Podcasts about stockholmspolisens

Utredningen av mordet på Wisby hotell är en labyrint av teorier, rykten och villospår. Trots en lovande DNA-profil från en trolig mördare så verkar lösningen lika avlägsen som när mordet skedde. Men sommaren 2023 fick vi ett tips som påstod att Stockholmspolisens cold case-grupp haft en huvudmisstänkt för mordet. Det rör sig om en person inom den så kallade “missbrukarkretsen” med en historia av våld och stölder. Men det som verkligen fångade vår uppmärksamhet var att personen av allt att döma inte har kunnat DNA-testas. Kunde vi vara lösningen på spåren?Vet du något om mordet? Tipsa oss gärna på tips@kallafall.se eller på våra sociala medier. Instagram: kalla_fall Facebook: https://m.facebook.com/people/Kalla-Fall/100083218122767/

Veckopanelen med Pelle Zackrisson, Stefan Stern och Lisa Bjurwald under ledning av Staffan Dopping. Ovädret Hans, Natoförhandlare Oscar Stenströms hopp till Wallenbergsfären och Stockholmspolisens markanta ökning av uppklarat gängvåld. Regeringen satsar på minst tio nya kärnkraftverk. Hotas Tidösamarbetet av att sverigedemokraten Björn Söder retar gallfeber på regeringspartierna? Något om fotbollsdamernas VM-framgångar plus förstås Veckans person/ord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Pelle Zackrisson, Stefan Stern och Lisa Bjurwald under ledning av Staffan Dopping. Ovädret Hans, Natoförhandlare Oscar Stenströms hopp till Wallenbergsfären och Stockholmspolisens markanta ökning av uppklarat gängvåld. Regeringen satsar på minst tio nya kärnkraftverk. Hotas Tidösamarbetet av att sverigedemokraten Björn Söder retar gallfeber på regeringspartierna? Något om fotbollsdamernas VM-framgångar plus förstås Veckans person/ord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongsavslutning. När Stockholmspolisens cold case grupp tog över utredningen av Hotellmordet 2016 började man snabbt ana att mördaren fanns i öns missbrukarkretsar. Särskilt intresserade man sig för en grupp människor som inte tidigare hade figurerat i utredningen. En grupp där det fanns människor med bevisat våldskapital. En av personerna som polisen tittade närmare på var nämligen dubbelmördaren Peter Grönkvist, som 2005 brutalt slog ihjäl två personer i en grusgrop i Fröjel. Skulle han kunnat vara inblandad även i Hotellmordet? Men samtidigt hade vi börjat tvivla på om mördaren nödvändigtvis behövde vara en man. Våren 2023 hade vi nämligen kommit över ett anteckningsblock som tillhört en nu mer avliden polisman. Där hittade vi saker som tyder på att mördaren lika gärna skulle kunna vara en kvinna… Vi gör nu ett sommaruppehåll, men under säsongens gång har vi fått nya spännande trådar att nysta vidare i och vi kommer återkomma med fler avsnitt om hotellmordet. Vet du något om mordet? Tipsa oss gärna på tips@kallafall.se eller på våra sociala medier. Instagram: kalla_fall Facebook: https://m.facebook.com/people/Kalla-Fall/100083218122767/

Om att skjuta eller skjutas eller bli en självförsörjande avkriminaliserad medborgare som klarar sig på egen hand och sparar pengar åt samhället. Elin Hernstedt är regional samordnare för Stockholmspolisens avhopparverksamhet. I ett samtaI med Jessica Vikberg berättar hon om hur de utvecklat ett kvalificerat program med skräddarsydda lösningar i väntan på ett nationellt avhopparprogram (enligt punkt 33 i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet). ”Det finns en väg ut och en jäkla guldbiljett till ett bättre liv.” hälsar Hernstedt som även har en viktig hälsning till våra politiker. Välkommen att lyssna på avsnitt 56 av Narkopodden!

Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik. I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt. Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt.Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt. "Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott. "Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Susanna Hestréus. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

Vilken pangmorgon! MorronZoo-kompisen Peter Settman är på plats och spelar trumpet tillsammans med nyhetsredaktör Olivia - och det gäller att höra vilka härliga sommarlåtar de spelar. Som draghjälp har de Stockholmspolisens musikkår.

