Podcasts about Vadstena

Sverige har haft få kungliga sexskandaler. De otrohetsaffärer och övriga erotiska snedsprång som läckt ut under de senaste fem seklerna har i regel antingen varit banala och snabbglömda eller mörklagts så effektivt att nästan ingen känt till dem. Vadstenabullret är ett stort undantag. Här har snaskigast möjliga sängkammarhistoria dokumenterats i brevväxling mellan Gustav Vasa och hans barn. Till råga på allt har breven publicerats och blivit tillgängliga för alla.Bakgrunden var ett tidstypiskt politiskt äktenskap mellan Gustav Vasas dotter Katarina och Edzard av Ostfriesland. Det var väl förberett, och allt gick bra, så länge det handlade om diplomati, vigsel, pompa och ståt. Men sedan skulle de unga tu färdas från Stockholm till Tyskland, och eftersom de måste bli kvar i Sverige – närmare bestämt i Vadstena slott – över vintern blev det gott om tid över att umgås. Lite väl gott om tid. Brudgummens lillebror lärde känna brudens lillasyster, tycke uppstod, och en natt upptäcktes han med byxorna nere i hennes sängkammare. Skandalen var ett faktum. Brudens storebror Erik, som var ansvarig för att allt fungerade i Vadstena, fick omgående problem med pappa Gustav i Stockholm, som menade allt alla barnen gjort fel. Även Edzard och Katarina, som var helt oskyldiga till småsyskonens pilska dumheter, spärrades in i fängsligt förvar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vadstenabullret, en av de största skandalerna i vår svenska kungahistoria.Bild: Vadstena slott med vallgrav från norr. Av Alexandru Baboş Albabos - Eget arbete, Wikipedia. CC BY 3.0Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Renässansen är ett av de mest positivt värdeladdade epokbegreppen i Europas historia. Det står för nytänkande och kreativitet, för universalgenier, upptäckare och uppfinnare. Det leder tankarna till Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael, liksom till Peterskyrkan i Rom, palatsen och konstmuseerna i Florens och till våra egna Vasaborgar i Kalmar och Vadstena. Men vad var egentligen renässansen? Hur revolutionerande var utvecklingen, om vi jämför den med medeltiden?För att komma renässansen in på livet måste vi styra kosan söderut, mot Italien. I 1400- och 1500-talens italienska kulturmiljöer väcktes intresset för antiken, både det klassiska latinska språket och den klassiska konsten och arkitekturen. Man uppfattade den tusenårsperiod som gått sedan romarrikets fall som en trist ”mellantid” (varvid termen ”medeltid” föddes) och föraktade dess ”gotiska” stil. Vägen framåt gick, menade man, via en återfödelse av antiken och dess syn på människa och samhälle. Genom att efterlikna de romerska och grekiska förebilderna skulle människan växa och bli större i kropp och ande. Likväl fanns det en gräns för hur långt man kunde sträcka sig. Till en början var det högt i tak och en renässansmålare kunde lägga in nästan vilka element som helst på sina dukar, men under 1500-talets andra hälft började inkvisitionen lägga sig i. Mästare som Veronese kunde få stora bekymmer – vilket vi kommer att få höra exempel på i podden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om renässansen – dess konst, litteratur och bildningsideal.Bild: Gud skapar Adam av Michelangelo, 1508–1512, takfresk i Sixtinska kapellet, Vatikanen. Wikipedia, Public DomainMusik: A Mighty Fortress is Our God av Martin Luther framförd av Calvary Choir 1917, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sie ist die vielleicht berühmteste Schwedin aller Zeiten - eine der wenigen Heiligen Schwedens, Schutzpatronin Europas, für den kleinen Ort Vadstena unfassbar wichtig. Doch wenn man sich ihr Leben genauer anschaut, dann wirkt sie manchmal auch fremd, merkwürdig. Die Rede ist von der Heiligen Birgitta, die im 14. Jahrhundert den Birgittenorden und das Kloster Vadstena gründete. In der Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte" wandern wir durch die schwedische Geschichte. Es ist eine spannende Geschichte voller Kriege, Erfolge, faszinierender Persönlichkeiten. Wir verknüpfen die Geschichte(n), die wir erzählen, immer an einen Ort, an dem man sich noch heute auf die Spuren des Erzählten machen kann. In diesem Fall ist es einfach: Birgitta ist fest mit Vadstena verbunden. Obwohl sie dort nur ganz selten war. Viel länger hat sie sich in Alvastra und vor allem in Rom aufgehalten. Aber Vadstena wäre nicht das, was es ist, ohne die Heilige Birgitta. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

Vi spenderade större delen av sommaren 2024 i ett somrigt Sverige. Lisa utforskade Stockholms takbarer och Stockholms skärgård, medan Annika cyklade längs Göta kanal och turistade i Linköping och Vadstena. Andra sommarfavoriter i repertoaren stavas Dalarna respektive Blekinge. I det här avsnittet får ni höra mer om några svenska sommarfavoriter – men också om diskussioner kring potentiella negativa sidor av desamma. (Del 2 av sommaren 2024 kommer inom kort, då med fokus på utlandet). Trevlig lyssning! /Annika och Lisa Omslagsbild: […] The post 118: Att resa sommaren 2024 (del 1: Sverige) first appeared on Att resa-podden. Inlägget 118: Att resa sommaren 2024 (del 1: Sverige) dök först upp på Att resa-podden.

Branne Pavlovic berättar lumparhistorier! Vad är en anti-hero? Ven mot Vadstena i Boxholmskampen! Ska Bennifer skilja sig? Våga fråga Margret! Linda Jensen Kidane om den gripne journalisten Evan Gershkovich. Radiosportens Susanna Andrén snackar upp OS. Får man ha samurajsvärd hemma? Det är debattämnet för Assia Dahir och Johannes Cakar. Babs Drougge på P3 Nyheter om dansbandsmomsen. Dagens privata hål: Familjeparkering! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Margret Atladottir och Branne Pavlovic.

Præludium: Wolfgang Amadeus Mozart: Adagio, d-mol. Ord til dagen: af Birgitta af Vadstena. Salme: 418 "Herre Jesus, kom at røre". Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 3, 1-6. Vekselsang Dit ord består, Herre (Sl. 119, 89-90 & 23, 1-2). Salme: 11 "Nu takker alle Gud". Postludium: Justin Heinrich Knecht: Nu takker alle Gud.

V Gorici so odprli in blagoslovili prostore obnovljene stavbe na Placuti 18. Več nam je povedal predsednik Katoliškega tiskovnega društva Marjan Drufovka. Rojaki s Švedske so poromali v Vadsteno k sveti Brigiti – z njimi je bil škof Jamnik, nam je povedal slovenski duhovnik Zvone Podvinski [10:05]. Na Uradu za Slovence v zamejstvu in po svetu je zaživela Info točka za pomoč pri vračanju v Slovenijo. Naša sogovornica je bila strokovna sodelavka Barbara Palčec [26:05].

Heliga Birgitta levde i Vadstena Kloster. Än idag står det kvar och går att besöka, precis som hennes bönerum. Det är en väldigt speciell plats. Andlighet på olika plattformar Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Korta klipp: https://www.youtube.com/@andlighetextra Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ #heligabirgitta #vadstenakloster #andlighet #uppvaknande #energier #bönerum #bön

Præludium: Niels Otto Raasted: Lover Herren, han er nær. Ord til dagen: Birgitta af Vadstena. Salme: 291 "Du, som går ud fra den levende Gud". Fra det N.T.: Jakobsbrevet 3, 1-11. Korvers: Søren Christian Vestergaard: Jeg venter dig, Herre, til dom (tekst: Åb 22,20 dansk 1650). Salme: 651 "Vor klippe vi slippe umulig". Postludium: Edward Elgar: Vesper prelude, op. 14 nr. 5.

Konstverket Drömmarnas monument i Göteborg har väckt kontrovers i hela landet. Det har smetats bajs på verket och många är upprörda över dess existens. Samtidigt, ställer upphovspersonerna bakom verket frågan, finns det plats för drömmar i Göteborg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med de kontroverser som omgärdar ”Drömmarnas monument” pågår en diskussion om konstens plats i staden. Hör Johan Hilton, Göteborgspostens kulturchef, och Petra Johansson, konstnärlig ledare vid Göteborgs konsthall.NY ROMAN OM ATT SÄLJA SEX I KÖPENHAMNHan skriver om en ung man som sökt sig till Köpenhamn för att sälja sex till vita, medelålders kvinnor. Vi pratar med Malmödebutanten Karl Kofi Ahlqvist som gästar P1 Kultur.GÅR DET ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN GENOM ATT VANDRA?För en månad sedan startade den i Älvdalen i Dalarna, nu på lördag når den fram till Vadstena i Östergötland. På vägen kan den som vill vandra och sjunga tillsammans med några av landets främsta folkmusiker, som på uppdrag av Svenska Kyrkan har tonsatt pilgrimsvandringen.Programledare: Eskil LarssonProducent: Esfar Ahmad

A round-up of the main headlines in Sweden on August 2nd, 2023. You can hear more reports on our homepage radiosweden.se, or in the app Sveriges Radio Play. Presenter: Simon LinterProducer: Michael Walsh

Prästerna Rickard Borgenback och Hans-Erik Lindström i ett i somrigt samtal med programledaren Marianne Greip om den personliga tron och andligheten. Direktsänt från Pilgrimscentrum i Vadstena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vandring, pilgrimsliv, förluster och den Heliga Birgitta handlar samtalet om i denna gudstjänst.Under sommaren sänds Gudstjänsten i P1 från några olika somriga utomhusmiljöer i Sverige. Under 6 söndagar får programmen en annan form och ett annat innehåll som bygger på samtal med två olika gäster i varje program. Det vilar på kristen grund och kommer att handla om andlighet, tro och ett kristet liv, men med en mer personlig och öppen form än traditionella gudstjänster.Till varje program har programledaren bjudit in en präst eller pastor och där samtalet kommer att kretsa kring de frågor som ligger gästen varmt om hjärtat t ex konfirmation eller mystik.Varje gäst har i sin tur att bjudit in ytterligare en gäst som på något sätt fungerat som mentor eller förebild när det gäller den egna kristna tron och den andliga utvecklingen. På så sätt kan samtalet fördjupas på ett spännande sätt.Medverkande:Rickard Borgenback, pilgrimspräst och föreståndare för Pilgrimscentrum i VadstenaHans-Erik Lindström, pilgrimspräst och författare Presentationerna läses av Jocke WallgrenBibelcitat:Johannesevangeliet 1:16”Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd.”Musik:Lugna vatten - Ulf Lundell Långsamt - Lisa Nilsson Det finns en väg - Magnus HelmnerS:t Patricks bön - Erik TillingTekniker:Magnus LarssonProgramledare och producent:Marianne Greipliv@sverigesradio.se

In unserer Serie zu den schönsten Städten Schwedens haben wir uns in den ersten beiden Folgen im Süden und Südosten aufgehalten. Entlang der Ostseeküste geht es nun etwas weiter gen Norden, um dann wieder ins Landesinnere abzustechen. Norrköping, Vadstena und Eksjö stehen heute im Fokus - kleinere Abstecher nach Linköping, Gränna und Jönköping sind ebenfalls inklusive. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

Der Vättern ist der zweitgrößte See Schwedens und er bietet Unmengen an Kultur, Natur und tollen Sonnenuntergängen. Wir machen uns entlang der Route des wichtigsten schwedischen Radrennens um den See und entdecken vieles - Klöster, Vogelparadiese, romantische Plätze, Leckereien, Streichholzimperien, kleine Perlen, große Festungen uvm. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

"Det blir aldrig bra. Dels för att det ju nästan alltid är amatörskådespelare, och det finns inget ont i det liksom. Men rollen och kostymen är för stor för dem att fylla. Sen är det ju också en fråga om budget. Asså man skapar inte illusionen av svenskt 1100-tal bara för man filmar bakom någon gammal klosterruin i Vadstena."Sov Gott!Somna med Henrik är Sveriges största podcast för dej som har svårt att Somna. Lyssna gratis överallt där du lyssnar på poddar här: https://link.chtbl.com/zbm3jTtDHenrik Ståhl är skådespelare författare och poddare. Han har varit medverkande och medskapare i många av SVT:s barnprogram bland annat Pomos Piano och Supersnällasilversara och Stålhenrik och har även turnerat i hela Sverige med egenskrivna enmansföreställningen Henrik – en tönt som handlar om mobbning.Andra teveproduktioner han varit med i är Bella – bland kryddor och kriminella, Tevehuset, Salve, och 2009 års Julkalender i SVT kallad Superhjältejul.Henrik Ståhl driver sedan 2012 egna produktionsplattformen Kirinaja där han bland annat producerar podcasterna Fides Podcast och Somna med Henrik samt skapar skruvat humoristiskt innehåll på Instagram, TikTok & Youtube.Orka Plugga Sömn, somna, sömn hypnos youtube, somna med henrik podcast.Mer om Henrik här... https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik LignellVandringenhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/utrustningen-ar5b8I Bibeln talas det gång på gång om vägar. Först i en ganska oreligiös mening, där ordet väg används såsom vi använder det i dagligt tal: En människas väg/vägval spelar roll. Ps 1:1-2Jes 53 — Vi gick alla vilse som får, var och en av oss ville vandra vår egen väg. Jesus använder vägen, vandringen som en bild på hur våra liv utvecklas: Matt 7:13-14I den allra tidigaste kristna kyrkan kallade man inte sig själva för kyrkan, eller för kristna, utan för Vägen. Lukas skriver i Apg om Paulus, som fortfarande kallas Saul: Saul, som ännu rasade av mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen och bad att få med sig brev till synagogorna i Damaskus: om han fann några som hörde till Vägen, män eller kvinnor, skulle han få fängsla dem och föra dem till Jerusalem. (Apg 9:1-2)Så småningom, när den hatiske Saul kommit till tro på Jesus och själv blivit en del av Vägens folk, står det: I synagogan talade Paulus under tre månader öppet och fritt och sökte övertyga dem om Guds rike. Men en del av oemottagliga och ville inte tro utan smädade Vägen inför alla de närvarande. (Apg 19:8-9)Så den dag vi blev döpta blev vi del av Vägens folk. Det berättar för oss att kristen tro inte så lätt låter sig boxas in. Vägen har med efterföljelse att göra. Vägen handlar om vart jag är på väg och vem jag håller på att bli, mer än exakt vad jag gör och vilka positioner jag har. I kyrkans sämre stunder har vi beskrivit kristen tro mer som en plats än som en väg, i väldigt fixerade termer. Som om kristen tro påminde om avtalen man scrollar igenom när man installerar något i datorn eller i telefonen. Allt handlar om att kryssa i ”godkänn” längst ner. Här öppnar sig något annat. Vi inbjuds till ett livslångt äventyr, till en relation präglad av godhet, skönhet, fantastisk utsikt, förundran, dödsskugga, kamp, uthållighetsprov, tröst, skavsår och blåsor på fötterna och ont i knäna. En del hävdar att det är en enkel resa utan bekymmer, men den som vandrat på den ett tag vet att det inte är självklart. Andra menar att det mest är kamp och strid att gå den, men också det är endast halva sanningen. Min ryggsäck och mina vandringsskor. Vid en tvådagarsvandring i somras mellan Alvastra och Vadstena via Omberg: Vidunderlig utsikt, god mat (att äta matsäck i naturen är helt oslagbart), en stig full av amiralfjärilar, säkert 50 stycken. Det finns något vilsamt i att vandra, efter några timmar är det nästan meditativt. Ett steg i taget, både hjärnan, kroppen och själen får hjälp med återhämtningen. Tystnaden, naturens ljud förvisso, men inga elektroniska pip, inga konstgjorda ljud. Två dagars vandring eller en månads, man måste ändå planera somligt och få med sig rätt utrustning. Risken är alltid att man tar med för mycket, men det återkommer vi till så småningom. Proviant. Det går inte att vandra utan energi. Ska vi vara del av Vägen, Jesusfolket som drar fram genom världen, behöver vi höra hans röst. Inte nödvändigtvis analytiskt, utan vi behöver äta ordet. Ps 119:103 — Vad ditt löfte är ljuvt för min gom, det smakar sötare än honung! Matt 4:3-4”Men jag förstår ju inte allt”. Man behöver inte ha 100 universitetspoäng i näringslära för att käka en middag. Man behöver inte ens läsa innehållsförteckningen på alla ingredienserna. Vad stoppar du i ryggsäcken som ger dig föda för själen? Vad finns det där som mättar? Skyddsutrustning. Ska man ut på en vandring blir väderprognosen extra intressant. Regnskydd, keps mot solen, solskyddsfaktor i nacken… Hur ser beskyddet ut för Vägens folk? Gemen...

