Lottapodden

Astrid Romell, Bohusläns lottakår, är redo för värnplikt. I det här avsnittet berättar hon om vägen från ungdomsutbildning inom Svenska Lottakåren till att bli kallad till mönstring och antagen till grundutbildning med värnplikt. Vad var det som gjorde att hon ville göra värnplikten? Hur gick mönstringen till, och vad tog hon med sig därifrån? Ett samtal om gemenskap, självinsikt, ledarskap och förberedelser – men också om utmaningar. Astrid berättar om stödet från andra lottor, modet att våga saker man först trodde var omöjliga, och hur utbildningarna inom Lottakåren gett henne både trygghet och ledarskapserfarenhet inför värnplikten. Astrid ser fram emot att rycka in och hoppas få med sig både kunskap och livserfarenhet från värnplikten.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vad får en tvåbarnsmamma att dra på sig uniformen och bli hemvärnssoldat? I det här avsnittet möter du Edith Rudström som delar med sig av sin resa – från värnplikten till dagens engagemang som plutonchef i Hemvärnet. Edith berättar om modet att göra värnplikten trots att få andra tjejer gjorde den och hur hon efter flera års uppehåll hittade tillbaka till det militära livet.  Vi får också ta del av Ediths tankar om ledarskap, om vikten av att se hela gruppens behov och våga ta ansvar när det behövs. Edith talar engagerat om kamratskap, om hur Hemvärnet blivit ett sammanhang som både utmanar och stärker – och varför det är så viktigt att fler kvinnor, med olika bakgrund och erfarenheter, tar plats i det militära försvaret. Samtalet ger också konkreta insikter om vad det faktiskt innebär att förbereda sig – praktiskt och mentalt – för att vara redo att försvara sitt land. En inspirerande berättelse om att hitta sin plats, sitt syfte och att det faktiskt aldrig är för sent att hitta sitt engagemang. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Riksdagsledamoten och Lottakårens riksförbundsordförande Alexandra Anstrell berättar om sin resa till Ukraina tillsammans med sju andra kvinnliga riksdagsledamöter. De körde bilar genom organisationen Blågula Bilen till Lviv. Resan var både praktiskt och emotionellt utmanande, men gav starka intryck och värdefulla möten. Alexandra beskriver kontrasten mellan krigets verklighet och vardagens stillhet hemma, samt vikten av fortsatt engagemang så att Ukraina kan vinna kriget. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Statsvetaren Fredrika Storm berättar hur hon  – från juridik och kommunikation till statsvetenskap på Försvarshögskolan - landade i ett stort intresse för försvarsfrågor och att hjälpa andra att förstå dem. Fredrika betonar vikten av att fler, särskilt kvinnor, engagerar sig i försvarsfrågor och lyfter fram att försvar handlar om mer än militären – det omfattar hela samhället. Genom sitt instagramkonto, @forsvarmedfreddie, vill hon göra komplexa frågor begripliga och inspirera andra att se hur de kan bidra till Sveriges försvar och säkerhet, oavsett bakgrund. Fredrika lyfter också konkreta tips för den som vill engagera sig, till exempel att utforska frivilligorganisationer eller hitta en karriär på företag i försvarssektorn. Medvetenhet och samtal är centrala teman – för att kunna försvara vår frihet behöver vi förstå den värld vi lever i. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato. Viceamiral Jonas Haggren, Sveriges militärrepresentant till Nato och EU, delar med sig av erfarenheterna från det första året som allierad. Samtalet kretsar kring skillnaden mellan att vara partner och medlem, de nya krav som ställs – och hur Sverige snabbt blivit en aktiv och respekterad del av alliansen. Jonas berättar om vardagen i Bryssel, Sveriges bidrag till Natos förmåga, och hur våra frivilliga försvarsorganisationer, som Svenska Lottakåren, spelar en viktig roll för både totalförsvaret och Nato. Han lyfter också vikten av att öka förståelsen i hela samhället för vad det innebär att vara en del av en försvarsallians – inte minst i en orolig omvärld. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Mariam Bjarnesen, Försvarshögskolan, har djupintervjuat kvinnliga kadetter om hur det är att vara ung och kvinna i Försvarsmakten. Hon ser att kadetterna idag kommer in med en medvetenhet om att de är strategiskt prioriterade eftersom Försvarsmakten aktivt prioriterar att nå kvinnor både kopplat till värnplikten men också officersyrket. De flesta hade en positiv känsla med sig från värnplikten och också blivit uppmuntrade av befäl att söka sig vidare som officer. De stöter fortfarande på utmaningar eftersom kvinnor fortfarande är i minoritet och av den anledningen är det viktigt att fler kvinnor kommer in för att normer ska förändras. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Den fullskaliga invasionen av Ukraina är inne på sitt fjärde år. Kvinnornas situation är utmanande inte minst på grund av att många har flytt ockuperade delar av landet och försöker skapa sig ett nytt liv i andra delar av landet eller i ett helt nytt land. Tania Konokh, Kvinna till Kvinna, som själv är från Ukraina berättar om hur civilsamhället har mobiliserat för att stötta kvinnorna. Först rent akuta behov som någonstans att bo men allteftersom kriget fortsatt har de skapat mer långsiktiga insatser för att hjälpa med till exempel mentala hälsoproblem. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Sverige var ett av de första länderna att 2006 anta en nationell handlingsplan för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinna till Kvinna, IKFF och Operation 1325 har jämfört nuvarande (gäller för 2024 - 2028) och tidigare handlingsplaner och ser till exempel att en del formuleringar har blivit vagare. Något som skulle kunna riskera att frågorna inte prioriteras. Agendan och resolutionerna handlar om att bygg ett mer jämställt samhälle i grunden, för att det är det som ger fred. Utifrån det perspektivet finns det mycket kvar att göra här i Sverige för att få in kvinnors perspektiv i försvarspolitiken. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Maria Eriksson Baaz, Försvarshögskolan, forskar på våld mot civila i konflikter och tittar på relationen mellan våld och sexuell våld och om olika förklaringar kan appliceras på både våld och sexuellt våld. Maria lyfter att det är viktigt att förstå logiken bakom våldet och de variationer som finns för att kunna skapa förändring. Det finns en föreställning om att sexuellt våld enbart används som ett strategiskt vapen, att sexuellt våld i krig är mer brutalt än under fredliga förhållanden och att offren i en konflikt är yngre. Maria belyser även att forskningen visar att många fler pojkar och män är offer för sexuellt våld än vad som tidigare framgått då dåden gömts bakom kategorin tortyr.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Christoffer Wedebrand och Herman Andersson forskar om hemberedskap och försvarsvilja vid FOI och ser att försvarsviljan är hög i Sverige, dvs en stor majoritet tycker att Sveriges ska göra motstånd om vi blir angripna. Men vi har också en stark vilja att göra en personlig insats. Många har också börjat bygga sin hemberedskap men menar att de egna resurserna inte räcker en vecka och vill ha stöd av samhället snabbare än så. Christoffer och Herman lyfter vikten av att se till att den enskilde får förutsättningar att kunna göra verkstad av sin försvarsvilja så inga hinder finns när vi behöver göra en insats i totalförsvaret. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga för den samlade förmågan inom totalförsvaret och folkförankringen står det i den totalförsvarsproposition som riksdagen ska fatta beslut om under december. Frivilligas roll och Lottakårens bidrag under 100 år var fokus för ett panelsamtal på Svenska Lottakårens riksstämma med försvarsminister Pål Jonson, riksförbundets ordförande och rikslottachef Eva Nolsäter. Försvarsministern var tydlig med att Lottakåren bidrar till Sveriges säkerhet och försvar, inte minst genom att bidra till att öka andelen kvinnor som engagerar sig i Försvarsmakten. Under samtalet fick panelen även frågor från publiken om hur vi når ut i utsatta områden, personalutmaningar och hur vi bättre samarbetar med vårt grannland Norge, inte minst på grund av att många svenskar arbetar på andra sidan gränsen.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

För att kunna vara engagerade samhällsmedborgare behöver vi också vara medvetna medieanvändare. Martina Wagner, Mediemyndigheten, berättar om varför vi behöver utveckla vår medie- och informationskunnighet (MIK) hela livet. Det handlar om de förmågor vi behöver för att kunna informera oss, uttrycka oss och ta del av den demokratiska dialogen. Att vi kan ta till oss information och värdera den är en grund för att vi ska kunna förstå vår omvärld. Den tekniska utvecklingen går i rasande fart och Martina lyfter vikten av att förstå att det finns källor det går att lita på. Inte minst för att stå emot krafter som vill skapa splittring. Lästips hittar du på poddavsnittets webbsida