Allt fler personer i kriminalitet tar hjälp för att kunna hoppa av. "Markus" är en av dem som lämnat utan hjälp av myndigheter eller organisationer. Nu berättar han om sin väg ut ur kriminaliteten för P3 Krim. I Stockholmsområdet har antalet personer som försökt hoppa av kriminaliteten ökat kraftigt under de senaste åren. Sedan Stockholmspolisen gjorde om sin avhopparverksamhet har det gått från 26 pågående ärenden 2020 till 130 enligt den senaste mätningen i april i år.Sedan finns det personer som lämnar utan att ta hjälp av myndigheter eller organisationer. Vi har träffat en av dem. Vi har valt att kalla honom "Markus". Han är i 30-årsåldern och för en tid sedan lämnade han ett kriminellt sammanhang där han var del i att distribuera dopingpreparat och narkotika."Markus" kom till ett vägskäl där han var tvungen att välja om han skulle ge sig djupare in i en potentiellt mycket våldsam konflikt eller lämna det kriminella sammanhanget han var del av. I veckans P3 Krim berättar "Markus" sin historia.*Markus heter någonting annat.Medverkande:"Markus", avhoppareElin Hernstedt, regional samordnare för Stockholmspolisens avhopparverksamhet Hampus Johannesson, regional samordnare för Stockholmspolisens avhopparverksamhet Länkar till avhopparverksamheter och organisationer: Avhoppare.sePassusCatenaProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénProducent: Linus LindahlReportrar:  Linnéa Hjortstam och Alexandra SannemalmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Gabriel betalade tre hyror i förskott och fick sin identitet stulen på den svenska bostadsmarknaden. I ett annat ärende åtalas två kvinnor misstänkta för att vara svartmäklare som sålt hyreskontrakt. På många håll runt om i landet råder det bostadsbrist. Något som kriminella inte är sena att utnyttja för att tjäna pengar på människor som desperat letar efter någonstans att bo. I dagens avsnitt av P3 Krim tittar vi närmare på två typer av brottslighet kopplat till den överhettade svenska bostadsmarknaden. Den ena handlar om ett avancerat annonsbedrägeri där Gabriel hittade en lägenhet på Blocket, gick på visning och sen förde över en förskottsbetalning. Men det skulle visa sig att kvinnan på visningen inte ägde lägenheten utan själv hade hyrt den för att lura flera människor på samma sätt. Det andra handlar om brott mot jordabalken där två kvinnor står åtalade misstänkta för att ha agerat svartmäklare som sålt hyreskontrakt. Båda kvinnorna förnekar brott. Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Gabriel, brottsofferJan Friberg, Stockholmspolisens bedrägerisektionPetra Öhman, utredare på Aktionsgruppssektionen på NoaBjörn Sidenhjärta, polisiär förundersökningsledareAnna Dahlbom Langley, försvararsadvokatHenrik Olsson Lilja, försvarsadvokatProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Gabriel betalade tre hyror i förskott och fick sin identitet stulen på den svenska bostadsmarknaden. I ett annat ärende åtalas två kvinnor misstänkta för att vara svartmäklare som sålt hyreskontrakt. På många håll runt om i landet råder det bostadsbrist. Något som kriminella inte är sena att utnyttja för att tjäna pengar på människor som desperat letar efter någonstans att bo. I dagens avsnitt av P3 Krim tittar vi närmare på två typer av brottslighet kopplat till den överhettade svenska bostadsmarknaden. Den ena handlar om ett avancerat annonsbedrägeri där Gabriel hittade en lägenhet på Blocket, gick på visning och sen förde över en förskottsbetalning. Men det skulle visa sig att kvinnan på visningen inte ägde lägenheten utan själv hade hyrt den för att lura flera människor på samma sätt. Det andra handlar om brott mot jordabalken där två kvinnor står åtalade misstänkta för att ha agerat svartmäklare som sålt hyreskontrakt. Båda kvinnorna förnekar brott. Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Gabriel, brottsofferJan Friberg, Stockholmspolisens bedrägerisektionPetra Öhman, utredare på Aktionsgruppssektionen på NoaBjörn Sidenhjärta, polisiär förundersökningsledareAnna Dahlbom Langley, försvararsadvokatHenrik Olsson Lilja, försvarsadvokatProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Det här avsnittet handlar om grooming, alltså sexuella kontakter och övergrepp på nätet. Gäst är Patrik Jensen-Sahlström, förundersökningsledare vid Stockholmspolisens groominggrupp. Dessutom forskar Patrik på Karolinska Institutet kring pedofili och brottsprevention. Om du eller någon närstående blivit utsatt för grooming, ring polisen på 11414 och anmäl. Du kan också kontakta Ecpat som arbetar mot sexuell exploatering av barn på ecpathotline.seBehöver du hjälp för att du har pedofil läggning finns en hjälplinje vid oönskad sexualitet på preventell.seProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hans Holmér uttalar sig om Stockholmspolisens organisation och de första dagarnas utredning av Palmemordet inför Juristkommissionen.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Palmemordet på Facebook: https://www.facebook.com/palmemordetDet här är en podd skapad av Dan Hörning. Avsnitten görs omväxlande av Dan och Tobias Henricsson och ibland av bägge. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kan hatbrotten bekämpas?När vi säger “hatbrott” menar vi ofta “hets mot folkgrupp” och “olaga diskriminering”. Det kan också handla om andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person eller en folkgrupp.Många hatbrott anmäls inte. Och av de som anmäls leder få till åtal.I det här avsnittet hör vi en person som utsattes för hatbrott och anmälde. Och vi pratar med Daniel Godman, chef för Stockholmspolisens demokrati- och hatbrottsgrupp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Patrik Jensen-Sahlström är förundersökningsledare och jobbar på Stockholmspolisens grooming-grupp med att stoppa nätpedofiler. Till Kalle, Marcus och Maria kommer han för att berätta hur polisen jobbar för att stoppa pedofiler på nätet.