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.I den nymixade reprisen av avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, WikipediaMusik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det en folksport att rasa över hur luciafirandet ska gå till och vart försvann lussevakan? Varför är man på Färöarna så splittrade när det gäller synen på HBTQ-rättigheter, att det blivit nyval? I förra veckan var det nyval på Färöarna. Orsaken till att det blev nyval mycket kort efter valet tidigare i höst, var en konflikt mellan regeringspartierna om homosexuellas rättigheter. Varför har det funnits en sån splittring i HBTQ-frågan på Färöarna? När året är som mörkast är det många svenskar som tycker att det är skönt att stanna upp en stund och ta del av luciatågets härlighet. Samtidigt är det inte ovanligt att luciafirandet väcker konflikt. Vad beror upprördheten på och hur kommer luciatågen att se ut i framtiden? Vi reder ut det med Gabi Louisedotter, etnolog och arkivarie på Folklivsarkivet i Lund och Johan Wernström, skolchef i Vadstena. Louise undrar hur Sverige kommer att påverkas när SCB av besparingsskäl, bara kommer att göra en partisympatiundersökning om året - mätningarnas flaggskepp! Dessutom om pojkbanden i Sydkorea och den obligatoriska militärtjänstgöringen, samt Magdalena Anderssons present till Nooshi Dadgostar.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Narrator: Thomas

Behöver man egentligen AC när man åker utomlands? Vi diskuterar för- och nackdelar. Vi ger också våra bästa tips om hur man tvättar och städar husbilen, både in- och utvändigt, markis, men även vanlig tvätt! Micke är deppig, nyss hemkommen från fyra veckor på rull, bland annat i Kroatien. Han längtar redan iväg igen. Det fanns ju en del av deras packning som var väldigt onödig, men det finns en sak som de prisar över allt annat! Sara och Tommy har lämnat Belgien - satt på de fula dekalerna och kört in i Frankrike! Vi svarar på en läsarfråga om vikten - är det så verkligen så viktigt med vikten? Svaret blir ett rungande ja!!! Kan blir hur tokigt som helst annars! Avsnittets restips går först till Vadstena, därefter tar Peter oss till Åkulla Resort, inte långt från Ullared, där han bland annat berättar om när han och hans fru gick vilse på en av vandringslederna där, han skickar också med en varning! https://www.akullaresort.se/ Tommy bjuder på #Kommaframölen: en Trapistöl Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du även länkarna till bland annat restipsen Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: storahusbilspodden@gmail.com Länk till Peters städtips: https://www.swiffer.com/en-us/shop-products/dusting/swiffer-dusters-cleaner-starter-kit

Pilgrimsprästen Rickard Borgenback leder en pilgrimsvandring för inre och yttre hållbarhet som avslutas med mässa i Klosterkyrkan i Vadstena. Medvandrare framför musik och tankar om de sju nyckelorden. Sändes första gången den 8 augusti 2021.De talade delarna om de sju nyckelorden finns att lyssna på separat eller ladda ned som podd. Herre, visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. Heliga Birgittas bönEtt steg och ett till och ett till en fot framför den andrabenen rör sig av sig självaoch tanken är långt bortaoch ibland finns det inte ens en tanke utan vandringen blir som en meditation...ett sätt att komma närmare sitt andliga jag I denna gudstjänst får man följa med på en pilgrimsvandring.  Den börjar i Saxtorp vid Vätterns strand och målet är Vadstena där vandringen avslutas med en pilgrimsmässa i Klosterkyrkan. Den leds av Rickard Borgenback som är pilgrimspräst och föreståndare för Pilgrimscentrum. Det är också han som leder vandringen och de samtal som uppstår på vägen om pilgrimens sju nyckelord. Medverkande talare: Frida Gårdmo om FRIHET Peter Asthamn om ENKELHET Annika Spalde om TYSTNAD Sofia Asthamn om BEKYMMERSLÖSHET Andreas Bernberg om LÅNGSAMHET Moder Maria om ANDLIGHET Rickard Borgenback om DELANDEMedverkande sångare i den tillfälliga pilgrimskören: Lars Gollvik Josef Zetterberg Pihl Ingrid Rydh Hjördis Farstrand Katarina Sandström Blyme Sofia Asthamn Britta Gollvik Annika Spalde Sangeeta Chauhan Beatrice Paping Susanne Carlehed Wyss under ledning av Kajsa Norrby Medverkande musiker: Kjell Silverwitt, gitarr Beatrice Paping, piano och orgel Text: Lukas 14 Folkbibeln 1 Mosebok 2:5-7 Musik: Sing for the forest Eld Solen kommer tillbaka Calm Mother of light Herre, visa mig vägenProducent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Martin Luther mente hun var gal. August Strindberg kalte henne en «satans kjerring». Den hellige Birgitta (1303-1373) var en av de tydeligste stemmene i Europa i sin tid og satte både konger og paver på plass. «Den svenske enken» ble hun kalt. Hun ble kanonisert etter sin død, og er i dag Europas skytshelgen. Birgittas dramatiske liv er en enestående fortelling fra europeisk middelalder. Kanskje var Kristin Lavransdatter inspirert av den fascinerende, historiske skikkelsen Birgitta av Vadstena? Det foreslår i alle fall idéhistoriker Unn Falkeid i sin bok "Den hellige Birgitta – Enken som utfordret Europa". Falkeid skildrer en modig adelskvinne som valgte å følge et hellig kall og bryte opp fra det livet som var staket ut. Hun fødte og oppdro åtte barn, ble enke og dro til Roma, kirkens sentrum, for å be paven om å vende hjem fra sitt franske eksil. Stadig fikk hun visjoner som ble nedtegnet og som til slutt fylte åtte bøker. Birgitta etterlot seg en klosterorden og det hittil største forfatterskapet skrevet av en kvinne.

Mats är vilse (som vanligt) och Josefin skäller ut 10-åringar (som vanligt). Och en massa mer förtsås som vårsådd och snickerier!

Era hija de Santa Brígida. Fue educada en el monasterio de Risberg en la más estricta obediencia y austeridad. Muy joven contrajo matrimonio con el conde Edgardo por orden de su padre. Obligada a vivir en la corte, fue objeto de burlas por su santidad y su modestia. Sin duda, sus costumbres austeras llamaban la atención en medio del lujo de la nobleza. Después de quedar viuda, en el año 1350 viajó a Roma para vivir junto a su madre en la mayor de las austeridades, dedicadas las dos a cuidar a los pobres, a los enfermos y corriendo también graves peligros de toda índole que Catalina afrontaba con una decisión y una confianza en Dios que caracterizan su intrépido modo de ser. Murió como religiosa en Vadstena el 24 de marzo de 1381.

I preppingtider går Johan igenom sina bästa klenoder för att kunna byta dem mot fläsk och smör. Anders undrar om försvaret ”Jag är bara en fotbollstränare” håller när arbetsgivaren är en förtryckarregim.Dessutom: Den nya lagandan, köpt journalistik, tårtorna i Vänersborg, att tvingas bo i Tingsryd, buden till Abramovitj, snurriga protester, Tom Prahls första falafel och Ronnie Hellströms oväntade vänskap med syster Monika på klostret i Vadstena.

I preppingtider går Johan igenom sina bästa klenoder för att kunna byta dem mot fläsk och smör. Anders undrar om försvaret ”Jag är bara en fotbollstränare” håller när arbetsgivaren är en förtryckarregim.Dessutom: Den nya lagandan, köpt journalistik, tårtorna i Vänersborg, att tvingas bo i Tingsryd, buden till Abramovitj, snurriga protester, Tom Prahls första falafel och Ronnie Hellströms oväntade vänskap med syster Monika på klostret i Vadstena.

Claes Westling från Riksarkivet i Vadstena berättar om källor som kan beskriva människor, händelser, byggnader och yrkesliv i städerna i äldre tid. Han tar oss med på en vandring i 1600-talets Vadstena i ett samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_As The Years Go By - Johannes Bornlof

In today's conversation Rob and Ken are joined by Annika Spalde from Vadstena, Sweden. Annika is a deacon in the church of Sweden as well as an activist for peace, animal rights as well as climate change. One of the many ways she commits to doing good is by practicing veganism which is the practice of abstaining from the use of animal products, particularly refraining from eating anything made from animal products as well as rejecting the idea of seeing animals as a commodity. Join us as she shares with us her journey of becoming a vegan and how caring for animals in this way is connected to her spirituality. If you enjoyed today's conversation, please consider sharing, rating as well as subscribing to the podcast on your favorite podcast platform.

Hon blev Nordens första abbedissa sedan medeltiden och har levt ett liv i Birgittasystrarnas kloster i Vadstena sedan 1979. Gäst är Moder Karin och ämnet är klosterliv. Att vara nunna innebär ett liv i kyskhet, fattigdom och lydnad, samt en vardag vigd åt regelbunden bön. Ett liv i kloster är alltså att göra avkall på det som de flesta av oss strävar efter: materiellt välstånd och sinnliga njutningar. Jag träffar Moder Karin i klostret i Vadstena, och vi samtalar om hur hon blev nunna och hur ett klosterliv ter sig.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

När vi närmar oss Sigismunds sista år vid makten och Karl IX:s första är det hög tid att bjuda in historikern och författaren Erik Petersson till podden. Han disputerade 2017 vid Linköpings universitet på avhandlingen Vadstena krigsmanshus: en studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780 och har skrivit ett flertal böcker om svensk 1500- och 1600-tal.   I veckans avsnitt tar vi oss fram till Slaget vid Stångebro 1598.   Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig

Trots att det var förbjudet i lag vandrade Predikare-Lena runt i södra Sverige och predikade om sina syner och uppenbarelser under 1800-talets början. Hon fick stor publik men åkte hela tiden in och ut ur fängelser och hospital. Anna Eklundh-Jonsson från Riksarkivet i Vadstena berättar i samtal med Jim Hedlund, Östersund. Musik: ES_Dimdans - Franz Gordon

Pilgrimsprästen Rickard Borgenback leder en pilgrimsvandring för inre och yttre hållbarhet som avslutas med mässa i Klosterkyrkan i Vadstena. Medvandrare framför musik och tankar om de sju nyckelorden. De talade delarna om de sju nyckelorden finns att lyssna på separat eller ladda ned som podd. Herre, visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. Heliga Birgittas bön Ett steg och ett till och ett till en fot framför den andrabenen rör sig av sig självaoch tanken är långt bortaoch ibland finns det inte ens en tanke utan vandringen blir som en meditation...ett sätt att komma närmare sitt andliga jag I denna gudstjänst får man följa med på en pilgrimsvandring.  Den börjar i Saxtorp vid Vätterns strand och målet är Vadstena där vandringen avslutas med en pilgrimsmässa i Klosterkyrkan. Den leds av Rickard Borgenback som är pilgrimspräst och föreståndare för Pilgrimscentrum. Det är också han som leder vandringen och de samtal som uppstår på vägen om pilgrimens sju nyckelord. Medverkande talare: Frida Gårdmo Peter Asthamn Annika Spalde Sofia Asthamn Andreas Bernberg Syster Maria Medverkande sångare i den tillfälliga pilgrimskören: Lars Gollvik Josef Zetterberg Pihl Ingrid Rydh Hjördis Farstrand Katarina Sandström Blyme Sofia Asthamn Britta Gollvik Annika Spalde Sangeeta Chauhan Beatrice Paping Susanne Carlehed Wyss under ledning av Kajsa Norrby Medverkande musiker: Kjell Silverwitt, gitarr Beatrice Paping, piano och orgel Text: Lukas 14 Folkbibeln 1 Mosebok 2:5-7 Musik: Sing for the forest Eld Solen kommer tillbaka Calm Mother of light Herre, visa mig vägen Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad. Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar. Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I årets första sommarpodd från Vertikals så samtalar Johan Wagnström med Anders Dybelius, lektor i historia på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. Samtalet handlar om Jönköpings privilegiebrev och striden om det, som nyligen avgjordes i Stockholms tingsrätt - då Landsarkivet i Vadstena fick rätt att förvara brevet, trots att det har funnits i Jönköpings ägo i nästan 750 år.