Hur säkrar vi livsmedelsberedskapen i Sverige? Hugo Malm jobbar med olika beredskapsprojekt och berättar om ett område med speciella utmaningar både för oss som individer men också för samhället. Hugo lyfter att vi behöver tänka annorlunda, både som samhälle i hur vi bygger upp en livsmedelsberedskap som är anpassad till hur vårt moderna samhälle fungerar idag, men också de förväntningar som vi individer har på vad för slags mat vi har tillgång till i händelse av en kris. En robust livsmedelsberedskap ger oss också fördelar även i vardagen då det bidrar till ett mer hållbart samhälle. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I ett specialavsnitt från Bokmässan i Göteborg samlar vi flera röster som arbetar med att stärka vår demokrati, både teoretiskt och praktiskt, för att bidra till kunskap som ger insikt om hur man själv kan bidra. Du möter vinnarna av Skolornas Fredspris 2024 Hässleholms Tekniska Skola. Förra årets vinnare, Schillerska gymnasiet, berättar vad året som gått gett dom och Charlotta Granath, Emerichfonden, beskriver varför priset ger effekt. Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning, ger oss en bild av den globala spelplanen och vad som borde göras för att stärka samarbetet mellan länder. Jonatan Lamy, vice ordförande Sveriges Elevkårer, beskriver deras praktiska demokratiarbete och varför de engagerat sig i Beredskapsveckan. Emma Wistrand, My human rights, berättar om varför hon brinner för att sprida kunskap om våra mänskliga rättigheter. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Tilltron till demokratin i Sverige är stark men det finns en frustration i västvärlden att det offentliga systemet inte levererar som det borde. Torbjörn Sjöström, VD Novus, ger en bild av vad demokratins utmaningar är och vad som skulle kunna göra att den går förlorad. Torbjörn trycker på vikten av att vi fortsätter kämpa för demokratin så att de som vill nedmontera demokratin inte blir de enda som orkar bry sig.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I 100 år har Svenska Lottakåren spelat en avgörande roll i att stärka landets beredskap, genom att engagera kvinnor som vill göra skillnad i vardag, kris och krig. Hundratusentals kvinnor har genom åren bidragit med tid och engagemang. Eva Nolsäter, rikslottachef, och Anna Nubäck, generalsekreterare, berättar om ett samhällsengagemang som är mycket bredare än enbart frivilligavtal med en myndighet. Lottakåren har varit, är och förblir en samlande kraft för samhällsengagerade kvinnor. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, ansvarar för att samordna ett sakområde som spänner över hela samhället. Civilt försvar syftar till att i händelse av ofred ge stöd till det militära försvaret och för att klara det behöver vi alla ta vårt ansvar och bidra till totalförsvaret. Ministern trycker på att uppbyggnaden av totalförsvaret går bra men i det allvarliga säkerhetspolitiska läget vi lever i behöver vi göra saker i rätt ordning för att prioritera det som är viktigast här och nu.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Lottapodden är tillbaka efter sommaruppehållet med ett samtal om de stora konfliktytorna i världen som påverkar oss, totalförsvarsplikt och vad försvarsvilja är. Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor och senior fellow på Frivärld, ger oss en nulägesbild om status på demokratin i världen och vikten av att vi själva tar ställning till vad vi tycker är värt att försvara och förstår vilket ansvar var och en av oss har att bidra till vårt gemensamma försvar. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Volontärbarometern tar tempen på svenskars ideella engagemang. Emelie Edin, Volontärbyrån, lotsar oss genom årets resultat där en trend är att svenskars engagemang är fortsatt högt. Omvärldshändelser påverkar vårt engagemang, både vilka frågor vi engagerar oss i men även på vilket sätt vi engagerar oss. I år syns ett något minskat stöd för kris- och samhällsberedskapsfrågor men även ett större engagemang från speciellt ungdomar för mänskliga rättigheter. Ett ideellt engagemang säger Emelie ger fördelar för individen, organisationen men även vårt samhälle. Lästips hittar du på avsnittets websida

