Podcasts about ungef

Rapportsäsongen rullar på och marknaden fortsätter hissa till skyarna eller sänker till jorden. Långt AI försnack, uppdatering kring kosttillskott, utbildningsbolag och motorcykeltillbehör, samt en revansch från de döda: offshore. (Ungefärliga) Tidsstämplar:02:00 AI-hörnan16:50 Cheffelo $CHEF29:00 eEducation Albert $ALBERT33:00 Pierce Group $PIERCE40:20 Offshore $RIG $VAL $BORR—Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Börjar slakten i småbolagen avta? Det verkar som ljus i slutet på en väldigt mörk tunnel. Dessutom rapporter, nyetablerad AI-hörna, och stora nyheter i kopparindustrin.(Ungefärliga) Tidsstämplar:03:08 Börssentiment och $NELLY12:10 Veckans sågningar17:20 Hacksaw $HACK24:00 Niklas AI-hörna37:15 Premium Snacks $SNX40:30 Remedy Entertainment $REMEDY Nintendo $TYO:797444:25 Fabians råvaruhörna $EQR $LGO $LUMI—Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går det för våra guldcase?https://finanskursen.se/ börjar igen den 8 mars 2026. Ansök på hemsidan.Vad har hänt sedan vi först pratade om guldbolagen? Hur ser vi på guldpriset mätt i USD just nu och kommande handfull månader och år?Dessutom: Bubblornas fader Jeremy Granthams senaste bok. SaaS-dödens och TINs ökenvandrings slut? Burry och Molina Healthcare. Samt:2026 BLIR ÅRET MED MAXIMAL ACCELERATION I AI CAPEX.Peakar därmed AI-hajpen på börsen 2026? Hyperscalertoppen ökar från 150B till 650B i capex. Ungefär. Den ökningen i procent slår sektorn aldrig igen. Och sannolikt inte heller ens nominellt (dvs mer än +500B USD på ett år) på minst 10 år. I år peakar AI!

In der heutigen Folge KLIMANEWS geht es um die Entscheidung von Donald Trump aus der letzten Woche, dass Treibhausgase für Menschen nicht mehr als Gefahr eingestuft werden. Das hat weitreichende Folgen für die Arbeit der US-Umweltbehörde. Außerdem steht die Münchner Sicherheitskonferenz in der Kritik, weil bei ihr die Klimakrise zu kurz kam. Das alles und mehr in der heutigen Folge KLIMANEWS am Montag, den 16. Februar 2026.Weiterlesen: Quellen KLIMANEWSWir freuen uns über Feedback und Kommentare zu den Themen der Folge direkt auf Spotify, auf Instagram, Twitter oder in unserem Podcast-Telegram-Kanal. Allgemeine Anregungen oder Fragen? Schreib uns! redaktion@klimanews-podcast.de. Die täglich wichtigsten Klima-Nachrichten-Artikel findest du außerdem in unserem Hauptkanal auf Telegram. Empfehle diesen Podcast weiter! Mehr Infos findest du hier. Hier ist der Link zum Spendentool Betterplace. Danke für Deine Unterstützung!Redaktion: Emily Anouk Haar, Johann Lensing (Redakteur vom Dienst)Moderation, Produktion & Schnitt: Nils Erben

