Podcasts about nobelpriset

Dan Jönsson reflekterar över Nobelpristagaren Peter Handkes estetik i ljuset av debatten om hans Nobelpris, där principerna riskerar att stå i vägen för både tänkandet och läsandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2019-10-31.I sin roman ”Långsam hemkomst” börjar Peter Handke med en lång panorering över ett floddelta i Alaska, sett genom huvudpersonen, geologen Valentin Sorgers ögon. Det flacka, storslagna arktiska landskapet verkar upphäva alla gränser och skillnader, det som är avlägset tycks nära, flodens vattenspeglar smälter samman med himlen och, tycks det, med betraktarens eget väsen: ”för ett ögonblick hade han inom sig känt kraften att skjuta ut sig själv som en helhet i den ljusa horisonten och där för alltid uppgå i omöjligheten att skilja himmel från jord”. Detta ”uppgående i omöjligheten” blir ett grundackord, en bild som får beskriva Sorgers hela livssituation där han, vilsen och tilltufsad av tillvaron, motvilligt reser hemåt mot Europa. Lite senare, i ett hus vid den amerikanska stillahavskusten, tycker han sig i en hastig bild ana ”en orsak till sin lamslagenhet”: hur han sitter ”långt borta i de låga, tomma 'kontinentsalarna' och i 'århundradets natt'” men utan moralisk rätt att sörja historiens brott – han, skriver Handke, ”var kanske svag, men en ättling till handlingens män, och såg sig själv som handlingens man; och detta århundrades folkmördare som anherrar”.”Långsam hemkomst” gavs ut 1979 – i en annan tid, en tid när knappast någon kunde ana att nittonhundratalets folkmord fortfarande delvis låg i framtiden; en tid, också, när den tyskspråkiga litteraturen som bäst var i färd med att göra upp med det nazistiska förflutna. Handkes roman är – bland annat – en i denna rad av uppgörelser, om också mycket försiktig: men den existentiella hemlöshet som huvudpersonen upplever är alltså delvis en följd av den politiska historien. Som litteraturhistorikern Lothar Struck, författare till flera böcker om Handke, har skrivit är detta, alltså det postnazistiska skuldkomplexet, en betydande erfarenhet i Handkes texter, inte minst för hans sätt att hantera språket. Som många i sin generation tog han intryck av tidens diskussion om hur det tyska språket skulle överleva efter Tredje Riket, skarpt formulerad exempelvis i Victor Klemperers berömda analys av nazismens nyspråk, LTI, Lingua Tertii Imperii – men Handkes slutsatser skilde sig från andras genom att han vägrade se språket som korrumperat och vissa ord som för tid och evighet besmutsade – utan insisterade på att det måste vara möjligt att också i fortsättningen använda sig av ord som ”folk” och ”jord”. Istället skulle språket så att säga renas genom ett radikalt bejakande av dess mångtydighet, man skulle kunna säga just genom ett ”uppgående i omöjligheten” att fastslå och förkunna.I den häftiga debatt som bröt ut efter Handkes Nobelpris var det lätt att få intrycket att hans engagemang för den serbiska, eller restjugoslaviska sidan i Balkankrigen har något reflexartat, rentav tvångsmässigt provokativt över sig. Enligt Lothar Struck är det precis tvärtom – Handkes vurm för Jugoslavien är just en konsekvens av hans syn på det förflutna, på dem han beskriver som sina ”anherrar”, ”detta århundrades folkmördare”. I Handkes ögon stod Jugoslavien för det mångkulturella alternativet till nationalismens inskränkthet och våld, men också till efterkrigstidens polariserade världsordning, för ”ett annat Europa”, ”bortom väst och öst”, som han uttrycker det. Läser man den text som 1996 satte igång denna eviga debatt, och som vid tidningspubliceringen fick titeln ”Rättvisa för Serbien”, är det också svårt – tycker åtminstone jag – att inte se hur det rakt igenom den drar ett förtvivlat stråk: av sorg över det som gått förlorat, av vrede mot dem som lät det ske. Det är en för Handke väldigt svajig text, i oavbruten pendling mellan polemisk skärpa och poetisk vaghet, ofta med resultatet att polemiken blir just vag och glidande – men det är samtidigt i mina ögon en modig text, där författaren sätter sig själv på spel och, fullt medveten om riskerna, ändå envist hävdar vikten av att tränga ”bakom spegeln” som han skriver: kritisera det han ser som en ensidig rapportering, söka sammanhang, se sakerna från andra sidan.Handkes syn på historien bakom Jugoslaviens sönderfall kan förstås ifrågasättas. Liksom det vettiga i att (tio år senare) diskutera huruvida massakern i Srebrenica verkligen var ett folkmord – som den internationella juridiken slagit fast. Men man bör då också kunna se de nyanseringar han gett uttryck för i senare texter, som i den korta skriften om den serbiske TV-mannen Dragoljub Milanovic, från 2011, och hursomhelst: det jag tror är orsaken och grunden till hur han ändå hamnar där han hamnar handlar inte så mycket om de åsikter han egentligen ger uttryck för utan om hans sätt just att formulera sig med antydningar, frågesatser och naturbeskrivningar, något som i sin tur går tillbaka på hans insisterande om en poetisk sanning, väsensskild från och både djupare och högre än den politiska: föreställningen om att företräda det han själv kallar en ”ren litteratur” – en idé som också ekar genom hela den debatt han har gett upphov till. Denna estetiska idealism visar sig nämligen till slut även den vara en politisk hållning.Och Handke är knappast den förste att ge uttryck för den. Strax efter första världskriget utgav en annan Nobelpristagare, Thomas Mann, sitt sexhundrasidiga manifest ”En opolitisk mans betraktelser”. Boken, som lite efterklokt har kallats ”en nazistisk skrift före nazismen”, är en passionerad, konservativ stridsskrift mot det som Mann uppfattar som det nya århundradets ideologiska och politiserade kulturklimat. Han försvarar artonhundratalets realism mot nittonhundratalets utopism, kulturen mot civilisationen, musiken mot demokratin. I nittonhundratalets kulturradikalism ser han återkomsten för sjuttonhundratalets socialt frivola revolutionsromantik, och vill slå vakt om andens, estetikens motstånd mot det han kallar en tidsanda av ”tjänstvillighet inför det önskvärda”.Jag påstår förstås inte att Peter Handke ansluter sig till Thomas Manns program. Men samtidigt hajar jag till när Valentin Sorger i ”Långsam hemkomst” vid ett tillfälle utbrister: ”Jag tycker inte om det här århundradet”. Peter Handke har ju mycket riktigt kommit att ses som en portalgestalt för ett slags andligt sekelskifte, en rörelse bort från nittonhundratalets kulturradikala samhällsklimat, mot postmodernismens nyromantiska, mer inomestetiska språkvärldar. Konsekvenserna av denna, ska vi kalla det artonhundratalsvridning syns tydligt i den här debatten, och på båda flankerna: hos dem som, å ena sidan, hävdar vikten av att skilja mellan författaren och hans verk och, å den andra, de som fördömer varje diskussion med anklagelser om relativisering.På båda sidor blir principerna en ursäkt för att slippa tänka, slippa pröva sina ställningstaganden. Slippa läsa, rentav, i värsta fall. Thomas Mann fick ju med tiden grundligt ompröva sin hållning när han tvingades att fly undan den nazistiska terrorstaten. Nu, i detta andra artonhundratal, blir Peter Handkes förment opolitiska position lite ironiskt det som avslöjar motsägelserna, själva politiken, i den antipolitiska tidsandan. Själv är jag en typisk nittonhundratalsmänniska, fast i förvissningen om konstens grundläggande orenhet och djupt främmande för de moralistiska tabuföreställningar som kännetecknar dagens politiska metafysik. Jag lägger nu reaktionerna på det här Nobelpriset till den rad av tecken – klimatpanik och tiggeriförbud, gatuprotester och nynationalism – som dag för dag, undan för undan vidgar sprickorna i tidens mur.Dan Jönsson, författare och essäistEssän sändes ursprungligen 2019. 2025 utkom Handkes texter om Jugoslavien för första gången på svenska under titeln ”Frågor i tårar” (Karneval förlag) i översättning av Joachim Retzlaff och Daniel Pedersen.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 101-årige Torsten Wiesel tilldelades Nobelpriset i medicin 1981 för upptäckter om hur synbarken fungerar. Torsten bor i USA sedan 1950-talet men växte upp i Stockholm, där hans far var chefspsykiater på ett mentalsjukhus och hela familjen bodde inne på sjukhusområdet. ”De innanför staketet var ibland klokare än oss”, säger Torsten, som alltid har brunnit för personer som av olika anledningar inte passar in i samhällets normer. Här hör ni Torsten Wiesels julhälsning till de svenska radiolyssnarna.Och hur gick det med Lena Nordlunds julkort till rockikonen Iggy Pop? Lyckades hon förmå honom att prata in en julhälsning till det svenska folket? Jo, det skickades faktiskt en digital ljudfil till Sveriges Radio ... Lenas julafton i P1 avslutas med en stämningsfull och intim inspelning av Jul, jul, strålande jul i regi av Grant och Esther. God jul, kära lyssnare!Julvärd: Lena NordlundLjudtekniker: Johan HyttnäsProducent: Tommie Jönsson

Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Årets Nobelpristagare har nu hållit sina traditionsenliga föreläsningar om det som de är experter på och förtjusta i. Nu vill vi höra vad du skulle vilja föreläsa om och ikväll har du chansen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att föreläsa, få berätta för andra om sin forskning, sin hobby, sitt intresseområde, sina funderingar kring ett ämne eller livet, sin träning, sina böcker, sitt jobb, sina drömmar, sin skola, det är inte alla förunnat. Men ikväll har du chansen! Nu vill vi höra vad du skulle föreläsa om ifall scenen var din!Först ut att hålla sin Nobelföreläsning var författaren som fick Nobelpriset i litteratur, nämligen László Krasznahorkai. Han framträder inte ofta offentligt, men i söndags höll han en sällsynt föreläsning i Stockholm, där han pratade om gamla och nya änglar, mänsklig värdighet, uppror, hopp eller brist på hopp och om hans observationer av en luffare i Berlins tunnelbana.Vad skulle du vilja föreläsa om? Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Helene Almqvist

Varenda detalj är noga när det gäller att bära frack på rätt sätt, för att inte trampa snett i salongerna. Inte minst under Nobelfestligheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program ska vi syna männens allra mesta festplagg i sömmarna, fracken. Skörtens längd, flugans färg, kragens styvhet, byxornas revärer, knapparnas utformning, strumpornas material och längd och skornas stil och klackhöjd, inget får lämnas åt slumpen för den som ska besöka nobelbanketten. Men somliga pristagare har vågat vägra frack. I alla fall en. Jean Paul Sartre tackade nej till Nobelpriset i litteratur 1964. Han sade sig värna om sin frihet och vägrade att ta emot officiella utmärkelser överhuvudtaget. Trots Alfred Nobels framgångar har han som person sedan länge beskrivits som deprimerad enstöring. Men sparade fakturor, anteckningar och kvitton visar på en helt annan verklighet: nämligen 25 extravaganta år i Paris.Helena Höjenberg är författare till boken Alfred Nobel i Paris där en alldeles ny Nobel presenteras: en Nobel som är levnadsglad, generös – och ytterst fashionabel, med en garderob fylld till brädden av skräddarsydda snitt och exklusiva material. Lalle Johnson har sedan början av 80-talet varit en central figur inom modevärlden – som modell, stylist och stilrådgivare. Han dyker ofta upp på listor över landets bäst klädda män och är en självklar stilreferens för många. Men fracken har han svårt för – och kanske allra mest det som hör till: lackskorna, reportage om den svåra konsten att bära lackskor. Spetsig origami, svart organza och kopparskimrande paljetter. Det är en del av innehållet när studenter vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola fått fria tyglar att omtolka årets nobelpris till galaklänningar. Just nu ställs kreationerna ut på nobelprismuseet i Stockholm. Vi hör Sandra Backlund, modelärare och designer.

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Alla snackar Nobelpriset just nu men Kvällspasset delar istället ut pris till alla som är exceptionellt dåliga på något. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Dessutom får vi finbesök när Chalmers Sångkör lussar i studion!

Igår var det Nobelfest där forskare får pris för sina viktiga upptäckter och gärningar. Här berättar lyssnare om det viktigaste de gjort just idag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att få Nobelpriset inom sitt forsknings- eller kunskapsområde, som ju delades ut igår, är den finaste utmärkelsen man kan få. Fast folk gör ju olika viktiga saker varje dag?!Bokade du äntligen in ett tandläkarbesök? Skickade du iväg det där förlåt-meddelandet eller hjälpte du en vän med en flytt? Du kanske bara har tagit hand om dig själv eftersom det var det allra viktigaste just nu! Eller gett blod? Här berättar lyssnare om vilka viktiga saker de gjort just torsdagen 11 december 2025.Viktiga grejer med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21 och programmet startar efter Sportextra ca kl 23.07

