Podcasts about ljudb

Bokbranschen är i förändring. Ljudböckerna tar allt mer mark och marken gungar under den traditionella boken. Idag pratar vi förlagsekonomi. Vad bör göras för att ge litteraturen en fast ekonomisk grund att stå på? Är det dags för fasta bokpriser nu? Medverkande: Pelle Andersson, förlagschef Ordfront. Daniel Sandström, litterär chef och förläggare på Albert Bonniers förlag. Anja Gatu, ordförande Författarförbundet. Daniel Suhonen, chef Katalys. Liveinspelning av Starta pressarna från Bokmässan i Göteborg.

Avsnitt 245. Förläggaren berättar om finliret bakom valet av omslag till en bok och lyfter ett exempel där formatet kräver olika lösningar – en för pappersboken och en för ljudboken. Allt till journalistens förvåning. När en bok inte säljer har alla inblandade sina egna förklaringar så när förläggaren får frågan om förlaget alltid har rätt när de tolkar en boks öde på marknaden så får han tänka till, och ge oss sina tvivel. Vi följde, något förvånade, lanseringen av Handelsbankens satsning på en egen mediaenhet, EFN, där de bland annat ska ge ut böcker. För att stilla vår egen och andras nyfikenhet ger vi er två intervjuer med några centralt placerade personer – Magnus Nytell, ansvarig utgivare för EFN: s bokutgivning och EFN:s styrelseordförande Johan Lagerström.   00 23         Ljudbokens omslag kräver en egen logik 08 18         Har förlaget har alltid rätt när man tolkar en boks öde? 13 57         EFN/Handelsbankens satsning på böcker, del 2

Ljudböcker, matkassar, och oljetjänster står på agendan i dagens avsnitt. Dessutom, stort gräv i en hållbarhetsredovisning och Fabian gör sin första veckans sågning!Tidsstämplar:01:48 Veckans sågning04:17 Odfjell Technology $OTL13:04 Nekkar $NKR18:48 Cambi $CAMBI23:10 Hello Fresh $HFG29:33 Storytel $STORY—Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals guldfiskar har hittats i olika dammar i Göteborg, vilket uppmärksammats i lokala Facebookgrupper. Nu har biologstudenten Cheyenne och hennes papegoja Keekie räddat över 400 av de misstänkt dumpade fiskarna från det alldeles för varma dammvattnet.Sen pratar vi om att AI-klonade skådespelarröster börjat användas av ljudboksbolag. Såväl levande som döda skådisar kan nu ”läsa upp böcker”, utan att faktiskt göra det, vilket väcker en del etiska dilemman.

Vi ska åka till Alhambra, så vi fuskar och spelar in en torsdag, men det finns ändå en hel del att tala om. Skolmaten förr och nu, till exempel, och skälet till att svenskar börjat med amerikansk besticksföring, enligt Richard Tellström. Torsten Ehrenmark som påstod att all glädje utan rotmos är konstlad glädje, Bo Rothstein som skiljer på värderingar och lagar. De senare ska vi följa, de första är fria. Förlagspodden som talat om att AI leder till miljoner ljudböcker som ingen lyssnar på och Johans egna erfarenheter av att läsa in sina Döda vita män och Ladies i en studio bredvid Stefan Sauk, (Den ljudboken finns att ladda ned på ställen där man gör sådant). Johan Pehrson, chef för Folkpartiet som vi fortfarande säger, har fått korvförbud. Liberaler ser numer korvar som ett tecken på att flörta med högerpopulism. DE som gick på regn och rusk-dagis har växt upp och vill jobba — eller till och med sova — ute. Klagomål på att "Äntligen fredag", Johans dagbok, inte är tillräckligt smaskig med personliga avslöjanden. Men vad är det egentligen? Ett tecken på upplösningen mellan det privata och offentliga, menar vi, och varför är det privata fortfarande så spännande. Tjänstemän, bibliotekarier och alla andra som inte längre kan skilja på personliogt engagemang och offentlig roll. Och ett litet minne om vår ölskade hund Morris, salig i åminnelse. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En exklusiv intervju med Niclas Sandin, VD för Bookbeat. I detta avsnitt utforskar vi den stadigt växande ljudboksmarknaden och analyserar dess framtida potential. Få unika perspektiv från en branschledare när Niclas delar insikter om hur teknologiska framsteg och förändrade konsumtionsvanor har bidragit till ljudbokens popularitet. Vi tar även en närmare titt på hur Bookbeat har anpassat sig för att forma framtidens ljudboksupplevelse. Om du är nyfiken på varför ljudböcker fortsätter att erövra våra öron så missa inte detta engagerande avsnitt.

Tidigare i veckan meddelade ljudbokstjänsten Storytel att de kommer att börja göra ljudböcker med hjälp av AI-genererade röster. Enligt Storytel kan de på det här sättet minska produktionskostnaderna med 95 procent. Men vad kommer ljudboksanvändarna tycka om det? Och vad säger det om vår inställning till AI? Samtal med forskaren Carl Heath från institutet Rise.DEPORTEES FIRAR MEDELÅRSKRIS MED NY MUSIKTjugo år efter debuten släpper popbandet Deportees i dagarna sitt sjunde album, "People are a foreign country". Sångaren Peder Stenberg besöker P1 Kultur för att prata om det – och om att gruppen närmar sig medelåldern.INTERVJU: ANNIE ERNAUX - "BRUTALT ATT FÅ NOBELPRISET"Vi har träffat 2022 års Nobelpristagare i litteratur, den franska författaren Annie Ernaux, för ett samtal om skrivandet – och att inte längre kunna skriva, om Europas och Frankrikes framtid. Reporter Felicia Frithiof.ESSÄ: TA ETT DOPP I HAVET MED HOMEROSI dagens essä från OBS dyker Johan Tralau, professor i statskunskap, ner i Homeros havsmetaforer och hittar ett oväntat sentida släktskap på andra sidan Finska viken.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Avsnitt 191. Förläggaren dricker vin, lyssnar till en ofokuserad kulturminister och ger statsministern en muta. Eller snarare ett gäng mutor. Som vanligt, får man säga, så får journalisten sig en överraskning när han frågar vad som händer på förlaget. Förläggaren satsar vilt på att världen kommer att bli allt mindre och ger ut ljudböcker på allt fler språk. Och den som har varit på resa har något att berätta. Som journalisten som har varit i västerled på en bokbranschdag i Oslo en magisk försommardag. Utan att avslöja för mycket var det en mycket innehållsrik resa där journalisten var inbjuden, tog i så han sprack vilket alla verkade tycka var trevligt. På den mer allvarliga sidan var det också innehållsrikt i ett samtal om den nya norska boklagen. Och så vandrar journalisten självklart till Canossa efter att ha fått ett par hårtorkar efter förra avsnittet.   00 23 – En svårflörtad förläggare på Sagerska huset 06 25 – Ljudböcker på isländska och engelska 15 41 – En norsk boklagsproposition som inte liknar någon annan 28 58 – En rodnande ursäkt

