Podcast appearances and mentions of jenny nilsson

We have a big one today!  In this episode I sit down with Justt's co-founder Roenen Ben-Ami to go over their recently released 2023 Chargeback Pulse Report that is full of super interesting numbers and insights!   Jenny Nilsson from Ticketmaster joins us as we go over all the numbers from the report and discuss the massive shift in the chargeback behaviors in the post-COVID world. With a focus on collaboration, training, and the effect of Visa's new regulations, the discussion sheds light on the impact of chargeback management within companies, emphasizing the need for streamlined processes and updated training.  Link to the report: https://9049155.fs1.hubspotusercontent-na1.net/hubfs/9049155/Merchant%20Survey%202023/Justt%202023%20Chargeback%20Pulse.pdf Links to the guests: Roenen Ben-Ami - https://www.linkedin.com/in/roenen-ben-ami-24540b127/ Jenny Nilsson - https://www.linkedin.com/in/jenny-t-nilsson/ About Justt: "Justt is dedicated to helping merchants navigate the complex and costly system for credit card disputes. The company's smart technology and in-house expertise successfully resolve chargebacks for merchants, automatically reuniting them with their revenue. Justt's proprietary technology pulls the best arguments to build merchants' most compelling defense and optimizes results through machine learning." ---------- I'm so happy to have our great partner Spec back as the Q4 sponsor!  Their patented no-code orchestration platform has been a complete game changer for how we approach fraud and authentication. They give fraud fighters (and marketing and security teams!) full coverage and visibility into the entire customer journey with the ability to collect data, deploy in any tech stack and connect to any solution to answer their attacks such as calling 3rd party APIs,  building logic and workflows, all with the ability to take action anywhere in the entire customer journey!  With constant moving targets it's nice to have a product that moves it's aim with you!  Please visit www.specprotected.com to learn more and schedule a demo today to see what you have been missing all along! 

En majoritet av svenskarna gillar sin dialekt. Men länge sågs dialekter som något som borde slipas bort. Hur har attityderna till dialekter förändrats? Varför är unga kvinnor mer negativa till sin egen dialekt? Och hur ser framtiden för dialekterna ut? I det här avsnittet samtalar dialektforskaren Jenny Nilsson och chefredaktören Anders Svensson om en undersökning utförd på Novus på uppdrag av Språktidningen om svenskarnas syn på dialekter.

På nationaldagsmorgon öppnar vi öronen för hur Sverige låter. Programledare Britta Svanholm Maniette lotsar från musiken på Gustav Vasas tid till utrotningshotade ljud. Norge har Edvard Grieg, Finland har Jean Sibelius och Danmark har Carl Nielsen – men varför har inte Sverige en nationaltonsättare? Vår ciceron, musikprofessor Mattias Lundberg, berättar om hur musiken har låtit i Sverige under 500 år och vi får ett smakprov från musiken på Gustav Vasas tid med Romeo & Juliakören på Gripsholms slott, en av Vasaborgarna.Med dialektforskaren Jenny Nilsson djupdyker vi i svenska språkets klanger.Jojken har funnits längre än Sverige har varit en stat och lever och utvecklas än. Artisten Elin Teilus berättar om att verka i en samisk tradition hundratals mil från Sápmi och jojkar Sverige.Hundratals ljud har skickats in till Arbetets museums utställning för att sparas till eftervärlden och arbetslivsintendent Helena Törnqvist ger oss smakprov ur samlingen.Programledare: Britta Svanholm ManietteProducent: Viveca Bladh

Vi gästas av Slåttergubben Jan Wester och hans kollega Jenny Nilsson som är experter på slåtter, ängar och att slå med lie. Jan är dessutom fågelskådare och det var nära att podden blev flyttad för att han fick nys om en ovanlig art. Varför slår man med lie? Hur gör man det? Kan man slå en vanlig gräsmatta? Lyssna in avsnittet som präglas av biologisk mångfald. 

Mats & Kay har Jenny Nilsson som gäst för att prata om optimering av pulsdata för att optimera sin träning och tävling! Smala skidor är podden för dig som är intresserad av längdskidåkning. I jakten på att utveckla sig som långloppsåkare nördar Mats och Kay ned sig  i allt som rör sporten. 

Vi gästas av den otroliga Jenny Nilsson och snackar om härliga ängar, varför finns de, vad har vi de till, hur skaffar man en?.   Det blir lite extra bra om ängar så häng med!!!  

