Podcasts about olika

Det finns flera sätt att göra trädgårdslivet billigare och ett av dem är att skapa fler växter av de man redan har. Vi berättar hur det går till! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Föröka dina perenner och spara tusenlapparMed sticklingar, delning och sådder kan du både förtäta växtligheten i din egen trädgård och glädja släkt och vänner med plantor. Kanske kan du också byta till dig nya godbitar från en trädgårdskompis.John har fått lära sig minst femton olika sätt att föröka perenner och här berättar han hur du går till väga med några av dem. Olika växter har ju olika växtsätt och kräver lite olika metoder. Du får också veta vad du ska tänka på med jord och när på året som vilken metod fungerar bäst.Lyssnarfrågor som får svar i detta avsnitt handlar om hur olika äppelträd pollinerar varandra, att rensa bort björnbär, att klippa liguster och vacker tall.Har du en fråga om odling och trädgård? Skicka den till tradgarden@sverigesradio.se. Var gärna någorlunda kortfattad och tydlig med vad du undrar över!Producent och redigering: Anna LandeliusRedaktör: Eva RobildLjudteknik: Viktor Tjernell

Hur vet man vilken resa man behöver? Är det drömresan till Azorerna, en spontan vecka i Italien, en favoritplats man alltid återvänder till – eller några dagar där man bara får leva vardagsliv i Lissabon? I det här avsnittet summerar vi vår intensiva resevår och pratar om varför olika resor fyller helt olika behov.  Efter månader fyllda av resor möts vi äntligen i poddstudion för att blicka tillbaka. Vi pratar om: Dessutom avslöjar vi vilken av vårens alla resor vi […] Inlägget 145: Att resa på olika sätt – en maxad vår i Europa dök först upp på Att resa-podden.

Ett backupavsnitt från en svunnen tid när Carin hade varit på semester och Clara skulle gå på massa event. Vi tar reda på vad det händer för sjuka grejer i Nynäshamn och låter oss inspireras av en (blivande) olympisk simmare. Följ oss på Instagram Carin @ihelveteheller Clara @clarulk Gå med i vår Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/288921750711816/ Podden produceras av Gamangwww.gamang.se

OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I avsnitt 556 av Tyngre Träningssnack diskuterar vi en studie där man har undersökt om samma personer får samma typ av resultat om de utför samma träningsprogram två gånger med en längre paus emellan? Som utgångspunkt har vi studien "Limited reproducibility of individual physiological adaptations to repeated endurance exercise training". I studien har man jämfört hur samma personer svarar på samma träningsprogram vid två olika tillfällen. Resultatet visade att det förmågan att förutsäga hur en viss person svarar på programmet utifrån hur de svaret tidigare var högst begränsad. Med andra ord så kunde samma personer svara riktigt bra under en period och sen under en annan så svarade de betydligt sämre. Graferna och resultaten som vi pratar om i avsnittet kan du se i ett inlägg på Instagram som du hittar här, instagram.com/p/DagXmmKEU_s/. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:51) Avsnittets bilder finns på Instagram (00:07:13) De som svarar dåligt på ett träningsprogram kan svara bra på samma program senare (00:08:12) Får du samma effekt från samma träningsprogram om du utför det igen? (00:13:33) En period konditionsträning, 8 veckors paus, en upprepning av samma träningsperiod (00:16:59) Även efter placebo så presterar vissa bättre och andra sämre (00:19:42) Variationen i träningsresultat mellan utövare i studier (00:28:38) Ytterst svag korrelation mellan träningssvar första gången och träningssvar andra gången (00:32:47) Varför är sambandet så svagt mellan olika träningsperioder? (00:39:31) Regression towards the mean var tydlig i datan (00:43:04) Är vi mer lika varandra än vad vi tror när det gäller hur vi svarar på träning?

