POPULARITY
Bolstaholmsättlingen och ÅTH-odlaren Mattias Sundberg är bara 23 år ung men har ändå fem odlingssäsonger som egenföretagare i bagaget. På Labbnäs gård odlar han ekologiskt och på föräldragården konventionellt och han har därmed en rätt unik insikt i vad som är vad, och vad som gäller. Dessutom är han mannen bakom ALLA morötter som säljs i ÅTH-påse här på Åland! ------ Det här avsnittet är sponsrat av Ålandsbanken. För att läsa mer om ÅAB:s prisbelönta private banking-tjänster, gå in på www.alandsbanken.ax/privatebanking
Odlaren, författaren och bildkonstnären Mary Kuusisto är besatt av att få det omöjliga att växa. Det kan handla om att skörda citroner, passionsfrukter eller djungelgurkor i kalla och mörka Finland, om att skriva en bok som inte vill bli skriven eller måla en tavla som inte vill bli målad. Hon sommarpratar om att inte ge upp, om utmaningen och belöningen. Redaktör: Thomas Lundin, Parad Media.
Anna Alebo är stiftsadjunkt för andlig vägledning, pilgrim och kaplan för Killans bönegård på Österlen . Hennes andakt utspelar sig i denna del av landet. Odlaren söker efter lusakarten, plockar och njuter. Kanske rymmer lusakartet så mycket smak eftersom det inte behövt tävla med alla de stora, rödglänsande, fullmatade äpplena. Det har bara suttit där på grenen, samlat sommarens alla dofter och gömt dem i sin lilla ynkliga äpplekropp. Ur andakten Text: 1 Korintierbrevet 1:26-31 Musik: Julia Florida - Joakim Andersson Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se
Moroten spelar sällan huvudrollen. Men finns i nästan alla hem, jämt. Allt ljus på moroten! Morötter är en av de tre saker som vi är självförsörjande på. De andra två är socker och spannmål. Så blir det riktig kris får vi leva på morotskaka. Morotsodlaren Peter Karlsson utanför Vadstena berättar hur morotsåret ser ut. - Nu är det skörd. Upptagaren tar upp 700 kilo morötter i minuten. - Jag brukar se odlaren som en konstnär, säger morotsforskaren Lars Kjellenberg. Odlaren tar vara på de förutsättningar som finns och gör det mesta av dem. Det finns massor med olika morötter. Olika sorter, färger, former och smaker. Som i sin tur påverkas av jorden, vädret och odlarens handlag. - Den orangea moroten kom först på 1600-talet, berättar Lars. Det finns asiatisk och västeuropeisk morot. Urmoroten växte i Afghanistan, cirka 5-6000 år f Kr. Den västeuropeiska moroten blev vanlig på 900-talet. Den har sitt ursprung i Turkiet för 2-3000 år sen. Vi berättar också om allt man kan ha morötter till, alla sätt som de kan tillagas på. - Skala inte! säger Lars Kjellenberg. Mycket av smaken sitter i de yttersta millimetrarna av moroten. Och det mesta av näringsämnena. Sötman sitter längre in.
Varje dag träffar Martina en kostymklädd man påväg till sitt arbete, men, hon ser honom även 40 minuter senare när han går hem igen. Vad gör denna låtsasjobbare? Jörgen däremot har en annan spaning, han har under sina år som hobbyodlare gjort en spännande upptäckt. Är allt bara tur?
Vi sänder från Nackareservatet tillsammans med Erik Hansson från natursidan.se. Och så möter vi en av världens största havsfåglar, den nordliga kungsalbatrossen. Programledare är Mats Ottosson. Naturen är närmare än vi kanske tror till och med för den som bor mitt i Stockholm. En som tagit fasta på att guida till naturpärlorna i Stockholmsområdet är Erik Hansson. Han är en av författarna till boken Upplevelser i Stockholms natur och han driver också sedan sex år tillbaka natursidan.se. På lördag finns han, tillsammans med fältreporter Lena Näslund, vid en av sina fågelmatningar i just Stockholms närnatur Nackareservatet. De besöker också Råstasjön i Solna. Det kommer att handla om hur vi hittar naturen nära oss, men också om Erik Hanssons naturengagemang. Till exempel är han en av initiativtagarna till Biologiska mångfaldens dag, och han kallar sig med egna ord för en riktig naturnörd. Och så möter vi en av världens största havsfåglar den nordliga kungsalbatrossen med mer än tre meter mellan vingspetsarna. Efter att den sträckt ut vingarna och lyft för första gången tar det fem år innan den sätter simfötterna på fast mark igen. Det är då det är dags att häcka, exempelvis på Nya Zeeland där vår reporter mötte denna fascinerande fågel. Odlaren och filmaren Tina-Marie Qwiberg står för veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp fågelskådaren Henrik Lerner som går mot strömmen och sätter fokus inte på de mest sällsynta fåglarna, utan de vanligaste. Under ett år har han varje dag antecknat vilka fåglar han mött i sin vardag. Det blir en hyllning till skatan, kråkan och talgoxen. Kan en pollinationsplan vara ett sätt att hejda insektsminskningen? Södertälje kommun har en sådan på gång. Vi kollar upp vad det är för något. Programledare är Mats Ottosson.
