Odlarna

Ett stort kålhuvud fick henne att stanna till i scrollandet på Instagram, och hon bestämde där och då att odling skulle bli den hobby som hon saknade. Hon skulle inte bara odla fram ett likadant kålhuvud, utan så mycket grönsaker att den fem personer stora familjen slapp köpa. Det blev dock ännu mycket mer än så, och här berättar Malin Lingnert hur hon började sälja av skörden – direkt från jord till kund i familjens villaträdgård i Göteborg – och hur hobbyn nu blivit till jobb i egna företaget Backa köksträdgård. Hör vilken stor potential för matproduktion som finns i en vanlig villaträdgård, om det pedagogiska i att välkomna kunder till odlingen, och hur Malin gått ner mer och mer i tid på sitt jobb som kommunikatör till förmån för arbetet som småskalig grönsaksbonde. Hör också hur hon nu, vid sidan av trädgårdsodlingen, börjat väcka liv i en bit jordbruksmark i stadens utkant, om utmaningar med att skala upp odlingen, och hur hon tillsammans med andra odlare vill skapa en ny stadsnära samlingsplats för hållbar matproduktion. Intervjun är inspelad den 21 juli, vid Malins nya odling i Skogome i Göteborg.

Jobbet som klimatstrateg på Vattenfall gav dystra insikter och en känsla av hopplöshet, och han hoppade av karriären som ingenjör för att istället möta klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald med konkret handling. Inspirerad av naturliga ekosystem och barndomens frukt- och nötlandskap utanför Frankfurt, är han nu medskapare till flera odlingar med perenna ätliga växter, och här berättar Philipp Weiss – en av författarna till Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården – hur skogen kan vara förebild för hållbar matproduktion, liksom om hans egen skogsträdgård Puttmyra i Stjärnsund i Dalarna. Hör hur han och partnern Rebecka planterat mer än 200 arter av frukt, bär och nötter och ännu många fler olika sorter, om den hemliga plantskolan där de säljer träd och buskar anpassade till nordligt klimat, och hur de odlar sådant som egentligen inte ska funka i zon 5 – bland annat mispel och aprikoser. Hör också om en plats där det regnar valnötter och kastanjer från ovan, vad Philipp lagar av ekollon, och hur Stjärnsundstrakten håller på att bli ett perent ätligt landskap. Dessutom får du veta vilken nöt som är värd att vänta på i 30 år. Intervjun är inspelad på länk den 14 september.

Hur såg trädgårdar ut under medeltiden i det som idag är Sverige? Och vad kan vi ens veta när det gäller en period som tog slut för 500 år sedan? Trädgårdsarkeologen Anna Andreasson Sjögren, aktuell som medförfattare till första delen av bokserien Svensk trädgårdshistoria, arbetar med en avhandling om medeltida trädgårdar och ger här sin syn på vad utgrävningar av jordlager, uråldriga kärnor, och knapphändiga skriftliga källor kan säga om perioden som pågick från omkring 1000–1520 e.Kr. Hör hur tvärvetenskaplig forskning och nya arkeologiska metoder ställer delar av den tidigare historieskrivningen på ända, att munkar och klosterträdgårdar nog inte spelat den roll som man tidigare trott, och varför trädgårdar borde vara en självklar del i historisk forskning. Hör också hur Anna genom POM varit med och räddat gamla sorter från utrotning, om restaureringen av 1930-talsträdgården Kvarndala, och hur även Annas egen trädgård vid stugan utanför Varberg rymmer en mängd historier och band till människor. Dessutom får du tips på hur du kan föröka sorter som redan finns i en trädgård istället för att köpa nytt. Intervjun spelades in på länk mellan Göteborg och Helsingborg den 12 april.

Ett myller av liv och snillrika samarbeten som till stor del utspelar sig utanför våra synfält men som vi är beroende av för vår existens. I det här avsnittet studerar vi jorden och några av dess viktigaste invånare tillsammans med Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet, som ägnat flera decennier åt att forska om i synnerhet mykorrhizasvampars liv och leverne. Hör hur svamparna en gång i tiden hjälpte växterna att ta steget upp på land, om byteshandeln som pågår mellan mykorrhizasvampar och växter, och vad som gynnar – och missgynnar – mykorrhiza. Hör också om jordens olika beståndsdelar, om en viktig anledning att undvika ”jord” som säljs på påse, och hur vi är beroende av myllan för vår matförsörjning samtidigt som vi på många sätt förstör den med dagens jordbruk. Intervjun spelades in på länk mellan Göteborg och Lund den 15 mars.

Mitt i ett villaområde i Mariefred finns en trädgård där det odlas ätbart på nästan varje liten plätt, men där vare sig konst- eller djurgödsel kommer innanför grinden. Trädgården tillhör Ulla Troëng och hennes familj, och här berättar Ulla, som på 70-talet var med och grundade Sveriges veganförening, hur hon blev såväl vegan som veganodlare innan hon ens visste att begreppen existerade. Hör hur mycket mat som faktiskt går att få fram på en 900 kvadrats villatomt, hur Ulla samlar all näring som odlingarna behöver i den närmsta omgivningen, och om grödor som nästan odlar sig själva. Hör också hur allt du behöver för att odla går att hitta helt gratis, om mer och mindre väntade saker som Ulla plockar i naturen, och om att aldrig sluta experimentera för att lära sig nytt. Och vet du inte vad jostabär och saskatoon är så får du veta det nu. Intervjun är inspelad den 15 februari.

De trädgårdar som skapades i det persiska riket kom att bli tongivande inom trädgårdsarkitekturen, och en designförebild tros vara den trädgård som kejsar Cyrus den store lät anlägga omkring 550 f.Kr. vid sitt palats i Pasargadae i nuvarande Iran. Forskaren och filmproducenten Viveca Mellegård, aktuell med essän Troubled Paradise: The Persian Garden in Post-Islamic Revolution Iran, berättar här om huvuddragen i den persiska trädgårdskonsten, men också om den första trädgården i hennes eget liv – den muromgärdade och trygga oas i Teheran där hon lekte som barn. Hör om 3000 år gamla kanalsystem, hur den persiska trädgården kommunicerar med alla våra sinnen, och om länkarna till islam, zoroastrism och bilden av paradiset. Hör också hur trädgården kan utgöra skydd – både mot ett tufft klimat och en tuff regim, hur skyskrapor tagit över trädgårdarna i Vivecas barndomskvarter, och hur hon idag jobbar för att få stadsplanerare att förstå värdet av biologisk mångfald. Dessutom får vi veta hur växten jatropha kan användas till bränsle – utan att konkurrera med matproduktion. Intervjun spelades in den 29 september på Tranholmen utanför Stockholm.

På sitt över 50 hektar stora jordbruk i Syrien odlade de vete, kikärtor, linser och oliver. Men så kom kriget. Här berättar Abdulhakim Alzoubi hur han och hans föräldrar och syskon blev tvungna att lämna jorden som släkten brukat i generationer, men också hur de i sitt nya hemland Sverige tagit sig an igenvuxen åkermark och på bara ett par år byggt upp ett nytt jordbruk – Alzoubi Farm i Olofstorp utanför Göteborg. Hör hur de skapat en Krav-certifierad småskalig grönsaksodling på platsen som legat i träda i ett halvt sekel, hur odlingen rymmer allt från kål till melon, och hur de säljer sin skörd genom rekoringar, ekobutiker och självplock på gården. Hör också om minnena från olivskörden i Syrien, hur även Hakim och hans familj höll på att drunkna på flyktvägen som kostat tiotusentals människor livet, och om planen på att utöka odlingen och anställa människor som har svårt att få jobb i Sverige. Intervjun är inspelad den 28 augusti på Alzoubi Farm i Olofstorp.