Med hjälp av författaren Kathy Acker, youtubern Logan Paul och en dödlig sjukdom som liknats vid en blomma, reflekterar Elis Burrau över det som nästan dödar en, och får en att överleva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-30.Nyheten om youtubern Logan Pauls makabra reality show-promenad genom den japanska ”självmordsskogen” Aokigahara, når mig samtidigt som jag avslutar Chris Kraus biografi över den experimentella författaren Kathy Acker. Hans groteska fnitter vid åsynen av liket. De blanka sidorna i slutet. Jag ligger i en säng i Tokyo. En mindre jordbävning får hela lägenhetskomplexet att skaka.Det blottas en avgrund varje gång en människa förhåller sig till döden. Jag tänker inte närma mig självmordet nu, men kanske sen. Via den lilla döden. Och nej, jag syftar inte på orgasmen nu. Jag tänker på det som dödar kroppen ”litegrann” med överlevnad som motiv. Döden som får dig att överleva.Cancer är ett paraplybegrepp, men vi som befinner oss inuti koncernen får generalisera. Jag läser ut Chris Kraus biografi ”After Kathy Acker” motvilligt. Den är ljuvligt skvallrig. Det är årets första dag, i den aggressivt luftkonditionerade lägenheten vi hyr i Togoshi-Ginza, och jag läser ut den motvilligt eftersom jag inte vill att hon ska dö i cancer. Det etableras redan i början av biografin: hon ska dö i cancer. Och det etablerades i ”det verkliga livet”. Hon dog i cancer 1997 i Tijuana, Mexiko. Det var ingen överraskning. 22 dagar efter De dödas dag. Hon dog omgiven av s.k. vetenskapsvidrig alternativ medicin och skolbarnsanteckningsblock som hon var alldeles för svag för att skriva i. Omgiven av s.k. vänner. Olika skelett. Varierande grader av skörhet. Redaktörer. Älskare. Helare. All död är stringent. Och den alternativa medicinen var väl inte särskilt vetenskapsvidrig när jag tänker efter. Den var lojt vetenskapsvidrig och den injicerade hopp.Jag återkommer ofta till Kathy Acker vars författarskap jag kanske läst lite för respektlöst, med en bristande koncentration och stor rastlöshet (ibland irritation). Hennes böcker har verkligen stört och inspirerat mig. Det visionära användandet av lögnen och biografin har ofta rört mig till tårar. Respekten inför hennes gärning är liksom grundmurad och lika stor som respektlösheten i min läsning. Allt det där som ekar. Det är ekot från en ängel. Men nu ska det inte handla om ett komplext författarskaps storvulna intelligens. Det ska handla litegrann om att vilja döda sin kropp med ”goda intentioner”. Goda elakartade intentioner. Göra sin kropp starkare. Förgöra det sjuka och det friska. Förföra det sjuka och det friska. Metodiskt. Det ska handla om det som återkommer. Det ska absolut inte handla om självmordet, men kanske lite. Döden är bara en barnsjukdom. Så kommer det vara tills våra barnbarnsbarn är döda. Därefter blir det andra bullar. Så kommer det att vara och så kommer det att bli. Jag läser orden ”stiliserad bild av harakirisituation”, det är en bildtext, research. Det är svårt att inte tänka på Harry Martinsson. Med ett visst referensbibliotek i ryggmärgen är det svårt att inte tänka på Harry Martinsson. Cancer är ett paraplybegrepp, men vi som befinner oss inuti koncernen får generalisera. Jag tycker verkligen att jag får skämta om barncancer eftersom jag haft cancer som barn. Det låter kanske märkligt. Min enda stoiska övertygelse. När det verkligen gäller. Jag återkommer ofta till Kathy Acker men också till cancer, rent tematiskt, i min egen litterära praktik och det har jag faktiskt slutat skämmas för. Det är kanske det enda tolkningsföreträdet av ”värde” jag äger med någorlunda gott samvete. Och jag har bestämt mig för att vattna ur det. Nu har jag bestämt mig! Jag bestämde mig nyss. Jag skäms fortfarande för skämten, men jag måste välja en riktning. Jag ska vattna ur sjukdomen som naturligtvis förändrade mitt liv, mest på grund av hur människor i min omgivning agerade (mer än de ”galopperande cystorna” i min lekamen). Jag ska vattna ur sjukdomen som tog livet av Kathy Acker. Hon visste att kroppen behövde krossas för att kunna resa sig. Dödas lite. Det handlade om upprepning.De så kallade vännerna (bredvid min sjuksäng) var verkligen bra vänner. Fina vänner. Goda vänner med snygg benstomme. Som jag illa kvickt sa upp all kontakt med. Sen började jag skildra. Det finns en inbyggd ära i självmordet. Missförstå mig rätt. Jag inbillar mig detta eftersom Thomas Bernhard skriver att äran är pervers. Med ett visst referensbibliotek i ryggmärgen är det svårt att inte tänka på Thomas Bernhards priser i tider som dessa. Kathy Acker var för en nedbrytning av kroppen när det kom till träning. Hon ”lyfte skrot” stundtals besatt. Hennes metod var att systematiskt förstöra kroppen så att den tvingas bygga upp sig själv igen, starkare. Hon visste att kroppen behövde krossas för att kunna resa sig. Dödas lite. Det handlade om upprepning. Tappa bort sig själv som en aktiv handling bland repetitioner. I matematik. Ett hypnotiserat subjekt i dödkött som fortsätter när räkningen gått förlorad. Man kan tycka att hon enligt samma rationella doktrin borde varit för den skenbart kontrollerade nedbrytningen av kroppen, eller förgiftningen, i medicinskt syfte. Jag talar om cellgift. Det var hon inte. Hon ville inte utnyttja samma princip för att överleva. Att göra kroppen starkare, okej, men att överleva… nej, Kathy Acker ville hellre få i uppdrag av självutnämnda helare att hitta ett specifikt barndomstrauma, en orsak till cancern, ”då skulle den försvinna” – vilket den gjorde. Vilket den inte gjorde. Men hon trodde det. Att den gjorde det. Personligen gillade jag cellgift när jag fick det insprutat i kroppen. Indroppat. I ryggmärgen och bröstet. Mest på grund av hela gift-grejen. Illamåendet. Viktraset, min spegelbild. Inte så mycket på grund av det injicerade hoppet. Det var mer av en positiv bieffekt. Men jag gillade verkligen giftet på ett konceptuellt plan. Rent konceptuellt. Smutsigt.Kathy Acker var inte konsekvent och det gillar jag. Jag är inte konsekvent och det gillar jag, ibland. En annan tanke är att Thomas Bernhard hade haft lika lite att säga om Svenska Akademin kris som om Aviciis död. Lika lite kan betyda ganska mycket. Förlåt, det är ryggmärgens referensbibliotek som läcker sin giftiga spekulation.Jag har beskrivit cancer som en blomma i en dikt. Det är jag stolt över. Den stringenta döden slår ut det mesta.I en annan värld hade självmordsskogen varit en skog för självmord och löpning och det hade varit lika sorgligt men lika sant. Youtubern Logan Paul hade kanske sprungit utan att filma. Han hade kanske sprungit mot sin död. Vilken monumental respekt. Jag läser att han ska sluta posta videor på daglig basis. Den japanska poeten Hiromi Itō har skrivit en dikt som heter ”Killing Kanoko”, i engelsk översättning. Kanoko är Hiromi Itōs dotter. Det är research. Jag har beskrivit cancer som en blomma i en dikt. Det är jag stolt över. Den stringenta döden slår ut det mesta. I dagsläget: allt. Blomman som slår ut i alla som finns, när alla är borta. Du kollar på en dokumentär om ”självmordsskogen”. På andra sidan sängen. Det är långt bort. Sängen delas av en spricka. Vi var med om en liten jordbävning igår. Hela lägenhetskomplexet skakade.Jag tänker på en utslagen blomma, helt utslagen. En avslagen blomma, helt avslagen. Som cancerogen lightläsk. När jag varit nära döden har jag bara kunnat skämta. Jag har bara kunnat skämta om mig själv.Elis Monteverde Burrau, författare