Ett gram av det nya materialet kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års kemipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Ring P1 från Stockholm om bland annat Nobelpriset, Ring P1:s existens och mobilförbud för barn. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mary Brunkow får nobelpris för ett forskningsgenombrott som förklarar varför vissa människor får autoimmuna sjukdomar och hur genetik styr processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar.Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis.När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler.Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig.Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den 10 december delas Nobelpriset ut i Stockholm och Oslo. I Konserthuset riktas allas blickar mot pristagarna och kungen – men bakom dem på scenen finns en grupp personer som är avgörande för att det ska finnas något att fira: Ledamöterna i de Nobelkommittéer som bestämmer vem som ska få priset. Professor Göran K Hansson berättar här om hur Nobelarbetet går till bakom kulisserna på Karolinska institutet och Kungliga Vetenskapsakademien. Och om hur det är att ringa upp de nya pristagarna med beskedet. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Japanska Shimon Sakaguchi gick från ifrågasatt teori till Nobelpris. Hans forskning förklarar varför immunförsvaret ibland vänder sig mot oss själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japanska forskaren Shimon Sakaguchi har ägnat ett halvt sekel åt att förstå varför vårt immunförsvar ibland angriper den egna kroppen. Hans envishet ledde från en idé, som inte många trodde på till ett genombrott som förändrat medicinsk forskning. Sakaguchi visade att en särskild typ av T-celler, regulatoriska T-celler, spelar en avgörande roll för att hålla immunförsvaret i schack. Upptäckten har öppnat vägen för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes och ledgångsreumatism, och kan bli viktig i kampen mot cancer och vid organtransplantationer. Men vägen dit var långt ifrån enkel – hans tidiga resultat avfärdades som ”smutsig vetenskap” och stora tidskrifter vägrade publicera dem. I dag är forskningen kring T-reg-celler ett av immunologins hetaste områden med tusentals artiklar varje år. I Osaka berättar Sakaguchi om ögonblicket då han insåg att han hade rätt, om uthållighetens betydelse och om hur Nobelpriset ger nya möjligheter att fortsätta arbetet med att förstå kroppens mest komplexa försvarssystem.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Astrofield är en interaktiv ljusinstallation som tar med besökaren ut i ett solsystem skapat av barns fantasi. Barnens egna planeter snurrar runt en lysande stjärna som förvandlar Sergels torg till ett fönster mot rymden.Genom att röra sig och utforska blir besökaren en del av upplevelsen, och hjälper till att sprida liv i universum. Det handlar om nyfikenhet, gemenskap och kraften i barns kreativitet. Astrofield syftar till att väcka nyfikenhet kring liv utanför planeten jorden, och besökare interagerar med konstverket genom att ställa sig på sensorer.Installationen är inspirerad av Nobelpriset i fysik 2019, som tilldelades Michel Mayor och Didier Queloz ”för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”.Nobel Week Lights 2025 är en gratis ljusfestival i city och Tensta mellan 6–14 december. Se hela programmet och läs mer om konstverken på https://www.nobelprizemuseum.se/nobel-week-lights/Gäster:Alec Mesterton - Client LeadAlva Grape - Project ManagerPhilip Pedersen Cano - Art directorKerstin - Lead Motion DesignerElin - Interaction engineerMartina - 3D designer___Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️__All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.____Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠_____Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

Idag lämnar vi på Katalys den dagsaktuella politiken för en stund och går lite djupare in på ekonomisk teori och filosofi tillsammans med professor Lars Pålsson Syll. Vi pratar om Nobelpriset i ekonomi, om olika synsätt på inflation, och om det unga nationalekonomiska stjärnskottet Isabella Weber och hennes idéer. Medverkande: Lars Pålsson Syll, Elisabeth Lindberg, Max Jerneck & Daniel Suhonen.

*** Det här är ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrasjuttionde avsnittet av podden är det dags för den tredje och sista delen av dokumentären om Arvid Carlsson. Efter upptäckten av dopamin som signalsubstans och hans avgörande insatser för utvecklingen av SSRI, fortsätter Arvid sitt livsverk med nya hypoteser och läkemedel som ska förändra psykiatrin för alltid.Avsnittet skildrar samarbetet med Margit Lindqvist, lanseringen av dopaminhypotesen för schizofreni och hur hans idé om en partiell dopaminagonist banade vägen för Abilify – som blev världens mest sålda läkemedel 2014. Dessutom berättas historien om Arvids egna dopaminstabiliserare, OSU-6162 och ACR16, som han själv såg som framtidens stora genombrott. Vi hör också om Nobelpriset år 2000 och varför somliga anser att juryns motivering inte speglade vidden av Arvids betydelse.I serien medverkar professor Elias Eriksson, vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs, professor emeritus Kjell Fuxe och professor Göran Engberg.Extramaterial och alla källor finns på: http://patreon.com/sinnessjukt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till Mary I. Bronkov, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för arbetet som förklarar hur immunförsvaret reglerar sig själv. Upptäckterna visar hur reglerande T-celler och FoxP3 håller tillbaka felriktade reaktioner och hur brister i systemet kan leda till autoimmuna sjukdomar.I avsnittet går vi igenom grunderna i perifer immuntolerans, hur tolerans skapas, varför den ibland sviktar och vad forskningen betyder för framtida behandling av autoimmuna sjukdomar. Vi kopplar också till kliniska försök med lågdos IL-2 och till vad som påverkar immunbalans i vardagen.I avsnittet: • T-cellers utbildning och kontroll • Reglerande T-celler och deras ursprung • FoxP3 som styrmekanism • IPEX som exempel på total toleransförlust • Kopplingar till autoimmuna sjukdomar • Kliniska försök med IL-2 • Hur forskning och livsstil samspelarAvslutning Vi nämner våra böcker för dig som vill fördjupa dig i sambandet mellan kost, immunförsvar och hälsa. Och du som vill följa ny forskning och få våra senaste artiklar kan anmäla dig till nyhetsbrevet.Länkar Paleoteket: https://www.paleoteket.se/ Böckerna: https://www.paleoteket.se/bocker/ Nyhetsbrev: https://www.paleoteket.se/nyhetsbrev/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Einstein hade fel så hade han fel på intressanta sätt. Hans beskrivning av kvantsammanflätning var tänkt att visa hur absurd kvantfysiken var – något så absurt kunde inte finnas i verkligheten. Men 2022 gick Nobelpriset i fysik till forskare som visade att sammanflätningen fanns på riktigt, och att den dessutom kan användas. Vi träffar fysikern Jan-Åke Larsson, som förklarar vad sammanflätning är. Och hur man kan använda fysikens största mysterium för att bygga datorer.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den sjuke gossen Amal står på sin adoptivfar Madhavs innergård. Lille Amal pratar med alla som går förbi och fantiserar om att få ge sig ut i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Doktorn säger att han inte får gå ut i byn. Men det nya postkontoret i närheten får Amal att drömma om att få ett brev från kungen eller att till och med få vara hans brevbärare!1913 blev Rabindranath Tagore den förste icke-europé att ta emot Nobelpriset i litteratur. Han var under sitt liv verksam som poet, författare, filosof, kompositör (bland annat av både Indiens och Bangladeshs nationalsånger) och konstnär.Postkontoret av Rabindranath TagoreÖversättning: Harald HeymanBerättare: Linnéa HillbergI rollerna: Amal – Gun Arvidsson, Madhav – Arne Nyberg, Bydoktorn – Bertil Anderberg, Gamlefar – Kolbjörn Knudsen, Mjölkmannen – Tore Lindwall, Bypolisen – Björn Berglund, Byförmannen – Åke Lindström, Sudha – Pia Baeckström, Kungens härold – Måns Westfelt, Riksdoktorn – Olle FlorinRegi: Johan FalckFrån SR Göteborg 1959.

