan katolicismen utmålas som het. Hur förenar vi hjärta och hjärna, och hur bekämpar vi intellektuell fåfänga i våra egna liv? Kolla in Katarinas hemsida: katarinaviola.se Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Viggo har bytt kontorshotell från Epicenter där alla drömde om att bli IT-miljardärer till Norrsken där alla drömmer om en bättre värld. Viggo saknar det kapitalistiska drivet på det gamla kontoret. Han finner samma känsla som på public service-företagen Sverige radio och SVT. Istället för nyfikenhet bevakar man ett – sitt – intresse. Det han saknar är kniven på strupen. Katarinas ämne är persona. Varför tänker inte människor mer på hur de uppfattas av andra? Viggo längtar efter ett system som utgår från att människor är ögontjänare. En modern bikt tycker Katarina. Avslutningsvis gör vi lite reklam för vår kommande bok: I huvudet på en banbrytare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna vecka har Katarina och Viggo varit på TV4 och blivit intervjuade av Malou med anledning av sin kommande bok: I huvudet på en banbrytare. Boken och inslaget kommer i mars, men besöket analyseras redan nu in i minsta detalj. Katarinas huvudämne är hur uppstår ett dåligt rykte. Hon skickar en liten varning till Grand Hôtels Cadierbar. Viggo har tittat på SVT och sett en kille som seglar över Atlanten. Viggo förstår inte riktigt varför seglaren tycker att detta är meningen med livet. Katarina jämför att segla med meditation och tror att det kan vara bra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av podcasten "I huvudet på en banbrytare” pratar hjärnforskaren Katarina Gospic och Breakits krönikör Viggo Cavling om kärlek i den digitala eran. Viggo vet varför den romantiska komedins bästa tid var på 90-talet. Före internet kunde romantiska bilder av kärlek spridas utan att den gå vardagstristessen pockade på. I dag blir vi mindre romantiska eftersom Tinder och andra dating-appar skapar känslan av allt och alla är utbytbara. Katarinas tips för att mer romantik ska uppstå är att vara uttråkad och längta. “Vi måste jobba hårdare för att nå kärleken.” En bra början är att använda ordet vacker istället för snygg. Det är mer stil enligt Katarina. Viggo lovar att använda detta ord mer och vi uppmanar poddens lyssnare att haka på. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av podcasten "I huvudet på en banbrytare” berättar hjärnforskaren Katarina Gospic och Breakits krönikör Viggo Cavling om extrem stress. Katarina var med om en bilolycka förra veckan och ger sin syn på extremt stressade situationer situationer kan hanteras. Viggo har träffat kvinnor på gränsen till vansinne och undrar varför gör de på detta viset? Till sist får vi veta vad som händer i hjärnan när vi sover och hur det gick med Katarinas svulla- eller supauppgift... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

*****SPOILERS AHEAD****** We're SPLINTERING BACK and we're bringing tissues. Welcome back to our 12 Monkeys AFTER SHOW! Pete and Lauren are here to get you through the craziness that was this weeks episode, Lullaby.  Cassie and Cole have their own version of "Groundhog Day" in this weeks episode as their mission to kill Katarina, at her request, doesn't go as planned. Every time, Katarina is killed both Cassie and Cole wake up exactly where they arrived after the originally splintered. Resetting what they did before.  We also have the reveal of Katarinas daughter alive and well and living amongst Jennifer's Goines followers, "The Daughters". It's such a powerful and emotional moment. Pete and Lauren are talking about all this and more. Join them as they SPLINTER BACK to this weeks latest episode of 12 Monkeys!

