Podcasts about numera

Åsiktskorridoren om den senaste nationella säkerhetsrådgivaren. Av och med Ulrica Schenström, Hanna Östeby, Kalle Sundin och Anders Lindberg

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO SA 11 ME 2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: Taimi a le Atua (God's Timing).Tauloto – Kenese 18:14''E i ai ‘ea se mea e faigatā i le ALI‘I? O ona pō ‘ua tu‘upoina ‘ou te toe fo‘i mai ai ‘iā te oe, i lelā tausaga, e maua mai ai e Sara, le tama tane.” Kenese‬ ‭18‬:‭14‬ ‭Faitauga - Tusi Paia: Genesis 21:1-2O ala o le Atua e lelei atoatoa, ma e aofia ai ma lana taimi (2 Samuelu 22:31). I le Kenese 12:1-3, na folafola e le Atua iā Aperaamo, “E manuia fo'i ia te oe, o aiga uma o le lalolagi.” O le taimi lea e le'i i ai se fanau a Aperaamo, ma i le luasefulu lima (25) tausaga mulimuliane, e leai lava se mea na tupu. Peita'i o le tasi aso, a'o nofonofo Aperaamo i luma o lona faleie, ae o'o mai ai lona taimi filifilia. I le Galuega 2:1 fai mai le Tusi Paia, “. . . . ina ua o'o atu fo'i i le aso Penetekoso. . . .“ E lē faatuai pe vave mai fo'i le Atua i se minute se tasi. E faataunuuina e le Atua I lana taimi sa'o. Le au Pele e, e I ai le taimi ua fuafuaina mo lau vavega. A o'o mai lea aso, atonu e lē iloa atu se tulaga ese pe faapitoa o tupu, peita'i e te lē misia lau vavega, e lē sopo loa ma oe. Atonu e fai a ou tiute masani i lea aso pei o Aperaamo, sa ia nofonofo i luma o lona faleie. Na o'o mai le taimi tofia o Mose a o i ai i tuafale o se toafa, o fai ona tiute leoleo mamoe (Esoto 3:1), ma na o'o mai le taimi o Peteru a o ia fa'atalitali i totonu o le afeafe aupitoaluga (Galuega 2). O Saulo o Tasesa na valaauina o ia a o malaga e fa'ao'o sauaga i tagata Kerisiano (Galuega 9).Na o'u maua se perofetaga i le 1961 faapea o le a o'u faimalaga i atunuu e mamao mai lo'u atunuu e lē aunoa. O le vaitaimi lea, a ta'u le malaga i atunuu i fafo, o se tulaga ese i totonu o lo'u nu'u, ma o le taimi lea e o'o i le Setete o Lagos e tu ai le malae vaalele fa'avāomālō ou te le'i o'o i ai. Peita'i ina ua o'o i le taimi e amata faataunuuina ai le perofetaga, na sili atu na i loo mea na ou mafaufau ina. E lē gata i lea, ina ua avea a'u ma ta'ita'i aoao o le RCCG, sa o'u tuua lo'u toalua ma la'u fanau i Ilorin ae o'u nofo i se fale e tasi le potu moe i Mushin ( o se pitonuu mativa i totonu o Lagos). Sa ou mana'o e aumai lo'u aiga matou te nonofo faatasi, peita'i e lē mafai ona e la'ititi le fale. Sa o'u alu i le Atua i le tatalo ma faamatala i ai lu'itau sa o ma feagai. Sa ou fai i le Atua e fesoasoani mai ia te a'u ia maua so'u fale lelei. O le tali a le Atua, sa fa'ateia ai a'u. Na Ia fetalai, “Atali'i ua o'u manatu e fausia se aai mo oe.” Sa o'u tatalo mo se fale lapoa e ofi ai lo'u aiga a o lenei ua talanoa mai le Atua i le aai. O le asō, o le aai o le Togiola, o le tali ma le faataunuuina lea o le perofetaga. O ne'i perofetaga ma le tele o isi, sa foliga e lē mafai ona taunuu, i le taimi muamua na o'u faalogo ai i ai, peita'i ua faataunuuina e le Atua i lo'u olaga I lana lava taimi.Le au pele e, afai na faia e le Atua ni folafolaga ia te oe, aua e te fa'avaivai pe afai e o'o mai i le taimi nei e lei taunuu. E lē pepelo le Atua; afai na Ia faia se folafolaga, e mautinoa na te faataunuuina (Numera 23:19). Faatali mo le taimi fuafuaina a le Atua. I le suafa o Iesu, Amene.

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO GAFUA 5 ME 2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: Molī, Meapu'eata, Faatino 2  (Lights, Camera, Action 2)Tauloto -Tusi Paia–1 Samuelu 15:22 “Ua fai atu Samuelu, “E tusa, ‘ea ‘ona fiafia o le ALI‘I i taulaga mū ma taulaga, i lona fiafia i le fa‘alogo i le si‘ufofoga o le ALI‘I? Fa‘auta o le fa‘alogo e sili lea i le taulaga ma le usiusita‘i e sili lea i le ga‘o o mamoe po‘a.”‭‭Faitauga – Tusi Paia – 1 Samuelu 15:1-28O ananafi, na ou ta'ua le tāua o le usiusitai i le Atua I taimi uma aua na ia tusia le tala o lou olaga. E le gata na ia tusia le tala, o ia foi le faatonu o fuafuaina le faataunuuina o lea tala. Fai mai le Salamo 33:11, “E tu le pule a le ALI‘I e o‘o i le fa‘avavau; o mafaufauga a lona finagalo e a le tu a le tu lava.” O vaega uma na tusia e le Atua I lana tala o loo tatou faatinoina nei. ‭‭O tagata e faatinoina le tala, e le faapea e latou te faia soo se mea e mananao ai i le taimi e faatino ai le tala, e tatau ona latou faatino mea uma na tusia e le tusitala. A faafaigata tagata o loo faatinoina le tala, e pau le mea e faia e le faatonu o le tala, o le suia o i latou i nisi tagata. E tele faataitaiga o tagata i le RCCG sa iai a latou matafaioi e faia i le fuafuaga a le Atua, a lē ua ō ese ma le Ekalesia poo ua faia se latou faaiuga e lē usitai i le Atua. Aua foi e tatau ona faataunuuina le galuega a le Atua,  na ona suia lava o i latou e le Atua, ae ua latou lē maua mea uma na fuafuaina e le Atua mo i latou. E lē taitai ona leai ni faaleoleo a le Atua. O le taimi e na te valaau ai i se tagata e faia se mea ae lē usitai lea tagata, e na te saunia seisi tagata e na te faia. O se faataitaiga o le tupu o Saulo, o le taimi na ia amata ai ona lē usitai i faatonuga a le Atua, na auina atu e le Atua Samuelu e faau'u ia Tavita o se tupu e sui ai o ia (1 Samuelu 16:1). A taaalo tama soka I se taaloga, ae iai se tasi ua amata ona faaletonu le amio poo ua le taalo e tusa ma fuafuaga faataatitia e le taitai o le ‘au, e vave lava ona sui atu e seisi tagata. O le lē usitai e vave suia ai tagata e isi tagata. I le faitauga o le Tusi Paia o le asō, na tuuina atu e le  Atua ia Saulo se galuega faapitoa ma ni faatonuga maoti e faatino ai. Ae na ia lē usitai ma ia faia e tusa na lona manatu. O lona lē usitai o se agasala I luma o le Atua ma na suia o ia i seisi tagata. O seisi tagata na suia ona o lona lē usitai i faatonuga mai le Atua o Eli. E ui na tuuina atu e le Atua I ona tamā o Fineaso, o le feagaiga o le ositaulaga sili e faavavau i le  Numera 25:11-13, peitai na toe faaleaogāina e le Atua ona ua faia e Eli e tusa ma ona ala (1 Samuelu 2:27-36). Na iu lava ina suia e Samuelu, o lē sa ia aoaoina(1 Samuelu 3:11-20). Le au pele e, e alofa tele le Atua ia te oe, ae amata loa ona e lē usitai ma le iloa, ana faatonuga, ua e tetee i lona finagalo. O i latou e faaauau pea ona lē usiusitai i le Atua, e oo lava ina suia i latou e nisi tagata pe a lē salamō. Aua e te faapei o i latou. Mulimuli i faatonuga a le Atua, o lē taitai ia te oe, faatino le vaega e tatau ona e faia ma le usiusitai, ona e maua lea o lona mamalu i soo se vaega o lou olaga. Faasoa atu lenei faamalosiau i isi tagata, i le suafa o Iesu, Amene. 

Svampar som växer i människor och gör dem till zombier aktualiseras av en tv-serie, men än så länge händer det bara i insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera associerar många ordet svamp med mer än mysiga höstturer i skogen och goda maträtter.Tv-serien The last of us – om svampar som tar över människors kroppar och förvandlar dem till zombieliknande varelser – har fått stor uppmärksamhet och många undrar om det kan bli verklighet.Tveksamt, svarar forskare Vetenskapsradion pratat med. Samtidigt kan klimatförändringar ändra på det framöver och redan idag finns det flera patogena svampar som är reella hot mot oss människor.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sandra och Linda pratar med gästen Malin Andersson som arbetar som veterinär med specialistkompetens sen 2016. Malin har tidigare arbetat på Anicura Bagarmossen där hon vissa av åren också var ansvarig för kirurgi och rehabiliteringsavdelningen. Numera arbetar hon på Barkarby Djurakut. Vi samtalar om hur en ortopedisk undersökning går till och hur Malin arbetar med sina patienter för att skapa goda förutsättningar under besöket. Hur långt kommer man med en palpatorisk undersökning av hundens rörelseapparat och hur tänker man som veterinär när man behöver ta hjälp av andra utredningsmetoder.  

