Podcasts about intervjun

Sommarlovsspecial! Under sommaren passar vi på att lyfta fram fyra av våra absoluta favoritavsnitt – som fortfarande är minst lika relevanta idag. I den här reprisen gästar idrottsfysiologen och forskaren Mikael Flockhart Prestera Mera för ett av våra mest uppskattade nördavsnitt. Vi pratar om vad som faktiskt händer när träningsbelastningen blir för hög, varför överträning inte alltid syns i prestationen och hur du kan upptäcka tidiga varningssignaler innan kroppen säger ifrån. Vi går också igenom den modell Mikael och hans forskarkollegor utvecklat för att identifiera maladaption till träning med hjälp av enkla parametrar som puls, laktat, upplevd ansträngning och trötthet. Ett avsnitt för dig som vill förstå återhämtning, träningsstyrning och varför mer träning inte alltid leder till bättre resultat. Länk till avsnittet: https://www.presteramera.com/372-mikael-flockhart-trana-smartare/   Tidsschema 00:00 Sommarlovsspecial – ett av våra favoritavsnitt 00:25 Simon väljer ett av sina favoritavsnitt 01:05 Därför är avsnittet fortfarande aktuellt 01:45 Intervjun med Mikael Flockhart börjar 06:40 Vad händer egentligen vid överträning? 15:10 Mitokondrier – kroppens energifabriker 24:20 Studierna: när träning blir för mycket 29:10 Modellen som kan upptäcka överträning i tid 40:10 Så fungerar testet – puls, laktat, glukos och RPE 51:10 Varför blodsocker och glukostolerans förändras 58:00 Gäller modellen även elitidrottare och hög träningsvolym? 01:02:20 Är superkompensation verkligen rätt väg? 01:06:30 Praktiska cut-off-värden och hur modellen används 01:09:10 Avslutning       Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Lyssna på vår sommarspecial. Först en intervju som vår producent Malin har gjort med min mormor Gulli Holmgren som skulle ha fyllt 100 år den 26:e juni i år, alltså idag om hon hade levat. Gulli berättar om sitt liv och sin uppväxt som bonddotter i Västerbottens inland med en mamma som hon själv tror hade diagnostiserad bipolär sjukdom. Intervjun gjordes när Gulli var 89 år. Hon dog 2020 94 år gammal. Ni kommer också att få höra en intervju från våra samarbetspartners Hjärnkoll Stockholm och deras Våga prata-podd. Där berättar artisten, producenten och låtskrivaren Agnes Hustler om hur hon har levt med psykisk ohälsa sedan 10-årsåldern och hur hon fick lov att pausa både livet och musikkarriären när hon brände ut sig 2020. Intervjuar gör Clara Henriksson

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

— Detta är en repris från Mars 2026 —Samtalet handlar om Martin Modéus i hans roll som ärkebiskop i Svenska kyrkan och rör hans syn på försvars- och säkerhetsfrågor. Intervjun utforskar hur kristen tro och kyrkligt ledarskap kan bidra till fred i en tid präglad av säkerhetspolitiska spänningar. Vi pratar om fredstrappan, om kyrkans roll i totalförsvaret och om man som kristen kan vara för militär upprustning eller huruvida detta går emot den kristna värdegrunden. Vid vilka tillfällen kan Svenska kyrkan bli en politisk aktör för att skydda och stå upp för sina värderingar?Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för globala säkerhetstrender, Folk och Försvar. I formatet Samtal med intervjuar Folk och Försvar en framstående person om hens syn på säkerhet, försvar, fred och frihet. Intervjun går att se på Folk och Försvar youtube-kanal eller lyssna på via Spotify.

"Scaling with bias" - Mohamed Genedy, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm berättar i det här avsnittet om en studie som han och forskarkollegor gjort, som visar att snabbväxande företag gynnar män i sin snabba tillväxtresa. Intervjun är på engelska, och handlar om studien och vad man kan göra för att motverka denna bias som såklart inte leder till fördelaktiga resultat för verksamheter. Studien vi talar om; Genedy, M., Naldi, L., Hellerstedt, K., & Wiklund, J. (2026). Scaling with bias? The role of founders' HR knowledge and experience in hiring and managerial appointments.

Här är ett klipp med Johan Untersteiner från avsnitt 308 den 14 maj   Vi pratar med Johan Untersteiner och skillnaden i att köra på en bana som är 609 meter längre än dem vi vanligtvis tävlar på. Och visst skiljer det på hur man ska tänka som kusk. OBS! Intervjun spelades in före Tingsryds V85-tävlingar.   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Programledare: Markus Myron och Ola Lernå.

Vinexperten Alf Tumble har många viner på lagring i sin källare. Hur gör han när han köper viner för att laga? Köper han många flaskor av samma vin eller bra några få? I avsnittet fortsätter vi att diskutera ämnet lagring av vita viner som vi började tala om i det förra avsnittet. Annat vi kommer in på är: Naturviner Orangeviner Viner från vulkaniska områden Podcasten är producerad av produktionsbolaget Tonträff. 