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nordmark Pod får besök av artisten Åsa Orbison! Det samtalas om och att:  Swedish Jazz Standards, Roy Orbison, Katrineholm, musikdrömmar på hyllan, den enda utan utbildning, som att träffa Forest Gump, Monica Zetterlund, Sakta vi gå genom stan, Louis Armstrong, sjunga på  svenska, Ulf Wakenius, 23 miljoner tittare, tänk så och var inte så hård mot dig själv, vi hade en brand, släppa sitt ego och att vara vare olika saker.. Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Sötningsmedel är ett av de mest omdebatterade ämnena inom kost och hälsa.Vissa menar att de är ett värdefullt verktyg för att minska sockerintaget, medan andra hävdar att de orsakar allt från ökad hunger till cancer och metabola problem.I det här avsnittet gästas vi av Jacob Gudiol för ett djupt samtal om sötningsmedel, socker, forskning och varför så mycket förvirring verkar finnas kring ämnet. Ett av våra mest omfattande samtal hittills där vi försöker skilja vetenskap från spekulation och ge dig verktygen för att själv kunna navigera kostdebatten.----Timestamps:00:00 – Intro09:34 – Dagens ämne och varför Jacob började prata så mycket om det12:39 – Olika typer av sötningsmedel14:30 – Sockeralkoholer: vad är de och hur fungerar de?17:00 – Kan sockeralkoholer ge magproblem?21:05 – Artificiella sötningsmedel och skillnaderna mellan dem31:26 – Finns det forskning som visar att något sötningsmedel är farligt?34:30 – Varför får aspartam mest kritik?44:40 – Lurar sötningsmedel kroppen?48:00 – Hur fungerar olika studietyper? Styrkor och begränsningar1:00:00 – Hur bemöter man påståenden från hälsogurus online?1:06:00 – Är socker farligt?1:09:00 – Sockersötade drycker, sportdryck och hälsa1:17:00 – Vad bör idrottare tänka på när det gäller socker?1:18:00 – Kan man få i sig för mycket fruktos?1:21:48 – Insulinkänslighet och metabol hälsa1:23:50 – Ökar aspartam hungern?1:30:21 – Måste man verkligen optimera hela livet?1:32:00 – Hur förbättrar man människors hälsa på riktigt?1:39:21 – Bör vi införa skatt på sockersötade drycker?1:45:00 – Avslutning-----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista och få tips på mailen om hur du på ett smart sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Som prenumerant på VIP-listan är du dessutom vara först på att få reda på när vi fyller på lagret och släpper nya produkter. Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple podcast: https://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness-podden/id1515785181Spotify: https://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCsFölj oss:https://www.instagram.com/certan.sehttps://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Fredrik snackar Kotlinconf 2026 och språket Kotlin i allmänhet med Johan Blomgren och Emil Kantis. Hur var konferensen? Hur fungerar utvecklingen av Kotlin, och vad är på gång i språket? Det blir tips på intressanta presentationer värda att se när de släpps på nätet, och en förklaring av varför Kotlinconfs officiella app inte känns helt hemma på Appletelefoner. Vi snuddar också - inte helt oväntat - vid språkmodeller. Vi pratar om AI, teknikutvecklingen, och presentationen av saker som oundvikliga kontra att bygga en bättre värld genom att helt enkelt prata mer med andra människor. Gärna öga mot öga också. Det är en mänsklig superkraft! Som avslutning bjuds på en snabb genomgång av anledningar att byta till Kotlin från Java. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Johan Emil Java Kotlin Komma igång med Kotlin som Java-utvecklare Att övertyga andra om Kotlins storhet Helping decision makers say yes to Kotlin React Vue ATG Junit Kotest Kotlin-test Kotlinconf 2026 Keynoten för Kotlinconf 2026 Jetbrains utvecklar både IDE:er och Kotlin Javazone i Oslo Kotlin på Youtube - inklusive inspelninigar från Kotlinconf 2026 när de släpps KEEP - Kotlin evolution and enhancement process Local lifetimes i Kotlin Value semantics i Kotlin Rich errors i Kotlin Sum types Union types Javas projekt Leyden och projekt Valhalla Virtual threads i Java Kotlin multiplatform Compose multiplatform Kotlinconf-appen Stöd oss på Ko-fi! Erik Hellman Eriks presentation på Kotlinconf 2025 om IOT MQTT Matter Spec-driven development Jake Wharton - pratade om composebaserat terminal-UI-bibliotek Jesse Wilson Okhttp - Squarebyggt ramverk Lena Reinhard snackade om utvecklares roll i AI-världen Professional development - presentation från Google IO 2026 Clean code Kotlins LSP Junie - Jetbrains kodagent Lars Wikman Coursera-kurs om Kotlin för Javautvecklare Kotlin-övningar Builder pattern Bygga DSL:er med Kotlin WASM Uber snackar Kotlin Titlar Min Kotlinbana Kotlin på många olika sätt (Min upplevelse av) Sex år i Kotlin Bypassa hela stdout Jag är ju redan i utlandet Här slutade nullpointers En konstruktor som har alla parametrar