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

Rapportperioden för småbolagen har varit blodig, inte minst för forna favoriten Nelly. Mange och Niklas förundras över rapportreaktionerna, medan Fabian sökt sig till tryggare hamn i råvarubolagen.Aktiepub den 18e februari i Stockholm: https://x.com/investacus/status/2020211850441379972?s=46(Ungefärliga) Tidsstämplar:02:45 Veckans sågning04:00 Acast $ACAST10:52 SaaSpokalypsen23:50 Wallix $ALLIX27:45 Nelly $NELLY41:22 Proact IT $PACT43:00 Råvarubolag: Mako Mining $MKO, Guardian Metals Resources $GMET.L, Tungsten West $TUN.L, Almonty Industries $ALM $AII, American Tungsten $TUNG, EQ Resources $EQR.AX, Largo $LGO—Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabianhttps://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Språk, men inga ord. Det skrev Tomas Tranströmer om redan 1983, långt innan han förlorade talet. Boel Gerell funderar över skillnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Var börjar det? Kanske i andningen, i luften som inte kommer att räcka hela vägen fram och redan när jag startar meningen ser jag ordet i slutet och vet att det kommer att bli svårt. Jag kommer att fastna där, i den där satans bokstaven och bli kvar tills syret tar slut och du ser bort av hänsyn och genans. Medan jag tystnar och drar efter andan djupt och vanmäktigt och börjar om igen, med ett nytt ord.Det har blivit bättre förstås. Exempelvis läser jag ju den här texten utan att beväras av stamningen – peppar, peppar. Jag har hittat strategier för att hantera mina problem och bryr mig också mindre om vad andra tycker, det underlättar. Ändå är jag fortfarande någonstans alltid kvar i den där vibrerande frustrationen som fyller det tysta rummet där ordet inte låter sig sägas. Ett oändligt ensamt rum, skilt från den övriga världen.Trots att mina besvär är jämförelsevis lindriga har de satt prägel på mitt liv. En ovilja till telefonsamtal, en oro för att framträda offentligt tills jag kom på att adrenalinet som rusar genom mig vid sådana tillfällen faktiskt hjälper mig att överbrygga glappet till orden jag vill åt. Säkerligen är problemet större för mig själv än för dem jag möter och även om det kan kännas så i stunden är jag inte ensam.Ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige stammar. Bland barn är det betydligt vanligare men besvären försvinner ofta med åren. Exakt vad stamning beror på vet man inte och jag kan bara gå till mig själv för att försöka förstå. I samtal med mina barn exempelvis, stammar jag inte alls. Trötthet försvårar symptomen och om jag av någon anledning känner mig låg eller obekväm i situationen blir det också värre.En stroke eller en hjärntumör kan också utlösa stamning – eller om skadan är särskilt svår – afasi där tillgången till språket helt eller delvis försvinner. Jag försöker föreställa mig tillvaron i det tomma rummet med de blanka väggarna, inte som en tillfällig förvisning utan som ett hem. Vad händer med den som förlorar möjligheten att nå ut med sin röst för alltid?I dikten ”April och tystnad” ur samlingen ”Sorgegondolen” från 1996 beskriver författaren Tomas Tranströmer förlusten av språket som ”silver, som glimmar utom räckhåll hos pantlånaren”.En sån ödets ironi att just han, som hade språket så totalt i sin hand skulle tappa det. Eller, inte alldeles. En fungerande arm hade han kvar efter stroken 1990 och med hjälp av den kunde han fortfarande spela piano. Med orden var det värre, få fraser återstod – ett ja och ett mycket bra och i övrigt gester och blickar som hans livskamrat Monica förstod att tolka och översätta till ett vardagligt samtal och dessutom till litteratur.Så tillkom inte bara ”Sorgegondolen” där hälften av dikterna skrevs efter stroken. Utan också samlingen ”Den stora gåtan” som till största delen bestod av haikudikter. Boken nominerades till Augustpriset med motiveringen att hans ”diktning genomgått oavbruten förtätning och utveckling.”Funktionshindret som initialt tycktes tysta honom hade alltså i praktiken lett till en utveckling eller precisering av hans litterära förmåga. Språket han finner på stranden efter stormen är renspolat från oväsentligheter. Dikterna är oftast bara tre rader och har karaktären av bilder med ord så exakta att de inte kan vara några andra.”Döden, skriver han, lutar sig / över mig, ett schackproblem. / Och har lösningen.På samma vis beskriver författaren Daniel Sjölin sitt medvetande som bilder när språket går förlorat också för honom i sviterna av en gåtfull hjärnsjukdom. För att slippa konfronteras med vidden av katastrofen tiger han sig genom dagarna eller använder de få ord han tror sig kunna leverera obehindrat: tack, tjena, supernajs. Samtidigt är han aldrig helt säker på vad han säger. Som en slumpgenerator väljer hans rådbråkade hjärna andra ord än de han tror och språket kommer ut oförutsägbart och utom kontroll.Just kontrollförlust har varit ett mål för Sjölin i hans tidigare litterära arbete. För att osäkra skrivprocessen har han medvetet skapat hinder för sitt flöde. Som i romanen ”Underskottet” där han liksom företrädarna för den litterära 60-talströrelsen Oulipo begränsar sitt alfabet och skriver halva boken utan bokstaven a. Nu är inte bara a utan hela alfabetet utom räckhåll och kontrollförlusten osäkrar hela hans existens.I det som senare kom att kallas Sapir-Whorf-hypotesen lade den amerikanske lingvisten Edward Sapir 1929 fram teorin att en människas förmåga att förstå världen i hög grad var beroende av det talade språket. Så kom det sig att två människor med skilda modersmål aldrig skulle komma att se saker och ting på samma vis. I orden låg möjligheterna och begränsningarna och som exempel användes hopi-indianerna som påstods sakna ord för tid och därför skulle vara omedvetna om hela tidsbegreppet.Så var det förstås inte och ändå har teorin bildat skola och skrämmer nu den tidigare lingvistikstudenten Sjölin där han ligger stum på sjukbädden. Vilket värde har han som människa – i sina egna och andras ögon – utan sin röst? Tron på språk som värdemätare och indikator på själslig förmåga genomsyrar hela den västerländska världsbilden och präglar inte bara vår syn på varandra utan också på våra medvarelser djuren. Sättet vi behandlar boskap på kan exempelvis bara basera sig på idén att den som saknar röst också saknar känslor, behov och rätt att finnas till. Detta trots att var och en som haft ett djur som vän, vet att det går att föra också mycket nyanserade diskussioner utan mänskligt tal. Själv har jag fört många och långa samtal med hundar och tack vare denna språkliga kompetens slutade jag för snart trettio år sedan att äta kött. I en film på teve fördes svin till slakteriet. Inget våld syntes i bilderna, men i svinens öron och ögon läste jag allt de redan visste om vad som skulle ske. Paniken som spred sig i leden när de tvingades framåt i den trånga passagen, lukten av blod och de avlägsna dödsskriken från vännerna.Det kunde ha varit min hund som berättade om fasorna, språket gick obehindrat att översätta. Det kunde ha varit någon jag känner, älskar och respekterar som föstes in i dödsfabriken. Det kunde ha varit jag. Tal eller skrift är inte enda vägen till djup förståelse varelser emellan, kanske är det inte ens bästa sättet att med precision kommunicera.Ta Tomas Tranströmer och hans vänstra hand, som långt efter att talet berövats honom fortsatte att förmedla hans innersta känslor med samma säkerhet som han tidigare skrev på papper. Själv ler jag lite åt mig själv och situationen när ordet fastnar, tar ett djupt andetag och börjar om igen och i leendet och andetaget möts vi och samtalet går vidare.Boel Gerellförfattare och kritiker LitteraturDaniel Heller-Roazen: Echolalia. Att glömma språk, Bokförlaget Faethon 2019Daniel Sjölin: Underskottet, Norstedts 2022Tomas Tranströmer: Sorgegondolen, Bonniers 1996Tomas Tranströmer: Den stora gåtan, Bonniers 2004

Schreiben Sie mir!Kaum ein Phänomen wird so viel diskutiert, wie die angeblichen Schäden, die Infraschall aus Windkraftanlagen anrichten. Kaum ein Phänomen ist so gut untersucht, wie dieses. Und: Kaum ein Phänomen ist so sehr an den Haaren herbeigezogen, als dieses. Fakt ist: Große Studien haben ergeben, dass der Infraschall aus Windkraftanlagen von uns nicht einmal wahrgenommen werden kann und dennoch bei manchen Menschen Beschwerden auslöst. Während wir in einem Auto bei 120 Stundenkilometern das Tausenfache dessen problemlos überstehen, was eine moderne Windkraftanlage auf 300 Meter Abstand überhaupt erzeugt. Warum die Psyche und die allgemeine Ablehnung von Veränderung das eigentliche Problem ist, hört ihr hier.Mehr Infos und alle Quellen auf https://dorf.energy/blog Support the show