Vad får etablerade, folkvalda politiker på Island att sätta sig i samma båt i Panama som Putins hov, knarksmugglare och vapenhandlare? Tyvärr fungerar allas hjärnor ungefär likadant enligt Katarina. Alla fuskar om vi tror att vi kommer klara oss utan skuld. Det bästa sättet att vida sina perspektiv är att gå outside comfortzone. Gärna till Indien eller Tanzania där det inte alltid finns rent, rinnande vatten och toaletter. Är skönhet bara snyggt eller är det också lite tråkigt. Viggo och Katarina pratar med utgångspunkt i Katarinas senaste bok Neurodesign. En bok som är så vacker att man knappt behöver läsa den. Det är okej att bara bläddra. Katarina förklarar att hon alltid har älskat det som är vackert och dyrt. Men att detta var svårt i betongförorten och på läkarlinjen... På slutet presenteras lösningen på nästa alla mänskliga problem: ta en sovmorgon eller sovkväll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finns en formel för allt. Självfallet finns det en formel för hur du ska anpassa din hjärna för att få ut maximalt av dina förväntningar. Katarina förklarar exakt hur du ska tänka, men tro inte att Viggo fattar. (Formeln är på engelska… ) Å andra sidan är det inte helt lätt att leva som en hjärnforskare lär. Viggo har testat Katarinas teorier om kyssar och alfahannar i praktiken. Resultatet av forskningen redovisas i podden. Avslutningvis svarar Katarina på en lyssnarfråga om vad som händer när två personer av samma kön hånglar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Flemming friades från anklagelserna om att han skulle ha förgripit sig på sin dotter. Metoden FC inte går att lita på, säger Socialstyrelsen. Men metoden används fortfarande - varför? Del 3: testet Flemming friades från anklagelserna om att han skulle ha förgripit sig på sin dotter som har en grav utvecklingsstörning. Anklagelser som kommit fram på dotterns skola genom en kontroversiell kommunikationsmetod för personer med funktionshinder och talsvårigheter. Efter det förbjöds metoden i svenska skolor. Och Socialstyrelsen konstaterade att den inte går att lita på.Så varför används metoden fortfarande på stödboenden runt om i landet?Mirakelmetoden del 3: testet Det är ju ganska skrämmande om man har trott i 40 år att den här personen är jätteutvecklingsstörd och befinner sig på en nivå av en treåring och fattar ingenting. Och så har hela samhället, föräldrar och alla som kommit i kontakt med den personen behandlat den personen på så sätt.I förra avsnittet pratade jag med föreståndaren för ett LSS-boende med antroposofisk inriktning där man använder faciliterad kommunikation med flera av de boende. Föreståndaren vill inte medverka i programmet så vi har inte med namnet och har låtit en annan person läsa in det hen sagt till mig när vi tidigare pratat på telefon. Och sedan visar det sig i vuxen ålder att den här personen kan kommunicera och tänka precis som vem som helst, på sitt sätt, och är en ganska klok person. Det ifrågasätter ju också hela diagnosbilden."Är så att de kan läsa tankar?"Faciliterad kommunikation är en kontroversiell metod som ska hjälpa funktionshindrade utan tal att uttrycka sig. En stödjare håller i personens hand eller handled så att han eller hon kan skriva på ett till exempel ett tangentbord. Socialstyrelsen har konstaterat att metoden inte är tillförlitlig. Att det är stödpersonen som påverkar, eller rent av styr, vad som kommer fram. Det verkar finnas saker inom FC som jag inte kan förklara, som jag inte kan förstå. Det kan hända att någon skriver det som medarbetaren tänker på och då vet inte jag om det är små, små signaler, om det är manipulation eller om det är så att de kan läsa tankar, förstår du? Så det blir ganska flummigt om man säger så. Jag tycker inte själv att det är så konstigt eftersom jag har egna erfarenheter av att kommunicera med djur på det sättet.På det här boendet vill man inte ta emot och visa hur metoden används på plats. Men på LSS-boendet Hajdes på Gotland är jag välkommen för att själv få se hur faciliterad kommunikation fungerar. Verksamhetschefen Benny Jacobsson tar emot. Ja, vi är en fyra mil söder om Visby. Närmaste ort är Klintehamn. Och här finns vi i en lantlig miljö med vår LSS-verksamhet.Hur länge har ni funnits här? Sedan 1994 har vi funnits här. Och drog i gång på ett föräldrainitiativ, föräldrar som ville ha ett alternativ till vad Gotlands kommun kunde erbjuda då. Och då startades den här verksamheten som har en antroposofisk inriktning i botten.Blev imponerad över