Marcus tog cykeln till jobbet idag, faktiskt bokstavligen in till Kalle och Maria i studion. Vi pratar om Marcus hiphop-karriär som inte tagit fart än, Marias överbeskyddande mamma och pinsamma samtal med rörmokare. Gäst är Patrik Jensen- Sahlström som är förundersökningsledare på Stockholmspolisens grooming-grupp där man jobbar med att stoppa nätpedofiler.

Stockholmspolisens twitterskämt, Jonas Gardell och Facebook, Lundin Petroleums toppchefer och QX´s nomineringstips inför nästa års gaygala? PODDEXKLUSIVT: Prisen, kvinnor och bilar.

KONSTNÄR, F.D. KRIMINALINSPEKTÖR. Helene Anderson berättar i sitt Sommarprogram om att det är riskfritt att förfalska en tavla och kallar det för en framtidsbransch. Hélene berättade själv hur hon såg hur konstverk kunde inbringa hundratals miljoner kronor i auktioner och hur det har påverkat hennes egna konstverk, för Helene är den ovanliga kombinationen polis och konstnär. ”Konstförfalskning är inte ett prioriterat brott i polisväsendet trots att det i många fall går att klassa som grov ekonomisk brottslighet,” sade Helene, innan hon berättade om sitt eget konstnärskap och hur näringsgivande kombinationen mellan hennes karriärer har varit. Helene Anderson berättade även om ett projekt som kallades ”Poliskultur”, där hon tog hjälp av konst och kultur för att bland annat skapa attitydförändringar inom polisen. Som hon själv sade: ” Metoden var provocerande för en del, och diskussionerna gick ibland höga i polishusets korridorer. Då visste jag att jag hade lyckats” Om Heléne Anderson Konstnär, f.d. kriminalinspektör, 64 år. Född i Karlskrona, bosatt i Stockholm. Expert på konstförfalskningar. Verksam polis 1977–2012, de sex sista åren som utredare av konstförfalskningsbrott. Numera konstnär på heltid samt föreläsare. Utbildad på Carl Malmstens skola Capellagården på Öland, Konstfack och Polishögskolan. Beskriver sig själv som en konstnär som ”skapar okonventionell skulptur och keramik”. Gör bland annat väskor och skor i stengods, inspirerad av auktionshusens vintageauktioner. Medförfattare till Rikspolisstyrelsens bok Kulturarvsbrott och Konstförfalskning samt Stockholmspolisens bok Polishuset i Stockholm och dess konstsamling. Producent: Karsten Thurfjell

