Podcasts about palmemordet

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om mineralavtalet mellan USA och Ukraina och vägen framåt för fredssamtal.Reportage om EU:s beroende och import av rysk energi.Sista dagen för Älgvandringen på SVT. Vad är det som lockar till det stora engagemanget?Reportage om Liberalernas vägval framåt i politiken när partiet nu ska välja ny ledare.Krönika av Katarina Barrling, om Uppsala efter veckans trippelmord.Panelen: Linda Jerneck, Expressen, Richard Sörman, Riks, Jesper Bengtsson, Dagens Arena.I andra timmen:Reportage från gränsen mellan Venezuela och Colombia där två gerillor strider mot varandra om makten över kokainrutter till Europa. Hittills har över 80 personer dött och runt 60 000 tvingats fly, och kraven ökar på att regeringen gör mer för att stoppa våldet.Om processen framåt i Turkiet för den fängslade svenske journalisten Joakim Medin. I veckan som kommer väntas besked om datum för nästa rättegång.Premiär för ny satir: RadioskugganHans-Gunnar Axberger, som tidigare varit Justitieombudsman, suttit i kommissionen som utredde Palmemordet och som också är professor i konstitutionell rätt, debuterar som romanförfattare.Hur väl förberedd är polisen som organisation på om kriget eller krisen kommer - och hur är det för poliserna ute på fältet? Reportage om polisens beredskapsplanering.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Maria Stillberg

Från 2019.Gunnar Wall granskar Hans Holmér och Ebbe Carlssons förehavanden i samband med utredningen av Palmemordet. Var Holmér och Ebbe verkligen övertygade om att mördaren stod att finna i PKK eller hade de en annan agenda? Gunnar Walls blogg: https://gunnarwall.wordpress.com/ Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2019.Andra delen där Gunnar Wall granskar Hans Holmér och Ebbe Carlssons förehavanden i samband med utredningen av Palmemordet. Var Holmér och Ebbe verkligen övertygade om att mördaren stod att finna i PKK eller hade de en annan agenda? Gunnar Walls blogg: https://gunnarwall.wordpress.com/ Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas – men lämnade aldrig in den. Flera Palmeutredare beskriver honom som intressantast av alla misstänkta. SvD har läst dokumenten som polisen aldrig fick se och pratat med källorna som de inte hörde. Det här är berättelsen om den misstänkte Palmemördaren som utredarna tappade bort. En dokumentär om Palmemordet från Svenska Dagbladets podd Blenda. Lyssna på svd.se/blenda

Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas – men lämnade aldrig in den. Flera Palmeutredare beskriver honom som intressantast av alla misstänkta. SvD har läst dokumenten som polisen aldrig fick se och pratat med källorna som de inte hörde. Det här är berättelsen om den misstänkte Palmemördaren som utredarna tappade bort. En dokumentär om Palmemordet från Svenska Dagbladets podd Blenda. Lyssna på svd.se/blenda

Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas – men lämnade aldrig in den. Flera Palmeutredare beskriver honom som intressantast av alla misstänkta. SvD har läst dokumenten som polisen aldrig fick se och pratat med källorna som de inte hörde. Det här är berättelsen om den misstänkte Palmemördaren som utredarna tappade bort. En dokumentär om Palmemordet från Svenska Dagbladets podd Blenda. Lyssna på svd.se/blenda

Del 1 av 4. Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas – men lämnade aldrig in den. Flera Palmeutredare beskriver honom som intressantast av alla misstänkta. SvD har läst dokumenten som polisen aldrig fick se och pratat med källorna som de inte hörde. Det här är berättelsen om den misstänkte Palmemördaren som utredarna tappade bort. En dokumentär om Palmemordet. För att höra resten av serien behöver du vara prenumerant på Svenska Dagbladet. Gå till svd.se/blenda

Från 2018. Gunnar Wall om Eva Rausing, deras kontakt och hennes teori om Palmemordet. (Avsnitt 127) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Krantz är övertygad om att han sett minst en person som varit inblandad i Palmemordet på eller omkring buss 43. Men uppgifterna kan inte bekräftas av busschauffören, och frågan är om de alls ägt rum. Krantz börjar en egen utredning för att ta reda på fakta...Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pierre Näsman träffar Erik Engström fristående utredare med gedigen kunskap om mordet på Olof Palme. Vi pratar om spaningsuppslag D-363, som avser en intressant iaktagelse på Klarabergsgatan, Klara Östra kyrkogata. Iaktagelsen är i höjd med Åhlens stora väggklocka. Vittnesuppgifterna stämmer inte med vad vittnet sett och sagt visar det sig. Konstigt att vittneslämnaren inte fått kompia hemskickat på inringt tips. Det och annat tar vi upp. Här finns även en filmad version.