1961 när Greta Johansson var 24 år kom hon till Trollbäcken där hennes son föddes. Hon berättar om sin uppväxt i Småland och hur hon tidigt började med musik och spelade orgel. Som ung mamma jobbade hon bl.a. på Tykoflex och sedan med Jan Stenbäck i en källarlokal på Björkbacken med ekonomi och administration. Jobbade vidare med finanser och försäkringar. Om hur hon var med och startade Tyresö kammarkör, engagerade sig i Hembygdsföreningen och numera ofta går på Vindfånget i Trollbäckens kyrka. Intervjun görs av Ann Sandin-Lindgren

Gentleman Lars vinskolan fortsätter med en intervju med ytterligare en av Sveriges mest välkända vinexperter, nämligen Alf Tumble. Vi träffas för ett samtal i källaren där han förvarar sina viner och håller vinutbildningar. Alf Tumbles väg in i vinvärlden tycker jag är både är kul och överraskande. Det började nämligen med att han hade en musikkarriär där han kom till vinländerna Spanien och Italien. Det var där hans vinintresse väcktes på allvar. Vi talar om: Så blev Alf Tumbles steg för steg av Sveriges mest välkända sommelierer. Några populära druvor det görs vitt vin av. Anledningarna till att vita viner blivit allt mer uppskattade i Sverige. Råd för att upptäcka flera vita viner och öka kunskaperna om vitt vin. Regioner i världen där Alf Tumble tycker det är väl värt att prova vita viner från. Så lagrar du vita viner. 

Samtalet handlar om Martin Modéus i hans roll som ärkebiskop i Svenska kyrkan och rör hans syn på försvars- och säkerhetsfrågor. Intervjun utforskar hur kristen tro och kyrkligt ledarskap kan bidra till fred i en tid präglad av säkerhetspolitiska spänningar. Vi pratar om fredstrappan, om kyrkans roll i totalförsvaret och om man som kristen kan vara för militär upprustning eller huruvida detta går emot den kristna värdegrunden. Vid vilka tillfällen kan Svenska kyrkan bli en politisk aktör för att skydda och stå upp för sina värderingar?Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för globala säkerhetstrender, Folk och Försvar. I formatet Samtal med intervjuar Folk och Försvar en framstående person om hens syn på säkerhet, försvar, fred och frihet. Intervjun går att se på Folk och Försvar youtube-kanal eller lyssna på via Spotify.

Spel som spel, eller? Gamingbolagen har som sektor haft en riktig ökenvandring på börsen, men onlinespel och brädspel är två vitt skilda fenomen. Det menar i alla fall börskurserna såväl som Asmodees vd Thomas Kœgler som denna vecka gästar podden. Där online rasar, växer brädspel. Tur eller skicklighet - lyssna på Aktiepodden! NB. Intervjun med Thomas Kœgler är på engelska.

Strax före mordet på Olof Palme var den interna kritiken hård mot honom och resten av partiledningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tiousentals skrev under Dalauppropets krav på rättvisare politik och högre reallöner. Partiledningens avgång krävdes och fackliga företrädare lämnade partiet i protest. I den absolut sista radiointervjun med Palme, gjord av Ekots Inger Arenander den 25 februari, tre dagar före mordet, förnekade dock Palme att kritiken var riktad mot den budget som regeringen presenterat i början av året.

Podden ägnas helt och hållet åt att följa upp söndagens val till det japanska parlamentets underhus. Vi har bjudit in professor Stephen Nagy vid International Christian University i Tokyo för att diskutera valutgången och vad som nu väntar. Intervjun är gjord på engelska. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Med anledning av söndagens besked så dammar vi av denna....Satt med Lewicki i en kort intervju tidigt 2022... vi hör vad han säger om Milos men mest andra godbitar som: Hur tacklar man en skada som återkommer.Vad var hans roll senast?Vilken är favoritövningen?Hur är det att vara kulturbäraren?

Avsnitt 276 av Radio Rantorget, en go tvodd och podd om kulturfenomenet GAIS! Ni vet livegrejen som ägde rum tisdagen den andra december? Intervjun med Nicklas Karlström hade för dålig ljudkvalité men det har vår ljudtekniker Andreas fixat så den intervjun får ni här! Vill ni oss något finns vi på X (fd twitter) under @rantorget samt på mejl, där når ni oss på radiorantorget@gmail.com. Och på Instagram, där heter vi @radio_rantorget. Slutligen hittas vi även på www.rantorget.se

2021 mördades hennes son, Nils Einár Grönberg. I Söndagsintervjun berättar hon för första gången om det som hände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör intervjun med skådespelaren Lena Nilsson, om kampen mot alkoholmissbruk och saknaden efter sonen i Sveriges Radios app.