Historisk nedgång i silvret - hur har vi agerat? Dessutom tas sågen fram för flertalet sågningar och det bjuds även på ett nytt case. (Ungefärliga) Tidsstämplar:05:00 Veckans sågning07:00 Twitterprofiler som startar fonder14:30 SpaceX, xAI och Flat Capital21:00 Intellego $INT24:30 Proact IT $PACT39:20 Silverraset och ädelmetaller $MKO $STGO $SOMA $ORV $ASE $CERT $THS $SBSW $CG—Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pickles har börjat lägga äggVisste du att vi importerar nästan alla frön till grönsaksodling i Sverige?Det gör att svenska grönsaksodlare kan stå utan fröer vid kriser eller samhällsstörningar. Då kan de inte odla grönsaker.I det nya projektet Fröberedd undersöker JBV förutsättningarna https://jordbruksverket.se/koksvaxterÄkta Vara har presenterat kandidaterna till Årets matbluff https://www.aktavara.org/316926/rosta-matbluff-2025"Vann" gjorde GB Gammaldags Vanilj. Som Mattias gissade på.Kan överblivet fika och gammalt bröd bli fiskmat?https://nyheter.fiskejournalen.se/artiklar/ny-forskning-en-torr-bulle-kan-bli-hallbar-fiskmat/1528319Cinis Fertilizer i konkurs. Var otroligt beroende av Northvolt.https://www.facebook.com/share/p/1G8AnDnbWr/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/aterstallde-vatmarken-utanfor-vindeln-da-okade-tungmetallerna-viktig-pusselbitUnder åtta år har SLU studerat effekterna av återställning av våtmarker utanför Vindeln. Slutrapporten visar en del överraskande resultat.– Det som förvånar oss mest är att tungmetallerna och framför allt bly har ökat efter återvätningen, säger professor Hjalmar Laudon vid Sveriges lantbruksuniversitet.EUs nya klimatmålNaturvårdsverkets nya statistik är en klimatpolitisk bomb – och en tidig julklapp till regeringen Kristersson och Sveriges fossilbilister. Sverige är plötsligt tiotals miljoner ton närmare EU:s klimatkrav, utan att regeringen har behövt lyfta ett finger.Men det som inträffat sätter också fingret på en absurd aspekt av EU:s klimatpolitik.Tänk dig att du går ut i din närmaste skog och räknar och mäter träden på en slumpvis utvald plats. Sedan extrapolerar du resultatet till hela skogen. Så gör du samma sak varje år för att se hur mycket skogen växer.Tänk sedan att ditt resultat styr hur mycket du får köra bil, hur mycket kött du får äta och hur ofta du får flyga på semester. Om träden växer kan du köra lite mer fossilbil. Om skogen brinner ner är det slut på utlandsresorna.Ungefär så är EU:s klimatpolitik uppbyggd: den växande skogen är avgörande för att unionens klimatmål ska nås. Om skogen inte växer faller hela korthuset. Allra värst skulle länder med mycket skog drabbas.Fakta.Klimatkraven på skog och mark (LULUCF)För att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050 behöver stora mängder koldioxid tas upp av växtlighet i skog och mark – det som kallas LULUCF (Land use, land use change and forestation). Klimatkraven på skog och mark är uppdelad i två perioder:Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Niklas håller låda i veckans avsnitt både med rapportuppdateringar och pitchrunda. Mange säljer ut sig ur poddens försvarsfavorit och Fabian stressar över silvrets paraboliska uppgång.(Ungefärliga) Tidsstämplar:02:00 Veckans sågning05:50 Intellego $INT08:30 MAG Interactive $MAGI14:00 Ceotronics $CEK17:40 Plejd $PLEJD24:00 Silver - Orvana Minerals Corp $ORV31:30 Bittium $BITTI39:00 Arribatec $ARR—Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Im Juli 2005 verschwindet die 16-jährige Carolin auf dem Weg von Graal-Müritz nach Gelbensande. Drei Tage später wird ihre Leiche in der Rostocker Heide gefunden. Die Ermittlungen führen zu einem Mann, der erst kurz zuvor aus der Haft entlassen wurde. Und es war nicht seine erste Tat…

Men den vackra isbiten ska bli amerikansk, hävdar presidenten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nato och de europeiska länderna är otacksamma – USA ska ha Grönland, även om man inte tänker ta ön med våld. Ungefär så löd budskapet från Donald Trump när han läxade upp näringslivstoppar och världsledare i Davos under onsdagen. Kan Grönland, Danmark och EU och dra en lättnadens suck nu, eller fortsätter mobbningen?Hör också om inbjudningarna till Trumps så kallade ”fredsråd” som har börjat dimpa ner i brevlådorna. Vem vågar tacka nej och är detta USA:s slutgiltiga försök att likvidera FN? Vi återbesöker också Minneapolis, där åklagare hoppar av åt höger och vänster, efter att det står klart att alla utom den ICE-agent som sköt ihjäl en 37-årig kvinna ska utredas för brott. Medverkande: Ginna Lindberg, Simon Isaksson och Knut Kainz Rognerud.Programledare: Sara Stenholm.Producent: Anna Roxvall.

Einweg-Windeln sind nach wie vor der Standard in Deutschland: Die Windeln, die aus einem Verbund unterschiedlicher Materialien bestehen, werden einmal getragen und dann samt Fäkalien im Restmüll entsorgt, wo sie anschließend verbrannt werden. Ungefähr 2000 Windeln verbraucht ein Baby und später Kind im Laufe seiner Wickelzeit. Das ist für Eltern nicht nur ziemlich teuer, sondern verursacht auch einen riesigen Müllberg. In Deutschland entstehen jährlich über 700 000 Tonnen Windelmüll – das entspricht dem Gewicht von 70 Eiffeltürmen. Das muss aber nicht sein, schließlich gibt es doch Stoffwindeln, die man immer und immer wieder verwenden kann. Das Problem: Stoffwindeln haben mit einigen Vorurteilen zu kämpfen, einer davon ist der hohe Anschaffungspreis. Und tatsächlich: Mein Stoffwindel-Starter-Set hat damals rund 500 Euro gekostet. Eine große Stange Geld, wenn man bedenkt, dass man als Eltern am Anfang sowieso einiges an Geld für die Erstausstattung in die Hand nehmen muss. Um Eltern diese Hürde zu nehmen, hat Andrea Bettinger die Initiative „Mein Windelzuschuss“ ins Leben gerufen. Auf der Website der Initiative können Eltern sich pro Kind ein reduziertes Stoffwindel-Starterpaket bestellen. Wie das funktioniert und wer das nutzen kann, das verrät Andrea jetzt im Interview. Mein Windelzuschuss findet ihr hier: https://mein-windelzuschuss.de/ Wenn ihr dabei helfen wollt, den deutschen Wald aufzuforsten, dann unterstützt die Klima-Initiative "Morgen kann kommen" der Volks- und Raiffeisenbanken! Baumsetzlinge spenden könnt ihr hier: vr.de/baumspende

Wissen sie, was sie letzten Sommer gemacht haben? Ungefähr oder genau, das ist die Frage.

Diese berühmte Frage ist als „Pilatus-Frage“ bekannt. Sie steht in Johannes 18. Ungefähr im Jahr 30 wurde Jesus Christus festgenommen und vor dem römischen Statthalter…

UNTERSTÜTZT BITTE MEINE BIOGRAFIE: https://www.startnext.com/umwegeBrustkrebs ist in der westlichen Welt die häufigste Krebserkrankung der Frau. Ungefähr jede zehnte Frau erkrankt daran. Selten erkranken auch Männer. Jährlich erkranken in Deutschland nach Angaben des Robert Koch Instituts (2013) rund 70.000 Frauen an Brustkrebs. Die Wahrscheinlichkeit, an Brustkrebs zu erkranken, steigt mit dem Alter. Betroffen sind somit vor allem Frauen über dem 40. Lebensjahr - zwei Drittel aller Frauen mit Brustkrebs sind bei Erstdiagnose über 60 Jahre alt. Pro Jahr erkranken 150 von 100.000 Frauen im Alter zwischen 40 und 50 Jahren, bei Frauen zwischen 50 und 60 Jahren sind es 260 von 100.000. Rund 17.500 Frauen sterben jährlich an Brustkrebs.#krebs #brustkrebs #realtalk