Genom seriernas gång har Släktband gjort en och annan djupdykning i arkiv för att se vad som gömmer sig i hyllorna. Nu har turen kommit till Stockholms Stadsarkiv som ligger på Kungsklippan mitt i Stockholm bredvid Centralen. Det är ett arkiv som rymmer över 6 mil handlingar från 1400- talet fram till modern tid- allt från ordinära kyrkböcker till skolbetyg, skilsmässohandlingar, testamenten och adoptionshandlingar. Dagmar Thullberg som är 1:e arkivarie på Stockholms Stadsarkiv tar oss med ned till våning sju under jorden. Där finns en unik kartsamling. I Kart- och ritningsenheten finns uppsakttningsvis 2,5 miljoner kartor, byggandsritningar och planer över Stockholm från 1713 till 1978.  En av anledningarna till att det finns så många kartor bevarade är att det fanns en stadsarkitekt vid namn Karlberg,  verksam på 1700- talet, som beordrade arkitekterna att lämna in sina kartritningar till stadens arkiv. Om man är intresserad av att se en karta från till exempel en anfaders bostad, blir man hämtad av personal och får åka ner till kartenheten. Den uppgift som behövs för att kunna plocka fram rätt karta är kvarterets namn. Dagmar Thullberg har ett favortiarkiv- Stockholmspolisens arkiv som startar redan 1776. -Det är ett fantastiskt arkiv som berättar mycket om Stockholm, inte bara om brotten som begicks. Eftersom polisen hade hand om mycket annat- till exempel  utskänkningstillstånd, kan man läsa om mycket som hände i staden förr. I polismästarens orderböcker kan man läsa om hur poliserna tjänstgjorde. Om till exempel kungen skulle ut och åka vagn kommenderades poliserna ut på olika ställen i staden. På så sätt kan man följa rutten från gatuhörn till ångbåtsbryggor. Dagmar Thullberg tar på måfå fram en orderbok från 1873 som visar sig innehålla uppgifter om Bellmansfesten samt om konung Oscar II:s och hennes majestät Drottning Sofias kröning. Detaljerade uppgifter om polisens posteringar finns i dessa orderböcker. Det som skiljer Stockholms Stadsarkiv mot till exempel ett landsarkiv är att även de kommunala handlingarna finns under samma tak. -Vi har hela Stockholms Stads historia från början, berättar Dagmar Thullberg. Här finns till exempel skolbetyg och uppsatser, bouppteckningar, testamenten, fånghandlingar och adoptioinshandlingar. -Man behöver med andra ord inte tänka på om det är statligt eller kommunalt material man söker, vilket man behöver göra på många andra arkiv. Stcokholm har mycket få husförhörslängder, troligtvis beroende på att prästerna inte hann med husförhören i lika stor utsträckning som på landsbygden, berättar Dagmar Thullberg.  Däremot finns mantalslängderna väl bevarade här på Stockholms Stadsarkiv. Det som skiljer mantalslängderna mot husförhörslängderna är att man i husförhörslängderna kan följa en familj på ett uppslag, t ex om familjen flyttar står det  vart de tar vägen. I mantalslängderna, som oftast skrevs en gång om året, står det hur familjen såg ut vid det tillfälle familjen mantalsskrevs- inte vad som händer mellan de olika mantalstillfällena. Själva mantalsuppgiften finns bevarad på Stockholms Stadsarkiv. Vill man till exempel se sin farfars uppgifter i original kan man göra det, berättar Dagmar Thullberg. Från mitten av 1800- talet växer Stockholm, industrierna kommer igång och allt fler människor söker sig till Stockholm för att få arbete. Efter en del utredande beslöt man att man skulle ha ett civilt folkbokföringssystem. Det införs 1878 och Stockholm delas in i 16 rotar, men allteftersom staden växer delas de 16 rotarna upp i mindre delar och när systemet upphör 1926 fanns totalt 36 rotar. I varje rote fanns ett kontor med en roteman som förde mantalsböcker. I dem skriver han förutom de basala uppgifterna ned om familjen behöver fattighjälp, om barnen misskött skolan osv. Dessa uppgifter håller på att överföras till data. På CD finns än så länge Söder, Gamla stan, Klara och Kungsholmen. Just nu håller Östermalm på att scannas. Dagmar Thullberg visar vidare i arkivet. Hon stannar vid polisens prostitutionsavdelning. Där finns gripande berättelser om prostituerade kvinnor som registrerades av polisen. Under den reglementerade prostitutionen, 1858 till 1918, fördes uppgifter om kvinnorna in i prostitutionsbyråns liggare. Att de prostituerade kontrollerades hade delvis med