Igår levererade SFP:s tidigare europaparlamentariker Nils Torvalds (bilden) en bredsida mot det egna partiet. I en debattartikel i Huvudstadbladet skriver han att partiet saknar debatt om den ekonomiska politik man nu är med om att förverkliga - trots att den har havererat. En hurudan diskussionskultur saknar han? Finns det fog för hans kritik? Den tidigare partiordföranden Ole Norrback och Nils Torvalds debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna.Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen.En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna.Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande.Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg:"Dagens skolelever är en försöksgeneration."Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket: "Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig."Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan. "AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande."Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Jossan har fått en hel del feedback från tidigare avsnitt och ställd mot feedback backar vi, som det heter i visan. Hur gick det egentligen på Kringlans riskutbildning, varför har Jossan blivit glömsk och vad gör egentligen agenturen Kahlo för sina HippHipp-pengar? Avslutningsvis blir det stort bensinstation-bonanza! För en podd med högre kvalité – lyssna på Cruel Town på underproduktion.se/crueltown

Inom prepper-världen finns det koncept för en mängd olika väskor såsom EDC, BoB, INCH och allt möjligt.Men behöver man sådana väskor som vardagsprepper? Allt handlar såklart om vilka realistiska kriser man ser kan hända i sitt närområde.Häng med på ett härligt avsnitt med Emelie, Martin och Patrik där vi landar i att det nog är bra om man har en...plan!

Smilla fick sin celiakidiagnos som barn, och i vintras fick hennes barndomsvän Emelie oväntat samma diagnos. Emelie gästar podden och vi pratar om omställningen efter diagnosen, om vardagen med glutenfri kost, om restaurangbesök, om identitet och att känna sig besvärlig. Och så blir det tips och tricks! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsrekord och vinstlyftDe senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.AI driver påBakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.Olika mått ger olika verkligheterVad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJens Magnusson, chefsekonom SEBStephen Moore, konservativ ekonomKevin Hassett, rådgivare Vita husetNeil Irwin, ekonomikorrespondent Axiosekonomiekotextra@sverigesradio.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är i förfeststämning inför Elle-galan! Röda klänningar, mycket piff och en mild panik kring att vi ska se ut som sena på ketchup på röda mattan. Isabella berättar om 48 timmar i Champagne med tre män, drömmen om en egen bubbla och en spontan Japan-resa som bokades samma morgon. Prouceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kan skilja tusentals kronor mellan vad olika gulhandlare erbjuder privatpersoner för några guldsmycken. Uppstickaren Guldturné betalade 7 000kronor mindre än etablerad guldhandlare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För två år sedan låg antalet bedrägerier på rekordnivå och statsministern kallade till sig bankerna för att få svar på hur de skulle motarbeta brottsligheten. Nu visar ny rapport att bedrägerierna inte minskat sedan dess.SAS ställer in 1000 flyg nu i slutet av april – vilka rättigheter har du som resenär när du inte kommer iväg? Försäkringsexperten Jenny Sparring svarar på lyssnarfrågor.Och så reder vi ut om det är en bra idé att köpa en luftrenare för att lindra allergi.

