Podcasts about nobelpriset

Grötiga terroristtankar, banbrytande filosofi och viktiga litterära författarskap. Allt rymdes hos Bo Cavefors förlag. Det får en av fundera över dagens intellektuella klimat, säger Tor Billgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-06-14.”RAF: texter”, som publicerades på Bo Cavefors förlag i oktober 1977 måste vara en av bokhistoriens mest vältajmade utgivningar. Det är en 520-sidig antologi med texter av aktivister inom den västtyska terrorgruppen Röda Arméfraktionen, RAF.Cavefors berättar om publiceringen i Malmökonstnären Lena Mattssons filminstallation ”I betraktarens öga”, som visades på Moderna Museet i Malmö 2014. Förutom den svenska boken, gav han också ut en utgåva på tyska, eftersom inget tyskt förlag vågade göra det. För att böckerna inte skulle fastna i tullen, fabricerade han ett fejkomslag: ”Kärlek med förhinder” stod det på framsidan av ett stort antal av de tyska böckerna.Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig ”kulturell onanist”.Det som gör boken så vältajmad, är att det var just i oktober 1977, som palestinska PFLP kapade ett Lufthansaplan med kravet att ett antal fängslade RAF-ledare skulle friges.I fem dagar irrade planet runt i Mellanöstern med fem besättningsmedlemmar och 86 passagerare som gisslan, sju av dem barn. Tidigt på morgonen den 17 oktober kunde planet slutligen landa i Mogadishu, Somalia. Det stormades av tysk specialpolis, och gisslan fritogs.Följande morgon hittades RAF:s fängslade ledare, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe döda i sina fängelseceller i vad som förmodligen var ett koordinerat självmord.I samma veva lägger alltså Bo Cavefors ”RAF: texter” på bokhandelsdiskarna.Det var förstås också en mycket kontroversiell utgivning. RAF hade vid det laget mördat 16 personer i sina olika aktioner, varav två i Stockholm under ockupationen av Västtyska ambassaden 1975.Och våren 1977 hade SÄPO slagit till mot en RAF-trogen terrorcell i Sverige som planerade att kidnappa före detta ministern Anna-Greta Leijon i utpressningssyfte. Så hösten 1977 visste alla vad RAF var. Bo Cavefors hade en särskild näsa för det som låg i tiden.Han startade sitt bokförlag 1959, men det är först 2018 som historien om förlaget berättas utförligt i bokform. Det är bokhistorikern Ragni Svensson som gör det i sin doktorsavhandling ”Cavefors – Förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959–1982”.Första året gav den då 27-årige förläggaren ut nio titlar från sitt föräldrahem i Limhamn, bland annat ”Sju algeriska studenters vittnesmål om tortyren i Frankrike” och tre böcker av den mycket kontroversielle poeten Ezra Pound.Stig Claesson sökte sig tidigt till förlaget, liksom en ung Lars Norén. Honom refuserade dock Cavefors, tre gånger på tre år.Förlaget fick snabbt en vänsterpolitisk profil. Ragni Svensson noterar att utgivningen kom att ”spegla eller rentav föregå den väg som den svenska vänsterrörelsen kom att ta framåt slutet av 1960-talet”.Cavefors gav ut Mao Tse-tung, Rosa Luxemburg, Antonio Gramsci, Marx, Stalin, Lenin och Nordkoreas diktator Kim Il Sung.Det kom tjogtals med titlar som ”En socialistisk kultursyn”, ”Marxismens politiska ekonomi” och ”Kulturrevolutionen vid Kinas universitet”.Han introducerade tänkare och filosofer som Roland Barthes och Michel Foucault. Peter Weiss knöts tidigt till förlaget, och 1975 gav Cavefors ut den nigerianske författaren Wole Soyinka, 11 år innan han fick Nobelpriset.Det är inte dåligt för vad som länge var ett enmansförlag. Men Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig ”kulturell onanist”.Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då. Vill man få en överblick över vidden av utgivningen kan man ta till en annan bok från 2018: ”BOC – en bok om Bo Cavefors Bokförlag”, som innehåller en komplett bibliografi.De Caveforsböcker som jag själv har starkast kontakt med är Salvador Dalís självbiografi, som tidigt väckte mitt intresse för konst. En annan är William Burroughs ”Den nakna lunchen”, som Cavefors tog till Sverige 1978. Jag hittade den på en loppmarknad i Simrishamn 1996 och läste den på ett kvavt tåg samma sommar som jag skulle rycka in i Flottan. Boken var osprättad, så jag satt med min morakniv och skar. Sida efter sida sköljde bokens febriga och erotiska hallucinationer över mig.Förlaget gick under i det som kom att kallas Caveforsaffären; en stormig process som spelades upp kring 1980. Bo Cavefors hade vunnit en upphandling från Kulturrådet om att ge ut Strindbergs samlade verk i ny utgåva. Men mitt under förberedelsearbetet drogs beslutet tillbaka.Officiellt på grund av brister i upphandlingsförfarandet, men i den debatt som följde menade Cavefors försvarare inom kulturvärlden att det var hans kontroversiella utgivning som var det egentliga skälet. Han var för obekväm, för besvärlig.Snart kom också anklagelser om ekonomisk brottslighet. Han satt häktad i polishuset i Lund i nio dagar, men frikändes sedan på 10 av 11 åtalspunkter. Förlaget gick i konkurs och i början av 1981 såldes det enorma boklagret i en legendarisk utförsäljning. Det är förmodligen från denna som min osprättade Burroughsbok härstammar.Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då. Hade utgivningarna av till exempel Ezra Pound, Stalin och den svenske fascistledaren Per Engdahl, vars memoarer Cavefors gav ut 1979, kunnat stå emot dagens sociala medierdrev och polariserade åsiktsjournalistik?Hade ett etablerat förlag idag kunnat ge ut visdomsord från Islamiska Statens teologer, eller Anders Behring Breiviks manifest?Bo Cavefors har motiverat utgivningen av RAF-boken med att det rörde sig om ”viktiga dokument för den tiden”.Att publicera något måste inte betyda att man ställer sig bakom det. Det finns en historisk och vetenskaplig poäng med att tillgängliggöra material för den tänkande allmänheten, även av kontroversiell, oetisk och korkad natur.Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker.Efter tiden med förlaget har Bo Cavefors i hög grad fortsatt med sin kulturella onani. Han har skrivit böcker och gett ut tidskrifter, men också samarbetat med olika konstnärer. I Lena Mattssons installation som visades på Moderna i Malmö, ingår förutom intervjufilmen, bland annat också en liten projektion av en naken Cavefors från en pjäs som han satte upp i Malmö 2005.Den här nakenheten återkommer i flera konstnärliga samarbeten, till exempel med Martin Bladh på Fylkingen i Stockholm 2009, och med Leif Holmstrand. Boken ”Ett rum på tredje våningen” består av textflöde och bilder, där en åldrad Cavefors poserar i olika sexuella situationer, inte sällan insnärjd i Holmstrands virkade girlanger.Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker: att torgföra sina åsikter och posera med vad man tycker är viktigt.Kanske är nakenheten provokation, precis som det kan vara provokation att ge ut Stalin eller ett tjockt manifest med ”grötiga terroristtankar och livsfarlig våldsromantik”, som en av recensenterna beskrev RAF-boken.För 40–50 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar.Men det är ett ytligt sätt att se på saken. Jag ser snarare nakenheten som ett verktyg för att ifrågasätta kroppsideal och avslöja fördomar, precis som utmanande bokpubliceringar kan avslöja inskränkthet och en subjektiv och godtycklig syn på yttrandefrihet.För 40–50 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar.Ett samhälle behöver sina obekväma och besvärliga personer. Det är de som lockar den indignerade flocken att demonstrera var toleransens gränser går.Tor Billgren, frilansjournalist LitteraturRagni Svensson: Cavefors – förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 1959–1982. Ellerströms, 2018.Anna-Lina Brunell, Ragni Svensson, Jonas Ellerström, Bo Cavefors: BOC – en bok om Bo Cavefors förlag. Tragus förlag, 2018.Leif Holmstrand & Bo Cavefors: ”Ett rum på tredje våningen” (Holmstrand Böcker, 2015)Martin Bladh & Bo I. Cavefors: ”Qualis artifex perero” (Styx, 2013) FilmerLena Mattsson: ”In the eye of the beholder”Lena Mattsson: ”Den kulturelle onanisten”