Vår intervju med Isabella Rossellini som kraschas av Ines som blir törstig och Ingeborg som ger Hanna en golden shower. SPÅD-succén ute i landet. Ett knapptryck som förändrade allt. Sveriges landskapshundar utsedda. Lyssnaren från blöjfabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Intervjun i SVD: https://www.instagram.com/reel/DQuwDSRitus/Andlighet på olika plattformarYoutube: https://www.youtube.com/@andlighetApple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=enSpotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQAndlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet, bhakti, devotion, shakti, prana, chi, kundalini, psykedelika

I en höstspecial av Mediepodden träffar Emanuel Karlsten Lina Livian som skapat Glowaddictions. Ett beauty-magasin med målet att bli ett Råd och rön för beauty. Genom att anlita sina följare som testare kan hon göra unika och enoram hudvårdstester, som sätter avtryck och älskas av målgruppen. Med tre anställda och fler kontrakterade är de på väg att nå målet – och ta steget bort från Instagram. Intervjun har tidigare publicerats i Business region göteborgs podd Business Göteborg. Intervjuare, då som nu, är Emanuel Karlsten. patreon.com/mediepodden

Boken heter "Intervjun - Tala framgångsrikt med journalister och media" och gäst är författaren Jennie Zetterström.Den här boken vägleder dig i intervjun – före, under och efter. Du får strategier för olika intervjusituationer, som direktsändning i radio och tv, hur du hanterar en digital intervju och hur du klarar den negativa intervjun. Den ger dig konkreta tips och praktiska verktyg som du kan börja använda redan i dag. Den förklarar skillnaden mellan mediernas och näringslivets logik och varför det är så viktigt att förstå den för att kunna nå ut med sitt budskap.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Hur förbereder man sig inför en intervju? Hur gör man för att få fram sina budskap? Vilka är de vanliga misstagen? Affärslogik vs. medielogik, hur medierna fungerar och varför det är viktigt att förstå medielogiken när man blir intervjuad. Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Astrid Øyre Slind blir med detta avsnitt den första personen i historien att få vara med i en andra långintervju i Lagom Kondition. Hon var med även i avsnitt 202, men det var före VM-medaljerna, världscupsegrarna och 2:a-platsen i Tour de Ski. Det var också före hon blev uttagen till det virtuella laget Team Lagom. Vi pratar om Trondheim, Team Aker Dahlie, Chris Andre Jespersen, Call of Duty, systrar samt lite om för- och nackdelar med långlopp/värlscuplopp. Dessutom: Erik W har känt lycka över illegalt dräneringsarbete på kommunens mark. Och vi ger ett ytterst mediokert svar kring varför många elitskidåkare faller in med knäna i stakningen. Tack till:

Mitt på dagen traskar två maskerade rånare in på Munchmuseet i Oslo. De rusar ut med två tavlor värda 750 miljoner norska kronor. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I augusti 2004 försvinner två av Norges mest värdefulla nationalskatter i väg i en mörk Audi innan polisen hinner fram till museet där Edvard Munchs mest kända konstverk hängt. Jakten på rånarna drar igång men norsk polis har samtidigt fullt upp med att utreda ett mångmiljon-rån i Stavanger så rånarna kommer undan. Händelseförloppet får en oväntad vändning när en informant hör av sig till polisen med ett detaljerat vittnesmål.Norges största konstkupp.I P3 Dokumentär om Konstkuppen och jakten på Skriet och Madonnan berättar väktare och vittnen om den skräckfyllda förmiddagen och en av rånarna beskriver hur den makalösa stölden gick till.Medverkande:”Sander”, rånare.Rune Sievertsen, polis, ingår i gruppen som har huvudansvaret för utredningen.Johnny Brenna, civilpolis på sektionen för organiserad brottslighet.Ingrid Christensen, galleri-vakt på Munchmuseet.Mari Somme Hamer, jobbar i caféet på Munchmuseet, vittne.Beatrice Janzon, journalist och korrespondent i Oslo 2004.Gry Landro, papperskonservator vid Munchmuseet.Mårten Arndtzen, konstkritiker Sveriges Radio.Christina Harvey, museibesökare och vittne.Intervjun med rånaren ”Sander” är gjord av Svartrost produktion.En dokumentär av: Teresa Kristoffersson.Producenter: Rosa Fernández och Tove Palén.Dokumentären producerades 2025.