Våren 2018 presenterade Sveriges regering en samlad politik för det som kallas gestaltad livsmiljö (Prop.2017/18:110). Beslut om politikområdets mål fattades därefter av en bred majoritet i Sveriges riksdag. Enkelt kan området sägas handla om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att kompetenser och praktiker inom arkitektur, form, design, konst och kulturarv ska mötas i gemensamma processer som gör att vi kan hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö. Här betraktas den ömsesidiga reflektionen, det sektorsövergripande samarbetet och den medskapande processen i gestaltandet som en nyckel. Men hur kan vi arbeta med gestaltade livsmiljöer i Gävleborg? Vilka förutsättningar och utmaningar måste vi förhålla oss till när vi omsätter de politiska skrivningarna i praktik? Hur kan vi mötas i och lära av varandras erfarenheter och kompetenser, och arbeta tillsammans i observanta gestaltningsprocesser som har förmågan att se, synliggöra och länka samman alla de kvaliteter som är särskilda för olika typer av livsmiljöer i länet? Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg består av ett slags panelsamtal och samlar representanter för de områden som utgör grunden för politikområdet. Med respekt för det rådande läget har emellertid varje paneldeltagare intervjuats var för sig. Men här får ni, tack vare denna kompromiss, chansen att lyssna till Katarina Jönsson Norling (konstnär och tidigare ordförande för Konstnärernas riksorganisation), David Palmberg (stadsarkitekt i Västra Gästrikland), Annika Viding (universitetsadjunkt vid avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik vi Högskolan i Gävle) och Lena Boox (kommunantikvarie vid Gävle Kommun), Erik Anderman (verksamhetsutvecklare konst vid Kultur Gävleborg) och Jenny Nilsson (intendent för offentlig konst vid Kultur Gävleborg) när de samtalar med moderator Elenor Noble (kulturstrateg vid Kultur Gävleborg). Vi ser fram emot att fortsätta dialogerna, att lära av varandra och att skapa förutsättningar för hållbart gestaltade livsmiljöer tillsammans med er. Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg är producerad genom samverkan mellan Kultur Gävleborg, Konstfrämjandet Gävleborg, BackBeatBolaget/Galleri LarsPalm och Studiefrämjandet.

Våren 2018 presenterade Sveriges regering en samlad politik för det som kallas gestaltad livsmiljö (Prop.2017/18:110). Beslut om politikområdets mål fattades därefter av en bred majoritet i Sveriges riksdag. Enkelt kan området sägas handla om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att kompetenser och praktiker inom arkitektur, form, design, konst och kulturarv ska mötas i gemensamma processer som gör att vi kan hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö. Här betraktas den ömsesidiga reflektionen, det sektorsövergripande samarbetet och den medskapande processen i gestaltandet som en nyckel. Men hur kan vi arbeta med gestaltade livsmiljöer i Gävleborg? Vilka förutsättningar och utmaningar måste vi förhålla oss till när vi omsätter de politiska skrivningarna i praktik? Hur kan vi mötas i och lära av varandras erfarenheter och kompetenser, och arbeta tillsammans i observanta gestaltningsprocesser som har förmågan att se, synliggöra och länka samman alla de kvaliteter som är särskilda för olika typer av livsmiljöer i länet? Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg består av ett slags panelsamtal och samlar representanter för de områden som utgör grunden för politikområdet. Med respekt för det rådande läget har emellertid varje paneldeltagare intervjuats var för sig. Men här får ni, tack vare denna kompromiss, chansen att lyssna till Katarina Jönsson Norling (konstnär och tidigare ordförande för Konstnärernas riksorganisation), David Palmberg (stadsarkitekt i Västra Gästrikland), Annika Viding (universitetsadjunkt vid avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik vi Högskolan i Gävle) och Lena Boox (kommunantikvarie vid Gävle Kommun), Erik Anderman (verksamhetsutvecklare konst vid Kultur Gävleborg) och Jenny Nilsson (intendent för offentlig konst vid Kultur Gävleborg) när de samtalar med moderator Elenor Noble (kulturstrateg vid Kultur Gävleborg). Vi ser fram emot att fortsätta dialogerna, att lära av varandra och att skapa förutsättningar för hållbart gestaltade livsmiljöer tillsammans med er. Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg är producerad genom samverkan mellan Kultur Gävleborg, Konstfrämjandet Gävleborg, BackBeatBolaget/Galleri LarsPalm och Studiefrämjandet.