Har jobbet enbart blivit ett medel till någonting annat? Eva-Lotta Hultén reflekterar över arbetets oväntade betydelse i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt första arbete var som städerska på min pappas kontor sommaren när jag var sexton. Jag tömde papperskorgar, svabbade golv och försökte störa människorna vid skrivborden så lite som möjligt. De flesta var vänliga och flyttade på fötterna så jag skulle komma åt. Ett par gånger fick jag sliriga kommentarer av en man men jag sa inget om dem till min far. Varför gjorde jag inte det? Tänkte jag att det är sånt man får tåla som städerska? Var jag kanske på sätt och vis lika föraktfull som han som fällde de snaskiga kommentarerna?En ung tjej som just gått ut gymnasiet började i arbetslaget samtidigt som jag och jag utgick från att hon liksom jag bara skulle sommarjobba. En dag frågade jag vad hon skulle göra sedan. Hon såg oförstående på mig och sa att hon fått fast jobb. Min språngbräda till en skidresa var hennes alldeles vanliga golv och hon var glad över det och tyckte om att städa. Till skillnad från kontorsmannen hade jag vett på att skämmas över mina ogenomtänkta ord.Efter kontorsstädningen följde en lång rad extrajobb; inom hemtjänst, som hotellstäderska, servitris, vårdbiträde på demensboende, lärarvikarie och telemarketingoperatör. I hemtjänsten fick jag fick gå och handla med gamla damer, konversera åldringar som var övertygade om att Palmemordet skett utanför deras fönster och lämna mat till människor som aldrig gick utanför sina lägenheter. Jag lärde mig om misär, omsorg och åldrande kroppar; om värdighet och ensamhet och hur man tröstar någon som brutit lårbenshalsen och väntat på hjälp på sitt vardagsrumsgolv i ett helt dygn.Men under 90-talet kom neddragningarna. De gamla blev till tidsblock i tajta scheman. Det fanns inte längre utrymme för att baka eller gå och handla med någon. På demensboendet skulle allt mindre personal ta hand om allt mer skröpliga äldre. En natt fick en av mina kollegor ensam hantera att två av åtta åldringar dog.Det sägs ibland att det finns i ett ointresse för arbetarklassen i medie- och kultursfären, men inom litteraturen är ändå arbetartemat levande. Litteraturprofessorn Åsa Arping formulerar i boken ”Att göra klass” en intressant analys av några moderna romaner om tillfälliga jobb i typiska arbetaryrken. I Måns Wadensjös ”Monopolet” tar den högutbildade Alice i väntan på rätt erbjudande jobb på Systembolaget. Arping skriver att det finns något storögt över Alices möte med butiken och skriver: ”Hon noterar fascinerat hur kroppen förändras av arbetet och alltmer börjar likna en fantastisk maskin, en samling kroppsdelar som hon skulle kunna använda till nästan vad som helst.” Det är en alienation som jag kan känna igen från de jobb som jag tyckt varit tråkiga. Som städerska och telefonförsäljare blev jag en automat.I Jack Hildéns ”Vi, vi vaktmästare” vill Eskil spara ihop pengar till en långresa och i Sara Beischers ”Jag ska egentligen inte jobba här”; får den unga Moa som vill bli skådespelare, arbete i hemtjänsten. Åsa Arping konstaterar att karaktärerna i de tre romanerna delar en inledande distans till arbetet men vårdbiträdet Moa går från att betrakta de äldre som lite motbjudande och kollegorna som losers, till att känna stolthet över sitt arbete. Det är detta jag tycker så mycket om med Beischers bok; Moa lär sig se sitt arbete som viktigt. Berättelser om den här typen av erfarenheter filtreras inte sällan genom människor som egentligen vill göra något annat – som att skriva romaner. Äcklet inför jobbet, eller föraktet för dem som leder eller utför det, skiner igenom.Men Åsa Arping hittar också en gemensam lärdom för de tre huvudkaraktärerna: att arbetet är betydligt mer än själva uppgifterna. Det kräver en emotionell investering och en vilja att skapa fungerande relationer: till kunder, omsorgsmottagare och arbetskamrater.Mina vårdjobb är, tillsammans med lärarvikariaten, de som allra starkast gett mig en känsla av mening; någon behövde hjälp och jag hade förmånen att få ge den.Men stämmer det, som Mats Ekdahl hävdar i boken ”Jobbet” att unga människor inte längre ser arbete som en möjlig väg till självförverkligande och lycka? Jag vet inte, men konsumtionsforskaren Katarina Graffman menar att det är fel att prata om dagens unga som en generation Greta; alltså en generation av klimatengagerade samhällsförbättrare, och att vi snarare har en generation Bianca; unga vars drömmar handlar om konsumtion och om att genom entreprenörskap snabbt bli rika. Alltså mål som inte alls handlar om arbetet självt utan om vad det kan ge i form av pengar och status.Sådana drömmar riskerar att leda till många sorters krascher: för miljön med överkonsumtion; för samhället med låg status för viktiga yrken och för individen när orealistiska mål inte kan nås. Att låtsas att alla kan bli vad de vill är att ställa för höga krav på unga människor, menar Mats Ekdahl. Han föreslår att de i stället ska uppmuntras att pröva sig fram och se var de hamnar. Med självinsikt kan de se till att deras begåvning kommer till sin rätt, vilket skänker både en känsla av kompetens och av att bidra till det större system som den mänskliga gemenskapen utgör.Mina extrajobb inom vård och skola fick mig att förstå vad samhället gick ut på och gav mig stolthet och känsla av sammanhang och mening. Till och med det arbete jag tyckte allra sämst om, som telemarketingoperatör med uppdrag att boka in besök av transportsäljare på olika företag, gav mig kunskaper och insikter jag haft glädje av. Till exempel förstod jag hur destruktivt det kan vara för en grupp att försätta människor i tävling mot varandra; och hur själsdödande det är att utföra arbetsuppgifter som man upplever helt saknar värde, både för en själv och ur ett samhällsperspektiv. I valet mellan höga inkomster och sysselsättning som känns viktig har jag efter det jobbet alltid valt det senare och jag önskar att alla hade den möjligheten.Jag gjorde mina jobb som ung och jag tjänade pengarna jag längtade efter men jobben gjorde också mig. Relationer förändrar vår syn på oss själva och på världen; de ger oss nya normer och värderingar. Det var vad som hände mig som ung. Då tänkte jag att det var resorna som jag gjorde för pengarna som skulle ge mig minnen för livet. Jobben var bara ett nödvändigt ont. Det är först i efterhand som det blivit tydligt hur oerhört mycket dessa arbeten format mig och mina senare val i olika sammanhang. Relationerna de erbjöd fick mig att förstå att detta att vara mänsklig är att ha omsorg om varandra. För det är jag ytterst tacksam. Utan dem hade jag delvis blivit en annan och troligen sämre version av mig själv.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalist

Palmemordskonferensen 2025 kommer att hållas på lördagen den 1 mars 2025.Använd formuläret https://tinyurl.com/bde6hn5n för att anmäla dig. Konferensen startar 09:50 (lite innan 10:00 alltså), med insläpp från 09:00.Föredrag och diskussioner kommer hålla på till ca 17:00 - 18:00, och sedan fortsätter konferensen med mingel i ett par timmar till för de som vill. Möjlighet att köpa öl, vin och alkoholfria drycker kommer att finnas.Talare / Teman: Gunnar Wall - GärningsmannaprofilerSonny Björk - Det kriminaltekniska materialet i förundersökningenChristian Dahlman - Hypoteser om Palmemordet: bevisvärdering och sannolikhetskalkylerStefan Carlsson - Efterlysning av walkie-talkie-observationerInga-Britt Ahlenius - 25 år sedan GRK - en återblickMats Deland - Stay Behind rörelsens tidiga historiaHenrik O. Andersson - Skandiahuset och miljön runt mordplatsenSusanne Höglin - Mordplatsens geografiJonas Nyman - Nya handlingar i arkivet Det blir en Paneldebatt och en större debatt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marc Pennartz och Peter Isaksson träffades efter ett avsnitt av just den här podden. Båda intresserade sig för spåret Christer A. Nu har de släppt en dokumentärserie i fyra delar om spåret. Detta hör ni mer om idag och i nästa avsnitt.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Serien finns att hyra på https://www.palmedocumentary.com.Vill du se serien helt utan kostnad? I samarbete med filmskaparna ger vi två lyssnare möjlighet att få en rabattkod som ger tillgång till hela serien, utan kostnad. Allt du behöver göra är att ta reda på vilket språk som Marc Pennartz böcker om Palmemordet gavs ut på först. Skicka ditt svar till info@prsmedia.se senast den sista januari, så drar vi två vinnare bland de som svarat rätt.Ställ frågor till Marc och Peter!Om vi får in tillräckligt med frågor kommer vi att släppa minst ett avsnitt där Marc och Peter svarar på era frågor. Skicka dessa till samma adress som ovan, alltså info@prsmedia.se. Det kan röra Palmeutredningen som helhet, spåret Christer A eller något annat som berörs i avsnitten.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Jon Jordås, dokumentärchef på produktionsbolaget Filt och en av Sveriges mest framstående kriminaljournalister. Jon har bland annat arbetat med den prisbelönta P3 Dokumentären: Palmeutredningen inifrån och är även författare till “Den sista boken om mordet på Olof Palme”. Under intervjun berättar Jon om sina år av research och reflektioner kring just Palmemordet. Vi pratar om hur mordet har skapat ett historiskt trauma vilket påverkat Sverige i decennier, och om de otaliga teorier som omgärdar fallet. Jon delar sina insikter om potentiella gärningsmän, där han lägger särskilt fokus på "Christer A", en person vars kopplingar till mordvapnet och mordplatsen har väckt många frågetecken.Avsnittet belyser både konkreta fynd från utredningen och de missade möjligheterna som präglat fallet. Vi får också en inblick i Jons egna teorier och den balansgång som krävs för att undvika tunnelseende när man djupdyker i en teori.Det här är ett avsnitt som kombinerar kriminaljournalistik med en personlig och djup reflektion över Sveriges största olösta mord. Lyssna för att få en unik inblick i fallet och vad det säger om både samhället och rättssystemet.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Jon Jordås på Instagram och beställ: "Den sista boken om mordet på Olof Palme". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Jon Jordås, dokumentärchef på produktionsbolaget Filt och en av Sveriges mest framstående kriminaljournalister. Jon har bland annat arbetat med den prisbelönta P3 Dokumentären: Palmeutredningen inifrån och är även författare till “Den sista boken om mordet på Olof Palme”. Under intervjun berättar Jon om sina år av research och reflektioner kring just Palmemordet. Vi pratar om hur mordet har skapat ett historiskt trauma vilket påverkat Sverige i decennier, och om de otaliga teorier som omgärdar fallet. Jon delar sina insikter om potentiella gärningsmän, där han lägger särskilt fokus på "Christer A", en person vars kopplingar till mordvapnet och mordplatsen har väckt många frågetecken.Avsnittet belyser både konkreta fynd från utredningen och de missade möjligheterna som präglat fallet. Vi får också en inblick i Jons egna teorier och den balansgång som krävs för att undvika tunnelseende när man djupdyker i en teori.Det här är ett avsnitt som kombinerar kriminaljournalistik med en personlig och djup reflektion över Sveriges största olösta mord. Lyssna för att få en unik inblick i fallet och vad det säger om både samhället och rättssystemet.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Jon Jordås på Instagram och beställ: "Den sista boken om mordet på Olof Palme". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lisa Starck började som tecknare på det nystartade Rapport på SVT 1969. Hon har fått vara med och illustrerat Norrmalmstorgsdramat, Styckmordsrättegångarna, Palmemordet, Estoniakatastrofen och mycket annat som behövdes bildsättas innan det fanns moderna hjälpmedel. Hon berättar för Ann Sandin-Lindgren om hur det gick till att teckna politiska karikatyrer, kartor, väljarbarometrar och annat som var aktuellt. Om hur den tekniska utvecklingen förändrade allt. Se Lisas teckningar nedan.