Avsnitt 187. Vad händer när ljudboklyssnare börjar lyssna till AI-framställda ljudböcker? Ska dessa ljudböcker ersättas inom samma system som i dag där författare och förlag delar på lyssningspotten i strömningstjänsterna? Utvecklingen inom musiktjänsterna pekar mot en svårlöst konflikt. När radioprogrammet Medierna, som är tänkt att kritiskt granska hur svenska medier gör sitt jobb, nyligen gav sig på Uppdrag Gransknings mer än årslånga gräv runt Niclas Salomonsson och Salomonsson Agency gick de totalt vilse. Helt aningslöst blev de brickor i ett spel de inte kan tolka, inte förstår. Resultatet blev ett svårslaget magplask, ett journalistiskt lågvattenmärke. Vi ger er detaljerna. Så några mindre inslag. Vi lade örat till marken och hörde att budgivningen runt Andreas Cervenkas nya bok var stökig och från flera håll benämndes som den girigaste budgivning de förlagen varit med om. Inget gott rykte att bära med sig för den relativt nya agenturen Albatross. Och, under över alla under. B-formatet verkar röra på sig. Bonniers fick göra nytryck på sina kampanjtitlar och Carolina Ek, förläggare och pocketansvarig på Norstedts berättade att man framöver kommer att kontrollera läsbarheten på sina nyutgivningar efter att ha lyssnat på journalistens reaktion på deras utgivning Av Hans-Gunnar Axbergers Statsministermordet som var oerhört svårläst. Och som sista inslag i detta avsnitt ytterligare ett inslag i vår serie med förlagsintervjuer/förlagspresentationer. Den här gången samtalar vi med Anders Teglund, en av två ägare till Teg Publishing. En humla i den svenska förlagsvärlden. 00 21 – Vem vill dela pengar med robotgenererat innehåll? 02 30 – Ett journalistiskt magplask av sällan skådat slag 20 46 – Albatross aggressiva på marknaden 21 33 – Gör som Norstedts så kommer B-formatet att bli lyckat 23 02 – Anders Teglunds Teg Publishing i fullformat    

Avsnitt 166: Förläggaren, som är en siffernörd, stör sig på en trubbig redovisning av tillståndet i branschen och påpekar att han inte är så snygg som det ser ut. I slutändan står Penguin Random House som förlorare när föremålet för deras kärlek, Simon & Schuster i USA, hoppar av affären som stoppades i domstol. Ingen överklagan och ett saftigt skadestånd till S&S ser inte så snyggt. Vi synar det, troligen, sista kapitlet i den långa historien. Spotify slår på trumman för sin ljudbokssatsning som ser ut som en liten puff om ni frågar oss. Samtidigt satsar Audible på strömmande format i världens folkrikaste land. Vi inleder vår rapport från Finland med fokus på ljudböcker och lär oss, bland annat, att Finland är på väg att springa om Sverige. Om man räknar lyssning per capita.   00 28 – Förlagsspecialen plus 10 51 – Så tog det slut, till slut 14 40 – Spotify låtsas som ingenting 19 22 – Rapport från Helsingfors 1 26 28 – Samtal med Sari Forsström

Kulturnytts Nina Asarnoj utser Sara Gordans roman "Natten" till en av årets bästa böcker och kriget hotar arbetet med Unescos världsarvslista. Producent: Estrid HolmProgramledare: Amanda Niklasson

Ljudboksuppläsare ombeds läsa på rikssvenska och bokrecension av Sara Gordans "Natten" som är "en av årets bästa böcker" enligt kulturredaktionens kritiker Nina Asarnoj. Producent: Estrid HolmProgramledare: Linnéa Wannefors

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%.Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat.En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling.Programet är en repris med anledning av Litteraturveckan i P1. Det sändes första gången i april 2019. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducenter: Camilla Widebeck, Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Premiär för dokumentär om drottning Elizabeth och recension av Silvia Avallones nya roman En vänskap. Producent: Estrid HolmProgramledare: Amanda Niklasson

I ett nytt avsnitt av Ordfronten special frågar författaren och journalisten Lisa Bjerre ut förläggare Pelle Andersson om den växande ljudboksbranschen. Vad är viktigt för att en bok ska funka i ljud? Hur anpassar sig förlagen till den nya branschen? … Continue reading →

Välkommen till Ljud för djuren! Ljudböcker med fokus på djurrätt och veganism.

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! Mail: oskar@studionystrom.com Instagram: @oskar.nystrom

Farbror Tant diskuterar samtida fenomen som Sugardating och Squidgames! Ljudböcker och adaptioner för television för oss till tankar om Isfolket. Kanske är det äntligen dags att se Sol smörja muffen med tigerbalsam inför sin dejt med Satan i Brösarps backar. Avslöjanden om kommande shower för Swedish Drag Mafia. Hello Mello! Nu med en aning bättre Pod setup. Hoppas ni märker skillnad på ljudet! Maila oss dina frågor: CabaretCabernetPod@gmail.com Themesong Dalís Theme - by James Gauthier all rights reserved

Ljudböckernas popularitet växer såväl i Sverige som i många andra länder. Vad innebär det för oss som skriver? Vad är skillnaden mellan ljudboken och den fysiska boken? Bör man skriva på ett annat sätt? Finns det några saker som man absolut bör göra eller inte får göra? I detta avsnitt lär vi oss allt om ljudböcker, mycket nöje! PS. Vi ber om ursäkt för det dåliga ljudet och hoppas att det går att lyssna ändå. :-)

