Podcasts about neandertalarna

Nobelpriset i medicin 2022 har gjort Neandertalarna och deras koppling till oss moderna människor högaktuell. Men hur passar Neandertalare in i en kristen världsbild? Var de människor – skapade i Guds avbild? Biologen Sebastian Ibstedt samtalar med Stefan Gustavsson och Martin Helgesson om olika sätt att tolka de fascinerande fynden om Neandertalare och Denisova-människor. Beställ Fyra kristna diskuterar skapelse och evolution här.  Mejla frågor och reaktioner till podd@apologia.se.

Hör hela avsnittet för €3 i podden Ledare: https://anchor.fm/kretsen/subscribe

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Del tre om kulturell evolution. Hur kan vi se på formativa perioder i historien med dessa glasögon? Varför konkurrerade vi ut Neandertalarna? Är marknad urmänskligt, var kommer civilisation från, och hur har våra nätverksstrukturer sett ut genom historien?

twitter.com/Neandertalarna

  När tog egentligen människan sina första steg? Egentligen? Var det när de första Hominiderna klängde i träden, när Neandertalarna tog sats med sina spjut eller när någon forskare tyckte att man skulle kalla dåvarande Etiopiens invånare för Homo Sapiens? Nåväl, i vilket fall så skedde människans intåg under stenåldern och det är dit vi beger oss i detta avsnitt! Hur har egentligen denna era av människans utveckling skildrats i popkulturen? Medeltidsvurmaren Fredrik Fornänger och strategi & krigsexperten Patric Hjelm analyserar, med hjälp från litteraturproffset Jonas Larsson, denna något bortglömda era! Kan man verkligen återuppleva stenåldern genom dagens brädspel? Varför dammsuger Fred Flinta med en mammut? Är ”Joe & Mac: Caveman Ninja” det bästa tv-spelet som utspelar sig på stenåldern? Frågorna är många och svaren likaså! Vi blandar dessutom in lite Batman och Snövit för att krydda det hela lite extra! Så häng med Geekpodden på en tidsresefärd 2 miljoner år bak i tiden! Uggh!   Medverkande:   Konstnär avsnittsbild: Einar Johansson   Några smakprov från avsnittet:

Är neandertalarna världens mest förtalade folk? Ny forskning visar att inte var några dumskallar. Tvärtom. Kanske var de lika smarta som vi. Och deras gener lever kvar i oss. Neandertalarna var länge urtypen för den brutala grottmänniskan, våldsam och enfaldig. Men en lång rad upptäckter under de senaste åren visar att de faktiskt tycks ha varit ganska lika oss moderna människor. De målade bilder av djur, prydde sig med smycken och fjädrar och mycket tyder på att de också hade ett språk. Det berättar arkeologen Johan Sterner i Lund som doktorerar på neandertalarnas användning av eld, och Joao Zilhao, arkeolog i Barcelona som gjort flera av de senaste upptäckterna. Kanske neandertalarna var så lika oss att vi helt enkelt har blandats genetiskt, och det är därför de inte finns kvar. De har med andra ord assimilerats i oss, enligt vissa forskare, till exempel antropologen John Hawks. Repris från 19 april i år. Tomas Lindblad vet@sr.se

Är neandertalarna världens mest förtalade folk? Ny forskning visar att inte var några dumskallar. Tvärtom. Kanske var de lika smarta som vi. Och deras gener lever kvar i oss. Neandertalarna var länge urtypen för den brutala grottmänniskan, våldsam och enfaldig. Men en lång rad upptäckter under de senaste åren visar att de faktiskt tycks ha varit ganska lika oss moderna människor. De målade bilder av djur, prydde sig med smycken och fjädrar och mycket tyder på att de också hade ett språk. Det berättar arkeologen Johan Sterner i Lund som doktorerar på neandertalarnas användning av eld, och Joao Zilhao, arkeolog i Barcelona som gjort flera av de senaste upptäckterna. Kanske neandertalarna var så lika oss att vi helt enkelt har blandats genetiskt, och det är därför de inte finns kvar. De har med andra ord assimilerats i oss, enligt vissa forskare, till exempel antropologen John Hawks. Tomas Lindblad vet@sr.se

Vi kollar in det senaste beträffande exoplaneter, alltså planeter i andra solsystem. Mängden vi känner till är uppe i över 3600 nu. Vi funderar dessutom på neandertalarna och om det eventuellt kan finnas en koppling mellan dem och våra sagor om trollen. Redaktör: Marcus Rosenlund.