Oliver Ingrosso har vuxit upp i offentligheten. Hur har ett liv i strålkastarljuset format honom?Numera driver han både en restaurang och har egen mat-kollektion full av italienska varor. Samtalet börjar med att Birro får beröm för sin insats i fotbollsprogrammet Club Calcio 2011.Efter det rullar det på med en konstnärlig och passionerad beskrivning av vad (italiensk) matlagning egentligen handlar om. Det är som att höra en poet beskriva sin egen diktsamling...Hur är det att driva restaurang egentligen? Hur reagerar han på att folk vill ta bilder av honom bär han arbetar i restaurangköket och försöker kändisar smyga till sig ett bord trots att det är fullbokat?Det är märkligt hur även ett stort och ihållande kändisskap presenterar så lite om den faktiska människan. Det här mötet blev något alldeles extra. Inte minst när vi snackar vemod, film och den italienske kompositören Ennio Morricone...Ni har säkert sett eller läst en hel del om Oliver Ingrosso. Men det är först nu ni får lära honom lite närmare.Så missa inte detta.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På nittiotalet var Steve döende. Bromsmedicinerna gav honom livet tillbaka. Numer kallar han sig proffspatient och hjälper andra till vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Steve Sjöquist har lång erfarenhet av vården. Han ger fyra råd i hur man ska få bästa möjliga vård. Det handlar om att vara modig, sårbar, ställa krav och byta läkare om man inte får kontakt.Dagens Kropp & Själ handlar om att gå till doktorn. Om hur du gör och vad som kan hindra dig att komma ända fram till undersökningsrummet. Vi möter Kenneth som får en stöt genom kroppen. Han krampar och hör sig själv skrika. Ändå går han inte till doktorn. Han skäms och tycker att det är onödigt.Dessutom diskuterar vi relationen mellan läkare och patient. Läkarrollen har förändrats över tid. Förr pekade läkaren med hela handen och bestämde vad som skulle göras och inte. Numera ser det ofta helt annorlunda ut.Medverkande: Rita Fernholm, allmänläkare som skrivit boken Konsten att gå till doktorn, Astrid Seeberger, njurläkare och författare och Emmanuel Bäckryd som är smärtläkare, Kenneth Frisk som i många år inte gick till doktorn och Steve Sjöquist som kallar sig själv proffspatient.Reportrar: Ninos Chamoun och Gustav AsplundProgramledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund

Jossan har dubbat en film och helt glömt bort sin podd, Kringlan har varit ute på turné. Numera varken hör eller ser han. Det handlar om Åsa Jinders närvaro på Facebook, kanske kan hon bli den Christopher O'Reagan vi förlorat. Det blir spaningar från idrottens värld och en del tankar om strumpor och mönster. Lyssna också på Cruel Town, dubbelt så kul ju! underproduktion.se/crueltown

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO GAFUA 14 APERILA 2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: Ola I le Upu a le Atua (Live by God's Word).Tauloto -Tusi Paia–Mataio 4:4  “Ona tali atu ai lea o Iesu, ‘ua fa‘apea atu, “‘Ua tusia, ‘E lē na o mea e ‘ai e ola ai le tagata, a o afioga uma e tulei mai i le fofoga o le Atua”Faitauga – Tusi Paia – Mataio 4:1-11 Ina ua faatoa ou lotu i le Ekalesia RCCG, sa lei totogiina ni a matou taulaga, ae na faatonu matou e na o le sefuluai. Ina ua ou fesili pe aisea ae faapea mai ona o le Ekalesia o loo iai kerisiano ma tagata agasala ma è lē mananao i ni tupe a tagata agasala. Ua ou taumanatu, ‘ae faapefea matou o kerisiano? Fai mai le Tusi Paia, e foai ona foaina mai ai lea(Luka 6:38)'. Leitioa a matou ola matitiva I lea vaitau. E ui matou te lei foai ni taulaga I le lotu, sa ou avea lava tupe i le faifeau. E le gata I lea, I nā aso, a pepese, e lē patipati matou lima. Na ou fesili, ae fai mai o le patipati o le mea a le lalolagi. E le mafai foi ona e talanoa atu iai latou i le faaaoga o ni mea faili. E leai ni kitara, pu ma isi mea faili ae na o le okeni. E faamamalu mea uma. Peitai na ou faapea, ‘fai mai le Tusi Paia ia patipati o outou lima, o nuu uma lava (Salamo 47:1)'. O le taimi muamua na amata ai ona patipati o matou lima i le lotu, na talo se fono a toeaina o le Ekalesia e talanoa le mataupu. E te manatu i le mea na tupu ina ua ou avatua atigipalau ma kitara. E iai taimi e tatou te faatagaina ai tū ma aga a tagata e faatonutonuina o tatou ola i lō le Upu a le Atua. O le Upu a le Atua o le tapulaa maualuga lea ua faataatia mo so'o se vaega o le ola nei, a e mulimuli I lana Upu, e te fiafia i se olaga manuia lelei. O i latou e lē ola ma soifua i le Upu a le Atua, e latou te lē maua le matautia o lona mana e tuuina atu i ē faatuatua (Efeso 1:19). E lei tali atu Iesu i faaosooosoga a le tiapolo e tusa ma tū ma aganuu a tagata. Na ia manumalo aua sa tumau i afioga uma o loo tusia i le Upu a le Atua (Mataio 4:1-11). Na ia silafia le Upu a le Atua ma e lei ola I se tulaga i lalo ifo. O e silafia afioga uma o loo tusia i le Upu a le Atua? O e iloa le finagalo o le Atua e tusa ma lau mataupu? O e tu i luga o le Upu a le Atua poo se ripoti a se tagata? O le ripoti a ai e te talitonu iai?Ina ua auina atu tagata e asiasi i le nuu o Kanana, e toasefulu na tutū i luga o mea na vaai iai o latou mata, ae na o Iosua ma Kalepo na tutū I luga o le Upu a le Atua (Numera 13:26-Numera 14:9). E moni  sa iai sauai i le nuu, ae malosi atu le Atua i sauai. E moni o loo iloa atu e foma'i ma'i, peitai ua maea ona totogi e Iesu le tau o lou soifua maloloina lelei i luga o le satauro.  Le au pele e, fai sau faaiuga mautū e te ola ma soifua tau o le Upu a le Atua, ona e maua lea o le mana e sili atu i so'o se vaega o lou olaga. Faataga le Upu a le Atua e taitaia oe i soo se mea, i le suafa o Iesu, Amene. 

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO SA 13 APERILA 2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: Fa'aa'oa'o Mai Ia Te A'u (Learn Of Me).Tauloto -Tusi Paia–Mataio 11:29  “Ia ‘outou amoina la‘u amo ma ‘ia ‘outou fa‘aa‘oa‘o ‘iā te a‘u, auā o a‘u lē agamalū ma le loto maulalo; ‘ona maua lea e ‘outou o le mālōlōga mo ‘outou agaga.”‭‭Faitauga – Tusi Paia – Salamo 25:9-10I le Mataio 11:28-30 o loo valaaulia ai e Iesu i latou uma o tigaina e omai ia te Ia ina ia malolo ai i latou. Peita'i na Ia fetalai a'o latou omai, ia o latou amoina lana amo ma fa'aa'oa'o atu ia te Ia. E mafai e le Atua ona avatu ia te oe le malologa ma faamanuia tele ia te oe, seia e faapea mai, “Le Alii e ua tele nauā.” Peita'i e ao ona e gaua'i atoatoa ma fa'aa'oa'o ia te Ia. Ua molimau mai le tusi o Iosua 1:8; afai e lē te'a i lou gutu le tusi o le tulafono, ona manuia ai lea o oe. Suesue lau Tusi Paia ma le filiga ina ia e a'oa'oina moni ala o le Atua. E te iloa loa ona ala ma mulimuli ia te Ia, amata loa ona vaaia fua taufuifui i vaega uma o lou olaga.Fai mai le Tusi Paia i le tusi o Teuterenome 28:1-2; afai fo'i e te matua'i faalogo i le Upu a le Atua ma ana'ana e fai ana poloaiga uma, e tuliloaina oe e manuia, e maua fo'i e oe o nei mea uma e manuia ai, e o'o lava ia te oe. Avea ma mea suamalie ia te oe le Upu a le Atua, a o'o ina lua fetaia'i ma faafitauli o le a muamua lava e manatua, “Fai mai e a le Tusi Paia faatatau i lenei ituaiga faafitauli?” O le Upu a le Atua e faaali maia ia i tatou lona finagalo faatatau i so'ose faafitauli ma e tatau ona avea lea ma faavae o lau filifiliga.Na fetalai Iesu a o outou fa'aa'oa'o ia te Ia, ia outou iloa o Ia o le agamalu ma le loto maulalo. O i latou e fa'aa'oa'o I le Alii e tatau fo'i ona agamalu ma loto maulalo; ma fiafia ia a'oa'oina. O le faamaualuga e tupu ai le faafefeteina o le tagata ma fa'atumulia ai i avega ma saisaitiaga lē tatau. O le fa'aa'oa'o i ala o le Atua ma fiafia i manuia lelei, e tatau ona e naunau e faagalo le tele o mea, ma usitai i ana fa'atonuga tusa pe foliga mai e valea. O ala o le Atua e ese mai ala o le tagata (Isaia 55:8-9). Ina ua fetalai le Atua iā Mose e faaloaloa lona to'oto'o i luga o le Sami Ulaula ina ua latalata atu le ‘autau a Aikupito i le fanauga a Isaraelu, sa foliga o se gaioiga valea, peita'i na usitai Mose aua o ia o se tagata loto maulalo (Esoto 14:16, Numera 12:3). E lē mafai ona fai lou lava loto ae faamoemoe i le Atua e ta'ita'i oe i le manuia lelei. I le Salamo 32:8; na folafola e le Atua na te ta'ita'i ma faasino lona nu'u, peita'i i le fuaiupu e soso'o ai na Ia lapataia i latou ia aua ne'i faapei o le solofanua po o le miula e leai se mafaufau seiloga e ta'ita'i i le faagutu ma le maea faatoa usitai.Le au Pele e, e lē mafaia e le Atua ona ta'ita'ia oe i le manuia lelei pe afai e pei oe o se solofanua tutu'u e lē faatali mo fa'atonuga, po o se miula faalogogatā e lē gaioi seiloga ua sasa. E finagalo le Atua e foai atu ia te oe manuia lelei ae tatau ona e muamua gaua'i ia te Ia, fa'aa'oa'o i le Atua ma usita'i ia te Ia i taimi ma aso uma. I le suafa o Iesu, Amene.