Försvarsmakten har behov av att fler kvinnor väljer en karriär inom myndigheten men har svårt att behålla dem. Monia Lougui, FOI, ser i sin forskning att det går inte att enbart titta på den egna organisationen för att förstå varför kvinnor väljer bort en karriär utan man behöver även titta på vilka externa faktorer som lockar kvinnorna att lämna. En social faktor som påverkar kvinnors karriär inom Försvarsmakten är att det är svårare för kvinnorna att bygga de nätverk om behövs.   Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Skiljer sig medborgarnas vilja att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst i krig beroende på om man har utländska bakgrund eller inte? Nej, säger Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola, som studerar civilsamhället i kris och krig. Försvarsviljan är väldigt hög hos hela befolkningen och har varit sedan 1960-talet. Både personer med utländsk bakgrund och resten av befolkningen är väldigt villiga att göra insatser i både samhällskris och krig.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Rosmari Engberg började odla i två pallkragar för åtta år sedan. Numera är odlingen en passion och ett sätt att stärka sin egen hemberedskap. Alla kan odla är Rosmari tydlig med, oavsett om det är i en kruka på fönsterbrädet, på en balkong eller i en trädgård. Det viktiga är att sätta igång, prova och därmed få kunskap och erfarenhet. Och samtidigt gör du en insats för din egen och samhällets beredskap i händelse av kris och krig. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Den svenska självbilden är att vi är ett jämställt land. Men hur väl stämmer den bilden? Susannah Sjöberg, Sveriges Kvinnoorganisationer, beskriver de förändringar som den svenska kvinnorörelsen åstadkommit genom att kvinnor organiserat sig men belyser också att det idag finns ett ökat motstånd mot jämställdhetsarbetet. Kvinnor behöver fortsätta samlas för att driva frågor som är viktiga för att öka jämställdheten. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vad är demokrati? Det reder Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, ut. I Sverige är demokratin fortsatt stark men om vi inte förstår vad demokrati är kan vi heller inte veta när den hotas. Demokrati är ett system för att fatta kollektiva beslut och ger oss verktyg för att fredligt hantera de oenigheter vi har om vad som utgör det goda samhället. Vi som samhällsmedborgare behöver ta ansvar för att engagera oss i vår demokrati och hjälpas åt att tillsammans utveckla den.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

2017 tog förinteleseöverlevaren Hédi Fried initiativ till demokratisatsningen #vimåsteprata som ett sätt att stärka folkbildningens demokratiarbete. Kajsa Wiktorin jobbar med satsningen och berättar om hur man jobbar med att skapa aktiviteter för att människor ska kunna bilda sig, fördjupa sig i lite svåra frågor och prata med varandra. Kajsa trycker på vikten av att samtala respektfullt, att lyssna på varandra och vara nyfikna på andras ståndpunkt för att vi ska kunna prata om vilket samhälle vi vill ha. Demokratin behöver vårt engagemang och vi kan alla bidra till att stå upp för demokratin. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Under 100 år har kvinnor engagerat sig i Lottakåren för att både civilt och militärt skydda Sveriges frihet och säkerhet. Under beredskapstiden lyftes Lottakårens verksamhet ofta fram i den samtida pressen. Jennifer Bergström läser militärhistoria på Försvarshögskolan och i sin kandidatuppsats skrev hon om hur pressen beskrev Lottakåren. Pressen berättade om den verksamhet som organisation hade och lottor beskrevs som aktiva och duktiga. Jennifer lyfter också hur lika engagemanget och bredden i möjligheter att engagerar sig är väldigt lika då som nu.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Överste Pernille Undén, flottiljchef Upplands flygflottilj F16, berättar om sina erfarenheter av att som kvinna arbeta i en mansdominerad miljö. För Pernille är det viktigt att vara en förebild för unga kvinnor och visa på att det går att göra karriär inom Försvarsmakten. Efter över 30 år i tjänst har hon ett och annat tips att dela med sig av. På sitt eget förband jobbar hon med att få sina anställda att ha jämställdhetsglasögonen på sig i vardagen men det är också som kvinna utmanande att driva de frågorna.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Det civila försvaret har till uppgift att skydda civilbefolkningen, säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar och stödja Försvarsmakten. Johan Hjelm, MSB, är tydlig med att det förändras inte när vi blir medlem i Nato. Skillnaden blir att omfattningen blir större när vi behöver ta höjd för att förutom vår egen befolkning och Försvarsmakten också behöver ta hand om våra allierades militära förband.