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Är det bara samhällets vinnare som kan lyssna på ljudböcker? Det finns en risk för det, säger Anders Söderbäck på Stockholms stadsbibliotek. Biblioteken har nämligen hamnat i en märklig fälla. Ljudböckerna blir allt mer populära, men om biblioteken försöker svara mot behovet riskerar de att helt gå under. Kostnaderna för digital litteratur är nämligen så hög att det skulle krossa deras budgetar. Många bibliotek lägger redan idag hälften av sina pengar på digitala medier, men det räcker inte långt. På sikt riskerar hela idén med bibliotek att bli meningslös. Om de inte längre kan erbjuda den litteratur som efterfrågas till alla – vad har vi då dem till? Och förlagen gör inte saken lättare. Ofta gömmer de undan de allra mest populära titlarna från biblioteken. Dessutom har Lena Mellin och Anna Andersson lyssnat på Veronica Palms debutroman ”Inte alla män”. En bok om våld mot kvinnor.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Cecilia och Lena tipsar om älskade ljudböcker, pratar uppläsare och uppläsningsminnen.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Karl Berglund, forskar om ljudböcker och vet vad som krävs för att en bok ska bli lyssnad på. LITTERATUREN VI HELST LYSSNAR PÅ Strömningstjänster för böcker har blivit allt mer populära under de senaste åren och lyssnandet på litteratur har därmed blivit ett viktigare sätt att ta del av böcker. Men vad är det egentligen vi lyssnar på, hellre än läser? Och hur förändrar detta litteraturen? Samtal med Karl Berglund, forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. TÅRTAN BLEV EN VÄRLDSNYHET OCH SKAKADE SVERIGE Tårtan var en avbildning av en svart kvinnokropp med konstnärens eget blackface-målade huvud i ena änden. Sveriges dåvarande Kulturminister var där och skar första biten av tårtan. Foton och filmer från händelsen fick den att bli en världsnyhet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har med hjälp av intervjuer och arkivmaterial rekonstruerat händelseförloppet kring "Painful Cake" i kulturdokumentären "Bakverket som skakade Sverige". DAGENS ESSÄ Denna vecka handlar radioessäerna i OBS om bokens förvandlingar, både om hur själva boken antar nya former och hur den förändrar samhället. I dag ska det handla om båda aspekter, när förläggaren Per Bergström ska tala om Samizdat det vill säga den underjordiska spridningen av litteratur i det forna östblocket. Böckerna spreds bland annat flitigt i Tjeckoslovakien. Men vilken roll spelade de egentligen för sammetsrevolutionen och demokratiseringen av landet? Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof och Eskil Krogh Larsson Mer lyssning om ljudböcker Överraskande resultat i ljudboksstudie Det går bra för ljudböcker när många stannar hemma Ny studie: Ljudböcker fungerar som mänskligt sällskap