Dubbelmordet på en liten pojke och en kvinna i Linköping 2004 var olöst i 16 år, tills polisen fick hjälp av släktforskaren Peter Sjölund, nu berättas historien i en ny tv-serie och till sommaren kan en lagändring ge hopp i kalla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En oktoberdag 2004 höggs en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna ihjäl på öppen gata i Linköping. De var på väg till skola och jobb och kände inte varandra. Gärningsmannen försvinner spårlöst. Dådet drabbar hela staden och utredningen växer till att bli den största efter Palmemordet men åren går. 16 år senare tar DNA-detektiven, släktforskaren, Peter Sjölund kontakt med Linköpingspolisen. Det har skett ett genombrott i USA, där har polisen använt kommersiella släktforskningsdatabaser och hittat en av landets värsta seriemördare och våldtäktsmän – The Golden State-killer. ”Det är jättemycket färre pusselbitar än i vanliga fall men det kommer gå att lösa. Frågan är bara hur lång tid det tar. Har ni hans DNA, då kommer jag att hitta honom”, säger Peter Sjölund. Det tar fem veckor, sedan finns två namn kvar. Det är två bröder – det är bara någon av de två männen i hela världen som kan ha lämnat DNA på brottsplatsen i Linköping. Den skyldiga visar sig vara lillebrodern, som senare döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. ”Jag minns samtalet till den här änkemannen vars fru abrupt togs ifrån honom, det var väldigt starkt att få berätta att vi hade hittat gärningspersonen”, säger kriminalkommissarie Jan Staaf. Efter framgången med dubbelmordet i Linköping tog det stopp, att använda sig av släktforskningsdatabaser på det här sättet skulle visa sig bryta mot lagen, menade Integritetsskyddsmyndigheten. Men nu till sommaren kan en lagändring bli verklighet, som gör det möjligt för polisen att använda sig av metoden – och det öppnar upp för att lösa flera kalla mord. ”Med rätt förutsättningar skulle vi kunna lösa ett kallt fall som kanske varit kallt i 20 år på en dag, den möjligheten får man inte missa”, säger släktforskaren Peter Sjölund. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Ett av de ämnen som engagerat flest lyssnare 2024 är det om den så kallade ynglingen, Robert Barestrand. I dag hör vi en nyproducerad intervju med honom, där Thomas Gjutarenäfve grillar honom om vad som egentligen hände den 28 februari 1986.MedverkandeThomas Gjutarenäfve – intervjuareRobert Barestrand – "Ynglingen"Tobias Henricsson – programledare, podden Palmemordet samt klippningHela intervjun på drygt en och en halv timme hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=A6ySmMJ61K8Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår vän och kollega David Lüning dog alldeles för tidigt, efter en lång kamp mot cancern. För att hylla honom och påminna er om hur mycket han betydde för podden återutsänder vi julavsnittet där David och Tobias pratar Palmemordet. God jul och kom ihåg era nära och kära medan de fortfarande finns med er. Som vanligt med repriser kan det finnas tidsmarkörer som hänvisar till när det sändes första gången, men avsnittet i sig är definitivt värt att lyssna på en extra gång! Från 2022.Av och med David Lüning och Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.comAnmälningsformuläret till Palmemordskonferensen 2024 som arrangeras av Mattias Kressmark och Jonas Nyman: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSc2SkrlMDlY6fi7zLA_m909fuKaJ_JDO_MMPrymAldoSQbSUA/viewform Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pierre Näsman träffar Lars Borgnäs som har skrivit flera böcker om bland annat Palmemordet. Känd som grävande reporter på Sveriges Television. Vi har sett honom programleda bland annat Striptease, Norra Magasinet och Uppdrag granskning. I dagens program kommer vi bland annat att prata om Lars Borgnäs senaste bok om mordet på Olof Palme. Boken heter ”Olof Palmes sista steg: I sällskap med en mördare” (2020) och vad som egentligen hände på mordplatsen med mera. Lars Borgnäs föredrag på Palmemordskonferensen 2024.

Lars Krantz blev genom åren känd som något av en konspirationskramare, som drev ett stort antal mindre troliga teorier. Men hur kom han att bli aktuell som vittne i Palmemordet? Och hur många tips bidrog han egentligen med? Det ska vi reda ut idag!Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Hans-Gunnar Axbergers bok Statsministermordet finns bl.a. här: https://www.bokus.com/bok/9789113127101/statsministermordet/Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Happy och Sebbe är tillbaka och snacka om ondingen i den här historien. Men först en mycket spännande kattrapport, Sebbe berättar som sin icke-existerande 30 års-kris och båda undrar vart Albert Einstein är i den här historien. Är dödsrelikerna trollkarlsvärldens svar på Palmemordet? Hur lång är egentligen Grindelwald? Allt detta och mer i veckans avsnitt av Harry Podden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Lundqvist gästar podden och pratar bland annat om Christer A-trenden, läget för Palmemordet just nu och den bok om Palmemordet som han skriver tillsammans med Dan med målet att ge ut den 2026-02-28.Boken går INTE att förbeställa än. Programledare: Dan Hörning & Johan Lundqvist. Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september 2024 bjöds Mördarpodden in till Bokmässan i Göteborg för ett samtal om brott, straff och poddande. Vi skickade Josefine och Tobias. Så här beskrevs Josefine av Bokmässan: Josefine Molén är en engagerad och nyfiken poddskapare som arbetar i mediabranschen med olika uppdrag inom produktion. Hon kommer från en ö på västkusten men har nu bytt gärdsgårdar mot tunnelbana i Stockholms hektiska tempo.Det här är ett bonusavsnitt. På söndag kommer avsnitt 200.Tobias podd om Palmemordet: https://poddtoppen.se/podcast/1086387447/palmemordetTobias podd Krimmagasinet: https://poddtoppen.se/podcast/1718793961/krimmagasinetManus av (manusförfattare) Klippning av Johannes Rae från Poddrummet.seOm du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 2024 publiceras Den sista boken om mordet på Olof Palme av journalisten Jon Jordås. Boken hävdar att den kastar nytt ljus över mordet och pekar ut aktiehandlaren Christer A som mördaren. Men är det verkligen ett nytt spår? Och hur starka är indicierna mot Christer A? Medverkande: Christian Dahlman och Gunnar Wall  