Varför ska man göra vin i Sverige på importerade druvor? Vi kollar i detalj på hur man egentligen gör vin. Och varför det ibland behövs tillsatser och processhjälpmedel. Dessutom reaktioner på palt-programmet. Kenneth Gustafsson gör vin i vineriet Wine Mechanics i Göteborg. Lokalerna i det gamla slakthusområdet i Gamlestan har tidigare varit grisstallar. Kenneth var vinimportör med fokus på nordvästra USA. Där såg han urbana vinerier och blev sugen på idén. Ett vineri behöver en vinmakare. Erik Jonsson är sommelieren som utbildade sig till vinmakare och arbetat i flera länder. - Jag trodde ju inte att jag skulle göra vin i Sverige, säger han. Druvorna köps av ett antal odlare i Frankrike, Tyskland och Ungern. Sen körs de i kylbil till Sverige. - Det är skillnad på druvor och druvor, säger Erik. Odlaren intill en av våra odlare skulle jag inte köpa av. Det är riktiga skräpdruvor. När vi besöker vineriet pressas en del druvor. Erik berättar hur vinmakandet går till rent praktiskt. Han förklarar också varför de ibland arbetar med en del tillsatser, som svavel, bentonit och vinsyra. - Det finns de som tycker att naturvin är de goda och allt annat är det onda. Så enkelt är det inte. Det viktigaste tycker jag att man är öppen och ärlig med vad man gör. Vi tillsätter jäst och justerar ibland med lite vinsyra, för att druvorna blivit för söta när det varit varmt. - Ibland kan det vara värt att tillsätta nåt lite istället för att behöva kassera tusentals liter vin. - Det är en enormt prispressad bransch. Jag tycker att ett stort ansvar ligger på konsumenten. Är inte vi beredda att betala för viner och ställer vi inte rätt frågor så kommer det aldrig bli nån förändring. - Om man tar ett vin som kostar 100 kronor flaskan på Systembolaget så kostar själva vinet mellan 5 och 10 kronor, berättar Kenneth. I programmet hörs också en del reaktioner på palt-programmet som sändes nyligen.
Hon växte upp på lantbruk i en tid när kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel generellt omfamnades som smarta hjälpmedel och produktivitetshöjare. Själv tvivlade hon på jordbrukets quick fix, och när hon började odla egen mat sökte hon istället hållbara odlingsmetoder långt innan ekologiskt blivit ett begrepp, bland annat genom föreningen Fobo, Förbundet organisk-biologisk odling. Idag har Karin Jansson en lång rad år av odlingserfarenhet i ryggen och inspirerar andra omställare som redaktör för Fobos tidning Odlaren och som lärare på Holma, en folkhögskola med odlingskurser som hon även varit med och grundat. Som medverkande här berättar hon bland annat om nödvändigheten av lägre löner och dyrare mat, om fördelarna med alléodling och om det stora systemfel som gör att Fobo är emot spridning av rötslam på åkrar – trots att vi behöver ta till vara även på mänsklig näring. Du hör också om civil fröolydnad, vad som händer med svensk matförsörjning om Sverige inte längre kan importera olja, och om att delvis gå bakåt för att ha möjlighet att komma framåt. Dessutom får du veta vad som växer på landets åkrar – egentligen. Intervjun är inspelad den 29 juni i odlingsområdet på Brunnshög i Lund, där Holma folkhögskola har sin stadsodlingskurs.
Odlaren, kocken och vinkännaren Peter Streijffert berättar om sin pop-up-restaurang och hur man väljer vin till grönsaksrätter. Dessutom bjuder han på några av sina bästa odlingstips. ————— Fler avsnitt, odlingstips och recept hittar du på weibulls.com. Du kan också lyssna och prenumerera på Smaklöken via din podcast-app. Betygsätt gärna Smaklöken i iTunes om du har möjlighet, det skulle vi uppskatta mycket!
Odlaren, kocken och författaren Peter Streijffert älskar att både odla och äta pumpaväxter. I avsnittet berättar han om favoritsorten uchiki kuri, vilka sorter som funkar bäst att odla på balkongen, vilket vin du ska välja till butternut-pumpa och mycket annat. Recept och fler odlingstips på weibulls.com. Programledare: Julia Messelt. Reporter och producent: Jonas Tornberg.
Rosor, lavendel, viol, malva, tagetes, ringblom – det finns otroligt många blommor som är ätbara. Odlaren och blomfantasten Ulrika Wallman på Weibulls berättar om blommor som går att äta och olika sätt att använda dem. Kocken och odlaren Peter Streijffert berättar hur du gör friterade zucchiniblommor med färskostfyllning. Recept på det – och på maskrossirap, kanderade blomblad och blomsocker – hittar du på weibulls.com.