Fuskar jag om jag lyssnar på ljudbok i stället för läsa? Författaren och kritikern Elin Grelsson Almestad undersöker skillnaden mellan litteraturens olika spridningsformer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ursprungligen publicerad 26/11 2019. Det är sensommar när jag lyssnar på de över sjutton timmar som utgör Nina Wähäs roman Testamente. Berättelsen om familjen Toimi i finska Tornedalen följer mig i hörlurarna på skogspromenader, cykelturer till badstranden, kollektivtrafiksresor och i hemarbetet med disk och städning. Min värld och den litterära värld som utgör en stor del av min vakna tid blir allt svårare att skilja åt. När jag passerar en badsjö med cykeln är det samtidigt som ett par unga pojkar i romanen drunknar och vattnet jag befinner mig vid och deras lek vid älven går ihop. Och länge tänker jag på Siri, modern från Karelen, varje gång jag diskar eftersom delen om finska vinterkriget spelades i mina öron samtidigt som jag tog hand om en ovanligt stor disk. På samma sätt upplever jag någon månad senare Sally Rooneys Normala människor på en bussresa mellan Stockholm och Öland. Strax före rastplatsen i Ringarum berättar ena huvudpersonen Connell för sin kärlek Marianne att han kommer gå på skolans avslutningsbal med en annan tjej. I mörkret över Ölandsbron, då min ena fot börjat somna och jag äter ett äpple, har de båda börjat på Trinity College i Dublin. Slutet lyssnar jag på under en promenad då jag möter en hund precis när Connell börjat gå hos en psykolog och de två intrycken sammanflätas. En glad spanielhund och väntrummet hos studentpsykologen. Så går litteraturen in i min perception av världen, blir en del av min visuella och taktila vardag. Medan den tryckta boken under tjugohundratiotalet började dala på allvar ökade ljudboksstreamingtjänsterna stort. Under 2018 ökade antalet lyssnade eller lästa digitala böcker med 44,9 procent i abonnemangstjänsterna i Sverige. Samma utveckling återfanns i de andra nordiska länderna och även internationellt var det vid denna tid som ljudboken på allvar började bli det nya sättet att ta till sig litteratur. Utvecklingen har gett upphov till flera diskussioner. En rör de förändrade villkoren för författare och synen på det konstnärliga verket. En annan rör den kognitiva upplevelsen. Ljudböcker sägs kräva förenklingar, tydligare narrativ och rappare tempo för att lyssnaren upptagen med annat samtidigt ska kunna hänga med. Men vad skiljer egentligen läsandet och lyssnandet åt? Efter att i flera böcker ha utforskat den kognitiva process som är läsandet skrev forskaren Daniel T. Willingham, forskare inom kognitiv psykologi, under 2018 en längre artikel i The New York Times där han försökte besvara den fråga som allt oftare ställdes till honom: är det fusk om jag lyssnar på en bok i stället för att läsa den?. Willingham lugnade med att det rent kognitivt i grunden inte skiljer sig särskilt mycket åt. Så fort du identifierat orden, oavsett om det sker genom läsande eller lyssnande, är det samma process för att förstå och bilda sammanhang. Skrivande och läsande är knappt 6000 år gammalt, men att lyssna på berättelser och göra dem begripliga för oss själva har människan ägnat sig betydligt längre åt än så. I september 2019 kom Svenska förläggareföreningen med en rapport om ljudboksmarknaden, som bland annat studerade konsumentbeteendet bland de som lyssnar på litteratur. I enkätstudien framkom en sällan uppmärksammad faktor i ljudbokslyssnandet: behovet av sällskap. På samma sätt som radion eller tv:n håller tystnaden och ensamheten på avstånd har nu ljudboken samma effekt. Andra fördelar med lyssnandet som brukar framhållas som möjligheten att göra flera saker samtidigt eller att det är mindre ansträngande jämfört med läsandet hade ingen statistisk signifikans alls. Ljudbokslyssnandet kan liknas vid att lyssna till högläsning, en aktivitet som många förknippar med trygghet och barndom, föräldrars röster vid godnattsagan eller spökhistorier vid elden på lägret. När amerikanska Audio Publishers Associations gjorde en liknande studie om motiv för ljudbokslyssnande rapporterade så många som 17 procent av respondenterna att de föredrog ljudböcker framför andra format just för att de tycker om att bli höglästa för. Själv upplever jag något liknande när jag senare tar fram de tryckta versionerna av både Testamente och Normala människor. Stumheten i pappret är påtagligt jämfört med rösterna som följer mig genom vardagen, jag känner mig fången i min egen röst och fjättrad till själva materian att behöva sitta framför bokstäver och berätta för mig själv. Texterna känns på ett sätt mer platta och jag upplever mig utlämnad till att själv skapa mening. I andra läsningar är stumheten en lisa. Jag börjar lyssna på Sigbjörn Skådens roman Vaka över dem som sover, men när obehaget stegras i romanen går jag över till den tryckta text som jag enkelt kan lägga ifrån mig och inte kommer lika nära som rösten i mina öron. Samtidigt upptäcker jag när jag läser Normala människor att jag missat detaljer och saker jag missuppfattat i översättningen. Kanske var det när jag var upptagen med att titta på en karta för att se hur långt bussen kommit eller funderade på om min stolsgranne tagit orimligt mycket av vårt gemensamma utrymme till sitt förfogande? I Testamente kan jag plötsligt se hur texten är uppbyggd, gå tillbaka och långsamt läsa om vissa passager som jag behöver få mer grepp om. Och när jag vid ett senare tillfälle lyssnar på Tessa Hadleys roman Sent på dagen och vid tre upprepade tillfällen lyckas somna ifrån exakt samma nyckelscen ger jag upp försöken att spola tillbaka och bestämmer mig för att strunta i den scenen eftersom sammanhanget gett mig tillräckligt med information i alla fall. Lyssnandet ger ofrånkomligen en slarvigare läsning. Daniel T Willingham håller med om detta och stödjer sig bland annat på forskning där studenter fått ta till sig samma vetenskapliga text via tryckt källa och en 22 minuter lång podcast. När de två dagar senare tentade av kunskaperna de fått via texten fick läsarna 81 procent rätt och lyssnarna 59. Så även om det i grunden är samma kognitiva process verkar mer teoretiska och avancerade texter kräva ytterligare mentala strategier, där lyssnandet inte räcker till. Att i stället läsa ger ökat fokus och fokuset gör det möjligt för oss att läsa om, stryka under, stanna upp och betrakta orden. Likaså ger lyssnande inte samma utmaning i form av läsförståelse, eftersom den uppläsande rösten kommer avslöja hur texten ska tolkas. Som läsare behöver du själv räkna ut om dialogen är ironisk, om det finns en undertext, var betoningen i meningen ska ligga och hur den förändras beroende på kontext. Att lyssna på ljudbok är inte att fuska, konstaterar Willingham, men det är en annan typ av upplevelse än vad läsning är. Jag förstår vad han menar. Ljudboken ger dig mer närhet, sällskap, en sorts koppling mellan litteraturen och världen. Samtidigt går du miste om din egen texttolkning, aktiviteten att själv skapa röster och riskerar att missa en del komplex litteratur som fungerar bättre som läsning. Den trycka boken och ljudboken är helt enkelt olika sakeroch det är när vi börjar behandla dem som skilda, men jämlika medium, som vi verkligen kan börja använda oss av dess styrkor. Elin Grelsson Almestad, författare och kritiker Källor Bokförsäljningsstatistiken. Helåret 2018. Erik Wikberg. Rapport från svenska bokhandlarföreningen och Svenska förläggarföreningen, 2018. Ljudboken: Hur den digitala logiken påverkar marknaden, konsumtionen och framtiden. Hedda Hanner, Alice OConnor och Erik Wikberg. Svenska förläggareföreningen, 2019. Den läsande hjärnan. Daniel T. Willingham. Övers. Matilda Nagy och förord av Julia Uddén. Natur & Kultur, 2018. Is Listening to a Book the Same Thing as Reading it? Daniel T. Willingham. The New York Times, 8 december 2018. Omnämnda romaner: Sent på dagen. Tessa Hadley. Övers Amanda Svensson. Wahlström&Widstrand, 2019. Normala människor. Sally Rooney. Övers Klara Lindell. Albert Bonniers Förlag, 2019. Vaka över dem som sover. Sigbjörn Skåden. Övers David Vikgrenn. Teg Publishing, 2019. Testamente. Nina Wähä. Norstedts, 2019.

