Podcasts about stockholmarnas

Gösta Sjögren föddes 1926 och växte upp i Trollbäcken där hans föräldrar drev ett av tvätterierna runt Drevviken, Sjögrens tvätteri. Han berättar för Ann Sandin-Lindgren om hur det gick till att tvätta Stockholmarnas tvätt innan kriget. Om vilket slit det var med tung tvätt och hur han själv fick hjälpa till. Om Jessie Navin på Kumla skola och hur han sedan utbildade sig till jurist.

Textilkonstnären Vega Määttä Siltberg från den uppmärksammade vävgruppen Studio Supersju berättar om ryorna hon skapat med främlingar i Stockholm och Haninge. Och hur du kan göra din första! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtida vävning på plattan och handenTillsammans med förbipasserande har Vega vävt ryor på Sergels Torg och en pendelstation i Haninge, allt som gick att göra en knut med kunde man prova. För POPULA berättar hon om workshop:sen, hur hon fick folk att våga sig på ryaknuten och hur du kan ta del av resultaten!Dessa är inte de enda publika verk hon har skapat med andra i år: vävgruppen Studio Supersju som hon är en del av skapade en 5 meter lång väv till Stockholms stadshus, som placeras i trappan i De Hundrades valv där den kommer möta brudpar och nobelpristagare som ett permanent verk i Stockholmarnas gemensamma hus.Att skapa värde av oönskade föremål — ett svar på konsumtionspressenVegas vävar kan vara gjorda tyg från begagnade kläder som bara använts under en säsong innan de kasserats, vass som växer som ogräs i varje sjö - allt som kan upplevas vara utan värde är en inbjudan till att skapa och källa till inspiration.Kalle har fattat tycke för en udda filt som delat ”textil-TikTok” i två läger, och Sanna är rädd för att slå knut på sig själv om hon skulle försöka sig på att göra en finsk ryujy.Ryan tillbaka på tapetenDe tidigaste dokumenterade uppgifterna om ryor härstammar från medeltiden, då de betraktades som värdefulla ägodelar inom både slott och herrgårdar. Ursprunget till hantverket äldre och kan spåras tillbaka till vikingarna. De har kommit och gått, men nu är de tillbaka igen.. varför och hur gör man en egen? -Det är ganska enkelt! Vega förklarar hur du kan gå tillväga!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

I detta avsnitt gästas vi av Fabian Levihn på Stockholm Exergi som är Stockholmarnas energibolag och som värmer närmare 800 000 stockholmare. Nicklas och Johanna besökte Stockholm Exergi och kraftvärmeverket Värtaverket i Hjorthagen. Det var en resa likt Alice i underlandet bland enorma rör, värmepannor, 50 m höga högar med flis och ett stort kontrollcenter som monitorerar hela Stockholms flöden av värme, elektricitet och fjärrkyla. Fabian har varit med förut i detta avsnitt: https://soundcloud.com/avanzapodden/episod-173-nastan-allt-du-behover-veta-om-koldioxidlagring-och-ccs-teknologi Nu berättar han mer om den svenska elkrisen, vad man kan göra åt den, hur kraftvärme kan hjälpa till, hur han ser på kärnkraft och vad man kan göra själv för att minska elräkningen i vinter. Det och mycket mer i detta fullmatade avsnitt med hög spänning! Delikat lyssning på er, Johanna & Nicklas

MARDRÖMSLOTTNING och vad fan är Panoptikon och vad har det med MFF att göra? Granada är ett bra lag på att filma och skaffa sig fördelar i Europa. Sortin i Europa gör utlåningarna helt plötsligt klockrena. Vi redogör för vilka jävla skitgäng som Sverige slår ut i Europa och även vilka jubelidioter som jublar åt att UEFA inför en Conferense League för förlorare. Stockholmarnas offerkoftor och darrande läpparna när dom får mardrömsmotstånd varje gång.

Ett bra utbud av mat och dryck är en viktig del i attraktiva områden och städer. Vilka trender ser vi och vad är branschens största utmaningar? I avsnitt #7 av podden Människobyn möter vi Fredrik Eriksson, en av Sveriges mest erfarna och prisbelönta kockar och krögare. Vi pratar om allt ifrån vad hållbarhet betyder inom restaurangbranschen till vad man ska laga för middag till en stjärnkock.