Förra veckans minnesceremoni för Estonias offer utvecklade sig efter hand till något av en anklagelseakt mot staten. Samtidigt som dess främsta företrädare satt på första bänk och lyssnade. I den framförda kritiken fanns ett ord som återkom och som borde mana till eftertanke. Jörgen Huitfeldt listar ett antal ”konspirationsteorier” som visat sig vara sanna – om Estonia, pandemin, Palmemordet och brottslighet bland invandrare. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Michael Lundh är tillbaka för det avslutande avsnittet om Norrmalmspiketen, värderingar och såklart Palmemordet. Hur såg t.ex. hans kollegor på mordet? Hur var mötet med Stieg Larsson? Och vilka poliser pekades ut som högerextrema?Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september 2024 bjöds Josefine Molén (Mördarpodden) och Tobias (Palmemordet, Krimmagasinet, Tänk om...?) in till Bokmässan för ett samtal om brott, straff och poddande. Mycket av materialet kom att handla om Palmemordet, så vi kunde självklart inte hålla tillbaka det här avsnittet från våra lyssnare!Hör om vilka gånger Tobias varit rädd för att intervjua folk i podden, samt om journalisten som gick över gränsen när mordet skedde. Detta och många fler betraktelser hör du i dagens avsnitt.Av och med Josefine Molén/Molén Media och Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från vikingatiden via Palmemordet till Natoprocessen. Sveriges relation till kurderna är lång och skiftande. Katarina Bjärvall funderar på vad förändringen säger om vårt land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under en resa i den turkiska delen av Kurdistan en sommar för länge sedan träffar jag och mina vänner en ung matthandlare, Mehmet. När han får veta att vi är svenskar säger han nästan skyggt: Jag tycker mycket om Sverige. Varför, frågar vi, vaksamma på att han kanske hört svenska flickors lockande rykte. For many reasons, svarar han. Och medan vi sitter där i mattbutikens dova dunkel och dricker te, glas på glas, förstår vi att det handlar om politik. Om att Sverige gett fristad till så många politiskt aktiva kurder.Mehmet är inte den enda vi möter som tänker på Sverige med värme. En familj vill bjuda oss på middag kväll efter kväll, ”som tack för det Sverige gjort för kurderna”. En man nära på gråter när vi kommer att tala om den mördade Olof Palme.Sveriges band till Kurdistan – de kurdiska delarna av det som idag är Turkiet, Iran, Irak och Syrien – går långt tillbaka, det visar Rohat Alakoms gedigna bok ”Svensk-kurdiska kontakter under tusen år”. Redan vikingarna, närmare bestämt ruser med trolig bakgrund i Roslagen, träffar på kurder under sina härjartåg i Kaukasus. Kurdistan blir sedan under århundradenas lopp allt mer strategiskt viktigt. År 1709 dyker platsnamnet upp i ett svenskt dokument. Den geografiska beteckningen kan idag få makthavare i bland annat Turkiet att se rött, eftersom de menar att Kurdistan inte finns, men Karl XII skriver obekymrat ordet i ett brev till den osmanske sultanen. Rader av svenskar börjar resa till Kurdistan: forskare, diplomater, militärer och missionärer. Journalister från Svenska Familje-Journalen blir mottagna med stor gästfrihet av en kurdisk hövding. De får ett eget tält, fordrat med rött tyg och utrustat med sköna täcken och kuddar, och de bjuds på helstekt får fyllt med pistagenötter. Snart märks också en medkänsla med kurderna. En svensk diplomat i Konstantinopel, dagens Istanbul, skriver hem om de kurdiska bärarnas arbetsförhållanden ”som borde kunna knäcka en oxes rygg” och om hur ändå dansar till sent inpå kvällarna ”med mjukhet och grandezza som kommer oss klumpiga nordbor att häpna”. Och missionären Elin Sundberg rapporterar från persiska Kurdistan att byarna där saknar grönska. Varför planterar ni inte träd, frågar hon hövdingen Timur Beg. ”Det lönar sig inte, ty idag äro vi här, men imorgon kanske våra byar äro förstörda”, svarar han.Den första kurdiska flyktingen kommer till Sverige 1929. Süleyman är sju år när han och hans familj tvingas fly sin by i turkiska Kurdistan. Till fots. På vandringen genom Azerbajdzjan, Georgien och Ukraina förlorar han sin familj. Så långt kunde hans öde varit hämtat ur ett av Migrationsverkets diarier från 2000-talet, men så når han Gammalsvenskbyn. En plats vid floden Dnepr