* ... i dessa succé-V75-tider ...* Chockresultaten som blev till en chocksäsong*Det ska en Trottosport-ägd-häst heta!* Boktipset: att gå in i ett läsromantiskt skimmer* Den sorgliga historien kring Adir* ... och den begränsade Best Asserdal* Att göra fel i fel lopp eller fel i rätt lopp? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Este boletim traz um resumo das principais notícias do dia na análise de Samuel Possebon, editor chefe da TELETIME.TELETIME é a publicação de referência para quem acompanha o mercado de telecomunicações, tecnologia e Internet no Brasil. Uma publicação independente dedicada ao debate aprofundado e criterioso das questões econômicas, regulatórias, tecnológicas, operacionais e estratégicas das empresas do setor. Se você ainda não acompanha a newsletter TELETIME, inscreva-se aqui (shorturl.at/juzF1) e fique ligado no dia a dia do mercado de telecom. É simples e é gratuito.Você ainda pode acompanhar TELETIME nas redes sociais:Linkedin: shorturl.at/jGKRVFacebook: https://www.facebook.com/Teletime/ Google News: shorturl.at/kJU35Ou entre em nosso canal no Telegram: https://t.me/teletimenews Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO TOONAI 5 APERILA 2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: E pei o le aso Penetekoso 5 (Like the day of Pentecost 5)Tauloto -Tusi Paia–Iopu 33:4  “Na faia a‘u e le Agaga o le Atua; o le mānava fo‘i a Lē e ona le malosi uma lava ‘ua ola ai a‘u.”‭‭Faitauga – Tusi Paia – Kenese 1:1-3A o fa'aauau pea ona ou faamatala le tāua o mea na tutupu I le aso Penetekoso, ou te mana'o ia e manatunatu faapea, i lea aso, sa i ai se leo o se matagi malosi ua agi tele (Galuega 2:1-2). I le Esoto 14:21-28 ina ua agi le matagi ona taatia mai lea o se auala sa lei i ai muamua. A tupu se faaolaolaga pei o le aso Penetekoso, o malosiaga uma o lo'o faalavelave i le ekalesia o le a tafiesea e le matagi, ma o le a tutū mai ni auala e le'i vaaia muamua.I ni tausaga ua mavae, sa valaaulia ai a'u ou te lauga i se ekalesia e lē talitonu i le Agaga Paia, ma sa ou lauga faatatau i laasaga amata e tolu o le fa'a kerisiano; faaolataga, faamamāina ma le papatisoga a le Agaga Paia. Ina ua uma ona o'u talanoa faatatau I le Agaga Paia, sa o'u manatu o le a i ai ni manatu tete'e, peita'i na sau se faifeau o le ekalesia ma faapea mai ia te a'u, “Faafetai i lau Susuga mo le faamalamalamaina mai ia I matou o le Agaga Paia e pei o le matagi. Afai e mana'o le matagi e agi e pāsia se itu a o loo poloka e se isi le ala, o le a le mea e tupu?” Sa ou tali atu, “O so'u iloa itiiti e faapea; o lea tagata o le a suatia i luga”.So'o se mea o faalavelave i lou agai I luma ma polokalame a le Atua mo lou olaga o le a lia'ina ma fa'aleaogāina pe a afio ifo le Agaga Paia. Ou te tatalo so'ose malosi o le pouliuli e ono taofia oe mai le faataunuuina o le finagalo o le Atua, ma lou maua o ana faamanuiaga o le a lia'ina e le matagi o le Agaga Paia I le suafa o Iesu. O le isi tulaga e tupu pe a agi le matagi o le foai Paia a le Atua. Ina o le a tuuina atu e le Atua aano manu fasi i lona nu'u mo a latou meaai, na ia auina mai se matagi na aumaia salu mai le sami ma ua tu'u ai i le toagalauapi ua tele nauā ua si'osi'omia ai lava le toagalauapi: ma ua faapotopotoina e tagata mai i lea aso seia o'o i le aso na soso'o ai (Numera 11:31-32). E lava pea ma totoe le foai a le Atua e lē aunoa i le mea e agi ai le matagi o le Agaga.Fai mai Iopu o le Agaga o le Atua na faia ia ma o le mānava fo'i a Le e ona le malosi uma lava ua ola ai o ia (Iopu 33:4). O le matagi a le Atua e aumaia le ola, ma o le mea e i ai le ola e lē mafai ona i ai le oti. Ina ua mānava le Atua i poga'iisu o le tagata, o le mānava ola (Kenese 2:7), ona avea ai lea o le tagata ma tagata ola; ua suia mai le efuefu ma le palapala i se tagata e savali ma tautala. O le a e iloa fesuiaiga pe a agi le matagi o le Agaga o le Atua e pei ona ia suia le soona nunumi o le lalolagi sa i ai i le amataga i se nofoaga matagofie (Kenese 1:1-3).Ou te folafola o le a e maua se pa'i fou mai pe matagi a le Atua i le vaitau lenei I le suafa o Iesu.TataloTamā faamolemole ia faataga le matagi o lou Agaga e agi i luga o lo'u olaga ma lau galuega ua o'u galue ai i le suafa o Iesu, Amene.

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO FARAILE 4 APERILA 2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: E pei o le aso Penetekoso 4(Like the day of Pentecost 4)Tauloto -Tusi Paia–Salamo 149:6 “Ia i ai i o latou gutu o fa‘ane‘ene‘ega i le Atua; ‘ia i ai fo‘i i o latou lima le pelu e fa‘atau ma‘ai itū;”Faitauga – Tusi Paia – Ieremia 30:18-22O le a faasolo atu pea le talanoaga i le taua o mea na tutupu i le aso penetekoso, ou te fia faailoa atu, o i latou na faalogo i le au soo ina ua maea ona faatumulia i le Agaga Paia ua faapea mai, “ua matou faalogo atu o loo latou vivii ona o galuega matagofie a le Atua i gagana eseese mai matou nu'u” (Galuega 2:1-12). O lona uiga e tatau ona faia pea le faafetai ma le viiga i le Atua pe afai tatou te fia maua le galue malosi mai o Agaga Paia i le tino o Keriso i le asō. A tatou mafuta e tatalo mo tatou manaoga,  e afio mai o ia. Peitai a tatou mafuta faatasi na o le faafetai ia te ia ma faailoa lona mana matautia, e afio ma faaali mai o ia ma lona mana, ma o le a iai faaolaolaga, o vavega o le a avea ma masani i ia mafutaga ma o le a tele tautinoga. I le tele o tausaga talu ai, na ou folafola o le a ou asiasi i se tasi o toeaina a le Ekalesia RCCG ma ou faia iai e ma te mafuta tau o le 5 minute. Ae ou te lei taunuu atu, ua ta pese ma viiga matagofie i lona fale ona e faalogo e masani ona ou pese pese lemū i viiga o le Atua. Ua ou le iloa, ua atoa le itula o ma mafuta ma ia ona sa ou fiafia i pese ma viiga. Afai o oe o se afafine poo se atalii o le Atua, e faafofoga le Atua i ona viiga ma pese mai ia te oe, e mautinoa e mafuta pea o ia ma oe. E afio ma tietie o ia i viiga a ona tagata (Salamo 22:3); e afio mai pe a viia ma faaneeneeina o ia. O tagata e faitio ma tomumumu e le mafai ona latou saunia se siomaga e afio ai le mamalu o le Atua. Ina ua tomumumu le fanauga a Isaraelu, na lē fiafia iai le Atua, ma è iai taimi na oo mai le afi e faaumatia. E ese mai le afi o Agaga Paia i le aso penetekoso, o le afi lea na mū ma faaumatia ai i latou (Numera 11:1). Ao iai Paulo ma Sila i le falepuipui, e lei tomumumu ma faitio, ae sa fai viiga ma pese i le Atua. Na afio mai le Atua I le falepuipui, ua oo mai se mafuie, ua luluina le eleele ma faavae o le falepuipui (Galuega 16:25-26). A e vivii i le Atua i le taimi o faafitauli, e na te aumaia tali e te manaomia e le mafai ona teena e tagata, ma foai atu faamanuiaga ia te oe, e o'o ma pa'i atu ia'i latou o loo i lou siomaga. Ina ua luluina le falepuipui, na matala uma faitotoa ma ua matalatala uma noanoataga o tagata. Le au pele e, lafoai lou ola ia Iesu Keriso pe afai e te lei faia lava ona e filifili lea e ola ma soifua i se olaga o pese ma viiga i le Atua. O le a afio Agaga Paia ma oe ma iloa tino mai i lou olaga. E na te faasaoloto ia te oe mai soo se noataga ma saisaitiaga ma faamanuia ia te oe ina ia faulai faamanuiaga i lou olaga faapea olaga o ē e tau ia te oe ma iai i lou siomaga, i le suafa o Iesu, Amene. 

Den islamistiska regimen i Teheran anstränger sig allt mer för att påverka, hota och spionera på svenska medborgare. Numera sker påverkansoperationer både mot svenskiranier och svenskar utan band till Iran, skriver forskarna Arvin Khoshnood, Magnus Norell och Ardavan Khoshnood. Detta är den första delen i en artikelserie om iranska påverkansoperationer. Här hittar du den andra och den tredje och sista delen. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Senast artisten Josefine Little Jinder var med i Söndagsintervjun var hon mitt i en pågående kris. Hur gick det sen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var våren 2019 och Josefine hade precis tagit ett symboliskt farväl av artist-alter egot ”Little Jinder”, och hennes självutlämnande texter på svenska.Numera är Josefine Jinder tillbaka med besked, med en färsk Grammis för årets alternativa pop och med omtalade krönikor i Expressen. Men hur gick det med krisen? Varför var det så trist att ha ett ”vanligt” jobb? Och botar Ozempic verkligen självhat?

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba. Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO TOFI 27 MATI  2025(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: Maua mai le leai o se mea (Something out of nothing )Tauloto -Tusi Paia–Kenese 1:2-3“Sa so‘ona nunumi le lalolagi ma ‘ua gaogao, sa ufitia fo‘i le moana i le pouliuli; na fēgaoioi a‘i fo‘i le Agaga o le Atua i le fogātai. ‘Ua fetalai mai le Atua, “‘Ia malamalama;” ‘ona malamalama ai lea.”Faitauga – Tusi Paia – Isaia 43:15-16Mai la'u savaliga puupuu ma le Atua I le 51 tausaga talu ona ou faaolaina, ua ou iloa o le Atua, e matua masani i le faatino o galuega mai le leai o se mea. I taimi ua foliga mai ua leai se fofō o se faafitauli, e na te saunia se auala i se tulaga ua leai se avanoa, e pei ona ia faia i le fanauga a Isaraelu i le Esoto 14:21-22. I le Esoto 16:11-17, ao faimalaga atu le fanauga a Isaraelu i le nuu na folafolaina, na toulu faaua mai le lagi meaai ua maea saunia. Ona latou te lei vaai pe tofo muamua iai, na latou  faaigoaina o le ‘mana'. I le Numera 11:1-32, ina ua lelava aai i le mana ma ua fia aai i aano o manufasi, na tagi atu Mose i le Atua mo i latou, ona fetalai mai lea o le Atua o le a maua aano o manu i le aso e sosoo ai. E ui na telē le faatuatua o Mose, na faigata ia te ia ona talitonu o le a lava aano o manu e saunia mo le fanauga a Isaraelu i se aso se tasi. O le aso na sosoo ai, na saunia e le Atua le faulaiga o le manu o le salu mo i latou. Sa leai se aano o manu i le aso, ae i le aso na sosoo ai, ua faulai. E faapena lo'u Atua, e masani i le saunia o mea mai i le leai o se mea. O le mafuaaga lea e lē tatau ai ona e manatu mamā ia te ia. I le 2 Tupu 7:1-16, sa iai se oge tele i se taulaga, ona fetalai lea o le Atua I lana perofeta, i totonu o le 24 itula, o le a matuā faulai meaai e maua, o le a lē toe manaomia le faatau o ni meaai. Sa iai se tagata maualuga i le malo na faapea mai e faigata ona tupu, na ia vaai ua taunuu, peitai na oti e lei tofo i le vavega. E lē afaina poo e iai i se tulaga ua leai se faamoemoe, tau o le aumai i totonu o le Atua, e mafai ona ia faatino se ala mai le leai o se mea. Sa iai se tina na talosaga mai ou te tatalo mo lana tama, e gugū e le mafai ona tautala talu ona fanau mai. Na tuu ou lima i luga o le tamaitiiti ma faapea atu , ‘i le suafa o Iesu', ona tali mai lea o le tamaitiiti, ‘Amene'. E lei amata ona ou tatalo ae na faatautala e le Atua le tamaitiiti e lei tautala muamua. Sa ia tuuina se leo i le tulaga e lei iai se leo, ua matuā ou ofo toeitiiti ou paū mai fafo o le faamalamala. Ou te tatalo mo oe i le asō, i vaega o lou olaga ua faia e le tiapolo lagona gaogao ma ua leai se faamoemoe, leai se fua ma leai se agai i luma, o le Atua matautia e mafaia ona faia se mea lelei ma le matagofie e fua mai ai. O le masani e fiafia i ai le Atua o le faia o mea matagofie ma le matalasi mai mea pouliuli ma gaogao e pei ona ia faia i le Kenese 1:1-3. O mea ua gaogao i lou olaga e liua i mea e susulu ma matagofie i le asō, i le suafa o Iesu. TataloLe Alii e, faamolemole ia e feliuaina mea ua gaogao ma leai se faamoemoe i lo'u olaga, i se tulaga e susulu atu ma matagofie i le asō, i le suafa o Iesu, Amene. 