Den norska Nobelpristagaren Sigrid Undset sökte kärleken, traditionen och Gud men kanske mest att att få skapa och tänka fritt. Detta begär präglar ännu hennes skrifter, säger Lena Kjersén Edman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-11-19.Den intelligenta, drömmande, lite klumpiga och mycket ensamma unga norska kvinnan Sigrid Undset längtade efter en man att älska. En man med vaket intellekt och stort hjärta. Som hennes far, den berömde arkeologen. Eller som dominikanermunken Thomas av Aquino. Hon fick den nio år äldre, enstörige – och gifte – norske målaren Ander Svarstad. En man, så ville hon tro, som skulle ge sin kvinna frihet att skapa. Men som samtidigt var sin kvinnas "herre". Det blev inte riktigt så.Men hon fick tre barn och under en tid tre bonusbarn. Dottern Mosse var kognitivt funktionsnedsatt och krävde ständig passning.Det finns problem med att försöka förstå ett författarskap, särskilt ett berömt för skildringar av historiska tider, genom författarens eget liv. Men i den minimala skiss över Sigrid Undsets liv jag här målat upp ryms de teman som så starkt präglar hennes böcker: åtrån, den motstridiga längtan efter frigörelse och tradition, liksom omsorgen om de närmsta ställd mot det inre kravet att få skapa.Tiden räckte nog aldrig till för Sigrid Undset och efter den tråkiga skolgången var avslutad skulle hon dessutom försörja sin mor och sina systrar. Men nätterna fanns. Då höll hon sig vaken med kaffe och cigaretter, läste och skrev. Det första färdiga arbetet var en medeltidsroman. En förlagschef räckte tillbaka manuset med orden: "Försök er inte på historiska romaner fler gånger, lilla damen. Det kan ni inte." 1928 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur, enligt motiveringen ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”.Undset levde mellan 1882 och 1949 och skrev otaliga artiklar och böcker av skiftande slag. Men när hon en gång fick frågan vilken genre hon egentligen skrev, svarade hon: "Den osedliga".Det norska borgerskapet instämde. Deras läppar smalnade när de läste den laddade inledningsmeningen till hennes debutbok "Fru Marta Oulie": "Jag har varit otrogen mot min man".Det var framgången med den romanen som gav tjugofemåriga Undset möjlighet att resa ut i Europa där hon träffade Svarstad. De gifte sig så småningom och i den vackra Gullbrandsdalen, i det stora huset Bjerkebæk, ville i Sigrid Undset skapa det varma familjehem som hon hade drömt om i sin fattiga ungdom. Drömmen besannades inte, äktenskapet sprack och Undset tillbringade nästan trettio år ensam med barnen i huset.Men när hon arbetade vid skrivbordet led hon av att hon försummade barnen – och när hon ägnade sig åt barnen plågades hon av att hon inte författade. I flera romaner skildrar Undset med nertonad lidelse det ambivalenta sambandet mellan kvinnans moderliga omsorg i ständig konflikt med andra drivkrafter: arbete, konstnärskap, frihetslängtan, auktoritetslängtan och sinnliga begär. När hon fick sitt stora genombrott med romanen "Jenny" var hon ännu ung – jämngammal med berättelsens faderslösa frusna tjugoåttaåriga konstnär Jenny Winge. För den plikttrogna och känsliga Jenny är hennes erotiska begär förenat med en längtan efter disciplin och skönhet. Hennes mål i livet är att bevara självaktningen och inte svika sina ideal som kvinna och konstnär – om hon inte lyckas, då kan hon inte leva.Själv ville hon skriva liv – om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker – inte skapa idealbilder.Många väntade att författaren till "Jenny" skulle gå i bräschen i samtidens sedlighetsdiskussion för "den nya kvinnan". Men även om Sigrid Undset hade stor respekt för det suffragetterna och andra som kämpade för kvinnosaken hade uträttat, propagerade hon aldrig för kvinnlig rösträtt. Istället ironiserade hon över de kvinnokretsar i Norge som hade fått igenom en förändring i vigselformuläret när det gällde hustruns underdånighet i äktenskapet.Med undantag för Selma Lagerlöf och Amalie Skram – "de kunde skriva och såg livet genom en kvinnosjäl" – uttalade hon sig ofta med skarp tunga om andra kvinnliga författare.Själv ville hon skriva liv – om människor vilkas nerver arbetar i instinkternas halvmörker – inte skapa idealbilder.Undset var väl på många sätt vad vi idag skulle kalla en särartsfemist. Hon ville se familjen som samhällets kärna och i den kretsen skulle varje människa göra sin plikt. Kvinnan speciellt. Hon såg det som en förlust att samhället i hennes livstid blev alltmer materiellt och manligt.Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnenÅret efter flytten till Bjerkebaek gav Sigrid Undset ut "Kransen", den första romanen i medeltidstrilogin "Kristin Lavransdotter". I de två första delarna ser vi hennes teman återkomma: "Kransen" handlar om kärlek (och erotik) och fortsättningen "Husfrun" skildrar familjen. Den tredje delen, "Korset", handlar om en viktig sak i hennes liv och verk som vi som ännu inte närmat oss: Gud och Nåden.Sigrid Undset led av en känsla av andlig tomhet, som varken Nobelpris eller succéförsäljning kunde rå på. När den frånskilda, världsberömda författarinnan upptogs i katolska kyrkan var skandalen ett faktum. Men de statiska elementen i läran tilltalade henne. I dess famn tyckte hon sig finna en objektiv sanning, en helhet till skillnad från protestantismen som var som en misslyckad "sprucken omelett".En annan sprucken omelett är den rastlöse riddaren Erlend i trilogin om Kristin Lavransdotter. Hon, bokens komplexa och sammanbitet envisa huvudperson, attraheras av Erlend, men förblir smärtsamt besviken över denne sin makes tillkortakommanden. Nog rymmer Kristins äktenskapet ömsinthet och passion – men än mer: aggression, och bitterhet. På en bröllops-sajt på nätet läser jag att blivande brudpar får det förunderliga rådet att läsa Kristin Lavransdotter "för att hålla den romantiska lågan vid liv"…Gun-Britt Sundström, som översatt trilogin, skriver i sitt förord: "Kristin Lavransdotter är känd som en av världens största kärleksromaner med den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärleken till barnen (konkret, sensuellt beskriven – så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna."Undset som i en artikel skrev att det inte är barnen som ska respektera föräldrarna utan att det är föräldrar som ska förtjäna sina barns respekt, låter Lavrans outslitliga kärlek till sin dotter vara en bild av Guds kärlek. I århundradets kärleksroman, som Kristin Lavrandotter har kallats, är det inte förälskelsen mellan Erlend och Kristin som får hjärtat att brista; det är kärleken mellan en dotter och hennes far.Styrkan i dessa skildringar gör vetskapen om hennes egna förluster än mer smärtsam. Dottern Mosse dog samma år som det andra världskriget bröt ut. Och året efter stupade hennes son Anders i striden vid Segelstad bro, fem kilometer från hemmet i Bjerkebaek som tagits i beslag av nazisterna. Undset var dödsdömd av ockupationsmakten och hade flytt till Sverige med sin yngste son. Efter en tid i USA återvände hon efter befrielsen till Norge, där hon dog fyra år senare.Kvar finns oräkneliga artiklar och hela trettiosex böcker. I dem och i hennes brev framträder en författare och tänkare som faller utanför vår samtids prydliga kategorier.Hon var – oavsett om det gäller kyrkan, barn, kvinnan eller kärleken – en människa som alltid ville tänka fritt. Och denna frihet pulserar ännu idag i hennes litteratur.Lena Kjersén Edman, litteraturvetare, bibliotekarie och litteraturkritiker