i Ukraina där något tusental svensktalande, ursprungligen bördiga från estniska Dagö, lever mycket fattigt efter den ryska revolutionen. Bland dem familjen Knutas, som adopterar Süleyman och ger honom namnet Sleman Alexander Knutas. När byborna senare emigrerar till Sverige finns den då 18-årige Sleman Alexander med. Han lever resten av sitt liv i Sverige och dör på Gotland 1981. Sleman Alexander är den första droppen i en ström. Under 1900-talets sista decennier kommer tiotusentals kurder till Sverige, som arbetskraft och som flyktingar. Varför, varifrån kommer de, vad är det de vill lämna? Ett par år efter den där första resan till Kurdistan far jag tillbaka, nu som journalist. Jag vill bland annat besöka det mytomspunna Hasankeyf i Tigris floddal där människor fortfarande lever sitt vardagsliv boende i grottor – och under hot. Den turkiska regeringen vill dämma upp floden och bygga en jättelik vattenkraftsdamm. Grottorna kommer att översvämmas, de som bor där tvingas flytta. På väg dit blir jag stoppad av polisen och beordrad att följa med till borgmästaren. Han tornar upp sig vid skrivbordet bakom en dunge av turkiska flaggor och under det obligatoriska porträttet av landets grundare Atatürk. När han förstår att jag är svensk mörknar hans blick, även han tänker säkerligen på Sverige som en fristad för flyktingar. Hans första fråga är ett lackmustest: PKK, terrorister eller inte? Terrorister, svarar jag. Ett lydigt svar – jag har lärt att hålla största möjliga avstånd till allt som kan ha med gerillakrigarna att göra. Och PKK är terrorklassade även i Sverige. Borgmästaren nickar: korrekt. Sedan associerar han till Palme-mordet – som ju faktiskt utfördes av just PKK, right? Trots att det så kallade kurdspåret sedan länge avskrivits som ett haveri i svensk polishistoria måste jag hålla med, för den goda stämningens skull. Därmed är jag fri att besöka grottorna – där ingen vågar tala med mig eftersom poliserna väntar i närheten. Jag tänker på det när jag läser Joakim Medins bok med just titeln ”Kurdspåret”, där författaren gräver i turerna kring Sveriges behandling av kurder under förhandlingarna om svenskt medlemskap i Nato. Här framgår att Sverige gjorde stora eftergifter till Turkiet och att den svenska synen på kurdiska oppositionella som flyktingar i behov av skydd har luckrats upp. En svensk-kurdisk kvinna säger i boken att hon älskar Sveriges demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Hon frågar sig: ”Vad har Sverige att komma med om vi förlorar de unika sakerna? Då kommer det bara att vara ett litet kallt mörkt land med tio miljoner människor inne i skogen.” Mina tankar går till familjen Knutas. Var det självklart för dem, med erfarenhet av förtryck och med migration i sin släkthistoria, att ta sig an den kurdiske pojken? Det gissar jag. För det finns en tanke som jag tror är livsavgörande, både för dem som tänker den och för deras medmänniskor: Det kunde varit jag. Den tanken ligger, anar jag, närmare till hands om man har erfarenhet av förtryck någonstans inom sin egen referensram. Nej, jag menar inte att erfarenhet är en förutsättning för empati. Människan är ett empatiskt djur. Men något litet hände nog trots allt inom mig där hos borgmästaren i turkiska Kurdistan. Liksom vid en senare resa, när jag tappade bort mitt pass och för att få göra en polisanmälan återigen tvingades svara rätt på kuggfrågor om turkisk inrikespolitik. Inget trauma, bara små inre förskjutningar. Men ändå: Varje mikroskopisk erfarenhet gör något med en. Sverige är ett litet kallt land i skogen, det går inte att förneka. Ett sätt att mäta tillståndet i detta land kan vara att granska hur dess relation till en grupp som kurderna har förändrats. Och resultatet blir: kallare. Och mindre principfast vad det gäller till exempel synen på mänskliga rättigheter. Då kan motkraften finnas just hos dem som flytt hit på grund av förtryck – hundratusentals personer, med kurdisk och annan bakgrund. Kanske kan dessa erfarna människor väcka liv i ett historiskt empatiskt arv som Sverige har att vårda.Katarina Bjärvalljournalist och författareLitteraturRohat Alakom: Svensk-kurdiska kontakter under tusen år. Apec, 2000.Joakim Medin: Kurdspåret – Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap. Verbal förlag, 2023.