Fuskar jag om jag lyssnar på ljudbok i stället för läsa? Författaren och kritikern Elin Grelsson undersöker skillnaden mellan litteraturens olika spridningsformer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ursprungligen publicerad 26/11 2019.Det är sensommar när jag lyssnar på de över sjutton timmar som utgör Nina Wähäs roman Testamente. Berättelsen om familjen Toimi i finska Tornedalen följer mig i hörlurarna på skogspromenader, cykelturer till badstranden, kollektivtrafiksresor och i hemarbetet med disk och städning. Min värld och den litterära värld som utgör en stor del av min vakna tid blir allt svårare att skilja åt. När jag passerar en badsjö med cykeln är det samtidigt som ett par unga pojkar i romanen drunknar och vattnet jag befinner mig vid och deras lek vid älven går ihop. Och länge tänker jag på Siri, modern från Karelen, varje gång jag diskar eftersom delen om finska vinterkriget spelades i mina öron samtidigt som jag tog hand om en ovanligt stor disk. På samma sätt upplever jag någon månad senare Sally Rooneys Normala människor på en bussresa mellan Stockholm och Öland. Strax före rastplatsen i Ringarum berättar ena huvudpersonen Connell för sin kärlek Marianne att han kommer gå på skolans avslutningsbal med en annan tjej. I mörkret över Ölandsbron, då min ena fot börjat somna och jag äter ett äpple, har de båda börjat på Trinity College i Dublin. Slutet lyssnar jag på under en promenad då jag möter en hund precis när Connell börjat gå hos en psykolog och de två intrycken sammanflätas. En glad spanielhund och väntrummet hos studentpsykologen. Så går litteraturen in i min perception av världen, blir en del av min visuella och taktila vardag.Medan den tryckta boken under tjugohundratiotalet började dala på allvar ökade ljudboksstreamingtjänsterna stort. Under 2018 ökade antalet lyssnade eller lästa digitala böcker med 44,9 procent i abonnemangstjänsterna i Sverige. Samma utveckling återfanns i de andra nordiska länderna och även internationellt var det vid denna tid som ljudboken på allvar började bli det nya sättet att ta till sig litteratur. Utvecklingen har gett upphov till flera diskussioner. En rör de förändrade villkoren för författare och synen på det konstnärliga verket. En annan rör den kognitiva upplevelsen. Ljudböcker sägs kräva förenklingar, tydligare narrativ och rappare tempo för att lyssnaren – upptagen med annat samtidigt – ska kunna hänga med. Men vad skiljer egentligen läsandet och lyssnandet åt?Efter att i flera böcker ha utforskat den kognitiva process som är läsandet skrev forskaren Daniel T. Willingham, forskare inom kognitiv psykologi, under 2018 en längre artikel i The New York Times där han försökte besvara den fråga som allt oftare ställdes till honom: ”är det fusk om jag lyssnar på en bok i stället för att läsa den?”. Willingham lugnade med att det rent kognitivt i grunden inte skiljer sig särskilt mycket åt. Så fort du identifierat orden, oavsett om det sker genom läsande eller lyssnande, är det samma process för att förstå och bilda sammanhang. Skrivande och läsande är knappt 6000 år gammalt, men att lyssna på berättelser och göra dem begripliga för oss själva har människan ägnat sig betydligt längre åt än så.I september 2019 kom Svenska förläggareföreningen med en rapport om ljudboksmarknaden, som bland annat studerade konsumentbeteendet bland de som lyssnar på litteratur. I enkätstudien framkom en sällan uppmärksammad faktor i ljudbokslyssnandet: behovet av sällskap. På samma sätt som radion eller tv:n håller tystnaden och ensamheten på avstånd har nu ljudboken samma effekt. Andra fördelar med lyssnandet som brukar framhållas – som möjligheten att göra flera saker samtidigt eller att det är mindre ansträngande jämfört med läsandet – hade ingen statistisk signifikans alls. Ljudbokslyssnandet kan liknas vid att lyssna till högläsning, en aktivitet som många förknippar med trygghet och barndom, föräldrars röster vid godnattsagan eller spökhistorier vid elden på lägret. När amerikanska Audio Publishers Associations gjorde en liknande studie om motiv för ljudbokslyssnande rapporterade så många som 17 procent av respondenterna att de föredrog ljudböcker framför andra format just för att de tycker om att bli höglästa för.Själv upplever jag något liknande när jag senare tar fram de tryckta versionerna av både Testamente och Normala människor. Stumheten i pappret är påtagligt jämfört med rösterna som följer mig genom vardagen, jag känner mig fången i min egen röst och fjättrad till själva materian – att behöva sitta framför bokstäver och berätta för mig själv. Texterna känns på ett sätt mer platta och jag upplever mig utlämnad till att själv skapa mening. I andra läsningar är stumheten en lisa. Jag börjar lyssna på Sigbjörn Skådens roman Vaka över dem som sover, men när obehaget stegras i romanen går jag över till den tryckta text som jag enkelt kan lägga ifrån mig och inte kommer lika nära som rösten i mina öron.Samtidigt upptäcker jag när jag läser Normala människor att jag missat detaljer och saker jag missuppfattat i översättningen. Kanske var det när jag var upptagen med att titta på en karta för att se hur långt bussen kommit eller funderade på om min stolsgranne tagit orimligt mycket av vårt gemensamma utrymme till sitt förfogande? I Testamente kan jag plötsligt se hur texten är uppbyggd, gå tillbaka och långsamt läsa om vissa passager som jag behöver få mer grepp om. Och när jag vid ett senare tillfälle lyssnar på Tessa Hadleys roman Sent på dagen och vid tre upprepade tillfällen lyckas somna ifrån exakt samma nyckelscen ger jag upp försöken att spola tillbaka och bestämmer mig för att strunta i den scenen eftersom sammanhanget gett mig tillräckligt med information i alla fall. Lyssnandet ger ofrånkomligen en slarvigare läsning.Daniel T Willingham håller med om detta och stödjer sig bland annat på forskning där studenter fått ta till sig samma vetenskapliga text via tryckt källa och en 22 minuter lång podcast. När de två dagar senare tentade av kunskaperna de fått via texten fick läsarna 81 procent rätt och lyssnarna 59. Så även om det i grunden är samma kognitiva process verkar mer teoretiska och avancerade texter kräva ytterligare mentala strategier, där lyssnandet inte räcker till. Att i stället läsa ger ökat fokus och fokuset gör det möjligt för oss att läsa om, stryka under, stanna upp och betrakta orden. Likaså ger lyssnande inte samma utmaning i form av läsförståelse, eftersom den uppläsande rösten kommer avslöja hur texten ska tolkas. Som läsare behöver du själv räkna ut om dialogen är ironisk, om det finns en undertext, var betoningen i meningen ska ligga och hur den förändras beroende på kontext.Att lyssna på ljudbok är inte att fuska, konstaterar Willingham, men det är en annan typ av upplevelse än vad läsning är. Jag förstår vad han menar. Ljudboken ger dig mer närhet, sällskap, en sorts koppling mellan litteraturen och världen. Samtidigt går du miste om din egen texttolkning, aktiviteten att själv skapa röster och riskerar att missa en del komplex litteratur som fungerar bättre som läsning. Den trycka boken och ljudboken är helt enkelt olika sakeroch det är när vi börjar behandla dem som skilda, men jämlika medium, som vi verkligen kan börja använda oss av dess styrkor.Elin Grelsson, författare och kritikerKällorBokförsäljningsstatistiken. Helåret 2018. Erik Wikberg. Rapport från svenska bokhandlarföreningen och Svenska förläggarföreningen, 2018.Ljudboken: Hur den digitala logiken påverkar marknaden, konsumtionen och framtiden. Hedda Hanner, Alice O'Connor och Erik Wikberg. Svenska förläggareföreningen, 2019.Den läsande hjärnan. Daniel T. Willingham. Övers. Matilda Nagy och förord av Julia Uddén. Natur & Kultur, 2018.”Is Listening to a Book the Same Thing as Reading it?” Daniel T. Willingham. The New York Times, 8 december 2018.Omnämnda romaner:Sent på dagen. Tessa Hadley. Övers Amanda Svensson. Wahlström&Widstrand, 2019.Normala människor. Sally Rooney. Övers Klara Lindell. Albert Bonniers Förlag, 2019.Vaka över dem som sover. Sigbjörn Skåden. Övers David Vikgrenn. Teg Publishing, 2019.Testamente. Nina Wähä. Norstedts, 2019.