Hon längtade efter ett liv på landet, och flyttade till västgötska Uddebo – en sovande avfolkningsbygd där hus stod tomma efter att textilindustrin lagts ned. Idag, sex år senare, har hon varit med och återuppväckt orten genom att starta både gemensamhetsodling och ett kommersiellt mikrojordbruk, och här berättar Ellen Rönnblad hur hon och hennes partner Johannes förser boende i trakten med grönsaker odlade med ekologiska metoder. Hör hur deras lilla jordbruk kontrasterar mot den intilliggande vallåkern, hur odlandet idag blivit ett nio till fem-jobb, och hur de säljer sin skörd genom grönsaksprenumerationer, gårdsbutik och rekoringar. Hör också om den positiva corona-effekt de märkt på försäljningen, hur antalet småbruk i Sverige blivit väldigt många fler på bara några år, och vad mer än odling som fått Uddbo att blomstra. Intervjun spelades in den 29 maj, hemma hos Ellen och Johannes i Uddebo.

Hur vi behandlar skogen är, liksom hur vi producerar vår mat, avgörande för om vi kommer att lyckas bromsa såväl klimatförändringarna som utrotningen av arter. Med det i ständig åtanke bygger Viktor och Elin Säfve upp en tre hektar stor skogsträdgård i södra Närke, och här berättar Viktor hur de genom hänsynsfull samverkan med ekosystemen odlar ekologisk mat både till den egna familjen och för försäljning. Hör hur de restaurerat granplantager till mångfacetterade lundar med hundratals olika sorters perenna träd och växter, hur de lär av skogen när de utformar sina odlingar, och att många växter kan gå att odla trots att odlingszonen inte tillåter enligt skolboken. Hör också varför de valt bort boskapsdjur i sitt livsmedelssystem, hur de gör för att vara helt självförsörjande på näring till odlingarna, och hur flera olika grenar är nyckeln för att kunna leva på gården. Dessutom får du en massa spännande tips på perenna ätliga växter. Intervjun spelades in den 3 maj, på länk mellan Göteborg och Åfallet.

Som ung var han fast besluten att aldrig göra trädgård till sitt yrke – han ville inte riskera att förstöra sitt stora odlingsintresse genom arbetslivets press och krav på effektivitet. Men en tidningsartikel förde honom till restaureringen av trädgårdarna på 1700-talsslottet Gunnebo, och han upptäckte att man som trädgårdsmästare ibland också kan vara en motkraft till rationalitet och kamp mot klockan. Idag har Joakim Seiler jobbat med odling och trädgård i nästan ett kvarts sekel – sedan 2004 som chefsträdgårdsmästare på just Gunnebo slott – och här tar han oss med till slottsträdgårdarna som inte bara återskapats efter 1700-talets ritningar, utan i mångt och mycket också sköts med den tidens redskap och metoder – ett ämne som Joakim också skrivit en avhandling om. Hör om köksträdgårdarna där man idag odlar till restaurangen och som på 1700-talet försåg herrskapet med allt från krusbär till ananas, om lustträdgården där allt levande formas till geometri och arkitektur, och om den engelska parken där målet tvärs om är att efterlikna naturen. Hör också varför man istället för att kämpa mot mossa och maskrosor borde kämpa mot föreställningar om hur en trädgård ska se ut, hur vi med hjälp av lien kan omvandla gräsmattor från gröna öknar till oaser med stor biologisk mångfald, och hur redskap som glömts kvar i dåtiden i vissa fall är bättre att ta med sig in i framtiden än somliga som slentrianmässigt används idag. Sist men inte minst får du veta vad du ska tänka för tankar när du får syn på ett eremitage. Intervjun är inspelad den 17 april, på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg.

Efter 20 år i modebranschen tog hennes miljöengagemang överhanden och hon ville inte längre vara del av ett system som bygger på att få människor att ständigt köpa nya kläder. Under en permakulturkurs fick hon sedan sitt halleluja moment, och här berättar Maria Svennbeck, en av Sveriges få diplomerade permakulturlärare, hur hon idag driver en småskalig ekologisk snittblomsodling, designar gröna miljöer, samt arbetar med stadsodlingar för att visa att mer mat behöver odlas där vi bor. Hör hur hon fick inblick i livet som lantbrukare när hon under uppväxten skickades som sommarbarn till Småland, om insikterna det gav att försöka bli självhushållande på en gård i Uppland, och hur hon odlade orkidéer på väggarna i badrummet när hon bodde på Bali. Hör också hur vetskapen om den konventionella snittblomsindustrins smutsiga baksida fick Maria att själv börja odla blommor för försäljning, vilka sorter hon tycker lämpar sig för småskalig snittblomsodling, och hur täckning, kompost och gröngödsling får hennes växter att blomstra. Dessutom får du veta varför hon bryter mot instruktionerna på fröpåsen så att plantorna blir långa och gängliga. Intervjun spelades in den 11 februari hos kontorskollektivet Konstjord i Stockholm.

I Sverige använder vi i genomsnitt 4000 kvadratmeter åkermark per person för vår matproduktion, vilket är dubbelt så mycket som vi skulle ha om all världens jordbruksmark delades rättvist på jordens befolkning. Detta ojämlika faktum vill man vara med och lösa i Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård, och här berättar Anna Emmelin, expert på hållbarhetskommunikation på Albaeco, hur de utifrån forskning om regenerativt jordbruk illustrerar hur vi kan odla hälsosam mat på ett hållbart sätt – utan att använda yta på andras bekostnad. Hör hur de i sin 2000 kvadratmeter stora modellodling genom väl uttänkta växtföljder – och utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – odlar mat med målet att det ska räcka till en person året om, hur viktigt det är att skapa lokala kretslopp och stoppa näringsläckaget till bland annat Östersjön, och att en omfattande omställning av såväl jordbruk som matvanor är nyckeln till en hållbar framtid. Hör också hur Anna nu tar med forskningen från sitt tidigare arbete på Stockholm Resilience Centre ut i praktiken, om hennes besatthet av traditionella persiska trädgårdar, och att vetskapen om att det finns gränser för vad planeten tål, också är en möjlighet att få utlopp för sin kreativitet. Intervjun spelades in den 12 februari i ett av växthusen på Rosendals trädgård.

Efter många år i restaurangbranschen kände hon att hon ville veta mer om det som låg på tallrikarna, och hon började gå odlingskurser och praktisera på Rosendals trädgård för att lära sig hur bra råvaror blir till. Idag odlar hon själv fram grönsaker till 80 andelsägare, flera restauranger och den egna krogen Farm, och här berättar Agnes Larsson Stormgaard om det småskaliga Krav-certifierade jordbruk som hon och hennes man Mauritz driver på Karshamra gård i Sörmland. Hör hur de bokstavligen följer grödorna från jord till bord, om utmaningen i att få ett småskaligt jordbruk att gå ihop ekonomiskt, och om målet att jorden de odlar ska må bättre när de lämnar platsen än när de kom dit. Hör också hur de använder rester från öl-bryggning i komposten, hur de byggt sin larvtunnel, och hur olika en gurka kan smaka beroende på i vilket stadium man skördar den. Dessutom får du veta varför de har släpat en tio ton tung fängelsecell till gården. Intervjun spelades in på Karshamra gård den 23 oktober.