Nävafan, vad säger ni? Ska vi ta och lösa det där jävla Palmemordet en gång för alla eller? www.patreon.com/wanloo

Hur kommer det sig att ett bortglömt ingripandemeddelande om fylleri kom att påverka Palmemordet? Och var en av kommissarierna på två ställen samtidigt, som antyds av hans utsaga...?Dagens huvudsakliga källa är Inuti Labyrinten av Kari och Pertti Poutiainen, som finns på närmaste bibliotek eller bl.a. här: https://www.adlibris.com/se/bok/inuti-labyrinten-om-mordet-pa-olof-palme-9789189137592 Boken går också att låna på valfritt bibliotek.Övriga källor är Juristkommissionens rapport samt parlamentarikerkommissionens rapport.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Otto Ekevi intervjuar Jon Jordås angående hans dagsfärska bok om Palmemordet.Otto's Insight på YouTube: https://www.youtube.com/@OttosinsightJons bok finns ute överallt inom kort, t.ex. här: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Jon%20Jord%E5sAv och med Otto Ekevi.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt fortsätter vi att granska polisens sambandscentral och dess personal. Jobbade man på ett effektivt och bra sätt med Palmemordet? Tog man in de resurser som krävdes? Svaren hittar ni i dagens avsnitt!Dagens huvudsakliga källa är Inuti Labyrinten av Kari och Pertti Poutiainen, som finns på närmaste bibliotek eller bl.a. här: https://www.adlibris.com/se/bok/inuti-labyrinten-om-mordet-pa-olof-palme-9789189137592Övriga källor är Juristkommissionens rapport, parlamentarikerkommissionens rapport samt sajten www.rpsradio.se.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jobbade alla som kunde, eller borde, med Palmemordet under mordnatten? Nej, inte enligt kommissionerna. I dagens avsnitt ser vi att minst tre personer i arbetsledande funktion inte gjorde vad man borde.Dagens huvudsakliga källa är Inuti Labyrinten av Kari och Pertti Poutiainen, som finns på närmaste bibliotek eller bl.a. här: https://www.adlibris.com/se/bok/inuti-labyrinten-om-mordet-pa-olof-palme-9789189137592Övriga källor är Juristkommissionens rapport samt parlamentarikerkommissionens rapport.Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I tidigare avsnitt i den här serien om vittnet Lars nämnde vi intervjuer med Lars och fotokonfrontationen på Palmevandringen 2020. Nu har vi fått möjlighet att publicera just dessa intervjuer. Det är tre intervjuer, alla gjorda av Thomas Gjutarenäfve.I den första intervjun (ungefär 4 minuter in) går Gjutarenäfve och Lars hela vägen från hörnet av Luntmakargatan till David Bagares gata och diskuterar var Lars såg.Den andra intervjun (runt 29 minuter) är fotokonfrontationen på Palmevandringen 2020. Det ni hör i bakgrunden är ni lyssnare som diskuterar Palmemordet. Den här biten är kraftigt nerkortat. Om ni vill se Lars reaktioner rekommenderas videon (se länk nedan). Eftersnack av regissören Schiaffino Musarra som gjorde TV-Serien We Got This 2020 .Den tredje intervjun (runt 39 minuter) är från 2021-02-28 på Tunnelgatan. Förutom Lars medverkar även Mattias Kressmark från Palmemordsarkivet.se och Patrik Lindberg från Palmerummet på Facebook. Hela videon finns här: https://www.youtube.com/watch?v=PxVPMIpZBcs&t=31sFler intervjuer av Gjutarenäfve finns här: https://www.youtube.com/@tgjutarenafvePublicerad här med tillstånd av Filmetablissemanget och Thomas Gjutarenäfve.Gäster: Vittnet Lars, Mattias Kressmark, Schiaffino Musarra och Patrik Lindberg.Reporter: Thomas GjutarenäfveSponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast (snabel-a) gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan och Kalle har gjort ett brädspel om Palmemordet. Dan och Cornelia provspelar. Hela spelsessionen finns upplagd på Patreon för er som är medlemmar där. Gäster: Johan Högfeldt, Kalle EkstamVärdar: Dan Hörning, Cornelia BobergKontakta Johan & Kalle på speletpalmemordet@gmail.com Spelet är tänkt att släppas 2026-02-28. Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast (snabel-a) gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den 28:e februari och 38 år sedan statsminister Olof Palme sköts ihjäl på Sveavägen. Det är också 8 år sedan avsnitt 93 spelades in 2016, med tanke på allt som hänt i ämnet klämde vi i med några minuter extra försnack. Nya spår, en utpekad gärningsman och själva utredningen har lagts ned sedan inspelningen, det får man komma ihåg. Men oavsett vad som händer i ämnet, är det som vi konstaterar i avsnittet... alltid väldigt intressant. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vapen och sprängmedel hittade hos tidigare Baader-Meinhof-medlem som var efterlyst i över 30 år. En av USA:s mäktigaste politiker - Mitch McConnell - ska sluta. Transnistrien ber Ryssland om skydd. Socialdemokraterna tappar stöd. Hungersnöden i Gaza - 8-åriga Menna tvingades äta hundkött. Ny bok om Palmemordet. Flera allvarligt skadade i tågolycka i Örebro. Ryska kärnvapen. EU röstar för höjd ålder på A-traktor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU röstar för höjd ålder på A-traktor. Ryska kärnvapen. Trender om att avstå från sex, Boysober och NoFap. Många skolkar från skolan runt sportlovet. Hungersnöden i Gaza - 8-åriga Menna tvingades äta hundkött. Socialdemokraterna tappar stöd. Dödlig stridsgas hos säpo. Ny bok om Palmemordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

LAC-bandet i Palmemordet är omgärdat av mysterier och även viss mytbildning. Privatspanare säger sig höra saker på bandet som andra definitivt inte hör, och tonläget kan emellanåt beskrivas som animerat. Idag börjar vi en serie där vi tar ett helhetsgrepp på LAC-bandet, där LAC är en förkortning av länsalarmeringscentralen. Vi hör de faktiska samtalen, men också den utskrift av vad polisen Gunilla Thunberg tycker sig höra på bandet. Håller du med om hennes transkribering?Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Avsnittets namn är en hyllning till Kari och Pertti Poutiainen, där namnet på dagens avsnitt förekommer som namn på ett kapitel i deras bok Inuti Labyrinten.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans recensioner: Mer om sopgubbar, Falun, såga träd i Efterlyst, Dogge om Palmemordet, vinkällaren Grappe, skolmatsedeln, grillad kyckling, ”Keep punching, Apollo!”, blottare, att män ”ser sin snopp” hela tiden, att gå på zoo, maila Louie CK, Miss Japan och svengelska.