Det är dags! Ännu ett år har gått och med det gör vi årets stora bokslut. I sista avsnittet för 2025 följer vi upp våra storslagna planer från våra ett år yngre jag och kalibrerar riktningen för 2026. Spoiler: allt gick inte enligt plan. Vissa mål blev av, andra reviderades något och några lever vidare in i 2026. Ungefär som vanligt med andra ord! Det blir ett nyårsavsnitt om utveckling, sinnesro, aktiva (inte alls passiva) inkomster, yoga som nästan blev av och om varför riktning ibland är viktigare än resultat. Som vanligt kan du som lyssnar också hänga med - våra reflektionsfrågor hittar du i facebookgruppen, som du givetvis ska gå med i NU! Länken hittar du här nedanför. Ett avsnitt att lyssna på med bubbel i handen, självdistans i hjärtat och snälla ögon på dig själv. Gott nytt år alla ljuvliga lyssnare - vi hörs bortom ekorrhjulet nästa år! -------------- FINNS DITT NÄSTA JOBB I DALARNA? Vår samarbetspartner InDalarna har något att berätta för dig: Dalarna är fullt av livskvalitet OCH är en ruskigt het karriärregion. Här kan du inte bara bo och leva närmre naturen, du kan samtidigt förverkliga dina karriärdrömmar inom ny, hållbar teknik & industri. Det finns ett stort behov av kvalificerad kompetens, så kika in på www.indalarna.se och läs mer. Kanske väntar ditt drömliv där? -------------- Gå med i vår grupp! >> www.facebook.com/groups/bortomekorrhjulet -------------- Avsnittet är klippt av Ida Kabel > www.dagnyrecords.com - TACK Ida! -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1

Die 49ers beschenken uns anlässlich unserer 350. Episode mit einem Sieg. Mit 37:24 schlagen die Niners die Tennessee Titans und stehen nun bei 10-4. Die Offense lieferte eine fast makellose Performance ab, die Defense tat das Nötigste. Wir analysieren für Euch das gesamte Spiel, sprechen im Vorfeld noch über die Personalie Brandon Aiyuk und werfen am Ende noch einen ausführlicheren Blick auf das Playoff-Rennen in der NFC. Denn: Die 49ers haben weiterhin eine realistische Chance auf den No. 1-Seed in der NFC und ein First Round-Bye! Viel Spaß bei der Folge - Go Niners!

Von Thomas Oberender und Moritz von Uslar. Vor 30 Jahren starb der Dramatiker, Dichter und Regisseur Heiner Müller. Obwohl Müller zu Lebzeiten durchaus auskunftsfreudig war, bleibt er ein Rätsel. Mit einer Geisterbeschwörung versuchen die beiden Autoren, in Kontakt mit Müller zu treten. Wer das Hörspiel im Radio hören will: Samstag, 13.12.2025, 20.00 Uhr, Radio SRF 2 Kultur Müller tot und alle Fragen offen: Thomas Oberender und Moritz von Uslar geben sich damit nicht zufrieden. Sie veranstalten eine Geisterbeschwörung, um «100 Fragen an Heiner Müller» zu stellen. Das Ergebnis ist eine vielstimmige Annäherung an einen Mann, der, je mehr man über ihn erfährt, umso weiter ins Ungefähre rückt. ___________________ Mit: Barbara Falter, Wolfgang Hinze, Jürgen Holtz, Walter Renneisen und Siggi Schwientek ____________________ Tontechnik: Jack Jakob – Komposition: Jörg Köppl – Regie: Johannes Mayr ____________________ Produktion: SRF 2008 ____________________ Dauer: 58'

Den här veckan möter vi pastor Robert Eriksson från Betlehemskyrkan i Göteborg i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det finns en tavla i Louvren i Paris som ständigt är i skuggan av en tavla som hänger mittemot. Det märkliga är att tavlan som inte så många bryr sig om, är enorm. Ungefär sju gånger tio meter! Tavlan flödar över av glada färger och ett myller av människor och djur. Bröllopet i Kana, heter den, och är målad 1563 av Paulo Veronese. Motivet är hämtat från Johannesevangeliet och föreställer en bröllopsbankett. Mitt på tavlan sitter Jesus vid ett dukat bord, med en sorts stråkkvartett framför sig. Mängder av mat och vin. Fast vinet tar slut. Jesus ber då tjänarna att fylla vinkärlen med vatten. Vatten som han sedan förvandlar till vin. Och den glada festen kan fortsätta utan att gästerna ens märkt av att vinet var slut.Jag tycker att Bröllopet i Kana är en fantastisk målning och rummet där den hänger är alltid packat av förväntansfulla människor. Men besökarna på Louvren har ryggen vänd mot den vackra målningen. Alla tittar åt ett annat håll. För mitt emot bröllopet i Kana hänger en annan tavla. Den är betydligt mindre och man ser den knappt för alla människor. Det är Mona Lisa. Vilket öde att vara tavlan mittemot Mona Lisa!Text:2 Kor 6:2Musik:Cristina's Dream av och med Fernando OrtegaProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Miljöpartiets språkrör om varför det är så svårt att nå breda överenskommelser om skogen, förslaget om sänkt straffbarhetsålder och regeringsfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige täcks till 68 procent av skog, det finns fler än 300 000 skogsägare i landet, och skogsindustrin står för cirka tio procent av Sveriges export. Skogen är också en plats för rekreation, och har en viktig roll för Sveriges biologiska mångfald samt klimatet, genom att binda koldioxid i marken. Amanda Lind (MP) menar att Sverige behöver en ny inriktning i skogspolitiken för att klara av att förena dessa olika intressen. ”Det forskningen pekar på är att vi behöver se till att skogen får stå lite längre innan man avverkar den. Just nu avverkas skogen allt tidigare, och det är problematiskt för just kolupptaget. Sedan behöver vi också skydda mer skog för att värna den biologiska mångfalden”, säger Amanda Lind (MP). Hon fortsätter: ”Sedan behöver vi också se till att det vi använder skogen till, det vill säga de produkter som faktiskt kan ersätta fossila produkter, blir mer långlivade.”Hur stor avverkning ska det vara tycker ni?”Om man tittar tillbaka och ser vilka avverkningsnivåer vi hade i början av 2000-talet. Ungefär på den nivån skulle vi helt säkert klara LULUCF -målen. Det var inga små avverkningsnivåer det heller. Men vi kan inte bara göra det, utan vi måste också satsa på att stötta de små skogsägarna som vill prova nya metoder och stötta förädlingen inom industrin”, säger Amanda Lind (MP).Vad handlar det om? ”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning. Det här baseras på att vi de senaste åren har haft en väldigt hög avverkningstakt inom skogen. Det har bidragit till att skogarna i dag inte fångar upp lika mycket koldioxid. Därför är vi i det läge vi är i i dag”, säger Amanda Lind (MP).Vad ser du för konsekvenser för skogsindustrin om avverkningen behöver minska och vara på de nivåerna som du nämner? ”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår politik finns det potential att öka antalet personer som jobbar inom skogen”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att många jobb i branschen försvunnit för att man brukar skogen med mera effektiva metoder, och att där inom industrin där skogsprodukter förädlas som jobben kan öka.Breda överenskommelser om skogspolitiken?Skogspolitiken har utretts vid flera tillfällen under senare år, och många skogsägare saknar tydligare mål och regler för skogsbruket. Amanda Lind (MP) tror att klimatförändringarna är en anledning till att de politiska partierna har svårt att komma överens när det gäller skogspolitiken. ”Status quo i skogspolitiken och i skogsbruket i dag kommer inte att fungera. Inte minst på sikt när klimatförändringarna kommer att leda till mer torka och översvämningar. Mer stormar som gör att vi måste ha en mer robust situation i skogen”, säger Amanda Lind (MP).Vilket ansvar har ditt parti att komma överens och hitta spelregler? Ni kanske behöver kompromissa. ”Så är det inom alla politikområden. När vi satt i regering förra gången förhandlade vi skogspolitiken med S och C och hittade vägar framåt. Jag tror att det kommer att fungera framåt också, men någonstans krävs det också att man måste se över sin egen skogspolitik och inse att man måste vara beredd att ompröva gamla sanningar som har funnits kring skogen”, säger Amanda Lind (MP). Sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid grova brott har fått omfattande kritik från en lång rad remissinstanser. Inte heller Miljöpartiet vill sänka straffbarhetsåldern. De anser att unga förövare ska tas om hand av Sis, trots den skarpa kritik som också funnits mot hur Sis-hemmen fungerar. ”Det är väldigt mycket som inte funkar tillräckligt bra när det gäller unga som rekryteras in i kriminalitet. Det man håller på att göra nu med att inrätta ungdomsfängelser är något som vi i grunden var emot. Vi hade velat gå vidare med Sis i stället. Stärka rehabiliteringen, stärka skolan. Vi vet att skolan är jätteviktig. Det ska finnas konsekvenser när du har gjort så grova brott. Men rimligen måste också de konsekvenserna vara sådana som gör att barnen får bäst förutsättningar att inte återfalla i kriminalitet”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att regeringen borde lyssna på kritiken och lägga ner förslaget. ”Och lägga all kraft på det som ger effekt, som att stärka Sis”, säger Amanda Lind (MP).Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på eftermiddagen 4 december.