Alla borde från tidig ålder få följa frön från jord till bord och lära sig hur grönsaker blir till. Det tycker Karimeh Choopan som länge kämpade för att förskolan där hon jobbar skulle skaffa en odlingslott. Idag är lotten verklighet, och här berättar Karimeh hur odlingen blivit en självklar del av förskolans vardag och pedagogik. Hör hur barnen är delaktiga i allt från förkultivering och sådd till skörd och matlagning, att en känsla av samhörighet med naturen kan göra det lättare att visa den omsorg, och om lottens lugnande inverkan på barnen. Hör också hur Karimeh själv knöt an till naturen under uppväxten i Iran, hur hon kände sig som ett löv som blåste bort från sitt träd när hon tvingades lämna sitt hemland, och hur en odlingslott hjälpte henne att rota sig under den första svåra tiden i Sverige. Dessutom får du veta vad Karimeh brukar tillaga av olika sorters blast. Intervjun spelades in den 23 augusti på förskolan Trädgården i Akalla i Stockholm.

När hon som barn såg hur de vuxna slängde skräp i havet knöt hon handen i fickan. För henne var naturen en kär vän som alltid fanns där när hon behövde tröst och lyssnade när hon inte kände sig hörd. Den har fortsatt att vara hennes trygga famn genom livet, och här berättar Liselotte Abel, idag psykoterapeut, hur den egna erfarenheten av naturens läkande kraft fick henne att, tillsammans med sin man, bygga upp Sörby Retreatcenter – en kursgård med odlingar och terapiträdgård där hon bland annat hjälper människor med utmattningssyndrom att återhämta sig genom grön rehab. Hör hur trädgården är utformad för att fungera i olika stadier av kris, om odlingarna som förser deras Krav-märkta kök med grönsaker, och hur de knutit kretslopp och minimerat anläggningens beroende av fossil energi. Hör också hur Liselottes knutna näve i fickan så småningom blev till mer aktivt engagemang för miljön, hur man som aktivist kan använda sig av Non Violent Communication, och hur svårt – men livsviktigt – det är att få återhämtning i ett samhälle som hela tiden driver på för att vi ska jobba och konsumera snabbare och mer. Intervjun är inspelad den 31 juli på Sörby Retreatcenter utanför Falkenberg.

Det började i tonåren, under ett besök på Norrvikens trädgårdar. Där och då slogs hon med full kraft av hur trädgårdskonst kan vara ett sätt att förverkliga drömmar, och besöket blev fröet till att hon utbildade sig inom trädgård och träffade sin lika trädgårdsälskande man Staffan. Idag lever de två trädgårdsmästarna i sin egen sagovärld, känd från deras Instagramkonto och boken En trädgård med utsikt, och här berättar Rebecca Malmsköld hur de gått till väga när de skapat den terrasserade trädgården med många olika rum i en sluttning utanför Varberg i Halland. En trädgård som till och med blivit bättre i verkligheten än vad hon kunde föreställa sig i drömmen. Hör hur de till synes omöjliga höjdskillnaderna blev till möjligheter, hur de byggt upp rummen utifrån funktion och teman, och hur de använder sig av kontraster. Hör också om nya boken Arts and crafts för din trädgård, hur rörelsens idéer går igen i både deras trädgård och syn på livet, och att William Morris inte borde reduceras till enbart tapeter. Sist men inte minst berättar Rebecca om sin snittblomsodling och hur den gör det möjligt att skapa buketter utan att stödja den miljö- och människoskadliga blomsterindustrin. Intervjun spelades in den 22 juli, i En trädgård med utsikt.

När han bestämde sig för att flytta till landet och börja veganodla för husbehov fick han höra att det aldrig skulle gå. Nu har han odlat mat utan vare sig djur- eller konstgödsel i nio år, och här berättar humanekologen och trädgårdsmästaren Peter Albrecht både om veganodling i allmänhet, och hur han och familjen själva odlar utifrån anti-speciesism på sin gård i skånska byn Vånga. Hör hur alla ingredienser till odlingen kommer från närområdet, om bevattningssystemet där guldvatten blandas automatiskt, och om att odla alltifrån bambu och kastanjer till många olika sorters bönor och nötter. Hör också om strävan att alltid gynna mångfald och alla arters rätt till en plats, att permakultursystem kan bli minst lika effektiva utan boskapsdjur, och hur certifieringarna för veganodling ställer krav på att bygga jorden. Dessutom hamnar vi som ofta i avloppsfrågan och nödvändigheten i att sluta vårt brutna kretslopp. Intervjun är inspelad den 7 maj hemma hos Peter i Vånga i nordöstra Skåne.

I barndomens jasmindoftande Damaskus plockade hon gröna plommon i fruktlundarna och målade läpparna kopparfärgade med färska valnötter. Och på familjens gård utanför stan skördades alltifrån oliver till potatis. Här berättar Fahyma Alnablsi om den glädjefyllda känsla för odling och växter som hon bär med sig från uppväxten i Syrien, liksom hur hon idag återigen upplever odlingens positiva inverkan tillsammans med deltagarna på språkkaféet som hon driver på Tensta Konsthall i Stockholm. Hör vilken stor roll språkkaféets odlingslott spelar för såväl språkinlärning som människors välbefinnande, hur odlingen och gemenskapen får Fahyma att känna sig 38 år yngre, och hur hon försöker odla de grödor hon saknar i butiker i Sverige. Hör också hur pilligt det är att skörda linser och kikärtor, om att jobba extra och laga mat på nätterna för att kunna hjälpa familj i hemlandet, och hur Fahymas fina minnen från uppväxten idag också väcker stor sorg över människor och platser som hon förlorat under kriget i Syrien. Dessutom får du veta hur maskrosen, som i Syrien inte bekämpas utan odlas, kan bli till en god maträtt. Intervjun spelades in den 20 maj, i Tensta i Stockholm.

När hon som 23-åring stod utan bostad flyttade hon tillfälligt tillbaka till byn där hon växte upp, till ett tomt hus invid familjens stall. Väl tillbaka blommade hennes kärlek till såväl vildvuxet som odling ut ordentligt, och den tillfälliga lösningen har nu blivit till åtta år. Här berättar Karoline Jönsson – bloggare, fotograf och kokboksförfattare som många känner från Insta-kontona Det gröna skafferiet och Självhushållningsprojektet – hur återvändandet till hembyn ledde till att flera pusselbitar föll på plats, och hur hon och sambon idag odlar och samlar en stor del av sin mat på egen hand. Hör hur odling kan ge minskat behov av konsumtion och minskad konsumtion mer tid till odling, hur mycket som finns att hämta gratis i naturens skafferi, och hur andras överskott kan hjälpa en att bli självförsörjande på frukt, bär och nötter. Hör också hur hennes miljö- och självhushållningstänk går igen i fler saker än maten, hur ett gammalt träd och mormoderns kunskaper hjälper Karoline att få finfin krukjord, och om lagring av olika grödor. Dessutom får du veta vad som i smaken kan liknas vid en nordisk passionsfrukt och får Karoline att bege sig till brofästet i Malmö. Intervjun spelades in den 6 maj, hemma hos Karoline i Skurup i Skåne.

När hon utbildade sig till agronom såg hon inte alls sin framtid på universitetet – hon ville jobba praktiskt för ett mer hållbart samhälle. Men väl där i praktiken – som bonde på en demonstrationsgård för mjölkproduktion – kände hon att hon saknade vetenskapliga belägg för vad som egentligen är ett hållbart jordbruk, och hon återvände till universitetet för att själv forska efter svar. Idag är Johanna Björklund docent i miljövetenskap vid Örebro Universitet och en av Sveriges ledande forskare på hållbar livsmedelsproduktion. I Odlarna berättar hon en del av vad hon kommit fram till genom sin mångåriga forskning om mat och miljö, liksom om sin egen gård i Närke där hon både odlar för husbehov och har en skogsträdgård som ingått i hennes studier om agroforestry. Hör bland annat om de stora systemfel som måste lösas för att matförsörjningen ska bli hållbar, att en omställning av jordbruket också kräver förändrade matvanor, och att lantbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel behöver vara grunden, men att även det ekologiska har en bra bit kvar till att bli hållbart. Hör också hur det kom sig att en alm och en ask fick Johanna att bosätta sig på sin gård, hur sallad kan få en helt ny innebörd när man blir med skogsträdgård, och att den som gillar bacon lika gärna kan äta mjölbaggar. Dessutom betonar Johanna att utrotningen av arter är ett lika stort hot som klimatförändringar, och att jorden behöver brukas på ett sätt som både binder kol och värnar biologisk mångfald. Intervjun spelades in i Göteborg den 18 april.