Detta pandemiår har påverkat det mesta, så också litteraturen. Ljudböckerna har gjort succé, bokhandlar krisade, samtidigt som utgivningen ändå fortsatt P1 Kultur summerar bokåret 2020! P1 Kulturs Anna Tullberg, Annina Rabe, litteraturkritiker och kulturjournalist, och kulturredaktionen mångåriga medarbetare Göran Sommardal medverkar i dagens program där vi sammanfattar och försöker utröna vad som var de största läsupplevelserna och vad som skulle passa i ett hårt paket under granen. BÖCKERNA NÄMNDA I DAGENS PROGRAM Svensk romaner Magic Love Pixie av Sofia Stenström Mammajournalerna av Helene Rådberg Splendor av Stefan Lindberg Samlade verk av Lydia Sandgren Jackie av Anne Swärd Caesaria av Hanna Nordenhök Tritonus av Kjell Westö Ya Leila av Donia Saleh Ödeläggaren av Christina Herrström Mamma i soffa av Jerker Virdborg Antiken av Hanna Johansson Fjärilsvägen av Patrik Lundberg Handens rörelser av Felicia Stenroth Blödningen av Lyra Koli Mode Renegater av Klas Östergren Översten av Ola Larsmo Dalenglitter av Wanda Bendjelloul Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson Bärarna av Jessica Schiefauer Mitt kapital av Milja Sarkola Sakprosa och självbiografi Livets tunna vägg av Nina Burton Arbetarlitteraturens återkomst av Rasmus Landström Längta bort, längta hem av Kristoffer Leandoer Äkta hela vägen av Martin Mutumba Utländska romaner översatta till svenska De vuxnas lögnaktiga liv av Elena Ferrante, översatt av Johanna Hedenberg Petite av Edward Carey, översatt av Helen Sonehag Inte av denna världen av Yaa Gyasi, översatt av Inger Johansson Grand Union av Zadie Smith, översatt av Niclas Nilsson Åren av Annie Ernaux , översatt av Maria Björkman Samtycket av Vanessa Springora, översatt av Marianne Tufvesson Det långsamma livet av Abdellah Taïa, översatt av Håkan Lindquist och Davy Prieur Modersmjölken av Nora Ikstena, översatt av Juris Kronbergs Framgång av Lion Feuchtwanger, översatt av Karl Fägersten Lyrik Ur världen av Eva Runefelt Under månen av Hanna Rajs Lara Mott av Jörgen Lind En röst finns bara när någon hör den av Henrika Ringbom Nattligt symposion, Sölvegatan 2 av Jesper Svenbro DAGENS OBS-ESSÄ Denna dag - som är årets kortaste och mörkaste - funderar kulturjournalisten Eva-Lotta Hultén över föreställningen om att ljuset alltid är att föredra och vårt behov av mörker. DEN NYA TV-SERIEN "FAMILJEN BRIDGERTON" Till jul satsar Netflix på sexig eskapism som blandar Jane Austen, Beyoncé och "Gossip girl". "Familjen Bridgerton" är en tillspetsad kostymsåpa i åtta påkostade avsnitt, om de åtta syskonen Bridgerton och deras eskapader under societetssäsongen i London år 1813. Karin Svensson har pratat med seriens skapare och skådespelare. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Sidekick: Riko Eklundh. Skådis under corona. Alla borde plocka lingon. Sverige och Finland blir ett. Belarus är nära. Hur kanalisera energin till ngt gott? Hemskammen som hälften lider av. Stökiga skåp. Pride och Helsinki-Helsingfors. Hangötidningen och de inbundna årgångarna. Hbl-tidningen som prenumeranterna inte fick. Ljudböcker. Pringles tog över 20 år på sig. Färgerna förenar oss.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I veckans avsnitt pratar vi om att lyssna på böcker. Vad tycker vi om när inläsaren smackar när någon äter eller lägger in dialekter? --Böcker vi pratar om under avsnittet-- 04:15 - 08:00 Blybröllop av Sara Paborn, inläsare Anna Godenius 08:16 - 10:12 Grönt för mord av Folke Mellvig, radioföljetong 10:18 - 12: 11 Toktanten av Birgitta Bergin, inläsare Maria Lyckow 12:45 - 15:16 Herrarna satte oss här av Elin Anna Labba, inläsare författaren själv (finns endast som e-bok att läsa) Kom igång med Biblio - bibliotekets app för e-böcker: https://www.bibblo.se/e-ljudb%C3%B6cker?culture=sv

Skriva för ljud I detta avsnitt utforskar jag processen med att skriva för ljud och den process som ligger bakom böckerna som vi lyssnar på i streamingtjänster och köper via näthandlarna t ex. Jag tar hjälp av Anna-Maria Ekblad och Maria Fallström som båda har erfarenhet av ljudboksprocessen men på lite olika sätt. Anna-Maria är […]

Skriva för ljud I detta avsnitt utforskar jag processen med att skriva för ljud och den process som ligger bakom böckerna som vi lyssnar på i streamingtjänster och köper via näthandlarna t ex. Jag tar hjälp av Anna-Maria Ekblad och Maria Fallström som båda har erfarenhet av ljudboksprocessen men på lite olika sätt. Anna-Maria är […]

Ska misstag inom vården åtalas? Borgmästaren i dragkamp med Orban-regeringen. Bokrea, vad lockar med fysiska böcker? Ljudböcker växer - hur påverkar det litteraturen? EU-ministrarna i Bryssel klubbar förhandlingsmandat för handelsavtalet med Storbritannien efter Brexit. Den svenske förläggaren Gui Minhai, som sedan 2015 suttit frihetsberövad i Kina har dömts till tio års fängelse i en kinesisk domstol. Lektor anmäld för användning av N-ordet. Smittspridningen i Europa. 1000 i karantän på Teneriffa. Hur nära en Pandemi?