Niklas kör hisspitchar kring bolag som ska in på börsen, Mange kommenterar goda nyheter kring försvarsuppstickaren, och Fabian blir konspiratorisk kring silvret.(Ungefärliga) tidsstämplar:02:50 IPO 1: Arctic Falls11:00 IPO 2 Argo Defence18:50 WeSports Group25:10 Ceotronics $CEK31:50 eEducation Albert $ALBERT43:00 Den stora silverkonspirationen $ASM50:00 Intellego-hörnan—X: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på X:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Samt Bluesky:https://bsky.app/profile/aldenniklas.bsky.social https://bsky.app/profile/fabianfranzen.bsky.social https://bsky.app/profile/magnusskoog.bsky.social Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fabian blir hånad för sitt innehav i mangobolaget. Niklas och Mange försöker återhämta sig efter en blöt kväll på stan (som Fabian inte var inbjuden till). Dessutom så sparkas den mest öppna av alla dörrar in!(Ungefärliga) tidsstämplar:04:50 Veckans sågning15:00 MT Hoejgaard $MTHH17:00 Dellia Group $DELIA—X: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på X:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Samt Bluesky:https://bsky.app/profile/aldenniklas.bsky.social https://bsky.app/profile/fabianfranzen.bsky.social https://bsky.app/profile/magnusskoog.bsky.social Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wohin mit dem Blick, wenn nicht nach oben? In dieser Folge wagen wir unter der Leitung von Karol eine Reise ins Ungefähre. Wir beginnen beim Stein von Ensisheim, diesem stummen Zeugen, dem wir allerlei Kräfte andichten, weil uns vielleicht die eigenen abhandengekommen sind. Was bleibt vom Glauben, wenn man die Religion abzieht? Ist der Aberglaube vielleicht nur der verzweifelte Versuch, dem Chaos einen Namen zu geben? Eine Expedition durch die Geröllhalden unserer Sehnsüchte. Dabei leuchtet Karol auch in jene dunklen Winkel, wo das Staunen endet und die Herrschaft beginnt, wie unsere metaphysische Obdachlosigkeit seit jeher bewirtschaftet wird und wie Mythen instrumentalisiert werden, um Hierarchien zu zementieren.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).Sverige i hemlig överenskommelse med SomaliaEkot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som vi har stöttat med miljarder i decennier. Vi har nolltolerans mot korruption”, säger Benjamin Dousa (M).Att bekämpa korruption i biståndet är centralt i regeringens reformagenda. Där står det exempelvis att: ”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser”. De experter som Ekot har pratat med angående överenskommelsen med Somalia beskriver projektet som ett ”högriskprojekt”.Benjamin Dousa (M) säger att alla länder Sverige bedriver biståndsarbete med är mer korrupta än Sverige, och att samma fråga kan ställas gällande allt svenskt bistånd.”Jag ser inte det här som ett mer högriskprojekt än annat vi har gjort”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär hälften av de 100 miljonerna som ingår i projektet ska enligt projektplanen vidareförmedlas av UNDP till premiärministerns kansli, och till några andra statliga institutioner. Det är där korruptionsrisken finns, enligt bedömare.Vad säger du om att delar av biståndspengarna från Sverige gått till premiärministerns kansli? ”Om man tittar på statsförvaltningen i Somalia är det ett 20-tal länder som stöttar kapacitetsutveckling och till exempel anställda kring premiärministern och andra ministerier. Det handlar om 7 400 somalier som det internationella samfundet hjälper till att finansiera. Så Sverige sticker inte ut, och Sverige har gjort det här tidigare. Det nya är att vi dessutom har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige, och en del av dem har begått riktigt grova brott i Sverige. De ska inte vara här”, säger Benjamin Dousa (M)Om regeringen får något som ni vill ha av Somalia, är det då rimligt att i utbyte ge ledare för ett korrupt land möjlighet att bygga upp sitt presidentkansli med svenska biståndspengar?”Vi har inga indikationer på att det här skulle ha gått till korruption. Framkommer det att det har gått till korruption kommer vi att agera. Vi har gjort det här i Somalia och i många andra korrupta länder tidigare. Det är inget nytt. Det nya är att vi har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige”, säger Benjamin Dousa (M).Ni är så noggranna med att kräva att inga biståndspengar hamnar hos korrupta ledare. Det ska ske kontroll i många led. Kan du förstå att det kan uppfattas som inkonsekvent när projektet accepteras?”Det kommer att ske kontroller även av det här. Det finns inget hemligt. Alla som lyssnar kan gå in på opendaid.se, som vi utvecklar så att det ska bli ännu mer transparent. Svenska folket ska kunna följa vart pengarna går. Får vi indikationer på att det hamnat i korruption, agerar vi också”, säger Benjamin Dousa (M).Överenskommelsen finns inte nedskriven i något skriftligt avtal. När Ekot har begärt ut dokument har de till stor del varit maskade med hänvisning till sekretess. Benjamin Dousa (M) säger att han gärna hade haft ett skriftligt avtal, och att det inte är konstigt att handlingar som handlar om uppgörelser mellan två länder maskas för att det bedöms att innehållet kan skada relationen mellan länderna.”Överenskommelsen handlar om att vi kommer att fortsätta stötta Somalia, som vi har gjort i många decennier. Men vi förväntar oss också att Somalia följer folkrätten och tar emot sina egna medborgare”, säger Benjamin Dousa (M).Det var Johan Forsell (M) som var biståndsminister när överenskommelsen med Somalia slöts.Om du hade haft hand om den här frågan själv, vad hade du gjort annorlunda då?”Ingenting”, säger Benjamin Dousa (M).Under hösten har utvisningar till Somalia ställts in. Benjamin Dousa (M) menar att det är vanligt att det uppstår praktiska hinder i den här typen av kontext. Han utgår från att återvändandet ska sätta igång igen så snart som möjligt.Ska ni begära att pengarna ska betalas tillbaka om Somalia inte följer sin del av överenskommelsen kring återvändande?”Somalia har under året följt sin del av överenskommelsen. Vi har lyckats skicka tillbaka personer. Men om det upphör, som det verkar tyda på just nu då blir det inte aktuellt att betala ut nya pengar”, säger Benjamin Dousa (M).Biståndets utveckling framåtBistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att det finns mycket kvar att göra för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda, och få kontroll över biståndspolitiken. Sida finansierar i storleksordningen över 10 000 projekt varje år.”Men det är helt omöjligt att hålla koll på vilka av de här som ger effekt, och borde få mer pengar, och vilka är korruption och vilka är mittemellan”, säger Benjamin Dousa (M).Ungefär 17 procent av det svenska biståndet går till humanitära insatser. Framöver anser Benjamin Dousa (M) att dubbelt så stor del av det svenska biståndet bör gå till akut nödhjälp i form av humanitära insatser, och andelen till det långsiktiga utvecklingsbiståndet minskas.”Jag skulle vilja se att den 17-procentiga andelen växte kraftigt, för att hjälpa så många som möjligt och rädda människoliv (...) Då skulle vi rädda tiotusentals, om inte hundratusentals, liv världen över”, säger Benjamin Dousa (M).Här finns Ekots samlade rapportering om överenskommelsen med Somalia, och här finns projektet på Openaid.se.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Hîwa Abdelzadeh Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in på förmiddagen den 21 november 2025.