Ett av Sveriges äldsta rhododendronträd, men i övrigt fanns inga växter att tala om på tomten när hon och hennes familj kom dit i början av 80-talet. Idag har rhododendronträdet sällskap av alltifrån järnört och klibbsalvia till tulpan- och näsduksträd, och här berättar Svenska örtasällskapets ordförande Lisbeth Flising hur hon skapat en trädgård med flera rum och en stor mångfald av växter, liksom om olika örters kulturhistoria och användningsområden. Hör bland annat vad du ska odla om du inte lyckas med dill, vad du kan plocka för att få lindring vid till exempel förkylning, och vilka växter som hindrar häxor och ormar från att komma in i huset. Hör också om växter som ger färg tidigt på våren, om de olika teman som Lisbeth har i sitt örtahjul, och hur hon anpassar trädgården till växterna istället för tvärt om. Dessutom får du veta vad du ska odla om du vill göra egna marshmallows. Intervjun spelades in hemma hos Lisbeth i Lerum den 26 mars.

Hon odlar ingenting själv, men vet ändå mer än de flesta om odlares villkor. Som temahandläggare för mat, naturresurser och handel på Afrikagrupperna har Marja Wolpher träffat många småbrukare i bland annat Moçambique, och här berättar hon hur Afrikagrupperna stöttar odlare i en rad länder i södra Afrika genom att försvara deras rättigheter och föra deras talan i Sverige och EU. Hör bland annat hur biståndspengar och investeringar för att ”utveckla” jordbruket har resulterat i att stjälpa småskaliga bönder och gynna multinationella kemiföretag, hur viktigt det är att som odlare ha makten över sitt eget utsäde, och hur konventionellt jordbruk bygger på fosfor från det ockuperade Västsahara vars befolkning lever på flykt och är beroende av matbistånd. Hör också hur landgrabbing lett till att många bönder blivit av med sin försörjning, att småskaligt inte är lika med ineffektivt, och att flera FN-rapporter lyfter småskaligt agroekologiskt jordbruk som lösningen för en hållbar matförsörjning. Och så får du veta att kvinnliga bönder producerar runt 90 procent av maten på den afrikanska kontinenten, samtidigt som investeringar som ska underlätta jordbruket oftast går till män. Intervjun spelades in i Stockholm den 20 februari.

Han är uppvuxen på det ekologiska jordbruket Ås Trädgård utanför Östersund, men när han lämnade hemstaden för att studera hade han inga som helst planer på att gå i föräldrarnas fotspår. Några år senare, när Olle Olssons passion för grönsaksodling väl väcktes, gick den däremot inte att stoppa, och idag driver han och några kompisar Lilla Jordbruket i Bergum utanför Göteborg. Här berättar han bland annat hur de gör för att bit för bit erövra fyra hektar mark som under många år legat i träda, om deras strävan att bedriva jordbruk som gynnar mångfald och bygger upp jorden istället för att utarma den, och hur de plöjer en gång men inte mer. Du hör också om målet att skapa ett småskaligt jordbruk i stor skala, på vilket sätt rationalitet och hållbarhet kan gå hand i hand, och om nya redskap för effektivisering inom Market Gardening. Dessutom pratar vi om hur viktigt det är att skilja på ”närproducerat” och ekologiskt, och konstaterar att närproducerat vid konventionell odling bara betyder att konstgödseln importerats och att bekämpningsmedlen sprutas i närområdet istället för någon annanstans. Intervjun spelades in i hos Lilla Jordbruket i Bergum den 6 februari.

I barndomens trädgård utanför Helsingborg var det naturen som styrde, och det fanns ingen i hennes närhet som smittade med något odlingsintresse. Ändå har hon varit odlare så länge hon kan minnas. Som liten köpte hon fröer och sådde såväl tagetes som bomull, och utanför alla lägenheter hon bott sedan hon flyttade hemifrån har hon hittat sig någon jordplätt att odla. Nu har Katja Jassey under många år bidragit till att göra Stockholm till en bättre odlingsstad, inte minst genom den skogsträdgård hon varit med och byggt upp i Bagarmossen, och om detta – liksom om sin odlingslott i Skarpnäck och familjens odlingar i Gambia – berättar hon här i Odlarna. Hör om koloniodling som antikapitalistisk rörelse, om getter som kommer och går med sådan punktlighet att man kan ställa klockan efter dem, och om projektet Orten odlar. Hör också om täckodling i såväl Gambia som Sverige, om druvor som räcker till hela koloniområdet, och om Katjas nästa plan för Bagis – en kollektiv hönsgård. Dessutom frågar vi oss varför pallkrageodlingar får så mycket mer uppmärksamhet än koloniodling. Intervjun spelades in den 21 februari, hemma hos Katja i Bagarmossen i Stockholm.

Rädda världen med mer fritid. Så skulle man kunna sammanfatta civilingenjören och samhällsforskaren Christer Sannes forskningsresultat. I Odlarna berättar han varför mindre lönearbete är en nödvändighet för att komma tillrätta med miljöförstöring och klimatkris – det budskap han ägnat sitt arbetsliv åt att framföra – men även hur han vigt den egna fritiden åt torpträdgården i Västmanland och samlande i naturens skafferi. Hör varför ny teknik ensamt aldrig kommer att kunna lösa miljöproblemen, varför mer tillväxt är oförenligt med minskad miljöförstöring, och hur svårt det är att få gehör för förslaget om en generell arbetstidsförkortning i ett samhälle där allt styrs av konsumtion. Hör också om svamptorkning med överskottsenergi, dumpstring av plantor, och hur Christer gör för att få plats med så mycket skörd som möjligt i frysen. Dessutom pratar vi om att göra sitt eget vin och bubbel. Intervjun spelades in hemma hos Christer i Vasastan i Stockholm den 30 oktober.

När hon kom till det slånbärsbevuxna skogsbrynet i Järna kände hon direkt att det var en plats där hon kunde få utlopp för sin lust att skapa positiv förändring. Idag finns allt från market garden och växthus till dammar och storkök på platsen, och här berättar Simone Grind hur hon och hennes fyra kompanjoner i odlingskooperativet Under Tallarna – på bara några år och med knappa ekonomiska resurser – byggt upp en gård helt från grunden. Hör hur de idag driver sitt jordbruk genom att odla till över 70 andelsägare, hur de blivit förebilder när det gäller odling på kommunal mark, och hur man hos Under Tallarna inte enbart odlar mat, utan även nya odlare. Hör också om täckodling med nedbruten kompost, om Järna som centrum för hållbar matproduktion, och hur Simone är med och bygger upp en odling på Vackstanäsgymnasiet. Dessutom får du veta vad det är för växt som kan fördubbla sin biomassa på fem dygn. Intervjun spelades in i Under Tallarnas växthus den 2 oktober.