I det här avsnittet tar vi ett timslångt grepp om ljudboken. Anna Bågstam träffar förlagschefen Åsa Selling från Bonnier Bookery (och Romanus & Selling) och författaren Daniel Åberg för att prata om hur det kommer sig att ljudböcker har blivit så populära, vad de själva lyssnar på och vad det egentligen krävs för att bli en bra ljudbok. För att se listan på alla böcker som nämns i programmet så kolla in www.vadvipratarom.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 60: Har författarna som kommer ut på Albert Bonniers förlag tillgång till smartare och kunnigare redaktörer och förläggare än alla andra? Inte om ni frågar oss. Men det finns en hel del att fundera över här, vilket vi gör. Det finns en fråga där vi är duktigt oense. Det är när vi filosoferar över vem som läser och vem som lyssnar på ljudböcker och vilka effekter det får på marknaden. Det är en fråga som förlag sällan vill prata om eftersom det inte finns något att vinna på det. Men lyfter man lite på förlåten är det uppenbart att det finns gott om jobbiga författare. En del är episkt jobbiga enligt journalisten. Förläggaren är mer nedtonad i frågan om man säger så.   Innehåll: 00 21 – Illusionen i ett aktat namn kan lura författare 08 34 – Vem lyssnar och vem läser? Kapitel 131. 14 15 – Hur jobbiga kan författare vara?

Har författarna som kommer ut på Albert Bonniers förlag tillgång till smartare och kunnigare redaktörer och förläggare än alla andra? Inte om ni frågar oss. Men det finns en hel del att fundera över här, vilket vi gör. Det finns en fråga där vi är duktigt oense. Det är när vi filosoferar över vem som läser och vem som lyssnar på ljudböcker och vilka effekter det får på marknaden. Det är en fråga som förlag sällan vill prata om eftersom det inte finns något att vinna på det. Men lyfter man lite på förlåten är det uppenbart att det finns gott om jobbiga författare. En del är episkt jobbiga enligt journalisten. Förläggaren är mer nedtonad i frågan om man säger så.   Innehåll: 00 21 – Illusionen i ett aktat namn kan lura författare 08 34 – Vem lyssnar och vem läser? Kapitel 131. 14 15 – Hur jobbiga kan författare vara?

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Jan Emanuel Johansson jagar djurplågare som lämnade kalv att svälta ihjäl. Dagens gäst är Carolina Farberger. Kaah spelar nya låtar live. Ljudböcker för barn. Game of Throne-premiären som kom av sig.

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Varje ljudbok har en röstskådespelare som ger den liv och uttryck. Ofta väljer lyssnare sin ljudbok beroende på vem som har läst in boken. Och känslorna kan vara heta – vissa ”ogillar” en inläsare medan andra älskar henne/honom. Möt Katarina Ewerlöf som är Sveriges mest populära kvinnliga inläsare.

Ljudböcker! Är det något ni lyssnar på? Eller är ni all for the classical? Vi går in lite på ljudböcker, alternativ, vad som vi själva föredrar. Och inte nog med det, men vi gör våra två första recensioner på Eleanor Oliphant is Completely Fine av Gail Honeyman och Omgiven av Idioter av Thomas Eriksson. Ni kan hitta oss på LitteraturRäven på Instagram, Twitter och Facebook! Om ni älskar böcker så gå med i vår grupp på Facebook vid namn Tekoppar & Fabler så vi kan diskutera tillsammans! Vi ses nästa vecka!

Vi inleder med att diskutera veckas te som är en kärleksinfusion. Där efter blir det konsumtion och mycket snack om ljudböcker. Vi hinner också prata projo, kattmat och lite annat. Veckans te: Pukka - Love Love | Välkommen till Pukka - en smak av naturen! | Teer & kosttillskott | Pukkas teer | Pukka Herbs ​​ All you need is Love | Välkommen till Pukka - en smak av naturen! | Välmående | Pukka | Pukka Herbs Länkar BBC - Future - Why do the British love the taste of tea so much? Innehåll | Om te (http://www.omte.se/innehall/) Ljudböcker & E-böcker - Lyssna & läs gratis i mobilen (https://www.nextory.se/) The Bullet Journal Method: Track the Past, Order the Present, Design the Future (Audio Download): Amazon.de: Ryder Carroll, Penguin Audio: Bücher (http://amzn.de/dp/B07J1X3H1M/?tag=pmp02-21) MINIMAL.PLAN | Planning & productivity blog | Getting organized and managing projects with a minimal plan (http://minimal-plan.com/en/) BBC Two - Inside the Factory, Series 3, Tea Bags (https://www.bbc.co.uk/programmes/b08ywhdn) Inside the Factory - Wikipedia Coming Soon… What is Your take on Tea versus Coffee? (https://teaversus.coffee/) Kontakt och cred Jingle skapad av Jim Jonsson på JTunes Productions (http://jtunesproductions.se/) Logo av Kjell Högvik Hansson (http://hogvik-hansson.se/kjell/) Hemsida utvecklad i samarbete med Cay Lundén på ComArt (http://comart.se/) Johan Gustaphzon Appleyra (http://www.appleyra.wordpress.com/) Twitter @gustaphzon (https://www.twitter.com/gustaphzon) Johan Gustaphzon på Instagram (https://www.instagram.com/jgustaphzon/) Martin Lindeskog TeaBookSketches | The process of cultivating a tea book (http://teabooksketches.com/) Twitter @lyceum (https://www.twitter.com/lyceum) Martin Lindeskog på Instagram (https://www.instagram.com/lyceum/) Produktiviteet Ansök till vår Slackgrupp (http://goo.gl/forms/ISF3G3echu) Maila oss (mailto:produktiviteet@gmail.com) Produktiviteet på Twitter (https://www.twitter.com/produktiviteet) Produktivitéet på Facebook (https://www.facebook.com/produktiviteet) Produktivitéet på Instagram Produktiviteet Podcast - YouTube Produktiviteet.se – Produktiva tedrickare (http://produktiviteet.se/) Lämna gärna ett omdöme på iTunes (https://itun.es/se/J2srcb.c) Produktivitéet är inspelat med Ringr och redigerat i Ferrite Recording Studio Support this podcast

Breakit har kartlagt det stora ljudbokskriget. Vilket rookie-företag kan slå ut ljudboksjätten Storytel? Sverige är ett av världens mest ljudboksälskande länder. Förra året lyssnade svenskarna på över 100 miljoner ljudbokstimmar. Men varför är en av landets mest lyssnade böcker historien om en trött kanin? Reporter Erik Wisterberg reder ut allt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ring P1 från Stockholm om bland annat ljudböcker, lantliv och kontanthantering. Programledare: Henrik Torehammar

Anna och Anna har helt olika åsikter om att lyssna på litteratur, men delar åsikt om att läsa dramatik. Du får även massor av lyssningstips.