Den här veckan berättar vi om Stockholmarnas ilska över snöröjningen och om hur rätten till heltid på förskola för föräldralediga påverkar Stockholms föräldrar. Dessutom har vi testat att göra en trumresa – den senaste andlighetstrenden i Stockholm – och så tipsar vi om var du kan hitta bästa kinamaten inför det kinesiska nyåret!

Hur påverkas Stockholmarnas favoritköpcentrum av e-handeln? Blir det en butiksdöd? Dagens poddgäst Linda Jensen, chef för Täby Centrum, ger sin syn på hur konsumenternas digitala vanor kommer påverka handeln. Hon berättar även hur hon ser på köpcentrumets roll i utvecklingen av Täby.

Vad har människor i Oregon klädda i vinrött, Koolaid i Guyana, Navids villkorade kärlek till Björn, sången dom spelar när filmen är slut, enkelresan från livmodern till barnmorskan, andliga och icke-andliga enhetsupplevelser, det mest oromantiska ordet för kärlek, nära-livet-upplevelser, en tysk-israelisk filosof, att göra slut med en vän, Hasse Alfredsson, Stockholmarnas ofullkomliga fysiska framförhållning, målmedvetenhetens nackdelar och Navids hund Hermans drömmar om ryggsäcksresande gemensamt?Precis. Dom finns med på isflaket just den här gången. Så kliv på, kliv på, gott folk. Luta er tillbaka i snöfåtöljerna och ta del av poddpingvinernas osnitslade samtal om separation. Det har aldrig varit mera oensamt på isflaket. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.Programmet är en repris från den 9 oktober 2014.

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

Stockholmarnas avföring blir till övergödningsbomb i Norrland. Allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk används för att återställa marken kring gruvor i Norrland, vilket inte stämmer överens med Sveriges miljömål att återföra fosforn till åkrarna så att man slipper minrealgödsel. Enligt flera forskare som Klotet har talat med så kan slamspridningen kring gruvorna dessutom leda till överskott på fosfor och svåra miljökonsekvenser i framtiden. -- det låter som ett mycket farligt experiment, säger Petri Ekholm som forskar på fosforläckage och övergödning i Östersjön på Finlands miljöcentral SYKE. Programledare: Marie-Louise Kristola.

På 70-talet rasade den berömda almstriden i Stockholm. Idag pratar man om en modern almstrid - men istället för träd och tunnelbaneuppgångar gäller den allt mer högljudda konflikten betongblock och rondeller. Allt fler ansluter sig till proteststormen mot ombyggnaden av Slussen, förbindelsen mellan Gamla Stan och Södermalm i Stockholm. Ett övre skikt av kulturkändisar har tagit fajten - i helgen är det protestmanifestation med talare som Björn Ranelid och Carl Johan De Geer. Slussen ska bevaras, sunkig, brutal och dåligt upplyst som den är. Eller är den i själva verket en oslipad diamant? En spännande, urban trädgård, med oväntade skrymslen och prång. Rivningen av Slussen kanske kan bli ett öppet sår i Stockholmarnas hjärtan, som rivningen av Klarakvarteren på 60-talet. Vem är det egentligen som ska bestämma sånt här? Ska politikerna böja sig för folkviljan? Och vem representerar den? Hur demokratisk ska egentligen arkitekturen vara? I studion: Dan Hallemar - redaktör på tidskriften Arkitektur, Jerker Söderlind - arkitekt och forskare på KTH och Katja Grillner - professor i arkitektur. Andra halvan av programmet ägnar vi den stora famn som väntar oss alla - döden. Utifrån en ny bok, Claes Brittons Min mamma är död, pratar vi dödsskildringar i samtidskulturen. Vissa menar att vår tids fixering för det äkta har lett till en explosion av sjukdoms- och dödsskildringar. Vad är det som lockar när vi läser om döden? Är iscensättandet av sjukdomsförlopp och döende ett steg närmare svaret på den stora gåtan? Är dödsångest det yttersta tecknet på självupptagenhet? I studion: Thomas Anderberg - författare och kritiker, samt kulturradions Marie Lundström. Programledare: Kim Veerabuthroo Nordberg