Färdiggrävt för 37 år sedan. Så står det på en skylt bland resliga blommor i trädgården hos Börje Remstam, ordförande i Fobo och för många känd som Mr Täckodling. Ogräsrensning och vattning är inte heller något som han ägnar sig åt, och här berättar Börje hur han slipper undan dessa sysslor – och får de frodigaste grödor man kan tänka sig – genom att kontinuerligt mata jorden med gräs, löv och växtdelar. Hör hur han knappt behövt vattna ens en torr sommar som denna, hur boken ”Den arbetsfria trädgården” av Ruth Stout helt ändrade hans sätt att odla, och hur hans ömsinthet om maskar och mikroorganismer gjort hans jord så välmående och näringsrik att han kan strunta helt i rekommenderade plantavstånd. Hör också hur han skapar rum med humle och klematis, hur han gärna odlar på höjden men ogärna gör raka kanter, och hur han efter ett möte med en psykiater började plantera blommor bland grönsakerna i trädgården. Dessutom får du veta varför han matar sniglarna med morötter. Intervjun spelades in den 6 september hemma hos Börje söder om Eskilstuna.

Den började med en permakulturkurs i Sydney, fortsatte under kamp mot torka och krabbor på Kiribati, och ledde därefter till en tillsammansodling utanför lägenheten i Stockholm. Här berättar Annevi Sjöberg – miljövetare och en av författarna bakom Fleråriga grönsaker och nyutkomna Skogsträdgården – om sin odlarresa, och hur hon nu landat i den lilla bruksorten Stjärnsund i Dalarna där hon bland annat är med och bygger upp Mångfaldsträdgården och Permakultur Stjärnsund. Hör hur odling för henne är nära kopplat till miljöengagemang, hur man i Stjärnsund skapar såväl skogsträdgård som samverkan i lokalsamhället, och om odling på en ö som knappt når över havsytan och där jorden är vit av koraller. Hör också om hennes förtjusning i ätbara perenner, varför hon domesticerar även vanligt förekommande vilda växter, och hur fleråringar kan förlänga säsongen och väcka liv i smaklökar. Dessutom får du veta vad du ska plantera om du vill ha ett salladsträd. Intervjun är inspelad hemma hos Annevi i Stjärnsund den 8 juni.

När hon lämnade Dalarna för att gå gymnasiet i Uppsala hade hon inga som helst planer på att flytta tillbaka. Men tio år senare återvände hon ändå till släktgården utanför Falun, och här berättar Sara May Kahl – konstnär, snickare – och bonden i företaget Bonden och Bananen – hur hon insåg potentialen i platsen där hon växte upp och började ta sig an marken som hennes farmor och farfar brukat fram till 60-talet. Hör hur hon bestämde sig för att starta den småskaliga och hållbara grönsaksproduktion som hon tyckte att trakten saknade, om arbetet med att återställa granplantager till jordbruksmark, och hur hon med hållbara material och metoder byggt både växthus, hönshus och boende till sig själv. Hör också om beslutet att strunta i toaletten till förmån för en walk-in closet, hur porslinsblomman som dog samtidigt som hennes farmor nu åter finns på gården, och om funderingarna kring hur klimatförändringarna kommer påverka arbetet som bonde. Dessutom får du veta hur arbetsfördelningen ser ut mellan Bonden och hennes fyrbenta kollega Bananen. Intervjun än inspelad den 7 juni hemma hos Sara och Bananen på Övre Glamsarvet utanför Falun.

Frustrerad över hur den dominerande debatten om klimat- och miljökriser stannat vid hur vi kan lindra symtom, samtidigt som det samhällsbygge som orsakar skadorna fortgår, hittade ekologen Pella Thiel ny kraft i omställningsrörelsen. Utgångspunkten i den är att utforska hur vi kan bygga samhällen bortom den fossila energin, och här berättar Pella hur hon idag arbetar med omställning i både teori – genom utbildning och opinion – och i praktiken genom familjens småskaliga jordbruk på Ingarö. Hör hur gullegrisarna Bettan och Doris hjälper till att bereda marken för odling, om toalösningen som gör att Pella slipper skicka fosfor till Aitikgruvan i Lappland, och om den pengafria puben Glada grisen. Hör också hur odling kan vara en övning i ödmjukhet, om att överge den linjära synen på utveckling för att hitta en hållbar väg framåt, och om Sveriges skeva självbild när det kommer till miljö. Dessutom konstaterar vi att det inte är Pella som är galen utan samhället. Intervjun spelades in den 23 maj, hemma hos Pella på Skenora gård på Ingarö i Stockholms skärgård.

Han har arbetat på restaurang sedan han var 16, och det är som kock de flesta känner honom – bland annat genom hans många kokböcker och tv-programmet Trädgårdstider. Men Tareq Taylor lagar inte bara till det som andra producerat – privat är han själv en hängiven odlare, och här berättar han hur det kom sig att han – vars tidigare odlingserfarenhet var begränsad till en tunna luktärter på barndomens asfaltsgård – för nio år sedan började förvandla gräsmattorna runt familjens mexitegelvilla till en oas med alltifrån perennrabatter till grönsaksland. Hör om en plantering som uppifrån ser ut som yin och yang, om smakfavoriter från naturen, och om hans fäbless för raps. Hör också om hans ambition att få folk att vistas mer vid sina spisar, om framgången det innebär att ha en restaurang som inte är ett minusprojekt, och om att äta upp det som andra lämnat på tallriken. Dessutom konstaterar vi att hållbart producerad mat inte ska behöva vara en klassfråga. Intervjun spelades in den 6 maj.

Kan några hundra kvadrat grönsaksodling på en asfaltsyta mitt i en stad bli miljömässigt försvarbar och kommersiellt gångbar? För att få svar på det startade William Bailey och hans kompanjon Jonas Lindh Kajodlingen i Göteborg, och här berättar William om drivkraften att visa att mer mat kan produceras i närheten av där den äts och hur de säljer nyskördade grönsaker till privatpersoner och restauranger inom några kilometers radie från sina odlingar. Hör vilka grödor som kan betala lönen för trångbodda asfaltsbönder, om det ohållbara i att ersätta inflödet av mat till staden med ett inflöde av jord och gödsel, och att vi behöver ta oss ur pallkrageparadigmet om stadsodling ska kunna förtjäna sin plats. Hör också om det respektlösa i vitkål för en krona kilot, den avgörande skillnaden mellan att försöka bli självförsörjande på mat genom odling och att försöka försörja sig på odling, och att det som man känner ger livet mening inte nödvändigtvis är det som resulterar i flest lyckorus. Dessutom får du veta hur en säl kan bli det som lockar stadsbor till självplock av sallat. Intervjun spelades in i Göteborg den 27 april.

När han var liten var trädgården faderns domän och förbjuden mark. Men lotsad av sin låtsaskompis Monsieur Baboudet bestämde han sig för att bli trädgårdsmästare, och som 19-åring flyttade han från hemstaden Nantes i Frankrike för att bli lärling på en plantskola i Hamburg. Idag har Philippe Hässlekvist (fd Plöninge) varit i yrket i över 40 år, och här berättar han hur det kom sig att han blev köksträdgårdsmästare på Bergianska i Stockholm, liksom om sin privata trädgård och sitt nuvarande arbete med köksträdgården på Fredriksdal i Helsingborg. Hör om en favoritböna som smälter i munnen, vilken gröda som fick en japansk ambassadör att ropa högt av förtjusning i Bergianska, och hur slumpmässiga upptäckter genom historien gett oss helt nya grödor. Hör också vad Philippe, som skrivit boken Den goda jorden, ser som den perfekta sammansättningen mellan lera, sand och mull, hur han innan det blev hett odlade 170 olika sorters chili, och hur det kom sig att han blev dubbad riddare av chilisorten Espelette. Dessutom konstaterar vi ännu en gång att den ultimata gödseln stavas gräsklipp. Intervjun är inspelad den 10 april, i ett lusthus på Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg.