ordförrådJag ska prata mer med Benny Jacobsson om ett lite tag. Men först ska jag träffa Micael. En av de boende som man använt faciliterad kommunikation med i fyra år.Och den stödjare som skriver med honom, Katarina Carlsson. Micael var den första personen som flyttade till Hajdes 1994. Katarina började jobba fem år senare. Jag har arbetat med Micael i många, många år och jag trodde att jag kände honom väldigt väl. Jag hade en bild av vem han var och vilka behov han hade och vilka intressen han hade. Och sedan sätter han sig och skriver med en stödjare och berättar helt fantastiska saker. Han hade ett ordförråd som jag blev jätteimponerad av. Jag hade jättemycket förutfattade meningar.Idag används FC med fyra av de boende och de är fem i personalen som kan metoden. Jag har kommit hit för att få se metoden användas och får själv ställa frågor till Micael, som med stöd av Katarina som håller i hans hand, ska svara på ett tangentbord kopplat till en surfplatta. Jag börjar med att fråga hur länge han bott på Hajdes. Orkar inte skriva. Orkar inte skriva (Micael). Nu skriver jag ner din fråga här så att Micael ser den tydligare (Katarina). Nej, vill inte skriva. Ok (Micael). Nu har du fått en fråga här Micael. Hur länge har du bott på Hajdes? (Katarina)Men Micael som verkar kunna uttrycka sig lite grand med ord säger att han inte vill skriva. Han vill ner i textilverkstaden. När klockan ringer ska du ner och arbeta i textilen. Vi tar det sedan, Micael. (Katarina) Inte skriv (Micael) Här har du skrivit Micael, håller inte reda på (Katarina) Inte. Inte. (Micael) Vi ska se om han vill fortsätta. Håller inte reda på åren (Katarina)Katarina tar Micaels hand i sin. Ibland suddar hon själv ut bokstäver och börjar om med Micael. Jag kan läsa upp allt från början här. Du ställde frågan hur länge han har bott på Hajdes och då svarar Micael. hhåller inte reda på åren tiden går fort några år har varit fina och andra år har varit jobbiga innan micael fick börja skriva på datorn var mitt löiv inte så roligt hur skulle du uppleva det på det viset omm du inte fick komma ut med dina tankar och känslor (Ur Micaels svar på dataskärmen, 29 februari 2016)Det går långsamt. Det blir avbrott ibland när Micael tar bort sin hand eller tittar åt något annat håll. din tilltro på min förmmåga är helt avgörande för resultatet (Ur Micaels svar på dataskärmen, 29 februari 2016)Vill inte testa att gå ut ur rummetDet är lika svårt som när jag tittade på polisförhöret med Rebecca att säkert säga vem det är som styr. Om det är Micaels egna ord som kommer ut, eller om det är Katarinas. Medvetet eller omedvetet. Jag har ju hört kritiker säga att de inte tror på det och jag har hört folk säga att de tror på det. Och jag kan själv inte avgöra, jag ser det här och jag kan inte säga någonting. Nej, nej, säger Katarina. Men jag tänker att det borde finnas ett sätt att kontrollera det här.Skulle det vara ok om jag ställde en fråga till Micael när ni inte var här inne. För att testa? Nej, det är inte ok.Varför inte det? Nej, därför att det är så lätt att det blir feltolkat när man gör sådana tester. Därför att Micael vet att han är satt under prövning tror jag. Och då blir det inte trovärdigt för honom. Det är ju precis det han säger här, du utsätter honom för en prövning, för ett test och jag tror att det kan vara kränkande för Micael att liksom vara en försökskanin i det här fallet. För honom är FC så viktigt så han vill ju att det ska komma fram på ett bra sätt. Textil! Textil! (Micael) Vi ska snart gå ner Micael.Kan du förstå att det verkar märkligt att man inte vill testa det där enkla testet? Ja, jag förstår det. Haha.Men ändå? Men ändå, nej.Har du undrat själv någon gång om det är du som styr, för det är väl knäckfrågan här för de som undrar om det funkar eller inte? Alltså, det tror jag ligger i sakens natur just för att det är så fantastiskt det som sker. När han sitter och skriver saker och ting så känns det som att oj, är det jag som skriver det här?. Men det är inte jag. Det är inte jag som skriver. Det känner jag med hela min kropp. Och det som Micael skriver.Textil! (Micael) Alldeles strax Micael, ska vi gå.Textil! (Micael) De är Micaels tankar inte mina.Textil! Ok. (Micael) Vi ska gå ner nu Micael.Cheferna nöjda med FCJag säger tack och hej till Micael och Katarina. Och sätter mig ner med verksamhetschef Benny Jacobsson och föreståndare Helena Cassanova. Jag är nyfiken på vad de har att säga. När Socialstyrelsen menar att den här metoden inte går att lita på, att det är stödjaren som styr kommunikationen. Och när Skolinspektionen förbjuder den i svenska särskolor. Hur kan då Hajdes göra bedömningen att faciliterad kommunikation fungerar? Det har visat sig att det fungerat för de här personerna. Personer som tidigare inte kunde uttrycka sig, kan uttrycka sig. Och visa en glädje över det, säger Helena Cassanova.