Vi drar till Kamratgården och träffar Blåvitts glödhete AIK-dräpare Tobias Heintz och hör om hur långt han tror Blåvitt kan ta sig, om hans egen framtid men inte så mycket om det stundande norska valet. Vi ringer även upp Gais senaste värvning Shalom Ekong som just kommit till Gaisgården. Vi snackar också om den avgörande tiden som väntar Häcken, om Öis senast nyförvärv och en del annat. Håll till godo!Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00:00 Start00:07:32 BK Häcken herr00:20:51 IFK Göteborg00:24:13 Tobias Heintz00:47:39 Gais00:48:34 Shalom Ekong01:19:09 ÖIS01:27:03 Elfsborg01:32:26 BK Häcken FF Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Vikarie Micke Cederberg redovisar veckans resultat av Svensktoppen där Ida-Lova debuterar på listan. Micke Får besök av henne i studion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är det fortfarande Melodifestivalen som dominerar Svensktoppen eller har någon eller några av hitsen därifrån börjat dala?Ligger KAJ kvar i topp med sin Eurovisionhit? Och lyckas förra veckans nykomling med Ghost avancera?Bland veckans bubblare hörs Di Leva, Maria Jane Smith & Clara Klingenström som gör en duett ihop med Björn Holmgren.Du kan se den aktuella listan som blir officiell varje söndag om du klickar här.I veckan avled Micke B. Tretow som var ljudtekniker på alla ABBAs album på 70-80-talen.Han har även legat på Svensktoppen där han själv var artisten och första gången var under namnet Professorn. Han blev intervjuad i april 1986 av programledare Jan-Erik Lundén när låten om den makalösa manicken gjorde entré på listan. Intervjun hörs i denna sändning på nytt för att hedra Micke.Micke Cederberg, vik programledaremichael.cederberg@sverigesradio.se

INTERVJU: Elevenlabs har blivit världsledande på röst-AI och värderas till över 30 miljarder kronor. I det här specialavsnittet av SvD Tech brief intervjuar Henning Eklund vd och grundare Mati Staniszewski, om hur hans AI-röster snart låter lika verkliga som mänskliga, om hur de redan används i vården – och för bedrägerier. Och så lite om hur man dubbar film i Polen. Intervjun är på engelska.

Rikspolischef Petra Lundh intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Det har nu gått ett och ett halvt år sedan hon tog över som Sveriges första kvinnliga rikspolischef någonsin. Och hon ärvde en myndighet där återkommande avslöjanden om tystnadskultur och kompisrekryteringar har tärt på det interna förtroendet. Samtidigt ställer den galopperande brottsutvecklingen krav på poliskåren som den aldrig tidigare stått inför. Men Petra Lundh känner att det har vänt för myndigheten: ”Det finns en optimism nu och den ska jag ta vara på”, säger hon. (Intervjun spelades in den 9 april).

Rikspolischef Petra Lundh intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Det har nu gått ett och ett halvt år sedan hon tog över som Sveriges första kvinnliga rikspolischef någonsin. Och hon ärvde en myndighet där återkommande avslöjanden om tystnadskultur och kompisrekryteringar har tärt på det interna förtroendet. Samtidigt ställer den galopperande brottsutvecklingen krav på poliskåren som den aldrig tidigare stått inför. Men Petra Lundh känner att det har vänt för myndigheten: ”Det finns en optimism nu och den ska jag ta vara på”, säger hon. (Intervjun spelades in den 9 april).

Vi intervjuar Oskar Svärd, som i juni blir ny direktör för Ski Classics. Du kommer få höra om Oskar som idrottare, förälder, svärdstegsutvecklare samt vad han tänker om Ski Classics framtid. Dessutom: Erik W pratar om ett bygge av prispall och vi gillar att Astrid Øyre Slind brände sin nummerlapp.  

Nya generaldirektören på Sveriges geologiska undersökning om hur myndigheten ska främja gruvdrift och samtidigt värna grundvattnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder det metall- och mineralfeber i Sverige. Samtidigt vill EU att unionen ska blir mer självförsörjande på mineraler och metaller. Myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) har som uppdrag att främja inhemsk gruvdriften och samtidigt garantera grundvatten av god kvalitet, samt en giftfri miljö. Här kan en målkonflikt uppstå, enligt SGU:s nya generaldirektör Anette Madsen. En målkonflikt vi måste komma bort ifrån, anser hon. – Jag efterfrågar en mer balanserad debatt. Som det är nu så tenderar naturvärdena att gå före, säger hon. – Det är en polariserad debatt som pågår. Det är inte svart eller vitt. Det är olika behov som behöver vägas mot andra behov. Det är fakta som behöver vägas mot annan fakta. Vi måste komma bort från den ensidiga debatt som finns, säger Anette Madsen. Är det för svårt att starta en gruva i Sverige idag?– Ja, om det hade varit enkelt så hade vi nog haft fler än tretton aktiva gruvor, som vi har idag, säger hon och tillägger att miljölagstiftningen i Sverige är bra.– Alla vet ju att det finns utsläpp i gruvindustrin. Det är därför vi har den här otroligt starka miljölagstiftningen, som jag känner mig trygg med. Kalkbrott och grundvatten på GotlandEtt aktuellt exempel på målkonflikten mellan miljö och gruvnäring, som generaldirektören själv lyft fram i en debattartikel i Dagens Industri, är den planerade nationalparken i Bästeträsk på Gotland. Där vill SGU se ett kalkbrott och Madsen kallar i Dagens Industri nationalparksplanerna för ”katastrofala”. – Det finns viktiga fyndigheter i det här området. Det är inte en oändlig resurs, råmaterialet finns där det finns. Det är viktigt att man beaktar det.Det här området på Gotland har SGU klassat som ett riksintresse, just på grund av kalken. Samtidigt ligger kalkfyndigheterna i ett vattenskyddsområde.Det råder vattenbrist på Gotland. Borde inte SGU också skydda det här området av grundvattenskäl? – Det är fråga som vi tittar på. Vi behöver hela tiden balansera de här olika uppdragen som vi har mot varandra, säger Madsen, som inte vill gå in i detalj på frågeställningen med hänvisning till att hon är ny på jobbet. Geopolitik och EU-lagarNy EU-lagstiftning innebär att unionen vill se mer utvinning i Europa. Detta innebär att det blir ännu viktigare för SGU att främja gruvnäringen, tycker Anette Madsen.– De kritiska metallerna och den mineral vi har i vår berggrund behövs i en lång rad industrier, inte minst försvarsindustrin. Sverige sitter på de här otroligt rika tillgångarna och vi kan skatta sig lyckliga att vi har så mycket kritiska metaller i vår berggrund, säger honGäst: Anette Madsen, generaldirektör på SGUProgramledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mona HambraeusTeknik: Jakob LalérProducent: Pontus Håkansson Intervjun spelades in fredag den 11 mars kl 10.10.