Om D'Angelo (1974 - 2025). Om Nobelpriset i litteratur. Om Malalas bong. Och äntligen förklarar Nanna offside-regeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

K har fick ännu ett motiv att skaffa körkort när hans fru drabbades av sepsis.chippen har försökt skriva på sin show om att få sepsis (köp biljett på simonsvensson.se )Det handlar om en militärkupp på Madagaskar, Trumps versaler och om Nobelpriset i ekonomi.

Vi fuskinspelar på torsdagkväll, för vi ska fira Susannas födelsedag på resa. Hon vet inget om vart vi ska, vilket plågar henne. Det tog oss bara drygt 25 år att komma på att Susanna vill tänka på vad vi ska göra i förväg och är färdig när det är gjort, medan Johan bara blir stressad av att planera, men gillar att tänka tillbaka på det som skett. Sedan tar vi oss an Nobelpriset. Ingen av oss har läst Krasznahorkai och vi kämpar lite med hur vi ska uttala namnet, men vi gillar valet. Inte minst för att han skriver om en erfarenhet som är alldeles för bortglömd, men som blir allt mer relevant: livet i länder som låg bakom järnridån och i decennier kämpade med det. Susanna har läst Knausgårds nya. Men borde han inte skaffa terapeut? Fred i Mellanöstern? Vi får väl se. Johan hoppas att det väsentliga kommer tillbaka, trots Netanyahus ointresse för allt utom sin egen politiska överlevnad och Palestinadårarna: att Iran, Hizbollah, Hamas och Huthis förlorat makt. Det finns något att bygga på här. Men Israel har, på grund av Netanyahu, spelat bort mycket av sin goodwill och vänstern i västvärlden kommer att formas av detta i en generation, inklusive antisemitism. Trump, som bygger hela sin offentliga karriär på konflikt, förtjänar faktiskt Nobels fredspris mer än de flesta om han ror hem detta. Lena Anderssons försök att använda ren logik på Ukrainakriget har gjort det jobbigt för hennes anhängare till höger. Men hon har en poäng: det finns intressesfärer och den idealistiska idén att de inte borde finnas är rätt ointressant. En annan sak är om man anser att det aldrig är värt blod och uppoffringar för att flytta på de intressesfärerna. Vi tror det. Problemet är att västs stöd för Ukraina har varit halvhjärtat i detta avseende. På så sätt är Lena Andersson ärligare: hennes resonemang håller ihop, även om man inte håller med, menar i alla fall Johan. Johan Wennström har varit inne på liknande tankar. Och vad är det med kulturlivet i Stockholm? Nu vill riksdagen kasta ut Wetterlings galleri. Den har redan kastat ut Medeltidsmuseet och Stockholms hamn har gjort det omöjligt för Magasin III att fortsätta. SKANDAL! Claes Britton, detta är något för dig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Johannes Finnlaugsson, Viktor Engberg, Tomas Jämtbäck, Jens Rosengren För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan:4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter:Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Köp AMK:s nya merchDet finns t-shirts, hoodies och beanies!https://amkshop.se/ Köp biljetter till AMK LIVE på Kasai i STHLM 17:e Oktober:https://www.nortic.se/ticket/event/73636?fbclid=IwY2xjawNLEt5leHRuA2FlbQIxMQABHs56gX5BbLtt_PndOArlmzabrZfN5OKVkZDZhVdBo8sFhPo3PeHLCLwwfG1d_aem_6J7UUmyK9QWXfNu7aUacFg Relevanta länkar: …Nobelpriset i litteraturhttps://www.svt.se/kultur/nobelpriset-i-litteratur-2025 https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A1szl%C3%B3_Krasznahorkai …Nobelpriset i kemihttps://www.svt.se/nyheter/vetenskap/snart-tillkannages-nobelpriset-i-kemi-2025 https://kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2025/10/Nobelpriset-i-kemi-2025.jpg ...nobelprispengarnahttps://www.nobelprize.org/press-release/nobelpriset-hojs-med-1-miljon-kronor/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Nobelpriset#/media/Fil:Nobelpriset_-_Prissumma_(1901-2023).svg …IG Nobelhttps://arstechnica.com/science/2025/09/meet-the-2025-ig-nobel-prize-winners/ …Jofis tweethttps://x.com/johabbed/status/1976243106073694332 …Dollyhttps://www.svt.se/kultur/dolly-parton-jag-ar-inte-dod-an https://theonion.com/dolly-parton-shares-video-confirming-sister-a-shit-stirring-bitch/ …Rickard Olssons förlovninghttps://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/rPB99K/rickard-olsson-och-cathrine-hardenborg-har-brutit-forlovningen https://www.instagram.com/p/DOEQuCdCOYv/ https://www.instagram.com/p/DN5FMUmDWMZ/?utm_source=ig_embed …Sveriges dummastehttps://www.tv4play.se/program/962984e1381baa021856/sveriges-dummaste https://www.tv4.se/artikel/4YCiVxemUKOrDoqNrPpu1T/succe-premiaer-foer-sveriges-dummaste …Björn Hellberg drejar i Sverigequizenhttps://www.youtube.com/watch?v=g6QjRiA7WX0 …Vegokorvenhttps://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bmyLG5/eu-parlamentet-rostar-om-vegokorv ...Leif Mannerströmhttps://res.cloudinary.com/coopsverige/images/e_sharpen,f_auto,fl_clip,fl_progressive,q_90,c_lpad,g_center,h_1000,w_1000/v1742899768/cloud/458348/K%C3%B6ttfria%20K%C3%B6ttbullar.jpg https://res.cloudinary.com/coopsverige/images/e_sharpen,f_auto,fl_clip,fl_progressive,q_90,c_lpad,g_center,h_1000,w_1000/v1719404297/cloud/367934/Delikatessk%C3%B6ttbullar%20Sm%C3%A5.jpg https://images.oda.com/prod/local_products/d28ca8cb-fa53-4f68-afa9-519c808e3def.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0xde66f75e3b46549b4f9922a234841a6cc61d35f1 https://images.oda.com/prod/local_products/31ad7e85-fdc5-4484-ae6a-0e6693c2df77.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0x4ae9e0cab4102c687eb4e47ea7cc664845f1e740 https://images.oda.com/prod/local_products/ed096834-1a67-4913-9899-04c30ce78da5.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0xcb016243233f9a4d98b1d7e142c33c7da79454c0 https://images.oda.com/prod/local_products/787932e8-c230-45f8-9b48-13a2efeeddc5.jpg?fit=bounds&format=auto&optimize=medium&width=1000&s=0x7c11201abdd84023438c7bc0669431ad9f70f323 https://www.guldfageln.se/app/uploads/2020/11/rf3pdynlpfu76tsyi4fudae000000-2.png https://www.vinsider.se/wp-content/uploads/2019/06/Leif-vin-flaska-skaldjur.jpg https://www.youtube.com/watch?v=QH91VG3R21g https://www.instagram.com/p/DHS0kuvCPLw/ https://www.norstedts.se/bok/9789113059976/mannerstroms-fars …färsens fiende nummer etthttps://www.tiktok.com/@anonymtrandomkonto/video/7144422342578490629 …Alan Tudykhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Alan_Tudyk …Carlo Bonomihttps://sv.wikipedia.org/wiki/Carlo_Bonomi https://www.youtube.com/watch?v=EdZiEVRnQgY Låtarna som spelades var:Here You Come Again - Dolly PartonDear Boy - Avicii Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här:https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg

Den ungerske författaren László Krasznahorkai tilldelas Nobelpriset i litteratur 2025. Bokcirkeln expressläser hans novellsamling Den sista vargen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”För hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”, lyder motiveringen från Svenska Akademien.László Krasznahorkai föddes 1954 i Gyula i sydöstra Ungern nära den rumänska gränsen. Han är mest känd för sina romaner, exempelvis Satantango, Motståndets melankoli, Seiobo där nere och Herscht 07769. Samtliga dessa titlar, även Den sista vargen, är översatta till svenska av Daniel Gustafsson. Krasznahorkai har även länge haft ett samarbete med filmregissören Béla Tarr, tillsammans har de gjort flera konstfilmer, som filmatiseringen av Satantango, Werckmeister harmonies och Turinhästen.Den sista vargen är en novellsamling bestående av tre berättelser. Den gavs ut som en volym på svenska 2020. Den första delen kom ut 2009, och de två kortare novellerna är skrivna på 1980-talet.Författarna Cilla Naumann och Mattias Timander har läst och samtalar om Den sista vargen med Marie Lundström. Hur skriver Nobelpristagaren? Vad fäster extra mycket i dessa tre berättelser? Hur tecknar han kvinnoporträtten?Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellTekniker: Nicola Pryke