Von Småland fliegt Nils Holgersson - und wir mit ihm - weiter nach Norden nach Östergötland. Nils ist begeistert von der herrlichen Landschaft, den schönen Städten und den tiefen Wäldern von Kolmården. Er rettet einen See vor der Trockenlegung. Dafür können wir ihm bis heute dankbar sein.

Att åka bort ska inte skava, men en gnutta bitterhet doftar mellan cypresserna på Mallorca där Cirkus Söderlund håller hov. Anitha äter Klosterost i Vadstena och flyger på defence mekanism-testet som kan bota vår hypokondri! Politik har blivit sexigt och revoltciggen kan vara den stora skillnaden på att leva eller dö en smula. Vi försöker bota vår midsommarångest med hjälp av kbt och smackelano. Kan otrohet triggas av kriser och varför blir Ann provocerad av Anitha och Joels lunchsex hemma i lägenheten? Den som brinner och lyssnar får snart veta! Hej hej vänner! Nu händer det!

Om en värre våldsorgie än den i Ronneby, om självutnämnd adelsmans fantastiska karriär och mottagandet av Röda boken. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Era hija de santa Brígida y su nombre se halla muy relacionado con la obra de su madre. Es considerada como patrona de las vírgenes y es invocada contra el aborto. Katarina nació en 1331 o 1332, según las fuentes. Era hija de Brígida de Suecia, noble sueca que luego de enviudar donó todas su propiedades y se internó en un monasterio. Su padre era el también noble sueco Ulf Gudmarsson A los 12 o 13 años fue dada como esposa al caballero Egard von Kyren. Catalina, quien había vivido en un hogar de profundas convicciones religiosas, acordó vivir con su marido en castidad, la misma noche de bodas. Cuando su madre abandonó Suecia para presentar en Roma las reglas de su nueva orden (del Santísimo Salvador), pasó muy poco tiempo antes de que Catalina se le uniera. En 1351 recibió la noticia de la muerte de su marido y decidió permanecer al lado de su madre en Roma hasta la muerte de ésta, participando en las actividades de oración, ayuda a los necesitados y peregrinaciones dentro y fuera de Italia. A la muerte de Brígida el 23 de julio de 1373, Catalina se convirtió en su heredera espiritual y como tal la sucedió a la cabeza de la nueva orden. Acompañó los restos mortales de su madre hasta Suecia, para sepultarla en el convento de Vadstena. Ella misma ingresó como monja dentro del convento y se convirtió en la primera abadesa del mismo. En el verano de 1375 regresó a Roma para participar en las investigaciones sobre la canonización de Brígida. Permaneció en Italia hasta 1380, proveyendo información sobre la vida de su madre en Suecia, Italia y otros lugares, pero debido al cisma de Aviñón en la Iglesia su trabajo no llevó a ningún resultado. Sin embargo, consiguió la ratificación en la aprobación de las reglas de la orden brigidina, alrededor de 1378. En 1380 regresó a Suecia y el obispado le entregó formalmente la dirección de la nueva orden religiosa. Falleció el 24 de marzo de 1381. Catalina de Vadstena, https://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Catalina_de_Vadstena&oldid=134001470 (consultado por última vez marzo 17, 2021). Fondo musical: Esther Abrami, No. 1 Minor Waltz

De forna samarbetspartierna Liberalerna och Centern tänker olika i valet av partners för en framtida regeringsbildning. Vem är gladast idag Stefan Löfvén eller Ulf Kristersson? My Rohwedder från Det politiska spelet och Lena Mellin från Aftonbladet reder ut hur de olika vägvalen kommer påverka partiernas framtid. Hur kommer väljarna att uppfatta positionerandet? Blir det dödsstöten för Liberalerna och kommer Annie Lööf att lyckas bli Sveriges svar på Angela Merkel? Det gamla livet och längtan efter det hemmafester och trängsel. Louise vill arrangera en blöt CSN-fest, för att fira att hon äntligen betalt av sitt studielån. Hur ska vi orka hantera denna längtan? Kanske genom att dröja en stund vid nyheten att den miljonte vaccinationen i Sverige gavs idag. Och så kommer Sveriges historia ett digitalt kliv närmare. Forskare håller nämligen på att bygga en virituell version av Vadstena klosterkyrka, som den såg på 1400-talet, vid heliga Birgittas tid. Besökare kommer kunna kliva in och uppleva miljön, alla dess färger och träkonstruktioner men också lyssna till hur det lät. Karin Strinnholm Lagergern, forskare i musikvetenskap vid Linnéuniversitetet berättar om det fantasiväckande projektet som tar medeltidslajv till en helt ny nivå. Mer historia! Poseidon, fruktad och kraftfull men ändå god. Vi är många som sett statyn i Göteborg, men vilken roll spelar han i den grekiska mytologin? Ann-Louise Schallin, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Stockholms universitet hjälper oss att teckna ett porträtt av den anslående guden. Programledare Louise Epstein Sidekick Thomas Nordegren Producent Marie Liljedahl

Linnea har varit på Pilgrimscentrum i Vadstena och träffat dess pilgrimspräst och föreståndare Rickard Borgenback. De samtalar om pilgrimsvandringens historia, vad det är som kan skilja en "vanlig" vandring från en pilgrimsvandring, om att vandra i tystnad och gemenskap, att dela med sig av dagens inre och yttre upplevelser på kvällen och att komma ner och in i vandringsmode. Inlägget Avsnitt 64 – Pilgrimsvandring med pilgrimsprästen Rickard Borgenback dök först upp på Friluftspodden.

Jag har gjort mitt DNA och det lärde mej mycket om var jag kommer ifrån. Min Moster betalade Vadstena att forska på hennes släktträd och min mamma fick en kopia. De blev besvikna att de hade bara bönder i sitt släktträd och inte en liten adel eller Kung hittades. I Vadstena hade de tittat i Böcker och hade läst fel för det som stod som Bönder var inte bönder utan dom tillhörde adels-släkten BONDE Så hade det sett ut om jag inte hade gjort mitt DNA och fick reda på att hela släktträdet var adligt. Bonde-släkten hade med Kungar att göra, det är synd att min mamma aldrig fick veta det men kanske att hon vet det idag i himlen ? Min mamma på bilden när hon var 18 år. Den Engelska Podcasten: https://pod.space/john16and12com

Moroten spelar sällan huvudrollen. Men finns i nästan alla hem, jämt. Allt ljus på moroten! Morötter är en av de tre saker som vi är självförsörjande på. De andra två är socker och spannmål. Så blir det riktig kris får vi leva på morotskaka. Morotsodlaren Peter Karlsson utanför Vadstena berättar hur morotsåret ser ut. - Nu är det skörd. Upptagaren tar upp 700 kilo morötter i minuten. - Jag brukar se odlaren som en konstnär, säger morotsforskaren Lars Kjellenberg. Odlaren tar vara på de förutsättningar som finns och gör det mesta av dem. Det finns massor med olika morötter. Olika sorter, färger, former och smaker. Som i sin tur påverkas av jorden, vädret och odlarens handlag. - Den orangea moroten kom först på 1600-talet, berättar Lars. Det finns asiatisk och västeuropeisk morot. Urmoroten växte i Afghanistan, cirka 5-6000 år f Kr. Den västeuropeiska moroten blev vanlig på 900-talet. Den har sitt ursprung i Turkiet för 2-3000 år sen. Vi berättar också om allt man kan ha morötter till, alla sätt som de kan tillagas på. - Skala inte! säger Lars Kjellenberg. Mycket av smaken sitter i de yttersta millimetrarna av moroten. Och det mesta av näringsämnena. Sötman sitter längre in.

Patron saint of Sweden, Bridget married a young prince and lived happily with him for 28 years, bearing him eight children. St. Catherine of Sweden was their daughter. After her husband died, Bridget founded the Order of the Most Holy Savior, erecting at Vadstena a double monastery for monks and nun

I veckans avsnitt försöker vi återigen fylla vårt lyssnarbingo! Kurt var med om ett kusligt sammanträffande på flyget till USA, systrarna Alma och Elsa bjuder på sång, Johanna i Lidköping fick pandemianpassa sitt bröllop och så letar vi efter en Birgitta i Vadstena! Renée i Höljes tävlar i "Barnvisa eller Per Gessle-låt", programledaren Sofia Rågenklint ger tips på loppisen och professorn Micael Dahlén berättar om sin forskning på lycka. Sen sammanfattas slutligen veckans händelser i diktform.

Vart kommer Mårten Gås ifrån? Vad hände under Storebror Open? Vad för sjuk bakgrund har egentligen Kellogs Cornflakes? Och varför är Vadstena en sekt? Det är några saker jag och Mårten Granlund pratar om i dagens avsnitt av Duktig Flicka söker. Men främst pratar vi om närvarande kommunikation. Både jag och Mårten älskar kommunikation. Mårten har nördat ner sig i Non Violent Communication och jag är helt fast och tagen av authentic relating. Vad är skillnaden? hur använder vi oss av den? Ser fram emot att höra vad du tycker efter samtalet.  

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltitiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.I avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.Stötta podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68. Eller varje månad via tjänsten Patreon https://www.patreon.com/historiaNUBirgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, WikipediaMusik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helena Sophia Ekblom levde och verkade i Östergötland vid 1800-talets början. Hon var känd som Predikare Lena eller Vita Jungfrun eftersom hon alltid var vitklädd när hon predikade. Predikare Lena lockade stora skaror av åhörare och betraktades som både farlig och galen. Den unga kvinnan hade en stark känslomässig utstrålning och var delvis förlamad. Några beskrev henne som en kringvandrande ängel. Till slut blev Predikare Lena inspärrad på Vadstena hospital- den tidens dårhus. Först kedjades hon fast för att hon inte skulle fly, senare behandlades hon mildare men fick inte lämna hospitalet på 20 år. Hon skrev under den tiden sina memoarer: Den andeliga striden. I eftervärldens ögon har Predikare Lena setts som både en kristen martyr och en politisk rebell. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Monika Lantz författare och Pia Oredsson-Tember från Teater Traska. Boktips: Predikare Lena av Tore Zetterholm Vita Jungfrun av Nathan Odenvik Kristendomens historia in Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Programmet sändes första gången den 19 juli 2019. Alla avsnitt av serien Religiösa rebeller av Åsa Furuhagen och Elias Krantz, finns i appen Sveriges Radio Play.

Beata valde gång på gång att leva med män som rörde sig i samhällets marginal. När hon ville skilja sig från sin förste man tog hon hjälp av prästen som skrev en fördömande karaktärsbeskrivning. När Svea på 1940-talet tog cykeln på tåget för att utforska sina, som hon trodde, "fina" skånska rötter hittade hon en verklighet som hon absolut inte ville kännas vid. Det var först när hennes sentida släkting Anders Lindberg tog vid, som historien om deras gemensamma anmoder Beata kom i dagen. Det visade sig vara en historia som inrymde slagsmål, fylleri och mord. Beata, som föddes i slutet av 1700-talet, lyckades mot alla odds få igenom en skilsmässa inte minst tack vare socknens kyrkoherde som skrev ett intyg som vittnade om hennes mans förfärliga karaktär. På Landsarkivet i Vadstena träffar vi Claes Westling som tagit fram några av de många karaktärsintyg som präster skrev om sina sockenmedlemmar. De var inte alltid så vänligt hållna... Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson, Tommy Engman och Lena Pettersson slaktband@sverigeradio.se

En personlig assistent i södra Sverige är misstänkt för mutbrott, efter att ha ärvt ett hus av en brukares förälder. Vadstena kommun vill att föräldrar till en elev som inte går i skolan ska tvingas att betala pengar som straff. Kommunen vill ha 5000 kronor var från föräldrarna för varje vecka som eleven inte kommer till skolan. Du får också höra om BUP i Sörmland där de har lyckats korta de långa väntetiderna för barn och unga som behöver hjälp.

Hur gör man för att få en stad som andas Heliga Birgitta och är ett pilgrimsmål att locka besökare från hela världen? Hur tänker man när man startar det nya näringslivs- och turismbolaget i staden?  Och varför kan man driva flera toppkrogar i just Vadstena när andra städer kämpar med att hålla den lokala syltan på benen? Följ med till Vadstena - ett ovanligt heligt avsnitt. www.basetool.se  

Artist, Youtubeprofil, 33 år. Född i Vadstena, bosatt i Norrköping. Debuterar som Sommarvärd. "Jag hade nått botten i psykisk ohälsa. För att klara av vardagen så skapade jag karaktären Jockioboi", säger youtubeprofilen Joakim Lundell i sitt Sommar. Jockiboi drack alkohol varje dag, körde dagens runk och var inte rädd för någonting, men i programmet framgår att ju fler följare som såg honom tänja på gränserna, desto mer tappade Joakim Lundell bort sig själv. Joakim Lundell har utsetts till Sveriges mäktigaste i sociala medier. Tillsammans med frun Jonna har han 165 miljoner visningar per år på Youtube, har vunnit Guldtuben tre gånger och är just nu aktuell med den nya tv-serien Familjen Lundell. I Sommarprogrammet pratar Joakim Lundell om lyckan i att ha blivit pappa till Lunabelle och hur det har fått honom att inse att livet inte bara handlar om att vara störst på sociala medier. Han berättar om den trasiga uppväxten, missbruket och hur det är att leva i offentligheten med  neuropsykiatriska diagnoser som ADD och Aspergers syndrom. "Det är svårt att känna sig annorlunda. Jag känner att jag aldrig passar in i några sammanhang. Därför trivs jag bäst ensam, ihop med min fru Jonna och mina nära vänner som kan förstå mig. Jag går inte på några offentliga tillställningar eller event. Jag mår inte bra i sådana sammanhang." Mer om Joakim Lundell Utsedd till Sveriges mäktigaste makthavare i sociala medier tillsammans med frun Jonna. Aktuell med tv-programmet Familjen Lundell på strömningstjänsten Dplay. Har 1,4 miljoner följare och 165 miljoner visningar per år på Youtube. Givit ut två självbiografiska böcker. Monster om missbruk och en trasig uppväxt i fosterfamiljer och behandlingshem. Den senaste Du är inte ensam om hur det är att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Har fått flera priser på sociala mediergalan Guldtuben. Har producerat realityserier, till exempel Jocke och Jonna i nöd och lust. Blev känd genom bloggen som den gränslösa karaktären Jockiboi och genom medverkan i tv-såpan Kungarna av Tylösand. Producent: Henrik Johnsson Joakim Lundell talar om psykisk ohälsa i sitt Sommar. Om du själv eller någon i din närhet behöver hjälp kan du vända dig till: 1177 Vårdguiden erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd på telefon. Tel: 0771-22 00 60, alla dagar 1322. Hemsida: www.1177.se/Om-1177/Om-Hjalplinjen/

I det här avsnittet träffar vi den erfarne stresscoachen Åsa Firth, som har en mottagning i Vadstena samt föreläser om och ger kurser i stresshantering. Här ger hon många bra tips och råd för hur du kan reducera den negativa stressen och få balans i ditt liv.