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington.Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M).Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen?”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson.”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.”Vari består den här osäkerheten?”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson.Diskuterar fredsbevarande styrkorSedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart.”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson.Gäst: Jan Knutsson, Sveriges NatoambassadörProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Jan AnderssonTekniker: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här sjätte och sista delen av poddserien träffar vi Lara Rashid. Den 22 juli 2011 vaknar hon på AUFs sommarläger på ön Utöya där hon är för första gången tillsammans med sin storasyster Bano. På eftermiddagen får dom veta att det skett en enorm sprängning i centrala Oslo och bara någon timme senare börjar det skjutas på Utöya. Terroristen som skjuter heter Anders Bering Breivik och han ska den här dagen utföra en av de värsta terrorattackerna i modern tid. Breivik avlossar över 1000 skott under 72 minuter på den lilla ön. Lara överlever men det gör inte hennes syster Bano. Bilder av döda ungdomar, tonåringar som försöker simma för sitt liv eller dom som klamrar sig fast vid en bergvägg har etsats sig fast för alltid. Intervjun spelades in på Acast i Oslo den 3 december 2024. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se cve.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson om kärnkraft, det nya partiprogrammet, skatter och om de nya reglerna för partilotterier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Halvtid in i mandatperioden håller det största oppositionspartiet på att ta fram ett nytt partiprogram. Det ska beslutas om på Socialdemokraternas kongress i vår. I utkastet till partiprogram står bland annat att de ekonomiska och sociala klyftor ska minska och att ”marknadsmisslyckanden” inom välfärden ska bort. En rad stora statliga satsningar ska göras inom infrastruktur, energi och välfärd.Men hur ska investeringarna finansieras när partiet nyligen gjorde upp med Tidöpartierna och Centerpartiet om ett finanspolitiskt ramverk med ett balansmål? Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att ökad tillväxt och sänkt arbetslöshet ska ge mer intäkter till staten – men också att det totala skatteuttaget behöver höjas.”Vi behöver öka skatteuttaget, vi är ju i praktiken ett skatteparadis för kapitalägare”, säger Magdalena Andersson.Nya regler för partilotterierUnder hösten har Dagens Nyheter avslöjat omfattande missförhållanden inom Socialdemokraternas lotteriverksamhet. Ett callcenter som partiet anlitat har lurat äldre och dementa att köpa lotter. Callcentret har också haft kopplingar till gängbrottslighet.Samma dag som Ekots lördagsintervju spelas in kommer regeringen med sitt förslag på hur partilotterier ska regleras och beskattas. Partilotterier ska inte längre undantas skatt utan betala 22 procent skatt på omsättningen, som andra spel. Partier ska inte längre få sälja lotter på kredit och det ska tydligt framgå att pengarna går till ett parti.De nya reglerna kommer påverka Socialdemokraternas ekonomi eftersom 38 procent av partiets intäkter förra året kom från just partiets partilotterier. Magdalena Andersson säger i Ekots lördagsintervju att regeländringarna kommer att göra att det inte längre blir ekonomiskt möjligt att driva verksamheten vidare. Hon riktar kritik mot tidöpartierna.”Deras syfte är att försämra oppositionens möjlighet att protestera mot den här politiken som är skräddarsydd för de rikaste”, säger Magdalena Andersson.Vad vill S med kärnkraften?Näringslivet har gång på gång efterfrågat en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften och efterfrågat tydliga besked från Socialdemokraterna om hur de ställer sig till regeringens planer på att bygga nya reaktorer. Magdalena Andersson säger att partiet inte har räknat på hur många reaktorer som kommer att behövas och hur mycket staten ska gå in och subventionera kärnkraften:”Det vore enklare och bättre om vi kunde ha tjänstemännen i regeringskansliet till förfogade och alla myndigheter som jobbar med det.”, säger Magdalena Andersson.Gäst: Magdalena Andersson, ordförande för SocialdemokraternaProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator EkotTekniker: Tobias CarlssonProducent: Maja LagercrantzI början av den här intervju kunde lyssnaren få bilden av att högerpartier fått pengar av tankesmedjan Timbro. Efter att programmet publicerades digitalt hörde Timbro av sig till redaktionen och påpekade att de aldrig betalar pengar till partier.Redaktionen har sedan haft kontakt med Socialdemokraterna som säger att det inte var det Magdalena Andersson avsåg, utan att hon menade att Timbro stöttat högerpartier på andra sätt, bland annat genom sin opinionsbildning.Intervjun spelades in torsdag eftermiddag den 12 december 2024.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ska Centerpartiet förnya sin politik? Med vilka ska partiet samarbeta efter nästa val? Och vill centerledaren Muharrem Demirok ha ny kärnkraft eller inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Muharrem Demirok har varit partiledare för Centerpartiet i ett och ett halvt år. I veckan presenterade han reformgrupper som ska ta fram nya politiska förslag inför valet 2026. Men handlar det om att ompröva politiken i grunden eller om att ompaketera politiken? Och med vilka partier vill han samarbeta efter valet 2026?Ny kärnkraft eller inte?Centerpartiet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och Demirok säger att han inte tror att marknaden kommer att kunna bära kostnaden för ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Men han förkastar förslaget om statlig finansiering av ny kärnkraft som nyligen presenterades i en statlig utredning. Om man ska ge statligt stöd till kärnkraft måste stödet även omfatta andra fossilfria kraftslag, säger han.”Vi är beredda att göra väldigt mycket för att få en fossilfri elproduktion, men den måste vara teknikneutral och det innebär ju då att man inte slår undan mattan för det ena eller det andra energislaget. Och ja, då är vi beredda att ta det, men den diskussionen måste föras i den här typen av energisamtal, precis som vi gjorde med försvarsberedningen”, säger Muharrem Demirok.Gäster: Muharrem Demirok, partiledare CenterpartietKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Martin SeipelRÄTTELSE: I en tidigare version av programmet säger programledaren felaktigt att nästa veckas gäst, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, är Vänsterpartiets partiledare. Intervjun spelades in fredag den 23 augusti 2024.