Tvillingarna med helt olika förlossningar – drömförlossning möter mardröm - Nina Campioni möter systrarna Angelica & Jessica Lagergren (repris) Samma gener, helt olika förlossningsupplevelser. I det här avsnittet möter vi tvillingarna Angelica och Jessica som delar med sig av sina personliga och vitt skilda förlossningsberättelser – på ett sätt som är både rörande, igenkännbart och ögonöppnande.Angelica ser tillbaka på sina två förlossningar som de bästa och häftigaste upplevelserna i sitt liv – två drömförlossningar som hon bär med sig som starka och positiva minnen.Jessica däremot brister ut i tårar när hon berättar om sin fruktansvärda förlossningsupplevelse – ett vittnesmål om hur dramatiskt olika samma process kan upplevas.I avsnittet berättar de om:

I det här avsnittet berättar Jacob för Wille hur det gick till när forskare kom fram till att LDL orsakar åderförfettning och hjärt-kärlsjukdom. Häng med från tidigt 1900-tal och studier på kaniner till studier på 60-70 talet där man visade på tydliga samband mellan kolesterol och hjärtsjukdom samtidigt som man började testa olika dieter och mediciner för att försöka påverka LDL och sen fram till idag där vi har flera olika mediciner som påverkar LDL via olika väger och får samma effekt på hälsan. Det här avsnittet finns även i videoformat där du kan se illustrationer, grafer och stolpar som hjälper dig att följa med under tiden, Hur vi vet att LDL orsakar hjärtsjukdom och åderförfettning. Det här avsnittet bygger en hel del på det som Jacob skrivit i en artikel på Tyngre, Varför högt kolesterol dödar folk i förtid. Där kan du hitta referenser till det som diskuteras. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:47) Varför högt LDL ger åderförfettning och hjärtsjukdom (00:08:52) Källor och annat bra att veta om avsnittet (00:10:22) Fem olika bevis vägar som tillsammans ger en tydlig bild (00:12:07) Djurstudierna som grund och för djupare förståelse (00:24:40) Genetiska bevis (00:36:47) Observationsstudier med konsekventa resultat världen över (00:43:31) Mekanistisk förståelse för hur LDL ger ålderförfettning (00:47:05) Interventionsstudierna - svårtolkade diet och livsstidstudier (00:53:48) Olika mediciner började testas i interventionsstudier (00:59:22) Början av 80-talet så börjar bilden bli komplett (01:00:55) Första statinen blir godkänd utan att ha visat sig minska sjukdom (01:04:20) Olika typer av mediciner som sänker LDL på olika vis ger samma effekt (01:06:34) Vad borde anses vara normalt eller bra LDL? (01:09:58) Effekterna från högt LDL är både i relation till dos och tid (01:10:34) Kan man få för lågt LDL? (01:12:36) En av de mest demonstrativa grafer som visar på effekten (01:16:51) Summering och våra tankar

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My website⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ where you can buy my book: https://www.lattsvenskamedoskar.com/ Lyssna på Intro till svenska med Oskar på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Spotify⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ eller ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. You can ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠purchase Learn Swedish With Norse Mythology here⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. It's packaged as an ebook and audiobook. Enjoy! -- Lätt Svenska med Oskar finns också på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠! Support the show? ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Become a Patron⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ to access short stories, transcripts, the Discord Server and more: https://www.patreon.com/lattsvenskamedoskar ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com I'm also on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠ Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Du lyssnar på ljudversionen av det första avsnittet av Fika med Piggfor. För hela upplevelsen – inklusive film – besök https://bit.ly/fikamedpiggfor.Att välja foder kan vara krångligt och i detta avsnittet så får vi tips om hur man ska tänka när det gäller färdigfoder, koncentrat och premixer. Vi går även in på de olika strukturerna och hur man ska tänka utifrån de förutsättningar som finns på gården och även utifrån grisens perspektiv.

Olika besked från USA och Iran. Finns det en fredsplan eller inte? Och hur går kriget för USA egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya uppgifter gör gällande att USA ska ha överlämnat en fredsplan på 15 punkter till Iran via Pakistan. Iran å sin sida tillbakavisar uppgifterna om att det skulle pågå några förhandlingar och säger att USA verkar samtala med sig själva.Samtidigt fortsätter kriget och världsekonomin håller andan medan Hormuzsundet håller stängt. USA försöker övertyga världen om att man är i färd med att vinna kriget. Stämmer det? Och pågår det verkligen några samtal?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter och Peter Haldén, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Avsnitt 540 av Tyngre Träningssnack återkommer till följetongen runt hur fysisk aktivitet påverkar ens totala energiförbrukning. Det här är en diskussion vi har haft flera gånger om som fick sin start när en forskare vid namn Pontzer presenterade en modell som han kallade för constrained model of total energy expenditure. I det här avsnittet tar vi upp en ny artikel från Pontzer där han knappt 10 år efter hans första artikel har gjort lite uppdateringar i sin modell samtidigt som han förtydligar en hel del kring vad han ville få fram i den första artikeln. Ni hittar hela hans text här, The evidence for constrained total energy expenditure in humans and other animals. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med relativt glada värdar (00:08:00) Debatten kring om mer rörelse ökar totala energiförbrukningen återkommer (00:12:14) Olika modeller för hur totala energiförbrukningen förändras med mer träning (00:14:47) Den tidiga och snabba kritiken av Pontzers constrained modell för energiförbrukning (00:19:23) Pontzer (och Trexler) har nu förtydligt sin tidigare modell (00:25:25) Vad Pontzer tror sker när energiförbrukningen i vila minskar något (00:34:20) Att träning med diet skulle ge mycket större kompensation är möjligt men storleken lär inte vara så stor (00:38:48) Styrketräning föreslås vara väldigt positivt för att inte få kompensation (00:42:12) Kompensationen är inte längre 100 procent som en hel del tolkat Pontzer tidigare (00:45:38) Djurstudierna visar på drastiska förändringar i total energiförbrukning (00:47:57) Människor som tränar mycket har ibland förändringar i metabolismen (00:55:48) Har det här någon praktisk betydelse? (01:01:35) Balansen mellan livskvalitet och livslängd