Intellegosagan tar aldrig slut - i veckan har VD anhållits för grovt svindleri. Mange kör även en efterlängtad uppdatering om Betsson, och Fabian & Niklas uppdaterar om lite case som nått fair value. (Ungefärliga) tidsstämplar:01:00 Intellego $INT22:30 Zinzino $ZZ25:00 Shelly Group $SLYG31:00 Storytel $STORY36:30 Betsson $BETS—X: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på X:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Samt Bluesky:https://bsky.app/profile/aldenniklas.bsky.social https://bsky.app/profile/fabianfranzen.bsky.social https://bsky.app/profile/magnusskoog.bsky.social Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas har blivit utnämnd till Sveriges Jim Cramer, Mange har besökt Nellys högkvarter och är mer bullad än någonsin, och Fabian rider koppartåget.(Ungefärliga) tidsstämplar:11:00 Intellego $INT27:15 SBB $SBB29:19 Lundin Mining $LUMI35:30 K92 Mining $KNT42:00 Nelly Group $NELLY49:15 Pierce Group $PIERCEFabians Guld/Silver portfölj: $SBSW $APM $MKO $KNT $VZLA $GGD $CERT—X: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på X:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Samt Bluesky:https://bsky.app/profile/aldenniklas.bsky.social https://bsky.app/profile/fabianfranzen.bsky.social https://bsky.app/profile/magnusskoog.bsky.social Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om de olika sätten man kan betala för användningen av Copilot-agenter, och hur man kan beräkna priset för förbrukningen av Copilot Credits. I vår serie om Microsoft Purview har vi kommit fram till den fjärde delen som handlar om Compliance Alerts.

Ungefähre Timestamps: Erstmal Kaffee: 00:00:00 Trades: 00:13:20 Preview Week 10: 00:51:55

Ungefähre Timestamps: Erstmal Kaffee: 00:00:00 Trades: 00:13:20 Preview Week 10: 00:51:55

Vi fortsätter med att djupdyka i rapporter. Varför sjunker Cheffelo 11% på redan känd information? Hur har det gått för Niklas rapportspekar? Och vad har Fabian egentligen för favoritplock på fredagsmyset?Estimatligan på Pinpoint: https://pinpointestimates.com/se/leagues#fccb0823-0741-4805-96e9-ec05400e0200(Ungefärliga) tidsstämplar:05:00 Hello Fresh $HFG10:40 Premium Snacks $SNX18:00 OssDsign $OSSD22:40 Cheffelo $CHEF28:40 Acast $ACAST38:00 Briox $BRIX43:30 MAG Interactive $MAGI50:40 Embellence Group $EMBELL—X: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på X:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Samt Bluesky:https://bsky.app/profile/aldenniklas.bsky.social https://bsky.app/profile/fabianfranzen.bsky.social https://bsky.app/profile/magnusskoog.bsky.social Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Christian Krachts Roman „Faserland“ ist der Grundstein dessen, was als deutsche Popliteratur bezeichnet wird. Zugleich kann man den Text aber auch als einen Grabstein für genau jene Literatur verstehen, die sich ganz in der Pose des Ungefähren gefällt.Der namenlose Ich-Erzähler präsentiert uns seinen schnodderigen Monolog voller Alltagsbeschreibungen, Hass auf die Gutbürgerlichen wie auf die da unten. Die Haltung der Haltungslosigkeit wird zelebriert und zugleich wieder persifliert. Nichts ist sicher. Deutschland wird zu einem Ort der Leere, des Bräsigen und der permanenten Präsenz der Geschichte, die nicht vergangen ist. Sozialdemokratie oder Sozialstaat spielen hier keine Rolle mehr. Alles ist egal geworden. Wie sollten wir heute auf das Kultbuch der 1990er-Jahre blicken? Mehr dazu von Ole Nymoen und Wolfgang M. Schmitt in der neuen Folge von „Wohlstand für Alle“!Unsere Zusatzinhalte könnt ihr bei Apple Podcasts, Steady und Patreon hören. Vielen Dank!Apple Podcasts: https://podcasts.apple.com/de/podcast/wohlstand-f%C3%BCr-alle/id1476402723Patreon: https://www.patreon.com/oleundwolfgangSteady: https://steadyhq.com/de/oleundwolfgang/about

Heute gibt es mal wieder eine Spezialfolge, denn zwischen Hustenbonbons und Kräutertee sind zwei Folgen Sommerhaus der Stars an uns vorbei gehoppelt.Ungefähr so, wie der hyperaktive Hoppel Hase (kein Substantiv, Tiere sind keine Sachen!) Silva, der vorlaut und kleinlaut im Wechsel durch das Haus springt, und sich besser vor den vom Thron gestürzten Leistungssportlern in Acht nimmt oder vor Stefanie, die plötzlich wie Helene Fischer von der Decke schwebt.Außerdem: Achtung freilaufende Pitbulls und frauenfeindliche alias Frauen gegenüber herablassende Doppelmoral sowie der glorreiche Aufstieg von Königin Tara.Hinfallen, Aufstehen, Krone richten, Spiel gewinnen - it's RealiTea Time!