Även om du inte vet om det är de som uttrycker sig? Det är svårt för mig att säga att jag vet att det inte är de som uttrycker sig. Förstår du, jag vänder bara på det?Räcker det för dig som föreståndare för en LSS-verksamhet som har med funktionshindrade med kommunikationssvårigheter att göra? I nuläget tills jag blir bevisad någonting annat.Men borde inte ett test där stödjaren går ut ur rummet när frågan ställs, vara ett enkelt sätt att verkligen slå hål på alla misstankar och bevisa att faciliterad kommunikation fungerar om den nu gör det, frågar jag Helena Cassanova? När jag pratar med dig och så pratar jag med Benny en stund senare, så har vi olika relation till varandra och då är det inte säkert att jag svarar likadant på frågan, säger hon.Men om jag frågar vilken färg har mina byxor och så tittar någon ner och sedan kommer någon in och skriver turkos eller fönsterputs, så är det väl ganska uppenbart eller? Jo, om jag inte också har autismspektrum-diagnos. Alltså det här är jättekomplex och svårt att gå in i trycker jag, för vilken kommunikationsmetod jag än använder, om det är FC eller bilder, så är jag inte säker på att jag når personen eller att personen når mig. Så jag skulle säga att det finns ingenting som är bombsäkert. Det finns ingenting som är hundra procent, säger Helena Cassanova.Men det är ändå värt det? Jag ser att det är värt det, avslutar Helena Cassanova.Kommunen kände till kritiken Det finns naturligtvis en stor risk med det och den lyfter ju du, med osäkerheten, vem styr metoden och vem styr vad som faktiskt blir brukarens önskan eller vilja, säger Marica Gardell är socialdirektör på Gotland. Hon ansvarar för vad regionens vårdpengar används till. De har köpt vårdplatser hos Hajdes för 59 miljoner kronor sedan de började med faciliterad kommunikation där. Det har heller inte funnits något riktigt bra alternativ till den här metoden när man har väldigt svårt att kommunicera.Så ni har känt till det, känt till kritiken men eftersom det inte har funnits några alternativ så har den fått fortsätta användas helt enkelt? Så har det faktiskt sett ut, säger Marica Gardell.Och inte heller tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg har brytt sig om att FC används. Det visar sig när verksamhetschefen Benny Jacobsson plockar fram de senaste inspektionsrapporterna. Då har jag två rapporter framför mig. I den ena hade man ett visst syfte när man kom hit, att granska tvångs- och begränsningsåtgärder. Men samtidigt såg man ju igenom hela företaget, säger Benny Jacobsson.Efter att IVO varit på besök i maj 2014 skriver de i sin rapport att Hajdes använder faciliterad kommunikation, och de påminner om att Socialstyrelsen inte tycker att metoden är tillförlitlig. Men det blir inga krav på åtgärder. Ett år senare gör IVO en ny, oanmäld, inspektion och också den gången noterar de att Hajdes använder FC. Men skriver i sin rapport att verksamheten följer de lagar och regler gällande delaktighet så att de som bor i verksamheten tillförsäkras goda levnadsvillkor (UR IVO:s inspektionsbeslut 27 augusti 2015) Och det gör ju att jag känner mig inte så utpekad för att jag tillämpar en metod. Jag har inget stöd för det, men jag har ingenting som säger emot det heller. Så då är valet upp till mig att välja en väg och vi har valt den här vägen. Så enkelt är det, säger Benny Jacobsson.IVO kan inte förbjuda metodenAnette Nilsson är enhetschef för IVO:s tillsyn i östra Sverige, där Gotland och Hajdes ingår:  Där skulle vi ha kunnat vara mer tydliga mer att informera verksamheten i beslutet att vi precis som Socialstyrelsen avråder från att använda den här metoden. För det är det som IVO också står för. Så det kunde ha framgått mer tydligt i det här beslutet, vilket har framgått i tidigare beslut, säger Anette Nilsson.Ja, för det står väl inte alls. Mer tydligt låter som att ni kunde formulerat det lite vassare men här står ju faktiskt ingenting om att ni tycker att det är problematiskt? Nej, precis, det kunde ha stått i det beslutet också. Precis det. Men vi har inget lagstöd att kräva att en verksamhet ska sluta med metoden utan vi upplyser dem om det rådande kunskapsläget.Det