Ett gram av hans material kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års Nobelpris i kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 10 december 2025.Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Det var inte elgitarren som var den stora revolten. Hynek Pallas om Bob Dylans kristna år som fick publiken att rasa och som får Blowin in the wind att låta som en psalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under ett besök på Bob Dylancentret i staden Tulsa i Oklahoma lyckades jag charma mig till att få rota i centrumets heliga graal – det för allmänheten stängda Dylanarkivet.Arkivarien hade redan börjat plocka fram saker som vanligtvis efterfrågas, som arkivlådor med utkast till 1960-talets kända Dylanlåtar, när jag försynt frågade om man kanske hellre hade något från sångarens år som nyfrälst kristen?Enligt den uttjatade myten om Bob Dylan, ältad i biografier, dokumentärer och film, var hans mest kontroversiella konstnärliga val att hänga på sig en elgitarr. Men när Bob Dylan den 1 november 1979 klev ut på den nedsläckta Fox Warfield-teatern i San Francisco blev resultatet ett ramaskri större än något tidigare under hans karriär.Innan Dylan gick upp på scenen den kvällen fick en förvirrad publik höra sångerskan Regina Havis berätta en historia om Jesus och sjunga gospel. När ljuset tändes kastade sig Dylan och hans band in i sången Gotta serve somebody, från skivan Slow Train Coming.”You might be a rock 'n' roll addict prancing on the stage”, sjöng Dylan i en konfrontativ straffpredikan över ogudaktighet. John Lennon var den förste, men långt ifrån den siste, att göra narr av texten. Eller av de övriga låtar som Dylan spelade den där kvällen och de närmaste åren. Låtar som uteslutande handlade om sångarens kristna pånyttfödelse.Jag drogs till den frälste Dylan för att det var motvalls. I den elitistiska värld av kassettbandssamlande Dylanmän jag klev in i som 25-åring var det ingen som brydde sig om de kristna åren. Många hade varit med när det begav sig. Då en, som de såg det, progressiv rockmusikerpoet, en messias med antikrigsbudskap och existentiella visor, i stället började citera Bibeln. Sjöng om att man måste underkasta sig något.Eller som Dylan väsande förklarade för publiken när de ropade efter ”rock n roll” under en konsert i Arizona 1979: "If you want rock 'n' roll, you go down and rock 'n' roll. You can go and see KISS and you can rock 'n' roll all the way down to the pit!"Om du vill ha rock n roll så kan du gå och se KISS och rocka hela vägen ner i helvetet.Så även om de kristna åren inte längre var ett färskt svek för dessa Dylanmän, så förblev de svårförståeliga.Själv var jag en ateist med judisk bakgrund. Uppväxt bland muslimer – och av nyfikenhet på andras religiositet just examinerad från islamologistudier. Det tog heller inte lång tid för eventuellt motstånd att släppa när jag började lyssna på inspelningarna från Dylans kristna konserter. På kassett efter kassett hördes ju en passion och övertygelse hos sångaren som jag sällan har hört förr eller senare.Dylan har berättat att han har sökt efter konstnärliga processer som ska hjälpa honom att återskapa det omedvetna sätt han gjorde musik på 1960-talet. Om Bibelstudier var en metod för att nå dit vet jag inte. Men form och funktion – och möjligen lite gudomlig nåd – ska uppenbarligen inte underskattas. Konserterna från åren kring 1980 är som baptistgudstjänster under ledning av den häcklande Dylan man känner igen från låtar som Positively 4th street och Like a rolling stone.Men nu bär han väckelsepredikantens skrud – han varnar för frestelser och äcklas av forna vänner.När Dylan fick Nobelpriset skrev jag om min fascination för hans frälsta år. Där någonstans gick gränsen även för dem som tyckte att han var värd priset. Att knycka rader av Edgar Allan Poe? Ja, geni! Att sjunga Korinterbrevet? Nej… bara nej.Att det väcker löje är intressant. Det hänger samman med föreställningar om autenticitet. Hur religion och hudfärg samspelar i det amerikanska samhället och dess popkultur. Och vilken roll just Dylan spelar i denna.Dylans rebellstatus etablerades med tanken att han ”vågade” reta gallfeber på folkmusiketablissemanget med elgitarren. En tandlös myt som stelnade till legend efter att en häcklare i publiken 1966 skrek ”Judas!”. Efter det uppfattades Dylan som en friare och mer autentisk rockkonstnär än samtidskollegorna någonsin kunde bli.Det är också därför det val Dylan gjorde 1979, trots att det var konstnärligt lika mycket som religiöst, aldrig har betraktats som rebelliskt. Hans uppror följde ju inte motståndskulturens mall för uppror.Men inte bara var det modigare, till och med i musiken känns det genuint. För vem, om inte någon med inget att förlora och allt att vinna, skulle annars välja att sjunga om underkastelse, dop och frälsning?Här finns också något jag påmindes om på en Stockholmskonsert med ett hajpat svart gospelband från amerikanska södern. Bandet var väldigt kristna. Något den hippa urbana publiken svalde med hull och hår, hur tveksamt konservativa saker som än uttrycktes från scenen. Fram tills det att bandet började låna ut mikrofonen till svenska vänner de träffat i en kyrka här. När vita kvinnor i cowboyhatt började waila om fostrets rätt till liv, märktes tydligt kontrasten i vilka budskap vi kan svälja beroende på avsändare. Det är en hudfärgsaspekt som många helst ignorerar i sammanhanget. Än idag är det för många lättare att acceptera en svart amerikansk musiker som i sina texter och sitt mellanprat predikar Jesu lära, än en vit artist som gör det. De senare tolkas ryggmärgsmässigt som konservativa på ett negativt vis. Det är en kristendom som kopplas till abortmotstånd, skattefuskande tv-predikanter och rasism.Den svarta kyrkan är i våra ögon mer autentisk. Något härligt och gungande som filtrerats genom decennier av populärkultur. Lite mer naturlig religion. Vilket inte är mindre exotifierande och rasistiskt än att tala om att svarta skulle ha ”rytmen i blodet”.Att Dylan spelade in sina kristna skivor i en anrik studio i Alabama där svarta soulband, med vilka han delade musiker, hade spelat in gospel var ingen slump. Resultatet låter också fantastiskt. Men länge var det bortkastat på en publik som inte kunde acceptera ekvationen Bibeln och Bob.Det var också därför jag visste precis vad jag ville att den häpne arkivarien i Tulsa skulle ta fram. På de aldrig visade filmerna från 1980 sitter Dylan i karaktäristisk skinnjacka, med sina svarta solglasögon och sitt krulliga hår vid en flygel i en lokal som ser ut som gymnastiksalen i en svensk högstadieskola. Han kantas av svarta körsångerskor. Bandet spelar City of Gold – en egenskriven gospel med text från Uppenbarelseboken. Den går över i Blowin in the wind. Som aldrig har låtit lika bra, eller lika mycket som att den skrevs för en kyrka.