I veckans podd summerar vi årets Oscargala!Tobias har upplevt grannfejd både på film och hemma.Gabriel är en viktig man i många straighta mäns liv.Urinerar kvinnor och män olika starkt?Till sist listar vi tre Oscarsvinnare vi aldrig glömmer.Nu kör vi!kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta författare börjar i en genre och stannar där. Borde man byta oftare? Och vilken genre kan vi absolut inte tänka oss att testa? En författare som har gått från skräck till historiska romaner och vidare till deckare är Frida Andersson Johansson – alias Frida Ajo. Hur kommer det sig att hon har skrivit i så många olika genrer? Finns det för- och nackdelar med att inte vara genretrogen?Böckerna vi nämner är:Dränkt, Ek och Flyktenav Frida Andersson Johansson Sågverk och Skyddsjaktav Frida Ajo Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När en man förhandlar om lön är han självsäker.När en kvinna gör samma sak kan hon uppfattas som krävande.Samma beteende.Olika förväntningar.I det här avsnittet av “Vi måste prata om” tittar vi närmare på hur normer smyger sig in i löneförhandlingen – långt innan någon ens har sagt en siffra.För vem förväntas egentligen ta plats? Och vem förväntas vara nöjd?Fem minuter om lön, normer och varför förhandling sällan bara handlar om pengar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör hur det är att driva 5 varumärken parallellt med varandra. Vilka utmaningar en storbrand och förstörd verksamhet innebar - och hur det ledde till något ännu bättre. I det här avsnittet hör du min intervju och samtal med David Svennelid som driver fem olika varumärken inom hundvärlden, däribland Swedish Dog Academy, Vårdhundskolan och webshopen Hundberg. Här kan du se videopodden på Youtube: https://youtu.be/DRmzZaQn7Aw Du får veta hur han kombinerar fysiska kurser med onlineutbildningar, hur han strukturerar sina webbplatser och du hör hur vi hittar nya möjligheter för att öka synligheten på Google via SEO, smartare annonsering och e-postmarknadsföring som säljer. Länkar till Davids verksamheter: ✔ Swedish Dog Academy: https://swedishdogacademy.com ✔ Vårdhundskolan: https://vardhundskolan.se ✔ Hundberg (webbshop): https://hundberg.se ✔ Spira Pet Food: https://spirapetfood.se ✔ Nose.work: https://nose.work   Tack för att du lyssnar på Hillman Podden. Podcasten produceras av Hillman Academy™ och har sedan starten 2015 inspirerat över 250 000 lyssnare jobba smart digitalt.  ✅ HillmanAcademy.se hjälper dig jobba smart digitalt Onlinekurs Akademin för dig som vill skapa, lansera och sälja din egen onlinekurs Onlinekurser för företagare och anställda som vill utveckla verksamheten online Coaching online för dig som behöver 1-till-1 vägledning inom digitala medier och marknadsföring

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik ber Tobias berätta om varför spelmotorer är så stora. Och vad äregentligen en spelmotor nuförtiden? Något som mest ritar snygg grafik riktigt snabbt? Tobias berättar om olika saker som kan räknas in i en spelmotorer, hur olika populära motorer kan ta väldigt olika angreppssätt på problem, varför inte alla köper in en färdig motor, varför iterationstid är så viktigt, och väldigt mycket mer. Avsnittet sponsras av Yazen, företaget som hjälper folk övervinna övervikt och som söker fullstackutvecklare för jobb helt på distans. Jobba var du vill, med kollegor över hela världen! Se alla lediga platser här! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Var i Sverige regnar det mest? SMHI har data, men det verkar vara dåligt med enkla och aktuella topplistor Catatumboblixtar - ett fenomen där Catatumbofloden flyter ut i Maracaibosjön och orsakar blixtar 140-160 nätter om året Borås Storlien, Storvallen Anvil IPC - interprocesskommunikation Snowdrop Ray tracing Nintendo wii Yazen - veckans sponsor Yazens priser - för att vara snabbväxande startup och för sin behandling Yazens jobbannons Alla Yazens lediga jobb Unity Lua Godot The last of us part II Clair obscur Embark ARC raiders Stöd oss på Ko-fi Metal gear solid Titlar Överst var Borås Simulerar en värld Alla spelmotorer är olika En värld som någon har byggt upp Editorn inbyggd i spelmotorn Olika sätt att bygga en värld Simulera ljus Sätt att rendera ljus Modern rendering av ljud Kan vi ta bort Nintendo wii från kodbasen nu? Ljud i världen Tre olika dialekter När han går i lutning Olika spel kräver olika saker Hitta vad som är roligt Ett enkelt regelverk Vi drar upp allting till max Full motion capture Ansiktsrigg Min iterationstid