P1 Kultur djupdyker i den bioaktuella dokumentären I huvudet på Bo av Jon Asp och Mattias Nohrborg med författaren Mårten Blomkvist och P1 Kulturs filmreporter Emma Engström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DAGEN EFTER NOBEL – DE STARKASTE REAKTIONERNA OCH PRISTAGARENS ROLL I FILMVÄRLDENKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg gör oss sällskap i studion för att sammanfatta efterspelet till Nobelpriset i litteratur till den ungerske författaren László Krasznahorkai: Vad har varit de starkaste reaktionerna?Dessutom, László Krasznahorkai har som manusförfattare återkommande samarbetet med den ungerske filmregissören Béla Tarr. Hör Katarina Wikars och Mikael Timm om skillnaden på att läsa och att titta på verk av László Krasznahorkai. KLASSIKERN: BO WIDERBERGS ”MANNEN PÅ TAKET”1976 kom Bo Widerbergs snutfilm ”Mannen på taket”. En film som förändrade den svenska kriminalfilmsgenren. Men det fanns ett stort motstånd mot att låta Bo Widerberg få göra filmen. Vår filmreporter Björn Jansson vet mer...Programledare: Roger WilsonProducenter: Henrik Arvidsson / Maria Götselius

Israel och Hamas har skrivit under avtal för paus i kriget. Ungersk författare får Nobelpriset i litteratur. I Skellefteå tränar äldre parkour för att slippa ramla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

László Krasznahorkai var mycket lycklig efter beskedet att han får Nobelpriset i litteratur 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett spretigt avsnitt där allt från Nobelpriset till lokala matcharrangemang avhandlas.

Nyheterna Radio 14:00

Kevin och andra anställda har jobbat i farligt damm i flera år / Nobelpriset i kemi till tre forskare / Oppositionen har andra förslag till den statliga budgeten / Svensk kock tävlar i Paris med smaker från svenska skogen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Vanligt att unga med funktionsnedsättning upplever våld. Tre vänner får Nobelpriset i kemi. Musikhjälpen samlar in pengar till barns rätt att gå i skolan. Kameleonten Rex har kommit hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi får Nobelpriset i kemi 2025 för att de utvecklats vad som kallas metallorganiska ramverk, eller MOF - en sorts molekylbygge som kan designas för att fånga in och lagra särskilda molekyler. De kan till exempel skörda vatten ur ökenluft.Hör Vetenskapsradions direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien när Nobelkommittén avslöjar pristagarna. Här hittar du också ett program Vetenskapsradion gjorde 2019 med Omar Yaghi, där han bland annat berättar om sin resa från barndomens Jordanien till livet som framgångsrik forskare i USA.Producent: Camilla WidebeckProgramledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kalle Berg pratar om att Greta Thunberg har kommit hem till Sverige efter att hon och andra aktivister hållhållits frihetsberövade i Israel. Under gårdagskvällen höll hon ett tal i Stockholm. Han fortsätter också att rapportera om Tobias Anderssons (SD) köttätnings-klipp. Nu har även Jimmie Åkesson kommenterat klippet. Ina Lundström har lagt pannan i riktigt djupa veck och försökt förstå sig på Nobelpriset i fysik, som tillkännagavs igår. Hon berättar även att streamingjättarna höjer priset. Dessutom: Den nya countryvågen når Ullevi, får man säga vego-korv och Dallasägarens fulfinger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om att Greta Thunberg har kommit hem till Sverige efter att hon och andra aktivister hållhållits frihetsberövade i Israel. Under gårdagskvällen höll hon ett tal i Stockholm. Han fortsätter också att rapportera om Tobias Anderssons (SD) köttätnings-klipp. Nu har även Jimmie Åkesson kommenterat klippet. Ina Lundström har lagt pannan i riktigt djupa veck och försökt förstå sig på Nobelpriset i fysik, som tillkännagavs igår. Hon berättar även att streamingjättarna höjer priset. Dessutom: Den nya countryvågen når Ullevi, får man säga vego-korv och Dallasägarens fulfinger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 13.00

I Paul Tenngarts nya bok om Nobelpriset avtäcks ideologiska och personliga drivkrafter som format Akademiens val. Så hur resonerar de i år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Litteraturforskaren och författaren gästar P1 kultur för att berätta mer sin bok om prisets historia – och dess betydelse för världens litteratur.SYDKOREANSK LITTERATURBOOM EFTER HAN KANGS PRISVad kan det betyda för litteraturscenen att ett land får sitt första litterära Nobelpris? Reporter Maria Askefjord Sundeby söker i ett reportage efter Han Kang-effekter runt om i Seoul, och hittar en litterär boom.LITTERATURPANELENS BÄSTA GISSNINGARHur ska man tolka tidsandan, bettinglistor och den nya akademins drivkrafter – vem kommer tilldelas årets Nobelpris? Och vilken författare skulle vår panel vilja att det blir? Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg, Aftonbladets litteraturredaktör Rasmus Landström och kritiker Göran Sommardal spekulerar.ESSÄ: ALLT BÖRJAR MED ÖVERSÄTTNINGÖversättning är avgörande för vår förståelse av världen. Religiösa skrifter såväl som litteratur- och filosofihistoriens mästerverk kommer oftast till oss i tolkningar från främmande språk. Men kanske är översättandet något betydligt mer grundläggande än så? Översättaren Jonas Rasmussen reflekterar över detta i dagens OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Två år sedan kriget i Gaza började. De får Nobelpriset i fysik. Rid-terapi hjälper personer med funktionsnedsättning. Hennes låt handlar om adhd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