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Den genetiska koden innehåller instruktioner för vilka proteiner som ska tillverkas i cellerna. Det tog forskarna flera decennier att lära sig tolka denna kod, men i cellen sker processen automatiskt med hjälp av en slags “kodläsare” som kallas ribosomer, vilka också bygger upp proteinerna.Vi vet fortfarande inte exakt hur ribosomerna fungerar i detalj – men tack vare bland andra Nobelpristagaren Venki Ramakrishnan vet vi idag mycket mer. I ett samtal möter vi honom för att prata om gener och celler. Och om varför Nobelpriset inte alltid är så bra för forskare som man kan tro.Foto: Ashish Ailawadi/© Nobel Prize Outreach. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Chitra inleder ett samtal med Madana, kärlekens gud, och Vasanta, vårens och den eviga ungdomens gud. De undrar vad som bekymrar henne? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Chitra är dotter till Manipurs kung, Chitrāngadā och uppfostrades som pojke eftersom fadern inte hade någon manlig arvinge. Hon klär sig i mansdräkt och är en mästerlig bågskytt. Men så träffar hon den vackre Arjuna och blir förälskad...Chitra av Rabindranath TagoreÖversättning: Kristian Immanuel AnderbergI rollerna: Chitra – Gertrud Fridh, Madana – Åke Claesson, Vasanta – Carl Billquist, Arjuna – Ulf PalmeKompositör: Wilhelm StenhammarDirigent: Håkan von EichwaldRegi: Per Verner-Carlsson1913 blev Rabindranath Tagore den förste icke-europé att ta emot Nobelpriset i litteratur. Han var under sitt liv verksam som poet, författare, filosof, kompositör (bland annat av både Indiens och Bangladeshs nationalsånger) och konstnär.En inspelning från 1961.