Våren 2018 presenterade Sveriges regering en samlad politik för det som kallas gestaltad livsmiljö (Prop.2017/18:110). Beslut om politikområdets mål fattades därefter av en bred majoritet i Sveriges riksdag. Enkelt kan området sägas handla om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att kompetenser och praktiker inom arkitektur, form, design, konst och kulturarv ska mötas i gemensamma processer som gör att vi kan hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö. Här betraktas den ömsesidiga reflektionen, det sektorsövergripande samarbetet och den medskapande processen i gestaltandet som en nyckel. Men hur kan vi arbeta med gestaltade livsmiljöer i Gävleborg? Vilka förutsättningar och utmaningar måste vi förhålla oss till när vi omsätter de politiska skrivningarna i praktik? Hur kan vi mötas i och lära av varandras erfarenheter och kompetenser, och arbeta tillsammans i observanta gestaltningsprocesser som har förmågan att se, synliggöra och länka samman alla de kvaliteter som är särskilda för olika typer av livsmiljöer i länet? Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg består av ett slags panelsamtal och samlar representanter för de områden som utgör grunden för politikområdet. Med respekt för det rådande läget har emellertid varje paneldeltagare intervjuats var för sig. Men här får ni, tack vare denna kompromiss, chansen att lyssna till Katarina Jönsson Norling (konstnär och tidigare ordförande för Konstnärernas riksorganisation), David Palmberg (stadsarkitekt i Västra Gästrikland), Annika Viding (universitetsadjunkt vid avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik vi Högskolan i Gävle) och Lena Boox (kommunantikvarie vid Gävle Kommun), Erik Anderman (verksamhetsutvecklare konst vid Kultur Gävleborg) och Jenny Nilsson (intendent för offentlig konst vid Kultur Gävleborg) när de samtalar med moderator Elenor Noble (kulturstrateg vid Kultur Gävleborg). Vi ser fram emot att fortsätta dialogerna, att lära av varandra och att skapa förutsättningar för hållbart gestaltade livsmiljöer tillsammans med er. Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg är producerad genom samverkan mellan Kultur Gävleborg, Konstfrämjandet Gävleborg, BackBeatBolaget/Galleri LarsPalm och Studiefrämjandet.

Våren 2018 presenterade Sveriges regering en samlad politik för det som kallas gestaltad livsmiljö (Prop.2017/18:110). Beslut om politikområdets mål fattades därefter av en bred majoritet i Sveriges riksdag. Enkelt kan området sägas handla om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att kompetenser och praktiker inom arkitektur, form, design, konst och kulturarv ska mötas i gemensamma processer som gör att vi kan hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö. Här betraktas den ömsesidiga reflektionen, det sektorsövergripande samarbetet och den medskapande processen i gestaltandet som en nyckel. Men hur kan vi arbeta med gestaltade livsmiljöer i Gävleborg? Vilka förutsättningar och utmaningar måste vi förhålla oss till när vi omsätter de politiska skrivningarna i praktik? Hur kan vi mötas i och lära av varandras erfarenheter och kompetenser, och arbeta tillsammans i observanta gestaltningsprocesser som har förmågan att se, synliggöra och länka samman alla de kvaliteter som är särskilda för olika typer av livsmiljöer i länet? Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg består av ett slags panelsamtal och samlar representanter för de områden som utgör grunden för politikområdet. Med respekt för det rådande läget har emellertid varje paneldeltagare intervjuats var för sig. Men här får ni, tack vare denna kompromiss, chansen att lyssna till Katarina Jönsson Norling (konstnär och tidigare ordförande för Konstnärernas riksorganisation), David Palmberg (stadsarkitekt i Västra Gästrikland), Annika Viding (universitetsadjunkt vid avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik vi Högskolan i Gävle) och Lena Boox (kommunantikvarie vid Gävle Kommun), Erik Anderman (verksamhetsutvecklare konst vid Kultur Gävleborg) och Jenny Nilsson (intendent för offentlig konst vid Kultur Gävleborg) när de samtalar med moderator Elenor Noble (kulturstrateg vid Kultur Gävleborg). Vi ser fram emot att fortsätta dialogerna, att lära av varandra och att skapa förutsättningar för hållbart gestaltade livsmiljöer tillsammans med er. Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg är producerad genom samverkan mellan Kultur Gävleborg, Konstfrämjandet Gävleborg, BackBeatBolaget/Galleri LarsPalm och Studiefrämjandet.