Ett besök i trädgården som var Bonnierfamiljens skafferi under andra världskriget fick henne att anlägga djupbäddar vid torpet i Södermanland och skriva Rätt ur jorden – en handbok i självhushållning som också blev hennes egen lärobok. Här berättar Bella Linde – journalist och en av rösterna i podcasten Grönsakslandet – om rädslan som gjorde henne till odlare på allvar – och om tryggheten som kommer med kunskapen om hur man odlar sin egen mat. Hör hur hon idag försörjer sig och sin familj med egenodlade grönsaker fem månader om året, hur mycket yta man beräknas behöva för att odla all sin föda själv, och att man som odlare – tvärt emot vad vi blir itutade – inte behöver köpa en endaste grej. Du hör också om sommarhöns, en mamma som gjorde qigong under ett manchuriskt valnötsträd, och hur Bella ropade ut sitt DIY-budskap mitt i den hysteriska kommersen på mässan Nordiska trädgårdar. Dessutom får du veta vad du ska göra med alltifrån tunnslitna örngott till trasiga strumpbyxor. Intervjun är inspelad hemma hos Bella på Södermalm i Stockholm den 24 mars.

Humletatueringen som hon skaffade som 18-åring var möjligen ett tecken på vad som komma skulle, men det var inte förrän ett drygt decennium senare som insekter blev hennes fokus på allvar. Här berättar Josefina Oddsberg Gustafsson hur hon i 30-årsåldern lämnade mediebranschen för att utbilda sig till biolog och hur en promenad i nationalstadsparken ledde fram till att hon och en kompis startade Bee Urban – ett företag som jobbar för biologiskt mångfald i urban miljö och som idag ligger bakom en mängd odlingar och bikupor i både Stockholm och andra städer. Hör hur deras idé först bara stöttades av ”friends, fools and family” men sedan blev så populär att de nu säger nej till fler kupor i innerstaden, om deras takodlingar på kontorshuset Garnisonen, och om arbetet med att få lantbrukare att plantera bigrödor. Du hör också varför så många pollinatörer har det tufft, hur du kan göra för att stötta vilda bin, och varför biodling är bra om man behöver varva ner. Dessutom får du veta varför stadshonung ofta är extra smakrik. Intervjun spelades in den 26 februari vid Bee Urban Evolution Lab i Garnisonen i Stockholm.

Befinner man sig utanför tullarna i Stockholm är det lätt att börja fantisera om den stora mängd mat som skulle gå att odla på alla outnyttjade ytor mellan husen. För Peter Streijffert stannade det inte vid fantasi – han gjorde slag i saken och anlade en grönsaksodling på bostadsrättsföreningens mark utanför lägenheten i Hammarbyhöjden. Mitt i odlingen har han också en pop-up-restaurang där han gör det som han menar att många erkända restauranger vill men inte lyckas med – det vill säga låter gästerna följa maten från skörd till tallrik. Här berättar Peter, som tidigare jobbade som journalist, om den stigande odlingsfebern som gjorde att han tillslut inte längre kunde hålla odlandet på avstånd, liksom hur han idag förenar den med sina andra stora intressen – matlagning, vin – och ukulelespel. Du hör om att göra först och fråga sedan, hur Peters restaurang i Nynäshamn blev både succé och fiasko samtidigt, och om att på varje hundpromenad spetsa öronen och lyssna efter kommunala gräsklippare. Hör också om att hämta tillbaka grannars trädgårdsrens från skogen, att den bästa gödningen är den som finns i ens närhet, och att det går utmärkt att göra bokashi – även utan de ”preparat” som försäljarna hävdar är nödvändiga för att processen ska fungera. Sist men inte minst ger Peter – som skrivit boken Vego och vin – tips på hur du gör maten mer rödvinskompatibel. Intervjun är inspelad den 28 februari hemma hos Peter i Hammarbyhöjden.

Volontärtiden hos Moder Teresa fick henne att vilja jobba nära naturen och utbilda sig till agronom. Tanken var att ägna sig åt biståndsarbete, men så kom hon i kontakt med permakultur och när hon och hennes man letade efter en plats där de kunde få utlopp för sina teoretiska universitetskunskaper genom händerna hamnade de på Sydkoster. Där har de nu under 25 år byggt upp och drivit Kosters trädgårdar, en plats där odlingar, gårdsbutik och restaurang är tätt knutna till varandra och där det är lika viktigt att vårda relationer mellan människor som att vårda jorden. Här berättar Helena von Bothmer hur det kom sig att de slog sig ner på en ö fem kilometer ut i havet utanför Strömstad, om drivkraften att inspirera till odling och hållbarhet genom permakultur, och hur det är att driva verksamhet på en plats som har knappt 300 bofasta men nästan 300 000 besökare under några få sommarmånader. Hör också hur Helena under några uppväxtår i Liberia var så van vid avokadodunsar på taket att hon inte förstod lyxen i att ha ett avokadoträd precis utanför dörren, hur trädgårdskomposten på Kosters trädgårdar är en del av den nioåriga växtföljden, och om Helenas slogan ”köp två betala för tre”. Dessutom pratar vi en hel del om att gödsla med tång. Intervjun är inspelad på Kosters trädgårdar den 18 december.

Upptakten var ett Konsum-besök i värmländska Koppom. Med sig därifrån hade Johnny Andreasson några fröpåsar och när han sådde dem vid kollektivet där han bodde sa det klick. Han ville prova fler och fler sorter, och när han några år senare flyttade från Södermanland till Lappland hade han Duetten lastad med 2000 plantor. Ytterligare ett antal år och flyttar senare – 1982 – startade han och sambon Barbro Adielsson sin fröfirma, 425 meter över havet i Runåberg i Ångermanland. Idag har de över 700 frösorter i sortimentet och här berättar Johnny om drivkraften att tillgängliggöra en mångfald av goda sorter som är motståndskraftiga mot skadeangrepp och klarar nordligt klimat. Hör om Runåbergs ekologiska fröodlingar i Portugal och på den svenska västkusten, hur de som liten fröfirma i EU måste tampas med regelverk anpassade efter de stora jättarna, och hur det kommer sig att de som fröförsäljare uppmanar folk att odla sina egna fröer. Hör också hur de påverkades av nedfallet från kärnkraftshaveriet i Tjernobyl, hur man effektivt sprider kvickrot över två hektar mark, och hur det gick när ungdomar på drogavvänjning i Värmland åt ett bord fullt av odefinierade svampar. Dessutom får du veta vilken sorts betor som vann när Johnny och Barbro lät sina barn göra smaktest med ögonbindlar. Intervjun är inspelad den 1 december hemma hos Johnny och Barbro i Spekeröd i Bohuslän.

Han har arbetat på Göteborgs botaniska trädgård sedan 70-talet – de senaste åren i sin drömroll som hortikulturell intendent – och gjort insamlingsresor till bland annat Pakistan, Kina och USA. Men det som numer får Henrik Zetterlund att ligga vaken om nätterna och fantisera är hans privata trädgård på Kinnekulle. Här berättar han bland annat vad överblivna fröer från Botaniska och myror spelat för roll i framväxten av den, att Bellis är minst lika bra som gräs om man vill slippa bli kladdig om fötterna, och hur han planterar fler och fler träd ju äldre han blir vilket resulterat i en skog av tulpanträd. Du hör också hur det kan kännas att ha växter uppkallade efter sig, hur skönt det kan vara att ta ett steg tillbaka och lämna över ansvar till andra, och om nunneörter, fritillarior och ranunklar. Dessutom får du veta varför pratet om ”invasiva arter” får Henrik på dåligt humör. Intervjun spelades in den 7 november på Botaniska trädgården i Göteborg.