Sådärja, den legendariska trion har återigen samlat sig efter förra veckans intervju. Nu är det dags att berätta om några av de hetaste rapporterna och givetvis djupdyka i den stora guld- och silverkraschen samt spåna i vad som blir nästa råvarurally!Estimatligan på Pinpoint: https://pinpointestimates.com/se/leagues#fccb0823-0741-4805-96e9-ec05400e0200(Ungefärliga) tidsstämplar:04:30 Nelly $NELLY13:50 Evolution $EVO19:40 Storytel $STORY26:00 Thyssenkrupp $TKAd27:40 Råvaror—X: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas, Fabian och Magnus finns förstås också på X:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian https://twitter.com/analytikern1234 Samt Bluesky:https://bsky.app/profile/aldenniklas.bsky.social https://bsky.app/profile/fabianfranzen.bsky.social https://bsky.app/profile/magnusskoog.bsky.social Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bundeskanzler Friedrich Merz hat sprachlich zuletzt einiges im Ungefähren gelassen, bewusst oder unbewusst. Die Stadtbild-Debatte zeugt davon. Der Kanzler kann auch anders. Nachdem einige Unionspolitiker den Unvereinbarkeitsbeschluss der CDU mit der AfD aus dem Jahr 2018 in Frage gestellt hatten, betonte Merz mit Nachdruck, dass es unter ihm als Kanzler keine Zusammenarbeit mit der AfD geben werde. Das Wort Brandmauer kam Merz allerdings nicht oder nicht mehr über die Lippen. Vielleicht auch, weil ihm bewusst ist, dass seine Partei in den ostdeutschen Ländern schon jetzt auf kommunaler und regionaler Ebene bei Abstimmungen Stimmen der AfD immer wieder in Kauf nimmt. Wie sich das Verhältnis von CDU und AfD vor Ort darstellt, das stellen wir in dieser Ausgabe von Politik und Hintergrund dar. Außerdem blicken wir nach Ungarn, wo die Regierungspartei Fidesz von Viktor Orbán ein halbes Jahr vor den Parlamentswahlen unter Druck geraten ist und analysieren den neuerlichen Schwenk des US-Präsidenten Donald Trump, der Sanktionen gegen russische Ölkonzerne verkündet hat.

Ungefähr so stellen die beiden Hosts sich den Classico am Wochenende vor. Sportlich droht nämlich die große Langeweile, die Bayern schaukeln das locker nach Haus. Sagen nicht nur Arnd und Philipp, sondern glaubt auch Lothar Matthäus. Weitere Knallerthemen: der epische Fight gegen die „Nord-Irren“ (Matthäus), die Gastronomie-Metaphern von Wolff Fuß, die Fußballzwerge bei der Weltmeisterschaft, Brillenträger beim Weltpokal und die Vereinsfarben von Arnds altem Club. Jetzt reinhören, bevor Schlotterbeck zum Medizincheck muss.Ihr habt Fragen oder Anregungen? Dann schreibt uns gern an podcast@11freunde.deEXKLUSIVES NordVPN-Angebot ➼ https://nordvpn.com/zeiglerkoester Testet es jetzt risikofrei mit einer 30-Tage-Geld-zurück-Garantie!+++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern findet ihr hier: https://linktr.ee/ZeiglerundKoester +++Eine Produktion im Auftrag von RTL++++Hosts: Arnd Zeigler und Philipp KösterRedakteur: Tim PommerenkeAudioproduzentin und Sprecherin: Henni KochSounddesign: Ekki MaasUnsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien findet ihr unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html+++Wir verarbeiten im Zusammenhang mit dem Angebot unserer Podcasts Daten. Wenn ihr der automatischen Übermittlung der Daten widersprechen wollt, klickt hier: https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.htmlUnsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Teknikutvecklingen påverkar alla i dagens och morgondagens samhälle - därför bör så många som möjligt få vara med och bidra till den. Ungefär så resonerar Binette Seck kring sitt uppdrag som brobyggare mellan näringslivet och nästa generations ledare. Hon är medgrundare av Changers Tech, som driver utbildningsprogram för unga genom Changers Hub. Hon sitter bland annat i styrelsen för Järva Gymnasium, och är aktiv inom Obama Foundations ledarskapsprogram samt det årliga eventet Brilliant Minds. Vad menar hon med att demokratisera tech - och varför är det så viktigt? Ser hon sig själv som en förebild? Och kommer hon kunna fixa en intervju med Barack Obama till Heja Framtiden?Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera gärna på nyhetsbrevet!

Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner.– Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas.Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning.Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn.Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material.Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort.Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir värme.Olika kommuner hanterar matavfall på olika sätt, men utvecklingen går i samma riktning.Varje år delas ett pris ut till idéer som tar vara på det som brukar slängas i den gastronomiska världen. Priset heter Circular Gastronomy Challenge. Idéer som uppmärksammats tidigare är t ex att återvinna alla korkar som varje dag dras ur vinflaskorna på krogen. Och hur man räddar tonvis med mat från att slängas genom att laga frysta färdigrätter av det.Per Styregård, mat- och dryckesskribent som också jobbar med Circular Gastronomy, berättar om två vinnande idéer: kompostläsk och citrusskal som blir nya produkter.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Manchmal ist das Leben schneller als Ka Depp. Am Montagmittag haben sich Uli Digmayer, Sebastian Gloser und Fadi Keblawi im Podcast-Studio getroffen, um sich über den 1. FC Nürnberg, das Leben und Dieter Hecking zu unterhalten. Ungefähr eine Stunde nach der Aufnahme der neuen und wie immer von der Sparkasse Nürnberg präsentierten Ausgabe, war zumindest der Hecking-Teil zwar immer noch interessant, aber eben auch überholt. Nach den Planungen der Podcaster wäre Hecking am Samstag nach einer Niederlage beim 1. FC Nürnberg entlassen worden. Nach der Planung des VfL Bochum wurde dessen Trainer Hecking aber schon am Montag entlassen. Erledigt hat sich damit auch das schöne Wortspiel vom Entlassico, der da am Samstagabend im Max-Morlock-Stadion hätte steigen sollen. Dass die Partie auch ohne Hecking brisant bleibt, liegt an den Gastgebern. Die haben am Wochenende auch beim Karlsruher SC verloren und stehen nach wie vor auf dem letzten Tabellenplatz der zweiten Liga. Und obwohl sich Sportvorstand Joti Chatzialexiou hinterher beeilte zu betonen, dass der Trainer Miroslav Klose auch gegen den VfL an der Seitenlinie stehen darf, dürfte eine weitere Niederlage auch in dieser Personalie Klarheit schaffen. Ob eine Entlassung Kloses im Fall der Fälle zu begründen wäre, darüber diskutieren Digmayer, Gloser und Keblawi. Es geht außerdem um moderne Küchenhilfen, wieder einmal die Personalpolitik von Chatzialexiou und die dann doch überraschend deutliche Niederlage der Club-Fußballerinnen in ihrer Heimspiel-Premiere gegen Werder Bremen. Stichwort in dieser Hinsicht wieder einmal: Medina Desic.