I dagens avsnitt av Nyhetsshowen pratar Fanny Wijk om att Greta Thunberg och de andra åtta svenska aktivisterna från Global Sumud Flotilla har fått lämna Israel. Hon pratar också som samsovning och råden som nu ska ses över. Linnea pratar om Nobelpriset i medicin som var det första att delas ut i år, och fler pris väntas i veckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med anledning av Nobelveckan 2025 och det faktum att Paul Tenngart just utkommit med en ny bok om litteraturpriset, "Det litterära Nobelpriset. Historien om världslitteraturens största utmärkelse" (Albert Bonniers förlag), repriserar vi här ett samtal om just Nobelpriset med Paul från december 2023. // Hur gick det till när Svenska Akademien fick uppdraget att dela ut Nobelpriset i litteratur? Har prisets status och genomslag fluktuerat under åren? Och hur mår priset idag? Litteraturvetaren Paul Tenngart i samtal med Martin Degrell om hur Nobelpriset i litteratur har format vår syn på världslitteratur. Mer om Pauls bok "The Nobel Prize and the Formation of Contemporary World Literature": www.bloomsbury.com/us/nobel-prize-…-9781501382123/ Mer om Pauls forskning: portal.research.lu.se/sv/persons/paul-tenngart En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

I dagens avsnitt av Nyhetsshowen pratar Fanny Wijk om att Greta Thunberg och de andra åtta svenska aktivisterna från Global Sumud Flotilla har fått lämna Israel. Hon pratar också som samsovning och råden som nu ska ses över. Linnea pratar om Nobelpriset i medicin som var det första att delas ut i år, och fler pris väntas i veckan. Hon pratade också om regeringens bidragstak som återigen kritiseras samt mediebarometern som precis presenterats.Dessutom: Bajsnyhet från Frankrike OCH Västerbotten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sex personer skadades i skjutning i Gävle / Lönekravet för arbetstillstånd höjs igen / Domen mot Rasmus Paludan ändras han slipper fängelse / Nobelpriset i medicin till forskning om immunförsvaret Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Med Nobelveckan i antågande spekulerar programledare Andrea Valderrama och Kulturnytts litteraturredaktör Lina Kalmteg om vem kan tänkas få litteraturpriset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den stilbildande popartisten har skapat en ny ljudbild med inspiration från 90- och 00-talet. Hon gästar P1 kultur och berättar om nya albumet Sciura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veronica Maggio har inte bara lämnat landet – hon har också blivit lite trött på hur svensk musik låter. Så – hur har hon gått tillväga för att förnya sig själv, på dubbelalbumet som markerar nära två decennier som artist?SÅ HAR KÖPENHAMN HANTERAT KLUBBDÖDENHur ska ett levande nattliv och en god nattsömn för invånarna kunna samsas i våra städer? Efter en rad uppmärksammade exempel där nattklubbar tvingats stänga, blickar P1 kultur åt sydväst för att lära av hur Köpenhamn hanterat nattklubbsdöden. Och vad är egentligen en kulturljudzon? P3:s kulturreporter Esfar Ahmad gästar P1 kultur.NYA NOVELLER AV NOBELTIPPADE CAN XUEHon brukar ofta hamna högt på listorna av tips inför Nobelpriset i litteratur – den kinesiska avantgardistiska författaren med pseudonymen Can Xue. Nu ges en samling med hennes noveller ut på svenska - den heter ”Jag bor i slummen” och kritiker Göran Sommardal gästar P1 kultur för att berätta mer.HUR ÄR DET ATT VARA RYSS I SVERIGE IDAG?Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är förekomsten av rysk kultur inte längre självklar, i väst. Men om man själv redan är en del av den? I dagens essä reflekterar skribenten och diplomaten Gabriel Lindén över betydelsen av sitt ryska arv.BORTGLÖMD FRANSK TONSÄTTARE ÄR MÅNADENS BÄSTAI P2:s program Musikrevyn betygsätter en kunnig panel nyutgiven klassisk musik. Programledare Karin Birgersson gästar P1 Kultur för att berätta varför en inspelning med den franska tonsättaren och motståndskämpen Elsa Barraines musik fått allra högst betyg under september månad.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. 2024 belönades Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.seProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se