Podcast appearances and mentions of lena nordlund

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

Titti Schultz och Jens Tisbo möter Björn Gunér och Lena Nordlund! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lantzkampen live från Örebro, inspelat under dymmelonsdagen! P4-stjärnorna Titti Schultz och Jens Tisbo möter Vetenskapsradiostjärnorna Björn Gunér och Lena Nordlund!Äter sörmlänningar flest ägg i landet? Ska Sara Skyttedal vara med i nästa säsong av TV4s Förrädarna? Har Obama setts i Värmland i veckan? Har Anna-Karin Hatt jobbat som frisör? Spelas Sveriges första lesbiska dejtingreality just nu in på ön Lesbos? Och smyggifte sig Johan Pehrson i Hagaparken i måndags?Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Andreas Palm

Idag ses han som en gullig liten rockgubbe som vägrar gå i pension, men en gång i tiden var han farligast av alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En senig man med blont stripigt hår rör sig stapplande över den stora scenen. Till publikens stora förtjusning, är han sin vana trogen barbröstad. Det är slutet av mars 2025 och den 77-årige amerikanen headlinar festivalen Punkspring i Tokyo, vilket fångas på film av youtubekontot Toshi Aizawa.Han haltar och den solbrända huden - på den en gång så tajta torson - har börjat rynka sig rejält. Men dom svarta jeansen är lika lågt skurna som alltid. Samtidigt som körsbärsblommorna slagit ut i den japanska huvudstaden river han av låt efter låt. Det har gått över ett halvt sekel sen han väckte ramaskri som gränslös frontman i The Stooges, genom att bland annat skära upp sitt bröst under var och varannan spelning. Sen dess har han hunnit uppfinna stage dive:n, kräkas rakt ut över sin publik, gripas för att ha visat kuken på scen och både börjat och slutat med heroin - flera gånger. Det är helt enkelt ett mirakel att punkrockens gudfader fortfarande står på benen.Medverkande: Patrik Arve, Lena Nordlund och Markus LarssonProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak våren 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från Lena Nordlunds dokumentär Den långa jakten på Iggy Pop (Sveriges Radio, 2022), Vetenskapsradion hälsa (Sveriges Radio, 2022), Hitlåtens historia (SVT, 2017), Behind the Music (VH1, 1999), Late Show with David Letterman (CBS, 1982), 90 Minutes Live (CBC, 1977), Much Music TV (Much, 1997),”The Screaming Eagles in Vietnam” (C-span, 1967), Dinah! (20th Century Fox, 1977) och youtubekontot Toshi Aizawa.

Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oliver Sacks var älskad över hela världen för sitt speciella sätt att skriva om personer med ovanliga hjärnor, bland annat i boken Uppvaknanden och Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt.Det är tio år sedan han dog men hans arv lever vidare. Nu är han aktuell igen, för en ny bok med hans brev som kommit ut postumt, och för en tv-serie som just nu visas i Sverige. Och både i den senaste boken och hans självbiografi som kom strax innan han dog får lära känna sidor av honom som han höll hemliga i hela livet.Lena Nordlund träffade Kate Edgar, VD för Oliver Sacks Foundation i New York, som jobbade med honom i 30 år och kanske är den som kände honom bäst.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.Poddledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat. Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den. Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.Repris från 7 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson möter Lena Nordlund och Björn Gunér Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilken vecka vi har haft! Stor SR-drabbning väntar. I Lag Anna Charlotta och Agneta har vi musikjournalisttjärnorna, Melodikryssets Anna Charlotta Gunnarson och P2-producenten Agneta Karlsson. De möter Vetenskapsradiostjärnorna Lena Nordlund och Björn Gunér.Inget är mer självklart än att vi reder ut veckans viktigaste frågor: Kallar Jonas Sjöstedt sitt skägg för ”Nalle”? Vad fick försvarsminister Pål Jonson på högskoleprovet? Om Magdalena Andersson inte känner sig som Maverick i Top Gun, vem känner hon sig som då? Vad är en ”Trumpviskare”? Sedan blir det världspremiär för Jens Stoltenbergs tolkning av Här kommer Pippi Långstrump!Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeRedaktör: Julius BäckmanPraktikant: André KrispingTekniker: Lotta Linde-Rahr

Tandsten, det där hårda och äckliga som de flesta av oss vill bli av med, det ser vissa forskare numera som en skatt. Ett gäng arkeologer i Rom till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De har fått böna och be för att andra forskare ska inse att de inte ska skrapa bort det, utan att det tvärtom är något väldigt värdefullt. För tandsten kan vara en sorts skyddad tidskapsel som kan säga en hel del om hur människor levde förr, berättar de. Och det är också en snäll metod som inte förstör värdefulla arkeologiska fynd. I Vetenskapsradion På Djupet får vi möta forskargruppen i Italien som har börjat analysera dna i tandsten från gamla romare. Lena Nordlund har besökt dem.Medverkande: Mary Anne Tafuri, bioarkeolog och forskningsledare; Martina Farese, doktorand; Laura Parducci, växtmolekylärekolog; alla vid avdelningen för miljöbiologi, Sapienza-universitetet, Rom.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProgramledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En radiobrevväxling mellan Annika Lantz och Lena Nordlund om Aleksei Leonov, rymdturism och rödvitrutiga rymdraketer. Inspelat inför publik på Stadsteatern i Stockholm. Medverkar gör också rymdfararen Marcus Wandt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.PODDLEDARE: Camilla WidebeckMEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.PRODUCENT: Peter Normark

Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.Podden är en repris från 19 oktober 2023.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie Liljedahl

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 årLena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.Reporter: Lena NordlundProducenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Vi på Radiokorrespondenterna Ryssland vill tipsa om att det går att lyssna på Fredrik Wadström också i podden Dagens Eko. Hör om hur Putins vacklande hälsa påverkar kriget. Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med programledarna Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Lena NordlundProducenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på podden Dagens Eko med reportern Karwan Faraj, om automatvapnet som används i svenska gängkrig. Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen. Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.Programmet sändes första gången 1 december 2022.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen. Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu. Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde. Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare. Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Lena Nordlund is completely bowled over by Iggy Pop when she sees him in concert in 1986. Later, as a journalist she decides to get an interview with him. But it takes ten years before she gets a yes. Iggy Pop has been called the godfather of punk and is known for wild live performances. And also for his shirtless body, his time in the band the Stooges and his cooperation with David Bowie.For Lena he´s also a company on the radio while she´s cooking at home, and she has a long lasting love for his music and artistry. Now, at last, she will meet him, both as the fan she is, and as a science journalist.Iggy Pop is also a big inspiration to never give up a musician who went through many hardships in the beginning of his career, but always kept going.In October 20, 2022, Lena Nordlund received the Swedish radio award Guldörat (the Golden Ear), Interview of the year  for her interview with Iggy Pop. The documentary was made in 2022. Reporter: Lena Nordlund Producers: Ola Hemström and Sofia Kottorp Final mix: Olle Sjöström

Lena Nordlund blir helt golvad av Iggy Pop när hon ser honom på konsert 1986. Som journalist bestämmer hon sig för att få en intervju med Iggy. Men det tar tio år och många mail innan det blir ett ja. Iggy Pop punkens gudfaderIggy Pop har kallats punkens gudfader och är känd för sitt samarbete med rockbandet The Stooges och David Bowie.För Lena Nordlund är Iggy Pop sällskapet i radio när hon lagar mat och en långvarig artistförälskelse. Nu ska hon äntligen få träffa honom både som fan och vetenskapsjournalist.Iggy Pop är också en stor inspiration för att aldrig ge upp en artist som hade många motgångar i början, men hela tiden kämpade på.20 oktober 2022 tilldelades Lena Nordlund branschpriset Guldörat för intervjun med Iggy Pop i kategorin Årets Intervju.Programmet gjordes 2022 Reporter: Lena Nordlund Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.Programledare: Annika Östman, Katarina SundbergLjudtekniker: Nils Lundin, Olof SjöströmProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor. I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare. Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg, heter Ekvilibrium Om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu. Nyligen fick hockeystjärnan Börje Salming en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde. Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie. Välvillighet, öppenhet och ängslighet kännetecknar personer som röstar på partierna till vänster. Högersympatisörer har däremot en högre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet, visar studien som bygger på drygt 1600 svenskars svar i en stor enkätundersökning från SOM-institutet. John Magnus Roos är egentligen konsumtionsforskare, och intresserar sig bland annat för hur vår personlighet styr våra val när vi konsumerar eller när vi reser. Men så här under ett valår blev han och en forskarkollega intresserade av att koppla ihop personlighet med politiska sympatier, en sorts studier som länge varit vanlig i andra länder, som till exempel i USA. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Programmet sändes första gången på midsommarafton 2022. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022. Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022. Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022. Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022. På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitutPaul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna. Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Vann klassen Årets intervju i radioDet blev årets vinnande radio-intervju 2022, som fått utmärkelsen Guldörat av Radioakademien. Det är en förening både för kommersiell och public service radio. Lena Nordlund fick priset med motiveringen "En oväntad vetenskapsvinkel gav en ny bild av en världsartist som alltid funnits och avslöjade att det var fullkorn och inte droger som var hemligheten bakom Iggy Pops välbevarade kropp." Programmet är en repris och sändes första gången på midsommarafton 24 juni 2022.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst. Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar. Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarvMen sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021. Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna. Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen. Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.(Programmet sändes första gången 9 september 2021)Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet. Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor och scharlakansfeber, gjorde att de i 1800-talets snabbt växande industristäder började bygga för att slippa sjukdomar, med mer hygienisk arkitektur och design, säger Guy Baeten.Men på senare tid har hälsa blivit en alltmer individuell fråga, om vanor och val, och smittbekämpning handlar mer om mikroorganismer än om hur vi bygger våra samhällen. Men pandemin har visat att det är viktigt att få stadsplanering och folkhälsa att sammanlänkas igen, tycker Guy Baeten. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem. Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor. Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.Hör kriget hemifrånOlesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev. Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?Maksym Danchenko studerar effekter av TjernobylMaksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander. Däremot om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se