Och så tittar vi närmare på mediestödet och frågar oss hur mycket lokaljournalistik vi får för pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Olika könsbeslut i rapporteringen om misstänkt styckmördareI slutet av 2025 kom nyheten om det bestialiska styckmordet på en ung kvinna i Rönninge. Ganska snart grips en misstänkt gärningsperson och i vanlig ordning gör olika medier olika bedömningar om namn, bild och detaljer. Kvällstidningarna namn- och bildpublicerar, Dagens Nyheter och public service gör det inte. Så långt, förväntat. Men en sak sticker ut, vilket pronomen som medier använder för den misstänkta. Där vissa skriver han undviker andra helt att nämna kön. Och en tidning väljer att istället skriva hon. Freddi Ramel intervjuar med Andreas Gustavsson, chefredaktör på ETC, Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet, Hannes Lundberg Andersson, breakingchef Expressen, Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT och Signe Krantz, opinionsjournalist och förbundsordförande Transammans.Skral lokalbevakning trots miljoner i mediestödDet har gått två år sen det lappade och lagade presstödet gjordes om i grunden. Utöver det övergångsstöd som ska hjälpa de tidningar som förlorar på det nya systemet, så består mediestödet idag av ett allmänt redaktionsstöd, distributionsstöd och ett utökat redaktionsstöd. Det sistnämnda syftar till att stärka bevakningen av underbevakade områden och går ut på att lokaltidningar kan få upp till 600.000 kronor per underbevakad kommun. Men frågan är hur mycket journalistik medborgarna får för pengarna. Eller, det är åtminstone en fråga man ställt sig i den norrländska inlandskommunen Arjeplog.Joanna Korbutiak pratar med Marianne Hofman från ArjeplogNytt, Mari Berglund, chefredaktör för Piteå-Tidningen, Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef i Arjeplogs kommun och Kajsa Rohdin, avdelningschef vid Mediemyndigheten. Erik Peterson ringer även upp Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist.

Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.  

Bröd och spannmål har länge varit en viktig del av vår kost. Förr åt vi ett kilo bröd om dagen. Och till jul fick alla en egen julhög med bröd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Historiska källor visar att man på medeltiden åt ett kilo bröd om dagen. Idag äter vi ett kilo i veckan. Då var brödet basen i maten, säger Karin Gerhardt, som är spannmålshistoriker, bagare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.Det äldsta svenska fyndet, som visar på vårt brödätande, kommer från 400-talet. – Bröd bryts ner, så det är inte så ofta som man hittar bröd. 2023-2025 ledde Karin Gerhardt projektet Svenska bröd tillsammans med flera andra bagare och forskare för Norrtälje naturcentrum. De ville ta reda på mer om vår brödhistoria och samla in information om olika traditionella bröd som bakats i Sverige. I slutet av projektet sammanställde de en hemsida med recept på utvalda traditionella bröd – mjuka, hårda, tjocka, tunna, halvtjocka och till och med blodbröd.Vill man uppmärksamma vår brödhistoria kan man skapa sig en traditionell julhög. Julhögen var vanlig under 1700- och 1800-talet.– En julhög är en hög med bröd som alla i ett hushåll fick vid jul. Även pigor och drängar, berättar Karin.Olika bröd staplades till ett torn som kröntes av en lussekatt och ett rött äpple. Julhögen låg sen på bordet när man skulle äta sin julmat. Och bröden skulle räcka i flera veckor.Den som är intresserad av ursprungliga brödrecept hittar information på projektets hemsida svenska bröd.

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

Vi diskuterar den omdebatterade dokumentären Dokument inifrån: Hatet på SVT, som granskar influencern Joakim Lundells berättelser om sin uppväxt men också den konflikt som finns mellan honom och hans bror Chrippa, och som lett till både hundratals anmälningar till Granskningsnämnden och en het debatt i sociala medier. Vi tar upp hur dokumentären väckt frågor om sanningshalt, kritik mot public service och medieansvar, men också hur följare och kommentarstrådar i sociala kanaler kan förstärka hat, desinformation och polarisering, ibland långt bortom saklig diskussion. Samtidigt som man vill begränsa barn och ungas åtkomst till sociala medier så härjar vuxna småbarnspappor fritt. Olika aktörer på nätet agerar som egna “mediehus” utan pressetiska ramar. Vad har vuxna män som skapar, delar eller kommenterar innehåll i sociala medier för ansvar? Är det kanske dom som behöver vissa begränsningar? Här är debattartikeln som vi läser: https://www.expressen.se/debatt/debatt-de-leker-mediehus-normaliserar-logner/ Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter Bathina Wilhelmina Bonde, som berättar om sin resa från en privilegierad uppväxt till att arbeta mitt i den svarta musikscenen. Det blir ett samtal om klasskillnader… identitet… rasism… familjebakgrund… och hur Bathinas pappas flykt från Palestina format delar av hennes egen blick på världen och det här samtalet.Wilhelmina pratar om trauma, relationer, kulturell anpassning och varför fördomar så lätt uppstår… men också om musikens kraft att skapa gemenskap och bygga broar mellan människor som annars aldrig skulle mötas.Ett avsnitt om kultur, känslor och att förstå både sig själv och andra.Och… som grädde på moset… ni får en exklusiv sneak-peak på LUCIIAs kommande singel “grow up” (feat. Dende – signad till Def Jam) som släpps 11 december… före alla andra.Välkomna…Programledare: @bathina.philipson Produktion: @thepodfather_magnus