De bortglömda acetatens förlovade land. Ulf Henningsson och Åke Eriksson avslutar här sin Östgötaresa med ett nörderi av sällan skådad sort. Det blir ännu fler superobskyra lackskivor från LdR i Linköping, men det finns även tid att besöka Rejmyre, Finspång, Vadstena, Åtvidaberg, Mjölby, Motala och Norrköping samt de Linköpingsgrupper som gjorde "riktiga" skivor. På bilden: Don Martins från Mjölby

Gudstjänst från stiftsvallfärden i Vadstena, med kardinal Anders Arborelius. Vartannat år har katolska kyrkan i Sverige en stiftsvallfärd, då tusentals katoliker samlas och bland annat firar gemensam mässa.  2-2500 katoliker från hela Sverige samlades den 25 augusti 2018 och firade bland annat en gemensam mässa på borggården.  Temat för årets stiftsvallfärd var: "Var inte rädd Maria - du har funnit nåd hos Gud". Kardinal Anders Arborelius ledde gudstjänsten och predikade. Vi fick även en kort intervju med honom före gudstjänsten då han bland annat talade om vad Maria kan betyda för sekulariserade människor av idag.  Medverkande Kardinal Anders Arborelius: predikan, liturg Sten Cedergren, Vanessa Nacional, Balázs Szakos: textläsning Merna Jajo, förbön Alexander Kegel, försångare Ulf Samuelsson, organist Anne-Maj Samuelsson, körledning Stiftsbarnkören   Text Lukas 1:26-38 Musik Cecilia 116 Var hälsad Herrens moder (B Setterlind/tysk mel 1712) Kyrie ur Short Mass (R Terry) Gloria (från Lourdes) Here I am, Lord (D Schutte) Sanctus (från Lourdes) Agnus Dei (S Webbe) Cecilia 390 Allt o Fader, till Din ära (Duderstedt 1724, Skyddsengelns 1887 (v1) Cecilia 1902 (v2-4)   Producent Katarina Josephsson Tekniker Inge Amundsen, May-Britt Rylander Sveriges Radio Örebro liv@sverigesradio.se

Era hija de Santa Brígida. Fue educada en el monasterio de Risberg en la más estricta obediencia y austeridad. Muy joven contrajo matrimonio con el conde Edgardo por orden de su padre. Obligada a vivir en la corte, fue objeto de burlas por su santidad y su modestia. Sin duda, sus costumbres austeras llamaban la atención en medio del lujo de la nobleza. Después de quedar viuda, en el año 1350 viajó a Roma para vivir junto a su madre en la mayor de las austeridades, dedicadas las dos a cuidar a los pobres, a los enfermos y corriendo también graves peligros de toda índole, que Catalina afrontaba con una decisión y una confianza en Dios que caracterizan su intrépido modo de ser. Murió como religiosa en Vadstena el 24 de marzo de 1381.

I detta avsnitt av humpodd samtalar Bärbel Westphal och Jonas Svensson med musikvetaren Karin Strinnholm Lagergren. Samtalet behandlar musik, nunnor, munkar, hundar och VR(i två betydelser?). Det är en ”total immersion experience” i Karins två pågående forskningsprojekt: om birgittinska gregorianska sångtraditioner och om hur man man kan göra om Vadstena kloster till en digital erfarenhet. Skönsång blir … Fortsätt läsa Sjungom, systrar och bröder

Veckans gäst intar studion med tre gitarrer och en teorb! Vi reder ut vilken som är den främsta gitarrkonserten och hur man spelar med ett glas vatten som plektrum. (En kortversion av P2:s tvåtimmarsprogram.) Marcus Strand spelar allt från barock till nutida och är konstnärlig ledare för ensemblen Bastard Barock samt initiativtagare till Kammarmusik-Akademien i Vadstena. Han är utbildad på musikhögskolan i Malmö och självutnämnd innehavare av titeln Världens bäst klädda gitarrist. Från tonårsrum till konsertsal, från renässansdanser till Yngwie Malmsteen. Det finns en gitarr överallt. Hör musik ur den klassiska gitarrens spanska repertoar, minimalism av Steve Reich och Göran Söllscher som spelar Stanley Meyers. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter.  Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling

I det här avsnittet träffar vi Staffan Linde, en pratglad Vadstenabo med många järn i elden. Han berättar om sin unika och spännande verksamhet Ladugård 206, den kommande satsningen på en ny restaurang, drömmarna om att förvandla Vadstena slott till en prunkande trädgård och väldigt mycket mer.

Veckans gäst intar studion med tre gitarrer och en teorb. Vi reder ut varför gitarrister lånar så mycket musik från andra, vilken som är den främsta gitarrkonserten och vad som är bra med c-moll. Marcus Strand spelar allt från barock till nutida och är konstnärlig ledare för ensemblen Bastard Barock samt initiativtagare till Kammarmusik-Akademien i Vadstena. Han är utbildad på musikhögskolan i Malmö och självutnämnd innehavare av titeln Världens bäst klädda gitarrist. Från tonårsrum till konsertsal, från renässansdanser till elektrisk minimalism. Det finns en gitarr överallt. Det blir musik ur den klassiska gitarrens spanska repertoar men också av Steve Reich, Francois Couperin och Stanley Meyers. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter. Och vi gräver i alla sorters frågor: Finns det något bäst-före-datum för cellister? Varför är kontrafagotten orkesterns umami? Hur låter det när du utövar mindfulness med din hammondorgel? Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling

Den unge Birgitta blev født i 1303 og drømte om et liv som jomfru uden besværlige ægtemænd og huslige pligter, men blev tvangsgift med en svensk adelsmand. Alligevel levede hun et liv med pilgrimsrejser og åbenbaringer, og da hun blev enke, grundlagde hun klosterordenen ’Den allerhelligste Frelsers Orden’, også kendt som Birgittinerordenen. Her skaffede Birgitta adelskvinder adgang til ordentlig uddannelse og blev en frygtet samfundsrevser, der både kritiserede børneægteskaber og den danske kong Valdemar Atterdag.Lyt til Kongerækken og Politikens tredje afsnit om historiens markante kvinder, og hør hvordan en kvinde blev hele Europas skytshelgen.

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att "dåren" snarare var en "sinnessjuk" som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion är idéhistorikerna Helena Ek och Annika Berg. Helena Ek disputerade hösten 2017 på en avhandling om Vadstena hospital, Sveriges första mentalsjukhus, med särskilt intresse för sexualiserade diagnoser som nymfomani och onani. Annika Berg är specialiserad på medicinhistoria och utkommer snart med en bok om diagnoserna psykopati och kverulansparanoia i mellankrigstidens Sverige.​ Båda är verksamma vid Stockholms universitet.

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många nottecken behövs för en opera? Möt tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. I det sjätte programmet i serien Ord och bild blir musik möter vi två tonsättare i vars verk orden har stor betydelse. Inte minst i deras operor: Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. Tonsättaren Ylva Q Arkvik skrev kammaroperan Solitario och stycket Tid läggs som tunt papper över beröringarna till poeten Eva Runefelts dikt Ödsligheten. Eva Runefelt är väldigt fri i sitt eget ord och jag känner att hon har ett centrum. Då blir det inte så svårt att flytta om hennes ord. För det vill jag nästan alltid för att kunna bygga upp en musikalisk form. Författaren Eva Ström skrev libretto till Arkviks opera Du får inte gå. En självmordsbombare tillbringar sin sista kväll hemma i en spänningsfylld lägenhet tillsammans med hustrun, som är lyckligt gravid med fjärde barnet. Kvinnan känner oro men vet inte om mannens grymma plan. Jag låter honom få en kärlekssång till granaten som träffar kroppen. Absurditeten hörs i hans falsettsång i galet läge. En terzett, skriven för kvinnan, mannen och en kvinnoröst ur TV:n, lättar upp stämningen där extrema känsloyttringar kolliderar, berättar Ylva Q Arkvik. Till projektet Vox pacis, en manifestation för fred och försoning, tonsatte hon kantaten A Challenge to Humanity med text av Sigrid Kahle. Trehundra körsångare och musiker från 15 länder representerade de främsta världsreligionerna. Titeln Mässa kunde vi inte använda, eftersom den är förknippad med kristendomen. En Kantat, däremot, kan vara värdslig. Kantanen inleds med ett musikaliskt gräl som stegras till forte fortissimo. Ur detta växer texten fram. Hur är det möjligt att vi har varit på denna jord i tusentals år och inte lärt oss förstå varandra? frågar sig Ylva Q Arkvik.  Ylva Q Arkviks nya pianostycke uruppfördes vid en Chopinafton vid Östersjöfestivalen 2010.   Tonsättaren Jonas Forssell räknade ut att det var 13 000 ord i librettot till egna operan Träskoprinsessan. Men det behövdes 300 000 nottecken. -Att tonsätta kräver inspiration men desto mer transpiration och hårt arbete, säger han. De flesta av Jonas Forssells nio operor har försoning som tema. Riket är ditt handlar om flyktingproblematik, Stadsmusikanterna om att försonas med sin egen dödlighet. Hans opera Death and the Maiden har libretto av Argentinskfödde författaren och dramatikern Ariel Dorfmann, som också skrev talpjäsen från 1990. - Malmöoperans stora kör gjorde det möjligt för mig att gestalta några av de 3 000 personer, vanliga människor, som Pinochetjuntan i Chile tog livet av. Försoning betyder inte att sorgen skall försvinna eller att man blir vän med förövaren, utan att man kan fortsätta att leva i ett tillstånd som inte är förgörande, säger Jonas Forssell. Hans far, författaren Lars Forssell, gav honom rådet att välja texter att tonsätta som hade "hål" I sig. De är inte fullkomliga utan kräver ytterligare en dimension för att gjuta ihop sig med musiken. Jonas Forssells opera Hemligheter, om vetenskapsmannen och magikern Emanuel Swedenborg, hade premiär februari 2011 vid Malmö opera, där Forssell var Composer-in-Residence. - Många operor är som Puccinis Tosca, med endast en kvinna men sju män på scenen. Det där tänker jag göra något åt. Hemligheter får endast en mansgestalt, Swedenborg själv. Alla andra roller i föreställningen, även de manliga, sjungs av kvinnor. Kvinnorösten har ett större omfång och är därför mer flexibel, anser Jonas Forssell.   Spellista:   Påsk 1968 - Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968 Mirrors Olle Persson. Matti Hirvonen Daphne 1014   Tid läggs som tunt papper över beröringarna Ylva Q Arkvik, musik. Eva Runefelt, poem. Staffan Larsson och Jeffrey Lee, violin. Mikael Larsson, altviolin. M fl. Chrichan Larsson, dirigent. SR P2 Nu! Horspel Tidsgommor 20060501 2100   A Challange to Humanity Ylva Q Arkvik, musik. Sigrid Kahle, text. Blandad kör och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, dir Jonas Dominique. Inspelad live av SR P2, 28 dec 2008   Du får inte gå Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto. Sångare: Andreas Landin, Elin Carlsson (Rombo), Tove Dahlberg. Dirigent: Olof Boman Inspelad av SR P2 i Vadstena 2002.   Älskandes Klagan Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968. Olle Persson. Matti Hirvonen Mirrors Daphne 1014   Death and the Maiden Jonas Forssell, musik. Libretto av Ariel Dorfman. Malmö S O och kör. Thomas Søndergård, dir. SR P2 Live opera 20081011  1915   Tiden och en flicka Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968. Olle Persson. Matti Hirvonen Mirrors Daphne 1014