Det är tio år sedan jag drog i gång podden Lundh och i sommar kör jag de tio mest lyssnade avsnitten under vinjetten Re:Lundh. På första plats kommer intervjun med Anders Svensson från maj 2014.I dag är Anders Svensson mest aktiv i att driva utbildningscenter som heter Skills Academy och poddar även om utveckling av fotbollsspelare. Intervjun med Svensson skedde ett halvår efter att han lämnat landslaget efter 14 år och han gav sin syn på Erik Hamréns ledarskap, hur han kände att landslaget borde gjort när han blev utbuad av svenska fans under VM 2006 och varför Henrik Larsson skällde ut honom så under VM 2002 att han fick gå upp och lägga sig. Svensson berättade även öppet om vad svensk fotboll måste göra för att bli bättre i framtiden, varför Jörgen Lennartsson blev fel för Elfsborg och avslöjade att han var nära att hamna i FC Barcelona. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nicolas Lunabba är författare, ungdomsledare och debattör. Hans böcker “Blir du ledsen om jag dör?” och “Dagbok från 20-talet” har rönt stor uppmärksamhet och varit startpunkten för samtal om hur unga pojkar i ortens livsvillkor.  Kontexts Elina Pahnke följer med honom på en biltur genom Malmö, för att tala om hur staden villkoras beroende på vad man befinner sig. Hur formar sig staden genom repression? Hur kan mani bygga andra sorters platser?   Under avsnittet får lyssnaren följa med till en rad platser som på olika sätt symboliserar vem man är i staden. Bilturen går till knarkrondellen, som efter att avsnittet spelades in döpts om till Gazarondellen av aktivister, och som både varit en plats för motstånd och för våld. Bilturen går också till Nydala, där Nicolas Lunabba berättar om det förändringarbete han varit med och drivit tillsammans med Hela Malmö, en organisation som omformulerar hur trygghet kan se ut.  Intervjun är gjord av Elina Pahnke och klippt av Joel Zettergren.  