här är ju något som svenska myndigheter inte tycker att man ska använda, det har ju både ni och socialstyrelsen sagt tydligt, ni avråder från den här metoden. När ni då ser att den används, faller det sig inte rimligt att då att man säger att de inte ska använda metoden? Annars blir väl den där avrådan tämligen tandlös? Ja, det kan man ju betrakta det som, avslutar Anette Nilsson.Så, var landar vi med det här? Myndigheterna tycker inte att faciliterad kommunikation ska användas inom vården för personer med funktionsnedsättning, men det är fritt fram att göra det ändå.På Gotland kommer kommunen nu efter Kalibers granskning bearbeta om sina kvalitetskrav och inte längre tillåta FC på de boende som de finansierar med skattepengar. Så kommer vi se till att man inte använder den metoden på de nya brukarna som placeras där och det är också något som vi kommer förhålla oss till vid andra placeringar, att man har ett extra fokus på vilka metoder man använder kring kommunikation, säger socialdirektör Marica Gardell.Och för Micael och de andra som använder faciliterad kommunikation idag säger Marica Gardell att regionen ska ha särskilda samtal med boendet. Men så får jag höra att FC fortfarande används i en skola trots Skolinspektionens uttryckliga förbud. Stämmer det här? Så här låter informationen jag har fått:Det får vi inte prata om. Det är ju tjänstefel i det här läget. Det här var tredje delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fjärde delen publiceras torsdag den 17 mars. Lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida.Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Hur ökar du sexlusten hos en kvinna? Svaret får du i veckans avsnitt av I huvudet på en banbrytare. Vi pratar också om alfahannar och varför de får ligga mer än andra. Viggo berättar om sin resa från att enkom föreläsa om män till att i dag mest prata om Astrid Lindgren och Pippi Långstrump. Det blir också några ord om dåliga chefer och ja, en del skratt. Katarina talar också “ut” om senaste veckans “medieframgång”. PS: Är du nyfiken på Katarinas nya bok: Neurodesign? Då ska ni gå till NK:s bokhandel i Stockholm den 15/3 klockan 18. Varmt välkomna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur löser vi en konflikt? Stoppa huvudet i sanden eller konfrontation? Katarina förespråkar det senare, men märker ibland att omgivningen inte hänger med. Viggo har sett Pixar-filmen "Insidan ut" med sina söner och gjort en fruktansvärd upptäckt. Siffran noll – det neutrala – finns inte i hjärnan. Katarina förklarar hur det ligger till och hur du ska tänka för att inte gå under. Inledningsvis konstaterar Viggo att Katarinas analys av skandalen på Karolinska institutet var först och bäst. På slutet får Viggo ett gott råd om hur han ska bli bättre på att meditera. Sedan denna vecka finns podcasten äntligen på iTunes så resan mot Sveriges mest lyssnade podd inom vetenskap och medicin kan börja på allvar. Har du frågor om hjärnan och banbrytande? Mejla podden på banbrytaren@gmail.com. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katarina Gospic – Hjärnforskare och entreprenör  När Katarina släppte boken Välj Rätt!; en guide till bra beslut, baserad på hennes forskning kring beslutsfattande, blev hon Sveriges stjärna på hjärnforskarhimlen. Hon utbildades till läkare, fysiolog och forskare på Karolinska Institutet men har efter det lämnat den akademiska banan för att starta konsultföretaget Brainbow Labs. Hon har även tillsammans med Isabelle Sjövall startat Grey Matters, där de inreder arbetsmiljöer där hjärnan ska kunna fungera som bäst. Båda Katarinas verksamheter syftar till att tillhanda hålla tjänster som främjar hälsa, välmående och prestation. 2013 var hon en av årets sommarpratare i radio och 2015 var hon ett av de nya ansiktena i Stockholm Hall of Fame på Arlanda.  Vi pratar om hur man kan lura hjärnan för att våga göra saker som känns utmanande, som att byta bana efter en lång utbildning. Hon ger även tips på hur man tar plats, inte låter sig luras av sina känslor... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

- Det finns böcker som kan bära mig genom livets olika skeden. Genom böcker och berättelser får jag syn på mitt eget liv och kan distansera mig från det. Katarina Rejman är litteraturdoktor och lärarutbildare. Hennes sommarprat handlar om böcker och deras berättelser, vikten av att läsa och hur böcker kan forma ens livs och livsbild. Också de ringaktade allersromanerna har haft en plats i Katarinas uppväxt.