Finska valet, El-Hajnytt och gravidlycka i Love is Blind.Musik från Inaktuellt:https://open.spotify.com/playlist/6KC58cVjqMAwUYDtEiReK8?si=0a91c74e717f45e3Dogge löser Palmemordet, cred till @alderstrappan på Instagram.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Tommy Lindström var chef för rikskriminalen under åren kring Palmemordet. 1995 kontaktar han Palmeutredarna med ett tips. Vi synar det noggrant i det här och kommande avsnitt!Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I april 1986 förhörs Susanne igen. Under 1987 blir Inge en viktig person i den allra första boken om Palmemordet och sedan förhörs han återigen. 1988 är det dags för förhör i tingsrätten.Hör Dans avsnitt om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki här: https://poddtoppen.se/podcast/1590494241/massmordarpoddenMed och av Dan Hörning och Cornelia Boberg.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den sista festkvällen på den illegala klubben. Alla vet att klubben ska läggas ner så de festar lite extra hårt. Brandsäkerhet är det ingen som tänker på. Vad kan gå fel? Det här är ett smakprov från Dans podd Massmördarpodden som precis har blivit offentlig efter att ha legat bakom en betalvägg i sju år. Det här är ett helt avsnitt som ett tag bara kommer att vara tillgängligt offentligt just här i Palmemordet.Du hittar många fler Massmördarpoddenavsnitt där du lyssnar på Mördarpodden, t.ex. här: https://poddtoppen.se/podcast/1590494241/massmordarpodden eller på Spotify eller Apple Podcaster. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gunnar Bengtsson är inte nöjd med sin skilsmässa. Alla är emot honom, särskilt alla advokater. Nu ska de få betala! Nu ska de få lära sig att man inte bråkar med Gunnar Bengtsson. Det här är ett smakprov från Dans podd Massmördarpodden som precis har blivit offentlig efter att ha legat bakom en betalvägg i sju år. Det här är ett helt avsnitt som ett tag bara kommer att vara tillgängligt offentligt just här i Palmemordet. Du hittar många fler Massmördarpoddenavsnitt där du lyssnar på Palmemordet, t.ex. här: https://poddtoppen.se/podcast/1590494241/massmordarpodden eller på Spotify eller Apple Podcaster. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jon Jordås är radiojournalist och har gjort ett stort antal produktioner åt Sveriges Radio, bland annat P3 Dokumentärs serie med de "gömda" bandinspelningarna med Åsheden och Holmér. Han kom sedan att fortsätta på den inslagna vägen, då han tittade närmare på Skandiamannen Stig Engström och dennes rörelser under mordnatten. Resultatet presenterades nyligen i podden Ödestimmen, som görs av produktionsbolaget Filt.I ett timslångt avsnitt pratar vi med Jon om Palmemordet, Skandiamannen och vad som kan tala för respektive emot denne som gärningsman.Medverkande:Jon Jordås – journalist på produktionsbolaget FiltTobias Henricsson – programledareMer om Ödestimmen hittar du här: https://filt.com/sthlm/produktion/odestimmen/Avsnittet produceras av Tobias Henricsson/PRS Media.Anmälningsformuläret till Palmemordskonferensen 2024 som arrangeras av Mattias Kressmark och Jonas Nyman: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSc2SkrlMDlY6fi7zLA_m909fuKaJ_JDO_MMPrymAldoSQbSUA/viewformSponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det dags att fira igen! För det här avsnittet innebär att vi gjort 400 avsnitt av podden Palmemordet! Det kommer vi att fira länge och väl, bland annat genom att ta med Johan Lundqvist och Gunnar Wall som svarar på era lyssnarfrågor i vår Palmepanel i avsnitt 401-404 men i det här avsnittet är det Dan och Tobias som försöker få en uppfattning om de föregående 100 avsnitten. Vad sände vi? Hur blev reaktionerna? Och vilka gäster hade vi med?Välkommen att fira 400 avsnitt med oss!Av och med Dan Hörning och Tobias Henricsson/PRS Media.Anmälningsformuläret till Palmemordskonferensen 2024 som arrangeras av Mattias Kressmark och Jonas Nyman: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSc2SkrlMDlY6fi7zLA_m909fuKaJ_JDO_MMPrymAldoSQbSUA/viewformSponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriminaljournalisten, programledaren och tv-producenten Hasse Aro har levt ett helt liv med att bevaka brott. Mest känd är han givetvis för Efterlyst som han lett i över 20år, men han har också producerat program som Expedition Robinson och Villa Medusa. Han har fått flera fina utmärkelser och idag driver han även podcasten ”Fallen jag aldrig glömmer”.Vi pratar om hur han kom in på journalistiken i ung ålder och vad som drev honom att börja skriva om brott. Vi får höra om fallen han aldrig glömmer: om rånare, styckmördare, bedragare, ekobrottslingar och självklart Palmemordet. Hasse berättar också hur han ser på människan efter alla dessa år, hur han ser på ondska och vad han tror kommer bli framtidens brott. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriminaljournalisten, programledaren och tv-producenten Hasse Aro har levt ett helt liv med att bevaka brott. Mest känd är han givetvis för Efterlyst som han lett i över 20år, men han har också producerat program som Expedition Robinson och Villa Medusa. Han har fått flera fina utmärkelser och idag driver han även podcasten ”Fallen jag aldrig glömmer”.Vi pratar om hur han kom in på journalistiken i ung ålder och vad som drev honom att börja skriva om brott. Vi får höra om fallen han aldrig glömmer: om rånare, styckmördare, bedragare, ekobrottslingar och självklart Palmemordet. Hasse berättar också hur han ser på människan efter alla dessa år, hur han ser på ondska och vad han tror kommer bli framtidens brott. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.