Benjamin List tilldelades Nobelpriset i kemi 2021 för sin forskning om katalys – kemiska reaktioner som kan förvandla vanliga ämnen till användbara kemikalier. Katalys har gjort att vi kan ge fler människor mat och värme, bota sjukdomar och driva färdmedel längre och effektivare. List berättar här om hur det fungerar. Och om sin dröm – en reaktion som använder ljus för att omvandla koldioxid till syre och kol. Foto: Stefan Bladh. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Göranzon och Olof Wretling går i mål med Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien där nu Klara Fina Gulleborg återvänder hem efter 15 år i stan. En repris från våren 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den tredje delen av romanen återvänder dottern Klara Fina Gulleborg hem till Skrolycka i Värmland efter 15 år, hon är nu 33. Hennes mor Kattrinna har hunnit bli 72 och pappa Jan har under tiden förändrats av sin längtan till dottern. Han har gått djupt in i rollen som Kejsarn av Portugallien.När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till tredje träffen och finalen har vi läst ut boken!Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Marie Göranzon och Olof Wretling har nu kommit halvvägs in i Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien, om Jan i Skrolycka, Kattrinna och deras dotter Klara Fina Gulleborg. En repris från våren 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den andra delen av Kejsarn av Portugallien beger sig dottern Klara Gulla ut i världen för att arbeta ihop pengar så att inte hennes föräldrar, Jan i Skrolycka och Kattrinna, ska behöva gå från hus och hem. Den nya husbonden Lars Gunnarsson kräver föräldrarna på 200 riksdaler. När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till andra träffen har vi läst en tredjedel till, fram till att kapitlet Husförhöret börjar.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Marie Göranzon och Olof Wretling läser Selma Lagerlöfs klassiker Kejsarn av Portugallien, om Jan i Skrolycka och hans kärlek till dottern Klara Fina Gulleborg. En repris från våren 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till första träffen har vi läst en dryg tredjedel av romanen, vi slutar där kapitlet Reskvällar börjar. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrasjuttiofemte avsnittet av podden pratar vi återigen om Nobelpristagaren Arvid Carlsson och psykofarmakologins födelse. Gäst är Kjell Fuxe. I den sista delen av tre pratar vi om Hans Corrodi, den schweiziske kemisten och språkgeniet som tillsammans med Arvid skapade världens första SSRI-läkemedel – Zelmid (zimelidin). Vem var Hans Corrodi och hur påverkade han svensk forskning? Vi får också höra om Kjells och Urban Ungerstedts arbete med serotonin och hur det väckte Arvids intresse för substansen.Kjell berättar därefter om varför han tror att Nobelpriset dröjde så länge, om den omvälvande resan till New York med Carlsson och Nils-Erik Andén, och varför han menar att schizofreni var den sjukdom som låg Arvid närmast hjärtat. Han berättar även om sina sista minnen av vännen och kollegan Arvid Carlsson.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning! Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Synka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det börjar som en vanlig förkylning som aldrig går över. Jenny får antibiotika men blir ändå bara sämre. Hon har fått en multiresistent bakterie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra året var det 80 år sedan upptäckten av penicillin, världens första antibiotika, belönades med Nobelpriset. Men hur länge till kan vi räkna med att det finns verksamma antibiotika? Vad kan vi göra för att hindra att de här medicinerna blir resistenta? Och vilka är det som kommer att drabbas först?Jenni Jansson har en sjukdomshistoria som gör henne extra känslig för infektioner. Hon är en av de som kommer att drabbas först när allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika. Medverkande: Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av nätverket ReAct.Christina ”Tinna” Åhrén, regionläkare och docent i infektionssjukdomar,Pernilla Rönnholm som grundat den ideella prematur föreningen Mirakel.Jenni Jansson Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Årets Nobelpristagare har nu hållit sina traditionsenliga föreläsningar om det som de är experter på och förtjusta i. Nu vill vi höra vad du skulle vilja föreläsa om och ikväll har du chansen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att föreläsa, få berätta för andra om sin forskning, sin hobby, sitt intresseområde, sina funderingar kring ett ämne eller livet, sin träning, sina böcker, sitt jobb, sina drömmar, sin skola, det är inte alla förunnat. Men ikväll har du chansen! Nu vill vi höra vad du skulle föreläsa om ifall scenen var din!Först ut att hålla sin Nobelföreläsning var författaren som fick Nobelpriset i litteratur, nämligen László Krasznahorkai. Han framträder inte ofta offentligt, men i söndags höll han en sällsynt föreläsning i Stockholm, där han pratade om gamla och nya änglar, mänsklig värdighet, uppror, hopp eller brist på hopp och om hans observationer av en luffare i Berlins tunnelbana.Vad skulle du vilja föreläsa om? Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Helene Almqvist