Växterna har haft en central roll i hela Ilva Vallströms nu 83-åriga liv, inte minst i hennes konstnärskap. I sin trädgård precis invid havet målar hon motiv av växter som hon sedan avbildar med penseln på målarduken, och här berättar hon hur hon tillsammans med naturen skapat en värld med gångar som bildar labyrinter, rum, tavlor och många tusen växtsorter. Hör om balansen mellan att ta bort och lägga till, hur hon bygger tak av vinrankor, och hur viktiga bäcken, bambun och berghällarna är för stämningen. Hör också hur hon försöker få trädgårdens många besökare att bidra med växtnäring, hur lekrum med tiden blivit till finrum, och om växtnamn som är som poesi. Dessutom berättar Ilva varför hon blir glad när hon får barr av grannen och hur hon gör när hon planterar mistlar som går att pussas under året om. Intervjun är inspelad den 5 november, hemma hos Ilva på Bua strand utanför Varberg.

Under uppväxten i Estland, då Sovjet, var odlandet en viktig del av familjens matförsörjning och att odla för att äta blev ett måste som hon helst ville slippa. När hon trots det valde att utbilda sig till trädgårdsmästare var det för växters skönhets skull, och som kulturväxtträdgårdsmästare på Bergianska trädgården i Stockholm ansvarar Kaili Maide visserligen även för en köksträdgård, men det är en köksträdgård vars syfte är att sprida kunskap, inte att mätta magar. På Bergianska har hon även utvecklat sitt stora intresse för att färga med växter och när hon medverkar här fokuserar vi extra mycket på just växtfärgning och färgväxtträdgården som hon skapat. Hör hur växters tillgång på solljus påverkar hur stark färg de kan ge på textilier, vad komposten kan spela för roll när man färgar, och vad du ska odla om du vill ha blått hår. Hör också om att göra eget garn av svärmorstunga, hur man kan använda växter för att skapa mönster på tyg, och varför Kaili samlar på rostiga spikar. Dessutom får vi veta att korila går utmärkt att odla utomhus även på nordliga breddgrader. Intervjun är inspelad den 19 oktober i Bergianska trädgården i Stockholm.

Hennes odlingsintresse var mer än obefintligt när hon som utarbetad musikjournalist och chefredaktör för magasinet Vice motvilligt, men lockad av vin, följde med till sin kompis mammas koloniområde. Men väl där försatte schersmin och gröna små stugor hennes tankar i helt nya banor. Idag, tio år senare, är den till en början smygodlande Elin Unnes helt och hållet öppen med sitt odlande i både blogg, böcker och som halva duon i podden Grönsakslandet. Och här i Odlarna berättar hon nu hur hon gått från nybliven kolonilottsodlare med krossade självförsörjningsdrömmar till mer erfaren torpare som är, åtminstone nästan, oberoende av affären under sommaren. Hör om att på riktigt inse att någon annan odlar åt en när man inte gör det själv, om att aldrig kunna låta bli att odla det omöjliga, och om att man vinner varje gång man slipper köpa något i butik. Hör också hur du får ett hår som visar känslor, om det uppenbart bakvända i att rättvist och miljösnällt är undantag och inte standard, och om både vetenskapliga och icke vetenskapliga bevis för att växter kan kommunicera. Dessutom får du veta vad man kan tillverka i en hembränningsapparat mer än dödligt giftig sprit. Intervjun är inspelad i Elins lägenhet i Stockholm den 5 oktober.

Samhället som vi känner det bygger på billig energi och ekonomisk tillväxt. Men vad gör vi när oljan sinar och taket för tillväxt är nått? Och hur kan vi leva med mindre energi och utan att överutnyttja jordens resurser? Ylva Arvidsson tror att en del av svaret stavas permakultur, och tillsammans med sin man och dotter har hon nu gett ut boken ”Permakultur! Framtiden i din trädgård”. Här berättar hon om huvudtankarna inom permakultur, hur de ger henne hopp och hur de är utgångspunkten när hon planerar odlingarna på gården utanför Falköping. Hör om strävan att jobba med ekosystemen och inte mot dem, om att aldrig gräva men alltid täcka, och om varför de har så många dammar i trädgården. Hör också vad zonerna inom permakultur egentligen innebär, om besatthet av funktion och om det kombinerade pannhuset-växthuset. Dessutom får du veta hur man bygger en örtspiral enligt permakulturmodell. Intervjun är inspelad den 19 september på Borrabo utanför Falköping där Ylva bor med sin familj och gårdens volontärer.

Under internatskoleåren i England på 60-talet blev en kolonilott hans tillflyktsort och glädjelucka, och odling och trädgård blev så småningom också hans yrkesval. Efter utbildning på Royal Botanic Gardens Kew och arbete som trädgårdsmästare hos såväl National Trust som hos en ekoodlande före detta militär, hamnade han i Sverige där han gjort sig känd som designer bakom både permanenta skapelser som rosenträdgården på Wij och tillfälliga utställningsträdgårdar, liksom som grundare av trädgårdsutbildningen Dacapo i Mariestad. Mest förknippad är Simon Irvine kanske ändå med Lilla Slottsträdgården på Läckö slott där han nu verkat i 27 år, och här berättar han om tankarna med denna kravmärkta potager som ger lika mycket till ögat som till gommen. Hör om att ha en fröbank med växtlighet i jorden, om att medvetet locka bladlöss till trädgården, och om att allt som odlas på Läckö kommer till användning i slottets restaurang. Hör också om kompostens centrala roll, de stora fördelarna med veganodling, och att det svåraste med att vara vegan är att avstå från yllestrumpor. Dessutom får du veta varför torvinblandningen i ”jord” och gödsel på påse behöver upphöra. Intervjun är inspelad den 5 september på Läckö utanför Lidköping.

Under uppväxten grävde han dammar och kanaler med syfte att plantera in fisk i en småländsk skog. Som vuxen ägnade han sedan många år åt teoretiskt miljöarbete från skrivbordet innan han återigen drog på sig stövlarna – denna gång för att plantera in grisar och odling i Sveriges näst största stad. Här berättar journalisten, miljökonsulten och stadsodlingsvägvisaren Niklas Wennberg om ambitionen att få fler att se sin mat i ögonen och hur han genom sitt företag Stadsjord, i samarbete med bland annat bostadsbolag, trossamfund och allmänhet, sett till att det i Göteborg numer, utöver plöjande grisar och kvartersodlingar, även finns rensande getter och växtnäringsproducerade fiskar. Hör hur aquaponisk odling potentiellt kan hjälpa till att rädda haven från utfiskning, att pallkragar kan vara bra så länge de inte används i greenwashingsyfte, och att betydligt fler kan bli mer än rika konsumenter. Hör också om att äta djur men då även själv ta karmasänkan av dödandet, om utgångspunkten att djur inte ska ha mer än en dålig dag i livet, och att minst 99 procent av dagens djurätandet måste bort. Punkt. Dessutom får du veta vad av allt som Niklas odlar som eventuellt kan komma att användas i brännskadevård. Intervjun är inspelad den 9 augusti, vid Stadsjords aquaponiska anläggning i Göteborgs slakthusområde.