Tobias "Tejbz" Öjerfalk! Tidig svensk youtuber. Numera ståuppkomiker och småbarnsfar. Hör honom berätta om kärleken till dottern och avskyn mot fransmän. Dessutom stöttar han Emil som kommer ut som talanglös gejmare.Stötta podden: https://www.patreon.com/c/MedArvasicentrum@tejbz@arvas4

Den nya mediala ordningen är här. Och den har varit här ett tag.Vår tids mediala makthavare är inte längre bara DN och Aftonbladet utan influencers har tagit över fullständigt.Men vem granskar egentligen den nya makten?Hon har ett namn; Camilla Gervide.Hon driver Bloggbevakning och har under massor av år gjort sig känd som en kritisk, men ärlig, granskare av den nya tidens mediala ordning.Hör henne i ett personligt samtal om hur hon blev mobbad som barn, vänskapen med Kristi Brud, åren i Los Angeles och hur det är att få arga mejl från kända influencers.Camilla har även givit ut en bok och skrev under en period i Expressen. Numera tillhör hon själv etablissemanget, men hela tiden med en sökande blick på sin mediala omvärld.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beror de höga prisökningarna på väder och vind, rika handlare som kramar ut övervinster, giriga finanshajar och spekulationsbubblor, eller hög skatt och dålig konkurrens eller något helt annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten – och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån?Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkarEfter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver.Global handel på råvarubörserMycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. ”Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första”.Även debattemperaturen stigerI veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. ”Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna”, säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. ”Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar”, säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitetAnna Svahn, grundare hedgefonden AntiloopElisabeth Svantesson, finansminister (M)Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Peter Kullgren, lantbruksminister (KD)Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbundIda Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V)Sofia Wallén, mjölkbondeUrsula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande Thomas Widlund, mathandlare Gabriel Björkman, mathandlare Aino Bunge, vice riksbankschefekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bernt Lind var en lovande sångare men utbildade sig till timmerman och fick en lång karriär inom byggbranschen. Numera sjunger han på PRO-möten och på äldreboenden. För Ann Sandin-Lindgren berättar Bernt om hur han var med och startade Tyresö Teaterförening och att man i år när föreningen fyller 40 år kommer sätta upp Tyresöspelet igen på borggården på Tyresö Slott. Han har varit med i alla uppsättningar både i kören och som skådespelare. Det var tack vare sin orienteringsklubb som han upptäckte Tyresö och köpte en tomt på 60-talet i Fårdala och byggde sig ett hus. Han har både deltagit i Oringen, Stockholm Maraton och varit med och bildat Tyresö Skid- och Orienteringsklubb.

Dokumentärfilmen Yalla Parkour följer unga män som utövar parkour på Gazas stränder, mitt bland explosioner och ruiner. För Ahmed Matar blev det en väg ut ur Gaza. Numera bor han i Stockholm. Reporter: Lisa Bergström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tempo Dokumentärfestival invigdes med filmen Yalla Parkour om en unga män som utövar parkour på Gazas stränder, mitt bland explosioner, flyktingläger och ruiner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den prisade dokumentären ”Yalla Parkour” är producerad av Malmöbaserade Basel Mawlawi. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat regissören Areeb Zuaiter och huvudrollsinnehavaren Ahmed Matar. Träningen på de raserade husen är på liv och död i stunden men det är också träning för en möjlig framtida frihet. För honom blev parkour en väg ut ur Gaza. Numera bor han i Stockholm.HON FILMADE SINA EGNA BARN – NU FÅR ”ALEQUE & ISSAY” VÄRLDSPREMIÄRPå onsdagskvällen är det världspremiär för dokumentären ”Aleque & Issay” på Tempo dokumentärfestival i Stockholm. Där får vi följa en svensk familjs flytt till Beijing i Kina med tre små barn, varav det yngsta syskonet, endast 3-4 år, är speaker. Barnens mamma och filmens regissör, Tora Mkandawire Mårtens, är gäst i P1 Kultur.KULTURMINISTERN OCH FRAMTIDEN FÖR SVENSK FILMI veckan presenterades den nya filmutredningen, med tre huvudpunkter: Sänkt moms på biobiljetter, en lag om strömningsavgifter och en ny filmfond på 300 miljoner kronor. P1 Kulturs Nina Asarnoj tog pulsen på kulturminister Parisa Liljestrand – hur ser hon på framtiden för svensk film?NU KLIVER ”STENBECK” IN I VARDAGSRUMMEN I NY TV-SERIEPå fredag är det premiär för ”Stenbeck” på SVT – en verklighetsbaserad dramaserie om den kontroversiella finansmannen Jan Stenbeck som motvilligt tar över familjeföretaget Kinnevik och omvandlar det till ett banbrytande medieimperium. Serien är regisserad av Goran Kapetanovic efter ett manus av Alex Haridi, Helene Lindholm och Lotta Erikson, baserat på Per Anderssons biografi ”Stenbeck: en biografi över en framgångsrik affärsman”. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Goran Kapetanovic.OSCARSBELÖNADE ”NO OTHER LAND” KASTAR LJUS ÖVER KONFLIKTEN PÅ VÄSTBANKENDokumentärfilmen ”No other land” utspelar sig i området Masafer Yatta på Västbanken från 2019 till oktober 2023. Vi får följa en palestinsk aktivist (Basel Adra) och en israelisk journalist (Yuval Abraham) som gör motstånd med kameran som vapen, när byar jämnas med marken för att göra plats åt ett militärt övningsområdet. Filmen prisades som Bästa dokumentär på både Berlins filmfestival, på European Film Awards och nu senast på Oscarsgalan. P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp en av upphovsmännen, Basel Adra.ESSÄ: VÄVEN ÄR EN METAFOR FÖR TEXTEN”Tygets tyngd” heter essäserien som sänts i OBS i veckan. Serien avslutas med en essä om väven. För väven har en avgörande plats i den stora berättelsen om människan, men den kan faktiskt också ses som en del av vår litteraturhistoria. För det är inte väven som är en metafor för texten – utan precis tvärtom. Det konstaterar författaren Maria Küchen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Det var en gång ett imperium – ett kungligt, kejserligt och brittiskt imperium – som utsträckte sig över hela jorden, ett kolonialvälde över vilket solen aldrig gick ned, större än något annat människor byggt.Imperiet skapades av engelska militärer, affärsmän och administratörer, med aktivt bidrag av skottar och walesare. Det utgjordes av kolonier, protektorat, mandat, dominier och territorier som erkände den brittiska monarkins överhöghet. När imperiet var som störst under åren kring 1920 härskade kungen i Buckingham Palace över 35,5 miljoner kvadratkilometer, en fjärdedel av jordens landyta.Idag är nästan allt borta. Numera återstår endast fjorton British Overseas Territories. Fyra av dem saknar permanent befolkning och kontrolleras endast av temporärt bosatta forskare och militärer. De övriga, som åtnjuter internt självstyre, är så små att de svårligen kan existera som fullvärdiga stater, varför de har valt att förbli beroende av Storbritannien för utrikespolitik och försvar.Hur skapades detta enorma imperium, som det tog flera sekler att utveckla och bara några decennier att avveckla? För att få svar på frågan måste vi blicka tillbaka mot andra hälften av 1500-talet, då djärva engelska sjöfarare och kapare började utforska världen och etablera utposter. Till en början gick det trögt, men efter flera fiaskon insåg engelsmännen i början av 1600-talet vad som behövde göras för att gårdagens misslyckande skulle bli morgondagens succé.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om engelska upptäcktsresande och kolonigrundare på 1500-talet och det tidiga 1600-talet.Bild: Robert Clives seger i slaget vid Plassey etablerade Ostindiska kompaniet som både en militär och kommersiell makt. Av Francis Hayman, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A numeração de reproduções de obras de um mesmo original devem mudar para tamanhos diferentes ou devem seguir uma única numeração. Responderemos a esta pergunta neste vídeo.

Han har gått från att vara egensinnig filmregissör till nyskapande spelutvecklare. Vad är hemligheten bakom Josef Fares kreativitet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Josef Fares är det kreativa energiknippet som gärna lyfter fram att allt han tagit i blivit guld. Och det har han i och för sig också rätt i. Först har han gjort det som filmregissör, med egensinniga publiksuccéer som Jalla! Jalla!, Kopps och Farsan. Numera gör han det som spelutvecklare med bolaget Hazelight, som skördat stora framgångar världen över. Förra spelet, ”It takes two”, har sålts i över 20 miljoner exemplar, och blivit utsett till Årets spel på spelvärldens Oscarsgala, The Game Awards. Nu är han aktuell med den efterlängtade uppföljaren till ”It takes two”: Samarbetsäventyret ”Split Fiction”.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Valtteri Bottas, Mercedes F1:s reservförare, är kanske lite tokig. Han genomförde en hel Ironman i sitt eget hem, en utmaning som tog över tio timmar. Dessutom har han nu förbjudits att visa sin rumpa offentligt. Men vem är egentligen Valtteri Bottas? Vad tycker F1-världen om honom? Och vilka är hans chanser inför den kommande säsongen? Gäst: Anna Andersson Programledare: Erika Nielsen

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO TOONAI 8 FEPUARI  2025(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: Saisaitiaga E Mafua I Mafutaga (Bondage By Association) Tauloto -Tusi Paia–Salamo 1:1  ”Amu‘ia le tagata e lē savali i le filifiliga a ē amio leaga, e lē tu fo‘i o ia i le ala o ē agasala, e lē nofo fo‘i i le nofoa o ē tauemu.”Faitauga – Tusi Paia – Numera 16:1-3, Numera 28:35O le sasala o le manogi o taumafa mai i se umukuka e mafai ona pipi'i ia te oe, e iloa ai e tagata sa e i totonu o le umukuka. E faapenā fo'i pe a e alu i se nofoaga o fai ai ni faiga fa'atemoni, e mafai ona fepi'iti ia te oe. I le mafuaaga lea o le fai mai o le Tusi o Faataoto 21:16; o le tagata ua sese nai le ala o le mafaufau, e tumau o ia i le faapotopotoga o agaga o e ua oti.Le au Pele e, e lē tatau ona e tafao i fale kalapu o loo ta ai musika a tiapolo ma fai ai ituaiga mea leaga uma. Ne'i e tatala atu lou loto I le tiapolo.Sa i ai se uso talavou na alu i se nofoaga sa lē tatau ona i ai, ma na fo'i mai ua fa'atumulia i temoni. Sa lē mafai ona nofo pe tu, na o le taoto pei ua leai se faamoemoe. Sa aumai o ia i le ofisa tutotonu o le RCCG, ma ina ua o'u vaai atu ia te ia, na musuia a'u e Agaga Paia ou te fai i ai, “Ou te mana'o o'u te tatalo ma oe, tootuli.” Na fai mai le taulealea, “e lē mafai ona ou tootuli.” Ona o'u fai atu lea. “Ou te faatonu ia te oe e te tootuli.” Na tali mai, “I le igoa o ai?” Sa ou tali. “I le suafa o Iesu.” Sa ia faapea mai, “E ese lenā,” a'o tootuli i lalo le uso, sa ou tatalo mo ia, tuliese temoni mai ia te ia, ma fai i ai, “tula'i i luga.” Na fai mai, “e lē mafai ona ou tu i luga.” Sa ou tali, “ou te faatonu ia te oe e te tula'i i luga.” Ona fai mai lea, “I le suafa o ai?” Sa o'u tali, “I le suafa o Iesu.” Sa toe fai mai, “e ese lenā.” ma tu i luga. Ona ou ta'u atu lea ia te ia, “e mafai ona e alu loa i lou aiga, faamalū ma alu loa i le galuega.” Na tali mai le uso. “E lē mafai ona ou savali.” Sa ou fai atu, “ou te faatonu ia te oe.” “I le suafa o ai?” Na o'u tali. “I le suafa o Iesu.” O le taimi lava lea na savali ai le uso i lona aiga ua saoloto, amata mai i lea aso e o'o mai i le taimi nei.Toatele tagata o loo ulutinoina e temoni i aso nei, ona sa o i nofoaga sesē sa lē tatau ona o i ai, ma mafuta ma tagata sesē. A o outou savavali faatasi ma tagata o le Atua ma galue tumau i galuega a le Atua, ua e valaauina le Atua e faatasi ma oe; ae a leai, ua e valaauina le tiapolo ma ana temoni tou te mafuta. O le tiapolo e leai se agamalū e te maua i ai; e lē alu ese ma oe, tusa pe vaai mai ua e lē lavā ma e lē toe mana'o ia te ia, pe i ai fo'i se manatu ua lavā, ua uma lona taimi. O le taimi lava e te fa'aulufale ai, e amata ai lana polokalame; o le gaoi, fasioti ma fa'aumatia (Ioane 10:10).Atalii e, ma le afafine e, o le Atua, afai e te lē mana'o e i ai se mea e saisaitia ai oe, sola ese, mamao mai mea leaga eseese uma lava (1 Tesalonia 5:22) aua fo'i ne'i tuuina atu e outou se mea e mautu ai le tiapolo (Efeso 4;27). Ia maua ai pea lou sa'olotoga iā Keriso Iesu, I le suafa Iesu, Amene.