Varenda detalj är noga när det gäller att bära frack på rätt sätt, för att inte trampa snett i salongerna. Inte minst under Nobelfestligheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program ska vi syna männens allra mesta festplagg i sömmarna, fracken. Skörtens längd, flugans färg, kragens styvhet, byxornas revärer, knapparnas utformning, strumpornas material och längd och skornas stil och klackhöjd, inget får lämnas åt slumpen för den som ska besöka nobelbanketten. Men somliga pristagare har vågat vägra frack. I alla fall en. Jean Paul Sartre tackade nej till Nobelpriset i litteratur 1964. Han sade sig värna om sin frihet och vägrade att ta emot officiella utmärkelser överhuvudtaget. Trots Alfred Nobels framgångar har han som person sedan länge beskrivits som deprimerad enstöring. Men sparade fakturor, anteckningar och kvitton visar på en helt annan verklighet: nämligen 25 extravaganta år i Paris.Helena Höjenberg är författare till boken Alfred Nobel i Paris där en alldeles ny Nobel presenteras: en Nobel som är levnadsglad, generös – och ytterst fashionabel, med en garderob fylld till brädden av skräddarsydda snitt och exklusiva material. Lalle Johnson har sedan början av 80-talet varit en central figur inom modevärlden – som modell, stylist och stilrådgivare. Han dyker ofta upp på listor över landets bäst klädda män och är en självklar stilreferens för många. Men fracken har han svårt för – och kanske allra mest det som hör till: lackskorna, reportage om den svåra konsten att bära lackskor. Spetsig origami, svart organza och kopparskimrande paljetter. Det är en del av innehållet när studenter vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola fått fria tyglar att omtolka årets nobelpris till galaklänningar. Just nu ställs kreationerna ut på nobelprismuseet i Stockholm. Vi hör Sandra Backlund, modelärare och designer.

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Alla snackar Nobelpriset just nu men Kvällspasset delar istället ut pris till alla som är exceptionellt dåliga på något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Dessutom får vi finbesök när Chalmers Sångkör lussar i studion!

Igår var det Nobelfest där forskare får pris för sina viktiga upptäckter och gärningar. Här berättar lyssnare om det viktigaste de gjort just idag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att få Nobelpriset inom sitt forsknings- eller kunskapsområde, som ju delades ut igår, är den finaste utmärkelsen man kan få. Fast folk gör ju olika viktiga saker varje dag?!Bokade du äntligen in ett tandläkarbesök? Skickade du iväg det där förlåt-meddelandet eller hjälpte du en vän med en flytt? Du kanske bara har tagit hand om dig själv eftersom det var det allra viktigaste just nu! Eller gett blod? Här berättar lyssnare om vilka viktiga saker de gjort just torsdagen 11 december 2025.Viktiga grejer med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21 och programmet startar efter Sportextra ca kl 23.07

Ett gram av det nya materialet kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års kemipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Ring P1 från Stockholm om bland annat Nobelpriset, Ring P1:s existens och mobilförbud för barn. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mary Brunkow får nobelpris för ett forskningsgenombrott som förklarar varför vissa människor får autoimmuna sjukdomar och hur genetik styr processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar.Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis.När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler.Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig.Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Japanska Shimon Sakaguchi gick från ifrågasatt teori till Nobelpris. Hans forskning förklarar varför immunförsvaret ibland vänder sig mot oss själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack. Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem. I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Astrofield är en interaktiv ljusinstallation som tar med besökaren ut i ett solsystem skapat av barns fantasi. Barnens egna planeter snurrar runt en lysande stjärna som förvandlar Sergels torg till ett fönster mot rymden.Genom att röra sig och utforska blir besökaren en del av upplevelsen, och hjälper till att sprida liv i universum. Det handlar om nyfikenhet, gemenskap och kraften i barns kreativitet. Astrofield syftar till att väcka nyfikenhet kring liv utanför planeten jorden, och besökare interagerar med konstverket genom att ställa sig på sensorer.Installationen är inspirerad av Nobelpriset i fysik 2019, som tilldelades Michel Mayor och Didier Queloz ”för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”.Nobel Week Lights 2025 är en gratis ljusfestival i city och Tensta mellan 6–14 december. Se hela programmet och läs mer om konstverken på https://www.nobelprizemuseum.se/nobel-week-lights/Gäster:Alec Mesterton - Client LeadAlva Grape - Project ManagerPhilip Pedersen Cano - Art directorKerstin - Lead Motion DesignerElin - Interaction engineerMartina - 3D designer___Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️__All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.____Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠_____Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