Våren 2018 presenterade Sveriges regering en samlad politik för det som kallas gestaltad livsmiljö (Prop.2017/18:110). Beslut om politikområdets mål fattades därefter av en bred majoritet i Sveriges riksdag. Enkelt kan området sägas handla om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att kompetenser och praktiker inom arkitektur, form, design, konst och kulturarv ska mötas i gemensamma processer som gör att vi kan hantera de samhällsutmaningar vi står inför och tillsammans bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla ska få möjlighet att påverka vår gemensamma miljö. Här betraktas den ömsesidiga reflektionen, det sektorsövergripande samarbetet och den medskapande processen i gestaltandet som en nyckel. Men hur kan vi arbeta med gestaltade livsmiljöer i Gävleborg? Vilka förutsättningar och utmaningar måste vi förhålla oss till när vi omsätter de politiska skrivningarna i praktik? Hur kan vi mötas i och lära av varandras erfarenheter och kompetenser, och arbeta tillsammans i observanta gestaltningsprocesser som har förmågan att se, synliggöra och länka samman alla de kvaliteter som är särskilda för olika typer av livsmiljöer i länet? Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg består av ett slags panelsamtal och samlar representanter för de områden som utgör grunden för politikområdet. Med respekt för det rådande läget har emellertid varje paneldeltagare intervjuats var för sig. Men här får ni, tack vare denna kompromiss, chansen att lyssna till Katarina Jönsson Norling (konstnär och tidigare ordförande för Konstnärernas riksorganisation), David Palmberg (stadsarkitekt i Västra Gästrikland), Annika Viding (universitetsadjunkt vid avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik vi Högskolan i Gävle) och Lena Boox (kommunantikvarie vid Gävle Kommun), Erik Anderman (verksamhetsutvecklare konst vid Kultur Gävleborg) och Jenny Nilsson (intendent för offentlig konst vid Kultur Gävleborg) när de samtalar med moderator Elenor Noble (kulturstrateg vid Kultur Gävleborg). Vi ser fram emot att fortsätta dialogerna, att lära av varandra och att skapa förutsättningar för hållbart gestaltade livsmiljöer tillsammans med er. Forum Konst, del 2: Att tänkta tillsammans för en gestaltad livsmiljö i Gävleborg är producerad genom samverkan mellan Kultur Gävleborg, Konstfrämjandet Gävleborg, BackBeatBolaget/Galleri LarsPalm och Studiefrämjandet.

I detta poddavsnitt samtalar Josephine Rydberg med Jenny Nilsson, intendent för offentlig konst på Kultur Gävleborg, Region Gävleborg. Kultur Gävleborgs konstsamlingsverksamhet arbetar med att förvalta, producera och levandegöra den regionala konstsamlingen. Lyssna på ett samtal om hur det tar sig uttryck. Lyssna även på avsnittet om Konstverksamheten som är vår andra konstverksamhet inom Region Gävleborg, den del som arbetar med att stärka och främja konstlivet i länet. Läs mer om konstverksamheten på vår hemsida: www.regiongavleborg.se/konst och i sociala media: www.facebook.com/KONSTKulturGavleborg www.instagram.com/konstkulturgavleborg Illustrationen är gjord av Elin Hjulström Lord (www.studiolord.se) för den regionala kulturplanen för Gävleborg 2019-2022.

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Möt Jenny Nilsson, vd för Insuresec. I det här avsnittet får vi ta del av hennes syn på marknaden och hur hon ser på utvecklingen för konsumentskyddet i branschen.

- Det er litt av et mysterium, at folk fra Haugesund kaller seg arabere, sier språkforsker Tor Erik Jenstad. Det finnes flere teorier, men han tror det uansett har med sjømannslivet å gjøre. Vi mennesker vil gjerne bli likt, derfor tilpasser vi språket til den vi samtaler med, sier språkforsker Jenny Nilsson fra Institut för språk och folkminnen i Göteborg. Hun har blant annet studert hvordan en billettselger hilser kunden med samme hilsningsord som kunden bruker. En analyse av samtaler mellom ungdommer, viste hvordan vi kan ta etter dialekttrekk hos hverandre. Innslaget med Jenny Nilsson er et gjenhør fra 10.mai i fjor. Hvordan har et godt fiskevann fått navnet Fiskelaus? Navnegransker Inge Særheim forteller om stedsnavn som ender på -laus. Programleder er Ann Jones.

Vi mennesker vil gjerne bli likt, derfor tilpasser vi språket til den vi samtaler med, sier språkforsker Jenny Nilsson fra Institut för språk och folkminnen i Göteborg. Hun har blant annet studert hvordan en billettselger hilser kunden med samme hilsningsord som kunden bruker. En analyse av samtaler mellom ungdommer, viste hvordan vi kan ta etter dialekttrekk hos hverandre. Mange norske stedsnavn har ord for seter eller støl i seg, 'Studul' er et slikt ord, som i Hansstudulen, forteller navnegransker Inge Særheim ved Universitetet i Stavanger. Flere lyttere har reagert på at frasen "ha en god dag" dukker opp i nyere filmer med handling fra 2.verdenskrig. - Jeg vokste opp på 40- og 50-tallet, og vi sa "adjø" eller "morna", skriver Knut Wester i et lytterbrev. Han mener vi begynte å si "ha en god dag" først rundt 1980. Hvorfor heter det å skille snørr og bart? Sylfest Lomheim svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.