Rouzbeh Parsi är en av Mediesveriges mest frekvent anlitade mellanösternexperter och Utrikespolitiska institutets Mellanösternchef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? Reporter: Freddi RamelDärför dominerar politiska skandaler i medierSD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.Reporter: Martina PierrouStorsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? Reporter: Erik Petersson

I det senaste avsnittet av Prestationspodden har jag haft den stora glädjen att bjuda in Simon Sköld, tidigare MMA-fighter, till samtal. Vi pratar om hur han hanterat rädsla, höga prestationskrav och hur lärdomarna från hans karriär som elitidrottare påverkar hans vardag idag. Numera föreläser Simon om arbetsglädje och motivation – ämnen han brinner för och som han generöst delar med sig av i podden.Lyssna på ett inspirerande och insiktsfullt avsnitt med en klok och sympatisk Simon Sköld! Följ honom på instagram: Simonskold Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Vill du komma i kontakt med mig? Besök carolinenorbelie.com.Är du intresserad av Breathwork? Läs mer på carolinenorbelie.com.Nästa retreat äger rum den 21–24 maj i Deia. Gå in på carolinenorbelie.com för att boka din plats.För att boka mig som Breathwork-guide är priset just nu 900 kr (ordinarie pris 1800 kr). Passa på genom att mejla mig via carolinenorbelie.com.Följ mig gärna på:Instagram: @carolinenorbeliecoachingLinkedIn: Caroline NorbelieYouTube: Caroline NorbelieOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO TOFI 23 IANUARI  2025(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: E lē faailogaina e le Atua ni tagata (No respecter of persons) Tauloto -Tusi Paia–Roma 2:11”Auā e lē fa‘ailogaina e le Atua ni tagata.”Faitauga – Tusi Paia – Isaia 3:10-11Afai o iai Keriso I totonu ia te oe, o lou faamoemoe o le manuia (Kolose 1:27). E lē faailogaina poo ai lou tagata, afai lava ua ia te oe Keriso, e mafai ona e faamoemoe I le manuia mai le Atua. O loo faapea mai le faitauga mai le Tusi Paia o le asō, e manuia lē amiotonu ae malaia lē amioleaga. E lē afaina lou olaga I le tuanai, afai ua e talia Iesu Keriso e avea ma ou Alii ma Faaola ma o loo e soifua e tusa ma lona finagalo, ua ta'u amiotonuina oe, ma e te manuia. O I latou e lei faaolaina, e amioletonu, e silasila le Atua iai latou e amioleaga (Ioane 3:18-21), ma na ia fetalai e lē manuia I latou (Isaia 3:11). Ou te fai lava i lau fanau i le amataga o tausaga uma, ‘o le a manuia lenei tausaga ia te a'u'. Ou te iloa lelei lea tulaga aua o Lē o loo faapea mai e manuia le tagata amiotonu, e lē faailoga tagata. O le folafolaga ua faia mo le toatasi, e na te faia mo tagata uma (Mareko 13:37). E lē o se tagata le Atua e pepelo ai, a fetalai mai, e na te faia lava (Numera 23:19). Afai na te faia se folafolaga, ma e ausia tapulaa e maua ai lea folafolaga, e te maua I le taimi ua fuafuaina. O le folafolaga o le taeao matagofie mo oe, e tusa ma lē Kolose 1:27, e iai tapulaa ma aiaiga, ma o lea tapulaa e tatau ona iai Keriso ia te oe. O i latou e tetee ma lē fesootai ma Iesu, e lē mafai ona latou vaai ua ausia ana folafolaga. E iai se tamā na fesili mai ia te au ou te faailoa atu lona lumanai, na ou tali atu, ‘e faigofie, ua e faaolaina?' Ua tali mai e leai ona ou tali lea iai e lē manuia lona lumanai. Ua ia tali mai, ‘e faapefea ona e iloa? E te lē iloa a'u, e te leiloa foi lo'u igoa, e te lei tatalo foi.' Ua ou tali atu, e le manaomia uma na mea, fai mai le Isaia 3:11 “‘Oi talofa i lē ‘ua amio leaga! e malaia o ia”. Ae a la pe a ou faapea atu ua ou faaolaina? Ua ou tali atu, ‘semanū ou te fai atu e manuia lou lumanai'. Ona ia fai mai lea, ‘ae a la pe a ou faapea atu, ua ou manao e avea ma fanau a le Atua i le asō?. Ua ou tali atu,' o le a manuia ma lelei lou lumanai'. E lē faailogaina e le Atua ni tagata (Roma 2:11), tusa poo lē a lē aiga poo lou tagata, e moni lana Upu mo tagata uma. Tusa lava poo le a lou ituaiga tagata, e mautinoa lou lumanai manuia pe afai e lafoai ma le atoatoa lou ola ia Keriso, I le suafa o Iesu, Amene. 

Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO GAFUA 6 IANUARI  2025(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: Pe a valaau le Atua (When God calls) Tauloto -Tusi Paia– Luka 9:23 “Ua fetalai atu Iesu i tagata uma, “A fia mulimuli mai se tasi ‘iā te a‘u, ‘ia fa‘afiti o ia ‘iā te ia, a ‘ia ‘ave e ia lona satauro i aso fai so‘o, i le mulimuli mai ai ‘iā te a‘u.”‭‭Faitauga – Tusi Paia – Mataio 8:19-23O aso nei, e toatele e manatu a valaau le Atua iai latou o se avanoa e siitia ai le tulaga i le nuu ma le atunuu. E ui e tauia e le Atua i latou e galulue malosi e fiafia iai le Atua e ala I le pule ma le tamaoaiga, o lana valaau mo le galuega o se valaau ia avatu le faamuamua ia te ia I mea uma. I le Mataio 19:16-24, na sau se tagata mauoa o lē sa faaeteete ma faamaoni i le tausia o tulafono a le Atua ma faapea atu ia Iesu, ‘ Le Alii e, ua ou usitaia uma au poloaiga, sa ou tausi i au tulafono, peitai ou te manatu ma iloa e iai lava le mea o loo misi. O le a le vaega o loo misi?' Na tali atu Iesu e faapea, “Āfai ‘e te mana‘o ‘ina ‘ia ‘ato‘atoa ‘ona lelei o lau amio, ‘ia e alu ma e fa‘atau atu au mea, i le e avatu ai i ē matitiva; ‘ona ‘iā te oe lea o le faulaiga‘oloa i le lagi, i le e sau ma mulimuli mai ‘iā te a‘u.” Mataio‬ ‭19‬:‭21‬ . Ina ua faalogo iai, ua faanoanoa ona e tele le oa ma le tamaoaiga ia te ia, o mea o loo ave iai lana faamuamua i lō Iesu. Le au pele e, a valaau le Atua ia te oe, o le mulimuli ia te ia e tatau ona e tulimataia, ma e tatau ona saunia lou tagata e lafoai soo se mea e fai atu ai ia te oe, e aofia ai lou ola (Luka 14:26). O I latou e faalogo i le valaau a le Atua e tatau ona faamoemoe tasi  i le Atua mo mea uma. O le mafuaaga lea i le Numera 18:20,  na fetalai le Atua ia Arona e leai sona tofi i le fanauga a Isaraelu aua o le a avea le Atua ma ona tofi. I le Esekielu 44:28, na fetalai le Atua e avea o ia ma tofi o ana ositaulaga sili. E lē tetee le Atua i lou faigaluega i galuega i le lalolagi (e le aofia ai galuega na faatonu oe e aua le faia), peitai e finagalo o ia ia e faamoemoe tau o ia mo mea uma. A valaau le Atua ia te oe, tusa poo le a le mauoa, tulaga pule ma le tauoloa o loo e iai, e na te ave muamua lava oe i le vao e faamautinoa ai, pe moni lou fia auauna ia te ia ae lē faapea o e auauna ona o mea e maua mai ia te ia. Afai e leai sou onosai I Le vaitau e te ui ai I le vao, ma ua amata ona e faamuamua le tamaoaiga, e lē talafeagai oe mo le valaau a le Atua. O le tulaga lea e tele ai tatou faifeau a le Atua e pei e afa afa, ao saunia i latou e le Atua i le vao, ua latou tetee atu i le Atua ma ua sailia Isi ituaiga galuega. O I latou e naunau e faaaogaina e le Atua, e tatau ona gauai ma faatuatua ia te ia ma o latou loto atoa. Fai mai le Eperu 11:6 , a leai se faatuatua, e faigata ona fiafia mai le Atua. O le faatuatua e fausia pe afai e te lafoai mea uma o loo e faalagolago iai ae taulai lau silasila i le Atua, ia na o ia lava. O le talalelei lenei, a silasila mai le Atua ua mautu lou faatuatua na o ia lava, e amata loa ona ia siitia oe I luga, ma a siitia oe e le Atua, e leai se mea e gata ai. O I latou e faaaogaina e le Atua I galuega tetele,  e tatau ona latou matuā gauai e faatuatua I le Atua ma o latou loto atoa, I le suafa o Iesu, Amene. 