*** Det här är ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrasjuttionde avsnittet av podden är det dags för den tredje och sista delen av dokumentären om Arvid Carlsson. Efter upptäckten av dopamin som signalsubstans och hans avgörande insatser för utvecklingen av SSRI, fortsätter Arvid sitt livsverk med nya hypoteser och läkemedel som ska förändra psykiatrin för alltid.Avsnittet skildrar samarbetet med Margit Lindqvist, lanseringen av dopaminhypotesen för schizofreni och hur hans idé om en partiell dopaminagonist banade vägen för Abilify – som blev världens mest sålda läkemedel 2014. Dessutom berättas historien om Arvids egna dopaminstabiliserare, OSU-6162 och ACR16, som han själv såg som framtidens stora genombrott. Vi hör också om Nobelpriset år 2000 och varför somliga anser att juryns motivering inte speglade vidden av Arvids betydelse.I serien medverkar professor Elias Eriksson, vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs, professor emeritus Kjell Fuxe och professor Göran Engberg.Extramaterial och alla källor finns på: http://patreon.com/sinnessjukt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Einstein hade fel så hade han fel på intressanta sätt. Hans beskrivning av kvantsammanflätning var tänkt att visa hur absurd kvantfysiken var – något så absurt kunde inte finnas i verkligheten. Men 2022 gick Nobelpriset i fysik till forskare som visade att sammanflätningen fanns på riktigt, och att den dessutom kan användas. Vi träffar fysikern Jan-Åke Larsson, som förklarar vad sammanflätning är. Och hur man kan använda fysikens största mysterium för att bygga datorer.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den sjuke gossen Amal står på sin adoptivfar Madhavs innergård. Lille Amal pratar med alla som går förbi och fantiserar om att få ge sig ut i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Doktorn säger att han inte får gå ut i byn. Men det nya postkontoret i närheten får Amal att drömma om att få ett brev från kungen eller att till och med få vara hans brevbärare!1913 blev Rabindranath Tagore den förste icke-europé att ta emot Nobelpriset i litteratur. Han var under sitt liv verksam som poet, författare, filosof, kompositör (bland annat av både Indiens och Bangladeshs nationalsånger) och konstnär.Postkontoret av Rabindranath TagoreÖversättning: Harald HeymanBerättare: Linnéa HillbergI rollerna: Amal – Gun Arvidsson, Madhav – Arne Nyberg, Bydoktorn – Bertil Anderberg, Gamlefar – Kolbjörn Knudsen, Mjölkmannen – Tore Lindwall, Bypolisen – Björn Berglund, Byförmannen – Åke Lindström, Sudha – Pia Baeckström, Kungens härold – Måns Westfelt, Riksdoktorn – Olle FlorinRegi: Johan FalckFrån SR Göteborg 1959.

K har fick ännu ett motiv att skaffa körkort när hans fru drabbades av sepsis.chippen har försökt skriva på sin show om att få sepsis (köp biljett på simonsvensson.se )Det handlar om en militärkupp på Madagaskar, Trumps versaler och om Nobelpriset i ekonomi.

Gäster: Johannes Finnlaugsson, Viktor Engberg, Tomas Jämtbäck, Jens Rosengren För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan:4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter:Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Köp AMK:s nya merchDet finns t-shirts, hoodies och beanies!https://amkshop.se/ Köp biljetter till AMK LIVE på Kasai i STHLM 17:e Oktober:https://www.nortic.se/ticket/event/73636?fbclid=IwY2xjawNLEt5leHRuA2FlbQIxMQABHs56gX5BbLtt_PndOArlmzabrZfN5OKVkZDZhVdBo8sFhPo3PeHLCLwwfG1d_aem_6J7UUmyK9QWXfNu7aUacFg Relevanta länkar: …Nobelpriset i litteraturhttps://www.svt.se/kultur/nobelpriset-i-litteratur-2025 https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A1szl%C3%B3_Krasznahorkai …Nobelpriset i kemihttps://www.svt.se/nyheter/vetenskap/snart-tillkannages-nobelpriset-i-kemi-2025 https://kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2025/10/Nobelpriset-i-kemi-2025.jpg ...nobelprispengarnahttps://www.nobelprize.org/press-release/nobelpriset-hojs-med-1-miljon-kronor/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Nobelpriset#/media/Fil:Nobelpriset_-_Prissumma_(1901-2023).svg …IG Nobelhttps://arstechnica.com/science/2025/09/meet-the-2025-ig-nobel-prize-winners/ …Jofis tweethttps://x.com/johabbed/status/1976243106073694332 …Dollyhttps://www.svt.se/kultur/dolly-parton-jag-ar-inte-dod-an https://theonion.com/dolly-parton-shares-video-confirming-sister-a-shit-stirring-bitch/ …Rickard Olssons förlovninghttps://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/rPB99K/rickard-olsson-och-cathrine-hardenborg-har-brutit-forlovningen https://www.instagram.com/p/DOEQuCdCOYv/ https://www.instagram.com/p/DN5FMUmDWMZ/?utm_source=ig_embed …Sveriges dummastehttps://www.tv4play.se/program/962984e1381baa021856/sveriges-dummaste https://www.tv4.se/artikel/4YCiVxemUKOrDoqNrPpu1T/succe-premiaer-foer-sveriges-dummaste …Björn Hellberg drejar i Sverigequizenhttps://www.youtube.com/watch?v=g6QjRiA7WX0 …Vegokorvenhttps://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bmyLG5/eu-parlamentet-rostar-om-vegokorv ...Leif Mannerströmhttps://res.cloudinary.com/coopsverige/images/e_sharpen,f_auto,fl_clip,fl_progressive,q_90,c_lpad,g_center,h_1000,w_1000/v1742899768/cloud/458348/K%C3%B6ttfria%20K%C3%B6ttbullar.jpg https://res.cloudinary.com/coopsverige/images/e_sharpen,f_auto,fl_clip,fl_progressive,q_90,c_lpad,g_center,h_1000,w_1000/v1719404297/cloud/367934/Delikatessk%C3%B6ttbullar%20Sm%C3%A5.jpg https://images.oda.com/prod/local_products/d28ca8cb-fa53-4f68-afa9-519c808e3def.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0xde66f75e3b46549b4f9922a234841a6cc61d35f1 https://images.oda.com/prod/local_products/31ad7e85-fdc5-4484-ae6a-0e6693c2df77.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0x4ae9e0cab4102c687eb4e47ea7cc664845f1e740 https://images.oda.com/prod/local_products/ed096834-1a67-4913-9899-04c30ce78da5.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0xcb016243233f9a4d98b1d7e142c33c7da79454c0 https://images.oda.com/prod/local_products/787932e8-c230-45f8-9b48-13a2efeeddc5.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0x7c11201abdd84023438c7bc0669431ad9f70f323 https://www.guldfageln.se/app/uploads/2020/11/rf3pdynlpfu76tsyi4fudae000000-2.png https://www.vinsider.se/wp-content/uploads/2019/06/Leif-vin-flaska-skaldjur.jpg https://www.youtube.com/watch?v=QH91VG3R21g https://www.instagram.com/p/DHS0kuvCPLw/ https://www.norstedts.se/bok/9789113059976/mannerstroms-fars …färsens fiende nummer etthttps://www.tiktok.com/@anonymtrandomkonto/video/7144422342578490629 …Alan Tudykhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Alan_Tudyk …Carlo Bonomihttps://sv.wikipedia.org/wiki/Carlo_Bonomi https://www.youtube.com/watch?v=EdZiEVRnQgY Låtarna som spelades var:Here You Come Again - Dolly PartonDear Boy - Avicii Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här:https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg

Den ungerske författaren László Krasznahorkai tilldelas Nobelpriset i litteratur 2025. Bokcirkeln expressläser hans novellsamling Den sista vargen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”, lyder motiveringen från Svenska Akademien.László Krasznahorkai föddes 1954 i Gyula i sydöstra Ungern nära den rumänska gränsen. Han är mest känd för sina romaner, exempelvis Satantango, Motståndets melankoli, Seiobo där nere och Herscht 07769. Samtliga dessa titlar, även Den sista vargen, är översatta till svenska av Daniel Gustafsson. Krasznahorkai har även länge haft ett samarbete med filmregissören Béla Tarr, tillsammans har de gjort flera konstfilmer, som filmatiseringen av Satantango, Werckmeister harmonies och Turinhästen.Den sista vargen är en novellsamling bestående av tre berättelser. Den gavs ut som en volym på svenska 2020. Den första delen kom ut 2009, och de två kortare novellerna är skrivna på 1980-talet.Författarna Cilla Naumann och Mattias Timander har läst och samtalar om Den sista vargen med Marie Lundström. Hur skriver Nobelpristagaren? Vad fäster extra mycket i dessa tre berättelser? Hur tecknar han kvinnoporträtten?Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellTekniker: Nicola Pryke

Israel och Hamas har skrivit under avtal för paus i kriget. Ungersk författare får Nobelpriset i litteratur. I Skellefteå tränar äldre parkour för att slippa ramla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

László Krasznahorkai var mycket lycklig efter beskedet att han får Nobelpriset i litteratur 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kevin och andra anställda har jobbat i farligt damm i flera år / Nobelpriset i kemi till tre forskare / Oppositionen har andra förslag till den statliga budgeten / Svensk kock tävlar i Paris med smaker från svenska skogen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Vanligt att unga med funktionsnedsättning upplever våld. Tre vänner får Nobelpriset i kemi. Musikhjälpen samlar in pengar till barns rätt att gå i skolan. Kameleonten Rex har kommit hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi får Nobelpriset i kemi 2025 för att de utvecklats vad som kallas metallorganiska ramverk, eller MOF - en sorts molekylbygge som kan designas för att fånga in och lagra särskilda molekyler. De kan till exempel skörda vatten ur ökenluft.Hör Vetenskapsradions direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien när Nobelkommittén avslöjar pristagarna. Här hittar du också ett program Vetenskapsradion gjorde 2019 med Omar Yaghi, där han bland annat berättar om sin resa från barndomens Jordanien till livet som framgångsrik forskare i USA.Producent: Camilla WidebeckProgramledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två år sedan kriget i Gaza började. De får Nobelpriset i fysik. Rid-terapi hjälper personer med funktionsnedsättning. Hennes låt handlar om adhd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

Sex personer skadades i skjutning i Gävle / Lönekravet för arbetstillstånd höjs igen / Domen mot Rasmus Paludan ändras han slipper fängelse / Nobelpriset i medicin till forskning om immunförsvaret Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Med Nobelveckan i antågande spekulerar programledare Andrea Valderrama och Kulturnytts litteraturredaktör Lina Kalmteg om vem kan tänkas få litteraturpriset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.seProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.seProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Butiksanställda oroliga efter skjutningar i köpcentrum. / Socialstyrelsen kräver svar från Botkyrka kommun. / Nobelpriset i litteratur till sydkoreanska Han Kang. / Anngret måste lämna sitt hem när försvaret tar tillbaka mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

En skadad efter skottlossning i köpcentrum. / Lustgas farlig drog som ökar bland unga. / Nobelpriset i medicin till två amerikaner. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.