När Salomon var ung sattes han i fängelse dömd för renstöld. Men han var oskyldig och fick upprättelse när den verklige tjuven blev frälst och erkände. Om detta vittnar utförliga domstolsprotokoll. Vändpunkter Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att berätta om människor som levt i gångna tider och som på ett eller annat sätt ändrat riktning i livet. Vi kommer att få höra om den unga kvinnan som rymde från sitt dödsstraff, om emigranten som efter många år skulle få komma hem för att träffa sin barn men som föll död ner när han satte sin fot på svensk mark. En del berättelser är dramatiska och andra mer lågmälda som den om kvinnan vars liv i Sverige slogs i spillror men som räddades av en okonventionell präst. Alla har de varit med om stora vändpunkter i sina liv. Precis som Salomon Ståhlnacke, eller Monka som han kallades på sitt finska modersmål. Som 18-åring blev han oskyldigt dömd för att ha skjutit en ren och fick ett långt fängelsestraff. Men många år senare steg den verklige tjuven fram och Monka fick ett skadestånd som gjorde honom rikare än någon annan längs Kalixälven. Hans barnbarnsbarn Margareta Sarri har lagt fram dokument och bilder på vardagsrumsbordet i Säter och en av bilderna visar en bister och sammanbiten ung man. Salomons revansch Margareta Sarris mormors far, Salomon Ståhlnacke, var en man som det talades mycket om i Norrbotten, också långt efter det att han själv var borta. Monka husrivaren fick han heta, när han blivit rik och  utan prut forslade ner ett hus som var satt i pant för en innestående skuld. Men historien om Salomon börjar när han själv lever i yttersta fattigdom i Svappavaara. Båda hans föräldrar dör 1881, när Salomon är 18 år. Historien om hans mors död är gruvlig. - Det berättas att en järv var ute i trakten och dödade renar, och Salomons mor gav sig iväg på kälken i hopp om att finna några nyslagna renar, berättar Margareta Sarri. Men modern kom inte hem, en snöstorm bröt ut, och när man senare hittade henne var hon död. - I berättelserna säger man att hennes huvud var avbitet, men det kanske bara är en skröna, för jag har inte funnit något som bevisar att det skulle vara sant, funderar Margareta Sarri. Strax efter moderns död anklagades Salomon för att ha stulit en ren. Han bedyrade att han var oskyldig, men ett vittne intygade att det var Salomon som var tjuven, och han hamnade i stadsfängelset i Haparanda. - Han kallade fängelset för skolan, det kanske var för att han fick lära sig svenska där. Med mammans ruggiga död bakom sig, och det egna fängelsestraffet på ett och ett halvt år för den påstådda ren-stölden avklarat, kom så Salomon ut i friheten i oktober 1883. Han ville inte fara hem till Svappavaara igen utan flyttade hem till sin äldste bror Johan Ståhlnacke. Och det var där han träffade sin Johanna. Hon hade flyttat med när hennes mamma gifte sig med Salomons mycket äldre storebror Johan. Salomon och Johanna var nästan jämngamla och med tiden uppstod tycke. De ville göra allting ordentligt och sökte upp prästen för att få gifta sig, men stötte på hårt motstånd.  Det kunde ju vara så, resonerade prästen, att Salomons storebror i själva verket var far till Johanna. Och det kunde han inte leva med. Nej Salomon och Johanna får inte gifta sig: - I kyrkboken står det inte vem som är pappa till Johanna, och prästen som skulle vigt Salomon och Johanna sa att det inte var uteslutet att Salomons bror var Johannas far, och därför fick de leva i synd och alla deras barn står antecknade som oäkta. - Jag tror att det där var en enorm förödmjukelse, säger Margareta Sarri, och fortsätter: - Kyrkans makt var ju så enorm, den var väl större än statens, tänker jag. Salomon å sin sisa blev rosenrasande, på både kyrkan och på laestadianerna, som fick många anhängare vid den här tiden. - Han brukade sätta öknamn på en massa saker, och laestadianerna kallade han för långtarmssekten för att han tyckte att de åt folk ur huset. Tillvaron för Johanna och Salomon, eller Monka som han brukade kallas är tuff. De bor i en liten stuga i väglöst land, och med jämna mellanrum föder Johanna barn. Men prästen fortsätter hårdnackat att vägra viga paret.  Men det ska komma en vändning. Tjugo år efter det att Salomon suttit av straffet för den påstådda ren-stölden dyker plötsligt länsman upp på gården. Han berättar att man nu vet att Salomon blev oskyldigt dömd den där gången. Den verkligen tjuven har bekänt att det i själva verket var han som stal renen. - Han som stulit renen hade blivit frälst, han har fått dåligt samvete och gått till polisen och berättat hur det förhöll sig. Så Salomon blev rentvådd, och dessutom skulle han få skadestånd för sin tid i fängelset. Författaren Sara Ranta Rönnlund skrev ner minnen och berättelser från Lappland, och i en bok har hon återgett Salomons egen beskrivning av händelsen: En söndag, när jag som vanligt hade varit ute i skogen och kom hem för att som alla ödemarkens slavar vila mig, fick jag veta att dom var ute efter mig igen. Oskyldig var jag förra gången, och jag vet att jag inte heller nu har stulit ens en lus som tillhör någon annan. Sådana fanns det annars gott om på den tiden. Nå, jag sökte mig genast fram till mässingsknapparna och frågade dem vad de ville mig nu igen. En länsman från Vittangi tog fram ett papper, ett brev skrivet av fyra män i byn. I brevet hade de talat om hur det verkligen gick till förra gången, den gången jag dömdes till skolan i Härnösand. Med egen hand hade de skrivit under på att huvudvittnet, bondsonen som vittnade om att jag var den skyldige, i själva verket själv sköt den vita renoxen och bar falskt vittnesbörd mot mig. Vad jag sade i rättegången hade ingen brytt sig om. Så småningom blev det rättegång och jag kallades dit. Det som ingen tidigare hade lyssnat till eller trott på fick jag nu berätta. Menedaren, ren-mördaren och sedermera predikanten fick fyra år i samma skola där jag varit, och också han lärde sig Gudsordet där. Själv fick jag ersättning för det år jag suttit oskyldigt dömd. Det var järnpengar, sade folk. Margareta Sarri vet inte hur mycket pengar Salomon faktiskt fick, men det måste varit en ansenlig summa, för han byggde sig nu ett stort hus. - Det var den största kåken som fanns i hela Kalix älvdal, det var ett riktigt skrytbygge, berättar hon. Därtill byggde han en jättestor lada och ett härbre där han öppnade handelsbod, den enda som fanns i hela övre älvdalen. - Från att ha varit en människa som haft det genomjäkligt under hela sin uppväxt så blir han en människa med makt, och jag tror inte att det var så bra för honom, för han blev en riktig hårding säger Sarri. - Revansch, tror jag att han ville utkräva, av Gud och hela världen. Den tidigare så fattiga och kuvade Monka köpte nu fastigheter i Kiruna och gjorde goda affärer som handelsman. Men han blev också en översittare. Det går många berättelser om honom, och en handlar om den vinterväg som gick från Paittasluspa och in mot Kiruna. Vägen var väldigt smal, och när Monka kom där med sin häst och vagn och fick möte så lär han ha ropat Ur vägen fattiga! - Det blev inte bara till lycka för honom med alla de där pengarna, funderar Margareta Sarri. Vid ett tillfälle plockade han ner ett timmerhus, stock för stock, när ägaren inte kunde betala sina skulder i handelsboden, det var efter det han kallades Monka Husrivaren. - Och det berättas om hur han slängde ut en liten gumma från handelsboden för att han inte ville handla mer än lite russin. Russinkunder vill jag inte ha!, lär han ha skrikit. Det pratades mycket om Salomon i trakten, men inom familjen var det tyst. Möjligen var det så att de skämdes lite för honom. - Det kanske var så att det var jobbigt att vara släkt med honom, säger Margareta Sarri, och fortsätter. - Sen var det ju också tvivelaktigheten om vem som var far till Johanna. Det måste ha varit en skam utan like, för oavsett vad som var sanningen så hade ju folk fri tolkningsrätt. Johanna och Salomon må ha fått det bra ekonomiskt, men de fick ändå aldrig gifta sig. Lag för oskyldigt dömde Som vi hörde fick han nåt som folk kallade för järnpengar för den tid han suttit oskyldigt dömd. Exakt hur mycket han fick i ersättning vet inte hans ättlingar, men vi vet att lagen som gav honom rätt till skadeståndet inte fanns när Salomon satt i fängelse utan tillkom tre år efter att han frigivits. Lag angående ersättning af allmänna medel åt oskyldigt häktade eller dömde, gifven Stockholms slott den 12 mars 1886 1§ Har någon blifvit såsom misstänkt för brott häktad, och varder åtal, som mot honom anställes, sedermera nedlagdt eller den tilltalade i målet frikänd, må för det hinder eller brist i hans näring, som han genom frihetens förlust lidit, ersättning af allmänna medel tilldelas honom, eller, i händelse af hans frånfälle, hans enka eller oförsörjda barn, der, på grund af hvad i rannsakningen förekommit, befinnes att det brott, för hvilket han tilltalats, icke blifvit begånget, eller att det föröfvats af annan än den tilltalade, eller att det eljest icke kan vara af honom begånget, samt i de två senare fallen anledning icke förefinnes att den tilltalade varit delaktig i brottet.  Ansökning om ersättning enligt denna lag ställes till Konungen och skall, för att komma under pröfning, infgifvas till Justitiedepartementet inom ett år. Trots att lagen är tydlig så har den inte lämnat många spår i arkiven. Det säger Claes Westling som är arkivarie på Landsarkivet i Vadstena och som har specialiserat sig på äldre domstolshandlingar. Vi bad honom söka efter exempel som liknade Salomons, men de var inte lätta att hitta. - Om man kollar runt i arkivent så är de svårt att hitta något liknande, säger Claes Westling som letat i handlingarna på Landsarkivet i Vadstena. - Materialet är kronologiskt och det finns inte ofta register. Om det skulle finnas register skulle det vara lättare att hitta och uttala sig om hur utvecklingen varit. Men som det är nu får man reta runt, gå igenom vad man själv hittat genom åren och fråga andra kollegor. - Det är rätt sällsynt med den här typen av ärenden tidigare, så det känns som den här lagen från 1880-talet är en nyhet, att man faktiskt kan få pengar för att man suttit frihetsberövad. Claes Westling har inte tidigare hört talas om "järnpengar" och har också tittat i Svenska akademins ordbok där ordet inte finns med. Claes Westling funderar om det förekommit regionalt eller lokalt. Och järnpengar kanske kommer från uttrycket att någon suttit i järnbojor.  Domstolshandlingar i arkiven - Långt fram i tiden var det Häradsrätter som var landsbygdens domstolar, och Rådhusrätter hette det i städerna. De fanns kvar ända till 1970 när Tingsrätterna kom. Och om ett ärende överklagades så gick det till Hovrätterna under lång tid, berättar Claes Westling. Hovrätterna kom till i början av 1600-talet och innan dess var det lite annan ordning. Men under den tid som de flesta av oss forskar är det Hovrätter. Nästa steg var Kungen, och där blir det så småningom Högsta Domstolen på 1780-talet. Men redan innan fanns det Nedre Justitierevisionen som var Högsta domstolens föregångare och som beredde ärendena åt Kungen. - Så Högsta domstolen fanns i praktiken redan tidigare. När det gäller Göta hovrätts arkiv som täcker hela Götaland så har det placerats här i Vadstena på Landsarkivet.  När det gäller Svea hovrätts arkiv så är det Riksarkivet i Stockholm som har de handlingarna. - Det är jättestora arkiv, Göta hovrätts arkiv är mellan fem och sex kilometer långt. - Det är inte så välkänt att alla domstolsprotokoll från hela området som hovrätterna täckte, skulle någon stackare sätta sig och skriva av när året var slut. Då gjordes en kopia och skickades in till Hovrätten för kontroll, vilket gör att det finns två exemplar av alla domstolsprotokoll. - De är inte exakt likadana därför att, för det mesta, har de komprimerat avskrifterna lite. Till exempel tar de inte med fall som inte lett till någon dom. Men hur man formulerar sig kan vara skillnad. -  Detaljer som kanske inte var så viktiga för dom som skrev det här, kan vara rätt avgörande för oss idag när vi letar efter ledtrådar i arkivmaterialet. Till exempel kan det vara att de skrev ut efternamnet i kopian, som inte hade gjorts i originalprotokollet. De visste exempelvis vilken Sven det gällde som var vittne, men för oss som lever flera hundra år senare är det avgörande information om de skrev ut att han hette Sven Andersson. Claes Westling har skrivit boken Domstolsforska i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie och föreläser också en hel de. Finns det då något som släktforskare missar eller som de inte tänker på? - Domböckerna och protokollen i sig är det finaste materialet vi har när man pratar om vardagsliv, därför att många av källorna vi använder som släkt- och hembygdsforskare är digitaliserade och ganska blodfattiga. Det är mycket längder över födda barn, vigda par, skattskyldiga, utskrivna soldater och så vidare. - I domstolsprotokollen så är det den typen av ärenden som man måste lägga ut texten lite grand för att det är relevant. Om det skett ett brott så måste man berätta hur det gått till, man måste kanske beskriva miljöer, hur folk var klädda, signalement, hur det uttryckte sig, hur man såg på varandra, kärleksrelationer och vad de ätit osv. Och det är information som inte syns i längderna. Vi kommer nära människorna i domstolsprotokollen För att komma åt de här protokollen behöver man besöka arkiven, de är sällan digitaliserade. Men det finns några filmade protokoll. Och i de fallen brukar Claes Westling lyfta fram de bilagor som finns till protokollen eftersom de är lätta att missa. Där kan till exempel arga brev, fullmakter och vittnesmål ligga. Men underlagen är inte filmade. Jag har erfarit att de handlingarna är ganska okända överhuvudtaget, eftersom de ligger separat. - Det är precis samma med kyrkoarkivens bilagor, dvs underlagen, till folkbokföringshandlingar. De är inte heller så mycket använda av forskare, och heller inte filmade. Och de kommer man bara åt på arkiven. Claes Westling tar fram ett exempel och berättar om drängen Tjäder på 1860-talet som kommer inflyttande till en gård i Östergötland. Han jobbar bara ett halvår och i husförhörslängden följer man drängen och ser att han jobbar sex månader och flyttar sen vidare. - Men i bilagorna till husförhörslängden finns ett intyg att Tjäder blivit sparkad från sin tjänst för att han var så omöjlig. Husbonden har skrivit en attest att han fått ta hjälp av länsman för att vräka Tjäder ur tjänsten. Och det har prästen inte alls brytt sig om att föra in i husförhörslängden. - Och även om man inte är intresserad av Tjäder som person så får man veta något om arbetsförhållanden för jordbruksarbetare under 1860-talet, avslutar arkivarie Claes Westling.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Hasse Stenudd och Tommy Engman slaktband@sverigeradio.se