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Försvarsmakten har som mål att öka andelen kvinnor men utvecklingen går långsamt. Frida Linehagen har i sin avhandling utforskat anledningarna bakom den långsamma utvecklingen och kopplar den till ett motstånd mot förändring på strukturell, organisatorisk och professionell nivå. Till exempel såg Frida att kvinnor valde att anpassa sig för att passa in i normen istället för att bidra med att annat perspektiv som just kvinna. Medan däremot männen inte ser jämställdhetsproblematiken som stor eftersom de själva är en del av majoriteten Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Nästan 110 000 tjejer och killar födda 2006 ska snart svara på mönstringsunderlaget som ligger till grund för om man blir kallad till mönstring. Per Andersen Helseth från Plikt- och prövningsverket berättar vilka skyldigheter ungdomar har kopplat till mönstringsunderlaget och vilka typer av frågor som ställs. En majoritet av föräldrar har god kunskap om mönstringsunderlaget men Per lyfter vikten av att vuxna som har ungdomar i sin närhet pratar om mönstringen för att hjälpas åt att sprida kunskap. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Sexuellt våld mot kvinnor ökar i krig och konflikter. Så även i Ukraina. Det handlar om våldtäkter men även andra typer av sexuellt våld. Det skapar trauman och även om myndigheterna har agerat snabbt för att dokumentera så visar erfarenheter från andra krig att det kan ta lång tid innan kvinnor vågar söka rättvisa. Mariia Kozubska jobbar på Kvinna till Kvinna och berättar om kvinnors vardag under kriget och hur ett starkt civilsamhälle har ställt om för att möta de behov som kriget skapar. Samtalet är på engelska. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Kvinnors bidrag till samhällsutvecklingen är ett område som behöver stärkas och Stockholms kvinnohistoriska arbetar med att göra kvinnohistoria till allmänbildning. Anna Tascha Larsson är museichef och trycker på vikten av att synliggöra kvinnors bidrag för att ge en bredare kontext till vår historia, inte minst för att förstå vår samtid. Anna berättar om hur museet arbetar med att visa kvinnohistoria i vardagen och ger dig tips på hur du kan bidra till att stärka historiebeskrivningen med fler berättelser om kvinnors liv. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Lisa Bjurwald, journalist och författare, har mött Ukrainska kvinnor som berättar om sin utsatthet men också sitt starka motstånd. Även i Rysslands krig i Ukraina används våldtäkt och andra sexuella övergrepp som ett verktyg för att skapa rädsla och paralysera samhällen. Övergreppen skapar osynliga trauman och många gånger tar kvinnan på sig ansvaret för att det hänt. Ukraina samlar in information om övergreppen som del av sin registrering av krigsbrott. Trots detta är kvinnorna en stor del av att upprätthålla det civila samhället, och många strider också som soldater. Även kvinnor som gjort det svåra valet att fly landet kämpar på sitt sätt för att hjälpa sitt land.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Schillerska gymnasiet i Göteborg är vinnare av Skolornas Fredspris 2023. Priset innebär ett kunskapslyft för både elever och lärare under ett helt år som stärker skolans demokratiarbete. Schillerska har en tradition av samhällsengagemang och priset innebär en möjlighet att lägga fokus på och få stöd i att hitta nya sätt att knyta ihop historien med nutiden för att skapa förståelse och engagemang för demokratifrågorna. Rålambshovsskolan, Stockholms stad, vann priset 2022 och har under året sett hur priset har skapat engagemang hos eleverna och bidragit till en större förståelse för vikten av att värna demokratin.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I forskningsprojektet För alla eventualiteter har Elias Melander, Göteborgs universitet, intervjuat 20 svenskar som redan innan pandemin förberett sig på olika störningar i samhället. De preppar som ett sätt att trygga framtiden utifrån hur störningar i olika delar av samhället kan påverka dem. Prepping, menar Elias, innehåller en repertoar av saker, förhållningssätt, praktiker och föreställningar som tillsammans utökar den enskildes handlingsutrymme i en kris. Varför man preppar handlar vanligen antingen om att man ser ett individuellt ansvar för att klara en kris, alternativt ett behov av att visa solidaritet där prepping innebär att samhällets resurser kan riktas mot att hjälpa andra som behöver det mer.