POPULARITY
29. mai møttes forfatterne Mette Karlsvik og Karolina Ramqvist psykoanalytiker og professor Siri Gullestad, til samtale om litteratur og mat, og om det å skrive om mat. Mat er kultur, historie og fellesskap, men det kan også være ensomt og komplisert. Hvordan henger begjær, ensomhet og mat sammen i ett og samme sinn? Samtalen ledes av Ida Bostadløkken. Mette Karlsvik fikk Tarjei Vesaas' debutantpris for romanen Vindauga i matsalen vende mot fjorden (2005) og har senere utgitt flere tekster i ulike sjangre. Debutromanen handler om mat og hvor vanskelig det kan være å prate og spise. Hennes seneste roman Året har tretten netter (2024) handler om ei kvinne som oppslukes av en mann. Hun venter, lengter, skriver meldinger, sletter og skriver nye. Romanen tematiserer også et mor-datter-forhold, og mat spiller en viktig rolle, slik mat også gjør i Karolina Ramqvists forfatterskap. Karolina Ramqvists roman Alltings början fra 2012 fikk stor oppmerksomhet i Sverige. Romanen gir oss et usensurert bilde av et Stocholm fullt av kulturmenn og unge kvinner fortalt gjennom tenåringsjenta Sagas, øyne. Saga er oppslukt av Victor Schantz og lever i et lidenskapelig og destruktivt forhold til ham fra hun er 15 til hun er i begynnelsen av tjueårene. Romanen skriver frem en konflikt mellom feministiske prinsipper om å ikke la seg behandle dårlig og det å bruke tiden på å vente på en manns oppmerksomhet. Og om å ha noe som kun er sitt. I Karolina Ramqvists siste roman, Brød og melk, skriver forfatteren mer om et annet, skjult liv: maten. Hvordan lage den, og ikke minst: Hvordan spise den?
Karolina Ramqvist (1976) har siden debuten, More Fire (1997), bemerket seg med sine romaner og essays om skriving, relasjoner til menn, mat, morskap, arbeid og ambisjoner. Ramqvist skriver lavmælt om store tema: om å savne, elske barna sine og om å begjære den som svikter. Flere av Ramqvists karakterer fremstår passive og hemmelighetsfulle, noe som både har provosert og begeistret mange lesere. Romanen Alltings Början fra 2012 kan leses som en tenåringsjentes memoarer, om ikke manifest, hvor vi får en sylskarp beskrivelse av et hyperaktivt Stockholm på 90-tallet. Her beskriver Ramqvist konflikten mellom å ville tilhøre et politisk fellesskap og å ville ha nærhet. Et annet tema er den nødvendige isolasjonen og ensomheten som kreves for å kunne skrive og tenke i fred. Dette skriver Ramqvist også om i bøker som Bjørnekvinnen, og essaysamlingen Det er natten. Det er ensomt å skrive og det må kanskje være slik. I sin siste bok, Brød og melk, treffer vi en jente som er mye alene og som trøster seg med å spise. En hel skål mandariner, kalde pannekaker, kjøtt i mørkret og rispudding. Jenta blir voksen og etterhvert mamma. Den voksne tvinger i seg rispudding og is til hun legger seg gråtende og kvalm i sengen ved siden av sin lille datter. Noe har gått galt med den voksne jentas forhold til mat. I denne forfattersamtalen skal Ramqvist og Ida Bostadløkken prate om Karolina Ramqvists forfatterskap og skriveliv, om å være en flink feminist og en kompromissløs forfatter samtidig.
Vi indoktrineras till att inte vilja lägga ner tid på omsorg, men Karolina Ramqvists bok Bröd och mjölk påminner om vad som kan ge livet mening, skriver Anna Axfors. Det får vara slut med köttbullar och makaroner-rutinen åt barnen, även om samhället inte belönar det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Dessutom recenseras Karolina Ramqvists roman Björnkvinnan och Moderaterna öppnar för reklamfinansierad Public Service.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Vad är skillnaden mellan författaren och den som skriver? Hur får man råd att skriva? Och hur ska man egentligen skriva för att vinna Augustpriset? Detta och mycket mer handlar veckans Bakom boken om. Daniel Sjölin möter Karolina Ramqvist, aktuell med hyllade essän Det är natten, förläggaren Håkan Bravinger besvarar de allra vanligaste frågorna som Norstedts manusgrupp får om skrivande och Lisa Lindberg läser ett utdrag ur Joar Tibergs bok Månen blev rädd (2010). Om Det är natten: "Att vilja träffa en författare för att man tycker om det han skriver är som att vilja träffa ankan för att man tycker om ankleverpastej." Så skriver Margaret Atwood om författarroll och skrivande. Det är också utgångspunkten för Karolina Ramqvists personligt hållna essä som handlar om en författare som just står i begrepp att lansera sin nya bok. Scenen är författarens skrivhörna i hemmet. En skildring av splittringen mellan yrkesroll och modersroll, att vara kvinnlig författare och värna om det egna rummet. Karolina Ramqvist ger ut en berättelse i ett nytt format. Lite längre än en novell, lite kortare än en roman.