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många A4-sidors libretto behövs för en opera? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre? I de sex programmen i serien Ord och bild blir musik hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. I det första programmet möter vi tonsättaren och musikern Paula af Malmborg Ward, en musikalisk mångsysslare som skrivit text och musik sedan barnsben. Det har bland annat blivit schlagertexter, ett antal operor med bland annat librettisten Kerstin Perski, en symfoni med text till en hjälpsam italiensk skomakare, Il Gallo Cortonese, och en samba, Sambal Dente, med text till Göteborgs symfoniorkester: Jag ville befria mej från samban ändå verkar det som om den tar över hela uttrycket jag älskar och hatar den den har mej i sin makt Den italienska texten till stycket Il Gallo Cortonese läses av Antonio Gammicchia. Paula af Malmborg Ward skriver musik i en röd stuga vid Göta Älv. Hon vann 2006 Prix Italia med radiooperan Hittekvinnan efter fem böcker av Kerstin Thorvall. Paula har varit hustonsättare vid Helsingborgs Symfoniorkester. Och för deras konserthus gjorde hon världens, förmodligen, första komponerade ring-in-signal. För instrumenten piccolaflöjt, trumpet, klarinett, triangel och virveltrumma. 1984 tävlade John Ballard i Melodifestivalen med Paula af Malmborgs text till schlagern Rendez-Vous. Så Paula har ingen stiff upper lip. Redan som trettonåring spelade hon dixieland-piano tillsammans med trombonisten Christian Lindberg. Paula har även gjort musik till SVT:s Julkalendern och Ernst Billgrens tv-serie AK3. Hon vikarierade som pianist med gruppen Stella I TV-succén På spåret. 2009 uruppfördes Paulas stycke evergreen med text, i Danmarks Radios nya konsertsal I Köpenhamn, av Malmö Symfoniorkester och Danska Radions Volakensemble. Och 2010 skidade Paula Tjejvasan och uruppförde sjungande sitt stycke JÅTPÅMF (Jag Åker Tjevasan PÅ Min Födelsedag) i spåret vid fem vätskekontroller. 15 oktober 2010 hade hennes opera Triumf och Tragedi urpremiär på Rotundan vid Kungliga operan i Stockholm. Librettot av Daniel Boyacioglu är influerat av brottaren Mikael Ljungbergs öde. En och annan dikt av levande och döda poeter (Levertin, Bei Dao, Szymborska, Aspenström, Tranströmer, Lina Ekdahl) har också fått musikalisk dräkt av Paula af Malmborg Ward. I programmet hör du Paulas egen berättelse om hur ord och bilder blir musik.   SPELLISTA: Fanfare for the Uncommon Woman nr 1 Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   Bim Bom Bossa Brigas nunca mais / Älska mig konkret Paula af Malmborg Ward Paula af Malmborg Ward, sång, piano. Sören Svedestig, flöjt Henrik Söderholm, gitarr Privat inspelning   Hittekvinnan Paula af Malmborg Ward, musik och libretto Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin Liveinspelning SR P2. Sändes annandag påsk 17/4 kl. 21.00 i P2   Ring-signal Paula af Malmborg Ward Tid: 020 Helsingborgs Symfoniorkester Privat inspelning   Rendez-vous Paula af Malmborg, text. Bjarne Nyqvist, musik. John Ballard   Cherry Berry                     Storbandsdrama i 6 scener Paula af Malmborg Ward Bohuslän Bigband Live Frölunda konserthus, 2009   Vill ni ha ett frostigt päron? Musik: Paula af Malmborg Ward Libretto: Magnus Nilsson Liveinspelning av SR juli 2002, Vadstena Tove Dahlberg, mezzosopran. Johan Hallsten, baryton. Vadstena operaorkester. Olof Boman, dirigent.   Ärret, Akt 1. Opera i två akter fritt efter Bulgakovs kortroman En hunds hjärta Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto David Björkman, dirigent. Mikael Axelsson, Henrik Holmberg, Catarina Lundgren, Nicola Matisic, Balcarras Crafoord Liveinspelning Urprem. 4/7 Gamla Teatern, Vadstena, 2004   Sambal Dente Paula af Malmborg Ward Göteborgs Symfoniker Live Uruppf. SR P2. 4 sept 2002   Il gallo cortonese, sinfonia concertante, sats 3 Paula af Malmborg Ward Helsingborgs Symfoniorkester, Bramwell Tovey, dir Live Helsingborgs Konserthus           The Far Away Shore Paula af Malmborg Ward Helsingborgs Symfoniorkester. Dir. T. Ringborg P2 Live klassiskt 20071201 1500 Uruppf. Helsingborgs Konserthus 8/11 2007   Fanfare for the Uncommon Woman nr 1 Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   "En Decemberdröm" - Underjorden Paula af Malmborg Ward Paula af Malmborg Ward, dir. Göteborgs Symfoniker, Bohuslän Big Band, Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken, Trio TPB,  Per Strandberg, Fredrik Bergman. Musiken till 2005 års julkalender i STV   Operation kärleken - Musikdrama i en akt Paula af Malmborg Ward Smålands Musik och Teater, Jönköping 2002 Libretto: Kerstin Perski fritt efter arbeten från tre högstadieklasser i Jönköpings Län Dir: Joachim Gustavsson/Mika Eichenholz Medv: Christina Knochenhauer, Thomas Lander, Jesper Arin, Brita-Lena Sjöberg, Jönköpings Sinfonietta Privat inspelning   Bombpartyt Musik: Paula af Malmborg Ward Libretto: Lars af Malmborg. Efter en roman av Grahan Green. Orkester och solister vid Göteborgsoperan. B Tommy Andersson, dirigent. Liveinspelning.   Vill ni ha ett frostigt päron? Musik: Paula af Malmborg Ward Libretto: Magnus Nilsson Tove Dahlberg, mezzosopran. Johan Hallsten, baryton. Vadstena operaorkester. Olof Boman, dirigent. Liveinspelning av SR juli 2002, Vadstena   Il gallo cortonese, sinfonia concertante, sats 2 Paula af Malmborg Ward Helsingborgs Symfoniorkester, Bramwell Tovey, dir Live Helsingborgs Konserthus Privat inspelning   Evergreen Paula af Malmborg Ward Malmö symfonikerna. Danska radions vokalensemble P2 Live Nu!                                              Hittekvinnan Paula af Malmborg Ward, musik och libretto Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin Liveinspelning SR P2.

Musik är för hovsångerskan Ingrid Tobiasson bilder, dofter och känslolägen. I det här programmet lär vi känna henne närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 18 år var hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Där sjöng hon alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen var Kundry i Wagners sista opera "Parsifal", en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller, och bland recensenterna kallades hon "makalös, grandios och knäckande bra". Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisade hon i dans, rörelser och avslappning, men vid 30 års ålder tog hon sin första sånglektion och kom senare in på Operahögskolan i Stockholm. Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran. – I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar, säger hon i den här P2 Dokumentären. – Jag tycker väldigt mycket om samarbeten. Jag tycker inte om att vara solo. Nej, jag gillar det där med att vara ihop. Men vissa samspel är jättesvåra att få till och då är det hela tiden ett arbeta att prestera, få jaget och kroppen i samspel och att lägga sig till med Carolina Klüfts vinnarögon! Sedan pensioneringen frilansar Ingrid Tobiasson. I till exempel Vadstena i juli 2017 sjöng hon Lady Bracknell i den nyskrivna operan efter Oscar Wildes pjäs "The Importance of Being Earnest". Då skrev en kritiker: "Med magnifik artikulation skickar Ingrid Tobiasson vokaler och i synnerhet konsonanter rakt i solar plexus på de ungdomar hon njuter av att domptera." En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.

Musik är för hovsångerskan Ingrid Tobiasson bilder, dofter och känslolägen. I det här programmet lär vi känna henne närmare. Under 18 år var hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Där sjöng hon alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen var Kundry i Wagners sista opera "Parsifal", en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller, och bland recensenterna kallades hon "makalös, grandios och knäckande bra". Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisade hon i dans, rörelser och avslappning, men vid 30 års ålder tog hon sin första sånglektion och kom senare in på Operahögskolan i Stockholm. Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran. I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar, säger hon i den här P2 Dokumentären. Jag tycker väldigt mycket om samarbeten. Jag tycker inte om att vara solo. Nej, jag gillar det där med att vara ihop. Men vissa samspel är jättesvåra att få till och då är det hela tiden ett arbeta att prestera, få jaget och kroppen i samspel och att lägga sig till med Carolina Klüfts vinnarögon! Sedan pensioneringen frilansar Ingrid Tobiasson. I till exempel Vadstena i juli 2017 sjöng hon Lady Bracknell i den nyskrivna operan efter Oscar Wildes pjäs "The Importance of Being Earnest". Då skrev en kritiker: "Med magnifik artikulation skickar Ingrid Tobiasson vokaler och i synnerhet konsonanter rakt i solar plexus på de ungdomar hon njuter av att domptera." En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.

Hans använder recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye. - I all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras, förklarade poeten Eva Ströms pianolärare. I andra programmet i serien Musiken har ordet möter vi musikern och filmskaparen Hans Appelqvist, poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström, operaskolade rockmusikern Nike Markelius och dramaturgen och författaren Carsten Palmaer. Hans Appelqvist är utbildad till Tonemeister under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare. - Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist. Till videofilmen Sjunga slutet nu skapade han fantasifiguren Klot som är vän med pojken Vissen. Klot är en svävande boll med mun och hen talar amerikanska med en syntetisk/digitaliserad stämma. Hans Appelqvist säger att det också är det tekniska i detta som verkligen intresserar honom. Poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström belönades 2003 med Nordiska Rådets Litteraturpris. Vid pianot komponerade Eva Ström små stycken som tonåring. Hon skrev text till ett oratorium, dikter till musik av Bach och libretto till kortoperan Du får inte gå tonsatt av Ylva X Arkvik. - Jag menar att det i all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras. Det lärde jag mig av min pianolärare. Han diskuterade hela tiden hur fraser hänger ihop och hur musiken byggs upp. Så är det! En rytm kommer inom en för att sedan ordsättas, säger Eva Ström som läser flera av sina dikter i programmet. -Jag är övertygad om att det finns något musikaliskt i att vara läkare. Utan att lyssna på olika ljud i människokroppen skulle det inte fungera. Den operaskolade rockmusikern Nike Markelius är barnbarn till arkitekten Sven Markelius som ritade Helsingborgs Konserthus. Nike valde friheten i rockmusiken. Hon spelar trummor i Tant Strul och hon spelar elgitarr, sjunger och komponerar musik till Nike och Röda Orkestern. Senaste projekt är aktuella CDn Det står skrivet med politiska texter av författare och poeter. Gästmusiker är bl a klarinettisten Emil Jonasson och stråkkvartetten Fläskkvartetten. - Sverige och världen står inför oerhörda förändringar och försämringar i klimat, i världsekonomi och genom ökade klassklyftor. Jag ville inte skriva 15 texter själv, utan var nyfiken på andra människors reaktion på detta och ville ge min musikaliska röst åt deras ord. Trots att jag var väldigt sjuk själv och på väg att bli utförsäkrad, berättar Nike Markelius. Dramaturgen Carsten Palmaer är en av de författare Nike Markelius kontaktade. Han översatte diktaren Heinrich Heines Vandringsråttorna, skriven på 1840-talet. - Jag gillar råttor! De är fula, skalliga och omoraliska. Text och musik får aldrig bli alltför goda kompisar. Därför är jag barnsligt förtjust i fula texter till vackra melodier och vice versa, förklarar Carsten Palmaer. Hans Appelqvists hemsida: http://www.sifantin.net Hans Appelqvist, filmen Sjunga slutet nu: http://www.hapna.com/H47.html Eva Ström, blogg: http://evastrom.blogg.se Eva Ström, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086 Nike Markelius, SKAP: http://www.skap.se/medlemmar/nike-markelius Nike & Röda Orkestern: https://www.facebook.com/nikeochrodaorkestern Carsten Palmaer, adlibris: http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Carsten+Palmaer&fromproduct=true Carsten Palmaer, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Carsten_Palmaer   Spellista: Crepuscolo Oscar Bianchi Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder dB Productions dBCD143   Den blå handen tar Nike Markelius Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346   För mig är det inte verkligt Hans Appelqvist Naima   Vissen och Sot Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   Sjunga slutet Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   How come Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   Små människor utan hår Hans Appelqvist. Naima Wifstrand Naima   Jag tecknar i mitt skrev Hans Appelqvist. Karin Boye Naima   Naimamelodin Hans Appelqvist. Naima Wifstrand. Naima   När solen dör Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   Du får inte gå - kortopera Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto Elin Rombo, Andreas Landin. Vadstena operaorkester. Dirigent Boman. Inspelning SR.   De förföljda funktionerna Ákos Rózmann, musik. Eva Ström, text. Brandenburg   Konsert for violin & stråkorkester med bc nr 1 a-moll bwv 1041 J S Bach Julia Fischer   En saga om en sten Karin Ström Karin Ström, sång och piano. En saga om en sten Datadamen Records DDR002   Den blå handen tar Nike Markelius Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346   Vandringsråttorna Nike Markelius, musik. Heinrich Heine, text. Carsten Palmaer, översättning Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346   Vandringsråttorna Nike Markelius, musik. Heinrich Heine, text. Carsten Palmaer, översättning Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346

Fem kvinnelige helgener: I midten jomfru Maria med Jesus-barnet. På hver side av henne står St Katharina og St Barbara. Det er de tre jomfruhelgenene. Så står den mektige Birgitta fra Vadstena og Maria Magdalena på hver sin fløydør. De tre himmelske jomfruer har kroner av gull, mens Birgitta og Maria Magdalena har hodelin slik alle gifte kvinner skulle ha i middelalderen. Bak de utskårne trefigurene i alterskapet er fondveggen dekket av gull og hver enkelt helgenfigur har fargerike klær og kapper. Veldig sjeldent med kun kvinner - Det er helt unikt at det bare er kvinnelige helgener i et alterskap, sier kunsthistoriker Line Rogstad Wikan, som har studert alterskapet fra Grong. Det er kun ett annet sted det forekommer, og det er i et nonnekloster. Og at det er fem sterke kvinner som står frem her i Grong kirke, kan bety at det var sterke kvinner i det lokale Mediågildet som bestilte alterskapet, sier Wikan. Eller kanskje ikke. Det er fristende å legge moderne syn på kvinnesak til grunn, men faktum er at det er flere kvinnelige helgener avbildet enn mannlige når vi ser på helheten i den norske middelalder, sier Wikan. Det var moteretninger i kunsten også på 1500-tallet og de såkalte "jomfrugruppene" var populære på denne tiden. I MUSEUM besøker vi Grong kirke og ser nærmere på det flotte alterskapet som mest sannsynlig er laget av den svenske kirkekunstneren Håken Gulleson i 1520.Sendt første gang 28/1 2017. Programleder Øyvind Arntsen

Årets andra lista presenteras av Micke Cederberg. Det blir som vanligt en färsk lista men också en gammal lista från 70-talet och utmanare med Laleh, Casanovas och Thomas Stenström. Laleh - Att jobba för att leva, eller leva för att jobba? Ja det är funderingar som Laleh har på första utmanaren när vi hör henne sjunga på engelska för första gången på länge. Hon är tillbaka i Los Angeles där hon numera bor och vilar ut efter höstens turnerande i Sverige. Hon är konkurrent till sig själv i veckans startfält när "Work" utmanar och försöker att ge "Bara få va mig själv" en match. Casanovas - Dansbandet bildades redan 1989 på en fritidsgård i Vadstena i Östergötland. De är aktiva större delen av året och turnerar Sverige runt när de inte lever familjeliv. Gruppnamnet kom till i Motala när de dök upp med identiska kläder som restaurangpersonalen. Gitarristen Jimmy Lindberg är enda originalmedlemmen. Utmanaren med Casanovas heter "En sista drink". Thomas Stenström - 2017 är året när Thomas följer upp "Slå mig hårt i ansiktet" med både nytt album och turné. "Allt jag har" heter hans utmanare som är den sista låten som skrevs till albumet men som ändå får vara första livstecknet från det.