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del sju av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. Som ledare har vi till uppgift att leda en grupp individer mot ett mål. Det är ledarens uppgift att skapa förutsättningar för gruppen att kunna nå målet. En grund för att lyckas med att nå målet är att bygga starka lag med hög tilltro till varandra och som kan hantera konflikter. Då kan gruppen fokusera på uppgiften istället för sina relationer.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Som ledare kommer vi att hamna i pressade situationer där vi behöver fatta beslut snabbt och inte kan inkludera våra medarbetare som vi gör i vardagen. I en pressad situation, precis som i vardagen, handlar det om att anpassa sig efter kontexten. David Bergman, Försvarshögskolan, visar på att om vi ska kunna hantera en pressad situation utan att bli handlingsförlamad och kunna fatta välgrundade beslut behöver vi öva. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del fem av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. En ledare kan ha många bra kvalitéer och beteenden men ändå vara destruktiv i sitt ledarskap. Forskning visar att negativa beteenden ofta får större effekt på medarbetare och organisationen. I det här avsnittet fokuserar vi på vilka ledarbeteenden som uppfattas som destruktiva, vilka effekter de får och vad du som ledare kan göra för att hantera dina destruktiva beteenden. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del fyra av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. En ledares faktiska beteende och hur framgångsrikt det blir beror på en samverkan mellan individ, omgivning och situation. Våra beteenden tolkas av de vi leder som att vi har en viss ledarstil. I ledarskapsmodellen delas ledarstilarna in i tre olika typer av ledarbeteenden; destruktiva, konventionella och utvecklande beteenden. Klara Rapp hjälper oss att förstå hur konventionella och utvecklande ledarskapsbeteenden skiljer sig åt och hur du kan stärka dina utvecklande beteenden för att ditt team ska kunna arbeta så effektivt som möjligt. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del tre av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. Som ledare är din vardag att hantera en komplex miljö med kontinuerliga förändringar. Det innebär att du behöver ha koll inte bara på dig själv utan även omgivningens krav. Det handlar om hur en organisation väljer att organisera sig och den kultur som tillsammans skapas i organisationen. Med kunskap om hur ledarskap och medarbetarskap samspelar kopplat till omvärldens krav kan du som ledare reflektera hur du bäst stödjer den grupp du leder för att den ska utvecklas framåt. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del två av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. Våra beteenden som ledare påverkas av vem vi är som person. Det finns grundläggande förutsättningar som påverkar hur jag är som ledare som i sin tur påverkar de önskvärda kompetenser som ledarroller kräver. I det här avsnittet dyker vi ner i det ben i ledarskapsmodellen som beskriver ledarens grundläggande förutsättningar och beskriver de önskvärda kompetenserna. Vissa förutsättningar kan vara svåra att förändra. Ju bättre du förstår dina förutsättningar desto större chans att du kan kliva in i rätt ledarroll så att du får bästa förutsättningar för att lyckas i ditt ledarskap. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Del ett av sju i poddserien Stärk ditt ledarskap. Ett gott ledarskap handlar om att få människor att må bra för att kunna göra sitt bästa och jobba tillsammans i samma riktning. Utifrån Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap utforskar vi vad det är för ledarbeteenden som är gynnsamma för att vi ska kunna nå bästa organisatoriska resultat och största möjliga utveckling för individen. I det första avsnittet av poddserien pratar vi om vad ledarskap är, myter om ledarskap och nosar på ledarskapsmodellen. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Så lyder det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet. BRÅ och Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans tagit fram ett metodstöd för att kartlägga några av de brottstyper som främst drabbar kvinnor och som tenderar att förbises i lokalt brottsförebyggande arbete. Lina Lundborg och Carl Gynne berättar hur metodstödet är tänkt att ge stöd till praktiker för att kartlägga brottstyperna och därmed kunna prioritera resurser på bästa sätt. Lina och Carl ger också en överblick över utmaningarna kopplat till de våldstyper som metodstödet fokuserar på men lyfter också hur viktigt det är att vi alla hjälps åt att reagera för att belysa våldet. Lästips hittar du på poddavsnittets webbsida