Forskare, biolog, professor Neandertalarna är inte utdöda. Det berättade forskaren och professorn Svante Pääbo i sitt Sommarprat. Efter att ha forskat om DNA i gamla ben, upptäckte han att många människor bär DNA från neandertalarna. - Ungefär en procent av mitt DNA kommer från neandertalarna. Detta genetiska bidrag är fördelat på många små bitar av DNA som är spridda över min arvsmassa. Neandertalarna är alltså inte helt utdöda – de lever vidare lite grann i många av oss idag. De kan alltså inte har varit så olika oss. Vi hade sex med dem, fick barn med dem, och barnen fungerade i de moderna människornas samhällen. Om Svante Pääbo Drar slutsatser om våra förfäder genom att analysera uråldriga gener, paleogenetik. Rönte stor internationell uppmärksamhet med nyheten om människans släktskap med neandertalarna. Studerat vid universitetet i Zürich och University of California. Sedan 2003 gästprofessor vid Uppsala universitet. Klassificerade schimpansens arvsmassa. Utsågs av TIME till en av världens mest inflytelserika personer. Medlem av Kungliga vetenskapsakademien. Chef för Max Planck-institutets avdelning för evolutionsantropologi. - Mitt Sommarprogram ska handla om hur en bit kalvlever som jag köpte på Ica kom att förändra mitt liv. Och om det hårda och svåra arbetet med att kartlägga arvsmassan hos våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna. Och om kärleken och döden. Producent: Lena Nordlund, Annlouise Martin

Det står nu klart att det stora krigsfartyg som dykare hittade utanför Ölands norra udde i somras verkligen är det mystomspunna Mars som sjönk efter strid 1564. Under hela hösten har fartygets identitet varit oviss, men dykarna har nu hittat stämplade kanoner ombord på fartygsvraket, och det är historiken Ingvar Sjöblom som har hittat motsvarande stämplar i skriftligt material från 1560-talets början. Det handlar bland annat kanonfabrikens räkenskaper där kanonerna prydligt finns bokförda. Mars var 1564 Sveriges och hela Europas största krigsfartyg, berättar Ingvar Sjöblom (betydligt större än Wasaskeppet), och han menar att den spännande undersökning av vraket som kommer att fortsätta efter vintern kommer att sprida ljus över en lite bortglömd period av den svenska historien. Forskaren Birgitta Almgren, som skrivit en bok om de svenskar som arbetade för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi, utreds nu av Justitiekanslern misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten. Det är den svenska säkerhetspolisen Säpo som begärt en utredning om innehållet i hennes bok. JK:s beslut att inleda en förundersökning har väckt skarp kritik bland Birgitta Almgrens forskarkollegor. Vi hör Helmut Müller-Enbergs, stasiforskare och just nu gästprofessor vid Högskolan på Gotland och Lars-Åke Johansson, chefsjurist på Säpo. Efter kärnkraftskatastrofen i Japan beslutade ministerrådet i EU att alla kärnkraftverk inom unionen ska genomgå så kallade stresstester, det vill säga tester där man analyserar hur kärnkraftverken klarar av till exempel jordbävningar och översvämningar. De företag som äger de svenska kärnkraftsverken har nu skickat in den första redovisningen till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Jan Hanberg som är enhetschef på SSM berättar att man har hittat flera svagheter som man måste åtgärda. Neandertalarna saknade högre kultur, enligt ny forskning som vill trycka tillbaka de europeiska neandertalarna in i urtidens mörker, som enkla varelser utan konst och kultur. Detta till skillnad från annan forskning som vi rapporterat om, där andra forskare hävdat att neandertalare visst visar prov på högre kultur genom bland annat smyckestillverkning. Ny datering av bland annat över 40.000 år gamla tänder visar att den moderna människan, Homo sapiens sapiens, kom till Europa flera tusen år tidigare än man tidigare trott, och de smycken som tillskrivts neandertalare mycket väl kan ha varit tillverkade av våra förfäder. Det här är en het vetenskaplig debatt på kontinenten, säger Jan Ekman som är professor i populationsbiologi vid Uppsala universitet. Han tycker tanddateringen stärker bilden av att neandertalarna inte var kapabla till högre kultur och abstrakt tänkande.

EU vill kontrollera äldre bilförare mer systematiskt. Hör Katarina Lundberg på Trafikmedicinskt Centrum i Huddinge om hur klok den tanken är. Hur mycket släkt är homo sapiens egentligen med neandertalaren? Vi undrar om dom sexuella kontakterna i vår tidiga historia och hur det kan ha påverkat oss. Lena Nordlund, Vetenskapsradion reder ut. Vi har läst två nya snuskiga feministiska seriealbum. Känsliga lyssnare varnas när vi frågar serieskaparna Karolina Bång och Lina Neidestam om vad dom hittills har saknat i genren. Dagens bisittar: Natalia Kazmierska.