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO LULU 1  IANUARI 2025(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: Na fesoasoani le Atua ia te oe (God has helped you) Tauloto -Tusi Paia– Teuteronome 33:26 “E leai lava se la te tutusa ma le Atua o Iesuruna, o lo‘o ti‘eti‘e i le lagi e fai ma ou fesoasoani, e ti‘eti‘e fo‘i i ao o le lagi i lona mamalu.” Faitauga – Tusi Paia – Salamo 124:1-8O le tausaga fou lenei ma e alagatatau ona sii le faafetai i le Atua. E te ono manatu e lei ō gatasi fuafuaga i le tausaga talu ai, ae talitonu mai, ana le seanoa le alofa mutimutivale o le Atua, e te lē ono saofia mai i le tausaga fou (Auega 3:22). O le tulaga lea e lē tatau ai ona e faia se mea sese o le faaseā i le Atua ma tomumu i mea ua lē taunuu e pei ona e naunau iai. E tatau ona e faafetai ia te ia I lona taitai mai o oe e oo mai i le asō. Afai e amata le tausaga i le faafetai, e mautinoa e te ofi atu i luma o Lē e mafai ona tuuina  se tausaga manuia ia te oe (Salamo 100:4). Peitai a e agai atu I le tausaga fou ma le muimui , aemaise o le muimui I Lē e mafai ona fesoasoani ia te oe, ua e lamatia. Fai mai le Numera 11:1, “‘Ua muimui le nu‘u, ‘ua leaga fo‘i lea mea i fofoga o le ALI‘I; auā ‘ua fa‘afofoga i ai le ALI‘I, ‘ona tupu ai lea o lona to‘asā; ‘ona mū ai lea o le afi mai le ALI‘I ‘iā te i latou, ‘ua fa‘aumatia ai pito toagalauapi.”‭‭I le 1 Samuelu 7:12, fai mai le perofeta ‘ua fesoasoani mai le Alii iā i tatou'. I nisi faaupuga, o loo maua pea le fesoasoani mai ia te ia I le tatou savaliga e oo mai I le asō. O se upu a le tagata ua aulia mai ma le soifua manuia, o I latou o loo faapea mai, ‘faafetai i le Atua ua ta aulia mai lenei tausaga'. Fai mai le faitauga o le Tusi Paia o le asō, ana le se anoa le Alii sa ia I tatou, semanu tatou te lē iai I Le tulaga o loo tatou iai nei. Afai na e uia ni tulaga faigata I le tausaga talu ai, ma o loo e soifua pea ma faitauina ma faalogo i lenei upu, o lona uiga sa fesoasoani pea le Atua ia te oe. Afai na sologa lelei mea uma i le tausaga talu ai, e ui o loo tele faafitauli i le lalolagi, sa fesoasoani le Atua ia te oe, aua a aunoa ma ia, e lē mafai ona e ausia se mea e tasi (Ioane 15:5). Po'o le a lava le tulaga o loo e iai, e tatau ona e faafetai I le Atua mo fesoasoani uma ia te oe (1 Tesalonia 5:18). Le au pele e, alu atu ia ma pese ma viiga i le Alii. Faaalu lenei aso e mafaufau ai i le lelei o le Atua ia te oe, ma ia faamautinoa le amata o le tausaga i le faafetai. O le faavae lea o le maua o mea uma mai ia te ia. Ave le faafetai I Le Atua mo mea uma ua ia faia ona e sauni lea e maua mea e tele mai ia te ia, i le suafa o Iesu, Amene. 

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO TOONAI 21 TESEMA 2024(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: O Le Alii O Lē Ufiufi Ia Te Oe (The Lord Who Covers You) Tauloto -Tusi Paia– Teuteronome 31:8 “O le ALI‘I fo‘i, o ia na te savali i ou luma; lua te fa‘atasi ma ia, na te lē tu‘una oe, na te lē lafoa‘i ‘iā te oe; ‘aua ‘e te fefe, ‘aua fo‘i ‘e te mata‘u.” Faitauga – Tusi Paia – Isaia 41:10-13O le Alii o lou leoleo ia; o le Alii o lou paolo lea, i lou itu taumatau. Salamo 121:5O le paolo o loo tāua I le fuaiupu o i luga, o loo fa'atatau i se ufiufi, malu, poo se paolo i ou luga. O le avea o le Alii ma ou paolo i lou itu taumatau o lona uiga, o lona ata lafoia e i ou luga e lē aunoa, ma e lē mafai ona tuua na o oe. E lē mafai ona e tu'ueseeseina le tagata ma lona ata lafoia, poo fea lava e te alu i ai e lafoia lava lou ata i ou autafa. O lona uiga, soose taimi e te manatu ai ua e nofo toatasi na o oe, manatua lou Atua o loo afio faatasi ma oe; o le tasi o ona suafa, “O le Alii o lou paolo ia” (Salamo 121:5). O'u te tatalo ia tumau le faamalumaluga a le Alii i ou luga ma luga o mea uma e te manatu i ai, i taimi uma i le suafa o Iesu.Atonu o nisi taimi e te fetaia'i ma ni faafitauli, ona e tilotilo solo lea, ma ua foliga ua tuua na o oe ua leai sou lavea'i. I taimi faapea, manatua, o loo i ou talane le Atua, faapei ona lua tutū faatasi ma lou ata lafoia. Fai mai le Tusi Paia I le Eperu 13:5 “Ia aunoa a ‘outou amio ma le matape‘ape‘a; ‘ia gata ‘iā o ‘outou mana‘o i mea ‘ua ‘iā te ‘outou; auā ‘ua fetalai mai o ia, “‘Ou te lē tu‘ua lava oe, ‘ou te lē tu‘ulafoa‘i lava ‘iā te oe.”‭‭O lo tatou Atua e lē o se tagata e pepelo ai (Numera 23:19). Afai na fetalai le Atua na te lē tuua oe, o lona uiga e i ai pea ma oe i ou autafa i taimi uma, e puipui ia te oe i so'o se taimi e te mana'omia ai se lavea'i. O le ala lea I le fai mai o le Tusi Paia I le tusi o Isaia 54:17: “O ‘au‘upega uma e faia e tau ma oe e le manuia ia; o laulaufaiva uma e finau atu ‘iā te oe i le fa‘amasinoga ‘e te fa‘asalaina ia. O le tofi lenā o ‘au‘auna a le ALI‘I, o a latou amiotonu fo‘i mai ‘iā te a‘u lea, ‘ua fetalai mai ai le ALI‘I.”O le Paolo o le Alii o loo ‘au ma oe, e faufautua ia te oe pe a e lē mautonu i le faaiuga e fai. O le mafuaaga lea na ia fetalai ai, e faalogo fo'i oe i le siufofoga i ou tua e faapea mai, o le ala lava lenei ia e savali ai (Isaia 30:21). E fa'amalosi'au lou Atua ia te oe pe a e mafatia i lu'itau o le olaga. O le uiga lea I lana fetalaiga I le Isaia 41;10: “‘Aua ‘e te fefe, auā ‘ou te ‘iā te oe; ‘aua le fētepatepa‘i, auā o a‘u o lou Atua; ‘ou te fa‘amalosia oe. E moni, ‘ou te fesoasoani ‘iā te oe; e moni, ‘ou te tāofia oe i lo‘u lima taumatau e i ai le amiotonu.”‭‭Le au pele e, aua e te fefe; o le Alii o Alii o loo i ai faatasi ma oe i taimi uma. E tu lalata ia te oe pei o lou ata lafoia. Faamoemoe ia te ia, I mea uma o lou olaga. I le suafa o Iesu. Amene.

Vad är du beredd att offra för ditt drömutseende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rynkfri hud, markerade kindben och en tajt kropp med kurvor på rätt ställen. Förr var dessa idealattribut endast förunnade de få som vunnit livets genetiska lotteri, och de kända och rika som hade råd med plastikkirurgi. Men saker och ting har förändrats. Numera vänder sig skönhetsklinikerna till helt vanliga människor - och allt fler lägger sig under kniven eller nålen i hopp om att bli lite vackrare. Botox, fillers och skönhetsoperationer omtalas ofta i termer av ”empowerment” och ”self-care”, något vi kan ta till för att bli mer framgångsrika och må bättre i oss själva.Vad gör det här med skönhetsidealen, och vår redan sjuka skönhetskultur? Och vilka hälsorisker finns på den här marknaden, som länge var totalt oreglerad?Det här är del 2 av 2 i P3 Dystopias serie om skönhet.

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO LUA 17 TESEMA 2024(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: O folafolaga a le Atua (God's promises) Tauloto -Tusi Paia– Iosua 21:45 “E le‘i i‘uvale se ‘upu i ‘upu lelei uma na fetalai mai ai le ALI‘I i le ‘āiga o Isaraelu; ‘ua taunu‘u uma lava.” Faitauga – Tusi Paia – Eperu 6:10-15 E ono e maua se malosi'aga tele mai folafolaga a le Atua. I le tusi o Numera 23:19 o lo o faapea mai, o le Atua e le pei o tagata e faia a latou folafolaga ae le tausisi iai.  A fai e le Atua se folafolafolaga ia te oe, e na te faataunuuina.E ono umi se taimi e faatali ai, a‘o le mea moni, so'o se folafolaga ua e maua mai le Atua o le a fa'ataunuuina aua o lo'o faapea mai le 2 Korinito 1:20 :.. o ana folafolaga o le “ioe” ma le “amene”.O se tasi o ana folafolaga o lenei, e te manumalo lava I soo se osofaiga a ē amioleaga aua o loo manino le Isaia 54:17, o so'o se au'upega e faasaga tau ia te oe, e lē taunuu. O le folafolaga lea a le Atua silisili ese ma e le mafai ona le fa'ataunuuina.O lo'o faapea mai le Teuterenome 28:7, a agai mai ni fili e faasaga tau ia te oe, o le a fasia e le Atua i ou luma. I se isi faaupuga,  e te lē tauina le taua ae o le a e matamata ae fasia i ou luma. A fai latou te agai mai ia te oe i se tasi itu, e fa'ataape i ala e fitu e sosola atu ai i latou i ou luma.O le isi folafolaga i le Teuterenome 28:13:“ E fai foi oe e Ieova ma ulu,a e le fai ma i'u e aupitoaluga lava a e te le laualalo; pe a fai e te faalogo I poloaiga a Ieova lou Atua, ou te fai atu ai ia te oe i le aso nei e tausi ia, ma faia;Mai i le fuaitau o loo taua i luga, e manino mai o le a e manumalo i taimi uma e tusa lava po'o le a se mea e tupu ia te oe. I taimi o lo'u talavou sa ou faata'alo matou pusi tausi i le fale. Sa masani ona ou u'uina vae e fa a le pusi ma tu'utu'u atu aga'i i le fola o le fale ona sei ‘ese lea o o'u lima. O le taimi lava e fa'ama'amulu ai o'u lima, e pei o le ‘emo o le mata le toe tu o le pusi i ona vae! O ia tulaga e fetaui lelei ma le alaga'upu a toea'iina Aferika. ‘O le tua a le pusi e le pa'i i lalo'. O se tasi ia o auala e fa'apea ai, po o lea se mea e tupu ia te oe, e te le toilalo.O le folafolaga a le Atua ia te oe e faapea, po'o le a lava se mea e tupu ia te oe, o oe lava o le ulu ae le o le i'u; e te aupitoaluga ae e te lē laualalo . Peitai e tatau ona e fa'amauina, e iai lou tofiga e faia mo folafolaga a le Atua e fa'ataunuuina ai i lou olaga.Le ‘au pele, a iai se folafolaga o e taumafai e faataunuu i lou olaga, ia e sa'ili ni aiaiga i totonu o afioga paia a le Atua,  faatino lau galuega e tatau ona fai, ona e vaai lea ua taunuu nei folafolaga i se taimi talafeagai lelei. O folafolaga a le Atua o le “ioe” ma le “amene”, i le suafa o Iesu, Amene.  