På senare år har det varit en hel del diskussion kring vad som händer med människors totala energiförbrukning om de börjar röra på sig mer. En modell som framför allt förknippas med en forskare vid namn Pontzer och hans bok Burn (Bränn på svenska) som kom för några år sedan där det sägs att den totala energiförbrukningen förblir ganska konstant trots mer träning har väckt en hel del debatt. I det här avsnittet för du höra om den modellen och några andra samtidigt som vi också går igenom en ny större studier på området med titeln Physical activity is directly associated with total energy expenditure without evidence of constraint or compensation. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:34) Kan man öka sin energiförbrukning över dagen genom att öka på den för stunden? (00:09:25) Om Pontzer och hans modell för energiförbrukning (00:12:14) Tre modeller för vad som händer med totala energiförbrukningen om du börjar motionera mer (00:21:15) Pontzers modell som den är nu kan inte stämma i alla situationer (00:24:18) Gemene man har nog trott att Pontzers modell är bevisat rätt (00:29:12) Ny studie på energiförbrukning hos personer i förhållande till fysisk aktivitet (00:34:32) Varför vad du äter kan påverka resultatet med DLW (00:38:16) Inget samband mellan fysisk aktivitet och lägre energiförbrukning i vila (00:42:34) Inget resultat i studien stämde med det Pontzers modell förutsäger (00:48:54) Jacob och Nicklas modell i boken Form och Prestation (00:51:26) Vad har det här med relativ energibrist att göra? (00:53:16) Det finns möjliga förklaringar för all data som passar med olika modeller (00:54:41) Olika kulturer kan möjlige också vara en förklaring till resultaten

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Choklad som smälts i mjölk. Eller vatten. Utan tillsatt socker. Och gudadrycken, mexicansk choklad från grunden. Och vi besöker en kakaofarm i Ecuador. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pralinmakaren Claes Engberg har också ett café med en massa olika drick-choklad. Gjord på chokladknappar eller -pellets. Utan extra socker. Den görs på mjölk eller vatten.Receptet: 40 gram choklad smälts i 2 dl het mjölk eller vatten. Och mixas med en mixerstav.Det finns de som älskar 100-procentig choklad gjord på vatten.Lasse Edfast tar oss med till en kakaoodling i Ecuador. Och till en restaurang som använder choklad i sin matlagning. Hur blir det när man steker fisk i kakaofett?Ana-Gema Tolentino kommer från Mexico City och lagar mexicansk husmanskost i Göteborg. Men här gör hon traditionell mexicansk drick-choklad. Hon rostar kakaobönor i stekpanna. Bönor som hennes pappa odlat i Mexico. Och maler dem på en traditionell malsten.Sen gör hon bl a chokladdrycken som köps på språng om morgonen i Mexico City. Som smakar lite som nyponsoppa.

I veckans avsnitt pratar vi om de fyra olika typerna av projektledare vi stött på i våra fastighetsprojekt. Vi delar med oss av våra erfarenheter, vad som skiljer dem åt och vilka för- och nackdelar som finns. Vi vill också höra vad ni tycker om ett framtida event i Spanien, med padel och nätverkande.UndersökningVill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner.– Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas.Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning.Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn.Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material.Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort.Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir värme.Olika kommuner hanterar matavfall på olika sätt, men utvecklingen går i samma riktning.Varje år delas ett pris ut till idéer som tar vara på det som brukar slängas i den gastronomiska världen. Priset heter Circular Gastronomy Challenge. Idéer som uppmärksammats tidigare är t ex att återvinna alla korkar som varje dag dras ur vinflaskorna på krogen. Och hur man räddar tonvis med mat från att slängas genom att laga frysta färdigrätter av det.Per Styregård, mat- och dryckesskribent som också jobbar med Circular Gastronomy, berättar om två vinnande idéer: kompostläsk och citrusskal som blir nya produkter.

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fredag! Det blir allt från skotska herrgårdar till japanska affärsmän. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:23 - Göteborgs finest17:00 - An offer you can't refuse21:30 - Vem är jag? 25:25 - Sjuksköterskan29:35 - Lunch i fjällen 35:46 - Kafferepet satte mig i klistret38:05 - Från ingenting till någonting44:30 - Runk på räls50:26 - Svarttaxin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur gör man när ens kompis vill ha dubbeldejt men man avskyr hennes kille? Och hur fasen gör man när man är i osynk med sin partner gällande sexlust? "Mathilda och Andrea svarar" är tillbaka och i dagens avsnitt svarar vi på två olika mejl från er lyssnare! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.