Det är tio år sedan jag drog i gång podden Lundh och i sommar kör jag de tio mest lyssnade avsnitten under vinjetten Re:Lundh. På nionde plats kommer intervjun med Anders Svensson från april 2016.I dag är Anders Svensson mest aktiv i att driva utbildningscenter som heter Skills Academy och poddar även om utveckling av fotbollsspelare. Intervjun med Svensson skedde då det var avsnitt 100 av podden och hans första gästspel var det överlägset mest lyssnade och det var dags att höra honom igen.I poddintervjun berättade Anders Svensson om hur lätt det var att sluta spela fotboll, att han drömde om att få hjälpa Elfsborg, hur jobbig han var att träna, att Borås-klubben måste ge unga spelare chansen och hur mycket han uppskattar Jörgen Lennartsson. Dessutom talade han om uppståndelsen från första podcast-intervjun, att Erik Hamrén inte förlåtit honom än för vad han sa, att han och gamle kompisen Marcus Allbäck knappt hade någon kontakt då och vad frispråkigheten kostat honom. Givetvis talade han om vad som är viktigt för svensk fotboll att utveckla men även om det dåvarande jobbet som TV-expert, vilka experter som imponerade och varför han hade svårt att kritisera Zlatan Ibrahimovic Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Returer är ett växande problem för individer, modeföretag och miljön. Där vissa modekonsumenter upplever returer som krångliga och kostsamma ser andra möjligheter att använda hemmet som provrum och shoppar loss utan hämningar. För företagen är returerna en mycket kostsam historia. Många modeföretag får tillbaka ungefär hälften av köpen som returer. Denna shoppingkultur får förstås också konsekvenser för klimatet: plagg som returneras är inte alltid i ett sådant skick att de kan säljas i ordinarie återförsäljningskanaler. Samtidigt kan företags åtgärder för att minska returer leda till att felköp istället blir hängande hemma hos konsumenter. Hur stort är problemet med returer idag? Hur agerar modeföretag för att minska mängden returer? Hur har modekonsumenters beteende förändrats över tid? Hur kan modeföretag bäst hantera returer, om man utgår från forskningen? I dagens avsnitt träffar vi forskaren Christoph Baldauf från Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm och entreprenören Oscar Rundqvist, Handelsalumn och grundare av eComID, en startup som erbjuder modeföretag tjänster för att minska returer och därmed också få ner koldioxidavtrycket. Sedan tar vi fasta på att returer lätt hamnar på soptippen, tar oss över till Miami och pratar med Patricia Ermecheo, grundare till företaget Osomtex som gör textilier av gamla kläder och bland annat samarbetat med Nike. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjun med Patricia Ermecheo görs av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Augusti 2009. Linda Chens sambo ringer in och anmäler sin blivande fru som spårlöst försvunnen. Han går med på att medverka i en intervju för TV-programmet Efterlyst för att uttrycka sin oro över försvinnandet. Men istället för att få empati, stöd och hjälp möts han av bekymrade människor som istället börjar misstänka honom för Linda Chens försvinnande.Hasse Aro intervjuar åklagare Niclas Eltenius om försvinnandet, spåren, sambons beteende och om TV-intervjun som ändrade allt.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Donald Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare John Bolton intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Intervjun kommenteras av USA-kännarna Johan Ingerö och Andreas Utterström. Under 17 stormiga månader var John Bolton nationell säkerhetsrådgivare i Trump-administrationen. Efter att ha lämnat jobbet har Bolton blivit en av Donald Trumps hårdaste kritiker, något som bland annat kommit till uttryck i hans bok The Room Where It Happened. Varför har Trump fortfarande så starkt stöd? Och vad skulle en andra period med honom som president föra med sig?

Donald Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare John Bolton intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Intervjun kommenteras av USA-kännarna Johan Ingerö och Andreas Utterström. Under 17 stormiga månader var John Bolton nationell säkerhetsrådgivare i Trump-administrationen. Efter att ha lämnat jobbet har Bolton blivit en av Donald Trumps hårdaste kritiker, något som bland annat kom till uttryck i hans bok The Room Where It Happened. Varför har Trump fortfarande så starkt stöd? Och vad skulle en andra period med honom som president föra med sig?