Ljudböcker blir allt mer populära. Hur skriver man för dessa, och hur ger man ut dem? Hur förändras skapandet och läsandet? Medverkande: Eva Holmquist, Oskar Källner, Ewa Broberg, och moderator är Hans Persson. Musiken är från Sands Of Time (Psychadelik Pedestrian) / CC BY-NC 3

Avsnitt 14: Ljudböcker Emilia Söelund och Sophia Magasanik pratar om ljudböcker med litteraturkritiker Rikard Flyckt. Smålands litteraturpodd handlar om böcker och författare.

Emilia Söelund och Sophia Magasanik pratar om ljudböcker med litteraturkritiker Rikard Flyckt. Smålands litteraturpodd handlar om böcker och författare.

Åsa Beckman, biträdande kulturchef på DN rekommenderar ljudböcker för hängmattan, tre möjliga scenarios om Nordkoreas framtid och hur partierna försöker styra agendan under Järvaveckan.

Fortsatta framgångar för ljudboksformatet. Trenden att skriva ljudböcker fortsättter och kändisar lockar lyssnare. Förläggaren Kristoffer Lindh och bokjournalisten Sölve Dahlgren, utgivare av Boktugg gästar podden och samtalar om ljudboksboomen som  sprider sig över världen. Runt om i hela världen växer ljudboksmarknaden.Täppas lyssnar på Dennis Lehane, " En äkta man"

Jaha, så är de tillbaka igen. Bänken är på plats i Via Lascaris. Fredrik Zander, Jörgen Lötgård, Sara Young och Erik Ekstrand som om inget hade hänt.

Fia har varit ute på galej och Katta har varit ute på Instagram. I bakfyllan och vredens tecken puttrar vi på, alltså. Om hur allt alltid handlar om män, klassiker och en bok som Katta kanske till och med vill ge en femma i betyg! Ni hör ju? Bara någon som inte tycker om sig själv missar ett sådant här avsnitt.A Clockwork Orange/En apelsin med urverk - Anthony BurgessFandom - Anna DayEverything I Never Told You - Celeste NgHannah Green and Her Unfeasibly Mundane Existence - Michael Marshall SmithFoto: Anna Åberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Täppas och TullaMaja laddar ljudböcker inför sommarlovet. Trasdockan av Daniel Cole. Inläsare Johan Ehn. Det förlorade landet av Marie Ljungstedt. Inläsare Katharina Ewrelöf. Nässelvrede av Solveig Vidarsdotter. Inläsare Marie Richardson. Lojalitetens pris av Aino Trosell. Inläsare Irene Lindh. Helikopterrånet av Jonas Bonnier. Inläsare Gerhard Hoberstorfer. Inland av Arne Dahl. Uppläsare Niklas Engdahl. Pölsan av Torgny Lindgren. Inläsare Torgny Lindgren.

Täppas och TullaMaja Fogelberg samtalar med Björn Ranelid. Ljudböcker i detta avsnitt: Stephen King Om att skriva. Inläsare: JOHAN HOLMBERG Kära Hinseberg av Ulla-Maria Andersson. INLÄSARE: SARA EDWARDSSON Förbjuden frukt från ett fruset träd av Björn Ranelid. Inläsare: Björn Ranelid

Tintinrösten Tomas Bolme om att läsa in ljudböcker. Täppas recenserar flera av Bolmes inläsningar. Ljudböcker: Mörk Jord av Ann Cleeves. Inläst av Harald Leander Inläsningar av Bolme: Hämnden av Reginald Hild Elakt spel av Jan Mårtensson Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov

Fogelberg gästas av Viktor Frisk som berättar att han började gråta när han läste in sin bok om livet med ADHD, "Min Superkraft". Täppas recenserar ljudböcker, TullaMaja håller koll på topplistan.

Namn:Andreas Lind Titel: VD Oanad talang: Grym på att bygga Duplo Det ingen vet om dig: Att jag har ett SM guld i Dodge ball Dagliga mediekonsumtion: Ljudböcker, olika poddar, nationell och internationell branschmedia, DI, VA och Aftonbladet Topp-3-appar: Mail, Podcaster, Supernytt Musik i lurarna just nu: Det blir mest ljudböcker och poddar Vad kan du inte leva utan: Min familj See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Medverkande denna gång är: Fredrik, Carl, Lotta och Robb. I vårt trettiosjunde avsnitt så tas följande upp! SPEL I FOKUS ARMA 3 moddarna Exile och Battle Royale samt H1Z1, komiska Deadpool spelet, The Secret of Monkey Island och MMO:et Dragons Prophet och dess blom älskande drakar som bland annat heter Börje!?. Spelnyheter som diskuteras om; Metal Gear Solid V-skivan i princip tom samt att Fox förbereder sig för en Mega Man-film! Veckans diskussion: Moddar eller vanilla? Vad kör vi och varför? Vilket anser vi vara bäst? Övriga nördämnen Ang. Skräck regissören Wes Cravens bortgång, samt även (kommer något senare) ang. Ljudböckerna av A song of Ice and Fire. Och avslutningsvis går vi igenom och besvarar mail som inkommit. info@nordlivpodcast.se★ Support this podcast on Patreon ★

I avsnitt 26 av Stickpodden snackas det knitty.com, ljudböcker och långa naglar. Dessutom blir det trädgårdssnack, djungelgurkor och placeboskabb. Och så en härlig supertävling! Som vanligt finns avsnittsguiden på bloggen.