Katarina Hultling tog över lördagkvällarna i höstas och har sedan dess pratat med inbjudna gäster om såväl döden och rymden, som husdjur och laganda. Många olika ämnen och infallsvinklar har det blivit och på lördag lyssnar vi tillsammans på några av de mest intressanta samtalen. Katarina fortsätter med nya program från och med nästa avsnitt. Producent: Erik Klarén.

Om någon dör i ens närhet är det en vädigt stor sorg. En plåga kan det ju vara för den eller dem som lever vidare. Men det handlar ju om deras känslor, inte känslor hos den som dött. Jag menar inte att jag inte vill leva! Tvärtom - jag har allt att leva för. Man, barn, familj, vänner - allt. Men om det nu gick så illa att jag dog, då känner jag att det viktigaste är att mina efterlevande kommer ihåg mig, pratar om mig och låter mig vara med i beslut och händelser i deras liv. Att jag dött kan de ju inte göra något åt, men de kan hålla minnet av mig levande i deras vardag. Och göra något gott av det. -Katarina Hultling I lördagens program handlar det om döden. Ragnar Hedenius, 81, kommer till studion och berättar om sina detaljerade planer han har för sin begravning och om hur lättad han blev när han insåg att kunde styra hur han skulle dö. Ragnars barnbarn Karin Gyllenklev kommer också och berättar om hur det är att ha en så planerande morfar. Prästen Kristina Ljunggren talar om sin professionella relation till döden och så träffar vi Göran Grip - läkaren som upplevt flera näradödenupplevelser. Dessutom kommer sjuksköterskan Charlotte Weiner som följer sina patienters sista timmar. Katarinas tredje öra är Sveriges äldsta estradpoet - Birgitta Granberg. Producent: Erik Klarén

Jag är född i Stockholm och känner att mina rötter finns här. Men, jag känner inte att jag har samma innerliga kärlek till min hembygd som människor i andra delar av Sverige verkar ha. Är det för att Stockholm är en stor stad, eller är det bara landsbygd som ger hembygdskänsla? Eller är det för att Stockholm består av så många hitflyttade att det inte blir samma sak här? Det finns många Storstockholmare som flyttar hem och rotar sig i den del av Storstockholm som man kommer ifrån. Söder eller norr om stan påverkar många. Det är ju också en form av känsla för sin hembygd - men är det samma känsla som för den som är från Dalarna eller Småland? Och vad är Stockholmaren i andras ögon - dryga nollåttor? Det känns ju inte helt bra att definieras som kaxig och märkvärdig bara för att jag råkar ha mina rötter i en stad som så många gärna vill komma och bosätta sig i samtidigt som de har sina rötter någon annanstans i Sverige. -Katarina Hultling I lördagens program handlar det om rötter och hembygd. Den föredetta landshövdingen i Västmanland, Mats Svegfors, berättar om alla platser han bott på och hur det påverkat honom. Entreprenören och dalkullan Marianne Östlund talar om hur hon flyttade hemifrån för att upptäcka världen men återvände när hon hörde en präst säga att rötterna är ett vaccin mot utbrändehet. Juriststudenten Dilan Apak, som har rötter både i Täby och i Kurdistan berättar om att ha två hembygder och föredetta Centerledaren Maud Olofsson funderar över hur det kommer sig att hon alltid bott kvar i Västerbotten. Dessutom ringer vi upp exilvärmlänningen Nils Gunnar Billinger och som vanligt ger Katarinas tredje öra, komikern Moa Lundqvist, sitt perspektiv på kvällens tema.

För ett och ett halvt år sedan tog Katarinas man livet av dig. I november förra året berättade hon i Radiopsykologen om den förlamande sorgen, och om hur hon upplevde att omgivningen tyckte att hohn snart borde sörjt klart. Nu har det gått ytterligare en tid och Katarina börjar förstå att hennes man inte kommer att komma tllbaka. Hur ska hon orka leva med den insikten? Kjell-Arne har återkommande vår- och höstdepressioner. De är djupa, och jobbiga att hantera. Han ringer till Radiopsykologen med frågan: går de på något sätt att förebygga? Radiopsykolog Malin Edlund. Programledare Anna Ivemark.

För ett år sedan tog Katarinas man livet av sig. Han vara bara 54 år och de kunde haft en lång tid kvar tillsammans. Katarinas sorg är fortfarande förlamande - men vännerna omkring henne tycker att den borde snart gå över. Finns det ett slut på sorgen? Radiopsykolog Malin Edlund. Programledare Anna Ivemark.