I det här avsnittet av ”Utomjordiskt” så samtalar jag med Dr Necmi Karul. Sedan 2016 är han chefsarkeolog för Tas Tepeler-projektet, namnet på ett omfattade område i sydöstra Turkiet, inte långt från gränsen till Syrien. Regionen innefattar bland annat Göbekli Tepe och Karahan Tepe. Det här är ett område med stor betydelse för mänsklighetens historia. För här hände något anmärkningsvärt för ca 12.000 år sedan - i slutet av senaste istiden 10.000 f.kr. Så upptäcker plötsligt våra primitiva stenåldersförfäder, jordbruket och börjar skapa bosättningar. Hur var det ens möjligt!? När människorna på den tiden antogs vara primitiva jägare och samlare som bodde i lerhyddor!? Det man hittar i Göbekli Tepe och i området omkring är häpnadsväckande, och borde inte vara möjligt utifrån vad vi fått lära oss om förhistorisk tid och stenåldersmänniskor. Så uppfattningen om att det inte fanns någon avancerad kultur i världen för 12.000 år sedan, stämmer alltså inte! Men var fick de all kunskap ifrån!? Hur kunde de resa och förflytta dessa gigantiska stenblock!? Innan hjulets existens och tämjandet av hästar. Hur kunde de rista och hugga i sten utan avancerade verktyg, ingen metall!?. Svaren på de här frågorna har man inte än, men det känns som att det är en stor del av vår historia som saknas! Handlar det om en förlorad civilisation som fanns här tidigare, som förmedlat sina kunskaper och sin teknik till jägare och samlare? Det är inte en populär teori bland gängse arkeologer. Jag lyckades få 20 minuter med Dr Necmi Karul när han var i Stockholm och föreläste. Intervjun är på engelska, men det är en längre inledning och avrundning med mig där jag berättar om platsen. Välkomna till ”Utomjordiskt”. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Somna med Henrik utforskas temat "ljud som inte hörs" genom en intervju med experten Terve Tolua. Terve beskriver märkliga ljud han kan uppfatta som vanliga människor inte kan höra, som galaxers svindlande vibrationer och partiklars spinn. Intervjun leder dock snart in på associativa utsvävningar där Henrik börjar fundera över sin egen släkthistoria och efternamnet Ståhl. Han berättar om olika legender och myter kring släktens ursprung, adliga anor och namnets innebörd. Henrik uttrycker fascination över att så lite är känt om de verkliga förfäderna bortom några generationer. Resonemanget övergår sedan till Henriks dotter som nu går in i tonåren. Han beskriver de starka och motsägelsefulla känslor detta väcker - både längtan efter närhet och acceptans av att dottern växer ifrån honom. Genom sina typiskt vindlande associationer väver Henrik samman dessa till synes disparata trådar - ohörbara ljud, släktens rötter och pånyttfödelsen som förälder - till en egen lågmäld, existentiell betraktelse.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför han ångrar poddintervjvn med Paolo Roberto, att en kvinna inte behöver vara lika stark som en man för att bli polis, hur han själv upplevde fystesterna för att bli antagen till polisutbildningen, hur han upplevde sitt första maraton, om den brutala debuten på Lidingöloppet i fjol, den otrygga uppväxten och hur den påverkade honom, varför ett gäng killar med helsvensk bakgrund inte skulle kunna göra en podd som Sista Måltiden, varför han har slutat jobba i yttre tjänst och mycket mer med polisen och debattören Hanif Azizi.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oleksij Kljutjnikov är en 42-årig ukrainare som deltog i striderna mot Ryssland efter invasionen 2022. Efter att ha sårats svårt av granatsplitter tjänstgör han nu vid ett transportkompani. Vi lyckades få en intervju med honom där han berättar om sina upplevelser från kriget. (Intervjun är på engelska)  De här avsnitten med Oleksej är en del av en längre serie med tema Ukraina där vi på olika sätt kommer att beröra kriget där.

Kodjo Akolor är tillbaka - endast idag dock. Och detta tack vare ditt bidrag i vår Musikhjälpen-bössa. Margret Atladottir har hittat det nya vårmodet för killar: cykelbyxor. Något som David Druid VÄGRAR. Petter Hallén om Kanye Wests debutalbum som fyller 20 år. Komikern och trendsättaren Henrik Schyffert om den egentliga vägen till framgång! Matilda Rånge från P3 Nyheter om Tucker Carlsons intervju med Vladimir Putin och Guccikopiakepsen som kan få dig att bli visiterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Ett av kroppens mest sinnrika system löper genom hela kroppen, lymfsystemet. Dess uppgift är att rena oss från slagg och gifter som ska ut via urinen. För att det ska fungera är vi beroende av att lymfkörtlarna får stimulans genom rörelse. Tecken på att lymfvätskan stagnerat kan vara vätskeansamlingar i form av svullna anklar eller hals, bullar bakom knäna, strumpmärken på vaderna och svullna fingrar. Att dra på sig vätska och känna sig svullen och uppleva att man inte kan gå ner i vikt är andra tecken på att det kan vara lymfsystemet som behöver stimulans. Den goda nyheten är att det med enkla medel går att få fart på lymfan så att lymfvätskan börjar röra sig och pumpa runt. Lyssna på ett riktigt intressant avsnitt med Ellen Engvall som är barnmorska i botten är engagerad i kvinnohälsa på många plan. Intervjun publicerades ursprungligen som avsnitt 168 i januari 2021, nu lyfter vi upp det med ett nytt försnack.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att ha trassel med sömnen i klimakteriet hör till ett av de vanligast förkommande symptomen och det går ofta i vågor. När vi åldras så påverkas också sömnkvaliteten åt det sämre. Det påverkar bl a energi, humör och aptit. Aptiten och din förmåga att kontrollera och styra ätandet med mättnad- och hungersignaler, styrs av flera hormoner. Sömnforskaren Christian Benedict berättar om forskning som förklarar sambanden mellan viktuppgång och sömnproblem. Genetik, ålder och utbildning kan det vara knepigt att påverka men det finns saker du kan göra för att skapa bättre sömn och undvika att gå upp i vikt. Dessutom får du veta hur du kompenserar för en dålig natt, varför tarmfloran är av intresse och vad östrogen har med saken att göra. Intervjun publicerades ursprungligen som avsnitt 137 i januari 2021, nu lyfter vi upp det med ett nytt försnack. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.