Vem är en person som skriver? Det pratar vi om tillsammans med Karolina Ramqvist, och så är Helena von Zweigbergk här med en ny bok om relationer mellan mor och dotter. "Det är inte som författare jag skriver det här - medan jag skriver, skriver jag. Författare kommer efteråt. Under skrivandet är jag en som skriver, var och en som skriver är det - var för sig." Med det citatet ur Bodil Malmstens bok "Så gör jag" börjar Karolina Ramqvists essäbok "Det är natten." Boken är kort, 85 sidor, och handlar om hur det är att vara en skrivande människa. Svårigheter, problem, krav. Men också om vad som är enkelt, var njutningen finns, vad som berör.På lördag kommer Karolina Ramqvist hit, och det blir ett samtal om författarrollen och konsten och svårigheten i att prata om det skrivna ordet.Och så är Helena von Zweigbergk här med en ny bok. "De behövande" heter den, lite längre än en novell, lite kortare än en roman. En vuxen dotter och en mor försöker närma sig varandra, bli så nära som de var när dottern var barn.Och så återvänder vi till förra veckan, och en fråga vi då lyfte om tryck i textrader när döden är nära. Det är något speciellt med texter som skrivs när den som skriver vet att döden inte är långt borta. Om du tänker på någon sådan textrad, musik, lyrik, skönlitteratur - så berätta gärna!Klicka HÄR för att komma till Lundströms spotify-lista. Med låtar som alla varit med i programmet.
Becketts dramer är scenaktuella igen, Kritikens diskuterar klassisk, absurd dramatik. Dessutom, nyskrivna Vävoperan och Daniel Sjölins Kritikmanifest! Samuel Becketts pjäser Slutspel och I väntan på Godot hör med självklarhet till teaterhistorien och sätts upp om och om igen världen över. Just nu är spelas de båda i Stockholm och Kritikens Anneli Dufva har bjudit in Radioteaterns Magnus Lindman, kritikern Johan Hilton och Maria Edström, teaterkritiker på kulturredaktionen för ett samtal om Beckett, lockelsen - och svårigheterna - i hans dramatik. Kritiken ser också nyskrivna Vävoperan, en berättelse där vävande kvinnor från olika tider möts och vävstolar hörs i musiken. Hör Mia Gerdins reportage om premiären i Borås. Kritiken tar dessutom upp Karolina Ramqvists nya roman Den vita staden och så blir det ett nytt Kritikmanifest - denna gång om litteraturens alfa-beta- och gammastrålar - författaren Daniel Sjölin som står bakom det. Programledare Anneli Dufva
Välkommen till bröstkorgen. Det är sorg och vrede, stillhet och aktivitet i Bodil Malmstens dikt Det här är hjärtat. Hör henne tala om och läsa ur boken sin. Alltfler sydkoreanska författare når internationella bokframgångar. Vår reporter Roger Wilson har undersökt den sydkoreanska litteraturscenen. Följ med till bokstaden Paju utanför Seoul, och hör den litteräre agenten Joseph Lee om vad som krävs för att en koreansk roman ska nå ut i världen. Vi håller oss kvar i Asien, men kombinerar bokbordet med restaurangbordet. Kocken och författaren Jens Linder har gjort en djupdykning i de koreanska matskålarna och kommer förbi och berättar om sin nya bok, Jens Linders Korea. Många läsare berördes av Karolina Ramqvists porträtt av gangsterfrun Karin i romanen Flickvännen som kom 2009. Nu kommer en fristående fortsättning, Den vita staden, och Karolina Ramqvist är vår gäst i studion.