Dr Ernst Westerlund i Enköping sades kunna bota också de allra svårast sjuka. Det var till honom Algot Johansson sökte sig till när han blev sjuk borta i Amerika. Ett tillfälle i livet när man verkligen behöver hjälp är när sjukdomen drabbar. Det är då man griper efter halmstrån och kan resa hur långt som helst för att söka bot eller hjälp.Så var det för den unge Algot Johansson som kom från byn Norje i närheten av Sölvesborg i Blekinge. 17 år gammal åkte han, ung och förhoppningsfull till Amerika för där starta sitt vuxna liv.Hemma lämnade han sex syskon, sin far Johan Trulson och mor Emelie Johansson. Och det var till föräldrarna han skickade sitt allra första vykort.New York den 24 juni 1913 Älskade föräldrar Jag ska nu i en hast skriva några rader till eder och låta eder veta att vi har kommit i land men har haft ett svårt väder under den långa resan. Snart får jag väl möta Einar. Jag får nu sluta för denna gång. Många kära hälsningar till eder alla av eder son AlgotDet här vykortet skickade Algot strax efter att han kom till Amerika och New York 1913. Han var 17 år gammal och följde i sin bror Einars fotspår som rest över Atlanten några år tidigare.De båda bröderna kom att arbeta som jordbrukare i Illinois och skickade som så många andra emigranter hem små hälsningar till familjen hemma i Sverige. Illinois den 11 november 1918 Dear syster I en hast skall jag sända dig ett kort (vykort) till svar på ditt som jag bekom för ett par dagar sedan. Jag mår bra. Hoppas att ni gör detsamma. Varmt är det varje dag så man kan stekas nästan. Hälsningar till eder alla. I hast AlgotKortet som Algot skickade till sin syster visar två broar med gröna åkrar och ängar i bakgrunden från den lilla staden Monmouth i Illinois där han bodde. Han var 23 år gammal och skrev att hälsan var bra. Men så skulle det inte förbli länge till, för bara två år senare reser han hem till Sverige för att söka hjälp.Algots sentida släkting Karin Henriksson har genom samlade dokument och forskning kartlagt Algots liv för att se varför han kom tillbaka till Sverige.- Anledningen var att han inte kände sig riktigt kry. Så han kom hem och då hade man hört talas om Enköpingsdoktorn som även kallades Mirakeldoktorn och det var ju Dr Ernst Westerlund, berättar Karin Henriksson.Algot reste till Enköping, men där blev ingen bot. Han fick piller för svaghet och blodbrist, ett allmänt piller tror Karin. Och eftersom man inte visste vilken sjukdom han hade fanns nog inte mycket att göra.Algot återvände sedan hem till Norje som ligger i Ysanes församling.Karin har en liten anteckningsbok som Algot ägde. Bland annat har Algot skrivit biljetter från Stockholm till Enköping 6 kr.I den lilla tummade anteckningsboken som Algot ägde skrev han förutom biljettpriset till Enköping också den ordination som Dr Ernst Westerlund eller Mirakeldoktorn gav honom.Tidigt till bädd Sent stiga upp En timmes vila mitt på dan Äta utan salt och sprit Hålla på för två år om anfall fortfarMen det kanske inte var så enkelt för Dr Westerlund att bota Algot, även om han i folkmun kallades för Mirakeldoktorn.Strax efter besöket i Enköping så faller Algot handlöst ned på gården i sitt barndomshem. Och sentida släktingen Karin Henriksson har tagit fram ett fotografi som visar platsen.- Det var på den här gårdsplanen han föll och så forslades han mad hästdroska till Karlshamns lasarett. Algot gick bort ganska snabbt när han kom till sjukhuset. Där konstaterade att han hade en hjärntumör.Mirakeldoktorn Ernst WesterlundAlgot var inte ensam om att söka hjälp hos den kände Dr Westerlund i Enköping. Vid den här tiden gick ryktet om hans mirakelkurer långa vägar.Och än i dag vårdar man hans minne i Enköping. Inte minst i den Westerlundska gården där han bodde och arbetade. Utanför dörrarna passerar man två stora rosengeranium, krukväxten som fått namnet Dr Westerlunds blomma för att han brukade förorda att man skulle ha just den här väldoftande blomman i sitt hem.På nedre våningen hade Dr Westerlund sin mottagning och där träffar vi hans barnbarnsbarn Kristian Lundeberg.- Här satt doktorn i den ena stolen, och patienten mitt emot. Dörren in till rummet vad madrasserad så att ingen skulle behöva riskera att bli lyssnad på. Och i den stora salen utanför satt folk i trevliga salongsmöbler och väntade på sin tur.- Doktorn tilltalade patienterna med vi för att skapa samhörighet med patienten, berättar Kristian Lundeberg. Men några mirakler tror han inte att doktorn åstadkom. -Jag tror inte det, skrattar han. Jag kan inte förklara varför de överdrev sådär.- Men doktorn var duktig på att få folk att använda sina egna inneboende krafter, tror Lundeberg.Doktor Ernst Westerlund kom som relativt nyutbildad läkare till Enköping när han fick tjänsten som stadsläkare där. Men ganska snart började ryktet om honom spridas och människor kom i hopp om att bli friska, det sägs att han periodvis kunde ha uppemot 350 patienter. Det kom patienter av alla slag, rika och fattiga, unga och gamla, men det var en grupp som han tog sig an på ett sätt som få andra läkare vid den här tiden gjorde, det berättar Kerstin Maurd som är ordförande i det livaktiga Westerlundssällskap som finns idag.- Kvinnor som hade lite psykiska besvär, vid den här tiden avfärdades man ofta och kallade deras problem för underlivslidande. Men doktor Westerlund tog dessa patienter på samma allvar som dem med fysiska krämpor, och hittade metoder för att kunna hjälpa också de patienterna. - Han var en människovän som tog sig tid att se till hela människan. Läkare och sköterskor idag brukar tycka att han var väldigt modern. Doktor Westerlund delade väldigt sällan ut recept på mediciner, däremot gav han folk vad han kallade regimer en samling regler om hur de skulle leva in i minsta detalj under en viss tid. Hur många steg de skulle promenera, vilken väg de skulle ta, vad de skulle äta och hur mycket och när de skulle sova. Och det gällde att följa de order man fått. Det berättas om en ung kvinna som han påträffade lite längre bort än regimen sagt, hon ville visa sig duktig och gå lite längre, men hon fick sig en skrapa, av doktorn.En viktig del i behandlingen blev också att sätta patienterna i arbete, i ordentligt, fysiskt arbete.- Han var ju känd för att han skickade patienter till olika hantverkare i stan för att utföra arbete åt dem, berättar Kristian Lundeberg, och tar exemplet med en patient som skickades till bagaren för att skrapa plåtar men som fick veta att det inte behövdes. Då ska jag prata med dem, sa doktor Westerlund, och nästa dag när patienten kom dit så behövdes plåtarna skrapas. -Antagligen ville doktorn att folk skulle sluta fundera på sig själva och tänka bort självupptagenheten, tror han.Det verkar som att stora delar av Enköping var engagerade i behandlingen av de sjuka som sökte upp doktor Westerlund.Det fanns två hotell i den lilla staden, som härbärgerade nya patienter, och droskor som körde dem fram och åter. Stadens hantverkare och näringsidkare fick alltså vänja sig vid att det plötsligt dök upp patienter hos dem som hade fått doktorns order på att utföra vissa arbeten, inte sällan enkla jobb. Det berättas om en fin dam som hade en husjungfru med sig som fick skicka iväg henne och själv göra de sysslor som skulle utföras.Men den största prägeln på den lilla staden satte nog ändå de många sjukhemmen. Ernst Westerlund var bestämd på att hans patienter mådde bäst av att behandlas i hemlik miljö, och därför såg han till att inrätta sjukhem i massor av privathem. Westerlundska sällskapet har försökt att lista ut i vilka hus de fanns och på en av väggarna i hans gamla mottagning sitter en karta full med röda prickar som allihop markerar var det fanns sjukhem. Och det är många prickar, det fanns mellan 45 och 50 privata sjukhem runt om i staden.- Och det fanns sjukhem på landet också, berättar Kristian Lundeberg. Alkoholister och andra besvärliga patienter hyrde han ofta in hos sina släktingar utanför stan.På väggen i ett av rummen hänger ett tidningsurklipp från Svea Illustrerad veckotidning nr 1 1887:Få läkare torde som doktor Westerlund förstå konsten att från första ögonblicket ingiva förtroende. Men den noggrannhet, med vilken han gör sina undersökningar samt den klarhet och bestämdhet som känneteckna hans ordinationer egenskaper som ju flere av vår utmärkta läkarkår besitta förenar han dock ett visst något i blicken, som gör, att patienten känner sig fullkomligt genomskådad och omedvetet inom sig tänker; han ser tydligt hur det står till och skall något kunna hjälpa mig så är det om jag följer hans ordinationer. Och denna tillit gör att patienten gärna underkastar sig hans föreskrifter, huru stränga de ock stundom synas vara.Svea illustrerad veckotidning nr 1 1887Kristian Lundeberg träffade aldrig sin mammas far, han dog innan Kristian föddes. Men trots att doktorn var en sådan superkändis i sin tid, så talades det sällan om hans betydelse när Kristian växte upp. - Det var inte förrän jag som vuxen flyttade till Enköping kom att förstå hans storhet och det är klart, lite stolt är man ju ändå, skrattar han.Apotek och mediciner förrDr Westerlund lämnade förvånansvärt lite dokument efter sig. Det sägs att han hade ett fenomenalt minne och kanske höll han sitt arkiv i huvudet.På så sett är ren tur att vi vet vad Algot Johansson fick för ordination av Dr Westerlund.På apotekarsocieteten i Stockholm finns ett museum där man bevarat föremål från gamla apotek. Och bland pillerburkar och bruna flaskor träffar vi apotekaren Bo Ohlson som säger att Algot Johansson levde i en brytningstid när det gäller mediciner.- Algot föds ju sista åren på 1800-talet, och precis då, 1886, har man släppt det första helt konstgjorda läkemedlet vilket var ett medel mot feber som fortfarande förekommer.Bo Ohlson berättar att det framförall är i Tyskland och England som börjar få läkemedelsfabriker vid den här tiden. 1898 gör man det som kommer att kallas Aspirin, det som vi idag känner som Magnecyl, Treo mm.I den svenska farmakopén, som var en officiell samling av föreskrifter om framställning av läkemedel kommer i sin åttonde upplaga 1901, när Algot är sex år gammal, och där beskrivs det första konstgjorda ämnet som används vid läkemedelstillverkning. Så Algot föds mitt i en brytningstid, berättar Bo Ohlson.Tidigare användes framförallt växter, ca 70%, som läkemedel. Förutom det används också animaliska produkter, men inte lika mycket som tidigare.- De värsta grejerna med kraniemossa, rävlunga och gäddtänder har försvunnit. Kvar finns däremot spanskfluga som är en insekt, en skalbagge. Även salter och ädelstenar maldes och användes.Men det fanns också konkurrens mellan apotek. Bo Ohlson förklarar att det vid den här tiden framförallt fanns apotek i de större städerna som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Norrköping, Linköping och några till.- Varje apotek var sin egen affärsenhet och konkurrerade. Även smutskastning förekom där anonyma insändare skrev i lokalpressen h kriterade närliggande apotek.Men hur är det då med bevarade dokument. Kan man spåra vem som fick en viss medicin? Bo Ohlson svarar att det i stort sett inte finns någon möjlighet till det, om inte det finns någon enstaka bunt sparad och inlämnad till något arkiv. Eller i det fall där en forskare i Vadstena funnit vilka mediciner som delades ut till drabanterna till Karl den XII.1663 slår sig några läkare i Stockholm samman och skapar ett sällskap, ett kollegium. De blir uppmärksammade av Kungliga administrationen och får en sorts myndighetsstatus, utan att egentligen vara det, berättar Bo Ohlson.Och det blir starten av det som senare blir Sundhetskollegium, Medicinalstyrelsen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.Ett uppdrag som de får är att inspektera apoteken och det är fantastiskt att beställa fram handlingar från Collegii medici på Riksarkivet i Stockholm berättar Bo Ohlson.- Vissa år är uppåt en sjättedel av handlingarna protokoll från apoteksvisitationer. Där går man igenom i detalj vad som fanns i apotekens lager, hur bra det var skött, om råttorna varit där och insekter angripit.Det hände att apotek var så vanskötta att innehavarna var blir förbjudna att  apotek.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Först i Paris blev jag medveten om kvinnors villkor, säger Elzbieta. Tonsättare sitter inte i lockliga peruker i guldram på väggen, säger Paula. Du spelar ju bra, som en man, får Pernille höra. I det sjätte och sista programmet möter vi Elzbieta Sikora, ljudtekniker, klassisk tonsättare och elektroakustisk kompositör. Hon är uppvuxen i Warszawa och bor i Paris. -I min kompositionsklass var vi 3 - 4 flickor och 5 pojkar. Men jag är den enda som blev tonsättare. -Det var först när jag kom till Frankrike som jag blev medveten om kvinnors och mäns olika villkor, berättar Elzbieta Sikora, som har erhållit Polens Kavallerikors och den franska orden Chevalier de l’Ordre des Arts et Lettres. Till 150-årsminnet av Frédéric Chopins död 1849, fick hon uppdraget av Chopin-sällskapet i Paris att komponera en pianokonsert: Hommage a Frédéric Chopin. Vi möter multikonstnären Paula af Malmborg Ward - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist. Hon har kallats en av våra mest drivna operakompositörer. -Det ät jätteviktigt med kvinnliga förebilder, säger Paula. De som tror att tonsättare sitter i lockliga peruker i guldram på väggen - de tror fel. Jag får ta emot gliringar och ”goda” råd som manliga tonsättare slipper. Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk. Paula har även skrivit musik till Tittarnas Önskekonsert och Julkalendern och spelat piano i husbandet Stella i SVT:s ”På Spåret”. 1984 var hon med i melodifestivalen med låten Rendez-vous. Vi möter danska jazzkompositören och saxofonisten, arrangören och bandledaren Pernille Bévort, som fått Ben Websterpriset och de danska musikkritikernas JASA-pris. -Kvinnliga jazzinstrumentalister i Danmark har på tio år försvunnit från musikutbildningarna. När nån säger att ”du spelar som en man” så tänker jag att jag måste repa mer, det här går ju inte, skrattar Pernille Bévort.   Musiklista: Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov The Flight of the Bumblebee Simon Trpceski, piano CD.titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes EMI Classics 7243 5 57943 2 1 Nunatak Paula af Malmborg Ward Diabellifestival, Göteborg. Liveinspelning, privat. BalladForDreamers Pernille Bévort Pernille Bévort m fl CD-titel: Radio Bévort Calibrated 029 GRAIN DE SABLE Elzbieta Sikorá Producer IMEB Mnemosyne Musique LDC 278 Piano Concerto II - Hommage a Frédéric Chopin. 1999-2000 Elzbieta Sikora Jean-Efflam  Bavouzet, piano. NOSPR-Katowice, Antoni Wit, dirigent Création Mondiale 26.01.Grand Auditorium de l’UNESCO, Paris Eine Rose als Stütze. Drei Lieder nach den Texten von Hilde Domin Elzbieta Sikora HÖRSPIEL bei Sender Freies Berlin 2000 Ärret, Akt 1. Opera fritt efter Bulgakovs kortroman En hunds hjärta Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto Nils Spangenberg, regi. Marika Feinsilber, scenografi och kostym.   David Björkman, dirigent. Liveinspelning Urprem. 4/7 Gamla Teatern, Vadstena, 2004 ”En Decemberdröm” - Underjorden Paula af Malmborg Ward Paula af Malmborg Ward, dir. Göteborgs Symfoniker, Bohuslän Big   Band,  Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken, Trio TPB,    Per Strandberg, Fredrik Bergman.       Musiken till 2005 års   julkalender i STV Spår 01 ”En Decemberdröm”- Champagnewalk Paula af Malmborg Ward Paula af Malmborg Ward, dir. medlemmar ur Göteborgs Symfoniker,   Bohuslän Big Band,  Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken,   Trio TPB,  Per Strandberg, Fredrik Bergman.       Musiken till 2005   års julkalender i STV Junisång Paula af Malmborg Ward Sveriges Radios symfoniorkester. Stefan Solyom, dirigent Liveinspelning SR P2 IV. Allegro molto vivace Fanny MENDELSSOHN-HENSEL String Quartets - Erato Quartett Basil Various - Hensel-Mendelssohn, Mayer, Sirmen cpo 999 679-2 Hittekvinnan Paula af Malmborg Ward, musik och libretto Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran   Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin Liveinspelning SR P2. Sambal Dente Paula af Malmborg Ward Göteborgs Symfoniker Live Uruppf. SR P2. 4 sept 2002 My shop Pernille Bévort Pernille Bévort - tenor and soprano saxophone Qarin Persson - vocal   Mariane Bitran - flutes Haukur Grøndal - clarinet, alto saxophone   Jesper Løvdal - bass clarinet , tenor saxophone Krister Palmquist -   guitar Göran Schelin - bass Karsten Bagge - drums CD-titel: My Shop Cope Records copecd 088 Power peach Pernille Bévort Pernille Bévort - tenor and soprano saxophone Qarin Persson - vocal   Mariane Bitran - flutes Haukur Grøndal - clarinet, alto saxophone   Jesper Løvdal - bass clarinet , tenor saxophone Krister Palmquist -   guitar Göran Schelin - bass Karsten Bagge - drums CD-titel: My Shop Cope Records copecd 088 SpamAlert Pernille Bévort Pernille Bévort m fl CD-titel: Radio Bévort Calibrated 029 JazzAndDrag Pernille Bévort m fl CD-titel: Radio Bévort Calibrated 029