Fiskebåtar syns inte längre till. Hamnbassängen har fyllts igen och blivit parkeringsplats. Hur funkar Göteborgs fiskhamn och fiskauktion idag? Vi tar oss dit en tidig morgon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiskhamnen och fiskauktionen ligger mitt i Göteborg, vid Göta älv i höjd med Sjöfartsmuseet. Här har den legat sedan början av 1900-talet. Roger Thilander, VD för fiskauktionen, möter upp en tidig morgon för att förklara hur arbetet fungerar idag.- Det är ovanligt mycket idag, säger han. 33 ton. Snittet ligger runt 20 ton.Auktionen startar 6.30 i två stora hallar. I den något mindre och kallare står räkor och havskräftor. I den andra allt annat.Tre auktioner pågår samtidigt: fisk, räkor och kräftor. De som köper är fiskhandlare och grossister.På gamla bilder ses mängder med fiskebåtar ligga i hamnen utanför auktionen. Numera syns sällan några båtar, och hamnen är borta och har blivit parkeringsplats.- Vi har fortfarande två kajer som tar emot båtar, säger Roger Thilander. Det kommer båtar 10 till 15 gånger i veckan. Oftast sker det mellan 10 på kvällen och 4 på natten.Den mesta fisken kommer till hamnen med lastbil. Fiskauktionen har nio landningsstationer längs västkusten där fiskebåtarna kan ställa in sin fångst i kylrum. Lastbilar kör sedan fisken till Göteborg.Roger Thilander berättar om de två andra fiskauktioner som finns i Sverige, och om andra vägar som finns för att köpa färsk fisk.

2002 togs en man på bar gärning när han skulle lämna över hemliga Ericsson-dokument till en rysk underrättelseofficer. Fallet fick stora konsekvenser. Numera görs hårda kontroller av personal som hanterar säkerhetsklassade uppgifter. Men rekryteringen av agenter på svenska bolag och myndigheter pågår fortfarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Markus Küchler, it-säkerhetschef Epiroc Gösta Lemne, fd teknikchef Ericssons radioenhet Roland Sätradahl, fd kriminalinspektör Säpo Joakim Lindqvist, förbundsjurist Fackförbundet ST Johan Tell, säkerhetschef Skatteverket Runar Viksten, fd chefsrådman Stockholms tingsrätt. Daniel Stenling, fd chef kontraspionage Säpo Börje Ekholm, vd Ericsson Micael Johansson, vd Saab Stefan Widing, vd Sandvik Martin Lindqvist, vd SSAB Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO SA 6 OKETOPA  2024(tusia e Pastor EA Adeboye)Manatu Autu: Tatalo Matautia ( Dangerous Prayers )Tauloto -Tusi Paia–Filipi 3:10 “Ina ‘ia ‘ou iloa o ia ma le mana o lona toetū mai ma ‘ia fa‘atasi a‘u i ‘ona tigā, ‘ona ‘ua fa‘atusaina a‘u ‘iā te ia i lona maliu,”‭‭Faitauga – Tusi Paia –2 Tupu 2:9-12; 2 Tupu 2:23-24I le fa'aauau ai pea o la'u a'oa'oga i vaega eseese o tatalo, o le asō, o le a taula'i la'u vaai i tatalo mata'utia. O nisi o tatalo e mata'utia auā o le tulaga e tupu mulimuli mai ai pe a tali le Atua i nei tatalo e lamatia ai le soifua. O le mafuaaga auā o lē ua tuuina atu i ai o mea e tele, latou te fai atu fo'i ia te ia e aumai mea e sili ona tele (Luka 12:48).O le tatalo ia fa'au'u oe e le Atua ma foai atu ia te oe meaalofa fa'aleagaga o se tatalo mata'utia. O le tele o lou fa'au'uina o le tele lea o le lamatia o oe e le fili. A e faitau i le tusi o Faamasino 15; e te iloa ai le malosi e tele na iā Samasoni. Peita'i i le Faamasino 16; o loo ta'u mai ai le mata'utia o lea malosi. O le mafuaaga lea e umi ai se taimi ou te tatalo ai mo lau fanau o loo galulue tāla'i mo le mālō o le Atua. Ou te faafetai i le Atua mo o latou olaga ma vavega o tutupu e ala iā i latou, peita'i ou te iloa fo'i o le fa'au'uga ua matilatila ai i latou i le vaai a le tiapolo, ma e mana'omia ona malu puipuia i latou.O tagata fa'au'uina, e tulituliloa i latou e le tiapolo. I le 2 Tupu 1:7-15, na auina atu e le tupu fitafita e 153 e pu'e Elia. Peita'i i le 2 Tupu 6:8-16, ina ua mana'o le tupu e pu'e Elisaia, o le sa i ai le faaluaina o le fa'au'uga sa ia Elia, na ia auina atu le autau atoa. E i ai se laasaga o le tamāoaiga ma le amanaia a e ole ai i le Atua ma ia avatu ia te oe, e i ai ona aafiaga ogaoga. O le ala lea, o isi taimi, e taofia e le Atua nisi o mea mai isi o le au uso, aua ua ia silafia latou te lē mafaia ona fa'afoe. E pei o Elisaia, a e ole atu mo se maualuga o le fa'au'uga ma avatu e le Atua ia te oe, o le a suia lou fofoga, e mafai ona e faamanuia ai ma e fa'amālaia ai fo'i. I le 2 Tupu 2:19-24, na faatonu e lē perofeta o Elisaia ona alu ese ai lea o le malaia sa i luga o Ieriko i le tele o augātupulaga, ua lē toe vaaia e o'o mai i le asō. Na faapea fo'i ona ia folafola se fetu'u i luga o ni tamaiti na faatauemu ia te ia e to'a 42, ma fano uma ai i latou.E lelei lou mana'o atu i mea tetele, peita'i ia e manatua le tusi o Numera 20:1-12, e 40 tausaga o ta'ita'i e Mose le fanauga a Isaraelu, ma e tasi lana mea sesē na fai ae avea ma ala na fetalai ai le Atua e lē o'o I le nu'u na folafolaina. O le mafuaaga lea e tāua ai ona e tatalo mo ou ta'ita'i e lē aunoa, aemaise i ou ta'ita'i fa'aleagaga. O le mana o ia i latou e mafai ona faa malolō ai ma fasioti. I le Galuega 5;1-11, na faatau e Anania ma Safaira se fanua, ma ave se vaega itiiti o le tupe na maua, ia Peteru, ma na feoti i laua i lo la tala pepelo.O le fa'au'uga e mafai ona faamanuia, fasioti, fa'amālōlō ma fa'ao'o le ma'i; ia faa mautinoa e mafai ona e tauavea ma faafoe ae e te le'i ole atu ia e maua. I le 2 Tupu 5:1-27; na fa'amamāina Naamanu i lona usitai i se fa'atonuga mai ia Elisaia, o le perofeta lava lea e tasi ma lana upu na lepela ai Keasi. Faa mautinoa ua fa'amamāina oe i le toto o Keriso ae e te lei ole atu mo le fa'au'uga mai ia te ia. I le suafa o Iesu. Amene.

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO GAFUA 7 OKETOPA  2024(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: Tatalo e le mafaia ( Impossible Prayers ) Tauloto -Tusi Paia–Numera 13:30 “Ona vavao ai loa e Kalepo i le nu‘u ‘ia filemū i luma o Mose, ‘ua fa‘apea atu, “Se‘i tatou matuā ō a‘e lava i ai, ma fai ai mo i tatou; auā e mafai lava ‘ona tatou manumālō ai.”‭‭Faitauga – Tusi Paia –Mareko 11:12-24I le fa'aauau ai pea o la'u a'oa'oga i vaega eseese o tatalo, o le asō, o le a taula'i la'u vaai i tatalo  matua faigata e le mafaia e tagata. Fai mai le Tusi Paia e iai lava vaega e le mafaia e le tagata, ae o le Atua, e mafaia mea uma (Mataio 19:26, Luka 1:37). Afai e iai sina masalosaloga I lea tulaga, vaai I le Redemption City a le Ekalesia Redeemed Christian Church of God (RCCG), e te iloa ai, e leai se mea e le mafaia e le Atua. E iai ni fale I totonu o le Redemption City e na o le fitu aso ma fausia ai ae o loo tutu pea ua sili ma le 40 tausaga. O le faleaoga muamua o le Kolisi Aoga Maualuga e fogafalelua, na fausia i le 18 aso. Ou te lei faaaogaina ni tagata inisinia, na ou faaaogaina inisinia mai le lagi, aua e leai se mea e le mafaia e lo'u Atua. O le taimi e faafofoga ai le Atua i lou fofoga faapea mai ‘e le mafaia', e ono le mafaia. Aua foi fai mai le Numera 14:28, “‘Ia e fai atu ‘iā te i latou, “O lo‘o ola a‘u,” o lo‘o fai mai le ALI‘I, “‘Ou te faia lava ‘iā te ‘outou e pei o a ‘outou ‘upu ‘ua o‘o mai i o‘u taliga:”E ui e le faatuatua le tagata, o le finagalo o le Atua e faia lava, ma e na te faatuina le augatupulaga fou e faataunuuina le galuega. I le Numera 13:14, e 12 tagata na o e asiasi i le nuu o Ieriko, e toasefulu na fo'i mai ma faapea mai, e le mafai ona latou avea le nuu ae toalua na foi mai ma faapea mai, e mafaia ona latou avea le nuu. Na faamautinoa e le Atua le tafieseina ma feoti i le vao tagata uma na fai mai e le mafaia, ae na o le toalua na faapea mai e mafai na o'o I le nuu na folafolaina. I le 2 Tupu 7:1-17, na folafola e Elisaia se tulaga e ono le mafaia, o le siitia o le tamaoaiga i totonu o le 24 itula. Na filemu tagata uma na faalogo iai ae tasi se tamaloa na fai mai, tusa pe fausia e le Atua ni faamalama I le lagi, e le mafaia. Na taunuu le siitia o le tamaoaiga, ae e lei tofo iai le tamaloa lea. Aua nei e faia se upu e le mafaia, o le taimi e fai ai e le tagata, e ono le mafaia ma taunuu I lea tagata. Ina ua fetalai Iesu i le Ioane 14:14, “‘Āfai tou te ole atu i se mea i lo‘u igoa, ‘ou te faia lava, e le faapea o fia malie. O lea, a ou ole atu I se mea, tusa poo le mea o loo ou ole atu e ono le mafaia, e na te foai mai ia te au aua e leai se pa puipui o mea ou te ole atu ai e tusa ma lona finagalo (1 Ioane 5:14-15). Le au pele, aua nei iai se masalosalo pe a oo I le Atua. Aua le taumafai e fia malamalama I mea e mafai ona ia faia poo le auala foi e na te faia ai. Na o le talitonu ma faatuatua. Talitonu a iai le Atua, e mafaia, ma e faia lava, I le suafa o Iesu, Amene. 