Just nu är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd. Jessika Roswall är EU-minister och berättar om de första intensiva månaderna. Hon ser att ordförandeskapet har gett Sverige möjlighet att påverka agendan inom EU och även lyfta fram vår expertis. Sverige har valt att lägga fokus på säkerhet, med tanke på kriget i Ukraina men även konkurrenskraft, den gröna omställningen och rättstatsprincipen.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Charlotta Granath berättar om Skolornas fredspris och hur nomineringen går till. Priset är ett initiativ som startades av förintelseöverlevaren Emerich Roth. Målet med priset är att utbilda unga till reflekterande och empatiska medmänniskor och träna dem till ansvarsfulla samhällsmedborgare genom ett kunskapslyft. I år delas Skolornas fredspris ut på Bokmässan och Svenska Lottakåren bidrar med utbildningsinsatser till de tre finalisterna. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Magnus Karlsson leder ett femårigt forskningsprojekt på Marie Cedershiöld högskola om civilsamhället i kris. Projektet har under sitt första år bland annat frågat 5000 svenskar via en enkät om deras försvarsvilja, både i händelse av kris och krig. Resultaten visar att 9 av 10 är villiga att göra en insats, en otroligt hög siffra. Dessutom är en stor andel beredda att hjälpa andra genom att dela med sig av det man själv har. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Beredskapsutställningen Rädd eller beredd turnerar runt i hela Sverige och Nadja Karlsson, Valbo lottakår, är en av informatörerna från de frivilliga försvarsorganisationerna som jobbar i utställningen. Utställningen vill ge ungdomar teoretisk kunskap och praktisk övning i både krishantering, individens ansvar och totalförsvarsplikten. Nadja drivs av att ge ungdomar kunskap om totalförsvaret - något hon själv saknade inför att hon fick mönstringsunderlaget. Som informatör har Nadja ansvaret att guida besökarna och hjälpa till att svara på frågor. Hon ser att ungdomarna är väldigt intresserade och tänker praktiskt om hur de själva skulle kunna stärka sin beredskap med det de redan har hemma. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Maria Elmér är undervisningsråd på Skolverket som i strukturreformen av krisberedskap och civilt försvar i oktober 2022 blev beredskapsmyndighet. Skolan är en viktig del i civil beredskap i och med att det är där vi lär oss vad demokrati är och hur vi gör demokrati tillsammans. Skolverket tittar nu på vad skolväsendet behöver för att kunna fortsätta bedriva undervisning även under höjd beredskap.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Varje januari får nästan alla killar och tjejer som fyller 18 år under året mönstringsunderlaget från Plikt- och prövningsverket. I år var Maud Holma von Heijnes dotter en av dem. Maud menar att det viktigaste hon kan förmedla till sin dotter är att vårt land är värt att stå upp för och att det är viktigt att bidra till försvaret. Att göra värnplikten är ett sätt att göra det och samtidigt utvecklas som person och få med sig mycket erfarenheter som man har nytta av resten av livet. Maud har uppmanat sin dotter att skaffa sig information för att kunna ta ett välinformerat beslut om hon är motiverad att göra värnplikten. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Jenny Deschamps-Berger jobbar på Försvarshögskolan med krisberedskap och totalförsvar. Ämnet försvarsvilja har lyfts en hel del under förra året sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Jenny lyfter att det handlar om att vi har insikt om att våra demokratiska fri- och rättigheter är hotade och att vi har viljan att försvara dem. Vi behöver prata om vilket pris vi är villiga att betala för att försvara våra demokratiska rättigheter, inte bara som land utan även som individer. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Tilde "7licious" Byström är lagkapten för e-sportorganisationen Ninja in Pyjamas damlag. Tillsammans med sina fyra lagkamrater tränar hon för att bli bästa kvinnliga lag i Counter-Strike: Global Offensive. Laget vinner eller förlorar tillsammans vilket kräver bra samarbete och kommunikation men även att lösa problem. Kvinnor är fortfarande i minoritet på e-sportscenen och Tilde trycker på att därför krävs kvinnliga lag för att skapa en bra miljö för kvinnor att växa i. Lästips hittar du på avsnittets webbsida