Sandra gästar Radion i detta avsnitt, och vilken gäst sen! Dessutom bjöd Isak på mästerliga imitationer åt höger och vänster. Lyssna och njut!

Rebroadcast of the long running radio program, "The Ave Maria Hour", a presentation of the Franciscan Friars of the Atonement. www.AtonementFriars.org Saint Catherine of Sweden, c.1330-1381 -- This saint is the daughter of an even more famous woman-Saint Bridget (Birgitta) of Sweden. Catherine, who was born about 1330, was a married woman who, with her husband, took a vow of continence. She went to Rome in 1348, where her mother had gone after the death of Catherine's father. Catherine's husband died after she had been in Rome a short time, and for the next twenty-five years the two women used that city as a base for pilgrimages to a variety of places, including Jerusalem. When not on pilgrimage, they spent their days in prayer and meditation and in working with the poor and instructing them in religion. This seemingly quiet life was not without perils and adventures. Dissolute young lords repeatedly sought to seduce the Swedish princess, but God's providence unfailingly thwarted their efforts. After the trip to Jerusalem, Bridget died, and Catherine took her mother's body back to Sweden, burying it at Vadstena, in the convent of the Order of the Holy Savior, which Bridget had founded. Catherine became superior of the order and died on March 24, 1381, mourned like her mother by the whole of Sweden.

Veckans gäst i Gunilla Brodrejs fjärde podcast är sångerskan och skådespelerskan Aminah Al Fakir Bergman, 38. GÖR: Sjunger, skådespelar och spelar cello. BAKGRUND: Aminah Al Fakir Bergman är storasyster i den musikaliska familjen Al Fakir. Hon är utbildad på Skara skolscen, Kungliga musikhögskolan (rytmik- och ensembleledarlinjen). I somras spelade hon Ariel i Stormen på Vadstena slott. I programmet berättar Aminah Al Fakir bland annat om kulturkrocken när hon en tid var körledare för en traditonstyngd manskör i Vadstena. Men också om att ha en mamma vars favoritfilm är Sound of music. AKTUELL MED: Aminah samarbetar just nu om ett musikprojekt med Josephine Forsman från Sahara hotnights och Mats Ruhbath (Casablanca).

söndag 4 november 17:00 i P1 (repris fredag 9 november 21:03) De höll fast vid apostlarnas undervisning, vid brödbrytelsen och bönerna, de hade allting gemensamt, de sålde allt vad de ägde och delade med sig. Apostlagärningarnas beskrivning av den urkristna församlingen är förebilden för kristet klosterliv. Men vad innebär det att leva som nunna, att försöka efterlikna Jesus i fattigdom, ödmjukhet och förtröstan till Gud. Ett liv utan personligt ägande och i en livslång gemenskap med människor man inte valt själv, kräver en stark övertygelse. Tre nunnor från två kloster och en kommunitet berättar om sin sina livsval och en vardag inte sällan full av humor. Medverkande: Moder Karin från Birgittasystrarnas kloster i Vadstena, syster Katarina från Mariadöttrarnas Heliga hjärtas kloster i Omberg och syster Madeleine, dominikansyster från Stockholm. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: I kyrkans mitt - kloster ordnar kongregationer av Catharina Broomé Klosterliv i Sverige av Lars Hillås

En anonym man spränger sig plötsligt i luften bland människorna på gågatan i Stockholm. I skydd av mörkret siktar en ensam skytt på ovetande människor i Malmö. Judiska skolbarn blir utan förvarning mördade av en främmande man i Toulouse. Och så Breivik, som dyker upp till synes ur tomma intet, spränger de norska regeringskvarteren och sedan skjuter ihjäl 69 personer, mestadels tonåringar. De ensamma gärningsmännen är ofta svåra att upptäcka innan de begått sina brott. Men efteråt lyser spåren tydligt, ofta på Internet, och vi frågar oss hur polis och säkerhetstjänster kunde missa att upptäcka dem i tid. Problemet är att de spår de lämnar efter sig på chatforum och webbplatser ofta är fragmentariska. I ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut försöker man därför hitta metoder att upptäcka sådana här ensamma terrorister genom de spår som de lämnar efter sig på Internet, berättar forskarna Lisa Kaati och Pontus Svensson. Det finns också andra sätt att upptäcka presumtiva gärningsmän. Henrik Belfrage är professor i kriminologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och professor vid psykologiska fakulteten i Bergen i Norge. Han har intervjuat flera hundra grova våldsbrottslingar och är en ledande forskare när det gäller att ta fram så kallade riskbedömningsinstrument, som blivit allt vanligare för att på förhand kunna bedöma om en viss person kan antas begå exempelvis våldsbrott. Han säger att flera terrordåd har kunnat avstyras på det här sättet, utan att det har kommit till allmänhetens kännedom. Men vad händer då i samhällen som drabbas av grova terrorbrott? Och hur reagerar människor som under en längre tid lever under hot om att när som helst drabbas av exempelvis självmordsbombare? Ann Enander är docent i psykologi och verksam vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum i Karlstad, där hon forskar och undervisar om bland annat risk- och krispsykologi, och hon säger att människor ofta reagerar tvärtemot hur vi kanske tror, något som får betydelse för hur myndigheterna bör agera vid kriser. Programledare är Urban Björstadius.

Att vandra och framförallt pilgrimsvandra har blivit något av en folkrörelse. I dagens andliga sökande är det många som vandrar längs med leder i Sverige och utomlands - oavsett om de är troende eller ej. Många uråldriga pilgrimsleder har återställts på senare tid och varje år återupptäcks dom av allt fler vandrare. Vad händer med en människa som bryter upp från ett bekvämt liv och som tillfälligt skalar av sig roller och tidspress och antar utmaningen: att möta sig själv? Om detta handlar P4 Kultur idag. Följ med Ebbot Lundberg till norra Halland och ett naturrum där hav och insjö möts.  Tre vandringsleder, återinvigda 2006, kommer att avklaras denna söndag: Fjärås Bräcka, Årekärr och Särö-Västerskog. Iklädd sydväst och regnrock vandrar Ebbot Lundberg runt bland tallar, myskoxar, bäckar, grottor och gravfält för att till slut möta den efterlängtade solen i en orangefärgad nedgång på västkusten. I takt med stöveltrampet vandrar också tankarna hos denna radioreporter som nu också kan tituleras vandringsman. Vi träffar också Noha El Saadany som berättar om sin pilgrimsfärd till Mecka. Nidaros - eller Trondheim, Vadstena, Jerusalem, Mekka - i alla tider har människor med olika religioner vandrat till helgedomar för att rena själen, för andakt och för bön.  Santiago de Compostela i norra Spanien är ett populärt mål för den moderne pilgrimen. Hit vandrade Heliga Birgitta med sin man Ulf Gudmarsson i slutet av 1200-talet. Idag vandrar många till Heliga Birgittas kloster i Vadstena - som nu är pilgrimscentrum för vallfärdare. Läs mer på .

Hur skilde sig medeltidsmänniskans sexliv från vårt eget? Vetenskapsradion Historia gläntar på förlåten och tittar in i medeltidens sängkammare, där höviska riddare och kyska jungfrur kämpade för att svara upp mot tidens ideal. - En sann riddare skulle inte låta begären ta överhanden, men samtidigt var det viktigt att han var den dominerande parten i en sexuell relation, berättar Henric Bagerius, historiker vid Göteborgs universitet som nyligen disputerat på en avhandling om sexualiteten i det medeltida Island. - Under medeltiden växte också intresset för jungfrudomen, och jungfrun var något som alla aristokrater skulle gifta sig med, säger Henric Bagerius. Men jungfrun var också problematisk - hon både lockade och skrämde med sin oerfarenhet, och ansågs svårtyglad och nära på könlös. I Vetenskapsradion Historia inleds denna vecka också en serie om de kungliga bröllopens historia. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om några av den svenska historiens mest uppseendeväckande och epokgörande kungabröllop, och först ut är det mellan Gustav Vasa och hans tredje hustru Katarina Stenbock 1552. - Den i vanliga fall så snåle Gustav Vasa ställde till med en riktig brakfest, med tre dagars festligheter i Vadstena, berättar Lena Rangström. Programledare är Tobias Svanelid. OBS! Du missar väl inte att vi fyller 10 år idag?

Sveriges kanske mest kände politiske reporter Erik Fichtelius kommer till studion och pratar om sin älskling, demokratikanalen 24 Direkt i SVT som nu ska skäras ner kraftigt. Hör honom kommentera sina utspel om SVT:s underhållningskrig med fet-fyran TV4 och visionen om att skapa en svensk motsvarighet till amerikanska TV-kanalen C-Span. Thomas funderar över vindkraft och matsolidaritet och det blir också elektro-akustisk opera med sopranen Hannah Holgersson och kompositören och ljudmakaren Martin Jonsson Tibblin från Vadstena-akademien.

Sveriges kanske mest kände politiske reporter Erik Fichtelius kommer till studion och pratar om sin älskling, demokratikanalen 24 Direkt i SVT som nu ska skäras ner kraftigt. Hör honom kommentera sina utspel om SVT:s underhållningskrig med fet-fyran TV4 och visionen om att skapa en svensk motsvarighet till amerikanska TV-kanalen C-Span. Thomas funderar över vindkraft och matsolidaritet och det blir också elektro-akustisk opera med sopranen Hannah Holgersson och kompositören och ljudmakaren Martin Jonsson Tibblin från Vadstena-akademien.