Marie Lundström möter journalisten Daniel Rydén som i boken Lögner osanningens historia sorterar bland människans olika lögner, hur vi ljugit bakåt i tiden och hur vi far med osanning idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Rydén har ett förflutet som mångårig reporter på Sydsvenska Dagbladet och har bland annat varit korrespondent i Berlin. Numera pensionär har han fortsatt att skriva historia böcker, exempelvis om Östtysklands hemliga polis Stasis historia och motståndståndsrörelsen Vita Rosens kamp mot nazismen under andra världskriget.I sin nya bok ”Lögner – osanningens historia” tar han sig an ett ämne som ligger på mångas läppar idag. Boken är en resa genom lögnens historia och dess skiftande persongalleri. Hör honom i ett samtal om den politiska lögnen och Donald Trump, historiska konspirationer och ljugande huvudpersoner i skönlitteraturen.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning. Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson. Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien. Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte. - Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning. Programmet sändes första gången 30 mars 2023 Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Gäst idag är Peter Lübeck som varit COO på Tarsier och bland annat jobbat med LittleBigPlanet. Numera är han VD för organisationen Game Habitat, som är ett community för spelutvecklare i södra Sverige där över 40 bolag är medlemmar. För att få en känsla för skalan kan jag säga att det brukar komma omkring 500 spelutvecklare när de anordnar meetups här i Malmö. Dessutom driver Game Habitat DevHub, där vi sitter nu, en kontorsbyggnad full med massor av olika spelföretag. Trevlig lyssning! Har du tankar om Spelskaparna, känner dig sugen på att delta i ett avsnitt eller kanske vill visa upp ett spel som du jobbar på - kom in på Spelskaparnas discord. Där har mysig stämning skapats och ett gäng utvecklare chattar om stort och smått. Hyser du starka aversioner mot Discord går det även bra att höra av sig på info@spelskaparna.se, @ollandin eller @saikyun. Länkar Devhub Game Habitat Tarsier LittleBigPlanet PS Vita Martin Walfisz Nordic Game the Game Assembly Massive Gameport Dutch game garden King Mediocre Avalanche IO Interactive UDS DICE

Redan som treåring stod Henry Bronett på manegen och levde ett liv som cirkuslegend. Uppväxten på cirkus var unik och fylld av både glädje och utmaningar, som att resa till 60 städer på fem månader. Trots allt drömde han om ett vanligt hus med vita knutar. Idag ser cirkusarna annorlunda ut, utan djur och ofta utanför stadskärnan, vilket har förändrat branschen. Numera är Henry aktiv som poet och författare och aktuell med en ny roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO GAFUA 26 AOKUSO 2024(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: E faaumatia le matau'a  (Envy destroys) Tauloto -Tusi Paia– Faataoto 14:30 “O le loto lelei, o le ola lea o le tino; a o le matau‘a, o le mea lea e pala ai ivi.”Faitauga – Tusi Paia – Kalatia 5:19-21O le tulaga pito lamatia o le matau'a, e tatala ai le loto i le tele o mea leaga. O so'o se tagata e faataga le matau'a i lona loto, ua toe o ni nai laasaga oo atu I le faatinoina o le amioleaga. E lei mafaufau Kaino e fasioti i lona uso, peitai na faia ina ua oo mai le matau'a i lona loto. E leiloa pe sa mafana le la mafutaga, ae o le aso na o'o mai ai le matau'a i lona loto, na tatala ai le faitotoa e oo mai ai manatu e fasioti i lona uso. I le Numera 16: 1-33, na tulai ma faasagatau mai le fanau a Kora ia Mose ona o le matau'a i lona tulaga taitai ae na tanumia I latou I le eleele. A e vaai atu i se tagata o loo ia maua se mea o loo e mana'ona'o iai, aua e te matau'a ae ia e fiafia ma olioli ma latou. Fai mai le Roma 12:15, “Ia ‘outou ‘oli‘oli fa‘atasi ma ē ‘ua ‘oli‘oli, ‘ia ‘outou tagi fo‘i fa‘atasi ma ē ‘ua fētāgisi.”Afai o loo lelei atu taumafaiga a seisi tagata ia te oe i pisinisi, Ekalesia, poo so'o se mea lava, aua e te matau'a ona o i latou, ae olioli ma i latou. Ioe, e te ono lagona le matau'a i le amataga, ae e oo mai le tulaga lamatia pe afai e te faatagaina e nofo ma tuputupu pea i lou loto. Fai mai le Iakopo 3:16“Auā o le mea e i ai le mata‘u‘a ma le misa, o i ai le fē‘avaua‘i ma mea leaga uma.”E tusa ma le fuaitau o loo taua i luga, e uo lelei le matau'a ma le misa, a tuufaatasi, e tupu ai le amioleaga. O le mea lea, e le tatau ona e faatagaina le matau'a e nofo ma maua'a i lou loto. O le taimi  lava e te manatu ma lagona le matau'a i se uso, galue i lou mafaufau ina ia tineia le matau'a ae suia i le olioli. Ao e galue mo lou mafaufau, ole atu I le Atua e fesoasoani mai ia te oe ina ia aua nei e maua lagona matau'a. Amata loa ona e tatalo mo lena tagata aua foi o le a le fiafia ai le tiapolo ona o loo taumafai e avatu mea ia te oe e faatupu ai le matau'a. Peitai ua e le matau'a, ae ua e tatalo mo lena tagata. O iina e amata ai ona taofia taumafaiga a le tiapolo e faatupu le matau'a ia te oe. Afai e te faataga le matau'a i totonu o lou loto, ua e tatala le faitotoa e faaumatia ai lou tagata. Fai mai le Faataoto 14:30 “O le loto lelei, o le ola lea o le tino; a o le matau‘a, o le mea lea e pala ai ivi.”Puipui lou loto mai le oona o le matau'a, aua e taitaia lou tagata e faaumatia. TataloTama, faamolemole ia tineia ma faaumatia soo se manatu po'o se lagona matau'a mai lo'u olaga I Le suafa o Iesu, Amene. 

OPEN HEAVENSMATALA LE LAGI MO LE ASO GAFUA 12 AOKUSO 2024(tusia e Pastor EA Adeboye) Manatu Autu: Faamanuiaina e maualuga atu I fetuu ( Blessed beyond curses) Tauloto -Tusi Paia– Efeso 1:3 “Ia fa‘afetaia le Atua, o le Tamā o lo tatou Ali‘i o Iesu Keriso, o lē ‘ua fa‘amanuia mai ‘iā i tatou i mea uma lava e manuia ai i la le Agaga, i mea o i le lagi, ‘ona o Keriso;” Faitauga – Tusi Paia – Numera 23:5-8Fai mai le Numera 23:8 “Pe fa‘apefea ‘ona ‘ou fetu‘u i lē ‘ua lē fetu‘uina e le Atua? pe fa‘apefea fo‘i ‘ona ‘ou fa‘afano i lē ‘ua lē fa‘afanoa e le ALI‘I?”Fai mai le fuaitau I luga, e matua faigata ona fetuuina tagata ua faamanuia iai le Atua. O nei tagata e matua faigata ona aafia I fetuu o loo folafola iai latou. Tusa poo a taumafaiga a satani e fetuu, e leai se mea e mafai e le tiapolo ona fai e fetuu ai le tagata ua faamanuia iai le Atua. Fai mai le Roma 8:31“O lenei, se a sa tatou ‘upu i nei mea? ‘Āfai ‘ua ‘au ma i tatou le Atua, o ai sē fa‘asaga tau mai ‘iā i tatou?” O loo i lau itu le Atua matautia, e leai se malosiaga i le laueleele, lalo o le laueleele poo seisi lava nofoaga e mafai ona galue e faasagatau ia te oe. Fai mai le Tusi Paia, ua faatauina oe I se tau (1 Korinito 6:20), o le tau o le toto o Iesu. O lona uiga e leai se tagata e mafai ona pai ia te oe, aua o le Atua e ona oe. Ona o le Toto o Iesu o loo fegasoloai i totonu ia te oe, e le mafai ona suia lou faamanuiaina. Ua faamanuia le Atua ia te oe I faamanuiaga mai le Atua, ina ia le mafai e se tagata on fetuu oe. Fai mai le Numera 23:23 ‘Ua ‘aumaia i latou e le Atua a‘i Aikupito; ‘ua ‘iā te ia e peiseaī o le tele vave o le rema. Auā e leai se mātemāte ‘iā Iakopo, po o se togafiti fa‘ataulāitu ‘iā Isaraelu; o ona po nei e fa‘apea mai ai ‘iā Iakopo ‘atoa ma Isaraelu. ‘Fa‘auta i mea ‘ua faia e le Atua!'I le Faataoto 26:2, ua faamautu mai “E pei o le manulele ‘ua fealua‘i ma le pe‘ape‘a ‘ua felelea‘i e fa‘apea le fetu‘u fai fua e lē taunu‘u auā e leai sona mafua‘aga.”Afai e fetuu oe e se tagata e leai ma se mafuaaga, aua e te manatu fua iai pe fefe ai. Na fetuu e Koliata Tavita, ae i ni mai minute, ua uu e Tavita lona ulu i lona lima. O le mea moni, o soo se tagata e taumafai e fetuu oe, e na te manaomia au tatalo aua fai mai le Upu a le Atua i le Kenese 12:3“Ou te fa‘amanuia atu ‘iā te i latou o ē fa‘amanuia ‘iā te oe, ‘ou te fa‘amalaia atu fo‘i ‘iā te i latou o ē fetu‘u ‘iā te oe; e manuia fo‘i ‘iā te oe o ‘āiga uma o le lalolagi.”O le a se mafuaaga e mafai ai ona taunuu se fetuu ma oo I se tagata faatuatua? O le agasala. Sa le mafai e Palaamo ona fetuu le fanauga a Isaraelu ona o lo latou faamanuiaina, ae ina ua faaseseina I latou e taooto ma fafine ese, e lei leva ae latou maua i faama'i eseese. Afai e te manao e tumau i le faamanuiaina ina ua maea ona tuuina atu lou ola ia Iesu, e tatau ona e faamautinoaina o loo e ola faapaiaina. I se olaga e aunoa ma Keriso, e leai se puipuiga mai fetuu. Afai e te tumau pea o se afafine poo se atalii o le Atua, e le mafai e se fetuu ona pa'i ia te oe. Lafoai lou ola ia Iesu ona ola lea faapaiaina e mautinoa ai e te faamanuiaina e maualuga atu I fetuu, i le suafa o Iesu, Amene. 

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet.– Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på utbåtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn.Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista kvarvarande regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet.– Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby.När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen.– Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst.Ryssland testar och provocerarDen senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge.– Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste.Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade.– Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato. Hör mer om detta i det här avsnittet av Gräns.Medverkande:Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland. Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum.Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council.Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Numera breder vi ut oss halvnakna på stranden och lapar sol under sommaren. Annat var det förr, för ungefär 150 år sen, då badades det med kläder på och solen skyddes som pesten eftersom solbränna kunde få någon att inbilla sig att man var en simpel bonde som gick ute om dagarna. Ändå skulle det badas, varför och hur detta gick till avhandlar vi i detta mysigt kulturutvecklande avsnitt. Vi ska från kurorter till Saltkråkan, häng med!Läslista“Sekelskifte” - essän “längtan till havet” av Orvar LöfgrenSpännande Historia - “sol, bad och moraliskt förfall”Populär Historia 7/2016 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.