För tio år sedan jobbade hon heltid som pedagogisk konsult, och hade inte en tanke på att bli odlare. Men ett telefonsamtal om peak oil 2005 blev till ett uppvaknande för Ylva Lundin och hennes man, och i ett försök att ställa om till ett liv som är mer hållbart har de nu lämnat sin tidigare vardag i staden och startat ett småskaligt diversifierat jordbruk, möjligt att driva även utan olja. Här berättar Ylva hur de sålde sitt radhus, tog med barnen på ett halvårs tågluff genom bland annat Ryssland och Kina, och tidvis bodde i husvagn innan de hittade en gård utanför Alingsås – eftersatt och med mer mark än nödvändigt – men med de övriga kvaliteter som de sökte. Hör om några av punkterna på deras långa att-göra-lista, hur de planerar sin verksamhet enligt permakulturprinciper, och hur de arbetar med sin jord – stenhård och mullfattig efter år av konventionellt jordbruk – för att den återigen ska funka bra att bruka för hand. Du hör också om nödvändigheten i att sälja direkt till konsument för att kunna överleva som småskalig grönsaksproducent, om sichuanpeppar i skogsträdgården, och om att dela på investeringar med andra gårdsägare. Dessutom får du lära dig en hel del om biodling. Intervjun är inspelad i slutet av juli, på Östängs gård i Västergötland.

Det började med att han byggde miljöer till fiskar, ormar och ödlor i som mest 27 akvarier hemma i huset i Skåne. Och med en dahliasamling han fick av en tant. Men det var som sagt bara början, och idag har Peter Korn bland annat skapandet av en egen botanisk trädgård i vad som tidigare var tät granskog i bagaget. Hur det gick till när han för hand rensade den två hektar stora ytan i zon 4 på träd och formade om den till ett kuperat landskap, med flera olika klimatzoner och växter från hela världen, berättar han förstås när han medverkar här i Odlarna. Likaså varför han odlar alla sina nästan 12000 olika växtsorter i sand, och hur det är möjligt att de år efter år kan leva utan vare sig gödning eller vattning. Hör hur det går att odla betydligt mer än man tror – bara man är lyhörd för vad växterna vill istället för att följa mänskliga pekpinnar, hur lång tid det tar att med kroppskraft gräva fram en sju meter hög bergssluttning, och hur Peters bror påverkade trädgården när han under tio års tid cyklade kors och tvärs genom världsdelar. Hör också hur Peter märker av klimatförändringarna i sitt odlande, om plantskolan som är hans nya projekt och hem, och om tricket för att få en blå bergvallmo att trivas i trädgården. Dessutom går vi ut med en efterlysning som mycket väl kan förändra livet för dig som kan och vill ta dig an ett stort och hedersfullt uppdrag. Intervjun är inspelad den 15 juli, i Peters botaniska oas i skogen utanför Landvetter.

Hon växte upp på lantbruk i en tid när kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel generellt omfamnades som smarta hjälpmedel och produktivitetshöjare. Själv tvivlade hon på jordbrukets quick fix, och när hon började odla egen mat sökte hon istället hållbara odlingsmetoder långt innan ekologiskt blivit ett begrepp, bland annat genom föreningen Fobo, Förbundet organisk-biologisk odling. Idag har Karin Jansson en lång rad år av odlingserfarenhet i ryggen och inspirerar andra omställare som redaktör för Fobos tidning Odlaren och som lärare på Holma, en folkhögskola med odlingskurser som hon även varit med och grundat. Som medverkande här berättar hon bland annat om nödvändigheten av lägre löner och dyrare mat, om fördelarna med alléodling och om det stora systemfel som gör att Fobo är emot spridning av rötslam på åkrar – trots att vi behöver ta till vara även på mänsklig näring. Du hör också om civil fröolydnad, vad som händer med svensk matförsörjning om Sverige inte längre kan importera olja, och om att delvis gå bakåt för att ha möjlighet att komma framåt. Dessutom får du veta vad som växer på landets åkrar – egentligen. Intervjun är inspelad den 29 juni i odlingsområdet på Brunnshög i Lund, där Holma folkhögskola har sin stadsodlingskurs.

En film, ett lantställe och mötet med ett gäng får under tonåren satte fart på hans intresse för hållbar matproduktion och odling. Det fick honom även att engagera sig i slowfood-rörelsen och sedermera även att utbilda sig till arkitekt. Idag kallar sig Jonathan Naraine matsystemdesigner, och här berättar han både vad han gör som sådan och om sina egna odlingar på familjegården i Dalsland. Hör om hans försök att para ihop odlingssugna med markägare, om stadsodlingssafaris, och om hack för att utveckla landsbygden. Hör också om att känna vördnad inför det man stoppar i munnen, hur stadsodling kan vara till nytta även för landet och hur permakulturtänk kan appliceras på alltifrån odlingar till hela städer. Och om du inte redan visste det får du även veta vad man egentligen gör på ett schnippeldisco. Intervjun är inspelad i slutet av maj, på HSB Living Lab i Göteborg där Jonathan är med och bygger upp en boendeodling.

Att hon blev journalist var en lågoddsare – redan som barn gjorde hon tidningar, om än med katter istället för människor. Att hon blev miljöjournalist var inte heller förvånande – även naturintresset har funnits med henne sedan barnsben. Att hon skulle bli en hängiven trädgårdsodlare var däremot långt ifrån självklart – efter uppväxten med stora grönsaksland och odlande föräldrar i Blekinge var hon övertygad om att trädgård inte var något för henne. Här berättar Charlotte Permell, chefredaktör för Världsnaturfondens tidning Eko och för många känd som programledare för Mitt i naturen, hur hon, tvärt emot vad hon kunnat föreställa sig, ändå tog klivet ut från Stockholms innerstad och hur hennes dotters födelse därmed också blev födelsen för det spirande trädgårdsintresse som idag står i full blom. Hör hur det lilla barnets lekyta blev till en plats som Charlotte – trots dess tuffa förutsättningar – aldrig mer vill leva utan, om drömmen att skapa ett eget Sissinghurst i Mälarhöjden och om att få djur att hälsa på och trivas i trädgården. Charlotte, som varit med och skrivit Trädgårdsboken om jord, berättar också hur avgörande det är för vårt jordklot att värna just jorden, om uppvaknandet som fått rosorna i hennes trädgård att gå från att vägra växa till att frodas, och om Skräphögen som, sitt namn till trots, absolut inte innehåller sådant som ska slängas. Dessutom påminns du om hur syndigt det är att inte ta tillvara på grässvålen. Intervjun är inspelad den 18 maj på Ulriksdals slott där Charlotte har sin arbetsplats.

Hon började odla runt huset för att få giftfri mat till sig och familjen, men köksträdgården bredde ut sig och idag – 20 år senare – räcker hennes grödor till både husbehov, egen gårdsbutik och restaurangvagn. I Odlarna berättar Juntra Viberg hur det kom sig att hennes privata odlande växte till en verksamhet med fyra säsongsanställda, och hur hennes trädgård på Färingsö i Mälaren blivit till det omtalade och uppskattade utflyktsmål som det är idag. Hon berättar också hur det var att som 21-åring flytta från familjens ananas- och bananodlingar i Thailand och hur hon – som är uppvuxen med odling – fick lära sig att odla på nytt när hon kom till ett land där marken såg ut som efterrätt. Hör hur tulpanerna påverkade hennes liv, varför man – det varma klimatet till trots – måste vara påpälsad vid ananasodling, och att förståelsen för jord är en färdighet man har användning för även om man byter odlingskontinent. Hör också hur eget beröm kan hjälpa en att jobba vidare när klockan är över midnatt, att yrkesodling är en dålig satsning om du strävar efter ekonomisk rikedom, och om Juntras planer på en semesterby bland ekologiska odlingar i Thailand. Dessutom får du veta med vilka blommor och grönsaker som Juntra färglägger sina maträtter och bakverk. Intervjun är inspelad hos Juntra på Färingsö den 4 maj.