könsjukdomarnas spridning att göra. Sjukdomar som syflis och gonnore spreds trots att man tidigare försökt spåra smittbärarna. Polisens uppgift var att övervaka de prostituerade kvinnornas leverne och på sätt kanske få bukt med sjukdomar som tog en hel del liv på den tiden. De barn som föddes utanför äktenskapet, de så kallade oäkta barnen, var ett problem inte bara för mödrarna utan också för samhället. Ett av de barnhem i Stockholm som tog hand om oönskade och föräldralösa barn var Allmänna Barnhuset. De förde böcker över alla barn som kom dit. Det är ett stort arkiv och handlingarna börjar redan i början på 1700 talet. - En del av de här barnen flyttades oändligt många gånger från barnhem till fosterhem, berättar Dagmar Thullberg och visar på en pojke vid namn Gustav Albert. -Hans mamma ammade honom på Barnhemmet, sedan flyttar han till en fosterfamilj. När mamman gifter sig flyttar han hem till den nya familjen, men återigen blir han tvingad att flytta när fosterfadern dör. Så fortsätter det i flera år för pojken. Eftersom många barn kom till fosterfamiljer ute i landet är det idag vanligt att släktforskare kommer till Stockholms Stadsarkiv för att ta reda på mer om rötterna till dessa barnhemsbarn. I liggarna för barnhemmen är det inte ovanligt att det står vem mamman är fastän det i de ordinära kyrkböckerna står okänd mor. Genom att gå in på länken till   kan man få en uppfattning om det omfångsrika material Stockholms Stadsarkiv har i sina gömmor. Boken Släktforska i Stockholm (Prisma) är en handbok skriven av personalen vid Stadsarkivet. Den bjuder på många öden och tips om hur man går vidare i sin forskning. Namn till salu Namnskicket i gamla tider innebar att nästan all svenskar sin faders förnamn till efternamn. Anders söner och döttrar fick heta Andersdotter och Andersson, det namnskick som kallas patronymikon. Men runt förra sekelskiftet var det vanligt att människor bytte efternamn och tog ett släktnamn som alla ärvde fortsättningsvis. 1901 kom en ny förordning som till och med påbjöd alla att byta sina patronymikon till familjenamn. Man fick förstås behålla namn som Andersson eller Johansson men då bara som familjenamn. Precis det här skedde också i Tore Ternells släkt. Tore bor på en liten plats i Västergötland som heter Bitterna och som ligger nära Vedum i nuvarande Vara kommun. Men hans familj kom ett byta namn på ett märkligt sätt. -Min farfarsfar hette Johan Andersson, berättar Tore Ternell. När Johan gifte sig flyttade han och hans fru hit till Bitterna. De två fick nio levande barn tillsammans, och de nio barnen bytte alla efternamn till Ternell i början av 1900-talet. -Det har berättats för mig av gamla människor på trakten att det gick omkring en man här i socknen och erbjöd folk nya namn. Alla hans namnförslag utgick från ortnamnn i trakten på olika sätt. BitTERNa blev Ternell, berättar Tore. Hans gamla lärarinna som bodde i byn Logn fick ett liknande namn, Lognell. Tore Ternell vet inte om den här handelsresande i efternamn vid förra sekelskiftet var en lokal person i Vara-trakten, eller om han reste över större områden Och han vet heller inte om han tog betalt eller ej. Men berättelsen om mannen med de många namnförslagen har levt kvar i trakten. -Den har funnits kvar och jag fick den berättad för mig av en gammal farbror som tyvärr inte lever längre, säger Tore Ternell och slutar. -Hade jag tänkt mig för hade jag givetvis frågat ut honom mycket mer! Det var ganska vanligt att man tog nya släktnamn som hade anknytning till orten där man bodde, men att någon faktiskt gick runt och sålde eller bara föreslog nya familjenamn, det är okänt till och med för Eva Brylla som är verksam vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Eva Brylla berättar att namnbyten var ett allmänt samtalsämne under den här tiden och att till exempel Allers Familjejournal hade en särskild spalt där man diskuterade efternamn och kom med namnförslag. Riksdagen var efter namnförordningen 1901 intresserad av att folk bytte namn eftersom det blev mer och mer svårt att skilja människor med samma namn åt. De svenska språkmännen som var lite lite puristiska såg helst att man tog svenskklingande efternamn eftersom det tidigare funnits mycket tysk influens i de efternamn som människor antog innan namnförordningen.