Podcast appearances and mentions of maria nystr

Intervju med Anna-Maria Nyström körledare från Falun. Musik: All I want for Christmas med Falu Miner Chords och Copper Town Harmony Namnlös låt med Anna-Marias egna kompband Rudolf x3- Medley med Falu Miner Chords och Copper Town Harmony

Maria Nyström från Göteborg har under 10 år släppt musik som The Naima Train, men nu är det dags för ett nytt kapitel då Maria döpt om sig till MANX och släpper singeln I’m giving u art. Här berättar hon om resan i dagens poddavsnitt.

I veckans avsnitt träffar vi Maria Nyström, som är ordförande för Bransch personlig assistans inom Vårdföretagarna. Vi pratar om mytbildningen kring övervinster, om vad förslaget om ”vinstbegränsningar” skulle innebära för branschen personlig assistans och om hur man bör förstärka kontrollsystemen för att minimera möjligheterna för de som vill fuska.

Möt Maria Nyström Agback - Uppsala lottakår, som har ett avtal som underrättelseassistent vid Försvarsmaktens högkvarter. "Då kunde jag faktiskt få vara med och hjälpa till [skogsbranden i Västmanland] och det lilla enkla att jag kunde få var med där och se vad som hände i en fyra, fem dygn. Mitt jobb var att prata i radio. Det är meningsfullt att få vara en bricka i pusslet, få var den som för vidare meddelanden om att det behövs slangar här, det behövs bensin där. Varje morgon och kväll när man åkte till och från den här gymnastiksalen där vi sov så åkte man förbi skyltarna som de boende hade satt upp, Ni är våra hjältar stod det på dem. Det var väldigt meningsfullt att vara där och göra det lilla man kunde."

Han vann Idol 2006 och Stjärnor på is 2008. Musikkarriären fick ta en paus och han försökte få balans i livet. Nu tio år senare har han funnit lugnet i sig själv. Musik känns kul och givande igen, och han kämpar sig tillbaka i den tuffa branschen. / Hän voitti Idolin 2006 ja Stjärnor på is 2008. Hän otti pausin mysikkikarriäärissä ja freistasi löytää palansin elähmään. Nyt kymmenen vuen jälkhiin hän on parempi löytämhään rauhan ittessä. Mysikki on taas hauskaa ja hän satsaa siihen. Mutta tie sinne on ollu monimutkanen. Idag får du träffa musikern Markus Fagervall som på nytt försöker satsa på musikkarriären. Det är inte alltid helt enkelt. I meänkielipepp får du lära dig lite grammatik. När avslutar man ett ord med -ssa och när passar -ssä bättre? Meän kranni maan Katriina Pederssen kertoo omsta pölöstä terrori iskuista ja toisesta pölöstä. Se jos Putin ja Trump alkaa riithelheen. Maria Nyström asu Stockholmissa 32 vuotta ja säilytti meänkielen. Kunka on maholista? Ida Brännström är din trespråkiga kompis.

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv. Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den! - Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes. -Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...    Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare: -Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj. -Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga. -Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv. -Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter.  -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik.   Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm. -Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska! -Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn. -Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."   -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!   Låtlista: 12:03 The Naima Train - Djelem Djelem 12:05 Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado 12:10 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:13 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:13 Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid 12:19 Bertil Boo, Rudi Lakatos - Var Barmhärtig (Mot Mig Älskling Grymma) 12:24 John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha 12:26 John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha 12:29 Bertil Boo, Rudi Lakatos - Sonja (Op 98) 12:33 The Naima Train - En Pyttenliten 12:36 Bireli Lagrene, Holzmano Lagrene, Stochelo Rosenberg, Hono Winterstein, Thomas Dutronc, Florin Niculescu, Diego Imbert - Otji Tjornyje 12:39 The Naima Train - Train In Reverse 12:41 Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio 12:45 Lettiska Radiokören (Riga), Sigvards Klava - Miserere 12:45 Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio 12:49 Sebastian Lakatos - Den Andra Världen 12:53 Sebastian Lakatos - Många Fördelar 12:58 Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado

Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe Rudi Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...  Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare:-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.-Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter. -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik. Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm.-Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska!-Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn.-Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."  -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!

Göteborg filosoferar del IV: Skuld och skam är bra! Det hindrar oss från att begå för många dumheter. Vem avgör vad som är en vanföreställning? Är det till exempel en vanföreställning att tro att Gud finns eller att tro att Gud inte finns? Påståenden och frågor som dyker upp och dryftas i veckans Filosofiska rummet, som är inspelad inför publik på Göteborgs universitet och utspelar sig i mötet mellan psykiatri och rättsfilosofi. Susanna Radovic, teoretisk filosof vid Göteborgs universitet och Maria Nyström, vårdvetare vid högskolan i Borås, diskuterar gränsen mellan vanliga vanföreställningar och sjukliga personlighetsstörningar. Boktips: "Ett liv på egna villkor", av Maria Nyström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och Jon Jordås.