En kvinna föll från sitt sovrumsfönster när hon gick i sömnen och vaknade helt blåslagen. Här berättar lyssnare om när de stökat i sömnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungefär 4% av vuxna och 10% av barn går i sömnen och det kan vara ärftligt. Andra faktorer som kan påverka aktivitet i sömnen är stress, sömnbrist, feber, alkohol och läkemedel.Lagade du mat och vaknade av oset från köttbullar? Var du ute och traskade i villakvarteret i bara pyjamas? Gjorde du slut med en partner eller ringde du chefen och sa upp dig?Här berättar lyssnare om konstiga saker de gjort medan de sov!Märkligheter i sömnen med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

Ungefär en av tio identifierbara förövare i de filmer som kommer in till barnrättsorganisationen Ecpat är kvinna. Ändå saknar Jämställdhetsmyndighetens hemsida sökkategorin ”Kvinnors sexuella våld”, skriver författaren Ulrika Nandra. Blundar samhället när gärningsmannen är en kvinna? Inläsare: Magnus Thorén

Das Filmteam der „Tribute von Panem“ sucht für das neue Prequel in Deutschland derzeit 4.000 Komparsen. Gedreht wird ab Ende August, bis Anfang Oktober. Wer Interesse hat, dort mitzumachen: Wilm Hüffer hat ein paar Tipps, worauf man unbedingt achten sollte. Ideale Komparsen sind am besten chinesisch, bleich, ausgemergelt, ungefärbt und vernarbt.

Heute haben wir endlich wieder einen Gast, und zwar Vasi Vallis (u.a. Future Lied To Us, Frozen Plasma, Reaper, Namnambulu). Wir reden über seine Karriere, die 90er, Griechenland, KI in der Musik und 12.000 andere Themen. Ungefähr. Die Folge hat eine ziemliche Überlänge, aber wir hoffen nur zeitlich, nicht inhaltlich. Es gibt sogar eine Schnellrunde. Wir wünschen viel Spaß beim Hören! Wir freuen uns immer über positive Bewertungen, z.B. auf Spotify oder Apple Music. Schickt uns gern weiter Fragen, Schnellrunden, Themen für den Podkasten oder einfach nette Mails an podcast@solarfake.de

Früher mochte Lena ihre Hochsensibilität nicht, heute sieht sie sie als Stärke an. Ungefähr jeder Fünfte ist hochsensibel, sagt ein Psychologie-Professor. Und: Ein "zu sensibel" gibt es nicht. Denn sich selbst gut zu kennen, kann helfen.**********Ihr hört: Gesprächspartnerin: Lena, ist hochsensibel Gesprächspartner: Philipp Yorck Herzberg, Professur für Persönlichkeitspsychologie und Psychologische Diagnostik, Helmut-Schmidt-Universität/Universität der Bundeswehr Hamburg Gesprächspartnerin: Miriam Junge, Diplom-Psychologin und psychologische Psychotherapeutin für Verhaltenstherapie, Coachin, Autorin Autorin und Host: Shalin Rogall Redaktion: Betti Brecke, Christian Schmitt; Friederike Seeger,  Produktion: Jan Morgenstern**********Mehr zum Thema bei Deutschlandfunk Nova:Hochsensibilität: Achtsamer Umgang mit UmweltreizenHochsensibel: Wie ticken Menschen, die ihre Umwelt intensiver wahrnehmenMentale Belastung: Wie Stress weniger stressig sein kann**********Den Artikel zum Stück findet ihr hier.**********Ihr könnt uns auch auf diesen Kanälen folgen: TikTok und Instagram .**********Meldet euch!Ihr könnt das Team von Facts & Feelings über Whatsapp erreichen.Uns interessiert: Was beschäftigt euch? Habt ihr ein Thema, über das wir unbedingt in der Sendung und im Podcast sprechen sollen?Schickt uns eine Sprachnachricht oder schreibt uns per 0160-91360852 oder an factsundfeelings@deutschlandradio.de.Wichtig: Wenn ihr diese Nummer speichert und uns eine Nachricht schickt, akzeptiert ihr unsere Regeln zum Datenschutz und bei Whatsapp die Datenschutzrichtlinien von Whatsapp.

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

Asteroiden Bennu har visat sig bära på molekyler viktiga för liv. Men en annan asteroid riskerar att träffa jorden 2032 och ställa till förödelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdsonden Osiris-ReX har hämtat hem markprover från Bennu och de har visat sig innehålla både baserna som finns i vår arvsmassa och aminosyror som bygger upp våra proteiner. Ungefär samtidigt som analyserna blev klara upptäckte ATLAS-teleskopet i Chile en annan asteroid, 2024 YR4, som med en procents risk kan falla ner på jorden år 2032. Den kan ställa till stor lokal skada men risken tros minska när asteroidens bana blir mer känd.Vi hör också om den nya dokumentären i serien ”Hempas kamp”. Hempa Posse som efter en sepsis förlorade halva armarna och halva benen, och behövde få en njure transplanterad, lever idag med post-sepsis.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet berättar jag lite om julen, hur vi firar den i Sverige och även om nyår. Jag tipsar också om flera andra avsnitt som kan vara intressanta att lyssna på just nu! Men först och främst det bästa erbjudandet någonsin för att gå med i Language Gym: 100 live-lektioner varje månad där du får prata mycket med riktiga människor. Ett unikt program som fortsätter att bli bättre och bättre. Normalt pris för en månad 1199 SEK - nu bara 399 SEK (~35€), och efteråt kan du fortsätta eller sluta, bestäm själv! Klicka här för att ta del av erbjudandet - sista dagen 25/12! Gör 2025 till året du lär dig flytande svenska! Transkript Nämen tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och nu är det ju väldigt, väldigt snart jul. Du kanske lyssnar på det här på julafton eller på juldagen eller efter jul. Så jag tänkte att jag ska prata lite om jul. Och först av allt vill jag bara påminna om vårt väldigt, väldigt trevliga erbjudande på Language Gym. Alltså det bästa erbjudandet någonsin för Language Gym. Och det är till dig som har studerat svenska ett tag. Du har resurser för att läsa, för att lyssna. Du kan prata, kanske inte på en jättehög nivå. Men du kan prata svenska. Men du bara får inte tillräckligt mycket träning på att prata för att lära dig flytande svenska. Så om det är du, då är det här absolut för dig. Och en månad i Language Gym är vanligtvis 1199 SEK. Men nu får du den månaden för 399 kronor. Ungefär 35 euro. Och efter den månaden kan du välja själv om du vill fortsätta eller om du vill sluta. Men första månaden, obegränsat med lektioner bara 399. Det är 67% rabatt. Och det gäller fram till den 25 (tjugofemte). Så om du hör det här innan den 25 (tjugofemte) så är det bråttom. Så se till att nästa år det är året du tar nästa steg och lär dig flytande svenska. Och det är perfekt att starta med Language Gym så du får mycket träning i att prata och med verkliga människor. Okej, det var sista gången jag pratar om det här erbjudandet i podden. Så följ länken i beskrivningen om du är intresserad av det här. Så nu tänkte jag prata lite om jul och nyår. Jag har gjort avsnitt om det här förut, till exempel avsnitt 17 (sjutton). Det var länge sedan så därför tänkte jag att jag gör ett nytt avsnitt om jul. Jag tänkte prata lite om nyår också. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!